Österbottniska Posten (ÖP) nr. 6 1985 by Österbottniska Posten

TorsdageR lIeR 7 februari 1985.

• •

Låt inte tågen gå! .

Att pojkar och flickor skall ha samma möjligheter att välja den yrkesutbild

ning de önskar ,råder det idag ingen oenighet om. Men ändå visar praktiken att det råder ett starkt könsrol lstänkande. då det gäller yrkesutbildni gen. Att detta könsrollstänkande varit ännu starkare bara för några äriiondaD tillbaka vittnar det faktum att.man då ännu ta.lacle om pojk- och fBclmstdår i . yrkesskolorna.

Idag är grundinställningen visserligen annorlunda, men ännu råder samma klara könsbarriär med några få. undantag. Barriären är idag kanske' inte så mycket känslomässig som praktisk, Det betyder i många fall en stoJ," psykisk påfrestning för den flicka som skallvara ensam i en pojkkh •• eoer vice versa. Man talar om att detta är en tröskel som miste övervinnas , och

sedan det är gjort kommer det tradtionella könsrollstänkandet att ge vika

ocksA tnom yrkesutbildningen.

Även om resone anget säkert är rätt till en del, kan man inte heller blund för det faktum att undervisningen i grundskolan bäddar tör del ning då ungdomarna. når fram till den punkt i livet när de skall välja sin

framtida utbildnirig.

Framför allt borde det i rundslmlan S- amma möjligheter för flickor M&

pröva på. traditionella. pojksysslor. Och naturligtvis 'riDe versa, Möjligheter inte enbart i teorin, utan också. ipraktiken.

I ett nyhetsprogram i Sveriges TV för en tid sedan berättade

-_ .

!.-

'VeCKaN

----------------------- -

Om att veta hut Sakligt sett är det uppenbart att den lättare civilijänstgöringen måste balanseras med något som gör att den inte ter sig alltför attrakth' för

alltför många och att den kan betraktas som jämbördig med normal militärtjänst. Det här är självfallet en synnerligen viktig aspekt så länge som vårt land har ambitionen att uppratthålla sitt försvar och .ålla en viss kontingent årligen bevärade, kommenterar Birger Enges i

Osterbottningen.

"Alt tiden för civiltjänstgörarna nu skulle bli 16 må n a der eller dubbelt längre än "ad en soldat normalt är i tjiinst är .:tt ekment i d.:n nu fö r e

slagna modellen

om eiviltj:instgiJ rarna har att acceptera. De m tc inse alt liiltare tjänstgöring mastl: k da till en längre tjänstetid enbart med tanke pa r;ittvisekravet mot alla dl:m som alar i markl:rna och dricker blaskigt tl: medan eiviltj;instgiirarna ännu sover i sina niistan civila

sängar...

Dc civiltänstgörare som för en tid sedan protesterade genom att vi sa rumporna på Senatstorget får

nation som h- ller samvetsmngar så har de nog förbrukat den sympati som hittills har kommit dem till mö tes oeh missbrukat dcn vilja att kor rigera ett missförhallande fnin regl: ringcns sida som lag hakom lagförs lage\. Da visar dc klart att dc bara ilr ut.: mr att prov'ocera och hräka. Det finns gr:inscr för talamodet i den h;ir fdlgan och dc ynglingar som sa dl: monstrativt visad.: sina runda bakar honk atminstnne tära !o; all vela hut innan dc talar om iltn\' l:-. ,.!Il_af. D.:t som haller på att ske - iir all civiltj;inslgörarna ..... (le .,. rätt

d(j r ;,r

.:::::

sig också en ordentlig skopa:

"Om civiltjiinstgörarna gör allvar av sitt hot att hellre grl i f;ingelsc iin göra 16 manaders civiltj;inst för all därmed sliiml)la viirl land som en

Fragan om

civit1ji\nstgomJgC;;'

alltför viktig att misshruka, h ii r s äll e !."

p'a

skola där man pl försök delat upp pojkar och flickor i de tekniska i.1IUlllIiU�

Tvåspråkiga garnisoner

kom att dominera lektionerna. Då. flickorna fick göra samma saker .utan att

Nylands brigad i Dragsvik är för liten för att i framtiden kunna stå på egna ben. Den kommer att bil tvAspråkig, fastslår Birger Thölix i

Dethär för att pojkarna tidigare lätt så. att säga skuffade undan flickorna _"S�..:..

.... ---_.

---- ---

pojkarna var närvarande, blev de genast mycket mera inkeaserade av de

. tekniska prylarna och experimenten.

B land de utbildningsalternativ som framkommer i veckans ÖP ger mE.al;tik

.jen vid

SÖFF anledning till a,reflektioner. linje som rtktar in sig på. mediakunskap.måste i mångas ögon

En ettårig

'i7

ka minst sagt lockande. Att fl JObba med tidniiiga.r:'radib och TV är Sikert

en önskedröm för många ungdomar, ocksA. så.dana som inte siktar in Sig på högskolestudier. Eftersom ungdomsf'oren,inpna är en viktig del av lokalsamb Illet är det av

största vikt att uf-röre1s9natiger på detta tåg. Det är också. ungdomama

många gånger har de största förutsättning

Vasablodet . Som en följd av denhär utvecklingen ser Thölix att också kustartille

riet i Vasa kan göras tvåspråkigt. -S,'enska folkpartiet kan naturligtvis . a\ politi. a orsaker kämpa rör en fOrlsall cnsprakighc. viJ brigaden i Dragsvik. Men ant·akt _heväringar är i sjunkande oC, h i en ,om.organisation - där små enheter slås samman med större - öppnar det sig nu möjlighe ter till en svenskspråkig skolning av beväringa r också i Vasa. En tvåsprå kig brigad i Dragsvik med en svenskspråkig och en finskspråkig bat alj on och en underofficers och rescrvofficcrsskolning skull e kanske bättre svara mot tidens krav.

arna att lära sig och anpassa sig till de nya medierna. Det är ingen hemlighet

att den som behärskar medierna bestämmer över infotmati nen. Och att infor mationen är en maktfaktor av stora mltt, torde stA klart för alla.

Genom att de nya medierna tilläts fungera på. kommersiell basis, innebär

det att de på. sikt ocksl kunde få en annan positiv inverkan. Nämligen som

finasieringkälla för organisationernas övriga verksamhet . I Helsingfors var Lepakkorörelse ute i god tid och fanns med bland de lokalradiostationer som

fick sina tillstlnd. För f"oreningen måste dethär innebära ett oerhört lyft. Dels

fAr man ut sin musik pl ett helt annat sätt till en mycket bredare publik, och

. dels kan stationen på. sikt börja ge rörelsen inkomster.' Hur vore det om uf-rörelsen här i österbotten, med den spirande ungdoms musik under vingarna, skulle söka samarbete med de lokalradiostationer som

fAtt sina tillstånd?

Det kunde bli ett amarbete som i flera bemärkelser skulle ge utbyte i blda

riktningar .

Tanken tl1s att tänka på. Men det br!dskar - tågvisslan ljuder r edan.

Spräng gränser!

Huvuddelen

till Dragsvik. men en del av dem skulle få avtjäna sin värnplikt vid det rörliga kustartilleriet i Vasa. som ocks,1 skulle bli tväsprakig!. Del skulle effektivera utbildning· en av de sv nskspråkiga beväringar na. Tanken-är värd en seriös diskus sion. Den går inte att avfärda mcd ett rutinmässigt kOl'staterande att Dragsviks brigad äl . svenskspråkig och skall'så förhli. punkt och slut. Vad enkelt allt vore i liv och samh;il le om ingenting nagonsin förändra des. Mcn iden med allt svenskt kon centrerat till D rags vi k är inte spe ciellt gammal och har aldrig e fter levts av hclsingfors'are och åboUin ningar. "

Citatet

Den "yngre" traditionella lyri

ken har en hel del väsentligt att

lära rock texterna när det gäller vikten av estetisk och språklig

medvetenhet. De skulle kunna

klargöra en gång för alla att det

Hundra procem.\·!äj(ner är red/'{(

utan i

Med

gränser!

andra

ord:

/ i Aftonbladet .

all

fii

procenH

spräng

Maria Svensson

nillio

NIS I'/:'TFRS/:'N

allra högsta

grad om hur det sägs.

framfiir

sanningar_

inte bara handlar om vad man vill säga

svenskösterhott

ningarna skulle fortfarande sändas

Konversation är diskretion vili.

tij(are än vältalighet.

BAIJA.\AR GRACI,4lV

r:l

TorsdageR den 7 Februari 1985.

------------------

----

�l�=c��cc��=c�:

Sol/-bussen

de insändaren den 31. I Solf uf inte anordnar bus sar (ill sina ungdomsdanser vill vi påpeka att vi faktiskt hade buss från Nyby-Petalax-Malax till vår s den 26.1. an

Såsom du säkert förstår går detta inte ekonomiskt ihop. Nu förtiden verkar det som om ung domarna hellre kör taxi. Vi fortsätter i samma stil med Alpha nästa gång, dock utan buss. Välkommen!

Tyvärr anlitade endast tre per

soner vår dansbuss.

Solf uf:s styrelse

Arstiderna SfUlJUJTt är våren här! Våren som jag längtar så ef ter. Den varma solen som f år mig att glömma den bitande 'vinden, och vårblommorna som söker sig fram ur marken mellan snöfläckarna. Och niir den första flugan visar sig, läIau det som att jag kunde flyga själv.

. ___

er sommaren så småningom med heta sommardagar och mJ''ggor.

Hii:fUn kommer sakta smygande fastän sommaren ännu inte har V.iI opp. .... er rruzn att de )'QI'/7IQ höstdagarna bUr allt mörkare

Sen kommer den forsla snön, VIIItern är här igen! med sill mäktiga snötäcke och sin kärleksfulla frid. Och äntligen tiltar vårso.len fram igen och Jag ler mot den med . i ... ti1ItL

"En vårvän "

Ståm n ingsfull

kväll på Vasallen Gryningslandet av och med Kristina och Siv 'Ågren lÖd annonseringen. I ett ca 45 minuters program med efterföl jande diskussion tick man lyssna till dikt och musik. Stäm ningen var tin och materialet framfördes på ett sånt sätt aU man inte tröttnade på aU lyssna.

På Vasallens musikcafe gav sy strarna Kristina och Siv Ågren den 29:e januari en programk \-iill med dikter och musik. Te mar var -'GryningsJ'andet". För dikterna stod Kristina och för musiken svarade Siv. En pu blik på ett tjugotal personer fick en givande kväll. Texterna behandlade vanli- . ga mänskliga problem, som t.ex. ångest och rädsla inför framtiden. Man fick också hö ra texter som behandlade nö, den ute i världen. Krig och svält är ju problem som allt mera blivit en del av vår var dag. Trots detta innehåll var kvällen inget dystert pekfinger. Stämningen gick över från dju varmaste till allvar paste ' humor. I sången "Latmasken", som sjöngs av Kristina, fick publi ken skratta igenkännande. Sången handlade nämligen om något så vanligt som städning i hemmet och mat som briins \id. N-ågot som vi alla känner iii. Texterna var ganska m ån ga och det var kanske SV;trt al l m nå,!!on speciell all fastna i hu-

vudet. Men ibland blixtrade det till med särskilda versra der, som fick en att tänka spe ciellt efter. Särskilt sista raden i en sång minns man. Där sjöng Siv: "Jag väljer min egen väg, jag väljer friheten . . . Det budskap som Kristina och Siv kommer fram med är

fyller manprovglasen D I sketchen Valkval dopingtestas alla som skall till valurnan. Bakom skärmen som förs till valförrälUlrna för granskning.

Årets Kikken-revy:

Från grå forntid

tl-I nyas e

. rets Kikken-revy är indelad i· ser i stadens hIstoria. Man kan emellertid skönja en viss re h'å delar. Den första delen kan spekt för historien eftersom man kalla för den historiska de man· i denna del inte är fullt så len. Som känt så firar Kaskö stad I Ar sitt 200-irs Jubileum frisinnade som i revyns andra med påmpa och ståt. Man har del. därför i arets re\'y fOrärat den I andra delen börjar man fOrsta delen åt historiska hän känna igen den gamla goda delser i stadens historia. Kaskö-revyn. som genom åren Revyns första nummer hand har blivit känd för sin småfräc lar om Dep första kasköbon, i ka och intelligenta humor. Här det här fallet föreställer man driver man friskt med de vikti sig honom sommar en grott gaste händelserna under det . människa som efter en första gångna året. prövosam tid sökande efter den Två män i en' båt hör till' en ay dagliga födan återkommer ef de bästa numren i årets revy. ter en tripp i grannkommunen Där spelar Carl-Gustav Mangs med en sambo i (bokstavligen och Martin Silander Folklines sett) släptåg. förre VD och Hel,lströms Båts Man vandrar vidare genom styrelseordförande sittande i en historien via bl.a. Bladhska liten glasfiberjolle på väg tiII' förbannelsen och fiskaröden tiD Gävle. Man tar fram en kapp den första tågresan till Kaskö. I säck med de sparade miljoner första delen driver man ganska na och slår sig ner vid denna till, fritt med personer och händel matsalens rörsta dukning. I

ställetför de önskade räksmör gåsarna finns egentligen bara ,rågbröd med smör men man tröstar sig med att: - Här sit ter vi och räknar medan vi äter. Ungdomens år får sig en ordentlig dänga också när ung domarna i huset lurar i sina föräldrar att de enligt lag är h'ungna att' gå och köpa några naskor starkt tiII Alko eftersom man i år måste lyda sina barn. Dansflickorna håller i år en mangsidig repertoar och kvali teten hör nog tiII den bästa bland de österbottniska revy erna. Kaskö-revyn kan också i år rekommenderas åt alla, inte minst för den annorlunda hu mor som här framförs i jämfö relse med de andra svd-öster bottniska revyerna.

TOA

att människan skall försöka le va sitt liv som hon själv vill. Vi borde släppa våra hämningar och våga mera med våra liv. Att de dessutom vågar ta fram sådana allvarliga saker som t.ex. självmord är positivt: Det är sådana saker vi borde prata mera om. Efter programmets slut fick publiken ställa frågor. vilka dels berörde programmet och dels systrarna själva. Nämnas kan att Kristina är utbildad skådespelerska och dessutom har verkat som länsregissör. För närvarande arbetar hon som teaterlärare på Lappfjärds folkhögskola.

Helhetsintrycket av kvällen iir positivt. iiven om texterna och musiken fortsiittningsvis kan finslipas.

Å sa

Dalkarl

He/lstörms båt har skaffat s ig

('Il

nyfärja som är billigare i dritf är de" förra. Karl-GustOl' ManK,I' och

Marrin Si/al/der UI'/(juter första dukninKell ombord.

======

____________________________

TorSdagen d en7 b ruarl18 9 5.

__ __ __ ________________________

____ __

- et är är ännu roligare än vad jag först trodde. Sa sag r Anni a Ba k ält; som sedan i höstas går pa den bIImekamska hnJen vid Jakobstads Yrkes skola. Anni a är åledes en av e flickor som håUer på . . a!t spranga konsvallarna da det gäller yrkesutbild mgen. ch hon är inte ensam. På samma linje går i ? . ar ocksa RIta J. BertiIs och på den intilliggande tele onlinjen hittar vi Anne-Mari Öster. Sa edes tre flickor som valt att utbilda sig på omraden som traditionellt brukar anses hör till poj karna. O h flickorna har inte behövt ångra sig. Inte än atmmstone.

An Back f!h ?ch RiUl j. BertiJs är två av deflic/cor som håller på aU spränga traditionella köns vallar. De tva håller namllgen på alt utbilda sig till bilmekaniner.

Småbönders kritiserade medlemsavgift Småbönders Uf:s årsmöte här omdan blev ett gott byte för en levande verksamhet, då hela III ungdomar mölte upp, trots det kyliga vädret. Men så noterade också verk· samhetsberättelsen flera aktivi teter från det gångna året. Föru tom tyr lse öt n har förening en bjudit pa dlscokviillar, uni h?ckey-spelmöjligheter, pidrok vallar och videoprogram. Uf-Io kalen har också fungerat som

övningsplats för byns spelmans lag och ungdomsorkestern Re public. Föreningen har också deltagit i byafest-arrangemang en. U nder år -84 har lokalen mtt ett klubbrum för fri samvaro, nå ot som uppskattats och utnytt Jats mest varje kväll. Rent ekonomiskt har fören i gen klarat sej hyfsat tack vare diverse hyresbidrag och -in tiikter. Det kommande årets verk samhetsplan är en direkt fort sättning på föregående årets med några små tillägg. En nyhet är planerna på volleyboll, en an nan sommarens planerade Lopp marknad.. Rent praktiska arbeten fanns också på planen, bLa. vill man göra klubbrummet helt klart. et ännu en gång frusna vatten systemet kräver reparationer och den "eviga" frågan om var måste lösas mvattensystemet me(l det snår,aSte. . . ' Den radikalt höjda medlem savgiften till SÖU, nu hela 400 mk, kritiserades av de närvaran de, något praktiskt utbyte' för slantarna verkade svårt att finna.. Styrelsen återvaldes delvis med representanter från de olika backarna i byn. Dan Wistbacka utsågs till ordförande med Peggy Storbacka som sekreterare. An ders Widjeskog valdes till vice ordf. och till styrelsemedlemmar Kaj Svartsjö, Anki Nyman, Jo han Storbacka, Staffan Storbac ka och Pe,ter Widjeskog. Supp leanter . blev Carola Svartsjö, Mona-Lisa Furu och Mats Wid jeskog. bewe

Fö.rdomar om

yrken sitter djupt

Jakobstads Yrkesskolas rek tor Göran Dahlvik berättar att skolan tidigare endast haft ett fåtal flickor på de traditio nella pojklinjerna. I flera av fallen har det också gått så att flickorna avslutat sina stu dier. Orsaken har då ofta va rit att de kommit in vid någon högre utbildningslinje efter ett år vid yrkesskolan. Rektor Dahlvik ser en orsak till de få flickorna på tekniska linjer i den tröskel det innebär att vara ensam flicka Ibland

många pojkar. - Sedan när det öppnas kan det fort slå över. Ännu är det dock ganska ovanligt med flickor

på tekniska linjer här hos oss liksom på andra orter i landet. Att könsrollstänkandet varit fast rotat fram år bland annat av

att man vid yreksskolans bygg nadsskede i början av 6O-talet ännu talade om pojk- och flicksi da. Benämningar som återkom bland annat i ritningarna. En följd av dethär tänkandet är att det ursprunglingen inte fanns so ciala utrymmen för båda könen på samma sida. Rektor Dahlvik berättar också ' att man från skolans sida har små möjligheter att påverka vil ka elever som tas in på olika lin jer. Det beslutet fattas så gott som utelsutande av den gemen samma eleveintagningsnämnden. - Det vi gör är att vi i sam band med den information vi ger

till nior på besök här, nämner om att vi gärna ser att könsvallen sprängs.

Text och bilder: Olin

K-G

Att det blivit så att de kommit att spränga könsvallen vid Yr k sskolan. i Jakobvstad tycker fll korna Inte är något konstigt. Blir det bara en början, så kom mer nog flera efter, resonerar de. Rita J. Bertils, som är hemma från Oravais, tycker att jakob stadsborna är konservativa. Vid motsvarande linjer i Vasa är det inte alls så ovanligt med flickor. kan hon berätta. Orsaken till att Bertils sökt sig . till det mansdominerade bilme kanikeryrket är alt hon kört långtradare (Ich att hon därför anser sig behöva någon form av fortbildning på området. - Man kan inte vara chaufför om man inte kan något om bilar. Nu har jag fått diesel i blodet, så nu går det bara inte att komma bort. Felet är bara att det här borde man ha gjort för hundra år sedan, menar hon. Anne-Mari Öster, som går på skolans telefonlinje, berättar att hon alltid varit intresserad av nå gonting med el. Efter nian gick hon ett år vid folkis och därefter fattade hon beslutet att söka in på telefonlinjen, där hon blev ensam flicka dethär året. Varken Öster eller de två and ra flickorna hade någon direkt kännedom om de områden där de skulle börja studera. - Jag kände inte till någon . tl ng alls om motorer, men jag . Visste att det måste bli något tekniskt jag skul le syssla med. Det är ännu roli g r än vad ag trodde då jag borjade, berattar Annika.

)

Försprång

Öjajlickan Anne-Mari Öster har valt att utbilda sig på en teknisk linje.

Några större problem att hänga med i undervisningen har flickorna inte haft,även om det ibland verkar som om poj karna har ett litet försprång om de sysslat med motsvarande sa ker tidigare. Men det för-

språnget är inte svårt att ta igen. - Det är bara då pojkarna börjar diskutera hur de trim mat mopederna,som vi inte är riktigt med, berättar Annika Backfålt. - Men så ser vi också till att vi rår reda på det vi inte kan. Det är ju därför lärarna är här, för att f6nJana ror oss . Jag brukar !ånka på alla de skattepengar Jag betalat genom åren och mc na att på det här viset ,. tillbaka riitt"r bat en I l!

nåJil . . -- !...r\ r;,j&&;1U22;.

Bertils har också tagit studen ten i afonläroverk och bland an nat genomgått en kurs ror mo i torfordonskombinationer Kornsäs kurscentral. Därför upplever hon studierna vid yr kesskolan som något slöa. - Alla som börjar här borde ha varit ute åtminstone ett år i arbetslivet, så att de skulle veta hur bra det egentligen är här. Dethär är ju rena vilohemmet, menar hon.

"Pojksidan" De tre flickorna kan berätta tt samarbetet med pojkarna på lInjerna går väldigt bra. Med de många flickorna på skolans övri ga linjer, har trion däremot inte så mycket kontakter. - Vad skulle vi ha att diskute ra med dem egentligen. De är bara intresserade av sina söm mar och bakverk, menar Bertils. Bland andra vänner och be kanta väcker deras linjeval för stås en del förvåning, men det har flickorna vant sig vid vid det här laget. De tror också att myc ket flera flickor kommer att söka sig till de traditionella pojklin je rna i framtiden. - Det enda som egentligen krävs är intresee och självförtro ende, menar Annika Backfält.

Har du konat om du har hälsningar

sidan[�

i TORSDAGSTORGET?

I 1 5

__ __ __ ____ __________ __ __ __ __________

T=Or=Sd=ag e=n U=n 7 I=eb m arl 1 9 a=.

________________

omas blir gukskÖ tare

1!IL.'

NORRVALLALINJEN - FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN a. 'ör hU.ande ungdomsledare

IXn nya ungdomslag n har skapal goda möjligh l r ål ungomdsl dar . Norrvalla linj n har sedan 1966 (lell en g dig n ungdomsl darulbildning där I ori och prak· lik samspelar i n produkli. h lh 1.

GA pojkar vågar helt enkelt inte välja en så d minerad utbildningslinje. Så inverkar väl . den låga lönen, säger han. -..�

_.... 1-

ån Tomas är synd.

han verkligen är inne på räll ba

SIl branschen skulle aare könsför

na. Del var sedan han inielI sina

b. 'ör bli.ande idroltsledare med bunledar· oeh ramiljed.a"rdarkom lens. I år konc nlrerar vi oss spccielh på fOlboll. skidlöpning och friidroll. Mycket goda möjligheler lill individuell idroll ulveckling under kompclenlledning. . är inlresserad av ell vårdyrke får har en gedigen grund. VÅRDLINJEN - IXn som

. ulbildning. Praktik ordnas på olika vårdinslilulioner och därlill lämpade Sluderande får dess ulom regelbundelleda barnklubbar. I kursen ingår den av socialslyreisen faslsläll· da kursen för fa miljedagvårdare. . STUDIELINJEN - språngbräda till handelsskola, folkakadem m.m. PRAKTISK·ESTETISKA LINJEN

sludier. jag borde ha vall all b'li rönIgen

Om Du vill sludera i en sund miljö och om'Du fylll 16 år eller hinn r fylla för ny-, årel, så är Du välkomm n lill Vörå Folkhögskola. Ansökan sk r via Cemrala Ievanlagningsnämnden.

skölare i slällel. Där har man me ra all göra med apparaler och sAnl och del är mera självslän

VÖRA' FOLKHÖGSKOLA BREIDABLICK-NORRVALLA

digt. Man har inI e så många över sig. Mm ritH .11 II. ,·.ril ner dil •

- för dej som .ill ulveckla dina prakliska

och konsInärliga anlag.

- Jag började fundera på om

II..... ..... han fåll

;

IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN FÖR EN GOD START

säger Tomas Brunell, 18-årig nykarlebybo som tillfället studerar till sjukskötare i Vasa. Han be ..BIOe sig redan i nian för sjukskötaryrket och han all det är många pojkar som skulle vilja välja a, men de kommer sig inte för.

(JFJ

. . ·"VI

;

- FLER pojkar borde bli sjukskötare. Det är bra yrket med en jämnare könsfördelning och pati ---n a är bara glada åt manliga vårdare.

_______ __ __ __ ______

lack jag linka på del. 1IeI ·.sni.g, li le per

Adr ss:

66600 Vörå. Tel. %1·56029.56482.56382.

lror inle all jag trh� där.

Thflrbjörn f.hrman. ,.ktor

Men för pojkar som gärna vill ha Iile leknik med i jobbel är del här ell alternaiiv, menar Tomas. M ••i kalvaktmäslare och _W....._ II' .... yrke.

Unna Dig ett år på

1ft'"

LÄRKKULLA! lärkkulla-stiftelsens folkhögskola är en skola

med FRAMTID! Välkommen att forma den! - För det försla måsle man om människor. Sen bt:ror

Studera vid följande linjer: *

,- digl myckel på '·ar man mer .11 jobba. På inlensiven .PI göra. Mm försl kommer jag nog all jobba några år. •

vården igen är del vikligl all man lycker om gamla människor och

Aldrig slött

Del mesta Tomas BrunelI har all liter väldigl positivl. Men vissl finns del också mindre Irevliga si dor av sjukskölaryrkeI.

...... ... .. e. _. ....

.ni •

sj bl

- Skiflesarbelel, liII exempel.

Ilar

All jobba helger och kvällar är

ell vikligl

inle så roligl, i all synnerhet inle

u minnis

om man har familj. Men i siälIei

möjlighel all

är del ju ell verkligl meningsfulII

rör dem, all lindra

jobb och för den som gillar rarl och spänning kan del aldrig bli slÖII - del händer alltid nånling .. •

* VARDLINJEN för Dig som är intresserad av människans hälsa

och välbefinnande, GeA 353

MUSIKLINJEN för Dig som vill ägna dig åt musik på heltid, ej

med i GeA

kan umgås med dem på räll säll.

berätta om sill kommande yrke

iii...

lill exempel gäller del all vara snabb och skärpt. Inom ållfrings

Själv har Tomas BrunelI en krislen livssyn och dellar aklivl i församlingsarbele när studierna del medger. Och vissl ha... väl den krislna Iron i någon mån påver kal hans yrkesval, men direkl av görande har del inI e varit.

SOCIALA LINJEN för Dig som är intresserad av människans '

plats i det moderna samhället, GeA 310.

UNGDOMSLEDARLINJEN för Dig som vill bli ungdomsledare,

ej med i GeA

lärkkulla är en skola där vi betonar nära kontakter mellen stude

rande och lärare. Skolan vill i kristen miljö ge Dig möjlighet att

mogna som människa och studera för ett liv med en framtid. Adr. lärkkulla 10300 Karis 911-30055

ror Nybacka, rektor

- Nej. Del vikligasIe var nog all jag lycker om all ha med människor all . göra och all jag känner

ell

slarkl

medlidandl"

med dl" som är sjuka.

Tycker om mänskor

Hur ska då en bra sjukskölare vara?

Birgitta Strand

••

ALANDS SJOMANSSKOLA Specialyrkesskola för sjömän

Gemensamma elevantagningen

-dax

243

157

FOLKHÖGSKOLA I ESBO (0492)

GiIin" är namnel på __ �rT i Terjärv. Premiär blir -

.. lördag.

-.edverkar ell fyrliotal ......_w i produklionen. 0..-.,.. CIla-Cha slår för de

_1iI.1b imlagen. För regin Hietanen.

utbildar

- BARN- OCH UNG DOMSLEDARE (314) - KULTURSEKRETERARE - OCH HAR EN ETTÅRIG LINJE FÖR SKAPANDE VERKSAMHET (316) Närmare upplysningar: FINNS FOLKHÖGSKOLA 02780 ESBO Tel. 90-811 205

grundlinjen för sjömän (däck och maskin) grundlinjen för närings ekonomi

Fria linjer Fartygskockar FC!,..rtygsele ktriker För närmare informationsuppgifter kontakta skolans kansli, tel. 928-12380. Adress: PS 52, 22 101 MARIEHAMN.

________________________ ________________

VASA SVENS.KA SJUKVARDSLÄROANSTALT Följande linjer börjar hösten 1985

1813 VASA 222 Hjälpskötare 380 Läkemedelsarbetare 229 Medikalvaktmästare 231 Sinnessjukvårdare 236 Sjukskötare 485 Sjukskötare med tidigare

•

1814 KRISTINESTAD 227 Barnskötare 222 Hjälpskötare Ansökningstid: 1.-28.2. 1985 Ansökan sändes till länets elevantagningsnämnd. Ansök ningskort och anvisningar erhålles från läroanstaltens kan sli eller arbetskraftsbyråerna. Närmare upplysningar om utbildningen erhålles från läro anstaltens kansli, Sandviksgatan 6, 65 130 VASA, tel. 961-

116312.

TEKNISKA LÄROVERKET I HELSINGFORS (TLH) Apollogatan 8 00 100 Helsingfors tel. 90-440 109 TlH utbildar ingeniörer inom studieavdelningarna för maskinteknik, elektroteknik och kemisk teknologI. Läroverket anordnar detta år två int ädesförhör - ett i mai och ett i augusti. Inträdessökande bör godkännas i det ena av dessa_ Ansökningstiden infaller i mai och augusti_ Informa tion och ansökningsblankett erhålles från ingången av mars från läroverkets kansli. Läroverket är inte med i den gemensamma elevantag ningen. Utförligare annons Ing6r-t ""ma I april. Helsingfors den 1 februari 1985 Rektor

LÄR DIG ETT YRKE VID SYOÖSTERBOTTENS YRKESSKOLA. bil och transportteknik samt kosthållning. och restaurang verksamhet. Särskild vikt i undervisningen kommer att läggas vid kunska per som eleverna behöver för att kunna bli självständiga före tagare.

Med sammanlagt 154 elevplat ser erbjuder skolan utbildning inom fyra populära linjer, VVS-teknik, byggnadsteknik, .

....-,

r:f aftl

. .

_ . . ..

ALLMÄNT

ELEVANTAGNING

Sydösterbottens yrkesskola är en allmän yrkesskola som ger tvåårig utbildning. Undervis ningsspråk är svenska.

Elevantagning sker via den ge mensamma elevantagningen - för grundskolelever 1.3.-15.4, - för övriga

1.2.-28.2.

SKOLANS UPPGlIT

Kontakta arbetskraftsbyrän

Skolans uppgift är att utbilda yrkesskickliga rörmontörer,

VAD KOSTAR DET?

timmermän, chaufförer och kosthAlIsarbetare , som skall

fungera inom industri. bygg nadsverksamhet, hantverk, kosthållning och restaurang branschen samt inom samfärd sel och som egna företagare in om sin bransch.

Undervisningen är kostnadsfri, måltiderna och skoltranspor terna likaså gratis.

ELEVHEM

___ . ______________________ ____________ ____

Medialinje vid SÖFF.·

Eleverna får medverka i press, radio och TV En ettårig medialinj med kurser i ..radio-, TV-och tidningsjournalistik är höstens nyhet på SOFF, Svenska Osterbottens folkhögskola-folkakademi i Yttermark. På svenskt . åll är det barar folkakademin i Borgå som har en motsv rande linje och SOFF, här representerade av rektor Trygve Erikson och modersmålslärare Ulla Launonen, är övertygade om att linjen kommer att fylla ett behov.

vårdutbildning

Sydösterbottens yrkesskola in leder sin verksamhet hösten 1985 i nya, moderna utrymmen i Närpcs centrum.

T_._I_._I_._._ __7____1_d_l ..

För eleverna gratis inkvarte ring.

INTRÄDESKRAV Skolan tar emot elever från he la landet. Inträdeskraven är ge nomgången grundskola eller motsvarande samt fyllda 15 år under den första terminen i skolan.

SYDÖSTERBOTTENS YRKESSKOLA.

- Med tanke på det informa tionssamhälle vi går in i är det alldeles nödvändigt med en så dan här linje. Om när-TV och lokalradion ska kunna utvecklas och erbjuda vettiga program be hövs folk med någorlunda kän nedom om journalistiskt arbete, säger de. Den nya linjen vänder sig i första hand till lite äldre ungdo mar, helst i I -års åldern. Men också yngre är välkomma i mån av möjlighet. Folkhögskolans dörrar står ju öppna för alla som fullgjort sin läroplikt. Under året på SÖFF ska ele . vermt få bekanta sig med olika former av journalistik och infor mationsarbete, både praktiskt och genom teoretiska studier för att sedan om intresse finns lätta re kunna vikariera och praktise ra på olika redaktioner, jobba med när-TV och lokalradio eller fortsätta utbildningen med in riktning på något massmediayr ke. Också sådana som vill arbeta med information inom kommu ner och organisationer har nytta av medialinjen. Det är tills vidare bara folka kademin i Borgå som har en motsvarande linje på svenskt h H i landet och planerna på SOFF är övertygade om att det behövs en i Österbotten också. Bland annat hänvisar de till Sve rige, där medialinjer vid folk högskolorna är oerhört populä ra. Det är också den rikssvenska studieuppläggningen som fålt stå modell för utbildningen· vid SÖFF. Förutom specialiseringsstu dier i journalistik ska eleverna läsa et antal basämnen som mo dersmål. finska, engelska, om världsörientering och kommuni kation. De här är naturligtvis al la viktiga men det är ändå journalistiken som kommer att dominera undervisningen. Där ingår lika delar tidnings- och ra diojournalistik, lokal-TV-tek nik, programproduklion och in formationslära. Undervisningen kommer att vara projektbetonad. Efter kor tare introduktionskurser får ele verna själva jobba med tidnings

1808

D Den stora trumfen för medialinjen vid SÖFF kommer utan tvivel När-TV all vara. Eli nära samarbete planeras, berälIar rektor Trygve Erikson och modersmölslärare Ulla Launonen. arbete samt göra radio- och TV program.

- I mån av möjlighet ska vi försöka få ut det vi gör, ha ett mål för vårt arbete. Tidnings· reportagen kan tryckas i skol· tidningen, i ÖP och i andra tidningar, medan TV.pro grammen sänds i När· TV . Radioprogrammen är det lite krångligare med eftersom vi inte ännu har nån lokalradio här. Men vi får väl göra vår egen SÖFF-radio och eventu· elit sända radioprogram via när·TV:s kabelnät, berättar Ulla Launonen. Och rektorn påpekar at När-TY är skolans stora trumf. Det är inte många medialinjer som så

Kvevlax Hemslöjdsskola

Hösten 1985 antas elever till grundlinjen för hemslöjd och konstin dustri via den gemensamma elevantagningen. I n r i k t n i n g s o m r å d e n: 200 V Ä VNING OCH SÖMNAD 193 TRÄARBETE (målare, snickare) Skolan har ett nybyggt internat där eleverna kan bo eller få gratis dagliga bussresor. Närm. uppgifter adress Kvevlax Hemslöjds skola 66533 Kvevlax eller tel. 961-360036 eller 360120. Nils Härtull, rektor

påtagligt kan låta sina elever be kanta sig med TV -arbete. .. Som föreläsare kommer SOFF . att· till stor del anlita experter utifrån, från Vasa-radion och olika tidningsredaktioner.

•

Innehåll och teknik

Det hela började med att linjen för daghemsbiträden slopades. En linje för barnomsorg kom i stället, men SÖFF ville ha ytter ligare något att erbjuda blivande elever. - Vi sökte en lucka nånstans och fann att just ingen tagit hand om massmediautbildning på lä gre nivå, berättar Ulla Lau Donen. Själv tycker hon att det är all deles nödvändigt att en sådan här linje kommer till. - Det är egentligen bara journalisthögskolorna som har hand om den här sektorn, men där går ju bara ett fåtal. I framti den kommer massor med folk att arbeta med när-TV och lokalra dio och om de helt saknas insik ter i journalistik kan det gå snett. Tekniken tar överhanden, men tänker inte på innehållet. Tio till tolv elever kommer till hösten att kunna börja på me

dialinjen vid SÖFF och intresse lär finnas. Den senaste kursen i när·TY-teknik lockade ett 50-tal deltagare.

Birigtta Strand

________________________

______________

T=on d=a=18n d 8n 7

l ar l

________________

_________________

Fiskare pa kolbänken •

Kaartos högsta dröm under gymnasietiden var att bli fiskare. Hemma i

Y bade han goda möjlieheter att själv utöva yrket och många gånger

helt kallt ledigt frän sl<olan rör att bege sig ut till sjöss med båten·

....lad med fiskebragder. *ömmen gick i uppfyllelse, nästan i varje fall. Idag, några år senare, r lian sig nämligen i Pargas i Åboiand där han studerar till fiskevår ....... lbteDs fiskeriläroanstalt. . dad kommer Leif Kaarto bland annat att syssla en hel del med

_.-1!i511� . med vattenprover och annat laboratoriearbete. Och jobb lär det det räcker till. finns det nog. Ingen på klassen är rädd att bli utan. De nybildade

1.....ilillDiittAm bar skapat många nya arbetstilIrälIen. Själv får jag troligen 1Iie.mn.!II och det är jag glad över - ingenting går upp mot Björköby,

Ya_ mkevårdare har Leif Kaarto naturligvis en hel del att säga om

'''''liriilre!!lll bemma

i Björköby ocb andra skärgårdsbyar. Mycket är bra,

jr ac:bi .ycket ban skulle vilja ändra på. .. -

fiskhanlering. fiskbiologi och så

- vidare. Dessutom läser man all

mänbildande ämnen såsom mo dersmål, matematik, språk och dylikt. För l.eif Kaarto som är stu

....

b:Jonrori de alImän-

......

.. en 'ommer främst an rikta in sig på föräd lingen.

•

IIkka

Aho

lZIlt.illifniingen inte loc

bl.S'SrJm::;a

r i någon högre bar rätt att ta in svenskspråkiga elever per D det är svårt att få kvoten

- Det är synd inte bara för del utan också för fiskar Omkring hälften av dem är språkiga. DU ska det bli annat av. ban. Skolan flyttar till hös i nya och ändamålsenliga .:J'JIEIIDI=tI och det hoppas rek" utbildningen

•

Tv.åårig ingen vid fiskeriläroan är tvåårig på skolnivå och 'g pa institutnivå.

börjar med att under en OTS period genom teore udier och praktiska öv - npr lära sig de grundläggande rärdigheterna i fiske. redskaps bygge . fiskodling. fiskevård.

Yrkesfiskare

På linjen för fiske utbildas yrkes kare under två års tid och me ningarna på skolan är något de lade om vad den här utbildning en egentligen tjänar till. Elever na klagar bland anat över att det enda som gäller som det enda riktiga i undervisningen är fisk metoderna i Åboiand. Rektorn i sin tur säger att ut bildningen på den linjen är till nytta just med tanke på att ele verna får lära sig hur man fiskar på andra orter, att eleverna själva har mycket att ge var andra. - Dessutom ställs det allt större krav på människorna i da gens samhälle, också på yrkesfis karna. Också de bör kunna be möta dessa krav. få vidare vyer och lära sig samarbeta. Så går ju allting framåt rent tekniskt också, standarden höjs och red skapen utvecklas. För att inte tala om bokföringen och alla pa ragrafer de bör känna till. Annat som rektorn framhåller som speciellt positivt och som också eleveFna kan hålla med om att är bra är att man på fis karlinjen får förarbrevet och an nat som krävs för att röra sig på sjön ,idag med en större båt. - De som ;jr gamla i yrket får naturligtvis fortsätta som förr.

Två blivan de fiskevår dare; Leif Kaorlo och Maria

Wallin Verheyen.

men av de unga krävs också for mell kompetens och den får de här.

1805 Österbottens Centralyrkesskola ger skolåret 1985-86 utbildning påföljande studielinjer

•

Mindre och bättre

Rektorn och eleverna är överens om att fiskenäringen har en framtid. att yrken inom den branschen är att rekommendera för dem som är lagd åt de't hållet. - Bara vi sköter våra vatten kommer fiskestammen att kunna utökas. säger de. Utvecklingen vad det gäller redskap och metoder går där emot mot mindre enheter. Sma båtstrålning är starkt på kom mande. gamla metoder modi fieras och kommer igen - till exempel notfisket. - Man kommer att sätta allt större vikt vid kvaliteten. Drift skostnaderna blir lägre och var an bättre. Sil ska vi ocksa försö ka komma ifriln det siisongbeto oade. som att fiska ivrigast un der lektiden när kvaliteten inte iir sii bra. siiger rektor Aho.

041 Maskin o metallteknik -gr!. Montör-verkstads mekaniker.. ....................:! år Pl åtslagare svetsare . . . · . .. . .. . .. . ........ ... 2 år 377 Allmän verkstads , teknik (sp) ..................... 2 år 053 Bilmekaniker. ................. 2 år Bilmekaniker. forts. linje ... l ar Bilelektriker. forts.linje .... 1 ar Oll6 Elmontör ............. .......... 2 är Elmontör. forts.lije .......... l år 114 Bvggnadsteknik gr!. ........ ....

117 Beklädnadsteknik ............ 2 Modellsömnad. fo rts.linje .. I 136 Industrilahorant·R ........... 2 152 Grundlinje för kockar ....... 2 Kock i storkök. forts.linje .. 1 Föreståndare för s.tor hushåll .. ...... . ....... .... . .. ... l 165 Damfrisör ...................... 2

år år

år år år år år

R Mellanskola eller gymnasieherättigade vitsord i avgångsbetyg fran grundskola.

Eleyeml hor hyresfritt i skolans elevhem eller får hemresan (över 5 km) ersatt. Skolan förmedlar ansökningar om studielån och studiestöd. , Ansökan om ·elevplats vid yrkesskolan sker p{} särskilt ansökningskort som fås från skolans kansli eller fran arhetskraftshvnln. Ansökan hör insiindas senast den 21l. :!, 19115 av sökande som inte ilr i grundskola och I. 3.-l:!. 4. 19 5 av elever i grundskolans avgående klass unda adress Ekvantagningsniimnden i Vasa Wn. Liinsstyrelsens skolavdelning. Ph :!OO. 65 101 VASA. Ansökan tiU fortsiitt. ningslinjerlJa jiimte iiinhetshevis och avskrift av senaste skolhetyg skickas till skolan under drterminens lopp. Intriide skrav iir genomgången·:!·årig grunduthildning vid allmiin yrkesskola e1kr . motsvarande. iirmare upplysningar liin1l1<ls pa hegiiran. Osterboltens centralyrkesskola. WoIffskavägen

961-121 022. BIRGITTA STRAND

- Husbyggare ................ 2 år 126 Träteknik gr!. - Snickare .................... 2 ar 146 Kartritare R ..... ... ..... ...... 2 år

29. 65 200 VASA.

teL

Bertil Wallin rektt>r

___

[�]

BSPLnTS LÖRD.

9. 2. kl. 20--01

TROTSA VINTERKYLAN! VARM DIG I NYKARLEBY ••

BUSSAR:

1" KarIebr 11.00 via SAka. KIanIiIIt- ...... l.......

:-.,:tUD

a. tIM:OII AD ..

..... 1

o . SÖNDAG 10. 2. kl. 19.00

Rapport-revyn gästar Vasa

Nyårsrevyn

RAPPORT

Yttermark-revyn

uppföres av Yttermark revyamatörer i BORGAREGATANSSKOLA, Borgaregatan 13 i VASA.

BELÖNAD mm

Areta bästal

Förköp: SÖU:s kansli, tel. 961-115372. Biljetter kan ännu fås direkt vid skolan samma kväll.

$HIRLEV kUlNE DEaRA wtNGER

6� · BIO·GRAFEN ORAVAIS

Mr. Kwame Stephen P.O. Box 125 Agona Swedru GHANA

BIO·GRAFEN

Ålder: 20 år Intressen: I drott gåvor, väns kap, musik och sedlar.

ORAVAIS

tans skola i Vasa. Ett

A '': '"

personer har redan förhand mält sig, men det lär ska gå alt komma oanmäld också. salen rymmer flera hundra

LÖRDAGEN 9. 2. KL. 19.00

SOSCAR ".-.

gästspelar

lördagen klockan 19 i

dare.

Apropå

Lundeli ... påpekar folkparkschef Jan Sjöström i Malax att det Helsingfors stad som backade ur engagemanget, inte Åmin Folkpark. Något man kaRSk , fått uppfattning om utgåendr från tidningsuppgifterna.

Kwadwo Simon Post office Box 103 Koforidva GHANA Ålder: 16 år. Intressen: Fotboll, läsning. lyssna till musik, få nya vän ner. Skriv på engelska.

Mr. Kwasi Kwankye P.O. Box 125 Agona Swedru GAHNA Ålder: 15 år Intressen: Idrott, frimärken, bordtennis och läsning.

- Vi skulle gärna ha tagit LundelI hit, men det vara Hel singfors stad som inte ställe enligt planerna, berättar Sj; ström, som tycker att det bonk framgå danspubliken till kän nedom

T_OB_ d_a_ge_n_d _el_7_f_eb_ _a_rl_l_9a

__________ ________________________ • __

__________________________ ____________

I VALET OCH KVALET!!?

• I. I.

• • •

Försäljning, reklam Kontorsteknik Databehandling

[j:)

Redovisning Affärslivets språk AlImänbildning

Jakobstads Handelsläroverk samma elevantagningen.

Allmän period (=kl. I) I-årig, kod 199,72 platser. Grundskolb'il serad. Den delas upp året därpå i I-åriga specialiseringsperiod (försäljningslinje, kontorsteknisk linje) för blivande merkantp li och i 2-åriga specialiseringsperioder (marknadsföringslinJ

redovsiningslinje) för merkonomer. STUDENTER tas in till följande tre linjer:

VILL DU HA TRUMF

Försälinin2slinie l-årig kod 390 18 platser ,Sekreterarlinje 2-årig kod 363 18 platser·

pA HAND?

Linje för turism 2-årig kod 255 18 platser På försäljningslinjen blir man merkant, på de två övriga m konom.

BIUIII DlI mell IlagSllllnlntaraas "Ielll'-' plllSlr"·anaellS8r. Gir In graRSknlng al Dlft "'.. Iite. Ml merkantila klRSkaper HAR DU JR.F pA HAND. d 1) 199 GRUNDLINJEN FÖR

HANDELS OCH ADMINISTRATION

(allmän period) (1-årlg allmän period samt 1- el. 2·årlg specialISe ringsperlod som leder till MERKANT- resp.

MERKONOMEXAMEN)

1-årig spec:.perlod - f6rsi1jnjngsllnje - kontorsteknlsk linje 2-årig spec:.period - martmadsföringsllnje - sekreterarlinje - bibliotekslInje

k IX kl Ansökningstiden är februari månad. Eleverna i söker senare. Begär på arbetskraftsbyrån ett ansökningskort o ifyLlningsanvisningar. Sänd kortet till elevantagningsnämndell ditt eget län eller lämna in det till arbetskraftsbyrån. Elevvalet b klart 10. 6. Först därefter lämnar du in betygsavskrifter.

2) STUDENTBASERADE LINJER 1-årlg 390 FörsäljningslInje 2-årig 261 marknadsföringslInje 402 linje för offentlig förvaltning sökande deltar I vår i den gemensamma elev an tagningen (ansökningstid: februari) - ansökningskort och Ifyllningsanvisningar på när maste arb.kraftsbyrå - elevval klart 10. 6. (betygsavskrifter därefter)

' gningar tel. 967-30 122/160 (rektor) C1lerl163 (kansliet). Förfrå

Jakobstads Handelslärove

•

ANSÖKAN SÄNDES

• åIderUrav 15 år • genomgingen roodborgar-, mellan- el. grundskola • lnIrease för yri(en inom näringsliv och förvaltning • den som gjtt ut grundskolan söker själv I februari

·KRONOBY FOLKHÖGSKOL

TILL:

( 1893)

Elevantagningsnämnden I Vasa län Länsstyrelsens skoiavdelning PB 200 65101 VASA

(ansökningskort fr. närmaste arb.kraftsbyrå)

Läsåret 1985-1986

85140 VASA 14, Tel. nr 961-122122

b) inriktning för vuxna med läs- och skriv· svarigheter

--=-VA:S1t HANDELSLÄROVERK TiWgIIIa'

st udiel i nje n (344) a) allmän nriktning

" vårdlinjen (.H3) hantverkarlinjen el. "gör det själv"-linjen (337) a) en termin (15 v.)

(KOD 1812)

b) två

husligt

arbete...

Begär information och ansökningskort!

KRONOBYFOLKHÖGSKOLA

HEMVÅRDARE

68500 KRONOBY

Följande kurs börjar i aug. 1985.

Utbildningstiden är 20 månader. varav 12 mån. praktik. Inträdesålder 18 år. Ansökan i februari via den gemensamma elevantagningen. Ansök. ningskort och anvisningar frän skola eller närmaste arbetskrafts· byrå. Skolans adress: 07110

(3U v.)

Ansökan: via den gemensamma elevantagningen eller direkt t

utbildar:

190

terminer

(341)

skolan.

" fOLKH. l.SA.'iS HEMY..\RDSSKOLA I HINDHÅR

liJJ barnet är en likaså Diidis vid namn Ryan FöriiJdrarna, som är 37 .. -13 år gaJfI/Q, är SlUftboende.

tekniska linjen

HIND HÅR

TEL. 968-45 017

Tel. (915) .t50 1.

Marita Jungvall. rektor

:a t !D ira

.f .A

3,A. TAC

ÖP

'.JAG

E5T

.... .n

ÖB 19 S:

Namn:

0,-

60,-

.• •••••....... ••.•....•.•••••.••.

Adre•• : . ..

.....

. .. . ... .. . . .. .. ..... .. ..

ÖP PB27

68601 JAKOBSTAD

••..........••........ .• .•...••.•........•.

Bet.namn och adre

.....••• ...•••.•.....•.• .•......•.•........

•••••••••••••••••••••••••••••••••• P ••• 6 •••

Sv.nföniind.I•• 16/72 .kobetad

•

....

Torsdagen den 7 februari 1985.

r::l

---------- -- ------------------------------- ----

Attio sökande, fjorton antas:

YRKESSKOLAN I JAKQBSTAD Du som har grundutbildning inom - beklädnadsteknik - verkstadsteknik

Frisörslinjen yrkesskolans i särklass mest populära

•

Komplettera med 1-årig fortbildning för pälssömnad - verktygsmekaniker (ny linje) Ansökan inom mars. Begär närmare uppgifter per tel. 967-30522 eller under adress Trädgårdsgatan 30, 68 600 JAKOBSTAD.

Ett vettigt alternativ

Kristliga Foikhögsskolan :1 ·Nykarleby (1892) * Vårdlinje (333)

* Dagklubbsledarlinje (450) . * Praktisk linje (341) NYHET!·

-tf Linje med anpassad undervisning (378) " Närmare information om linjernas innehåll m.m. får Du direkt från skolan. Begär prospekt! . Tel. 967-20 079. . Johan Klingenberg, rektor

SVENSK STUDENTMERKONOMLlNJE BÖRJAR I BORGÄ

o Det bästa medfr;söryrket? Det är ett skapande arbete, man får träffa många människor och göra folk fina, säger Maria Ahlvik och Christina'"Wli sOl!. Här övar de sig på dockor.

med marknadsföring som huvudämne. Du kan ansöka via länets gemensamma elevantagning in

om februari månad.

åttiotal förhoppningsfulla ungdomar, medan bara fjorton blir antagna.

Ansökningskort och närmare upplysningar får du bl.a. från skolans kansli, Institutgränd 1, Borgå, tel.

nik kommer ens i närheten av frisörlinjens popularitet, säger skolans re -

915-142 455.

BORGÅ HANDELSLÄROVERK ••

FRISÖRLINJEN är den överlägset populäraste linjen vid yrkesskolorna för tillfället. Till frisörlinjen vid centralyrkesskolan i Vasa söker årligen ett - INGEN linje kan konkurrera med frisör. Inte ens en tor Bertel Wallin. Enligt frisörIärare Inger Ahl skog är situationen densamma också i andra länder. Och något

VASA TEKNISKA LÄROANSTALT Vasa tekniska läroanstalt mottager våren 1985 sökande till följande studieriktningar och -linjer: Tekniska skolan: - Maskinbyggnad - Etkraftteknik - Bilteknik - Husbyggnad - Väg- och vattenbyggnad - Lantmäteriteknik Tekniska institutet: - Maskinbyggnad

- Elkraftteknik lautomation OBS! Nytt alternativ

- Husbyggnad

Ansökan till inträdesförhör bör insändas senast fredagen den l mars 1985. Ansökningshandlingar jämte information erhålles por tofritt från läroanstaltens kansli, adress: Vasa tekniska läroanstalt, Wolffskavägen 33, 65 200 VASA, telefon 961122 244. Man kan söka till såväl tekniska skolan som tekniska institutet utan förpraktik. Studierna kan sedan påbörjas den höst praktikkraven är fyllda. Om sökanden vid anhållan om ansökningshand lingar uppger studielinje så bifogar läroanstalten praktikan visningar. Vårens inträdesförhör hålles måndagen den 6 maj (tek niska skolan) och tisdagen den 7 maj (tekniska institutet). Studentklasserna på institutets linjer för konstruktions teknik och elkraftteknik mottar sökande under juli månad med inträdesförhör i början av augusti.

Rektor

linje iom�9

nytt fenomen är det inte . - Frisörlinjen har alltid loc

kat många sökande. Kanske för att den är modebetonad, det händer alltid något, det kom mer alltid något nytt och det in tresserar flickorna, säger hon. Inte bara tlickor förresten. Det händer allt emeUanät att det finns en eller ett par pojkar med i klassen. I våras gick en ut, i år finns det två på andra årskursen. Och betydligt fler är de pojkar som söker men inte blir antagna. Maria Ahlvik från Ytteresse är en av de fjorton flickor som blev antagna i höstas. Hon har alltid drömt om att bli frisör och efter en dryg termins stu dier är hon fortfarande lika en tusiastisk. - Jag tycker det är roligt att

göra folk fina och jag tycker om att laga hår. Så tycker jag om att träffa folk och det får man ju minsann som frisör. Klasskamraten Christina Wilsori från Vasa motiverar sitt yrkesval på ungefär samma sätt. Hon tycker det är roligt att träffa folk och hon är intresse rad av frisyrer. - Så är det ju ett väldigt ska pande yrke, säger hon. De båda flickorna står under

pratstunden och kammar doc kor. - De har snart prov i fransk twist - en frisyr med svinrygg, berättar de. Och då gäller det att öva och öva. På alla lediga

stunder, det vill säga då de inte har kunder att ta sig an står de vid sina dockor - kammar, rullar och kammar om igen. •

Klipper varandra

Omkring hälften av skoltiden är reserverad för yrkesteknik och praktiskt arbete. Däremel lan har de lektioner i bland an nat stil· och formlära, teckning och allmänna ämnen som mo dersmål och finska. - Under det första året får de lära sig grundkamningarna och de kundarbeten de gör är mest lättare jobb som borstning och oljebehandling. Andra året ägnas mera åt modefrisyrer och mera avancerade tekniker, berättar Inga Ahlskog. Arbetet med dockorna är en viktig del av undervisningen. Där lär sig eleverna förutom det rent tekniska handalaget också att se vad som passar olika an siktsformer. En del kan det ge nast, andra lär sig efter hand.

•

Namn på f/atalistor

Vilka egenskaper ska en frisör ha? - Man ska tro på sig själv och kunna komma överens med folk, säger Christina Wilson.

- Ha energi, vara stark, vänlig och glad, modeintresse rad och konstnärlig, tillägger Inga Ahlskog. De här egenskaperna beaktas dock inte i gallringen. Den sker nämligen centralt på basen av de poäng de sökande fått i den gemensamma elevantagningen.

Några inträdesprov förekom mer inte. - Vi på skolan ser inte ele·

verna förrän den första skolda gen. Före det är de bara namn på datalistor och visst är det lite tokigt att det är så säger rektor Wallin. Frisöriärare Inga Ahlskog vet inte riktigt hur hon ska förhålla

sig till systemet. - Det här med inträdesprov är så mångfacetterat. Det kan till exempel hända att en duktig sökande blir nervös och miss lyckas i ett prov, säger hon. •

Studentlinje?

Det gäller alltså att ha höga vitsord i betyget om man vill bli frisör. Me!\. det duger gott med de allmänna kurserna från grundskolan. Eleverna delas nämligen in i tre kvoter - de med gymnasieberättigade vits ord, de med grundskolans all männa kurser bakom sig och studenter. Hur många som an tas ur varje kvot beror på hur stor kvoten är. - Det här betyder att en elev med betyg i bara de allmänna kurserna helt galant kan slå ut en student. Ofta är studentkvo ten så liten att ingen alls kom mer in därifrån, säger Wallin. Men, vem vet, i framtiden in rättas kanske en skild student

linje för blivande frisörer. Sär skilda studentlinjer är nämligen på kommande också vid yrkes skolorna, berättar rektor Wal· lin,.

Bh-gitta Strand

J_.... .... 7 ...rt1..

r::l

'*1;

_ _______ ______ ____ _

Helena Höglund valdes till ny ringordförande .då Sjunde ringen samlades till öte i Nämpnäs senaste vecka. Höglund efterträder därmed Stefan Träskvik av olika skäl avböjde återval. I sitt hälsningstal anknöt Stefan Träskvik till det internationella ungdomsåret önskade aU det för ringens del skulle medföra ett bättre samarbete mellan

föreningarna. Ungdomsföreningarna borde försöka engagera flera personer som skulle vara med ocb jobba istället för att bara ha åsikter om bur saker och ting borde göras, man att hjäpla till, framböll Träskvik. behandlade verksam .lmsptlmen för år 1985, blev det arnevalen som diskutera Karnevalen har nu ,a:.:a:!8alS i tre år inom Sjunde alla föreningar har däribland Korsnäs -

•

bestämdes att alla förenin

!'IF borde vara med, om man ska om samarbete. En föränd av arrangemangen kring to ....rlt..'nvov:a!en är dock på sin . Bland annat sades att det någon ide all "i beundrar te själva ö\ er vår tomat och arnnet är bra kproduktion. sådant men man borde få karnevalen ut ur Närpes, all den blev mera känt vidare

Hur

g. man

ska utforma den nya

=��=::onIoc

fin-

lösning på hur en lördags 'vall kunde vikas fOr

Kust-TV kring Ringfrågan, en frågesport mellan ringens före ningar. SkolningstilJfällen ska ordnas tillsammans med ungdomsnämn derna i Närpes och Korsnäs. Nytt för i år blir en revyskrivarkurs. Också en del tävlingsverksamhet ska det bli, bland annat ska en simtävling arrangeras i sommar.

Mötet avslutades med att man avtackade Stefan Träskvik och Lisbeth Saxberg-Blomqvist med blommor. De två har fungerat som ordförande respektive sekre terare inom ringen. Träskvik slu tade efter ett år och Saxberg Blomqvist har suttit som sekrete rare hela sin tid som ungdoms sekreterare i Närpes.

Det konstaterades att ringens föreningar bör ta aktivare del av vad SÖU ordnar. Ungdomarna ska uppmuntras till att ta del i SÖU-rock i Molpe. En slalomre sa ska ordnas i vinter.

Text och bild: Yvonne Ståhlgård

Helena Höglund valdes enhäl ligt till ordförande för 1985. Sek reteriatet 'ska skötas av ungdoms sekretrraren i Närpes. Carola Juthback skall dock ha hand om sysslan tills den nya ungdomssekeraJnI tillträder i Närpes efter del all Lisbeth Saxberg-Blom qvist slutat. Till kassör valdes Be SÖ son

För-

\erk Bland annat ska man och är-T\ 4IZ!:::m�:2 med annan

Inkommande helg brakar det lös igen när Närpes Bigband har pre miär på sin nyaste show. Vid det ----- -.Iö1I;i;-RiiiiI 'lOIrjar man öli smått kända inte bara i Närpes utan i kanslichef Ulf Johans hela södra österbotten. i mOtet och redogjor

OP-kampanjen.

Sjunde

ungdomsringen har inte uppnått sin mål ättning ännu, även om en del enskilda föreningar lyckats bra. Kampanjen ska fortsätta.

Uppskatta det ni gör Del .ppmanade kommundirektör Gustav Skuthälla förenings ft1IftSeDtaDtema på Sjunde ungdomsringens årsmöte senaste. . Med det avsågs ungdomsföreningarnas betydelse i dag, D bar ändrats i många avseenden om man jämför med tidi ir. Andra föreningar har kommit in i bilden, specialför ftliAxar som tagit över verksamheten. Institutioner av olika slag sköter det som ungdomsföreningarna tidigare hade -hand OlD osv. Men för den skull är det ingen orsak att hänga läpp. Ungdomsföreningarna har ännu idag en viktig uppgift att fyl la. Det var ett stort antal ungdomar som mött upp till ringens årsmöte i Närnpnäs Uf:s lokal. Efter av slutade årsmötesärenden hade mötesdeltagarna möjlighet att håga ut två ledande kommunal politiker, fullmäktigeordförande i Korsnäs Paul Österholm och kommundirekiör Gustav Skut hälla i Närpes. Första frågan gick till Korsnäs, dar inte något extra anslag för ungdomsåret - i den kommunala budgeten blev godkänt. Sonja Rosbäck hörde sig för om kom munen istället kan tänka sig att stöda ett konkret projekt, nämli gen en ungdomspjäs. Intresset bland ungdomarna är stort, me nade Ro'sbäck, men pengar kom mer att behövas bia. till att avlö

Närpes Bigband slår till igen

na dramaturg eller dramaturgisk ledare, busstrimsporter osv. försvarade Österholm Paul den kommunala budgeten, där man varit tvungen att håUa igen på utgifterna överlag, det var inte enbart ungdomssidan som fick si na äskanden strukna. Österholm påpekade även att Korsnäs kom mun, statistiskt sett, gett ett rela tivt stort bidrag per invånare räk nat till ungdomsverksamhet. Med det. menade Österholm in te att han inte tyckte om planerna på en ungdomspjäs. Tvärtom. Han ansåg dock att ungdoms nämnden har en rätt stor summa pengar som fritt kan disponeras för olika ändamål. Men stöds projektet med ungdomspjäsen med anslag från ungdomsnämn-

D Lisbeth Saxl)erg-Blomqvist och Stefan Träskvik tackar varandra för ett gott samrabete i egenskaper av sekreterare respektive ordfö rande för Sjunde ringen.

känner säkert till Lasse Eriksson sjungande kända låtar som Kå tong fields, Snussblues mm som ursprungligen framförts på big bandets shower. I år bjuds det på nya, kanske blivande hitlåtar. Premiären är inkommande lör da i öl uf; lokal OGR man kommer också i år att uppträda utanför Närpes.

Showen är inte enbart en musi kalisk tillställning utan en Salig blandning av svängig musik, sketcher och kupletter. Många

Alla uppträdanden är inte i detta nu klara men det -har talats om Kristinestad, Korsnäs, Malax och kanske Vasa och norra Österbotten om intresse finns.

den, minskar givetvis stödet till föreningarna. Han uppmanade vidare den ar betsgrupp som finns tillsatt för

har det visat sig ha positiva effek ter. Företagsetableringen har till tagit på dylika ortel, påstod Skuthälla.

projektet att gå via MI, för att få ledaravlöningen löst. allt hopp om kommunalt bidrag är för den skull - inte ute. Välmotiverade (örslag kan tas upp till ompröv ning, enligt Paul Österh6lm. Från Närpes-ungdomarnas si da uttryckte man oro över den dystra befolkningsstrukturen i kommunen. Vad planeras för åtgärder, frågade man Gustav Skuthälla. Han svarade att enligt honom finns det åtminstorie två alternativ. Vi måste föda flera barn och stimulera iill ökad inflyttning till kommunen. Vi har bostäder, ar betsplatser, det råder till och med brist på arbetskraft inom vissa områden. Vi har en väl utbyggd barnomsorg m.m. Faktum är också att ett Slort antal männis korpendlar in till Närpes varje dag, mest från Teuva, berättade Skuthälla. Planering på stad för Närpes dej talade Skuthälla gärna om. Han ansåg det viktigt att stads frågan ventileras ofta, för att så många synpunkter som möjligt kommer fram Att Närpes skulle bli stad änd rar ingenting, för någon av oss, på kort sikt. Det ligger mera på det psykologiska planet. En stad kommer lättare in på Finlands karta. Speciellt för näringslivet

Yrkesskolan var ett annat kärt diskussionsämne, likaså kultur huset i Närpes. Gustav Skuthälla själv prioriterar ett huvudbiblio tek, som han ansag utgöra en kulturoas. När och var det plane rade kulturhuset kommer att inte ge byggas kunde Skuthälla svar på. Från Korsnäs håll var man int resserad av kommundirektör tjänsten, vad det krävs av en kommundirektör och om det kan vara en kvinna som innehar pos ten. Till det senare "jakade" både Österholm och Skuthälla, men även där är statistiken dys ter. Det torde finnas idag kvinnli ga kommundirektörer i Finland.

övrigt bör en kommundirektör, varautåtriktad, enligt Österholm, som bollade frågan vidare till Skuthäl!a. Han i sin tur menade att en viktig egenskap är konsten att kunna säga nej, när det så fordras. En fråga som ännu kom upp var det ensidiga näringslivet i kommunerna och vad som kan att få ett mera göras för mångsidigt utbud på arbetsplat ser. De båda utfrågade ansåg det av största vikt att ungdomen skaffar sig en yrkesutbildning. talades Småföretagssamheten också om i varma ordalag.

I april styr man sedan kosan till USA där man skall medverka vid invigningen av Scandinavian Clubs nya hus i Connecticut. Närpes Bigbands show visade ifjol en enorm publiktillström ning och den nyutgivna skivan med Lasse Eriksson väntas bara ha gjort showen mera populär. Inom kort kommer även en videohit att utges.

TOA

Småföretag är inte så sårbara och av utbud stort ett även småföretag ger kommunen en styrka. - Skaffa er en yrkesutbild ning, tänk ut er "produkt" och kommunernas till er vänd till samt näringsombudsmän bankväsendet. De står till tjänst med och informerar om olika stöd och lån vid startandet av eget företag. Den nya teknologin har också öppnat så gott som he la världen för våra fötter, ansåg Skuthälla. Med hjälp av datatek niken har en småföretagare i Närpes eller någon annanstans möjlighet att konkurrera med andra om tillverkning, långt utanför landets egna gränser. undrade Grönlund Johnny ifall Korsnäs kommun kan tänka sig att stöda föreningens renove ringsprojekt av uf-lokalen. Paul Ös'terholm kunde inte ge några garantier. Mycket beror på vad föreningen själv, och vad kan den satsa och givetvis, att en väl motiverad ansökan om bidrag kommer in inom utsatt tid. konstaterade Avslutningsvis Stefan ordförande avgående Träskvik att dylika fråge och .diskussionsstunder fyller ett be hov. Han tackade samtliga när varande för ett livligt deltagande i diskussionerna.

Ulf Johansson

...

C-;; <J'

----

Torsdagen den 7 februari 1985.

-----

r::1 -l!.:J

Det nya IDodet:

Förgstarkt och originellt .

Någon egentlig enheltig trend

verkar det inte att finns för den

kommande

kanske det

vinterna.

att

allt

verkar bli inne.

Utom

originellt

Plaggen kan vara såväl lösa

-som tajta; långa som korta

..•

Snitten är mycket de samma

som 60- och 70-talens, men nu

skall allt vara grällare.

Eller

vad sägs om blommiga, randiga

eller rutig kavajer kombinera

Hur kommer modet att se ut om ett år? Det intresserar av naturliga skäl de Dickor som går på bekJädnasteknisk linje. Därför åker de också varje år ner till Helsingfors och VATEV A-mässorna ett par gånger per år. Senste vecka visades i Helsingfors nästa höst och vinters mode. Och då var också flickorna från beklädnadstekniska linjen vid Jakobstads Yrkessk ola på plats. o

Här redovisar de nu några av de intryck de fick med sig hem från mode mässan.

de med likaså blommiga skjor tor och slipsar.

Trodtioll

Slipsarna blir annars en in

.....

negrej för såväl herrar som da

mer. Killarna kan dessutom va riera

med

prickig ntiga.

blommig eller

Den som ,'iii var riktigt snof

sig

kan

dessutom

förse

sina

byxor, till och med jeans, eller

collagetröja med spetsar.

En tuff nygammalgrej som

återkommer Annars

b)xorna

Diiremot

är

kommer överlag blir

ridbyxorna.

att

benen

...kallas en trend som hör hem ma i den engelska klassiska stilen. Trenden har många maskulina drag; blazers, her rulstrar, slipsar, vida byxor och en rak, bred axellinje och kra ge. Materialen är bland annat tweed, flanell och gabardin.

säckiga

stanna.

bredare

och ofta långa med uppslag.

...trenden betonar fridfullhet och en vid, lager på lager, be klädnadsstil. Stora lugna ytor, VIda kragar och ärmar samt nu vor hör till. Färgerna är ofta Iiusa,

Slreet Fun

·�-

Cosmic Sport Traditionell

...kallas en trend som innefat tar långa smala kjolar, jackor och byxor i ridstil, tobaksjac kor med silkkragar, sammets och spetsprydnader samt ro setter. Materialen är bland annat sammet och satin. Färgerna är mörka,

ll \l \ \"':;. ",

,.. påminner om en rymdlik, sportig stil som framhäver en tränad kropp. Ärmarna är bre da och överrocken vid. Detaljerna är ej så många, helheten bildas av de stora fär gytorna. Materialet är något skrykligt och tyget ofta mön strat med prickar m.m. Färgerna är kalla. pasteller och starka, klara.

o Att följa

med models svängar hör lill om man, som denhär gruppen flickor, går på yrkess kolons beklädmuJsleknislUl lin je. Linjen åker ul en par gånger varje år ner liII Helsingfors föT all vara med om VETEVA mässan.

... har sma ideer rän 70-talets popkonst. innebär en färgklar beklädnadsstil. som visar en vilja att se stilig oc ordentlig ut. De nya färgerna för nästa säsong varier från ljusa till, kalla till starka dynamiska, kla ra färger. De talrika utställarna i mäss hallen hade mycket intressanta modeprylar att visa. Allt från stora luftiga vinterjackor och halare. påsiga byxor, långa kjolar, pastellfärgade, skrynk liga collageblusar ofta med text eller mönster och asseccoarer så som örhängen och armband i paste Ile r.

________

T_o_rS_dag_en_ d_8_n _7_ _b_ru_ar_1_19_H_.

______________________________

_____ ______________________________

�(j:)

O�Jill

ölsarna ----lL •

•

Pälslinjen vid Yrkesskolan i Jakobstad har också varit nere i Helsingfors och tittat på klä· der. A v naturliga skäl är del pälsarna som intresserar dem mera.

Storslam för Ritchie.

Rltchie tog hem potten

Här följer några av de teck· ningar de blivande pälsarbetar na gjorde av plaggen som visa des under mässan.

Hela sex utmärkelser kunde Lionel Ritchie kam ma hem då årets "Ameri can Music Award" utdela des i Los Angeles senaste vecka. T rots de många utmär ke!lserna klarade Ritchie inte

av Michael Jacksons rekord från senaste år. Michael tog då hem sju utmärkelser. Prince och Kenny Rogers fick tre utmärkelser var medan Tina Turner, Anne Murray, Cyndi Lauper och The Pointer Sisters alla fick två utmärkelser. Efter den tre timmar långa galaföreställningen samlades merparten av stjärnorna i en studio för att spela in en skiva, som skall säljas till förmån för de sväl tande i Etiopien.

Cheeta fyller 50

Rek lUtje med breda axlar. lun-ajer och raka byxor der kjolar.

Vändbar /ilafärgad blårävs päls. Tillverakre: Tarja Nislw nen. (Teckning Maarit Mus tonen).

En av Hollywoods lurvigaste (?) skådisar fyllde härom veckan 50 år. Det är ingen mindre än Tarzans drabant Cheeta, som nu uppnått denna aktningsvärda ålder. Som så ofta i skådespelarsammanhang är namnet Che eta inte det riktiga. Egentligen heter chimpansen Jigg och i motsats till vad namnet Cheeta låter förstå, är det faktiskt frågan om en hane. I samband med SO-örskalaset framkom också en annan omständighet kring den firade chimpansen. Det visade sig nämligen ott han kommit in i staterna olagligt. Husse Tony Gentry berättade då att det faktiskt var så att han smugg lade in den lilla chimpansungen från Liberia. Jigg var då sex månader gammal och sedan dess har de två varit oskiljakFörutom de bejublade rollerna som Tarzans djungelvän har Jigg också spelat med i en rad andra Hollywood-filmer. Bland de mera namnkunnig motspelarna hittar vi ingen mindre än en viss Ronald Reagan.

Liknades vid Sue Ellen - gick till rätten _��_ruI.t linje som böljande. Ii iiJ

oclt klockDde kappor i re

Mullvadsbrun pälsmoccalwp pa kantad med svart mink. Till verkare: Tarja Nislwnen. (Teck nin/{: Elisabeth Ångerman).

Fjäderarbetad vändbar päls i gråräv, med inslag av mink och blåräv. Tillverkare: Grunstein. (Teckning: Ruth Wikström).

En jigursvängd lillje med markerade axlar, midja och höf ter. Avsmalnande nedåt.

Generös linje med stora vidär made jackor. Lager på lager. Stort upptill och smalt nertill.

Som i de flesta andra länder är TV -serien Dallas oerhört populär i England. Därför fattade alla vinken då en konser vativ parlamentsledamot vid namn Jonathan Aitken i en tidningskrönika förliknade ett stenrikt äkta par med Sue Ellen och JR. Men se det skulle han inte ha gjort. Mrs Pinder-White, som fick sig själv klassad som en englands motsvarighet på TV-seriens "försupna och otrogna lyxfnask", tog det hela mycket hårt och förde skriverierna till rätten som ett ärek ränkningsmål. . I domstolen försökte den formuleringsglade Aitk.en baga tellisera hela historien och påpekade att Sue' Ellen är skön het som det inte är någon skam att bl, i jämförd med. ' Så nu sitter en hop engelska domare, advokater och jurymän och försöker ta ställning till vilken sorts kvinna denna Sue Ellen egentligen är,

Fodrad midjelållg jacka i )'it

mink. Framkallt och manschet

ter galonerade med nappa. Till

verkare: Tllrkislyx. (Teck1ling:

Eva Em'ik).

Är det en skam all bli jämförd med Sue Ellen?

För att siganturannonse ringen skall komma igång ordentligt kör vi under februari och mars med ett..

Kontakt

Hejsan! Finns det någon i Ös terbotten som vill skriva brev åt mig? Jag är en tjej som är 17 år, jag skidar slalom och gillar att dansa.

Till två trevliga själar i Kors näs!: Lycka till med hörför tiU Hälsningar ståelserna. Annette i mörkaste Jeppo! Marina

Forever young!

SPECIA

< RB.JU. iJlANDE

Vill du svara? Såhär gör du!

Ifall du vill svara på en sig . naturannons i TORSDAGS TORGET skall du göra shåhär:

Alla signaturanon ser helt gratis under dessa månader!

Skriv ditt svar till annon sören på samma sätt som ett vanligt brev. Sätt det i ett ku vert som du klistrar igen och frankerar. 2) På den plats på kuvertet där du normalt skriver adres sen, skriver du svagt med bly erts annonsens signatur (t ex "Forever Young"). 3) Detta kuvert sätter du in· i ett annat kuvert som du ad resserar till TORSDAGS TORGET ,ÖP PS 27. 68601 JAKOBSTAD.

Ett erbjudande du bara in te kan missa, eller hur. Så väss pennan och spring och köp frimärken, för nu lir det . riktig "torghandel" i ÖP!

Hälsningar

Hälsningar till alla ungdomar · i Sötlerbyin! Massor av kra mar frän "Två av oss"

Du kan med andra ord sva ra helt .anonymt på signatu rannonserna. Svaren förmed las snabbt och diskret till an nonsören. , Hur skulle det vara om du själv försökte med en kon taktannons i TORSDAGS TORGET?

Vi är två killar från MlF. Först hälsar vi till Ullo, Inge la och Sabina. HmmlT\ .. Hop pas det går med klister nu??! Hälsar vi till tre Nykaabi-tje jer. P.S. Lenfimäki.

Jag tycker synd om alla som inte såg den häftiga Vöråre vyn "Ondä tepani". "Ett gott skratt förlänger livet". Oj, man börjar känna sig urålld rad då! Hallo! Alla vi känner i Hög Petaiax, Veikars, backen, Sundom, Vasa, Toby och alla elever som vi känner i Smeds. by högstadium: En kram Ghita B och Camilla G. Hej! Jag hälsar till de trevliga prickarna, Eva Ulrika, Pia, Bili och Micka. Glöm· inte Benny-klappen! ! "Mischa" Många kramar till min kille Janke samt till Monica & Ni na och alla andra som känner mej! P.S.! Skrållan: But why??? Kram från xzzx. En jättestor kram till Hocki, och kom ihåg: nästa gång. One night in Bangkok Grattis Christer o. Marina! Christer! Fira inte l R årsdagen så häftigt att du tappar an dan! Marina: Fira. 16 årsda gen som du vill, vi litar på din anda. "Catta och Fia". Hälsning till alla .glada Ladaförare. "Lada Ru)es & Rolls".

Tsaukki Tsaukki!! Finns det såna som vil ha en hälsning va?? Nu är det nog så att alla som känner mig får, speciellt får hårdingen en jättekram. . Hårding nr 2. Hälsningar till Pontus i Jung sund av... ja, minns du mig med de sexiga benen? I am thinking on you! "Sexiga ben" Hälsningar åt Anneli, K-Sir viö, Nina, Anki, Margita & Co. AnneJi: Take it easy. Ni na:· Vann har do riktit ar man?? Anki: BMW?! Jaajaa var å ein me sett! Båing! Från Annette.

. Köp/sälj Acoustic gitarrförstärkare 60 W med ny 100 W högtalare säljes ·förmånligt, 2 kanaler, pedalombytare samt skydds låda med på köpet. Tel. 961221 078 vard. 9-13/Mikael.

Före

ningarna

SÖU:s medlemsföreningar kan i TORSDAGSTORGET av giftsfritt sammankalla till tal teaterövningar, kokvällar, danskurser, styrelsesainmant . räden osv.

Som prenumerant kan du hälsa gratis till vem du vm via ÖP. Eller också kan du annonser ut en grej du vill sälja, byta eller köpa.

Föreningarna kan via TORSDAGSTORGET påminna om talk ok vällar, styrelsemöten, täv lingar mm.

Namn: .. .. ..... . .. . . .

Adress: ... ..... . . ..

...

....

...

....

...

. Underskrift: .. .. . . . . . . . . ; .... ..

. . . . ...

....

...

. . .

...... . .

. ...

... . .

........

· ....

....

.........

...

....

........

...

... :

...

...... .

. . .

...

Kontaktannonser under signatur går också in under TORSDAGASTORGET . För rörmedlingen av svaren uppbärs då en avgift om 10 mark. . Såhär gör du:

I) Skriv en bokstav per ruta i nedanstående kupong 2) Lämna en tom ruta mellan orden.

3) Sätt ut telefonnummer- eller adress om du vill att du skall bli

kontaktad.

4) Ifall du vill ha en kontaktannons under signatur, kryssa för

det alternativet och bifoga tio mark för behandlingskostna

derna.

5) Sänd kupongen i frankerat brev till: TORSDAGSTORGET,

JAKOBSTAD. (Kom ihåg att uppge namn

ÖP, PB 27, •

........... _.

och adress till OP).

Jag vill att ÖP förmedlar svaren till h bifogar tio mark .

____________________

________________

T=on=d=age ft de=n 7

=b =a n 19=§=.

[j:)

________ ____ ______ __ ____________

Österbottniska Posten

N ÄÄ. DET fl N NS NOG INTE ETT MINSTA STYCKE V LIV

PÅ DEN

HÄR ROSTIGA PLANETEN!

Medlem i tidningarnas förhund. Österhollnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska ÖsterbOllens ungdomsförhund och dess medlemsföreningar.

•

Jakobstads Tryckeri och Tidnings . Aktiebolag - 1985 ÖP-radet: Leif Rex, ordförande Sture Erickson. Stig-Göran Forsman. Birgilla Strand. Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555. Hern.tel. 967·13 420 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 fiS fiOl JAKOBSTAf> Redaktör i Vasa: - Birgitta Strand Tel. 961-113 522. Hemtel. 961·39559

" __blri.. en

En av· anledningarna

Jimi Henrix

"anner,

till aU

Hammer får rollen är att han, i

t är en av

likhet med Jimi, är vänsterhänt.

Jack

Jimi Henrix var 6O-talets stora gItarrmästare som 1970 avled i

äran att spela 0iI"e gitarrkung-

en öl·erdos.

oteU· och restaurangskolan

PRENVMERA TlONSPRJS

Helt år . .. ... . . .. . . . . . . . . . . ... ... . . . SO.. . Halvt ar. . . .. ..... . . . , .............. 60.·

Den finlandssvenska konstskolan i Nykarleby utgör ett språngbräde till konstutbildning på högre nivå inom fri och tillämpad konst.

KASSA OCH BOKFÖRING

1985

Skandinavien . . ... . . . . .. . ... . . . . . 90.. Lösnummer.. .. ...... ... .. ... . 2.50

Jakohsgatan 13. lakobstad

Skolans uppgift är att mångsidigt utveckla den visuella gestaltningsförmågan och även ge grundutbildning för utvecklandet av ett eget yrkesbetonat konsthantverk eller ann at visueltt skapande.

Tel. 9fi7-13 555 ANNONSMOTTAGNI:'<IG sOU:s kansli. Handelsesplanaden 10 D.

65 I !X) VASA 10 Tel. 961-111 5 64

Elevintagningen sker genom gallringskurs i Nykarleby den 14-1 6 juni 1985. Anmälan till gallringskursen sker på särskild blankett, som senast den 15 maj skall vara skolan till handa. Läsåret inleds måndagen den 2 september 1985 .. gnin

direktansä

:111. senast

Hemtel. 961-222 501' Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16

A:'IINONSPRIS

Ring 967-20 599/304 (kl. 8-16) eller skriv till Svenska Konstskolan i Nykarleby, Juthasvägen 6 A, 66 900 NYKARLEBY så sänder vi anmälningsblankett och infor mationsmaterial om skolans verksamhet.

I texten . . .... . ... .. . ..... ........ 3.75 Efter texten ...... .............. , 3.75 B.:stiimd plats -.20 per mm F ÄRGAN:"/ONSER Minimistorlek :!OO mm.

Ingmar Knif

Fiirg illiigg -.J5 spmm

rektor

Öst.:rnoltniska

erbjuder möjligheter till ett meningsfullt studieår

KORSHOLMS lA TJ:3f!UKSSKOLOR (1801) efbjuder följande studiemöjligheter: Grundlinjen för lantbruk

O jordbrukare O maskinreparatör O husdjursskötare O pälsdjursskötare

* BibelirtStitut

* Individuell ämnes kombination

Begär prospekt!

minarielinje

Grundlinjen för mejerihushållning

O mjölkhan'll.lre

AnsöItan 9<er genom den gemensamrr 3 elevantagningen. Närmare upp gifter fås från skolan. adress Korsholms Lantbruksskolor. 65380 VASA, el. 961-267211.

int.:

infört i . "

Rådhusg. 44, Pb 54, 65 101 VASA 10 Tel. 961-117059

i Fastighet AB Bisatsen

A'SA:'

Blanketter fås från SÖU's kqn

LEDIGA PLATSER

sli, HandelsespI. 10 D, 6510 ' 0 Vasa te l. 961-113572. Ansökningstiden går ut 14. 2. , '

1985.

Vi Under Sexton V.U.S. r.f. söker en framåtsträvande halvtidsanställd

verksamhetsledare

Student baserad utCjlldning

O jordbrukan. O 1,5 års utb lming

försening

teologisk utbilcfning

Grundlinjen för trädgårsskötsel

O trädgårdsmästare

ånsvarar

·td fon c'ller som p,a.·gruna IW po s·t...

{ ,

* Vårdl nje'

* Musiklinje

Posten

inte. för .:ventuell skada som till fo, ' as anrionser vilka - meddelats per

Fr a Kristliga Fo.lkhögskolan

. .

t·

SVENSKA KONSTSKOLAN I NYKARLEBY

Grundkursen omfattar två år. Under ett tredje studieår ges

�BeUsm_ de\>

Intressant och omväxlande arbete samt valfri arbetstid. Vi förutsätter barn- och uf-kännedom. Är du intresserad, tag kontakt med: Uffe Johansson, tel. 961·113 572/115

372.

Vissa djrekt till Korsholm Korsholms lantbruksskola med dl'lar U tidi are elever vid sko lan och de

som

har arbetserfaren

hl'I kan söka direkt till spl'dalise· rin slinjerna. De behiiwr alltså inte anmäla si

till dl'n

emen

samma elt'\'inta nin en.

DDDOPPORRORPOAOOOQROO

):!Ll ,

____

.____

T or Sd=a••=n d. n 7 =b ma=r ' 1

• • • • • • • • • • .• • • • •

, t..

•

: • • ..

• • •

I :

i :

I •

D Samhällsforskare Kjell Herberts och ekonomiedoktor Lars J Lindqvist så" med nyafiräscha ö"on på u rörelsen, påfö bundet och dess verksamhet. Och än en gång betonades vi/cJe av alt kunno erbj a kvali framom kvantitet.

:'d

I r:

Uf-r r . elsens framtid har än en gång tagits upp till diskussion, den här gången på SOU:s förtroendemannaseminarium i Vasa på lördagen. Också här kunde : deltagarna enas om att förbundet bör skapa en skarpare och klarare profil, • : välja några verksamhetsformer och satsa ordentligt på dem. Uf-Iokalerna, : amatörteatern, den unga musiken och närsamhället nämndes åter som något : uf-rörelsen skall slå vakt om och det med besked. Men också videon och de • nya medierna kom upp till diskussion ett nertal gånger. •

•

skare Kjell Herberts. Han pe-

- kade på en hel del oroväckan de fakta och menade att allt TV- och videotittande nog kan

I -I

ge sina SP;Ir. - Dagens tonåring har sett • TV sammanlagt ett :Ir av sitt • liv. Om barnen ser TV två tim-

•

mar p, er dag är de uppe i ett {m tittande redan som tonåringar, sade han.

- Så kan man inte heller komma ifrån att TV-tittandet : ;är passiverande, trots att TV• folket säger ,sig skapa gemen : skap. Det gtlr åt så mycket av • fritiden till allt tittande. • Tomas Bäck, ordförande för • verksamhetsuiskottet, undrade

i • •

: •

•

I • :

•

: I•

•

• •

: I

•

för sin del varför i all sin dar alla är så rädda för videon? - Då TV:n kom varnades det· för den. Men nog har också den generationen vuxit upp till aktiva och initiativrika sam hällsmedborgare, sade han. Och Bäck påpekade att man ju kan göra så mycket gott med

videon. Det finns kvalitetsfil mer att se och ungdomarna kan själva göra program, något som till t!xempel Vesterhankmo uf försökt sig på. Visst. svarade Kjell Her

berto. - Inte är jag skeptisk till mediet i sig, men till utbudet,

vad de unga väljer att se, sade han. Herberts tycker dock att ufrörelsen gärna kan närma sig de nya medierna. När-TV och lokalradio ser han som något positivt - ett komplement till

domarna är med och skapar programmen, att de filr upptr i d<l. Sånt kulturskapande måste prioriteras i en tid då man mer och mer satsar på proffs, sade

Herberts. förbundsordförande OckS 1 Mårten Lövdahl nämnde vide on i sin presentation av SÖU och dess verksamhet. - Vi' ska också i fortsätt ningen satsa på nöjesverksam

heten, men inte bara på danser utan också på till exempel vi deokvällar. Och vi bör ta vara på de mi>jligheter skölornas

till exelevklubbtimmar ger em'p el för verksamhet typ vi deo och lokal-TV

Ekonomiedoktor Lars J Lindqvist var den andra föreläsaren under seminariet. Han talade under rubriken SÖU:s interna marknadsföring. Någon tidiga re erfarenhet av förbundet oc h dess verksamhet har han inte,

Lindqvist hade för att bilda sig en uppfattning om förbundet studerat sommarens pressklipp. Det är en diger samling, för SÖU och uf-

Det var ingen vacker bild

•

denna bild utåt, profilen, är oerhört viktig.

- Om folk av

har en dålig

rorbundet

hjälper

det inte att säga att bilden inte stämmer överens med verkligheten.

Det

är

inte

sanningen som är det viktiga, utan vad folk tror, sade han. Så det enda SÖU har att

•

länsungdomssekreterare

Den lediganslagna ungdoms sekreterartjänsten i Närpes har lockat fyra sökande. Dessa är ... . . l'iililä - unOlj'''tn."....... -Johanna idrotts- och nykterhetssekretera re i Kaskö, ungdomssekreterare Lory Backlund från Molpe, ung domssekreterarstuderande Mats Åstrand från Lappfjärd och Ma rit Kangas från Jakobstad.

är. - Förlåt, jag fattade inte rik tigt.. . Nej, SÖU-instruktören Bror Jacobson kom ingen vart med undervisningsministeriet den här gången. Efter att ha blivit hänvi sad till än den ena än den andra fick han slutligen beskedet att den som möjligen känner till nånting om saken inte är an sträffbar för tillfället, inte förrän om en vecka.

rande under midvilltcrtin att stå till svars inför

Nåja, skam den som ger sig. lovade åter Bror Jacobson komma. SÖU vill nämligen ha en re presentant för ministeriet närva-

Så kommer naturligtvis Ac tion eller något annat heavyband att uppträda. Också några video filmer ska visas och granskas. Men, som sagt, det här är än sa länge bara verksamhetsuts kottets planer. Blir det av så blir det troligen Jakobstad oeh Kors näs som står värdar för tillställ ningarna.

Evangeliska folkhögskolan i Österbotten

:•

•

BIRGITTA STRAND

- heavygrock en

Lindqvist.

•

kan erbjuda kvalitet. Och det gör man inle i ord utan genom handling, betonade

isst ska det bli midvinterting i år också, fast det såg mörkt ut for några veckor sedan. Till och med två ting planeras - ett i norr och ett i söder. Den här gången är det hårdrocken som ska debat eras och arrangörerna hoppas att både diggare och motständare tar tillfället i akt aU säga sin mening när det blir dags någon gång i mittaa av JIIU'S . - Hallå, är det undervisnings ministerie ? Jag skulle vilja veta

: : •

: •

kl. 19.00 Petalax UF:s lokal, VI-ringen • kl. 19.00 Närpesgården, VII-ringen : kl. 19.00 Brahegården i K:stad, Vm-ringen : kl. 19.(XI Idrotts- och Ungdomsgården • i Nykarleby, III-ringen. : • kl. 19.00 Årvasgården, IV-ringen

kl. 19.(XI Replot UF:s lokal, V-ringen : kl. 19.00 Lappfors UF:s paviljong, II-ringen: kl. 19.00 Samlingshuset i Kronoby, l-ringen.

(1890)

En annorlunda skola, med små undervisningsgrupper, relativt fritt ämnes

val och varierande fritidsverksamhet.

Allmän kurs (3411)

(individuell ämneskombination)

Praktiska ämnen: nyttiga färdigheter, avkoppling Vårdämnen: förberedelse för yrke, praktikmöjlig· heter

Musiklinje (309)

BIbelskola

(350)

Vasa län, och i fall han får den, bl,ir också den andra topptjänst vid FSU ledig.

I satellitkanalerna, ett medium I••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••1

göra nu är att visa att förbundet är bra, att förbundet

Tidtabellen för ringträffarna är följande:

Månd. III. 2.

der läsningens gång. Och det beklagade han, för-just

FSU : S E rl· ksgata

Tisd. 19. 2. Onsd. 20. 2. Torsd. 21. 2.

av SÖU Lindqvist fick un-

men ibland kan det vara nyttigt att låta en helt utomstående person granska organsationen.

Månd. 11. 2. Tisd. 12.2. Onsd. 13.2. Torsd. 14. 2.

• •.

• rörelsen diskuterades nitigt • • i ledare och debattartiklar • • under sommarmånaderna.

bild

Organisationssekreierare Eki Häggman väntas söka tjänsten

som

Midvintertinget I diskuterar heavy I

•

I Förtroendemannaseminariet i efterlyste skarpare profil

som erbjuder en mera verklig närhet och gemenskap. - Men det är viktigt att ung

Nuvarande kanslichef Ulf Jo· hansson har från och med ingån· gen av mars en etfarig tjänstele. dighet, under vilken han skall verka so.m markandsdförings. chef för OP. Också på FSU-nivå verkar det bli en del byten inom den när maste framtitlen-:--Bland -allnat blir förbundssekreterare Erik Karlbergs tjänst ledig i och med att han flyttar över till driftsin gen jörsförbundet.

•

...... Blir det videoiter av den unga generationen? Det frågade sig samhällsfor

Ekon.stud. Majvor Furu är den enda sökande till det ett åriga vikariatet som kanslichef för SÖV. Furu är 24 år gammal och är hemma från Småbönders i Kronoby. Hon har erfaren heter från såväl förenings- som arbetslivet.

'!e :

___________

."..."...........".............•. •............................•

• • • •• • . ..

________________________

möjlighet till tvååriga studier, t.ex. som förberedelse för studier till yrkesmusiker; mångsidig undervis ning, fina övningsmöjligheter för egen uppbyggelse, hjälp i församlingsarbetet t.ex. barn- och ungdomsarbetet, grund för teologis 'ka studier

Nästa läsår börjar den 5 semtember 1985 och avslutas den 16 maj 1986. Skolan deltar i den gemensamma elevantagningen och ansökan görs Ii länets elevantagningsnämnd 1. 2-28. 2. för den som gått ut grundskolan och 1. 3-12. 4. för grundskolelever. Sökande till musiklinjen bör även ta direkt kontakt för komplettering. Ring (961) 118 587 (rektor) eller 114 913, eller skriv till Strandgatan 21-22,65120 VASA.

Ola ÖSterbacka, rek