Österbottniska Posten (ÖP) nr. 6 1983 by Österbottniska Posten

ASIKTS-

Var finns logiken? På senare tid har förslaget till ny namnlag valsat omkring i dagstidningarnas reportagen och insändarspalter samt diskuterats på ledarplats. l riksdagen har det varit mer eller mindre hett i diskussionerna kring förslaget ocb när detta skrivs verkar det som om namnlagen inte skulle bli godkänd' i det här skedet. Det är i och för sig inte speciellt intressant och kanske lika bra eftersom den verkar att ha vissa svagheter. Har vi klarat oss med nuvarande lagstiftning ända sedan 1929 - ja längre än så 'har kvinnan inte varit "tvingad" att bära mannens släkt-

namn efter vigseln - klarar vi oss aUt några månader till. Däremot är det intressant och uppseendeväckande att se vilka upprörda känslor förslaget har framkallat. Det är föga förvånande att · äldre människor reagerar. För trots att den nuvarande kutymen, enligt vilken kvinnan endera behåller sitt släktnamn till· sammans med mannens eller helt låter sitt släktnamn utplånas, knappast kan anses som lastgammal så har den i alla faU vunnit hävd'. En ändring rubbar alltså ett invant mönster. Det är inget försvar, bara en

Om vi försöker analysera vår egen rörelse d. v .s. uf-rörelsen kan vi finna flera orsaker till att vi har fått det besvärligt med att besätta olika förtroendeposter. Om man läser uf-föreningens stadgar, speciellt dess målsättningsparagraf är det svårt att konkretisera vilka uppgifter föreningen skall ta sig an i dagens samhälle. Gemene föreningsmedlem upplever att många av de mål som uf-rörelsens förgrundsmän och kvinnor skisserade upp för ungdomen i bödan av 1900-talet till många

ta •••

Det är svårare att smälta att så många yngre har reagerat häftigt . . . Motståndet mot namnlagen tar sig de mest bisarra uttryck: som det att den äktenskapliga lyckan hänger på om man har samma efternamn; att om kvinnan älskar sin utvalda skall hon beredvilligt offra en del, av sin identitet; osv. Argumenteringar som tar stöd av det att 'kvinnan är mannen underdånig ..• Och att det som är, det är bra och att allt nytt är dåligt. Var finns logiken? När det

delar blivit uppfyllda och i dåg är etablerade verksamheter i statens och kommunens institutioner. Detta är i och för sig en positiv utveckling, den har lett till att målsättningarna för våra uf-föreningar har blivit diffusa och i många fall svåra att konkretisera i våra gamla uf-föreningars målsättningsparagrafer. Detta i sin tur leder till att förtroendeuppdragen börjar få karaktär av praktiskt slit där det gäller att bevara föreningen i stället för att utveckla den. Jag tror att det är tid för våra förtroendemän inom uf-rörelsen att börja diskutera föreningarnas arbete i ett föränderligt samhälle. Vi bör i större utsträckning än hittills konkretisera våra mål och uppgi fter i samhället. Ungdomens grundverksam-

Förbundets midvinterting hålls traditionsenligt på Vörå Folkhögskola, lördagen den 19 februari 1983 kl. 12.00. Tema för årets ting blir "Uf-rörelsens informationsmedia " . Under det,ta tema skall diskuteras När-TV och videoverksamheten, en sak som är på väl· digt stark frammarsch just nu i Svenska Österbotten. Ett av målen med tingstemat är att utreda uf-rörelsens roll i När-TVoch videoverksamheten. Redan nu praktiseras det en hel del i föreningar med video· inbandningar , bl.a. av revyerna. Eftersom uf-rörelsen själv producerar program och kultur av olika slag, lämpligt som vi· deo- elJer När-TV program, är det ett angeläget tema. På tinget skall deltagarna få bekanta sig med olika utrustningar, lagförslag, inbandade program m.m. Praktiska råd och tips kring videofilmning kommer också deltagarna att få ta del av. Ett annat mål med tinget är att få igång verksamheten med heter fungerar, såsom grundutbildning och yrkesutbildning etc. nu gäller det att gå vidare . Vad kan vi göra för tryggheten, socialsamvaro, internationell förståelse o.S.V. Denna målsätt· nings diskussion kunde föras på uf-föreningarnas kommande årsmöten. Sture Erickson

Varför valde du folkhögskola det

kommer lagar som medför ett förbud av ett eller annat slag så ropas det om förbudshysteri. När det kommer ett lagförslag som ger mera frihet - ja då är förbud bra! Det är, inte utan att man kommer att tänka på Simson och DeJiJah, fast nu ligger inte mannens styrka i håret utan i namnet. Det är svårt att förstå att Finlands män, som när seklet var ungt hedrade sig när det gällde den kvinnliga rösträtten, och kvinnor i dag är beredda att vägra kvinnan en självklar rättighet: Rätten att välja, rätten att behålla sitt släktnamn.

Midvintertinget

Ordförande Fungerande föreningar och organisationer bör ha aktiva förtroendevalda . En förtroendevald har blivit anförtrodd att sköta eller förvalta något som är en angelägenhet för "det allmännas bästa". Det kan vara ett kommunalt, riksdags eller varför inte ett uppdrag i en ungdomsförening. Om vi jämför förtroendeuppdraget i ungdomsföreningsrörelsen under en längre tidsperiod kan vi konstatera att förtroendeuppdragets attraktionsvärde har minskat ju närmare vår tid vi kommer. I dag är många årsmöten tvungna att nästan tvinga på personerna förtroendeuppdragen . Denna utveckling är inte karakteristisk endast för uf-rörelsen, också andra organisationer brottas med samma problematik .

förklaring. Det är som känt svårt att lära gamla hundar sit-

jTORGET

att dokumentera dagens kultur ener uf-verksamhet för framtiden, detta som alternativ till öagens utbud av videokultur. På så sätt framstår en ny distributionskanal för uf-kulturen/verksamheten. Intresserade u f-ledare, teateramatörer, fotografer etc, möt upp till diskussion kring framtidens informations- och distributionsmöjligheter för ufkulturen! Lördagen den 19 februari 1983 kl. 12.00 på Vörå Folkhögskola!

På lördagen den 12 februari kl. 12.00 träffas alltså alla förtroendemän inom SÖU på hotelL Waskia då?! Eller hur? Seminariet "Förtroendemannen-organisationen" består av föreläsningar av Gustav Skuthälla - "Förtroendemannens befogenheter". Håkan Nordman - "Behöver vi fortfarande organisationer?" och Henry Backlund - "SÖU imorgon". Föreläsningarna bildar stommen för eftermiddagens grupparbeten. Förbundet bjuder på kaffe men den hungrige är dessvärre tvungen att bekosta sin måltid själv. Och efter seminariets slut ges möjlighet att bada bastu. Dessutom - för den som så vill - fri samvaro efter middagen.

karJeby. - Jag hade menat fara till gymnasiet, men ... for hit för att få ta det litet lugnare, få tiden att gå. Tänker fortsätta i gymnasiet nästa år.

år, Oravais. - Jag började här - på musik:. linjen - för att jag ville ta ett··J sabbatsår efter studenten: Kommer att fortsätta med mu- • sik om kommer in.

Yvonne Sjöblom, 16 år, " Övermark. - Tyckte att det var ett bra alternativ då jag inte visste vad jag skulle börja med. Valde vårdlinjen för att jag vill jobba med barn.

Johan Österbacka, 16 år, . Jakobstad. - Först hade jag litet skolleda . ~ Skulle börja på instrumentlin- p jen vid yrkesskolan i Jakobstad . men den startar vartannat år : och då tyckte jag att folkhög- . skolan var ett bra alternativ som ett mellan år .

_______________________________

....

~~~

______- -____________________

........................................................................................

LP-LISTAN blev det stora förändringar i jämförelse med"julU....lI1isltan· i december. Strax nedanför strecket hittar vi ytterlide skivor som sålt bra i Österbotten, nämligen Ulf Lunoch galen" - sjua senast. som i januari ligger och dallrar strax under tiostrecket är - " The Human Touch", Eva Dahlgrens första (kom re_ Nu i nyutsläpp) med samma namn och Joni Mitchell's Thing Run Fast" . • gare baserar sig listan på försäljningsuppgifterna från -=....~"fmiilc ki i Karleby, Musik Wikström och Segerstams Music i '-'-"O)oI..iIU ., Vasa Piano och Fazer Musik i Vasa samt Begi & Vesa i 'ttka är det igen dags för en röstningslista och på lördani lycka till i Nykarleby .

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

( 2) Saints & Sinners ( 4) The Lexicon of Love (-) Uppstairs at Eric's (lO) The Kide from Farne (-) Toto IV (-) Puttin' in the Rltz (-) Words (-) Rocldn' Hurriganes (-) Trans (-) Live Evil ( ) S k f pea O the Devil

WHITESNAKE (Liberty) ABC (Vertigo) YAZOO (MUle) OLIKA ARTISTER (RSO) TOTO (CDS) TACO (RCA) F .R. DA VID (Carrere) HURRIGANES (Sonel) NEIL YOUNG (CDS) BLACK SABBATH (Vertigo) OZZY OSBOURNE (JETLP)

.tp; .tp; .tp; .tp; .tp; .tp; .tp; .tp; .tp; .tp; .tp; .tp; .tp; .tp;

: : :

: :

;

...

............................................................................................ :

•• •

ROCKENS. RANDER

E~TT~RE-C-~T

J strukell 111 J bit Bötk atsked ekillä " J kl",." r-ko,.., rgg1llOl1 "J.Q Int ... J kllin'P'" r.!tlI'lIströ1llar J 1', .. rOckl.· . J "YPa 1IIdllsk:'//.e~~iillger

sked 11101. '111011 (/zur skull. rpe-ufos J klullk t. e Pluralis a" "uf" bkzlldat :,yggJ!~Söderlillg d. a"."ars bli?) J{}(J g seg :d bIOdYlla1llisk/ess/lIg J sleJ! kUltu:;;1IIarlelle-deg odkzde ber/elllyg, • 'd. J ta/lrik k OlldsgrYII ar, ar lite ral/gr. ~1IIPllSser J burk g. "fl lI-gÖSt J h lIStaJ!strö ""sllOI1llar

CD soppa månde det bli aven sådan soppa?! F"mlandssvensk rocksoppa, vet ja! anrättningen såhär: . .2Ii·iSIJlen måste sväva över grytan; annars kan soppan bli vidbränd. • alltså med att ta en struken matsked ekihäggmän för att göra upp grytan - alla tider på dygnet utan att så mycket som ens gäs-

henrik "bötIer" bertlin-korvbitarna. Det kommer att behösom SOver på ett lastbilsflak för att vakta uppställda instrument fjolårets Jeppis-rock; kort och gott: föra en sak till målet, med möda och fotsvett. DliLUl.llil den nu uppkomna smeten med några klyftor tinamarinajärn_-au.... - kvinnor som insett dethär med rock och som också får ut det an många karlar. Att dessutom tillhöra rockarna vid rocknäsan ger våra rockfrälsta (?) ett bättre utgångsläge än vi/ni har i efter rett knippe rocklinjestänger av typ Lappfjärds folkhögfm rockskolning för den som så vill borde vara lika viktig som näri ngslära som helst. att anrättningen ska kunna nå sin kulmen behövs ocl<så en nypa ullmän - män som sparkar i röven för rövasparkandets skull, som i bästa fall kan störa matsmältningen ordentligt. Vi behöver n också utländska vitaminer såhär års, och pålar i köttet mäter lemperatur på ett hälsosamt sätt - något som aldrig får sjunka unfebernivån. - en på den starka kryddan måste det has lite dressing: häll alltså i lite 'e söderlingar, gjorde på garanterat allfinlandssvenska ingredien-

( ser. Spetsa med biodynamiskt odlade bertelnygårdar, och rör om kullmännen, söderlingarna och nygårdarna för smakens skull . Den ideologiska blandningen kan kittla smaknerverna hos den mest kräsna gastronom, ja rätten kan rentav fastna i halsen om det riktigt vill sig. Sk vippa sedan i ordentligt av tallriken med kompassrecordsar så att soppan garanterat slinker ner.- Kompassrecords som - låt vara försiktigt - har vågat satsa också på alternativa kryddor och rock . För att soppan i sinom tid ska börja jäsa i magen på institutioner med Möjligheter är det skäl att redan i dethär skedet lägga i lite ralfgrahnjäst, för utan jäst blir soppan däst. Enligt handboken i huslig ekonomi står och faller det mesta med sleven, kulturfondsgryn och med andra större slevar med gryn . Utan gryn - ingen soppa . Utöver dethär behövs ännu l tesked molpeufos, som får symbolisera dem som vågar ta sig an rockfrön, ge dem livsnödiga speltill tillfällen och övningslokaler , och som har insett att schäferhundar ingalunda behövs för att hålla lock på grytor. . Glöm föralldel inte bort det allra viktigaste: 100 g seg ben marlenedeg, degen som puttrar helhjärtat både i och utanför grytan. Degen som är beredd på att själv diska grytan i den målmedvetna väntan på Målet: att bli uppäten med hull och hår. För att soppans färgklickar ska locka bör livsmedelsfärg tillsättas. En bruk gustavströmsholmar som i sin varudeklaration upptar också rock som tillsatsämne. Det behövs också andra inputoutput - konserveringsmedel för att förstärka och hålla smaken, färgen, lukten och värmen ända till sista försäljningsdagen, och så förstås en bunt ÖP-menyblad för al t soppan ska bli känd och inte bara av kockarna! Om denhär soppan trots allt skulle misslyckas beror det åtminstone Rock-Berra Lindell inte på ingredienserna!

Hänt sen sist ... och en titt framåt

Huka er! uf höll årsmöte den 16 YId årsmötet diskuterades . .ra:DOe Kuf:s verksamhet. framkom att ungdoms;erl;samheten under hös-82 konstant givit ett underoch att danserna ej längre lP etl positivt ekonomiskt bitill Kuf:s övriga verksamDärför beslöts att inhibera ungdomsdanser 1983. tänker man ge sig på, Kuf, helt nya verksamhets,-

Breddad ksamhet Uoder de senaste åren har dans den huvudsakliga verkhets formen för Kuf. När Wliasamheten nu är negativ med aktivitet har '.'idespru" i Kuf talat för nya akti-

• • •

KVEVLAX UF P Å OFFENSIVEN

Nytt för 1983 är tre huvudaktiviteter: - Kvevlax Hem- och Fritidsutställning - Teaterverksamhet - Tonårsverksamhet Hem- och Fritidsutställningen är en ide som en utställningskommitte just nu arbetar med fÖr högtryck. I projektgruppen ingår kunniga personer (ett tiotal) med erfarenhet från dylika typer av tillställningar. Planerad tidpunkt för utställningen är 30. 4. och l. 5., alltså den stora publikhelgen l-maj. Kuf inbjuder företag i den aktuella branschen att ställa ut sina produkter. Projektgruppen meddelar att alla och envar kommer säkert att hitta någonting intressant att titta på. Med teaterverksamheten arbetar en tiopersoners projektgrupp. Denna teatergrupp har som mål att åstadkomma en ny-

årsrevy 1983-84. Gruppen meddelar att intresserade regissörer redan nu kan ta kontakt med Kuf. Ett smakprov på vad teatergruppen åstadkommit kan ses redan i vår då man skall uppföra en fami ljematine den 17 april. Tonårsverksamheten skall också få sig en ordentlig injektion. Varje fredagskväll kom· mer tonårsträffar att ordnas där tonåringar i kvevlaxområdet kan träffas, höra på musik, dansa och koppla av. - Att tillfälle där man träffar kompisarna och diskuterar veckans händelser i en avspänd miljö. Vissa kvällar i veckan kan ungdomarna också titta på video, en verksamhet som just inletts och den verkar vara populär. Ibland kör man med radiobilar - en spännande och annorlunda sport. Syftet med tonårsverksamheten är att långsiktigt

bygga upp tonåringarnas intresse för ungdomsföreningsliv i Kvevlaxbygden. Ett delrnål är också att, långsiktigt. få unj!.doms danserna att börja rulla. igen. Målet med den breddade verksamheten

Det övergripande målet med den breddade verksamheten är framförallt att öka intresset för föreningen i Kvevlaxbygden. Den sociala trevnaden i Kvevlax ökas genom att göra Kvevlaxgården till en naturlig samlingspunkt för gammal och ung. Syftet är givetvis också att sanera Kuf:s svaga ekonomi genom fler aktiviteter som kan ge ett större ekonomiskt bidrag till det förstorade verksamheten.

Den nya styrelsen Då verksamheten nu på vissa områden kräver en del erfarenhet "komponerade" årsmötet en blandning av yngre och äldre personer. Detta för att få in specialister på de olika verksamhetsområdena. Den nya styrelsen ser ut på följande sätt: Ordförande: Göran Lindholm Viceordf.: Ronald Valkeapää Sekreterare: Barbro Sandelin Vicesekr .: Doris Lindholm Ekonomiansvarig: Håkan Stenman Viceekon.ansv.: Jan-Erik Svarven Tonårssektionen: Tom lindholm Vaktmästare: Per-Olof Hurr Suppleanter: Pia Haglund, Tor-Leif Wiik, Ella Träsk, Bertel Nygård.

Kenneth Finne

Från vinterkölden in i sambans hetta

Det var omöjligt att skilja på vilka som var gäster, personal i dansandet, som ibland tog form av långa tåg med folk, som stojande tuffade runt hela huset. Musiken som kördes nonstop blockerade alla försök till samtal, men å andra sidan hade man ju kommit för att hänge ,ig åt samban inte för att snacka. Den bekanta J/nska stelheSambasupen, som bestod av ten fick sig en ordentlig ,'n utmärkt kötträtt och många spark i ändan på Hotel Was- l'ärgsprakande sallader, kunde kia senaste helg. Där hade man hämta från ett stående man ställt till med en hej- bord. Men det blev inte lång dundrande samba-karneval. . stund över för ätandet för med Hela Waskia, både natt- jämna mellanrum dök det upp klubben och stora salen, var anställda "raggare" som såg tiU ingen slöade till - Nej me i kvällen till ära specialdeko- att dansen bara; vi sitter i morgon! rerade och gav ett intryck av Dessa raggare körde dessett förstamaj torg. För här utom med en sådan övertyganoch där fanns det små stånd de uppbjudningsmetod, att få där man kunde köpa glass, hade hjärta att neka. Feelingen som uppstår på en dylik tilldricka, hattar m.m. Ingen bordsservering förekom ställning är svår att beskriva i ord. Det måste upplevas. under karnevalen. Det fanns Människan tycks ha ett dåligt förresten inga bord framme. De försvar mot samba rytmer . Det hade bytts ut mot oljefat och är helt enkelt omöjligt att sitta stolarna utgjordes av sandsäckoberörd när ett fyrtiotal fina arar, som var utplacerade lite varstans på golvet. tister arbetar för samma mål: att få dig i rörelse. Karnevalstämningen infann sig genast då man kom innanDet är också ovanligt att artister och publik umgås på samför dörren. Där blev man gema plan. Dvs. att artisten-pånast utrustad med ett eget muestraden-publiken-på-dansgolsikinstrument, som bestod av vet-mönstret bryts. Det är just en risgryns fylld plåtburk. Detta detta som gör en karneval. kunde man hänga runt halsen , Man får hoppas att detta eveoch vid behov sätta sin personliga färg i sambarytmerna. nemang blir en årlig tradition, Klädseln var naturligtvis valdå vi stela finländare säkert. befri och verkligt många hade tahöver ett ti ll/fälle att få explodegit tillfället i akt och klätt sig ra och smälta, både vinterkylan för karneval. Det var väl första och umgängeskylan! och enda gången som kavajer blev uttittade på Waskia. Clas Holm

NORDMAN TALESMAN.

"Här i Svenska Österbotten har vi ansvaret för kulturaktiviteterna i den region som bil· dar Svensk finlands kärna och framtida centrum. Det är ett livsvillkor för hela Svenskfin· land och för den tvåspråkiga kulturen i vån land att kultur· aktiviteterna upprättMIls i den svenskösterbottniska regionen Håkan Nordman vid kulturriksdagen i Jakobstad

19-21.11. 1982.

SVEt&<A FOU""",n"

• .: .)

nära Dig 1RIKS[lAGSVALET 20

21 MAR S

6 . . . . . '":y;: _ _

-Au

'"7

Leif Ahlroos:

----- ---_ . ------_.'

Alla borde köra långtradare!

föreningarna. Vi skall inte skjuta felet på SÖU - vi har valt in för dåliga personer i styrelse och förbundsorgan. Det är som att ge uf-rörelsen dödsstöten om SÖU ... Förtroendemännen lyssnar kanske på storföreningarna alltför mycket - jag vet ,flera storföreningar bl.a. storföreningen Närpes uf, som hotat med att gå ur SÖU.

• Är du en våldsam natur? Har du lätt för att brusa upp? - Det har jag! Temperament har jag för två, he säijr åtminstone tjälgen! Men jag kan nog hålla tiJtbaka också. - Karin! Är jag hastig och het? (Karin kom hem precis när frågan ställdes och Leif ropade ut frågan åt henne innan hon ens hunnit stänga dörren) - Om, ja! - Man skall väl nog ha litet temperament om man vill framåt. Men för litet och för mycket skämmer allt!

SÖU kunde trycka på mera. Om inte direkt via föreningarna så via ordningsmakten. SÖU i dag är för slött! Det är många som sammankopplar SÖU med bara festfördelningen - men, det är ju bara en ba_ gatell. SÖU av i dag är alltför snäll. Måste agera mera. Skulle jag sitta i SÖU:s styrelse skulle jag vara stridsand med de flesta!

• Det finns en romantisk bild av långtradarchaufförsyrket, "nutidens cowboys" - hur är verkligheten? - Nog är det ju tungt emellanåt..Familjen lider nog när man är mycket borta. Det är tattarblodet i mig ... Det måste jag rent ut säga: Det skulle vara dåligt i brödkorgen om jag skulle gå till en fabrik. Man skall inte lida av hemlängtan. Det har vi nog sett: de som har hemlängtan har inte blivit gamla! Så skall man vara hård för att ta sig fram. Kan inte säga att maR inte får vara blyg, för det var jag som ung - fast folk har svårt att tro det. Det gäller att mästra egen kropp, att ta sig själv i kragen.

• Jag tror att "omvärlden" uppfattar dig som något aven t:.nvåldshärskare i Yttermark uf. .. Ar du det? - Nää, det är jag inte! Absolut inte! • Yttermark uf har ju en fantastisk uppslutning bakom sig i byn. Men hur skall ni göra för att återbörda den sydösterbollniska ungdomen till ungdomsdanserna? Kan man säga all de nu sviker sina grannföreningar? - Behöver vi inte dansa mot Petalax ~h Korsnäs slarvar vi och klarar oss. Jag har kört hårt med att vi skall få "egna" kvällar, liksom Pörtom, Korsnäs och PetaIax, och det har bl,ivit bättre ... Vi slutar inte med dansen heller så länge det går någorlunda. Vi känner ett ansvar mot ungdomen. Vi får inte låta det kommersiella styra alltför mycket. Vi är ju trots allt en ungdomsförening!

• Du reste en hel del utrikes. Hann du se något? - Jo. Det enda som harmar mig är att jag inte körde längre bort än vad jag gjorde. Jag hade lovat speditionsfirman att jag skulle åka till Saudiarabien men firman fick inte jobbet. .. Jag har sett där det varit fint. Ett land som jag tyckte mycket om var Schweiz. Så kuperat. Kan jämföras med mitt temperament: Fint väder när jag körde in i en tunnel och åskväder när jag kom ut. .. ! Norge är ett kargt land i jämförelse med Schweiz. Det är fint på alla ställen, men ... det är klart: vi som. är vana med platt tycker att det är fmt när det är kuperat. Nog finns det ännu stunder när det suger i kroppen! • Hur tog du dig fram med närpesis:ka? - Karin - hur tog jag mig fram? Det gick bra, med händerna! Jag har klarat mig bra. Har kommit fram utan kartor i stora städer. Jag har aldrig anlitat en taxi som skulle ha kört framför mig och visat inig tillrätta. Man hade adressen, visade den och blev visad. Blev man osäker var det bara att fråga på nytt. • Men du anser alltså att det skulle ha varit bra alt kunna språk? - Utan na vidare! Tyska och engelska skulle ha varit roligt att kunna. Redan bara om jag skulle ha kunnat tyska så ... Fadrin bruka säj när man låg och läste en western: Läs finsk istället! I dagens läge talar iag ganska bra fins-

ka, men utan skola och kurser. När jag gick i skolan skulle jag a'ldrig ha trott att jag skulle komma att behöva tyska! Lärdomen är inte tung att bära. Det orkar vi alla! • Mycket på vägarna som du är ser du en hel del. Vad tycker du om den finländska körkulturen? - Jaa, skulle jag få säja som jag har det så borde 'alla köra långtradare två månader innan ... Nog finns det en hel del att säga om långtradare också och inte är vi alla gånger så snälla, men en sak: Om du kommer upp på en väg och ser att en långtradare kommer - ge väg! Inte vet jag om vi har sämre körkultur än i Sverige - de har bredare vägar. • Vad betyder uf-arbetet för dig? - Det var en svår fråga ... jaa ...

(vem skulle ha trott att Leif Ahlroos nästan skulle bli svarslös??) - Det har jag aldrig tänkt på. Det har bara blivit. Nu är jag nog utan ti säj ... (funderar). - Det är väl nog främst att man värnat om föreningshuset. Då jag gick med var det också Yttermark uf (syftar på mellanspelet Närpes ut) och då hade de fotboll på programmet och så kom jag med. Genom föreningen kom man ut, for tilllokalin, var med där. Å så är jag väl som Kekkonen: Tror inte att det skulle gå om jag slutar! • Kunde ungdomsföreningarna utvecklas till starkare opinionsbildare i sina hembyar? Agera som påtryckare i kommunala frågor? - Nää!

• Varför inte? - Vi skall inte göra den till en politisk förening. Det är väl nog andra som skall bedriva påtryckning. Uf skall vara opolitisk! Det är politik i så mycket att vi måste låta någonting få vara opolitiskt! Vi kan t.ex. agera i ett val: upplysa ungdomen om att de skall rösta, men inte på vem de skall rösta! De måste själv ha en uppfattning om vem de skall stöda. • Jag har en känsla av all du - trots all du ofta anför hårda och kritiska synpunkter - känner starkt för SÖU och anser att uf-rörelsen 'behöver en stark takorganisation. Det är den knappast i dag - tror du all det ~.inns några möjligheter att stärka SOU:s ställning igen? - Ja, absolut! E gåtar gaa! Om vi ser på det så här: SÖU är en del av

• Hur har uf-rörelsen förändrats under din tid? - Ungdomen ställde kanske upp bättre 1963. 1980 krävde ungdomen att det skulle vara mera färdigt. Nu ser det igen ut som om trenden skulle ha vänt; l dag ställer många ungdomar upp. Det är svårt att säga. Det skulle ha varit lättare om jag varit 15 ännu! Det talas om att ungdomen blir sämre och sämre men ungdom har alltid haft flaskan med till uf-Iokalen och kommer alltid att ha. Men alla ungdomsföreningar borde börja med att ta flaskan av den som har den med in. Då skulle det kanske gå att hålla ordningen. Åldersgränsen är svår. Vi försöker kolla men det är svårt. Och vem tar ansvaret om de kommit med festanbussin och det ösregnar ute ... ?! SÖU har agerat dåligt här. Skulle kunna ta det som ett temaår: Se till att alla tonåringar har 'iD-kort. 13-14 åringarna aktade sig nog för att komma till uf-Iokalen 1963 för då kom det gliringar av de äldre. Medelåldern har gått ner 6-7 år!

Stig Björkas

ka nu, och jag behövde ell svar. Mot den gröna gardinen avtecknades hennes huvud. Hon hade fortfarande ell tistelfrö i håret. Det rörde sig av och an, men det sall fast, det kanske slog rot. Man vet så litet om vad som slår rot. När vi var framme lyfte jag ner hennes väska och min egen ryggsäck. Jag bar ut dom i korridoren. - Hur länge har du permission då? - Över helgen.

a upp som svampar i sig mina historier och väl bli en av dom.

inte nu längre. Hettan asfalten var outhärdlig. Och _dfJooa, som förföljde oss änpå perrongen, så jag kunJåla henne stå kvar, utan in henne i kupen. nr bar.l utanför mig, som rdativt tyst. Inne i DII:a.b* en hjord bisonsköljde bort vanen i korriden stängda glaspå mig, som en

erbottniska Posten av tidningarnas förbund . ÖRabonnisk ungdomstidning språkrör för Svenska -.-a",...I e!lS ungdomsförbund dess medlemsföreningar .

WiXItlStilids Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

Men det kunde också vara detsamma. Jag hade ju skrivit fyra brev till henne nerifrån Turkiet och sagt att jag inte alls brydde mig om all hon inte svarade. Jag skulle gå upp till henne, om hon fortfarande var hemma, och I säga att så mycket förändrats för mig, att jag inte var samma Bastiano, att jag rentav funderade på att byta namn. Om hon var ensam hemma skulle jag visa henne, att de dragit ut visdomstanden, och jag skulle visa henne kort på Mimi och kanske Gunilla. Men tacka henne skulle jag göra, för förra sommarn, det skulle jag visst. - Och vet, att jag alltid skall tänka på dig. Men var inte ledsen nu, lilla Rita Karin. Du måste Jag får såna underliga ideer ibland förstå att våra intressen går isär, att våra temperament är alltför olika. Eller: olikartade. Det lät bättre. Då skulle hon definitivt förstå. Hennes föräldrar var och ·mötte, nom de mörkblå molen stack soStationen var avfolkad. Men Då skulle hon gråta och säga: t ja~ hade smitit undan. De len fram som en sökarlykta, gick tjänstvilligt tog jag mitt bagage Jag som väntat så. drog in henne i en taxi, mycket fram och åter över björkarna i och promenerade halvsteget före. Knivarna hade jag fortfarande snabbt, för att inte visa henne järnvägsparken, över kyrkan på Jag vände mig om: under fötterna, när jag vek un- Du skall inte inbilla dig, sa dan draperiet och smög in i mitt alltför offentligt, dörren smällde andra sidan vattnet, bort över jag och spottade i asfalten, att rum. Försiktigt la jag mig på sänigen. Stackars Selia, så var hon torget. det är så satans intressant vad en Och till slut var det bara att st- ensam kille har för sig, även om gen. uppslukad av sitt liv. Dom säger: Och det blev ju också en hemräcka upp handen över huvet, så han älskar och äter och pratar sig Så gick det för henne. Men på sätt och vis går det väl brände man sig på de yttersta ner genom Europa. Det är inte komst. Knappt hade jag lagt mig, förrän det knackade på stora så för alla. Vi uppslukas av nor- strålarna. mer sant än fantasierna dina och dörren. Vi har ju ringklocka, fast mer och koagulerar; då är livet de är många. Ta't lugnt! den var kanske trasig. Det kunde Då tog jag en taxi tvärsöver ju inte bara vara jag som förslut. Åren börjar forsa. Tills man Kap. 11 torget. i bästa fall en dag vaknar upp, ändrats, en massa saker måste ju - Hur har sommarn varit i ha rätt att gå sönder, eller ruttna, Jag sa att jag tyckte det är så sätter sig i sängen, gnuggar förmycket med att komma hem . Om Sverige? frågade jag. eller försvinna. Kanske det inte skräckt ögonen, lite närmare dö- Varm, sa chauffören och längre var modernt med ringklocdet inte varit för tistelfröna kansden. Kriser och kransar har bromsade in. kor eller så hade morsan fått låna hängts kring en hals. En dag träf- ke det gått bättre, men nu hade jag sett dom. Det hade påmint Vi har en bred, brun trappupp- en bok av Sigfrid, som påstod att far man en skolkompis från mig om något, jag visste inte gång med kakelplattor och järn- de förstörde folks psyke. längesen som säger: Jaså du är vad. räcke och en brun dörr, som alEn karl med tunn röst harkgift? Vem är hon? Och man har Nånting om att inte alla frön drig är låst. Jag smög in, hade lade sig därute: inte frågat sig det förr. Man und- blåste över jorden. En del föll först tänkt dråsa rätt in i köket - Ursäkta, fru Ottoson, får , rar, stirrar på henne som sover rätt ner och slog rot direkt. Rita och låta morsan plocka fram röd- jag komma in? betor, filbunke, spenat, bröd och bredvid en, kanske speglar hon . Karin? - Javisst, sa min morsa. Men hur som helst. Jag stod . mjölk. Eller rotmos och fläsk. en själv och katastroferna börjar Och det var så skönt att höra som en idiot på perrongen med Eller vad som helst, som fanns hennes röst, precis likadan som rulla. ryggsäcken fralJlför fötterna med över. Sjunka ner på köksstolen, Jag undrade när jag skulle knivar under dem. Jag hade inte sitta där i köket utan att tända den dag jag for, lika mjuk och somna, för jag är inte dummare talat om för någon att jag skulle ljuset, medan det blev mörkare; varm, samma ord, samma tonfall. Nu visste jag att jag hade kuän jag begriper att också jag skul- komma, för jag gillar inte att lik- prata om hur hon haft det, vad nat gå direkt ut i köket och vara le åka dit; när skulle jag vakna som bli bjuden hem till middag Sigfrid gjorde, om de skulle ha välkommen och skafferiet skulle med vit duk, kalvkött och dill- ungar än, och fråga om Rita Ka- bli tomt för min skull. och vad skulle sen hända? rin, för jag hade nog märkt det, Och jag skulle bära mig åt som kokt potatis, hur-har-du-haftGenom en flik i draperiet, såg när tåget kom in mot köpingen, jag henne gå baklänges in i rumalla medelålders ungar, för att nu det-svaren, för jag visste ju med tala om Selias farsa, som stod mig, att så fort jag var innanför att hon fanns bakom varenda met och karin följde efter, en därborta och väntade på att taxi- dörren skulle munnen börja träd, vid varenda järnvägsöver- lång gråhårig kille med glasögon bubbla. gång. Där hängde hon med ar- och vita tunna händer. Grå koschauffören skulle stoppa in dotMen det var nån och mötte marna över bommarna och vin- tym, ja, jag kände igen honom. terns väska i bagagerummet. · mig. Jag får såna underliga ideer kade. Nej, hon hade inte alls vin- Han bodde borta vid sjukstugan Som han hade förbannat sin fru ibland: jag själv var nere och kat, bara sett likgiltigt på mig, Forts. i nästa nr. på varenda lektion inför allihop, mötte. när jag visslade förbi.

ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark , Lars-Erik Backman och Ulf Johansson . Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18 697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

som egentligen var för unga all höra sånt. Och han sa jämt med det elakaste tonfall: Mina vänner, roligare än så här blir det aldrig! Sen dansade han i folkparken med småflickor, ångrade sig, gjorde om det. Och till detta skulle Selia hem. Men för all tala om mig själv: jag undrar om jag om femton år kunde ta mig i hand och fråga om jag ville följa med ner till sjön och kasta sten. Stationen blev tom, taxin for. Jag stod på perrongen, och ge-

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961-113 522 Redaktör i Sydöst er botten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERA TIONSPRIS 1983

Helt år .................. .. .. ...... 60,Halvt år. ........................ .. 40,Skandinavien ............. .. ..... 70,Lösnummer .............. ..... ... . 2,50

Och jag stod där, den sommarkvällen och såg solen lysa mellan de gröna träden. Och jag sa: - Det är ingen ide du kommer hem och gör dig märkvärdig. Jag har redan berättat alltihop. Det mesta var utan värde. Tänk efter själv! Jag tröttade ut mej. Men jag visste all det skulle bli så, det var som hade jag varit hemma så jäk- . la många gånger under tiden därnere; varje gång det hänt mig nånting, så var jag redan hemma med munnen full av historier. Och de var många.

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555

ANNONSPRIS I texten ........... ........... ...... 3,75 Efter texten ....... ............... 3,75 Bestämd plats - ,20 per mm

AN NONSMOTIAGNING SÖU:s kansli Clas Holm tel. 961 -121 564 månd., tisd . tel. 967-11 827 kvällar (hem tel) 961-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.

. . FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Tilläggspris -,35 spmm och färg. Föreningsspalten per rad 1,-. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev . skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

'nnnr. l~rn,rlpl

- Inför ett riksdagsval är alla kandidater fredsälskande, urigdomsvänner osv. - Det är så svårt att lita på dem för innerst inne så vill de bara in i riksdagen. - Det är ganska hopplöst med energidiskussionen ingenting är bra! - Arbetslösheten är det viktigaste. Om folk har arbete så försvinner en massa andra problem. Stefan Påhls, Nina Smeds, Lisbeth Svenns, Robert Rönngren och Robert Lybäck i det nya tonårsrådet diskuterade kring riksdagsvalet när de samlades till sitt första möte i förra ' veckan. Endast Stefan och Robert L. har åldern inne så att de får gå till valurnan den 20-21 mars när årets riksdagsval avverkas. Men, det att man inte har åldern inne utgör inget hinder för att mail skall ha åsikter. Synpunkterna var relativt kritiska och tvivlande. Enigheten var inte speciellt stor. Inte ens när det gällde sysselsättningen. För åtminstone Nina menade att det finns arbete om man vill arbeta!

• "De lyssnar inte på unga röster" Nej, det har ingen större betydelse vad ungdomen säjer i olika frågor. Inför ett riksdagsval är alla kandidater fredsälskande, ungdomsvänner osv. Yttrade Nina och tillade efter en liten stund alt det är så svårt att lita på dem för innerst inne så vill de bara in i riksdagen . Och man kan ju inte veta vad de tänker. - De lyssnar inte på unga röster, instämde Stefan. Misstron mot politikernas vackra vallöften betyder att man endera röstar på någon som man känner eller på en ung kandidat. Trots att unga kandidater sällan kommer. Det konstaterades också att unga sällan diskuterar politik. "Det är så tråkigt." Visst kan det vara intressant att höra på en debatt . mellan människor som har olika åsikter. men ...

fr. v. Robert Rönngren, Nina Smeds, Stefan Påhls, Lisbeth Svenns

,Allt hänger ihop med arbetslösheten • "Ue röstar med gruppen Den enskilda riksdagsmannens åsikter ger ofta vika för gruppens: - De följs ju åt. Eller är det inte så att kandidaten och partiet samarbetar? - De kan påverka men vanligtvis röstar de med gruppen. - I en sån stor fråga följer de nog partiet (kärnkraftverk). - Det kan ju vara så att de lovat för mycket också. - Det är ganska hopplöst med energidiskussionen - ingenting är bra! - Det är så mycket med kärnkraftverk: Vad är lönande? Vilka är riskerna?

• "Allt hänger ihop med arbetslösheten" Sysselsättningen är den viktigaste frågan i det här valet tycker de fem i tonårsrådet. - Arbetslösheten är det viktigaste. Om folk har arbete så försvinner en massa andra problem. - De som vill ha arbete skall få arbete! - Nog finns det arbete! - Det är det som är så dumt. Man utbild~r sig tin något och så får man inget arbete inom det området. Då går man och stämplar i stället för att ta ett annat jobb. - Allt hänger ihop med arbetslösheten. - Man kunde nog inskränka litet på försvarsmakten. - Då blir det ju ännu mera arbetslösa! - De pengarna som man sparar kunde man satsa på något kreativt! Kan vi inskränka på försvarsmakten? Är det rätt all försvarsutgifterna ökar procent ueHt mera än utgifterna för andra ändamål?

- Det har ingen betydelse i dag. Det är bara att trycka på knappen så är det över. - Slöseri! - Vi måste ju ha någon som försvarar oss!

• "Nyttan av svenska" Språkfrågan upplevs som ganska viktig. Ändå inte så viktig att man inte skulle kunna tänka sig att rösta på en kandidat som har finska som modersmål under förutsättning att han/hon inte anser att svenskarna är en belastning. Speciellt Nina verkar att vara . pessimist när det gäller tvåspråkighetens överlevnad i Vasa. Inte heller de övriga var tvärsäkra i den här frågan. Tveksamt ställde de .frågan kan en riksdagsman göra något åt det här? ~ Vi behöver någon som representerar oss. - Jag tycker inte att man skall välja in en kandidat bara för att han är svensk. - En kandidat skall kunna båda språken. - Om han inte anser att svenska är en belastning. - Bara inte alla börjar tänka så .. . - På senare tid har de börjat erkänna nyttan av svenskan. Finnarna behöver svenska för att klara sig i det nordiska samarbetet.

- Speciellt i Vasa har det gått över mycket till finska. Äldre expediter kan svenska men inte yngre. - Man klarar nog sig med svenska. - Inte så länge till! 10-20 år till.;. - Inte behöver en finne lära sig svenska, men vi måste lära oss finska. Och det är vi som . byter språk.

• "En jäkligt effektiv person" Vad skall en österbottnisk riksdagsman arbeta för? Vilka egenskaper krävs aven riksdagsman? - För Österbotten! Det är en självklar sak. - För sysselsättningen i Österbotten. - Det skall vara en jäkligt effektiv person som kan det där med att springa i trapporna. - Och så skall han vara övertalande. - Det finns dåligt med ledande typer här. De vill bara in, de är nöjda när de kommit in! - Inte skall vi avundas dem! De får nog arbeta. - Det är nästan som att vara präst. De får inte göra vad de vill.

• "Hela tiden i svängen" Tonårsrådet anser att det är viktigt att arbeta för -:tt decentraliserat högskolväsen och att Peffan och Hanken är fina exempel på en lyckad politik . Och Vasa är en lämplig plats; "mitt i böllon" . All den reklam som pumpas ut i valtider verkar att vara bortkastad - åtminstone all döma av tonårsmedlemmarnas åsikter. Man är led den och orkar inte följa med . Robert L. har ganska klart för sig vem som skall få hans röst medan Stefan måste fundera litet ännu. Slutligen var ungdomarna överens om att en kandidat skall vara aktiv hela tiden. - En riksdagskandidat skall inte bara synas före valet. Han skall hela tiden vara i svängen. - Så borde man känna honom privat också. Sammanfattningsvis kan det konstateras att medlemmarna i

tonårsrådet upplever arbetslöshetsfrågorna och freden som det viktigaste, att man inte har speciellt stort förtroende för vackra vallöften och att man oroar sig en aning över språkfrågan. Samt: de tycker att det är en självklar sak att man skall rösta - trots att de inte anser att unga röster får någon respons att tala om.

Stig Björkas

Fråge tävlingen startar Nu är det alltså dags igen för frågetävlingen inom sÖu. Årets frågetävling kommer liksom tidigare år att inledas med ringkval i de åtta ungdomsringarna . Först i turen är VI-ringen vars ringkval kommer all arrangeras ikväll torsdag kl. 19.00 i Bergö UF:s lokal. Varje medlemsförening kan ställa upp med frill antal lag vid de olika ringkvalen. ELI föreningslag skall bestå av tre personer, både flickor och pojkar bör ingå i laget (alltså 2 + I). Lagets sammanlagda ålder får ej överstiga 57 år och enskild lagmedlems ålder får vara högst 21 år (1962 eller senare födda). Men som sagt ikväll gäller det sjätte ringen, de övriga föreningarna och ringarna får sin chans senare under vårvintem.

Bror

KeSl-densteatern

'Bättre kan det äl inte bli! " en t)'Pisk nummerrevy ·tningar på vissa _..tlk:a. Inledningssången ...... am an ge ris och ros, Unga åt- olika håll. man också, både på nationsnivå. Inte har att brandkårens -~D:iD8'U: är en stadsange-

let! Och för att inte tala om vad som komma skall - konstskolan . Än tvista de lärde om var den skall placeras och Karleby lär inte ge upp så lätt. Catarina Fors agerade Karleby-representant på rätt dialekt, som endast infödda KarIebybor kan påstå hade brister. Hon hävdade för de intresserade konststuderande att Karleby är en "rosk bra" stad och att jakobstadsbor inte kan åka till Nykarleby för att studera. Det är en större skam än att åka norrut till Karleby! Blivande konststuderande från Hesa (Bo Nylund) var nog ändå den som drog de flesta blickarna till sig. I originell dräkt med originellt beteende kunde han varit den

= ::=?~StOrsta

för del problemet tycks vara avstjälpningsSå intressant är att stadsborna sin egen "Spea.-..-..... . Med polemiken _ ...... - stall få Udden . et är det ändå inte fiksnJlftn ·it från Ii Ha N yk ar• R.\ds(uvurätten, borg_iItIrm m.m. Men man har ju bd"oIkningsregistret i stä!-

och

Djungelinspirerat orsholmsgille av djungel i kulisserna cxotisk inramning. Om lyssnar noga kan man höra "~ri-ner då och då.

.sranna:r helr på seeoch stojar. Aktöverkligen fram sig, publiken lever roligt. Det är fart ~ det här numret, ~_IIS med en sång om aaldebilJruerade skolan i

Men varför djungel i bakgrunden? Jo, här kommer Tarzan och Jane. Men Tarzan är inte lika spänstig som förr och J ane längtar till civilisationen, vill äta hamburgare och gå på bio. Tre möss berättar om vad man kan få höra när kommunalfullmäktige sammanträder och om mötet före mötet på Panorama. Så ät det dags för Pingvinerna - tre stycken, och dansar gör de, precis som förebilderna iTV. Därefter förflyttar vi oss åter till djungeln, den här gången i Sydamerika. Vi träffar en upptäcktsresande med kartbok och kompass och en fru, som släpar på resten av packningen. . Upptäcktsresanden återkommer senare med en redogörelse över de senaste händelserna hemlandet. Soptransporten

Korsholm får sig en släng, ·liksom stadsdirektören i Vasa, lokalradion och mycket mera. Fornforskarna är med, naturligtvis. Kvarkentunneln behandlas och förkastas. Till och med självaste gammelfrassen kommer inlunkande, njuter av kattsång och drömmer om gamla tider. Någon röd tråd finns inte, men flera figurer återkommer. Mycket musik ingår, såväl i som mellan sketcherna. Spexet börjar lida mot sitt slut. Aktörerna slår sig ner kring en skylt med texten Frid på vår jord. De nynnar sakta "The Elephant Song" - om elefanten som inte förstår varför människorna jagar och slåss. Revyn kunde mycket väl ha slutat med den tankeställaren. Den klämmiga slutsången kom så plötsligt. Publikreaktionerna efteråt

Residensteatern i Nykarleby är ett gäng teaterintresserade skolungdomar, som hittills enbart spelat pjäser. Detta år hade man problem att få fram en lämplig pjäs - det blev för dyrt. Teaterns allt-iallo Ulf Smedberg satte sig då ner och påtade ihop sketcher till en revy. "Till torgs" heter ungdomarnas allra första bidrag till revy-utbudet.

avskräckande typen av sökande. Något man inte kan komma förbi i dessa tider - det är . "Ljuvingan ", dvs. egna versioner av TV-serien Dallas. Den dyker upp här och var. Nu kändes den för lång med tre olika interiörer. Naturligt nog sysslade Ljuvingen med räv och mink, men den verkade något för direkt tagen från TV för att man skulle få någon feeling. De Il agerande i Residensteatern har rutin och är så jämna att man inte gärna plockar fram någon enskild prestation. Det är strongt att ha en pålitlig och säker grupp, som man kan lotsa vidare i teaterns labyrinter.

Allehanda figurer - apor, pingviner, möss och .människor och mycket mera - får man bekanta sig med i Spexoteket, Korsholmsgillets revy i Gamla Vasa uf-Iokal. Figurerna spexar och var, om inte direkt översvallande, så i alla fall Övervägande positiva. Gruppen var jämspelt. Det var omväxlande med så många medverkande. Det stora djurinslaget var annorlunda och piggade upp . Musiken var fin och stämningsfulJ, ibland blev det kanske litet väl stämningsfullt för att vara revy. Man kom liksom av sig med skrattaridet. Texterna klickade några gånger, men de sitter väl bättre nästa gång när premiärnervositeten lagt sig. Några enstaka namn vill jag inte plocka ut bland alla dessa aktörer. En revy är ett lagarbete och många krafter behövs för att få den till stånd, både på scen och bakom kulisserna. Ytterligare två föreställningar är planerade, så de intresserade kan själva åka ut till Gam-

Kasköpremiär:

"Plåterplanke' , Så har ännu en sydösterhoUnisk revy sett dagens ljus i åi. Kikken har väl alltid varit senast ute bland revypremiärerna i Sydösterbotlen, men ... skrattar bäst som skrattar sist heter det ju, och kanske det ligger någonting i det. Som trogen revybesökare i Kaskii sedan många år märker man direkt all

årets revy är lika välbearbetad som alltid. Man kan undra hur många timmar man har jobbat innan premiären. för det är verkligen svårt all hilla minsta lilla osäkerhet bland aktörerna. Det i år genomgående ämnet i revyn är, som namnet också visar, plåterplanket, dvs. planket i hamnen som avgränsar området där Folklines färja anlöper. Planket har alltsedan färjpremiären varit ell populärt ställe all stå och hänga ,p å för nyfikna från

Ulf Smedberg har förutom textförfattandet också skött regin och scenografin. Som ackompanjatör har man Johan Sundqvist, ståtligt skrudad i frack. Peter Bergfeldt blir allt mer anlitad som sminkör och frisör bland teatergrupperna. Så också här även om han dessutom tillhör Residensteatern och således agerar på scenen. Catarina Fors som överräckte blommor till regissören Ulf Smed berg uttryckte sig såhär: Ja, så här blev det - och bättre kan det väl inte bli! Residensteatern har all orsak att vandra vidare. Det är en grupp fina förmågor som inte borde 'täckas över och falla i glömska.

Margaretha Sjöstrand musicerar - för det mesta på scenen, ibland också nere i salen. På själva Runebergsdagen var det premiär inför en fulltalig publik.

la Vasa . Efter spexet spelar gillet opp till dans .

Birgitta Strand Foto: Stefan Berg trakten och det är därfÖr naturligt all här existerar en massa plåtter och prat. På det här sättet har man i revyn fått ett enkelt och roande sätt att binda ihop de olika numren med. Man har i år fått med en hel del varierande ämnen. I öppningskuptetten städerskorna beklagar sig "städerskorna" Eliisa Risku-Äberg, Mari Taimisto. Anja Mangs, Johanna Rossi-Hakala och Mirja Högstrand över sina mödor och besvär som städerskor på folkrederiet och det uppföljs sedan med en hurtig städdans av dansflickorna. I "Hos klädhandlaren" tjusar Kent Granholm pUbliken som helpritlig klädhandlare. I första

Forts. sid. 18

• Maldiverna, l 438 korallöar (varav 101 är bebodda) utspridda i nord-sydlig riktning sydost om Indien, ca 150 000 invånare, av vilka drygt 30 000 i huvudstaden Male. Det sista paradiset har denna republik ofta kallats. Viktigaste näring fISke. Landyta 198 kvadratkilometer, bestående av 18 atoller. Religion: islam. • Nytt som turistmål - de första charterturisterna kom i mitten på 70-talet. Här finns världens bästa vatten för dykning och snorkling. Statsskick republik, brittiskt protektorat fram till 1965. FN:s minsta medlemsland. • Klimatet tropiskt, i stort sett densamma som på Sri Lanka, nordostmonsun från november till april, sydvästmonsun från maj till oktober. Nederbörd i genomsnitt 1 900 mm per år. Temperaturen 16-33 grader året runt. • Maldivema är för tillfället i ropet i forskarkretsar. Norrmannen Thor Heyerdahl har nämligen gjort uppseendeväckande fynd på en av ö-republikens obebodda öar. Fynden som består av tempelruiner och andra överväxta byggnader tyder på en hittills okänd högkultur från år 500 före Kristus.

Text och foto: Anders Lerbacka

Myndigheterna på Maldivema anser att Heyerdahls fynd är den största händelsen för ö-gruppen under 1900-talet.

I ND leN

•

~-~_----::-

-:--

av den smått lättjefu slappade stämning år tidigare. Den gången 1978 nordbor som femdagars rundresa ka för att koppla skönt en vecka dags att åka hem nordiska vintern. båten just som solen Indiska Oceanen och snabbt sänkte sig. Infödingarna som oss till överhuvudtaget tionsinstrument oc lade det om ca 25 . timmar till sjöss i mörker. Det enda som vår väg var stjärnorna månen som låg på ry Vi kom fram till fushi utan större sv men när vi, skulle ta o 100 metrarna in till ö problem. Det finns koraller runt ön och d ta fram strålkastaren, vattnet och oändligt s in mot bryggan. Ko rakbladsvassa och skär träet på båtarna, så vill te bli sittande utanför hGiI så är det skäl att ta det tigt. Efter en sen middag dags att krypa till kojs. () morgonen, strax före

Att flyga in över Maldiverna hör till de skönaste upplevelser man kan tänka sig. Från Colombo på Sri Lanka tar det bara knappt en timme att nå Hulule Airport, beläget på en långsmal ö strax utanför Male, huvudstaden. Man kan åka med antingen Air Lanka eller Indian Airlines, den sistnämnda har en rutt från Madras via Colombo, och när det gått ca trekvart från starten i Colombo så ser man de första öarna. Små gröna fläckar omgivna aven smal vit rand - sanden på stränderna är faktiskt så vit den kan bli - turkosfärgat vatten som långsamt övergår i djupblått. Bilden av ett paradis stämmer ju på pricken, tänkte jag när jag första gången kom till öarna för drygt fyra år sedan. Pass- och tullformaliteter klarades av snabbt och effektivt trots att det var trångt. Och nere vid stranden väntade småbåtar på att köra oss ut till en större skuta för vidare befordran till Meerufenfushi. När jag kom igen tre år senare hade mycket förändrats. Det nya flygfältet hade just öppnat, byggt av tyskar för arabiska 01jemiJjoner. Och utanför terminalen, efter det vi klarat av pass- och tullkontroll, var det full ruljans - inte ett spår kvar

- ---

. --

~---

--'

--~=--------=---=-=-

. -:;:;.---

=------

mig om att reglerna hade ändrats. Sen hamnar vi till Male, där vi får sitta och vänta någon timme, innan det blir dags att äntra en annan båt. Ingen säger vart vi är på väg, så enfaldiga som vi är tror vi förstås att det bär av till Lankan Finolhu, helt I--_"""'~C'~ Qrogramm~_ _ Men tiden går och det skulle ta bara en halvtimme till Lankan. Det går en timme och en och en halv och slutligen två innan vi är framme . Och det tar mig tre dagar innan jag kommer underfund med vilken ö jag befinner mig på! Lankan Finolhu har överbokats och alla öar utom Boduhithi är fullbelagda. Så där sitter jag och några andra nordbor mitt bland en stor hög italienare. Så kan det gå. Bland de första saker jag kan konstatera under mina 10 dagar på Boduhithi är att civilisationen - och främst dess avigsidor - också nått hit. En morgon vaknar jag av yxhugg och när jag kliver ut ur min stuga så

kväll. Jodå, det går bra. Och strax innan solnedgången åker vi ut. Vi kastar ankar just som molnen, himlen och vattnet får den ljusblå och rosa nyans som man bara ser på dessa öar . Inget händer på en halvtimme, så vi lättar ankar och försöker på ett annat ställe. Och nu börjar vi dra upp den ena fisken efter den andra. Även ÖP:s utsände har turen på sin sida och lyckas lura ett par stycken. Vi lättar ankar på nytt och styr mot ett korallrev och ankrar vid pass 50 meter framför det. Mera fisk. Men när vi skall vidare händer det som måste vara en mardröm för varje mald iver . Killen som sköter motorn hör inte att back är kommenderat och sätter full fart framåt - mot revet! Vi har dock tur i oturen och landar mellan korallerna, upp på en sandbank. Lite till höger eller lite till vänster och vi hade suttit fast utan en chans att komma loss. Nu lyckas vi staka loss. sam-

• •.fll fijrdas på vattnet, det är något som pojkarna på Maldiverna får lära sig så fort de lär sig gå. Odr lWlJur i femton-sexton drs åldern kan de konsten att navigera, enbart med hjälp av stjärnorna odJ ,'fi8oma! Dessa "sjömän" hittade vi på Huraa,

~'2knade jag av ett våldsamt lnIImIIaDde på taket. Regnet ~T<1k1e ner på ett sätt som det aJdrig gÖT på våra breddgrader . Och straX darefter steg solen upp och regnet upphörde på en gång.

Dethär är den skönaste stunikonkur· rens med solnedgången.

den på Maldiverna -

Uppseendeväckande sjukhusresa

Frampå eftemtiddagen, när jag hade tagit mig ett varv runt ön, \'3f det dags för volleyboll och här började min säUsam· e upplevelse under alla de ~r jag gjort - både före och cftC!'. Vi var ett blandat gäng maldiver , några norren par danskar och så Och i andra set hände det, en armbåge i ansiktet . -....."'"met sprack. som jag inte hade tänkt . någon steJkrampsspru- .

ta innan jag åkte hemifrån så blev det sjukhusresa . En av norrmännen i laget stod inte ut med att se blod, så han svimmade! Vi satte oss i en av öns s.k. "speed·boats" med en kraftig utombordare och satte kurs på Male. Väl framme möttes vi av en människomassa på uppskattningsvis 2-300 personer! Nyheten hade spridit sig - vilket inte var så konstigt, eftersom "hotellet på Meerufenfushi hade tagit j(ontakt med sjukhuset per walkie-talkie redan innan vi startat. Efter ett par minuters väntan på kajen, inför den synnerligen nyfikna folksamlingen, kom så republiken Maldivernas . enda ambulans körande och ÖP:s utsände fick ta plats. Väl inne på sjukhuset väckte jag ungefär lika stor uppmärksamhet som en polityrgubbe på presidentmOItagningen, både bland personal och patienter.

Formaliteterna var snabbt avklarade - namnet på en liten papperslapp var allt som behövdes. Sen bar det iväg in i stora undersökningsrummet, där ett par fnittriga sköterskor gjorde i ordning sprutorna, en mot stelkramp och en för bedövning. Maldivernas dr Kildare anlände och satte raskt in några stygn och så var det dags att åka tillbaka. Att det inte blev fråga om någon snorkling för min del under resten av veckan säger sig självt. Men jag fick i alla fall ut det jag hade väntat mig av denna "Robinson Crusoe-semester", dvs. ett skönt slappande, med bad och några båtturer till andra öar. Mer än så behövde jag inte begära.

Civilisationens avigsidor

Tre år senare. I tullen snor man min whisky. Ingen hade upplyst

• Solnedgångarna på Maldiverna hör,till de verkliga skönhetsupplevelserna. Vid horiSOnlen finns oflast moln och solen dyker ner bakom dem och man tror att det hela är över. Men den som inte ger sig, utan väntar ytterligare 5-JO minuter får se hur plötsligt himlen och molnen framför en, på sidorna och t.o.m. bakom färgas i de mest fantastiska kulörer.

• Det är alt en nordbor, var de första vita människorna som dehär barnen på Huraa såg. Huraa är nämligen en ö som befolkas enbart av maldiver. ser jag att några mald iver håller på att fälla ett par palmer. De skall användas till att förlänga bryggan, men också till det nya utediskotekeI ! Utedisco. På sätt och vis är det beklämmande. Mannen som :iger ön - och några till- förklarar med illa dold stolthet hur det skall se ut när det blir färdigt. "Här kommer skiv- och bandspelare, här kommer högtalarna och här blir det servering av soft-drinks", säger han, De starkare dryckerna serveras i fortsätfningen liksom tidigare i baren . Och maten i restaurangen. e Fisk varje dag! Vi äter gott på Maldiverna. Man kunde tycka att det skulle bli tjatigt med fisk varje dag, men dessa människor kan konsten att variera, så man tröttnar inte så fort. Red fish är vanligast pa menyn, liksom Ik ingfish. Ett par gånger får vi barracuda och den är verkligen läcker. På skoj frågar en engelsman som jag blivit bekant med under ett par dagar, om vi inte kunde få vara med och fiska en

tidigt som maskinisten sätter på full back. Men vi aktar oss noga för att ankra vid bankar eller rev i fortsättningen . e Ett undergångsmärkt

para

IS. Tio dagar på dessa öar går fort, även om man skulle tycka att det inte finns så mycket att göra, Det är dags att åka hem. Synen från planet när vi lyfter är fortfarande lika förtrollande som na"r VI' kom. Jag spanar och spanar och till slut ser jag dem - Meerufenfushi, ön där jag var första gången tre år tidigare. Är det här ett paradis som håller på alt försvinna? Tyvärr verkar det så. Regeringen satsar allt hårdare på turismen, något som märktes tydligt redan mellan åren 1978 och 1981. Ännu så sent som i slutet på 70-talet fanns det bara en handfull "!Urist resons" , dvs . öar som tog emot turister, men 1981 var de redan uppe i el! tjugotal. Och fler blir de. Det torde inte dröja länge innan mer än hälften av öarna i Male atoll är omvandlade till turisttillhåll. Med utedisco och andra "välsignelser".

Silhuetten för hösten torde bli: • Raka axlar ofta med rynkor eller veck upptill på ärmen, iblaad också nerhasad ärm. • Midjan smal eller också markerad på höften. • Kjollängden varierar från kort till vadlångt, en kort rak kjol i läder kan sluta ovanför knäna men den vida bond kjolen däremot går till vaden. • Skorna har lägre klack och stövlarna kan ha långa skaft och sluta ovanför knäna.

färgerna Naturfibrernas egna färger är dominerande - naturvitt, sand . .. alla nyanser i grått är rikligt. Därefter den italienska färgskalan, senap, blekgult, terracotta och aprikos •

•

. . . ~ . . . . .edj. fram

...

......_as-채rm.

Klara, starka f채rger i lediga fritids plagg.

Oftast 채r kjolen kort, p책 bil. den en tulp.nliknande lQol. Slips och scarf passar bra till den vida blusen.

14 o

Vad skulle du göra?

Om du var Finlands president vill säga. Ja, vad skulle du göra då? Skulle du försöka få USA och Sovjet att stoppa tillverkningen av vapen, och hur skulle du i så fall göra? Eller skulle du göra något för barnen i vårt land, på vilket sätt då? Nu har du chansen att berätta vad just du skulle göra om du var Finlands president. Och det du skriver kommer inte bara al-

la ÖP:s läsare att få läsa här på barnsidan - Finlands president själv kommer också att få läsa det! För när vi fått in alla bidrag sammanställer vi dem i en pärm och skickar pärmen åt Mauno Koivisto. När du skriver är det bäst om du använder svart tusch på ett vitt papper. sätt ut namn, adressen och din ålder. Ifall det kommer många brev publicerar

vi i första hand de brev som är skrivna av barn under 12 år. Men alla breven ryms nog med i pärmen till presidenten. Breven skickas till

np:s bamsida Handelsesplanaden 10 D 65100 VASA 10 Och före den 24 februari bör ditt brev vara postat om det ska hinna med. Ta nu chansen och

Tipsa Finlands president! för Klas-Anders Nu har Klas-Anders gått och gjort bort sig: han har fastnat i nskarens nät. Men kanske du kan hjälpa honom, så att han hinner ut och leka med sina nskvännerinnan f'lSkaren kommer för att vittja nätet? Ta en penna och visa Klas-Anders vilken väg han ska ta ut ur nätet!

Vi önskar lycka och ................ 0 . ........

åt dagens unga.

Under hösten 1982 anordnade sparbanken en Tusenstartkampanj. Det innebar att enskilda eller grupper för ett väl motiverat ändamål kunde erhålla tusen mark. Intresset var överväldigande. Över 20.000 ansökningar sändes in i hela landet.

....

Sportlovet närmar sig Snart blir det dags att säga hejdå till skolan för en tid, och njuta fullt och helt av vintervädret som kom trots allt. Men när man väntar på något gott blir tiden lång - så här bjuder vi på litet sysselsättning: Räkna ut hur många ord "sportlov" bostäverna här ovan räcker till. Varje bokstav får användas endast en gång. Svaret finns som vanligt längst ner på sidan. Ett tips: LäUast går det om du färgar varje sportlov-ord med olie ka färger, så går de lättare att räkna.

Vasa Sparbank har bland 480 välmotiverade ansökningar valt ut följande 5 vinnare: Kaisa Vuorio, Vasa, för studier i simning och språk i USA Tila Kronqvist, Vasa, för inköp av kantele Mika "ietikko, Oravais, för rehabilitering Korsholms högstadium 7 F, för fadderverksamhet för barnhem Skatila Uf:s f1ickfotbollslag, för tävlingsresa till Sverige Vi tackar alla deltagare och gratulerar vinnarna.

Vasa Sparbank har mycket att bjuda dagens unga även i fråga om bankservice. VASP JUNIOR CLUB (under 15 år), LÖNEN VIA VASP, SNABBANKEN i över 18 år), UNGDOMSLÅN (även utan tidigare kundförbållande), STUDIELÅN, BOSTADSFINANSIERING, m.m Bli kund i BankEttan VASP är ett framsynt va~

'PJO-AOIJJods ua'!:>AJs BJAj mJ :JBAS '-__________________________________ Ja,!:>~J

BUJaA~JS'!08

__________________________________________________________

Adress:' PB 27 68600 Jakobstad Tel.: 967/13 555 eller 961/113 522

Svar till 'Civil vasabo 3. 2."

Skånskt svar till Axelbandet

[][[In"lunpå nyårsafton var dyrt. N}iE!;af:.aa Iitsom midsommarafton anses vara nöjesarrangöpubfikkvällar. Orkestrar och andra nöjesproducen'd d:m:m dessa kvällar ett mycket högre pris för sina tjänster. en högre inträdesavgift i Korsnäs 31. 12. då vi därtill

4i:Idl1i::llP lid.

är iklädd militäruniform ges gratis inträde i Korsclvil kläder som företer permissions kort och m-kort 10 mk. Beväring civilklädd. utan permissionskort, mrräde. !iescenrrum är i Svenska Österbotten vinterarrangöfRr~""""'e, sålunda har det nu varit i 16 år. Vi är före"1IIIi.r ~jeslmlDgemang, programval, dansmiljö och dansord,,~m. i

.f?r

- medvetet om sitt grundade ansvar och håller ett b:z:%J5il!:r.n och noggrant avvägt pris på sina nöjeserbjudanden. En oyn dock ororande inslag i verksamhetsbetingelserna, som vinterarrangörerna mycket hårdare än sommararrangörerFörordningen om samlingslokaler och samlingsområden _ Denna lag drabbar nu arrangörerna praktiskt efter det sJop:aI DÖjesskatten. Be!il3:IIlIIIdsCDlLa om publikstorleken drabbar de populära vinterörema ooomiskt. Vårt nöjesprogram försvagas utan att på nöjet för den skull går ner. Populärare artister uteblir alltfrån den österbottniska scenen emedan arrangören numera infår ta in en " större danspublik" . Kostnadstrycket ökar likväl för - erarrangören och detta nu då utan att den populära arrangören reglefa inkomsterna med en större publik somtidigare varfalb . . lnf()r en ny säsong är en granskning av biljettpriset oundvikligt om vi i framtiden l10Jcer fortsätta som en progressiv nöjesarCD lrivsdstandard på danserna, möta disco- och resaanmgbliDbJ:rnnsen i dag nöjd med sin utomordentligt fina publik och .....,.;-;.,........ <1 an även i framtiden ge publiken ett trivselnöje i ~tmls "lijescentrum.

Korsnäs Ungdomsförening r.f.

....nmer och elände! val ändå den

maste vara omöjligt att vaska fram .. . Tråkigt . Fantasilöst. Grymt. Eländigt. Urkk. Rentvättat fal'let Kojo skall tydligen inte få upprepas! ! .

LJIlAppsvansad "anarkism" kulturförmedling (nännare i Åbo UiIIma:a:hcr' lI. 1. 1983): ~=~g::av finlands5IIIll2!lb .: tares alster d:sa:::d:II:l.CD. Samarbete för m5lDoldcma skaU bli möjliFörmedlingens PCsUlOX kullde fOr min del fin\"lir som helst. gärna dock i c;;:.......:",,;mt,.nd. isten" sörjer i sin insIIl!daJrI: - er all detta anspråksinte fått tillräckligt lDOIhug. Del vore synbarligen lrist för 'Anarkisten" om kullurarbetarnas verk lättare skulle nå ut till allmänheten. Eller att en och annan extra slant på

så sätt skulle komma dem till del. Marginella insikter kan man uppenbarligen ha utan att vara "partipolitiker". Det utvisar "Anarkistens" barmhärtigt nog anonyma inlägg. Det står envar fritt att diskutera också annat än strategi och organisation för alt underlätta kulturarbetet i Svensk finland . "Anarkisten" kunde gärna själv föregå med gott exempel, om resurserna förslår. Alt bygga upp har ju inte hört till anarkismens starkaste sidor - snarare at t rasera. Förväntansfullt

Ralf Grahn AU-kolumnist

Det är bäst för Axelbandet från Åbo, som det skrevs om i ÖP nr 5, att undvika att besöka framtida studentorkesterfestivaler i Lund . Som skåning anser jag det vara mycket modigt att åboteknologerna vågar skriva bl.a. "muddra bort Skåne". Detta budskap kommer att frainföras till de olika studentorganisationerna i Lund och sedan får vi se om Axelbandet "objudna" vågar komma till Lund eller ens sätta foten i Skåne. Att muddra bort Skåne är inte så lätt. Skåningen är känd för sin envishet, (fråga min fru som är österbottning). Dessutom har vi i Skåne höjder, som många österbottningar (Axelbandet bestod ju främst av detta folkslag) inte har den blekaste aning om, kan existera. Vidare är Skåne - Sverige i miniatyr. Skåne har allt från eget försvar till egen livsmedelsförsörjning och eget universitet i Lund med egen studenorkester Bleckhornet, som är vida känd. Så har vi naturligtvis Peps Bluesband m.fl, mO .. Den äkta skåningens dröm är förövrigt att få en kanal grävd mellan Skåne och Sverige och därmed göra en självständig stat av Skåne. Sistnämnda förslag skulle också gynna räkfisket i Österbotten eftersom de få räkor som skuUe våga sig hitupp i polartrakterna skulle komma direkt in från Nordsjön tiU Östersjön utan att passera Barsebäcksverket och därmed utsätta teknologer m.fl. för radioaktiv strålning. Dessutom så skulle åboakademikerna via kanalen komma ifrån obehaget att bada i vattnet utanför finska kusten - ett vatten som till stor

del består a.: avlop~svat~~n från Skåne. Jorgen Lmdelof Oteknologisk ekonom från Skåne

Hurmio Viktor och hans Fetknoppar har varit flitigt i farten sen det stora genombrottet på SÖUrock i somras. Inte helt utan framgång heller - bra kritik för insatsen på Kustrock och inte att förakta: framskjuten placeringar på ÖP:s topplista. Dock sägs det att gruppen nu skall gå i vinteride. Nya låtar skall skapas och så finns det ju alltid en risk att publiken tröttnar om man visar upp sig alltför ofta lör i stort sett samma människor!

Denna aningslöshet! - En sak som jag ogillar och säkert många med mig är det mycket utbredda tiggeriet. Småbarn och tonåringar har kommit underfund med att det är roligare alt tjäna pengar på turisterna än att gå i skolan . .. Såhär beskriver Anders Lerbacka i senaste nummer av ÖP om Sri Lanka. Denna aningslöshet! Det må vara hänt att turisten Lerbacka är så tjockhudad att han kan låta bli att reagera på misären i u-landet Sri Lanka (annat än som en företeelse att ytterligare förundras över). Men jag tycker han borde visa större omdöme beträffande ordvalet. Att skildra barntiggeriet som han gör blir, medvetet eller omedvetet, cynism. Jag tror faktiskt inte att ungarna i Colombo tigger för att de tycker ait det är roligt.

Och det tycker tydligen inte heller den välfödde europeiska turisten på en av bilderna i artikeln, som med en min av blandad avsmak och total oförståelse rotar i byxfickan efter nånting att ge den lilla tiggande nickan. 1 dendär bilden tycker jag mej se en perfekt symbol på hurudana relationerna är mellan den välfödda i-världen och den utsugna, fattiga u-världen. Och aningslösheten i Anders Lerbackas text och bild framstår som än större ställd mot den den s. k. procentrörelsens envisa kamp för att förmå det rika landet Finland att avstå från I procent av sin BNP till u-hjälp. Den finländska u-hjälpen uppgår i dag till 0,37 procent av bruttonationalprodukten.

Lars Sund

Svar till Lars Sund Ojdå! Jag hade nästan på känn att vännen Lasse Sund eller någon annan skulle reagera på avsnittet om tiggeriet. Jag uttryckte mig kanske lite luddigt, men faktum är att Sri Lanka, liksom de flesta u-länder, brottas med stora ekonomiska problem. Men landet har ett - för . u-landsförhållanden - gott utvecklat skolväsende och det är här som tiggeriet på lång sikt kan stjälpa snarare än hjälpa. Det finns två sorters tiggare - de som därtill är nödda och tvungna och de s.k. "hobby tiggama". Det är i och för sig inte fel att sticka några slantar till dem man verkligen anser behöver det. Det är däremot klart fel - om man gör landet en stor otjänst - om man understöder hobby tiggeriet. Detta därför att, som jag nämnde i min text, det minskar barnens motivation

för skOlgång och utbildning. Varför skulle de sitta i skolan när de kan komma hem med de pengar vi ger dem - helt aningslöst. Det är klart att vi skall göra vad vi kan för att hjälpa folk i u-länderna, men vi gör det bättre genom att låta våra pengar gå via Röda Korset, Unkef eller liknande organisationer, eller ge dem direkt till lokala hjälporganisationer om vi råkar vara på ort och ställe. Att gå omkring och dela ut slantar åt såväl behövande som icke-behövande gläder naturligtvis dessa på kort sikt, men på lång sikt kan de få förödande verkningar.

Anders Lerbacka P.S. Mannen på bilden såg sur ut för att jag fotograferade inte för att flickan tiggde.

••

Osterbottnisk countrymusik till AIandI o

l den pågående debatten om utvecklingen av den finlandssvenska musiken, den österbottniska musiken och nya musikformer, har igen ett nytt steg tagits . Denna gång är det country-sidan som blossar upp. För första gången i Finland anordnas en Country och Western musiktävling lördagen den 12 mars i Jomala på Åland. Bakom arrangemanget står nybildade Ålands Country Club med Benn Hyder som praktisk dragare. Trots vissa besvär med arrangemangen och utrymmesproblem räknar man med en stor publikuppslutning. Gästartister på sidan om själva tävlingen är välkända Country Express från Karis. Från Österbotten är det Kari

Mäkinen Band, Karleby, Ludicrous från Terjärv samt Country Life från Kronoby/Purmo som blivit inbjudna. l övrigt dominerar Helsingforsband , både proffs och amatörer. Tre åländska grupper har också rymts med på listan. I juryn sitter Jan Björklund, Juhani Aalto, Timo Laukkanen, Alpo Kettunen och Kaj Westeriund . De österbottniska grupperna reser troligtvis ner med buss tillsammans med intresserade countryvänner tidigt lördag morgon, och återvänder följande dag, förhoppningsvis med fina placeringar, ära och berömmelse i bakfickorna ...

...

16 -

Evangeliska folkhögskolan ,~::"'"

, ,

~"'""';o

Adele (en av lärarna) borde . komma och kolla att alla rum är städade. Du har redan fått tillräckligt många "Städa! Hälsningar Adele" lappar, så du bäddar sängen på samma gång som du stressar ut ur ditt rum för att få dagens första käk. Under dagens lopp springer du upp och ner för trapporna till ditt rum, byter böcker och häften i din väska för nästa timme. När du har håltimme är det skönt att få kasta dig på sängen och ta en tupplur. I Bara du sen vaknar i tid tills ~D nästa timme börjar och inte kommer för sent. Något --, som kan hända . . . Närskoltimmarna är över <If finns det tid att gå och hälsa

Du har just vaknat och skall gå och borsta tänderna. Plötsligt tycker du att du hör fågelkvitter. Men det är ju mitt i vintern! Ja just, det är Margaretha som övar skalorna i duschen. Själv skulle du vilja hoppa tillbaks i sängen och somna om. Du ångrar dej att du satt uppe litet för sent kvällen innan. Men inte skulle du heller ha velat missa vattenkriget. Du skrattar åt tokerierna ni höll på med i går kväll.

~~ .R>

\f(

,---

JDUSCH/ ·

..... " 8 8

8" N

S O S

§ S II O

O O

§8 or"

§ §S 8

Ut ur duschen kommer . l Margareta oc h Sjunger g att : "God morgon!" Då var det din tur att få ett kallt och uppiggande vattenfall över d· eJ. Klockan börjar visa morgonmålstid. Kläderna på och upp med fönstret! Gardinerna åt sidan! Med detsamma ser du att det lyser i fönstret mittemot. Jaså, killamas internat har börjat leva igen. I samma sekund kommer du på att det är i dag som

Frietie den

-<::: på kompisarna. Ibland ·kan pojkarna vara så snälla och bjuda på kaffe. Killarna brukar spela pidro på kvällarna. Då och då har de också inspiration att spela el- eller basgitarr, pi ano eller trummor. Ibland kan man faktiskt få höra något riktigt jazzigt och snyggt från musikgalningarna. Tjejerna har ibland sina stunder då de stickar och åter stickar! Vävtokiga t jejer kan sitta i vävsalen, tills I Då d garnet tar s u t. vä ret tillåter, kan också ett snöbollskrig vara i farten. Att bo på ett internat är

KOSTNADER Har man råd att gå i Folkis? NaturUgtvis kostar det, men det gör det ju I de nesta skolor. Och man har alltid möjlighet att ansöka om bidrag.

700 mark var bostadstillägg • Studielånets maximala belopp var 5.200 mark.

Veckokostnaderna för mal och logi är 160 + 20 mk om man _vm bo ensam. Terminsavgiften är ISO mark. Därtill kommer kostnader för studiematerial, som dock Inte är så stora.

Man kan även ansöka om stipendier frAn bemförsamlingen och kommunen. Dessutom har skolan egna stipendier. Man kan redan I sam~and med ansökan anhålla om nedsättning av avgifterna, om man har svårt att klara av ekonomin.

Man kan ansöka om studiestöd ocb studielån. Studiestödets maximala belopp var 1982-83 ca 2.200 mark. varav

Folkis blir kanske inget billigt skolår, men vi tycker i alla fall att det är värt sitt pris.

Är du intresserad av vårdämnen? Varför Inte göra som jag gJordegå ett Ar I FoIkls på vlrdinriktningen. I FoDds finns det Ingen egentlig vårdlinje utan en vArdlnriktnlng som är en del av allmänna kursen.

På vårdinrIktningen läser vi hälsofostran, sjukvård, barnavård, socialkunskap och första hjälp. Förutom vårdämnen läser vi språk, matte och andra mer eller mindre roliga ämnen. Och nu på vlren kommer lönen för mödan. Efter allt läsande kommer praktiken på Roparnäs sjukhus och Gustavsborgs barndaghem.

En bibel kurs är något bra att satsa på. Ung eller kort, precis som man själv vill. Tänk på det! Jag är en av dem som strålade samman på den tolv veckor långa höstkursen för att studera bibeln tillsammans med . andra. Det är ju det som är menlngen med en bibelskola, att få titta in innanför pärmarna i världens mest lästa bok - BIBELN. Att få se mer av vad Gud är och vad Han bar gjort och gör idag för oss människor. Allt som allt blev vi fem glada figurer som - med större eller mindre förväntningar stormade in i vArt lilla klassrum när kursen började en höstlik dag i september.

Ganska snart märkte vi att tolv veckor var alldeles för kort tid för att hinna konsumera och bearbeta allt som våra energiska lärare ville dela med sig av. Ibland hände det att en intresväldigt kul och också lärO-sant fundering dök upp med rikt. Alla slits och nöts mot följden att en lektion försvann varandra. Man lär sig att viunder diskussion. Vi tYCkte aUa . ·1·Ig het sa hänsyn mot resten av att det var bra att ha mOJ all ta upp sådant som vi fundegänget. Det är i alla fall en rat på. upplevelse att få leva dygnet Vad gjorde vi annars? Lyssrunt på en skola. nade på föredrag? Ibland. men

oftast var det nog tvAvägskommunikation, dvs. vi turades om att vädra våra dolda tankar. VI hade ett ämne som till största delen var praktiskt: Barn- och ungdomsarbete. Sådana lektioner var omväxlande och kunde bestå av allt från "sitta snällt på stolen och Iyssna" till mer eller mindre vilda lekar som man kan använda i barnarbete. Vi hade möjlighet att vara med i andra ämnen på skolan också, som t.ex. körsång, träocb textilslöjd och vävning. Om man väljer extra ämnen ska man helst inte göra som jag. Dvs. börja hösten med stora ambitioner och tanken: "Den här hösten ska ja~ göra ALLT som jag inte hunnit med förr" . Det slutar med ett fullspäckat veckoschema och en mycket trött liten människa. AMBITIONEN är förstås bra att ha till hands, men jag tror att de får sitt lystmäte i allt somNuerl~jUvådrS Phåarkumrsaenn. fortsatt med veckokurser kring olika ten D e ha r van· t ·nt ma. I re ssa nta och givande enligt kursdeltagarna.

Maria

Studiebesök I olika institutioner har vi också hunnit med (t.ex. Sjukis och hemsjukvårdsbyrån). Och de har, enligt min mening, varit fantastiskt lärorika. Nu vet man hur det "funkar". Vi är 11 st. mer eller mindre sjukvårdsintresserade människor som går på vårdinriktniogen. Av dessa är det endast en pojke. Vad månne det beror på??? Om det nu skulle vara nån som lått den uppfattningen att vi bara pluggar, har ni fel!! Vi gör faktiskt massor med jätteroliga praktiska övningar. T.ex. att bädda sängen när det ligger någon där. Pröva själv! Det är inte så lätt. Jag frågade några elever varför~ de började här. Här är deras svar.

S 8

Brita: Ville se om jag passar för det. Vilket jag inte gör! Det intresserar mig mindre och mindre, och jllg tror inte jag skulle kl lira av att jobba inom vården. Diana: Ville veta vad det hela går ut på och om det kanske skulle vara nånting för mig. Kim: Bästa alternativet. . .

N ~

O O

§ 88

§ § § S 8

beställa korten och ha roliga program helg och då stannar vi minnen efteråt. kvar i skolan över helgen och En kväll i veckan brukar vi gör någonting tillsammans. O spela volleyboll. Nu på vå ren Elevgrupper med lärare plane- O Att bo i skolan - det är inte tänker vi ha matcher mot andra rar programmet oc h var och en bara att vara på lektioner, att skolor, när vi besöker nån. kan på det sättet vara med . Nu äta och sova. Vi har faktiskt Efter jullovet startade vi en på vå ren gör vi resor runt i byg~ fritid också , och då får man göklubb i ryska för att kunna läsa derna, där vi håller program för ~ ra vad man själv vill . I en intergatuskyltar och · fråga LPallmänheten med mycket sång natskola finns det goda möjligskivans pris då vi gör vår skoloch musik . heter att vara tillsammans med resa till Leningrad . Alfabet har "Men kan ni ald rig vara en- R andra och ha det trevligt. vi redan lärt oss - nästan, lite samma då?" frågar du kanske. Vi brukar då och då dricka blandar vi ju ihop några boksJoo - nästan allt program är O kaffe och spela och prata i intäver. mer eller mindre frivilligt, man S ternatsköket. Vi har också ett Ungefär varannan vecka brumåste inte spela volleyboll eller sällskapsrum, som heter Holkar vi ha samkväm . Där är hela läsa ryska , om man inte vill vaken . Där är nästan alltid folk skol familjen med : elever. lärare ra med. 88° som lyss nar på. musik , läser tidoch personal. Vanligen är det Vi har ett bibliotek , där man ninga r, väntar telefonsamtal , en elevgrupp som sköter progkan låna bra böcker och läsa st ickar, spejar sällskapsspel el • Arets elevgrupp är minsann varierande! Fast det här är maskerammel. Vi har ibland sett en ensam i sitt rum. I sy-, väv- och ler sitter och pratar. radutstyrsel förstås . . . film eller en diaserie, vi har slöjdsalen får man jobba på lekt , spelat och haft frågesport. kvällarna också och musikrum- ~ samlar folk vid TV :n . har en fotoklubb. som samlas Vi sjunger också och har kvä llsmen an vänds flitigt då . ~ ~ I ett klassrum ha r vid TV Alltid finns det några som varje vecka. Det är bra för oss te. Det roli gaste samkvämet un Folkislivet ger alltså må nga med vi~eo och det anvä nds .inte har någon gemensam hObby . andra ocksa att det finn s en der hösten var troligen mas kemöjligheter till fritidssyssel sättII bara på lektIOnerna; Specl~11t Då kan de bilda en grupp och grupp som fotograferar. nä r vi raden. ning. Allt beror på dig själv O sportprogram och nagra sener syssla . V·I har s k OJ· tl·11 samman s. Da' k a n VI. . vara med! ' O ~ . . med d en t I·11sammans. Vartannat veckoslut har VI. om du vdl R W~~....oQf"~~~~~~~~~~~~~~..r~~~~~..r~~~~~~~..r..r~~~..r~..r~~..r..r..r.r~~~~..r~~..r..r~..r..r..r..r..r~~..r..r~..r..r..r..r~~~~..r..r~~~JO""~~~..r..r..r~~~~..r~~~..r................r..r..r~..r....... ~..r..r~~.............. JO';!

g 8

8 S 8 8

§ § § § §

1 S

S 8

i§ 8

S S § S 8

8 8 8

18 Kasköpremiär . . . delen a\l programmet fäster man sig mest \lid, förutom klädhandlaren, "Ingen dans på rosor", "Försköningskommitten" , "Där uppe i Närpes", "Fastaren", "Dans på S\lenska Gården" och "Norrskensflam-

....

mor" .

• Högre fart 1 andra delen a\l programmet har man, om möjligt, trissat upp farten ännu mera. Efter en fartfylld dans får Närpes Brandkår sig en känga i numret "Sjöräddningen i sundet" som också i \lerkligheten \lar ett intressant samtalsämne i b\ll!den. Rolf HeUman och Mirja Högstrand drar sitt strå till stacken i numret "Dagen efter", där Rolf spelar den fyllsjuka äkta mannen efter en "skandalk\läll" på "Restaurang Kaske i sladeri och han får ju förstås "lön för mödan" a\l sin äkta hälft. 1 kupletten "Gossen från Gä\lle" föreställer Christer Carlebring den k\linno- och nöjesjagande Gä\lleturisten som roar sig i trakten men till sist hamnar i knipan och åter\länder till S\ledala. Kikkenre\lyn behandlar också andra "aktuella" "problem i "Sista chansen" och "Vår tids ungdom".

• Frän och sjuk humor Andra delen a\l programmet karakteriseras a\l frän och sjuk humor och på grund a\l den höga farten kan det för många \lara s\lårt att förstå poängen i allting som sägs. A\lslutnings-, om man nu kan kaUa det kupletten fick åtminstone publiken att hänga med till max och man kan säga att "Sång Il la Kreisi Bois" var en \lerkligen \lärdig a\lslutning på en bejublad föreställning. Danserna, gjorda a\l Irma, Mia

r-"'="'=----=-==----:--~.,--~_=_--,:----:--.:.::===-=;-r----===::::::::::-=--I

~:~~~~~:g~~~~~~~~~~=~~

och Pla hög Winberg, mycket klass höll mensom ett vanligt extra plus får nog dansen "Norrskensnammor", som Catarina Mäntylä, Johanna Rossi-Hakala, Taina Viherkari, Pia och Mia Winberg, Anja Kuusisto och Tanja Koi\Iisto dansade. Det är s\lArt att betygsätta årets Kikken-re\lY, men man kan kort (?) och lott (?) säga att den är jämnbra men med minga toppar. (Vad sägs om det ... ?) För produktionen stAr Carl-Gusta\l Mangs, Rolf HeJlman, Kent Granholm, Stig-Göran Häggblom, Jörgen HeJlman, Martin Silander och Harri Suominen. För regin svarar CarlGusta\l Mangs och för musiken Stefan Grönlund.

Text & bild: TOA

Mona Knoblock - ny teatersekreterare

•

Tisdagar och onsdagar, kl. 9-15, kommer Lf. teatersekreterare Mona Knoblock att vara anträffbar på SÖU:s kansli. Mona räknar med att det tar en tid innan hon hunnit sätta sig in i arbetsuppgifterna men riktar en uppmaning till föreningarna: Ta kontakt! Mona har tidigare vikarierat två år på Finlands svenska nykterhetsbyrå. Det var ett halvtidsjobb. Samtidigt har hon privat läst för en merkonomexamen. Nu har hon bara tre tenter kvar och därför vågar hon sig på att jobba heltid - Mona är nämligen tre dar i veckan på nätfabriken i Brändövik. - Jag har hållit på med amatörteater i elva år. Det är mitt huvudintresse. Och jag har alltid varit intresserad av ungdoms- och föreningsarbete, säger Mona som varit ledamot i

ungdomsnämnden i Korsholm i två perioder. 1971 blev hon ordförande i Replot uf och den posten innehade hon i fyra år. Fortfarande är hon aktiv inom föreningens teatergrupp. - Det är viktigt att satsa på teater när det finns ungdom som vill vara med. Speciellt viktigt är det i glesbygden där ungdomen varken har råd eller praktiska möjligheter att fara på bio. [ skären är det en viktig sak vintertid. Teaterverksamheten samlar intresserade från 11 till 60 år och jag har förstått att det är lika i hela Österbotten. - Amatörteatern har en viktig roll för ungas utveckling. Det ger dem självkänsla och ökad säkerhel. I början är de ofta blyga men efter en tid börjar de LO.m. skapa själv. - Kamratskapen, gemenskapen som teatern ger är viktig i dag då man så ofta sitter hemma och ser på TV i stället för att sitta runt öppna spisen hos grannar och diskutera ... Ta alltså kontakt med Mona!

Whitehouze Vasabandet Whitehouze preju rätt så nyligen i ÖP. Sen dess har det varit tyst om gruppen; nästan, en "röstkupp" förde upp Whitehouze på ÖP:s topplista i slutet av december. Nu rör gruppen på sig igen och på fredagen fräser man igång på Maximilians. Inte nog med det, på lördagen kommer ~enterades

Whitehouze att presentera sig för Korsnäspubliken.

Mellanresultat i Sjunde Ringens pidroturnering I. Närpes uf ....................................................... 3 2-0-1 17-10 4 p.

2. 3. 4. 5. 6.

Yttermark uf .................................................. 3 2-0-1 Nämpnäs 11 .................................................... 2 2-0-0 Nämpnäs 1..................................................... 2 1-0-1 Korsnäs ......................................................... 3 1-0-2 Pörtom ...................... .. ................................. 3 3-0-0

T\lå omgångar återstår i sjunde ringens pidroturnering.

14-13 4 14-14 4 9- 9 2 10-17 2 8-19 o

p. p. p. p. p.

19 DAMFRISERING

PRESENTER

MARIANNE

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

~~ellt~ii"lJre'l

HANDELSESPL. 37 VASA

Inneh lena Wilson

Tel 96241 423

Källarvaningen under

TidsbestälIn .: 961-114725.

Mode Ulrika Närpes

HERR & DAMFRISERING

TUIdA KVEVLAX

DU!

Bestälin. 961-40313.

SALONULIA KARPERÖ ri "-'-ktronik

7 900

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961-120311

TidsbestälIn. 961-32960.

tv' Shop

SIV-BRITT VESTLING SOLF

- t

- 15,5 hästars motor - självstart - digital växelkontro" • ,. - kåpa som standard DEN GAR TYST OCH FÖRBRUKAR ENDAST 3 LITER BRÄNSLE pA 100 KM. ÖVRIGA SUZUKI MODELLER OCKsA I LAGER

QUAKER STATE förlänger motorns livslängd

Inneh. LENA GRANBERG

. ........

ARETS FÖRNUFTIGASTE MC KÖP SOM HAR:

använd din motor

Ballas RalDI' TEERIJARVI

Break säljer en Fender Jazbass. Ring 961-132 38.

1 LEDIGA

VASA musikbraJ:lschens specia. affär

En BASIST sökes till en rockgrupp. Tag kontakt och ring sA fAr du veta mer. 96845 261 efter kl. 11.00.

VASA la 11' Ila 159

PUH. 968 - 75 1 68

VIDEOFILMER

PLATS~

UTHYRES

SVENSK-TEXTADE VHS O BETA SYSTEM även mot POSTFÖRSKOTT

Basist sökes!

~TKAKATU4ISTORAlANGGATAN

6~IOO VAASA

Gitarr till sa,lu!

BESTÄLLNING: 961-35 113

IHl \ KLAR

TIU. SALU

_ I_

"lltl~tt

SHtt11 5~~~:~~~lLAX

-----------------INNEH. p·G AHLÄNG

Årsmöte i Småbönders

RESEBYRÅER

Iii."tt

RESEBYRÅ

INGVES

.öbelhus

NARPES

RESOR !~~~42048 Illt \

Småbönders uf har haft årsmöte. Till ny ordförande valdes Hans Wistbacka och sekreterare blev Carola Storbacka. På mötet beslöts att verksamheten fortsätter i gamla inkörda , hjulspår. En eventuell renove, ring är på gång.

••

-o p

I II)

Sänd gratis Fl LM KATALOG

Namn: Adress: Postadress:·

~~---

. . . UIBER FÖRNYADES ÖP TILL UT011:. IKNEIIALL. ÖP HAR NU REGELMED FOLK I FARTEN. EN BARNSlDA. ÖSTER'I'ECKNAoE SERIER. ASIKTS.........A. MOTOR OCH T~"NIKNYIT ;;'L...DSlIIEIl, KULTUREN OCH NOdESLIVET _ _ I.-A fIlAJIITBÄDANDE SOM TIDIGARE.

täll nu! aiK:.A IN KUPONGEN INTILL _UIIIT sA fAR DU ÖP REDAN

A VECKA. VI SKICKAR ElY INBETALNINGSKORT

I I I I I

JATACKI

ÖP betalar portot

JAG BESTÄLLER ÖP fÖR

l/Z

I I I II I

, :

ÄR

o o

40 NK

1 ÄR 60 NK Skandinavien l/Z ÄR O 50 NK 1 ÄR O 70 NK NGmn: •••••••••••••••••••••••••• lldre••: •••• ·•·•·••··•••····•····

••...••..•...•.•.......•• Bet. namn och adress ........... ..... .... ........ :

I ...............,............................................. .

..... ... .....

................................................ .

ÖP

...

PB27

68601 dAKOBSTAD Svarefö.....de... 16/72 ".kobetad

................................................................................. ~

~ ~

GAM ALDANSERNA -83