~r
6 Torsdagen den 9 februari 1984 mk 2,50
n tuff tjej
en tuff bil
e möter henne på de smala vägarna mel otaliga fa rmerna i västra Munsala. Men då
bäst att du håller i ratten ordentligt. För
Celvin är ingen vanlig 20-årig tjej. Och
för allt är det ingen vanljg " minkmatarbil"
rattar. Det som gör hennes Volvo N7:a unik
t å motivlack som finns på tankvagnens si
frim ta orsaken till att Lotta kör foderbil är
en Greger sitter av ett nio månader långt
på grund av att ban är totalvägrare. Lotta Greger hör nämligen till Jehovas Vittnen, ju inte vill ha något aU göra med det militära. du inte har nöjet att stöta på Lotta och den . lackade Volvon i Munsala, kan i alla faU
henne i veckans ÖP på sidan S.
-LQuaCe[vinoch VolvoN7:anmedmolivUtckärenkombinationsomväckeruppmiirksamhetdåderörsig pd vägarna ; Västra Munsala.
••••••••••••• • •••••••••
.REXI'S STUDIO FLYTTAR I veckan stängde Raimo Kero dörren till mixerrummet på översta våningen i Grand Hotel i Karleby. Efter tre år och bortåt femtio LP-skivor flyttar R-M-studio verk samheten till H :fors. Därmed försvinner ett bra och förmånligt inspelningsalterna tiv för våra trakters musikliv. Se sid. 10
Break
lanseras
i USA
och Japan!
Se sid. 3
2
Mönstret till kejsarens nya kläder
Finns det inga arga unga flickor i Österbotten ? Tanken d yker osökt upp efter att Far & Son Disco tillsammans med Disco Rotation från Umeå, har i tre omgångar kört "Miss Wet T Shirt Con test" på våra dansplat ser. Visserligen har folk reagerat negativt på jippot men av reakti onerna att döma beror det främst på att man upplevt tillställningen som alltför vågad. Varför reagerar ingen på den reaktionära och diskriminerande kvinnosynen i "Miss Wet T Shirt"? Liksom alla andra miss tävlingar går jippot ut på au framställa kvinnan som eH vilje löst och korkat utställningsob jekt som helst ageran på mån- . nens villkor. Det finns inget nytt, fördom sf ritt eller fräscht i "Miss Wet T Shirt". Utan samma gamla trista kvinnosyn går igen om än i våt tappning. Kvinnosynen blir na turligtvis inte mera tidsenlig bara för att man exploaterar kvinnan i discobel ysning. Jämlikt, om än lika visset, skulle det vara ifall män ställde upp på . "Mr Wet Underwear Contest" . Men tro mig, det kom mer att dröja innan vi får upple va den dagen. Senast Far & Son Disco och Disco Rotation besökte Finland hade man visserligen via flygblad och i ÖP-annonser utlovat en show för den kvinnliga delen av
publiken. Showen gick ut på att en påk lädd manlig discjockey från Stockholm parodierade streaking med hjälp aven korv. Det hela verkar aningen sökt, men det är inte helt ointressant i sammanhanget. Streaking är, som bekant, re dan i sig en parodi på samhällets rädsla för nakenhet. l klartext betyder det att arran görerna fann det värt att förlöjli ga de som parodierar prydheten medan den diskriminerande kvin noexploaterinen i' "Miss Wet T Shirt" framfördes utan minsta ansat s till parodi. Borde det inte vara tvärtom? Varför parodierar man inte kvinnosynen i "Miss Wet T Shirt" ist ä llet för att parodiera en pa rodi på pr ydheten? Beror det här på aU arrangörer na själva är pryda? Visserligen är det sippt så det för slår att marknadsföra våta t skjortor som " det oslagbara som ni sent glömmer " men det finns också en annan aspekt på ageran det. Arrangörerna har , medvetet el ler omedvetet, fogat sig i ett gam ma~t välbekant mönster. Det går ut på att de tlesta som marknadsför porrfilm, porrlitte rat ur eller på annat sätt exploa te rar kvinnan är vanligt vis väldigt måna om a tt prydheten oc h det gamla kön srollst ä nkandct skall fortleva.
Man kan t .ex. jämföra med förbudstidens USA där ägare till lönnkrogar gjorde väldiga up poffringar för att spritförbudet sk ulle fortbestå. I ett samhälle utan könsdiskri minering och med en naturlig syn på sexualiteten skulle det natur ligtvis vara betydligt svårare att exploatera kvinnan och att slå mynt av sexualiteten. Man begår nämligen ett allvar ligt misstag om man förknippar "Miss Wet T-Shirt" med frig jordhet. "Miss Wet T-Shirt" har uppstått i USA där bl.a. föräld raorganisat ioner har bannlyst Kurt Vonneguts böcker i skolbib lioteken med motiveringen att böckerna är oanständiga . I USA har också vissa seriesyn dikat förbjudit, och förbjuder kanske fort farande, sina teckna re att rita navlar i tecknade serier. Det är mot den här puritanska bakgrunden man skall se kvin noexploateringen i "Miss Wet T Shirt", dvs att visa kvinnobröst man ändå inte visa dem. "Miss Wet T-Shirt" kan inte tolkas annat än som ett misslyc kat försök att upprepa massma nipulation i H. C. Andersens be rättelse om kejsarens nya k läder.
Samtidigt undrar jag om det inte är möjligt att fylla UF-Ioka lerna och danspubiikens fritid på
Varför en festfördelning?
Inom Svenska Österbottens Ungdomsförbund har sedan i slutet av 50-talet upprätthållits en s.k. fest fördelning, dvs. fördelning av danskvällar mellan SÖU:s medlemsföreningar. Dethär var av nöden för aU 'undvika onödig och skadlig konkurrens. Sedermera uppdelades festfördelningen i gamDethär har i sin tur lett till att vid festfördelningstillfällena har man blivit tvungen att ta hänsyn till ett större område, geografiskt sett. Den "dansfria" zonen har vid gats. Del har I.o.m. gått så långt att när två stÖrre arrangörer ord nar dans, finns den ena i södra Österbotten och dcn andra i rior ra Österbotten. Övriga arrangö rer kan p.g.a. ekonomiska orsa ker inte arrangera dans. Tack \are en fest fördelning sa
kan även mindre arrangörer ga ranteras dansk vällar då inte kon kurrensen från större arrangörer föreligger. Det är m.a.o. en mycket viktig sak vi upprätthåller i och med fest fördelningen . Det är en presentation och principsak att föreningarna sinsemellan kan komma överens om danskvällar. Det är förstås också viktigt a l! man följer de kvällar man fått på fördelningstillfället. Situationen i dag inom danssektorn, där
mal- och ungdomsdanskvällar. I begynnelsen med sämre kommunikationer var konkurrensen inte betydande. De små lokalerna rymde heller inte så många människor. Tiderna har ändrats, ungdo men i dag är oftast bilburen, dansplatserna har blivit större men färre till antalet. många små föreningar upphört arrangera dans, har bidragit till att det ibland uppstår "luckor" i fest fördelningen. Dethär har i vi ss mån kunnat åtgärdas då fö reningen anmält i god tid tiU kansliet. Då har danskvällen er bjudit s åt en annan arrangör. Dethär är viktigt ur många synpunkter. Dels har dansar ra ngörerna en viss skyldighet att erbjuda program, tillställningar å t ungdomen. Det rinns få till
ställningar som kan konkurrera med ungdomsdanserna, med att engagera den s.k. oorganiserade ungdomen. Trots att danserna ordnas i ett "kommersiellt" syf te, går avkastningen av dansverk samheten till annan verksamhet, till att hå lla ungdomsutrymmena i trim, till räntor, amorteringar etc. Dethär är sidor av dansverk samheten som inte alla gånger
ett mera meningsfullt sätt än som nu varit fallet.
Leif Sjöströ
kommer fram . Därför är del o ännu större vikt att vi kan beh vår "monopol" -ställning dansverksamheten. Vad hämb när någon utifrån, ovetande oförstående för ungdoms före ningarnas ideella verksamhet målsättning, börjar arrangera danstillställningar. Högst sannolikt med m v kortsiktiga planer, vinst _ osv . Då den dagen kommer haT ett allvarligt problem att lösa. Mota Olle i grind! Låt del gå så långt! Festfördelningen en alltför viktig sak för att f bort. Jag tror dansarran orkestermedlemmar, föreni medlemmar är i behov a ideologisk diskussion kring verksamheten, innan det är sent. Fest fördelningen är snan _ å r gammal , låt den åtminslorr 20 år till!
Ulf Johan ,. kanslichefISOl
3
ternationelIt enombrott
BREAK?
~
••
.1
:. Mixerbord i den 48-kana/iga studion
Ulf Vik lund, Kari Virkama, Kennet Edfelt och Stig Nygård.
ember i fjol avslutade Jeppisbandet Break in ningen av sin kommande LP. LP:n spelades in på Bandstad Studios i Hol . Ulf Ahrenberg, på Breaks skivbolag VIP sic, har nyligen presenterat gruppens låtar på em -84 Co.nvention i Cannes och säger sig ha t positivt gensvar. Chanserna är stora att Break in en fot på den japanska och amerikanska 'naden. Iningen ägde rum I . .~u.nd Studios nära Ams· Sludion är 48·kanalig \Clni en av de bästa i Tre intensiva veckor ,:eca.~ jeppispojkarna i Stu· femton timmars arbets· ingen ovanlighet. Sista hOU man på i studion till två timmar senare liU Ilygplatsen för att _n'.a'l'Id:! ti ll Finland och Ja·
-IF
sten bas Ma/ax UF
DAMSTEN till ordförande rör F vid föreningens naste vecka. Övriga *!=:5imJI~ lemmar blev Susanne Camilla Berts, Kent "'IIDDIJ . Stefan Tufvas, Jan
- Studiopersonalen var per fektionister och tillät aldrig kompromisser. Vi höll på tills det lät perfekt. Alla inblandade parter var nöjda när inspelning arna var över, säger Kari Virka ma i Brea.k. "De inblandade parterna" är gamla och välbekanta studiorä· var. Producent för LP :n är nämligen Tony Brittnell, man· nen bl.a . bakom Shakin Ste vens och Slars on 45. Sjöström och Hennele Vierinen. Till suppleanter i styrelsen utsågs: Johanna Sundgren, Ste fan Orre, Ann-Caroline Malm , Ulla-Maj Sperring, Peter Björk näs, Stina Sjöström, Mårten Malm. Tonårsstyrelsen: Peter Knuts, Åsa Damsten, Lena Hagrors, Jo han Strömfors, Kaj-Thore Sund holm, Johanna Sunngren, Han-
Mixern John Tilly är också en välbekant profil i musikvärl den. Tilly har tidigare produce rat bl :a. Manrred Mann, Ultra vox och Siouxsie Sioux & Ban shees. Ulr Ahrenberg har nyligen återvänt rrån Midem -84 Con vention i Cannes, en samman komst när skivbolagsrolk rrån . hela världen träffas. Ahrenberg säger att Break fick positivt mottagande i Can nes. - De flesta som lyssnade på Break fastnade för soundet på LP:n och förklaringen till det är väl närmast att killarna i Bre ak har öronen med sig och att de tänker internationellt. Många som hörde Break trodde att det var en ameri kansk grupp. Talande nog heter Break s kom mande LP "American nele Vierinen . Barnledare: Elisa Mykrä . . Tonårsledare : Johanna Sunng ren och Hannele Vierinen. Fa st ighetskommitteen: J an Erik Berts, Karl-Erik Dahl, Kris ter Kronk vist t Lars-Göran Sper ring, Mikael Anäs. Julfestkommittee: Jan Sjöst röm, Peter Björknäs, Karl-David Lå/1gbacka, Stina Sjöström. Overordningsmän: Kent Norr man, Stig Damsten. Representanter i VI-ringens styrelse: Maj-Len Damsten, Ca milla Berts, suppleant Su sanne Hägen .
Steelguitar ZUNSTEEL Pedalsteelgitarr MUSIC MAN 100W förstärkare ARIA elgitarr (Stratocaster kopia)
Medlemmar i Åminne Folk parks styrelse: Lars-Göran Sper ring, Krister Kronkvist, supple ant Ulla-Maj Sperring. Revisorer: Dan Back, Lars Göran Sperring, suppleanter Håkan Malm, Lars Erkus.
. tar sig en välförtjänt tupp/ur mars arbetspass i studion . dreams" . Skivan släpps i sluter av mars eller möjligen i början av april. Men innan dess, den 20 februari, utkommer Breaks singel i hela Skandinavien .
- För vår del är det väldigt vik tigt hur singeln blir mottagen i . Skandinavien. Ifall singeln klättrar på listorna förbättras naturligtvis chanserna.
LP:n utkommer med säker het i Skandinavien och Sydafri ka. Med 80 070 säkerhet kom mer också skivan att släppas i USA och Japan och inom den närmaste tiden får vi också be sked ·från Tyskland, hankrike och Beneluxländerna. säger en nöjd och förhoppningsfull Ah renberg·S
JANUARI LP-LISTA l 2 3 4 5 6 7 8 9 ]0
(-)1984............................................ VAN HALEN (4) Välkommen till folkhemmet ... _MAGNUS UGGLA (-) Holy Diver ................................................DIG (-) 90125 ...................................................... YES (-) Thriller ..............................MICHEL JACKSON (-) EUminator ...........................................ZZ TOP (1) Catch As Catch Can ........................ KIM WILDE (9) Seven And the Rugged Tiger .......DURAN DURAN (2) Captured .................................TOMAS LEDlN (-) Gazebo .......................... ;..................GAZEBO
Van Halens senaste tycks ha gått bra. Direkt upp på första plats. Uggla hänger sig kvar till mångens förvåning, medan Ledin och Kim Wilde är på väg nedåt. Försäljningsuppgifterna från Pigi & Vesa i Närpes, Soundside, Fazer Musik och Westeriund i Vasa, Musik Wik~tröm i Jakobstad samt Rexin Musiikki i Karleby.
4
•
I och med att Hälsohemmet Udden nu har öppnats har Finland fått sitt första egentliga hälsohem. - Atminstone om vi ska följa de svenska premisserna för vad som kallas hälsohem, säger Bernice Haglund, hälso vårdare på häl sohemmet.
D Anna-Lisa och Catarina Senkas från Närpes. För Catarinas del bety(ler tiden på Udden ett a~'b skolgången, men skolböckerna finns med och några av gästerna kunde hjälpa till med matten och en kan så där fanns inga större problem.
Entusiasterna ly-ckades:
Hälsohemmet Udden har öppnat dörrarns för de första gästerna Den fredagseftermiddag ÖP hälsar på råder en stilla frid i det före della ålderdomshem met som står till hälften gömt bakom snöhöljda granar. Till , en del beror friden på -all hem
met ligger en bit ifrån allfarvä- . gen i Munsala, till en del på all att den första kursen är inne på sin sista dag och gästerna pad -
ar in för avfärden. Jodå, man
säger gäster, inte- patienter.
Dessutom är antalet gäster vid
denna första kurs endast ålla
stycken.
- Vi tyckte all det var
lämpligt all börja med ett
mindre antal nu och sedan
öka tills vi har 25 per kurs,
säger Bernice. Annu har vi inte helt i ordning här. Lo kalerna har renoverats, till stor del på talko och först för ett par dar sedan kom Petina Lydiksen hit, ekono mieföreståndaren. Hon som har hand om matlagningen . Petina kommer från Danmark, men har skolats på Föllingegår den i Sverige. Från Föllingegår den finns ocksä Meri Ohlsson på plats under den första måna den för att hjälpa till att få allt all fungera på Udden . Föllingegården är det stora namnet just nu då man talar om hälsohem. I Sverige lär finnas ell tjugotal hälsohem, men Föl lingegården har lyckats mycket bra med sin stränga vegankost och dessutom har man sysslat med forskning och avgett en forskningsrapport som låtit tala om sig.
Vega n-kost
I
I
Hernice Haglund tillrec/e/' hälsosamt te i häls(Jhellllllet.~ kök.
En kurs på Udden omfallar tolv dagar. Sedan är det ganska individuellt vad man får för be handling under den tiden. I käl laren under huset finns ell ört lager som innehåller torkade växter och växtdelar av allehan da slag. Det mesta plockat av Bernice Haglund som varit an ställd sedan förra hösten. - Växterna används dels till Ört omslag, dels till all göra teer av och dels i mat lagningen, berättar Bernice. All mat görs på biodyna miskt odlade grönsaker, som vi till största delen får från odlare i trakten. En del frukt, också dynamiskt od lad, importerar vi, men så långt som möjligt försöker vi hålla oss till inhemska produkter. Dessutom försö ker vi så långt som möjligt tillreda grönsakerna råa.
Maten på Udden är helt och hållet vegan-baserad. Dvs. för utom att allt kött är bannlyst, använder man heller inga ägg eller mjölkprodukter. Dess utom är raffinerat socker bort plockat och ytterst litet salt an vänds. Och givet vis inga kon server.
Friskvård En av de bärande ideerna med hälsohem är fasta, eller halvfas ta i sin "mildare" form. Fastan ska ge kroppen en chans all gö ra sig av med alla slaggproduk ter och allt avfall som samlas bl.a. på grund av ohälsosamma matvanor. - Främst är dethär givetvis tänkt som friskvård, säger Anna-Lisa Segerstam som fungerat som föreståndare medan man väntade på Be tina. Satsar man' tillräckligt på frisk vård klarar man sig utan en massa onödig sjuk vård som är fallet i dag. Kroppen har en enorm för måga att själv ta hand om sjukdomar. Se på vilda djur. Om de på något sätt blir skadade drar de sig un dan och lever utan mat, fas tar alltså, medan såren får läkas . Människokroppen fungerar på samma sätt om man ger den chamen och ser till att ge den de rätta byggstenarna. Se på hur folk sköter sina bilar Lex. Man håller exakt reda pa oktantal, byter olja vid vissa ki lometrar osv. Samtidigt väntar man sig att människokroppen ska fungera oklanderligt obero ende av vilken behandling den får. Visst kan man tycka att en k urs här är dyr. 200 mk per dag, alltså 2 400 mk för tolvda garsk urs. Men ser man det från den sidan att man här kan lära
sig hur man ska sköta sig för att ha bättre hälsa j framtiden f priset en annan proportion . Kan den egna hälsan överhu vudtaget värderas i pengar?
Ägs av aktiebolag Hälsohemmet ägs och förvalt av ett aktiebolag. För iiI knappt ett år sedan började man sälja aktierna, men då \ ar det ganska få som visste om ~ det egentligen rörde sig om. Anna-Lisa Sen kas från ar· pes är på Udden med dOll Catarina som har fått rådet vegankost borde hjälpa mot problem hon har med smältningen. - Vi hade tänkt söka till något svenskt hälsoh ID.. berättar Anna-Lisa, men fick vi höra om det här. :-..: vi skulle köpa första ak tien somras fanns det nä t · ingen som visste var överhuvudtaget kunde tag i aktierna. -'Ju när man väl 'k ommit ig med hälsohemmet har man t avsikt all satsa mera på att __ prJ da information om vad egentligen rör sig om. Nå_ underkurs lovar man inte. li om man ibland kan se re. II redan efter en tvåveckorsk Mest är det ändå frågan om gästerna under kursen ska I sig att själva tillreda vega n och överhuvutaget lära sig om hur människokropp.:a fungerar och vad man mar bn av. Från hälsohemmets sida man också påpeka att del bra att komma in bara för äta en måltid om man så ö kar. Förutsatt att man h--r sig på förhand. Speciellt il man kommer en större grupp
John Ahlä~
5
ånga är de munsalabor som förvånat ·ttat upp på den Volvo N7:a som ·se dan ett år tillbaka rullar i sjöbyarna i ykarleby. På bildens fodertank finns å vackra motiv målade. På den ena si dan tittar en räv längtansfullt ut mot en rISkeskuta och på den 1.ludra sidan tittar en mink utöver fjällvärlden. Förvåningen blir inte nlindre då det visar sig att det är en snygg 20-årig flic ka som rattar det unika fordonet. Förklaringen till att Lotta Cel
sedan reste iväg till arbetslägret
m. åtagit sig det tunga och tuf stod valet mellan att anställa fa jobbet som foderbilschauf
ror, är att maken Greger sedan nio månader avtjänar ett fän ,elsestraff på Åland. Orsaken till att Greger sitter inne är att han är en så kallad totalvägrare. Lotta och Greger tillbör nämligen Jehovas vitt nen, en religiös sekt som helt tar avstånd från den organise rade militärmakten. Då Greger för snart nio månader
två chaufförer eller att Lotta skulle ta itu med de tunga syss lorna. Genom att hon valde att köra själv klarade sig enbilsfir man med en anställd under den svåra tiden. Sedan tidigare hade Lotta behövligt körkort, men det ha de inte blivit så många längre körslor för hennes del. Mest hade hon kört längs de stora . vägarna.
mest för att Greger satt bred vid, berättar Lotta. Främmande var rutten inte för henne, för tidigare hade hon många gånger suttit bred vid Greger och då hade hon skött om att mätaren blivit av läst och blankettern.a ifyllda. Men så kom dagen då hon måste ta ansvaret för enbilsfir man och de fodertransporter den skall sköta från Monäs Frys. - Första dagen körde jag fast två gånger på en och samma farm. Efter det ville jag på inga villkor köra till den farmen. Men si gick all ting bra andra dagen och självförtroendet återkom, berättar Lotta.
Tung slang Att köra foderbil är ett tungt jobb, speciellt om man är en ung kvinna. Men Lotta har haft stor hjälp av andra chaufförer som kör från fryseriet. - Det första skedet, då man backar in bilen och fyller på tanken, är mycket lätt. Då är
det bara att trycka på en knapp, berättar hon.
att hålla upp ordentlig bredd i korsning och svängar.
Långa dagar Problemen uppståri det ske de då fodermassan skall fö ras över från tankvagnen upp i olika silos på farmerna. Fodret pumpas genom en slang, som är både otymplig och tung, speciellt då man är ovan att handskas med den. . - Vana förare brukar slä pa slangen efter sig, men jag envisas med att bära den. Dethär har gjort att jag varit aDdeles utmattad då arbets dagen är slut, berättar Lotta. TiD sin hjälp har Lotta ibland haft Gregers l7-åriga bror Ing var, som hjälpt till med just dethär momentet. Ett annat problem vintertid är all alla farmare inte förstår all ploga upp riktigt. - Det är nästan så att man befarar att de lever i den tron att man kommer med cykel. Med det menar Lotta att det skulle vara skäl för farmarna
Toppsäsongen för foderut körarna infaller mellan maj och september. Då rullar bi len åtminstone 14 timmar per dygn. Det första skiftet går mellan 16.00-20.00. Det andra skiftet börjar före mid natt och pågår 10-11 tim mar. Det är det senare som Lotta oftast körde. En an ställd chaufför tog hand om det andra. - Just nu är allt lugnt och stilla. Under januari hade vi bilen att stå några veckor och nu kör vi några timmar per dag, berättar Lotta. Just nu är framtiden igen ljus för Lotta Celvin. Greger kommer fri inkommande vecka och saker och ting åter går till det normala .
Dyra lacker i Finland Lackningen på Celvins foder bil är utförd av Johan Smeds
vid Munsala Bilmåleri. Cel vins bil var det första motiv Iack han utförde efter det att han återvänt från Sverige och priset var så att säga ett intro duktionspris. - Normalt kan man räkna med att en lackning av den där typen kostar omkring 10000 mk. Priset varierar beroende på hur mycket de taljer det skall ingå, uppger Smeds. Smeds har sysslat med motsvarande saker i Sverige och han uppger att lackerna där nästan är dubbelt billiga re än i Finland. Här i Österbotten har man no terat ett stigande intresse för lackningar av den här typen, men det är ännu inte så många som vågat satsa ordentligt. För utom Celvins bil har han gjort ett annat motiv lack på en 1'0 derbil i Hirvlax . Däremot har man vid bil måleriet utfört en hel del andra speciallackningar. K-G OLIN
6
o
Steen Röös, fr. v.: Joakim Nylund, Rabbe Osterholm, Tomas Linden,
STEEN RÖÖS heter ett nybildat reggaeband i Jakobstad. STEEN RÖÖS anser sig med aU rätt fylla ett tomrum i Jakobstad.
STEEN RÖÖS är nämligen Österbottens enda och möjligen också Svenskfinlands enda reggaf' band.
•• ••
STEEN ROOS
Medlemmarna i Steen Röös är relativt unga. Medelåldern lig ger på ca 18 år och i gruppen ingår Joakim Nylund, 17 år, saxofon, sång och vocals. Rab be Österholm, 19 år, bas och vocals, Tomas Linden, 17 år, keyboard, Johnny Wargh, 18 år, gitarr, Frippe Wenelius, 20 år, vocals och Peter Dahlvik, 17 år, trummor. Dessutom har roadaren Nalle en självskriven plats i gruppen . - Den nuvarande sa mmansätt ningen har spelat ihop sen i no vember och rör tillfället övar man ca 3-4 k vällar i veckan i Jeppis-Musa-Iokalen på Chri, tinegatan .
- Innan vi tog hand om ho nom var han dörrstoppare vid vårt kämppä ..• nää, men det är ju populärt med egennamn bland dagens band. Ta t.ex. Dag Vag, Ebba Grön osv. Det är väl främst därför som vi började -kalla oss Steen RÖös. Ett tag funderade vi också på Helge Rån ...
- Många påstår all vi låter likadant som UB-40 men efter som vi alla har olika musiks mak kan man inte ta~ a om nån medveten förebild i det här sammanhanget.
- Dessutom kan man se en viss symbolik i namnet Steen Röös, säger Ral:>be Österholm.
Slutresultatel har blivit en blan dad reggae. "Proggreggae" och" funkreggae" , enligt Frip pe som tillägger all man natur ligtvis också spelar root 5 reggae.
- Steen är en konkret typ, sä ger hippe, när gruppens namn kommer på tal.
De ,om lyss nal på Sleen Röös hävdar all gruppelI spelar en positiv mu sik.
- Ett stenröse står stadigt och jordnära. Ta Lex. stenröset vid Roserigårds prästgård som representerar ett genuint och äkta hantverke.
FINLANDS GENUINA HÄLSOHEM HAR ÖPPNATS fasta en!. Föllinge-gården halvfasta vegan mat örtomslag och mediciner fysioterapeutisk behandling undervisning i matlagning Personalen har skolats på Föllinge-gården och Brandals
hälsohem_
FOlj ande kurs börjar 7 februari och därefter varannan vecka.
Hälsohemmet Udden, Munsala 967·41094
- Alla i gruppen drar åt olika håll i gruppen men inte samti digt, säger hippe.
Steen Röös gör egna låtar. HillilIs har man gjort 10-15 SI., dvs. så pass mänga all del ungefär räcker till l-timmes spelnin-g .
Steen Röös har både engelska och svenska texter. Texterna handlar bl.a. om småstadstris tess och passivilet.
- Våra texter handlar delvis om att man nångång borde bry la sig ul ur det invanda mönst ret och göra det man känner för, säger Rabbe Österholm. - Steen Röös är en grupp med två måisättningar, betonar hippe. Dels tänker vi inom bandet ha roligt under den tid vi spelar och dels strävar vi efter att publiken skall ha roligt un der våra spelningar. HillilIs har reggaebandet från Jakobstad ~aft fyra spelningar. Bl.a . agerade man förband å l Jukka Tolonen när han Uppt rädde i Jakobstad i oktober.
Gruppen tar gärna emot ner spelningar. För tillfället har man siktet sLäl1t pa sommarhet tan oeh konserter typ Jeppi. Rock, SÖU-Roek och andra festivaler men man är inte hel .ler främmande för tanken au uppLräda på österbottniska dans platser . - Vi tror och hoppas att ~i kommer att bli en efterlängtad vitamininjektion i det öster bottniska musiklivet, säger hippe. - Ni tror m .a .o. all reggaen har en framtid i Österbotlen? Absolut, hä\'dar Frippe. människorna i Österbotlen I ver jordnära och sleenröö nnns där man lever i närkon takt med naturen.
Leif Sjöström
Revypremiär uppskjuts i Terjärv
Premiären på årets Terjärv revy' har framflyttats med åt minstone en vecka. Orsaken till att premiären inte kan hållas som planerat är att två av för grundsfigurenia, Lars Anders son och Dan-Ove Granö, har hoppat av produktionen. An dersson fungerade som revy gängets regissör ol'h man söker
nu någon som snabbt kan dra lasset. - Om inget annat hjälper måste vi ty oss ,till team-arbete. Men nog är det så att det be hövs en regissör för en rev~'upp sättning, berättar föreningens ordförande Greger Byskata. Enligt Byskata betyder av
hoppen en del omorl!aniserin ar men han poängterar att re\~ gänget inte har nägra som he planer på att ge upp p.g.a. dea här motgången. Enligt de ursprungliga pIe nerna skulle premiären gäll stapeln den 18 februari, men den här orsaken blir premiänb tumet troligen den 25 februari.
att få lite perspektiv på Rolf Wikströms mu beslöt vi oss för att känna Roffe själv på pul Att trycka örat mot Roffes bröst och om Pjligt tyda budskapet som dom oregelbundng ensiva hjärtslagen telegraferar.
Roffe - en fighter med värme aste veckas onsdag betydde Welmu emiär på Ernst i Vasa. Även om stället nytt kan man inte säga detsamma om äl/ens dragplåster. För Rolf Wikströms I var spelningen den fjärde i Österbotten der de senaste två åren. Två gånger tidi are har man haft tillfälle att avnjuta Rof es och bandet Hjärtslags blues på Dan llg House, och dessutom har han visat sig ; Jakobstad en gång -för ganska exakt ett år sedan. ÖP:s Kenneth Gustafsson fick en pratstund med "Roffe" efter en spelning som var lika tät och intensiv som någon sin.
Lön för mödan får Roffen, då han tycker sig märka att pu bliken i Finland uppskattar svenska sångtexter. Senaste tiden har Roffe del vis övergått till engelsk text, men det beror enb,!rt på en tur ne, till USA i slutet av april. Turnen omfattar ca 20 uppträ danden, och Roffe tror att hans Hjärtslag kommer att hävda sig väl i konkurrensen med "auten tiska" bluesband . Ytterligare ett bevis på fighter-anda.
Stålarna Roffe: "Pengarna styr musik branschen ännu hårdare nu, än på 70-talet. Det är faktiskt en väsentlig förändring som skett. Jag tror inte att ideella skiv bolag SOm t.ex. Nacksving, verkligen kör med ideell stil. Själv går jag inte heller fri, det är klart, men jag skulle aldrig kunna tänka mig att göra något jag inte känner för". KENNETH GUSTAFSSON
es liv är fyllt av motgångar Vanligtvis - på konserter det har arit nödvändigt att brukar man sitta och snacka sig igenom. "Min farsa om hur skicklig trummisen är, D Rolf Wikström in action. i cancer" sjunger han. Han eller vilken etikett den här ty • då jag frågar om stro pens musik är förtjänt av. Men bar verklighetsförankring. på Roffes konsert finns inget ,..~=="'i;;&;__"","===~=--=-'.~=;;;;;f4~=~e.-=iiiiiii!J'e.-=;;;;;;;;;iI~__='Ie-=;;;;;;;;I'e-=""""'~\l;;;='.I mina texter har verklig behov av sånt snack. Det gäller lIa:sffirankring, fast en del är helt enkelt att försöka uppleva, . ·vet förstås, för att utomkoppla bort sin vänstra hjärn skall förstå". . halva och njuta . den här bakgrunden för man att Roffe först och Ofta i Vasa karaktäriserar sig själv Vad är det då som får Roffe att en fighter. - Efter en misslyckad kon gång på gång besöka Vasa? - som tack och lov är säll TvA "STORHETER" "Jo" - säger Roffe "jag - känner jag att jag har SOM KOMPLETTERAR . huvudet i väggen igen, be upplever en viss skillnad mellan Roffe. rikssvensk och finlandssvensk VARANDRA publik. Här i Finland är det tänker hålla ut själva presentationen som av längre gör. Alltså det som artisten ska kämpa på verkligen presterar. I Sverige j ag når mitt mål strömmar publiken till allt efter mål ja. På scen. Det är liken skall känna och artisten ryk~e och popularitet. något. Det är så svårt Recensionerna, klädsel, image ~+I " r<> så att det inte låter avgör mer än i Finland". Musiken och kontakten Det här gör att Roffe tycker liken ger mig en enorm a jag vet inte vad, men det är skojigare att uppträda i som en inre drivkraft, Finland. Publiken kommer för mig att ge allt (svet rvrida tungan) från att den vill trivas, den kommer till konsert. Det är var ihåg hur det var när Hjartslaget DEN VIKTIGASTE DETALJEN en till publiken, eller sist var här . Det finns på det FÖR DIG SOM SKALL KÖPA TV en som skapar driv sättet större möjligheter rör ....~iI, utan det är fråga om Roffe att lyckas. _i=z.DP:l meUan publiken, musi • Många TV-fabrikanter kommer de när _ I S : D mig själv, berättar Rof maste åren att hävda att deras apparater är för,beredda för satellitsändningarna. konserten kommer en Språket Var därför noga med att kontrollera aH ap· Mi;Id;ae fram till Roffe och be paraten verkligen 'h ar förberedd plats för .........-. det fina med Roffe är Roffe har haft svårigheter att satellitmottagaren och att den då även --ter en blick från pu anpassa den relativt hårda, vo går att styra med fjärrkontrollen . m han inte har det där kalfattiga svenskan till bluesens Det blir helt enkelt bätt krav på många och långa voka ", menar åskådaren. ler. Annu värre skulle det ha (Icke Satellitmodeller) - så är det. När jag varit, om han inte vuxit upp på dansgolvet känns det Söder i Stockholm. Den dialek jag spelade tiUsam ten har faktiskt dragning åt det I _ _ ,.-t Hjärtslaget, som om amerikanska. Fraser av typen jag tillsammans ut "my baby left me" är dessutom _ _le gitarrsolona. för banala för att översättas.
VIDEO-TV
TV:s BAKSIDA
BORTSLUMPAS
8
1I:JEDlE. . . . .:JI:DZI.
~HÖ &SPL
GAMMALDANS J
ISUNDOM f1 j
- r
n
I ~
med
r
j
LLÖRDAGEN 11.2. Kl. 20-01
TERI-BOYS
VÖRÄ UF håller ÄRSMÖTE Funkt.gr.2
Bev. klädförv.
i lokalen 16.2. kl. 19.30.
I
Stadgeen loi ga ärenden . STYRELSEN
~~~~~~~~~~~~
~
VI DANSAR EN ÄKTA
*
~
.
ut GAMMALDANS i MARKBY LÖRD. 11.2. kl. 20.00-01.00
~
.
HUSBANDETH
STAR ~9. FÖR EN VARIERANDE MUSIKMENY. ut Vä I k o m n a ! DÄR
M ~
M
TERJÄRV UF håller
A RSMÖTE
Söndagen den 26.2.1984 kl. 14.00 och icke såsom tidigare utannonserats. Styrelsen Stadgeenliga ärenden.
~
Tag på bästa humöret och kom på en festlig .
~ \ GAMMALDANSKVÄLL '~'
' till Pörtom lörd. 11.2. kl. 20.00 Vörå Spelmansklubb
Välkommen! OBS!
Funkt.gr. 3
spelar.
Arr. Pörtom U,F
.•.••...•.. .•..•.....• •..•..••........•.
~
~~
I
~t
~~~~~~~~~~~~
"0
Det XIV :nde öppna nella Botnia loppet It dagen den 4 ma rs. Anmälninga rna O. jämn ström och vår är a tt 700 herrar s kall ställa upp på 65 da sträckan Orava' G amla Vasa . På 45 vis oss att ca 80 da m upp . Sta rten sker i Anmälningstiden _ gen den 15 februari j a r bli hög tid att anm;ib:S::;;..;
... ,. .................................... .
9 ••••••••••••• •••••• • •••• •••••• ac
as
cc
-*•••
~
• • *•• • • • •• • • • • • •• • • • • aG
3G
3&
~
!le
3C
.,6
Slutord
U:s höstmöte i slutet av november - ...~ en resolution enligt · vilken höstrnö pmanade skolmyndigheterna att skoldansernas preventiva betydelse _.uand med olika ungdomsproblem i "'lknlOde. m konkreta mål föreslår man att sko redan på lågstadiet kunde införa på skoichemat och att man i åk 7 e introducera dansen i form av tema att skoldanserna skulle knallade SÖU:s ord lö\'dahl och kan slichef _U::Ii.oCIfI fn till biträdande avHarri HolTman på "iåaial"d,elni ngen. tarerade man au dans ronner uttryckligen finns .å~1da som endel av läros o m gymnastikundervis
j gru ndskolans läroplan .. ,' iu alltså. ....-.hI1Pm et
är bara det au ti för gymnaslikundervis för snålt tilltagen i _ ....u::uule till allt som borde tas r måste rikta in oss på a dansledare från ,... .IIII.llS sida och den vä _lIja de klubbtimmar . . läge förblir oan nar Johansson. Ett na strävan är de "~p-l.tu rser som anord i slutet a\' februari Petaiax.
alt man ska hinna lära sig
grunderna. Nästa år kommer
vi att fortsäUa, det är helt
klart. Hittills tycker jag att
satsningen fått enbart positivt
mOUagande. I Molpe gjorde
man på samma sätt nu under
höstterminen.
Initiativet kom ursprungligen från föräldrahålJ. Via grund skolrådet, där vi diskutera de hur vi bäuee s kulJe ,k unna ut nyttja de lediga klubbtimmarna. l Nykarleby sysslade man också med dans inom skolan un der hösten . Där var det emellertid frågan om högstadi et. Gun Wiik berättar att förslaget kom i bör jan av höstterminen då llIan skul le fördela klubbtimmarna och många elever hade önskat rå lära ~ig dansa. Sammanlagt nitton timmar hade man till rörfogande och de användes under några hel ger då ett 4O-tal elever samlades några timmar bade lördag och söndag e.m. Klubbtimmarna går utanrör det "normala" veckochemat , men vilka möj Iigheter finns at t exempelvis . inom gymnastikun dervisningen få in dan se n?
lågstadieskola i
man ordnat dans två års tid.
Problemet är att det
finns så mycket man ska gå igenom och vi har bara två veckotimmar gymnastik. Vissl brukar vi la upp dans men tiden räcker inle liII ens ' för att man ska kunna lära sig grunderna ordenlligt, menar Wiik.
typisk situation om tidningens innehåll. Trickbilden är tagen av Henrik Othman.
ÖP:s chefredaktör O('h ansvarige utgivare, Leif Sjöström, lämnar i dagarna ÖP-skutan. Sedan hösten 1982 har Leif fungerat som boss för tidningen ocb baft säte i Jakobstad. Före del medverkade ban flitigt i våra spalter och gjorde sig kanske mest känd som iIIus- ] tratör. Förutom chefskapet på OP har han också producerat serien 'lBottningar' som gått på ÖP:s seriesida det senaste året. Vi höll fast Leif en slund dan-förc-dan. då n~a arbetsul)pgil'tcr rcdan hägrade f(Jr ho nom.
[
- Vart bär del av härnä.~I? -Först av allt bär det av till Malax. Sen har jag tänkt hinna åka till Stockholm på en vecka innan jag börjar jobba på Vasa bladet.
Utan frilansa re sk ulle vi ha ,t å tt oss slätt många gånger. Jag är skyldig dem ett stort :ack .
[.
- Hur har du trivts med ÖP och SÖV? - l stort sett bra . Men erter som jag suttit ensam här på Ja [ kobstadsredaktionen har um gänget med mig själv blivit aningen en formigt i längden. Samarbetet med SÖU-perso- . flalen har däremot fungerat bra. Jag anser att ÖP skulle må väldigt bra av att få en tredje redaktör. Som det är nu får re daktörerna tidvis en tämligen . påfrest<lnde arbetsbörda.
~ ~~!!~;~~"
[
[
[
och med nästa nummer posten som chefredaklör och ansvarig utgivare för ÖP . . Närmasl kommer Olin från Jakobstads Tidnings lokalredak tion i Nykarleby- Tidigare har han också Ijänstgjorl vid lid
ningen österbottningen i Karleby.
~c
se
?e
se
- Har ÖP-tiden gett dig någon behållning? - Jag hoppas och tror att jag lärt mig en hel del som jag kom mer alt ha nytta av i framtiden. - Är del någonling som är spe ciellt svårl att jobba med på en så iiIen tidning som ÖP? - Problemet för mig har varit att det varit svårt att hinna skri va och teckna i den ut sträck ning jag själv skulle ha önskat därt'ör at t det finns så mänga andra göromål som också mås te utföras på en liten redaktion .
pre
-
Vad är det värsta som inträf-
fal under din ÖP-lid?
1 In
- Det inträffade under en kao tisk ombrytningsdag på ÖP. I brådskan och villervallan publi cerade jag i misstag ett brev som var riktat till mig personli gen. Följande dag när jag såg brevet i tryck var det naturligt vis för sent att rätta till den ra tala missen.
Vid ett lidigare tillfälle, 1977, arbetade Olin också för ÖP, men den tiden var han anknuten liII ÖP:s annonsljänsl. I uf-sammanhang 'h ar Olin tidigare gjort sig känd som dlIns arrangör i Forsby samt som för Iroendevald på ett flertal posler inom förbundet. Han har också spelat med i en av II-ringens re vyer och skrivit en del av re\'ylex lerna. K-G Ofin, ny ÖP-chef
? c_ _
-
se
u
mycket rytm och rörelse bl.a. till Klubbtimmarna erbjuder alltså musik kan en naturlig övergång möjligheter, och outnyttjade lill att våga dansa säkert ske. För klubbtimmar finns inom alla det är sist och slutligen mycket , koldistrikt . Probleme t ligger det so m det är frågan om. Oetdär ,om ,agt närmast i avsaknaden att väga. Har man fått lära sig av lämpl iga ledare - och kanske grunderna är det bara naturli gt. i viss mån i en negativ inst iillning Och betydligt mindre fråga n om till dansandet på endel håll. "våga eller inte våga" . Men klubbtimmar är frivillig DII::aIll:lwri-fsni'ng hör hemma på sko/schemat Men var hilla tim ve rk samhet. Och via lågs tadiets späckade programmet? På vår arkil'hilc/ s/iinger sig John Ahläng gymnastik so m i sig innefattar _owbarnriir':!!W modell yngre ut idaIlsens virvlar.
....................... . . .. ..... ...... ~
Ta t.ex. att framkalla film, ko piera bilder. rens kriva texter, skriva ut honorar, ta emot numerationer och annonser, beställa material osv . Det är ingen konst att fylla en arbets vecka utan att ha producerat eget material i ÖP.
••
,e
Det här var gott. N måste komma och äta middag hemma hos oss snart!
•••••••• ••
• •
10
Svårt att konkurrera
utan/ör Helsingfors
För fyra år sedan började alltsammans däruppe på översta vå ningen i hotellet. De tre senaste åren har man jobbat aktivt och numera har studion ett gott namn i musikerkretsar . Mellan 40 och 50 LP:n har bandats under åren, och dessutom bortåt 100 singlar, många av dessa är givetvis delar av någon LP.
..:..
- Då vi började var det delvis för all visa all man visst kan producera bra musik också på andra ställen i Finland, berälIar Raimo. Men under de här åren har vi ändå märkt all det mesta i branschen sker i Hesa. De fles ta av de bandningar vi gjort har vi gjort med musiker eller artis ter från Hesatrakten. Eftersom deras kostnader för uppehället här har blivit så höga har vi tvingats hålla låga studiopriser för all kunna vara med och täv la. När vi nu nåll den här nivån vill vi helst jobba med proffs i fortsällningen. Dessutom är det nu en gång så all har man bra sound och teknik är det ingen som frågar efter priset. Där emot är man genast en bil efter ifall man är me,d och konkurre rar bara med all hålla låga pri ser. I och med förflyttningen blir också Jari Laasanen och Vesa Torppa delägare i studion. Fjärde man i bolaget är Veikko Samuii, en av de mest produk tiva i dag vad gäller finsk schla· germusik. Tydligen tänker man nu satsa på att försöka höja standarden på inhemsk schla· germusik till internationell nivå. Den nya studion blir en akus tisk sådan, alltså med hårda väggar. Något som ställer högre krav på tekniken, men ska i gengäld ge ett bättre resultat. Raimo räknar med att det kan ta upp till ett halvår innan allt är intrimmat till 100 070 . Bl.a. ska en del ny teknik anskaffas, mixer bord , harmonier osv. - Grundsoundet kommer aU vara det samma, men ende! ändringar blir det tack "are de hårda utrymmena.
Vad händer med Karleby-stu dion då? Tekniken flyttas ned till Hesa, men utrymmena? - TiUsvidare stannar utrym mena i vår ägo. Ifall någon är intresserad kan vi väl alltid dis kutera, menar Kero. Visst fick det gärna finnas en studio här i området. För musiklivet i Karleby kom mer förflyttningen också att ha den effekten att de musiker som under åren deltagit i jamtilJ ställningar etc. i samband med att de bott i Karleby under in spelningarna numera kommer att lysa med sin frånvaro. - Visst har musiklivet här varit livligare på grund av studion. Och även om .det inte synts så mycket i gatubilden så kan man räkna med all , under de här åren har i medeltal fem perso ner per dag boll här i stan un der två års tid. Med allt vad det innebär av logi, mat och så vi dare. En pengaström till sta dens näringsliv, men inte har man fåll något tack för det di rekt. Det här med att man tvingats hålla låg studiohyra på grund av uppehållskostnaderna för artister och producenter är bara en del av orsakerna till flytt ningen. Ett annat problem är bristen på bra studiomusiker. Det mesta som gjorts har skett med hjälp aven handfull män-, niskor, i. främsta hand Ves a Torppa som ibland skött tre mans jobb. - Visserligen betyder det all vi kunnat behålla vårt eget sound, men i längden tryter ideerna då man jobbar med ell Iilet gäng. Man tar till gamla beprövade lösningar.
Gänget bakom R-M-studio har under åren kikat på en och an nan studio "ute i världen". Ke ro säger utan omsvep att jäm fört med USA ligger vi ohjälp ligt fem år efter här. Visserligen finns tillgång till samma teknik i Finland, men musikerna håller inte. Alltför många väntar sig att en bra studio ska göra un derverk, men ändå är det musi kerna det sist och slutligen hänger på, enligt Kero. Nå, det här snacket om skiv industrins kris och vikande ef terfrågan? - Någon "loistava bisness" är nu det här inte. Marknaden i Finland är liten. Varje skiva borde egentligen lyckas till 100 070. Man kan inte experimentera så mycket. Skivbolagen är myc ket försiktigare idag, man producerar inte sånt som inte säkert går all sälja. Fast i och för sig tycker man det produce rats en del LP:n som inte varit värda det jobb som lagts ned på dem, menar Kero utan all när mare precisera.
• VIDEO-CENTER·
Otto Malmsgatan 10 B tel. 17350
orsnäs kurscentral anordnar i Korsnäs - kurs för timmermän Kursen börjar 5.3.84 och pågår 6 månader. Av kursdeltagar na krävs erfarenhet från byggnadsbranschen. Ansökningstiden utgår 17.2.84. Ansökan till kursen kan gö ras på närmaste arbetskraftsbyrå. Utbildning, mat och inkvartering under kurstiden är kost nadsfri och dessutom kan utbildningsstöd och reseersätt ning erhållas.
A rbetskra ftsbyråerna
Sambakarneval å Waskia
Sedan är det nu så med fin ländarna all de köper en viss typ av musik och det går inte all ändra med våld. Vilka möjligheter har finsk mu sik att sälja utomlands? - I vissa fall kan det gå, men det produceras så mycket musik ute i Europa all det sist och slutligen hänger på tillfällighe ter och inte minst marknads föring om man ska ut. Det gäl ler aU ha de rälla kanalerna.
John Ahläng
Knappast någon i omedelbar närhet av Vasa kunde väl undgå att att senaste helg skulle gå i sambans tecken. I år liksom i fjol hade tel Waskia slängt ut allt konventionellt möblemang för två dagar stället möblerat med tomma oljefat, kaffesäckar och allehanda bu-uppsätt ningar. Musiken, sambarytmer så mycket folk kan tåla, stod två inhem och en brasiliansk orkester för. Dessutom medverkade en del exot' a skönheter med dans. Stämningen underströks ytterligare av an fri klädsel, gärna i karnevalstil, rekommenderades - och till stor d l ~r terföljdes av besökarna.
11
iss Wet T-shirt Contest drabbade under
helgen igen ÖsterbQtten och närmare be
stämt Smedsby och Purmo. Någon publik
rekord i likhet med den i Petalax helgen in
nan blev det inte denhör gången. I Smeds
by besöktes tillställningen av drygt 200
personer och Purmo av drygt 400.
Patrik Stenvall besökte Purmo-jippot
andra sidan viken har satsat stort på Miss T-Shirt-jippona. Någon och sammanfattar i sin rapport:
mn'pnllllS- eller publikmässigt blev inte evenemangen.
"Hela showen löjlig och banal "
P RMOGÅRDEN lördag \äll. Disco Rotation med ~Iikael Palm bakom sk iv pelaren öser på för fullt. I bla nd sjunger han med i tex l rna: "Koskenkorva, kos enkorva . .. " Klockan närmar sig tio 'h salen börjar bli full av Ik: ungdomar som väntar något vägat. De verl(ar min lOne tro att det ska ll - \ ågat. Dag rör pengaregn . PaJm och discjockeyn från Far och son kastar ut mynt 'h sed lar till publiken. Du sinet händer jagar sam ma mynt eller sedel. Det scr UI ffi då man kastar bröd ,.mulor åt duvorna. M en det lart all man tar cmot om _men kommer åt cns håll. I hela verkar ändå på na all overk lig!. Själv har aldri g upplevt något löj re .
Någon streaking blir det inte i Purmo. De sve nska ar rangorerna har nämligen hotats med fähgelsestrall om numret genomförs. Sä kert är det lika bra så . Vem vill nu väl se någon parodie ra sin egen föreställning
med en Iunch korv innan för kalsongerna.
Skicklig discjockey Man kan konstatera att Palm är cn mycket skicklig di scjoc key. Synd bara at t
han ska ll förstöra sin image genom alt delta i en så låg klassig underhållning som denna. Hela Wet T-shirt showen var över på några minuter. Den var helt enkelt för ba nal för alt vara värd at t refe reras. Efter showen träffade vi nickorna i omklädnings rummet där de just tork at av sig kovjokivattnet. - Vi gö r det bara för att det är en kul grej, berättar en av flickorna. - Ingen ska ll tro att det är lönsamt, utan vi tycker helt enkelt att det verkade kul då vi blev erbj udna att få komma med. Flickorna vill framhålla att showen de deltar i på inget vis är porr.
Sverige topless och då är det ju ingen som tar illa vid sig. Men att ha en våt T-skjorta på sig i Finland . .. Nehej, det går inte. Flickorna tycker alt fin- . ländarna är för pryda och hänvisar till den dåliga kri tik de fålt redan innan showen genomfördes.
Purmo uf hyrde ut Det bör poängteras all Pur mo uf inte har något att gö ra med själva arrangemang en. Föreningens ordförande Stig-Göran Forsman berät tar alt han fick reda på vad det egentligen rörde sig om lörst efter det alt lokalen var uthyrd till de svenska discotcken.
Purmo. Rikssvenska discjockeyn Mikael Få se vad som härnäst - På sommaren går ju Palm eggar upp publiken genom att slänga ut 500 mk i olika va ~kall hända på den öster lörer. ~ tör s ta delen av flickorna i bottniska dansmarknaden?
PÅ SVENSKA t; TILL AMERI'KA ' MED SÖU SOMMAREN -84
avresa fr. Kronoby, Vasa el. H:fors 'u~.~~h retur, "!ed olika anslutningsresor moJ/lghet att vIstas längre eller kortare tid än nämnda datum ri sköter visumansökningar och försäkringar Fiilrfr:i·.... ningar och anmälningar: SÖU:s kansli, tel. 961. 3572. 115 k372. HandelsespI. 10 D, 65100 Vasa 10.
Nordiskt läger för 12-14-åriga Flickor och pojkar i åldern 12 14 år har möjlighet alt delta i ett nordiskt ungdomsläger som hålls i panmark den 24 juni-5 juli . Lagret hålls vid Lejrsolen i Hille röd, 30 km nordväst om Köpen hamn. Syftet med lägret är att ge flic kor och pojkar j de nordika län derna möjlighet att redan i unga år få lära känna varandra. Ge nom det kamratskap som lägret skapar hoppas arrangörerna kun na främja nordisk samhörighet och förståelse och ge de unga vär defulla impulser och minnen. ) lägret deltar ca 100 ungdomar 25 från vart och ett av de fyra nordiska länderna: Danmark Finland, Norge och Sverige. Pro~ grammet upptar bl.a. en heldags utfärd till Köpenhamn med be-
sök bl.a. i ZOO och TIVOLI. Dessutom stiftar deltagarna be kantskap med Helsingör och Nordsjällands sevärdigheter i all mänhet samt det historiska Fre deriksborgs slott i Hilleröd .
- De finländska deltagarna leds av fyra ledare. Närmare upp lysningar fås genom Pohjola Norden, Sandvikskajen 15 A , 00180 Helsingfors 18, tel. 90 64090I / Yvonne Creutziger.
orsnäs Kurscentral anordnar - intensivkurs i finska Kursen, som hålls på Söff i Yttermark börjar 12. 3. 84 och på går i 6 veckor. Kursen riktar sig till personer med grundkun skaper j finska, som Önskar förbättra de praktiska kunska perna. Efter genomgången kurs beredes kursdeltagarna I möjlighet att avlägga språkprov för erhållande av språkin tyg. Ansökningstiden till kursen utgår 24. 2. 84. Ansökan till kursen görs på närmaste arbetskraftsbyrå. Tidigare skolbe tyg och arbetsintyg medtages. En likadan kurs ordnas ock så i Korsnäs och börjar 4. 6. 84. Sista ansökningsdag 18. 5. 84. Under kurstiden är undervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan reseersättning och utbildningsstöd erhållas.
Arbetskraftsbyråerna
...
cc.
Utrustningen
FörkDrtningen cc står SDm alla vet för den engelska översätt ningen av kubikcentimeter Dch det brukar vara det största ar gumentet när man förs ker IDC ka någDn ny mDtDrist ut på en resa "ja har så lilla ped, int Drk ha" brukar det heta. Många verkar ha den inställningen att det skulle behövas en tusen ku biks HDnda Go.ldwing med Windjammer kapa Dch splitter nya Dch svindyra Krauserpack väskor för att man skall våga sig utanför st~~ gränsen. Det är fel.
Vad behövs då för att ge sig i väg. Man kan säga att det finns två ytterligheter när det gäller
utrustningen. Ena är att ge sig i väg på en spDrtcykel med ingen annan utrustning än en tand bDrste, ett par rena kalsDnger Dch ett kreditkDrt Dch köpa allt man behöver på resan ink tusive hDtellrum. Den andra ytterlig heten är att resa SDm de tyskar man brukar se här på SDmma ren med cykel1n så lastad med saker att det är Dmöjligt att an ge märke på den ens. Det enda man kan säga är Dm de är på väg söderut eller n'Drrut~ de SDm kDmmer nDrrifrån har alltid ett ren hDrn instucket någDnstans på högen med packning. Det bästa sättet ligger väl någDnstans mellan dessa båda två. En nästan nödvändig grej är ett par packväskDr Dch pa kethållare. På pakethåJ'laren kan man sedan Dm man vill skruva fast en tDppbDX Dm man vill att sDvsäcken skall färdas skyddad för regnet. Sedan är en tankväska bra att kDmplettera med Dch Dm den har vadderat bDtten kan det vara en gDd ide
Det finns ingen undre gräns för mDtDrstDrlekar Dm man skall ut och resa . Har man inte bråttDm kan man ge sig i väg på en HDnda MDnkey, det går ut märkt bara man anpassar far ten Dch förstår att kDmfDrten blir därefter . Skall man vara två på cykeln Dch ha full semester packning och menar sig ner till kDntinenten och hålla AutD bahnfart får väl 500 cc anses va ra en $orts undre gräns. Men det går som sagt lika bra med en mindre MC.
,
\
"
\
..
~
• KlarlJenpClsse i Sch ...ei~. (Öl' -
,HaIIi)
att lägga verktygen i den så att man får uppväga en del 'av den tyngd som packningen bakpå ulgÖr. Med packväskDr, paket hållare Dch tankväska är man sedan redo. att ge sig ut varthelst i världen Dch den här utrustnin gen kan sedna kDmpletteras nästan med hur mycket SDm helst.
Resmål Vart skall man åka då? Bra fråga. Svaret är: Precis vart du vill utDm SDvjetuniDnen dit man inte slipper med motDr cykel. Har man lite pengar Dch tid ger man sig ut på en wee kendtripp till Saarijärvi Dch hälsar på bDnden Paavo., Dch har man mycket pengar Dch di tO. tid kan man göra SDm japa nen jag träffade i Åbo. hamn när jag skulle tiU Tyskland . Han tänkte ge sig ut på en två årig resa jDrden runt på en Honda XL 500. Tuff kille, pratade bara lite engelska förutDm japanska Dch kunde inte ens läsa vad det stDd på vägskyltarna men han gav sig iväg ändå. Han hade IDvat att gifta sig med sin tlickvän när han kDm tillbaka till Japan. Att resa med MC gör att man kommer i kDntakt med fDlk på ett sätt SDm är Dmöjligt på in ter-rail för att inte tala Dm bil resDr. Jag vet för jag har prDvat på bägge delarna . När man stannar med sin MC vid någDn rastplats får man alltid, Dm man vill, kontakt med andra " motorister". Även andra rese närer är lättare att få kDntakt med . Det är få människDr SDm är likgiltiga rör mDtDrcyklar. Antingen gillar man den eller ock så ha tar man den men myc ket få är likgiltiga. För att inte tala Dm länderna bakom järn rid ån där en person på en mD dern motDrcykel blir behandlad ungefär SDm en filmstjärna, be undrad och fotograferad.
.Det är också en underbar upplevelse att märka att hand hälsningen motorister emellan
är internatiDnell Dch fungerar lika bra i Basel SDm i Finland . På mDtDrcykeln är man d~ss utDm ett med naturen på ett sätt SDm är Dmöjligt då man färdas i en luftkDnditionerad plåtlåda. Är det kallt känner man av det, Dm det regnar blir man våt. Detta gör att det är mycket lättare att få kDntakt med infödingarna i det land där man är än Dm man skall stanna bilen, veva ner rutan, sticka ut huvudet Dch fråga något. När jag sommaren -81 körde omkring i Berlin, vilse SDm en mus i en datDr Dch sökte efter en viss gata där det skulle fin nas turistinfDrmatiDn körde en karl i VW upp bredvid mej där jag stDd Dch studerade kartan, stack upp huvudet genom tak luckan Dch frågade på felfri svenska "behöver du hjälp?", gissa Dm jag blev häpen . De två finaste stunderna på en mc-resa", lång eller kort, är stunden före man ger sig i väg, cykeln är packad, man springer Dmkring Dch svettas i halare Dch kDllar det sista, kanske
man väntar på att kaveri skall kDmma så man får starta och hela resan ligger framför en, alldeles Danvänd.
Den andra höjdpunkten är på kvällen när man fått upp täl tet Dch sitter utanför det med tDuringåkarens bästa vän, en varm pipa, i handen Dch ser på mDtDrcykeln SDm står en bit bDrt redo. att starta på nytt i mDrgon och ta en ut på nya äventyr. Man talar med kam raterna om dagens tripp, kans ke man haft Dtur med något, kanske man å kt en extra krokig och rolig väg . Sedan när pipan slocknar kryper man in i tältet och mDtDrcykeln står kvar Dch vakar över en. Du SDm har en mc eller kans ke tänkt skaffa en. Vi ses på vä garna i SDmmar Dch då höjer i vänsterhanden till hälsning åt varandra Dch signalerar, allt väl trevlig resa, Dch vi vet att inget slår detta atl färdas fågelfri längs vi lka vägar man vill med fDten ett par decimeter Dvanför den framrusande asfalten, lyss nande till symfDnin av ljud från mDtDrn. King Df the rDad.
tjö Matti
13 Revygästspel på Wasa Teater
e
Senaste helg, den 4. - 5.2. var FSU:s teaterråd samlat till dis kussions- och informationsmö te i Tammerfors. Vi diskutera de FSU:s teaterplaner för detta ar och informerades om de oli ka landskapsförbundens teater· verksamhet. Samtidigt medde lades att FSU :s teatersekretera re kommer att lämna sin tjänst, så där finns det jobb att söka rör den som är intresserad . Här är en kort presentation av olika teaterhändelser under våren 1984:
1ft Ordförandens spalt
25.2-26.2. FSU:s teaterdagar på Kir jais i Nagu. Alla intressera de är välkomna att deltaga . Programmet för dessa två dagar kommer att handla om bl.a. gatuteater. Ett äm ne som jag tror inte förr har diskuterats i FSU samman hang. Dessutom blir det in formation om uppförande rätten på pjäser, teaterpeng arnas fördelning m .m. Kostnader för deltagande är 100 mk + resor, och anmä lan kan man göra till FSU:s teatersekreterare senast den 15.2. Kom med! 1.3.-17 . 3. Som marteaterbroschyren beräknas utkomma (i 30 ()()() ex.) SÖU planerar att anordna en Revykaval kad på Wasa Teater. Kaval kaden blir i traditionell stil, med glimtar ur årets revyer. Mera information senare.
1'A..-:lI1:W'IÖTESTIDER januari och februari nesta föreningar sina - en. I många fall by~s L ....-.aJlVnärer årligen och kvastar skall "sopa '. Det är ett faktum att med jämna mellanrum kunna bytas ut på ledar· . Arbetet är i många slitsamt och bränner ut . man. För en ordförande i allmänhet tre år en lämpligtid. Det förs et lär man sig saker, det förverkligar man de - Uningar mim har och u edje ser man till att all löper. När man för 'gal de mål man arbe för falnar gnistan och är dags för någon annan vid. stora omsättningen folk inom uf-rörelsen är förbundets stora svag . Såna personer som er en följd av år samlat 'g erfarenheter och dra - t.ex. en förening faller eller mindre bort och i kommer en helt ny
kraft som måste lära upp sig själv mer eller mindre ge nom "försök och misstag metoden" . De erfarenheter som en ordförande samlat på sig är värdefull kunskap som mera än hittills borde utnyttjas. En gång uf-aktiv alltid uf-aktiv heter ett ordspråk. De äldres insatser tar för det mesta formen av punkt insatser eller uppslutning bakom vissa specieIla pro jekt. Gott och väl så. Håll kvar de gamla rävarna på någon post och inom före ningen, de ger styrka och stadga.
Mårten Lövdahl
ensala UF:s årsmöte söndag var det dags för UF:s årsmöte . Tyvärr n kten inte den bästa eftersom man sam arrangerade FM -deltäv . neraeing i Oravais. - rog till att endast ett ner hade sökt sig till tar en ti tt på nästa ..ahllmlld5år så kan konstate har stora planer på m Pensala UF o Loka renoveras och ett el all byggas, dessa pro
jekt är så pass stora att de kom mer att ta nere år i ansprå k, men av allt att döma så blir det en start under 1984. Styrelsen för Pensala UF fick följande utseende: Ordförande Kaj Karlsetdt, vieeordförande Bengt Ek, kas sör Rune Norrgård, ordinarie styrelsemedlemmar: Börje , Kengo. Marit Karlstedt, Mats Karf, Tore Back, Ann-Louise Rausk, Ann-Lis Siren, Jan Si· ren, suppleanter: Dag Anders son och Anneli Tiittanen.
Iker Söderberg leder terhankmouf
~.1I!i
mest brännande frå .tu tvivel vem som III .y ordförande och .... att ta ställning till -*naödda kandidater. I omröstningen slog F"e Söderberg ut mot
kandidaten Bertel Sånd med klara siffror. Styrelsen fick i övrigt följan de utseende: Jan Bergfors, Kerstin Hed ström, Bertel Sand, Mårten Lövdahl, Marjatta Bergfors och Margaretha Widd. Supp leanter Anders Näsman och Jonny Enholm. Thea K vist valdes att leda programkommittens arbete. Mötet tillsatte även ett tonArs råd som nännast skall fungera
30.3.-1.4. Kurs i skådespelarteknik på SÖFF. Kursen är en grund kurs i skådespeJarteknik och efter kursen har man möjlighet att delta i FSU:s fortsättningskurs i samma ämne och efter det kan man ansöka om deltagande i NAR-kurs (Nordiska Åma törteaterrådet) som anord nas i Sverige i slutet av som maren. (Det var mycket det där!) Mera information se nare , 13 . 4.-14. 4. Anordnas NSU :s teaterda gar i Kyrkslätt. Alla intres serade är välkomna att del taga, men grupp som ön s kilr spela upp bör dock vara ansluten till NSU . Under dagarna anordnas verk stä der i scenografi, smink l och II , drama, röstb.e frielse och pantomim. Anmälan skall göras senast den I mars till NSU , tel. l)() 80 36 366, som ock så står till tjän st med mera inror mation om dägarna .
5. 5.-6. 5. Kungörs pjästävlingen som anordnats inom Fl DRA projektet. Det har kommit 41 st. bidrag till pjästävling som föreningens lilla styrelse ocb fritt får disponera det kom munala verksamhetsbidraget. Ordförande blev Yvonne Stor backa och medlemmar Mikael Bergfors, Britt-Mari Näsman, Britt-Susann Kvist och Per-An ders Sand. Till sist avtackades den av gående ordföranden Mårten Lövdahl med en guldbelagd vas för sina insatser inom förenin gen.
Har du mjssat Svanen-revyn? J så fall finns ett ypperligt tillfälle att reparera skadan nu på fredag den 10.2. Då gästspelar nämligen Svanens "Måonshou" på Wasa Teater kl. 19.00. Dagen därpå, lördagen den
J I. 2. alltså gästar Karleby uf en och just nu håfler en jury på och läser igenom pjäser na . Ett kurspaket, "Gräv där du stå r " skall också ut arbetas. Kurspaketet skall bli till hjälp för de grupper och föreningar som är in tresserade att sätta upp en pjäs . 1.8.-5.8. Teaterdagar i Seinäjoki. (Harrastaj ateat teripäiv ät) FSU har möjlighet att sända deltagare till dessa amatör teaterdagar. Intresserade grupper skall anmäla sig till FS U:s kansli senast den 30.3 . där man också kan få mera information om da garna. Ja, detta var en kort presenta tion om vad som kommer att hända under våren och somma ren. Detta är ännu inte allt, man får ytterligare räkna med FSU:s och SÖU:s vårrnöten där det också kommer att" diskute ras teater, men mera informa tion om det senare . Jag kom mer att sända ut cirkulär om de olika evenemangen till före ningarna så jag hoppas att in formationen går vidare. Fia Hej så länge!
samma ställe med sin "Kloddar bästsomkloddarsist". Karlebyre vin ges i två omgångar, kl. två på eftermiddagen och kl. sex på kvällen. .
Vill man vara säker kan man
beställa biljetter från biljettkas
san tel. 114 661.
Följande revy~ästspel står Ma
lax för, med "Aumtålåt". Den
25.2.
Vad skall jag bli? I dag sänds det trejde program met i Skolradions yrkesutbild ningsserie . Programmet heter Vem väljer mitt yrke och handlar om de motstridiga intressen som påverkar eleverna . Telefonmottagning direkt efter programmet kl. 20.00-21.00, te lefon 90-144800. Frågor om mel lanstadiet, åsikter om ideer för programserien efterlyses. Ring både föräldrar, elever och lärare! Producent: Malou 11moni. Radion kl. 19.30 torsdag 9. 2.
Christina Albäck från Terjärv är I-ringens representant i SÖU:styrelsen och hon får där med inleda ÖP:s miniintervjuer med förbundets förtroendeval da.
- Naturligtvis borde det vara mer kvinnfolk som deltar i verksamheten. På förenings nivå tror jag att det inte är så il la ställt, men redan på för bundsnivå börjar det bli mera tunnsått med flickor, berättar Albäck. Christina sitter nu för tredje året i SÖU:styrelsen. Utöver henne finns i år en annan flicka bland de nio ordinarie styrelse medlemmar, vilket är dubbelt mera än i fjol. En orsak till aU Christina vill se flera flickor bland de som styr och ställer är att kvinnorna i många avseenden ser på saker helt annorlunda är männen. In ställningen är helt olika till exempel då det gäller barn och tonAri. .ar. Hemma i Terjärv uf är det framförallt revyerna som står
Christina varmt om hjärtat. Men dessutom blir det ju en hel del jobb med country-festivalen vid Emet. "( det civila" jobbar hon som hemsjuksköterska. Med ut gångspunkten frAn hälsovårds centralen i Terjärv gör hon hembesök bos sjuka männi skor. I de flesta fallen rör det sig naturligtvis om 41dringar. Att hon bor längst i norr be tyder inte enbart att hon har en väldigt lång väg att köra då hon skall delta i sammanträdena i Vasa. Hon skall dessutom sam la ihop andra styrelsemedlem mar på vägen. - Vanligen startar jag vid fyratiden från Terjärv. Oftast är jag hemma igen vid två-treti den och i värsta fall vid fyrati den, berättar Albäck. K-G OLIN
•
14
Spanska Flugan flyger igen
..
Österbotten har i år drabbats av SpanskA Flugan. Det är ingen förkylning, utan en äkta komedi av gammalt beprövat Olärke.Den är skriven av två tyskar vid namn Frans Arnold och Ernst Bach. Den har tidigare i vinter uppförts av ungdomsfö reningen i Norra Vallgrund och nu har flugan också kommit till Sundom och Sundom UF. Handlingen i pjäsen är förlagd till ett överklasshem. Det hela börjar med att senaps fabrikör Ludvig Klinkers dotter Paula är kär i en lymmel till advokat och vill gifta sig med honom. Detta motsätter sig senapsfabri kören och speciellt hans hustru . som är medlem i någonsorts moralväk tar fören i ng. Det råkar sig inte bättre än att herr Klinker i sin gröna ung dom 25 år tidigare. råkade göra ett liw snedsteg tillsammans med en eldig dansös kallad Spanska Flugan. Han har un der en längre tid i hemlighet be talat underhåll för en son. som blev resultatet av hans kuckeli ku med spanjorskan . Ju längre fram i pjäsen man kommer. destu mera komplicerat blir det hela . Det visar sig att herr Kin kers inte är den ända som har haft ihop det med dansösen . Snart finns det en hel hop med mCjliga pappor. Det hela blir inte bättre av att det kommer en ung herre vid namn Mensel till huset. Han tas nämligen av misstag för barnet som någon av herrarna har fått tillsam mans med den spanska flam man. Han ' har skickats på
friarstråt av sin mor. en själsf rände till fru Klinker. Natur ligtvis tar han fel flicka. inte ' Klinkers dotter Paula som var meningen. utan hennes kusin Wally. dotter titt en riksdags man . Hur det hela slutar. tän ker jag inte avslöja nu. utan det får den som vill reda på genom att fara och se pjäsen. För dem som också såg den här samma pjäsen i Sveriges TV. ligger det nära till hands att jämföra dem. Naturligtvis är det omöj ligt för en amatörtea tergrupp att kunna mäta sig med gräddan av Sveriges skådespelarkår. Det som saknas av IJrofesionalism. tas dock vanligen igen av amatörernas gå-påanda. En sak som märktes var blandningen av språk typerna. . Den som kunde högsvenska ta lade högsvenska och den som i vanliga fall talar dialekt talar . dialekt. På det sättet blev all ting mera naturligt och mycket av stelheten. som brukar· kom ma när man tvingas tala en typ av språk man inte behärskar försvann. För regin svarar Kristina Ågren . det märktes inga fel i re
r l Gustav Båtmästar som Gott/rid Menul som skickats på .li-iantråt al' mor sin, men tar/el/licka. Wally. spelad al' Catarina Björkman. gin. men hon bör väl kunna sin sak vid det här laget. Bland de enskilda rollprestationerna märktes Ragnvald Finne mest. Han hade den svåra rollen som den känslosvallande Ludvig Klinker. Den ena stunden fly förbaskad och den andra sp rudlande glad . För övrigt pas sade de övriga tämligen bra för sina roller. De hade just ett sådant utseende som passade ihop med karaktären hos de personer som de spejade . Ljus.
dekor och kostymer var unge fär vad man kan vänta sig aven ungdomsförening på den öster bottniska landsbygden; inte Broadway. men ändå riktigt hyfsat. Inledningssången kunde ha varit tydligare och inte hörde man heller speciellt mycket av avslutnirrgssången. men det be rodde närmast på publikens taktfasta applåder. Som 'slutkläm kan man säga att det var en ganska bra histo ria. Det var inte fantastisk t.
men väl i klass md de övriga re vyer och dramatiska framträ danden jag sett. Det här är ju inte frågan ' om någon revy. utan om en renolad komedi ef ter färdigt manus. som har omarbetats till Sundomförhållanden. Den som inte har någonting speciellt för sig nästa gång den uppförs. kan gott ta sig till Sundom och se på det här spektaklet.
Johan Smeds
Forum för fåntrattar Efter att de sedvanliga nyårsrevyerna har slumrat in tillbaks brukar kikken-revyn dyka upp. I år vaknar Kaskögänget upp för tionde året i rad och man kan inte annat än lyfta på hatten, för så länge man minns har Kikken-revyn alltid hört till de mest sevärda i syd-Österbotten. Årets revy är inget undantag, fast man i år kunde märka en tydlig premiär-nervositet bland aktörerna. Men det kan ju hända även den bästa, Revytnakarna själva binder ihop de olika numren i årets re vy genom att diskutera vad man skall kunna ta med av årets händelser som man sedan var var med skämtsamma dialoger. Av de medverkande är det egentligen bara danstruppen som har ändrats. I å rets revy är det JohannaRossi-Hakala som har gjort danserna där Maarit Hänninen. Kaisa Korkala. An ne Petäys, Heli Taimisto och hon själv medverkar. Det är visserligen inte samma proffsi ga produktion som förr, men
ett nytt grepp som man absolut inte behöver skämmas för. Man framför fyra danser av vilka man kommer ihåg Adagio bäst. En dans som verkligen fick pu bliken att tända var herrarnas Regn-dans som hade en tydlig Kreisi-boys gloria över sig. Revyn bjöd på allt från lokaI buskis till händelser i övriga Ös terbotten . Om man sorterar ut de bästa numren kommer man att tänka på bl.a. Yoga - en plåga där man till en yoga-kurs har fått besök aven äkta yogi. spelad av Kent Granholm. som
Österbottniska Posten
ÖP-rådet: L'eif Rex. ordförande Sture Erickson. Stig-Göran Forsman , Birgitta Strand. Lars-Erik Backman och Ulf Johansson
Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningaL Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1984
Chefredaktör och ansvarig . utgivare: Leif Sjöström Tel. %7-13 555. hemtel. %7-18697
Redaktion: Jakobsgatan I3 Postadress PB 27 I JAKOBSTAD
sist och slutligen " fastnar i sitt eget grepp". Biljettutdelning en. som behandlar utdelningen av Folklines fribiljetter som räcker åt bara några. Andra toppnummer är: Ett helt (o)vanligt uppbåd, Kabel jobbare från Turku, Väntrum met eller, i väntans tider, Glada pensionärer och sist men inte minst När bröllopsklockor klämta , där Rolf "Knåpin" Hellman gör slut på sitt ung karlsliv. Årets Kikkeiuevy har både toppar och bottnar och man Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. %1-113 522. hemtel.
• Slutscen i årets Kaskö-revy "På estraden ett forum för fåntrattar". hade en känsla av att man inte har satsar lika mycket tid och hurrnor som annars är fallet, men det inverkar ändå inte på att Kikken-revyn hör till de mest sebara i vår landsdel. För årets produktin står KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. %7 -13 555
%1-32698
Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng, tel. %1-113 522. hemtel. %1-112001. PRENUMERATIONSPRIS 1983
Helt år .. ........... ................. .. 60,Halvt år .. .... ........................ .40.Skandinavien _..................... . 70.Lösnummer ................ .. .. .... . 2,50
ANNONSMOTTAGNING
SÖU :s kansli. Handelses planaden 10 D, 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Tisd. tel. %7-11 827 Hemtel. % 1-222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.
Carl-Gustav Mangs, Rolf Hell-' man, Kent Granholm, Jörgen Hellman, Stig-Göran Hägg blom, Martin Silander och Har ri Suominen. Regi: Karl-Gustav Mangs och musik Stefan Grön Il und. TOA ANNONSPRIS
I texten ................ ................ 3.75
Efter texten ........... .... ............ 3,75
Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER
Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el
ler som på grund av postförsening in-
te införts i begärt nummer.
-_••--
PRESENTER Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
Pre~ell.t~iiUlJrell Inneh Lena Wils on
I
sound check
115 RESEBYRÅ
INGVES
RESOR !!~.42048
REPLOT FÄRJFÄSTE •
IIIARPES
• HAMBURGERBAR • CAFE
Tel 96241 423
• UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE
Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes
%7 • 73 U37
VASA
Tel. 961·38020
DU!
musikbranschens specialaffär
rrangörernas och orkes·
egen nöjes,örmedling.
olm
_1II11~_1II1t PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN ~ 65100 VAASA VASA lO ll' '10 159
HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572
din motor QUAKER STATE för länger motorns livslängd
Erick son & Eflclk son Karlav. 3 VASA .961-120 311
..
Kom ihåg att förnya Öp-prenumerationen! ~--
L~ ·
I :
JAG BESTÄLLER ÖP FÖR
: o :
ÖP betalar portot
65 mk
SKANDINAVIEN
,I o
70 NK
J
• I I
Namn:••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
I
I
Adress:•••.••••••....••..•••••••.••••.•••••••
I
I I I I
Bet. namn och adress:.••.•••....•.•.•
I
..................................................
I
..................................................
ÖP PB27 68601 dAKOBSTAD $v....fö~iDdelee 16/72 ... .obstad
• I I
~--------------~-- ----------------~--~ •
16
6 13 20 27 2 9162330 7 14 21 28 3 1017 24 31 1 8 15 22 29 4 11 1825 5 12 1926 2 9 1623 3 10 17 24 6132027 4 11 18 25 7 1421 28 1 8 15 22 29 5 12 19 26
,.,..'
APRIL Mo ,
-
2 Tu ' 3 W 4 5 Th Fr 6 7 Sa l 8 Su I
...
Mo
Tu W
Th Fr
Sa
2 3 4 5 6 7 1 8
Mo
9 16 23 30 10 1724 11 1825 12 1926 13 20 27 1421 28 15 22 29 JUL Y 9 162330 10 1724 31 11 18 25 12 1926 132027 1421 28 15 22 29
Tu We
Th Fr
Sa
1 8 15 9 16 2 3 10 17 4 11 18 5 12 19 6 13 20 7 14
KORSNÄS Ungdomsdans Januari Februari Mars April Oklober November December
L 14
L 11
L 3: L 17
L 7, F 20
L 6, L 27
L 10
L 1, L 22, M 31
Nattival -84 Juli
•
F 13, Molpe pav .
1 2 3 4
MAY l 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
1 2 3
4 5
6 7 8 9 10 11 12
14 21 15 22 16 23 17 24 18 25 19 26
28 29 30 31
20 27 13 14 15 16 17 18 19
4 ·5 6 7 1 8 2 9 3 10
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
SEPTEMBER
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
3 10 4 11 5 12 6 13 7 14 1 8 15 2 9 16
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
DECEMBER
NOVEMBER
5 12 22 29 6 13 23 30 7 14 24 31 1 8 15 25 9 16 '2 26 3 10 17 27 4 11 18 28
12 13 14 15 16 17 18
JUNE
AUGUST
OCTOBER
'P-
5 6 7 8 9 10 11
3 10 17 24 31 4 11 18 25 5 12 19 26 6 13 20 27 7 14 21 28 l' 8 15 22 29 23 30
9
AMINNE FOLKPARK
NYKARLEBY
FORSBY
Ungdomsdans
Ungdomsdans
Ungdomsdans
Maj Juni Juli
L5,;"19,L26 , S27 L 2, S 3, F 8, S 17, F 22, L 23 , F 29
L 7, S 8, F 13 , S 15, L 21 , S 22 ,
t 28 , S 29
Augusli · S 5, L 11 , S 12, L 25
September L 8
Gammaldans Januari Februari Mars April Juni Juli Augusti September Oktober November December
Ö.Malax L 21
Malax L 25
Ö.Malax L 24
Ö.Malax L 7. M 30 . Malax S 22
"minne L 9, L 16. F 22, L 30
"minne S 1, L 14, F 27
"minne L 4. L 18
Malax L 29
Ö, Malax L 13
Ö,Malax L 3. L 24
Malax L 1. L 29, Ö.Malax L 8. Ti 25
Januari Februari Mars April Oktober November December
F 6, L 28
L 18
L 3, F 16, L 24
L 7, F 20
L 6, F 19, L 27
F 9, L 17
L l , L 22, M 31
. Gammaldans
Januari Februari Mars April Maj Seplember November December
L7
L4
L 10
S 22
L5
L 22
L 10
L 15
April Maj Juni Juli Augusti September
M 30
L 19
L2,F8,S17,L30
L7 , S15,S22,L28
S5 , Lll , F17,L25
L l, L 29
Gammaldans Maj Juni Juli Augusti September
L 12
L 16
L 21
L 18
L8