Österbottniska Posten (ÖP) nr. 7 1979 by Österbottniska Posten

••

os Österbottnisk

un~domstidning

Torsdagen den 15 febr. 1979

ottniska posten

80 p - , .

,2 ~4U 111111111111 U111111111

1U1ll111ll1fI111111 1111111111" II 11111'1111111111111 rllIIlIIllllllIIl n 11111111111111 UlIIlllllllIIlIllllllllllllllllmUlIIlIlIllmmll1

""lImUllln

111111111111111111111111111111"'1111111,'

Skulle alla ha klarat sig undan om .dansen dragit större publik?

11111

ä §

SKULI,E ALLA har klarat

sig oskadda om publiJ,en va

rit större vid dansen i Ora

"ais i lördags? Nu var det

omkring 200 personer på dan

sen. Dessa klarade sig ut

utan att någon kom till slm

da. Någon panik upps tod ald

rig bland publiken.

XE.~ \ AD HADE HXJ.VT om

det i stället varit 1.000 per

ner som trängts, eller om

t varit en lokal som va,rit

rare att utrymma? Ef

I"SOm branden böriade hak-

om n, , -ar huvudint?;ången

del dit elden Imm sist.

''ad hade hänt om mall

niD ats utrymma foJJ{ ge-

nödutgångar ba!iOm

DET FINNS l\IANGA sam

lingslokaler som är svårare att utrymma än den ner

brunna Arva.'.gården. Därför är df't skäl att fråga vad hade hänt i en annan lokal, och med en större publik.

- Publiken tog inte så all ,-artigt på våra order, säger Etmer Lövdahl, en av ord

aingsmännen. De ville inte gå Hä.r gick lördagsdansen då branden började. Och så här såg entrlio ut på söndagsmorgonen.

i kölden då de inte hade I början hade publiken tyd så man ville iJite inse att det . snabbt rökfyllda, säger Löv bussar att sätta sig i. dahl. Jag och en annan ord\ l ficlt mota ut vissa med ligen svårt att tro att det var verkligt var farligt i huset. Utanför vardetsvårighe- ningsman sprang upp på scen allvar. Belysningen fungerade, ter att få undan bilarna, säger för att försöka släcka då or poliskonstapel Pentti Hemmin- kestern meddelade att det _.~--kL Och till en del av bilarna brann. Vi trodde det var nå fick vi inte fram förare~ Den gon mindre eld. från någon ci enkla anledningen var att en garrett eller liknande. Vi töm och annan lämnat sin bil stå- de skumsläckaren där röken ende vid lokalen, och gått hem kom, men hittade inte någon för att se på ishockey i TV. eldhärd. Både Hemminki och brandEfter det blev scenen snabbt chefen Seppo Haapaniemi ger rökfylld, och ClJirefter hela fest ordningsmännen ett erkännan- salen. Men det tog länge innan de för att de klarade sin upp- lågorna började visa sig. gift till belåtenhet. - Rökutvecklingen var krafXLLER AT!' VÄLJA en lämplig dag, när man stäl- # tig, men det tog en lång stund - Det viktigaste var att sät innan lågorna började slå ut, till med å rsmöte. Det fick övermalax uf erfa.ra då man # n hmd samtidigt med Stenmarks uppvisning i sIa· ~ ta publiken i säkerhet och kon trollera att ingen fanns kvar lombackarl1&. Det kom bara en med'lem förutom en del någonstans i huset, säger Haa av styrelsen! 'id ett nytt möte lyckades det bättre. Tret ~ paniemL Ordningsmännen hade lien medlemmar mötte upp. bl.a. kontrollerat toaletterna. - Vi botade med att läg- ordförande för föreningen. # Det fanns många utrymmen I ga ned verkMmheten, säger Det tog tydligen skruv. ~ lokalen där någon person kun Anna-Lisa Svens, omvald e SE SIDAN 9 de ha blivit kvar. - Scenen och festsalen blev ~

--------,-----, Stenmark stal årsmötet ·l Ledningen hotade lägga ner hela verksamheten!

I i

säger poliskonstapel Tage Ny,. gren. Under tiden jobbade brandmännen febrilt på att hit... ta eldhärden. Men de kom inte åt den i fyllningen. En del musikinstrument, bl.a. två pianon, och annat lösöre förstördes av elden. Likaså för stördes föreningens arkiv, por trättsamling osv. Oravais grus Ab:s kontor fanns inrymt i hu~ set. Därifrån kunde en del pap~ per räddas. Vaktmästarbostaden var ut hyrd, me nhyresgästen fanns inte på plats. Hans ägodelar blev också kvar i bråndhärden.

-----

SE SIDAN 8

i Puhlike~ sy.~~.

.. . ., "- ----

_ --_::."II-~--_

öSTERBOTTNISKA POSTEN

••

•

I öP I Ung'domen rostar Inte 1979 Hjälper en kampanj? 15 febr.

* --'- Du som är ung! Du kan påverka i valet!

Den uppmaningen står (JU läsa på affischer som _k a delas ut i en kampanj för högre röstningssilf ror bland ungdomen i riksdagsvalet.

* Ungdomar i åldern 18 till 24 ' år röstar ungefär

20 procent sämre än andtq grupper. Det visar en undersökning som gäller riksdagsvalet 1975. Röst ningskampanjen inför årets val är en reaktion pd

den undersökningen.

Ingenting kan vara mer lovvärt än aU höja ung domens t7aldeltagande. En annan sak är om kam panjen leder till någonting med den uppläggning en man har gett den. För det första frågar man sig, ' om inte kampanjledning en är sent ute. Åtminstone på svenskt håll har det inte synts till så mycket av kam panjen tillsvidare. Och det är självklart, att en aktivering av politiskt passiva ungdo mar inte är någon "omvän delseprocess" som sker i en handvändning. För det andra tycker man, att kommitten inte har getts de medel ekonomiska i första hand som skulle krävas, om kampanjen ska bli något annat än en pap perstiger. 75.0.0.0 mark måste vara en struntsumma i det här sammanhanget. För det tredje undrar man, vad som är det nya och "ak. tiverande" i kampanjens upp lä.ggning.

Aff"lScher och flygblad __

Kampanjledningen vill göra 18- till 24-åringarna politiskt aktiva genom att sätta upp offisch~r, dela ut flygblad, informera i press och radio samt få till stånd en (1) tim mes undervisning i mellan stadieskolor och militärför~ lä.ggningar. Resten hoppas man att kommunerna och deras ,ung-

I debatt

domsnämnder tar hand om . Bland annat menar man att en röstningstävling mellan kommunerna ska höja valdel tagandet, Det är bara i det sista, korta stycket i en tvåsid-i g informationstext, som kam panjkommitten tangerar pro blemets kärna. Man säger att den passiva ungdomen inte kan nås moo den vanlig,a in

formationen och valreklamen. Man måste hitta nya metoder, och kommitten talar om de "informella grupperna", det viII säga ungdomsgängen. Man b o rd e ägna de här grupperna uppmärksam

het, säger kampanjledningen. - Hur då? frågar man sig, och kommittlm ger inget svar.

* De ointresserade och det ointressanta Kampanjledningen r e k o m m e n d e r a r att ungdoms nämnderna ska ordna infor mationstillfällen i fonn av programkväUar ("iItamat"). Inte kan väl det ge -så myc ket när det gäller de "pas siva". Politiskt ointresserade ung domar, som stänger av på teve, hoppar över i tidningen ' och river ner på affischplan ket, lär knappast gå ut till

en programkväll i valets tec ken. De tar knappast emot i skO" lan heller den del av 18till 24-åringarna som över hu vud taget finns i någon skola. Men kommitten har natur ligtvis rätt i att det behövs ett nytt tankesätt, om man vill nå ungdomen. Det har sagts tidigare, att det inte är ungdomens intres se det är fel på. .Det är poli tiken som är ointressant. Å andra sidan: Arbetslös heten är en aktuell fråga i valets Finland, och kan man över huVud taget hitta någon "intressanlare" fråga i da gens värld? Eller är det just där poän gen ligger? Frågan om rät-

Torsdagen den 15 februari 1979

Nöjesskatten slopas!? • Stämpelskatten på tillstånd f.ör dans, förlängd tid och pro gram slopas. Det är det man bru kar kalla nöjesskatten; och ny heten klinga l' ju , som ett bud skap från paradiset. Det finns ett litet men -för stås: Det gäller inte ungdoms föreningarna, det gäller hotell och restaurangbranschen! Helt nyligen Rvvisades ett krav på slopad nöjesskatt för ideella organisationer_ Nu handlar det inte om idealism, och då går det tydligen lättare. Om krogägaren får dela ut !;>in lekamliga spis skattefritt, så sak väl i sanningens namn ung domsföreningen få göra det sam_ ma med siri andliga spis,

Vad får Bergökosta? • Man diskuterar färjförbindel Ben till Bergö, den som skafun gera mera som ",- "förlängd landsväg" än en färja. Huvud hfrägan tycks va!'a vm mim ska ha tidtabell eller inte, Det finns anhängare till båda systemen_ Det viktiga i sam manhanget är ändå inte frågan om en tidtabelL Det viktigaste måste vara, att Inga turer dras In, att framför all't nattrafiken bibehålls. En återgång till "natt stängt" kan väl ingen på allvar sträva efter. rationaliseringsplaner VoV : s motiveras med att man skulle spara pengar. Färjan kostar mindre än 200.000 mark I året. Av det skulle man spara in 100 000 mark_

Det måste vara något förryckt , någonstans, om en summa på 100,000 mark blir så viktig för republiken, att man "offrar" ett sk'ärgårdssamhälle, Mer än så är väl Bergö värt?

Vå~ar vi vara

ten till arbete har blivit "in tressant". Frågan 0:11 grun

derna för vårt liv är "poli tiskt intressant", den är inte ' . Det verkar trögt med intres' en självklarhet, en mänsklig set för ungdomsföreningarnas årsmöten. Några har fått ställa rättighet. in, och andra har fått upp bara ett tiotal medlemmar till mötet. Det är kanske en av bar Vad kan det bero på att för riärerna mellan ungdomen och eningsmedlemmarna Inte utnytt den politiska världen. Hur jar det naturliga tlllfälJet att påverka föreningsarbetet? man röjer undan barriärerna I ett par fall har styrelsen utlyst nytt möte och låtit anty är inte lätt att veta. Men en da, att man slår Igen lokalen kampanj med affischer och eller lägger ner verksamheten. flygblad räcker knappast till. Resultatet har VEIrit. att betyd ligt fler medlemmar har ställt Vi konstaterar detta, men upp. Det är Intressant: det visar för övrigt instämmer vi na att känslan för föreningen som turligtvis i kampanjledning sådan finns kvar. Men hur är det med "känslan för verksam ens uppmaning: heten" ? - Gå 0ch rösta den 18 och Vågar vi vara så självkritiska, att vi frågar OBS om verksam 19 mars! Det är en av dina heten möjligtvis Inte känns me få möjligheter att påverka! ningsfull längre? Vå~ar vi Inte-, att medlemmarna bryr sig om I,edarskrihent: huset men saknar något i verk samheten? BERTEL NVGARD Ar vi beredda att ompröva?

siälvkritiska?

Iil1IIlI11I1I1I1II1I1I1I111II111I1IJn1ll1l1l1ll11ll111111ll1l11ll1ll1l1lJ111II1I111I1I1II1I1I1II1I1II1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII"IIIIIIIIIIIIIIIIIIII1IIIIIIIIIIIIIIIIIHIlIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIU

- Jag har å~ omkring på en 30---40 stallen I"Sverlge och talat och be~attat. På en lantbruksskola I öster sund k?m en ung kvl~a fram tJ.! mej efteråt och .ställde Intresserat en fråga bli mej om lantbruket i detta konstiga ~ -nd Svenskfinland: "Använ der ni skära? " När jag berättade att vi t,o.m, kände till och kunde använda skördetrös kor blev hon mycket intresse rad och ville gärna förlägga sin praktik till Svenskfinland. Olof Granholm I Folktidnlngen Ny Tid

•

D ags att S k, rota • •• • mlSstavhngen Man har bara att instämma med Meta TorvaIds, då hon i en ledare i Åbo Underrättelser na gelfar det senaste försöket till misstävling i Finlands teve. "Det blev en i alla avseenden vämjelig show. Faktiskt värre än de tidigare man har

!,kådat. Ren själva grundiden, att g5ra ett oförargligt spex av det hela, var förflugen.

Hur skulle de här arma misskandidaterna utan spexvana, spända inför TV-kameror och självfallet rätt stressade av konkurrenssituationen, kunna leka så tillsynes avspänt som de borde ha gjort för att det i och för sig diskutabla TVprogrammet skulle ha minsta chans att gå hem . Det äl' ju Inte någon konst-

närlig begåvningsreserv som ställer upp i tävlingar av detta slag, Och Spede' Pasanens krampaktiga infall kunde dessutom göra vilken talang som helst till en fnissande träbock . Än värre var hans tafatta försök att försvara misstävlingar med att de fungerar på samma sätt som andra anlags- test för yrken. Vilka andra yrkestest, visas ärligen up pför hela folket? Behöver man kunna gallra fram en elit bland fotomodel-

ler och modeflickor vilket är möjligt bör det kunna ske mindre på bricka än så här - och med betydligt me-, ra smak. MIsstävlingen i den form vi har dragits med den i alltför många år. är klart mogen att skrotas. Den strider mot den nya kvinnosyn som kämpar sig fram. Och som showen serverades nu srnast var den både plump och erbarmlig. En hejdundrande dubbel miss."

IIJlIlIIUlllWllIIlIlIlIlIIlUIUUlIlIlIIlIIlIIUlIIlIIlIlIlIlIlIlIlIlIlIWWWIJIllUlIlUUlIUllIIlIlIIUmUllllIlIllIlIIUIIHUUIIIUIWIUIIIIIWUUIUUUlIU/IIII1II1I1UlIIIIWIIIIIIIIUUlIlWUUIlIUlllUIUlIliilllllllllll'l'lilllllllUIUOOlIIIIUUllllllllllllllillIllIllIUIUIIIIUUIIIWllUUIlIlIlIlIIUIIIIIu/IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1I11111111111111111111111illllllllllllllllllllllllllllllllUllllllllllilllilllilllUllilillIJIIUI

ad 0

öSTERBOTTNISKA

Torsdagen den 15 februari 1979

PETER KANKKONEN

Klädförvaring

ÄR UNGDOMENS OCH HÖGERNS KANDIDAT

y d

r s

POST~N

och titlar i val

Alaionsgrupperna inom Kfp IV

la ~t ~t

;

I senaste ÖP Ingick ett referat om Kvevlax uf som börjat med bevakad klädinlämning Il 1 mk på nytt. På sextiotalet var det

allmänt med dylika vid våra i:laILS platser. Vinterröreningarna har bär bättre möjligheter, .eftersom en garderob för det mesta flnns byggd från tidigare. Egentligen. mAste man fråga sig. varf-ör läm Da8 garderoberna -obevakade ef ter80m det just där försigkommer aDebanda sa ker Service är ju alltid service. Beträffande Seg: s uppgift i reportaget om att Åminne folkpark bar ordnat bevakad klädinlämDing under ett par somrar, önskar jag rätta detta till "i över tio tid". Faktum är att Aminne fo!kpark på sextiotal1!t började a vlöna en skild person för bevakJlingen av klädlogen. På senare tid har föreningarnas ordningsmän (kvinnliga) skött om kläd1orvaringen. Servicen är dessutom GRATIS för danspubliken! Så det Det stundar nu till rlksdags!llIlJUJaval och bland kandidaterna märks vår förbundsordförande Leif Rex.. Trots att SÖU är en opolitiskt organisation må det väl

sla~rutan r '

vara vars och eILS förtroendemans rätt att kandidera I olika val. Lik väl - att som L. Rex titulera sig "fÖt"bundsordf"örande" l valan nonser är ändå att "nagga I kan ten". Eftersom L. Rex Inte är anställd. som förbundsordförande tord1! nog halLS titel vara en helt annan. .Jag (m.fl.) h~ppas att han rättar till felaktigheten innan valkaJUPllnjen konuner in på slut. rakan och "titeln" blir en hetare potatis för SÖU. Det är väl ändå inte så, som jag läste i en valtidning härom dagen, att SÖU håller på att smygpolitiseras ? ? L-G. Sperring Malax

Ungdom och alkohol Buss Många har de senaste åren beskärmat sig över ung{j.omeILS mel. Ianöldrickande. Man har målat . upp skräckbilder av ölfJaskan och I den fullgångna alk-oholistens förtappade liv och gjort avständet mellan dessa mycket kort. Visst har alkoholkonsumtionen stigit obehagligt snabbt i Finland under .det senaste årtiondet och visst är

H..O!!re hel . }')ettprlS en no··d. t '\...../

va··ndi~~he · ~

De krympande marginalerna äventyrar de små och medelstora dansarrangörernas existensmöjligheter aILSåg andra ringens styrelse vid sitt möte på torsdagskvällen. Därför är biljettpriset på 18 mk en nödvändighet för att kunna

trygga en fortsatt dansverksam het på bred bas. Andra ringens styrelse uppmanar alla arrangörer att snarast följa pr ishöjningarna så att ett enhetligt pris åstadkommes. Andra ungdomsringen

alkohol, också melllinöl, ett gift, som 1 större mängder tär både på hälsa. familjeband och andra sociala relationer. Men _ de &e naste åren har dock totalandvänd ningen av alkohol stigit långsammare och 1 fjol glädjande nog sjunkit något. Efterfrågan verkar att ha nått ett platåskede, som bara tyvärr ligger högt. Men här, liksom i andra sammanhang gäl ler det att försöka hitta orsa kerna, Inte bara att försöka av lä.:sna symptomen. En av de viktigaste orsakerna till bruk av berusningsmedel ver~ kar vara en känsla av menings löshet, att man har långtråkigt och i brist på intressantare sysselsättning "drar huvu fullt". Vå ra arbetsplatser är ju inte gjor~a med tanke på att erbjuda a rbe tarna mångsidig stimulans och skaparglädje, utan för möjligast

till

Kvevlax Det skall faktiskt vara bra om det skulle gå en dansbuss från Korsnäs via Molpe. Petalax, Mala" till Kvevlax. För vasaborna har ju också buss till Korsnäs, när det är dans där. Likaså när det är dans i Pörtom, Petaiax, Nyby har de också tillgång till buss. S4 varför har inte vi i Korsnäs. Ma lax någon dansbuss mot vasahål let? ? ? .Jag tycker ni dansarrangörer eller vem som nu sköter om det där, skall ta och t änka litet på. oss också och inte jämt på stads borna. Åtminstone någon gång I skulle ni ju kunna ordna buss härifrån till t.ex. Kvevlax, Skatila. Skärp er! utan bil. chaufför, körkort effektiva produktion. Fabrikerna spottar ut saker och skolorna be.. tygsinnehavare aven viss typ.

D~~~D~rn~rnDrn~rnrnDrnD~~DrnoornrnD~rnrnD8DU~edapå~~~~i~~~ följer tyvärr ofta med in i friti-

• - Tå int an gar i bastun sjölv, så lömnar huve okvät la,. Så lyder ett gammalt ord stäv i Korsnäs. Jag noterar visdomen och påminns om att jag missat bastun de se naste veckorna. Fast det gör inte så myc k et. Det finns andra källor a U blöta skallen i nu för tiden. Bastun är inte heller lika väsentlig för frisyren nu som fÖIT i världen. Då .ar bastukvällarna en gången man fick det att

bakåL

• Jag vet inte vad det be rodde på. Men efter ett hett bastubad satt frisyren pre~

cis som den skulle, och det kunde ta länge innan det började spreta framåt. Ef ter en vanlig blötläggning i tvättfat fick man ju allt i ögonen med det samma . Bastun gav snits åt ska pe1sen. Det fanns andra metoder men jag var lite Ytbddti,rt lottad. FöräIdra i vårt hus höll inte med Bryl ereme. Så kom det sig att jag t og mig igenom mellan skolan i en frisyr, som var plat t som en störtlopps hjälm.

den också. Värst har det visat Det var modernt, och det satt bra till julfestkavajen. • - Han som har löckon, behöver int na veet, säger folkvisdomen. Han behöver ingen Bryl creme heller.

• Ordspråket lär oss livet. De träffar sanningar, som den om bastun och frisyren . De beskriver en realistisk livsinställning, som i Vörå till exempel: - Nåolan je kald, vadan an än blåsei'.

• De berättar om bitter livserfarenhet: Elyönar int se ti je bagarbårren bröö. De är jordnära: - Hittje krever dreck, sa gubbin tå an åt löipe. Eller de är smått ironis ka

min "löcko" i håret åtminstone. Man fick "greasa till sig" så gott det gick..

Eller i Korsnäs: - Han ska ha mytji bröö, som ska biid på in aninas död.

~III~

• Det vaJ" lika viktigt då som nu att se ut som säng och dansmännen i Staterna. Det var det sOm kvinnfolket ~~1K:"""" såg på. !1 - Gift de så lieng du har ",I fl .I " ~. yögon, säger ordspråket till J \ ~s Jl \1 kvinnan, och det får man ~~c'~~ ., . passa sig efter. ....... ~. - An lär se så lieng an ,,~ ,~ , - _tl 1) ,. _ lever, sa tjäljen tå on äntra S:A"TTRE i'\O me dödin.

8 krävs ett ovanligt starkt psyke 8 eller intressanta fritidssysselsätt I

O ningar om man skall klmna fylla

B sina

vardagar_ utan att ha ett hänga upp dem på. Det D är således inget att förvåna sig D över, att alkoholpro bl em vaxer D under arebtslöshet.

8 jobb att

BI 8D D 8

Mänga har så stressande och långa arbetsdagar (skolelever och studerande inte att förglömma) D I att de inte unnar sig en längs.:., D . D avkoppling; utan skyndar på med som i Närpes: berusningsmedel eller · lugnande - Kvadan je et häim, tå piller. Och hur oklokt detta än et talar så bräitt? BERTEL NYGARD D kan vara. har ingen r ätt att pe ka långfinger utan aU samtidigt O kritisera hela den hårda individu C C; ella, eller s .k. fria, konkurrensen C O i värt samhälle. I vissa situatio O ner med 'kontaktsvårighet, blyghet C

osv. kan alkohol säkert hjälpa D umgänget på traven. Det gäller D då bara. att. inte av bekvämlighet O D använda samma metod om och D D om Igen ,utan att försöka komma O över .svärigheterna på naturligare O C sätt.

Visdom och Brylcreme

Är man född med lyckan, så har man tjuskrulligt hår som är medelhavsmörkt och söker sig bakåt av sig självt. Då behöver man inte smeta på Brylcreme. Jag hade inga lockar, och inte fan hölls det bakåt hel ler. Vettet vill jag i·n.te re sonera om, men inte låg

D sig att de arbetslösa har det. Det

8 B rs

Om man speciellt t alar om ung domens ökade alkoholkonsumtion, C ligger säkert en del av orsakerna i, att ungdomen mognar snabbare i dag till både vuxenlivets .krav C som nöjea. Eftersom auktoritets tron sjunkit lönar det sig knap ~ past heller att försöka med för bud. Det far gör ä r inte amid det _ n • SE SIDAN 5

E E E .

11"'I"" ' "IIIIIDDDDDDDDDDDDODDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDODDDCDDDDDDDDElDDODDDDDDDDDDDDOD!JDDDDDLJlJ[J

öSTERBOTTNISKA POSTEN

1• • • •

. • • • • • • • • •1 • •

• •

UF • • • • • • • • •

• I • • • • •

HEJ SVEJS!! DANSI{ARUSELLEN FORTSÄ1"I'ER MED EN RII(TIG-SVÄNG-FREDAC il

• = •• II

KVEVLAX

Torsdagen den 15 februari 1979

KVEVLA FREDAG 16. 2. kl. •

• Bevakad klädförvaring ~01 Åldersgräns IS år Denna kväll bjuder vi på två super-svängiga band:

EXOM & ZOTCH

• Majors frän Näset 19.30 via Munsmo, Solf centralbutik 19.50 yia Toby stenbro och Veikars.

• Haldins frän Vasa 20.15 och 20.30.

busstation

• OT frän Gril!center, Oravais kL 19.30 via Kaitsor, Vörä kl. 19.45.

•

• Ekmans frän Bock 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och Smedsby.

•••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••

--II II I

• J-

-~VÖRA+-

LöRDAG ~

, 17. 2. kl. 20.00. ~

I I II

~_/ t

BUSSAR: OT frän Vasa 19.15. OT frän Kaurajärvl 19.00 via Grill-Center, Oravats 19.40. . _

HELFESTLIG TOPPENKVÄ'LL LöRD. 17. 2. KL. 20.00

•

PURMO·GARDEN

BUSSAR SOM FÖRUT -

* TEAMET *

ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

. HÄNG ME' PÅ EN HELMYSIG KVÄLL I

Lördag 17. 2. 1979 kl. 20-01

CLEOPATRA

- . biuder upp till! dans

•

Arr.: Il U-RINGEN

OBS! GRIP CHANSEN

utnyttJa vlart försök med nya bussftirbindelser I Ingv•• fr6nKor.nö. kl. 19.15 via Rang.by-Norrnö.":"Nömp. nö.-Ö.tra IInl.n.lngv.. fr . Pörtom kl. 20.15. gamla rlk. 6ttan, Haglund fr. KoskCS kl. 20.15 via PI_lax.

Tol'Sdagen den 15 februari 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

•• ••

•• •,•

HÄLL-I-GÄNG ,H ELA KJlÄLLEN LÄNG

EXOM

LöRDAG 17. 2. -79 kl. 20.00

BUSSAR: Norrnäs kl. 19.30 via Töjby, Korsnäs och Molpe. Vasa busst. kl. 19.15 via Sundom, Solf Centralbutik, Malax Drop In, Havras, Lennl Back.

------"-"---- Utdelas Alwari-T:s ugnsvarma singles Bussar som tidigare I

I TOPP

AR DOM

OBS I EJ FRÅN KASKÖ

AlWARI-T DISCO under pau••ma DI. Kent

INTRÄDE 17 mk

med

ÄNTLIGEN!!

Tonårsdans I BERGÖ

JEPPO

Fred. 16. 2. kl 20-01 SNAD

GRATIS BUSS:

scuvmterar en kväll med HÄLL-I-GÄNG

Fr. Långåminne kl. 19.15 Via Vlas, Yttermalax, Peta1ax 19.45, Molpe 20.00.

PENSALA

FRED. 16. 2. kl. 20.00

Inträde 15,-

LöRD. 17.2. kl. 20.00 med

ORDN.GR. 8

MAX SK'OGS

V.äJkomna!

PENSALA UF håller ARSMÖTE sönd. 18. 2. kl. 14.00.

Stadgeenliga ärenden.

Arr.: Jeppo UF

GAMMALDANS

Styrelsen

öVERMALAX SOLHEM

JEPPOUF

LÖRD. 17. -2. kl. 2~1

håller VARMöTE sönd. 25. 2. kl. 19.00. Stadgeenliga ärenden. Kaffe. Alla välkomna!

»T A M B O R l T OJ-}

Styrelsen ,

' ~D .t

aU'

Du nde:r

om. Men de kostar en del och de kräver förändringar i vårt ar betsliv - och därför har de inte som far ock- genomförts. I stället har makt havarnas språkrör eller moralens väktare, hur man nu vill, ropat on r ID sänka ungdomens I högan sky på förbud av mel ~1a:il!:iDJjbn:1k galler det således att

själva dess orsaker. Och lanöl i barer och mJ·ölkbutiker. m!.nga t illgängliga åt Först och frä.m.st gäller det för odl de flesta kan det stås att avlägsna arbetslösheten. råda någon oklarhet Men ett arbete hurudant som helst

'7-.. . .

Jeppis Musa ordnar första konserten

är inte tillräckligt, utan varje mänska måste ha rätt till ett me- ningsfullt arbete. Detta reser för stås krav på verklig arbetsplats demokrati, där arbetarna tillsam mans påverkar hur, när, var och vilka varor som skall framställas_ Mångsidigare fritidssysselsättning bör samhäl1et också stimulera ge nom att erbjuda lokaliteter, fack kunniga ungdomsledare och eko nomiskt stöd åt ungdomsf"6renin gar av olika slag. Och sist men inte minst skall man vara glad över de Ideal och hedervärda mål många ungdomar visar att de har, när de angriper orättvisor och förlju['enhet i vår värld. Sådlma världsförbättrare behöver vår I värld helt säkert.

föreningens elddop. Förening

en har som målsättning att be

främja pop-musikens ställning

i Jakobstad och bidra till för bättrade arbetsmöjligheter för musikerna.

På lördagen anordnas i UngPå öppningskonserten har domsgården i Jakobstad en man valt att presentera enbart pop-konsert där .alla mer bety- Jakobstadsband, med undantag dande popband l staden kom- för en överraskning, en truba ~er ~tt delta. D:n nygrundade: durduo från Uleåborg. De öv forenmgen Jeppls Musa st~ riga uppträdande är redan väl som arrangör; konserten ar kända Fantasia, framtidsban det Question Mark, duon Karl kan göra detta bättre än ungdo- Ilmonen & Jarl Wikman samt men själv. Och hoppeligen blir de mera hård-rock-betonade nästa steg ett aktivt arbete för banden Argon, Fragus, Strike, vära möjligheter till en rikare och Lazy och Highway Star. mänskligare vardag, som man in-I Dags alltså för en general 'å ih' 'I te mera .behöver försöka SI - Jå mönstring av den högklassig-a Mycket kan förstås ännu ordas med spnt. pop-musiken i Jakobstad kl 19 om "ungdomen super - mer. var Sten Söderström på lnrdag kväll. Efter konser. för super ungdomen". Men- vem Korsholm ten blir det dans. _ _ ___

6 ÖS T E R BOTT N IS KA PO ST E N Torsdagen den 15 februari 1979 --------------------------------~------------------~--~--------------------------~---------------

Arhete åt unga är viktigare

an ,att salsa pa upprn~tnlllg

••

' o

Vem av kan,didatern,a

skall man ge Si,l röst?

•

Det mesta i VDU: s krypin i u ngdomsgården har vi gjort själva, . , alltid aktivitet på kvällarna.

• Men tillbaka tHI Vasa län och det förestående va1et. Det är alltså 18 mandat man käm par om, 18 riksdagsmän skall inväljas från Vasa läns / val krets, Ung~är 250,000 människor kommer att delta I valet, Val deltagandet brukar röra sig mellan 85 och 90 procent. I nusittande riksdag har de ' borgerliga partierna inom lä net 13 mandat medan vänster partierna har 5 m andat. Centerpartiet är störst Inom länet. Vid valet 1975 samlade centern 64 .740 röster eller 25,2 procent av de som röstade. Där med fick centern 5 mandat. Svenska folkpartiet hade 48,778 röster, 19 procent och ' 3 mandat. Samlingspartiet 37,869 14,8 2. Socialde mokraterna ,37.620 -'- 14,7 3. Folkdemokraterna 32.181

• I senaste OP skrev jag att man bör 'rÖsta på en kandidat som man tror kommer att "ar beta för de intressen och åsik ter man själv har". - Jaha!?! Men hur skall man veta det? Ja, det är faktiskt inte så enkelt. Man måste t.ex. studera par tiernas valprogram. Sådana har alla partier inför ett val. Dessutom har enskilda grup peringar och enskilda kandida ter inom ett - parti , egna pro gra.m. Man kan ocksä följa med vad tidningarna skriver om partiernas program och om de 'enskilaa kandidaterna. Tidnin garna presenterar ocksä kan didaterna I speciella valtenter där, de fär föra fram vad de anser vara angeiägnast Inom politiken och samhället. Allra Intressantast är det att följa med tidningarnas insän darspalter ' före ett val. Där ger sig kandidaterna In I de batt om aktuella frågor. Föl jer man med insändarspalterna lär man ' sig -mycket om , riks dagskandidaterna.

säger Hans, Klas och Marlt. Här

DE TRE VÄNSTERUNGDOMARNA tvel<ar inte om vad de i första hand vill diskutera.

- Arbetslösheten - den swra arbetslösheten bland ungdom, så klart.

Svenskhetsfrågor, utbildning, kultur, fred och nedrustning. Det är frågor som egentligen

bör ihop.

"minoritetskommunis .emot förslag , om an,slag för Men allra först. Jag vill re nämns da ut till vilken gruppering de ter". På annat hAll i landet sysselsättning och ökad bo räknar sig inom yttersta väns räknas DU-grupperna till ma stadsproduktion. ' joriteten. De tre bryr sig inte Man kan gott förstå att de tern. • Alla kandidater liksom även - Vi upplever oss inte som om att diskutera de här frA- unga tappar förtroendet för riksdagen och all. politisk ~ politikerna och låter bli att representa nter för någon viss tivitet är uppspjälkt i tvä hu. . rösta. Det rimmar illa när de gruppering, säger de. Medlem vudblock . .ena dagen .höjer sina löner med marna i Vasa demokratiska Man talar om borgerligt och Text och foto:

17 mk/timme och , följande dag unga (VDU) och unga kommu Iiociallstiskt, ' borgerlig politik Sven-Erik Glader

beklagar sig ' över ' ungdomens nister i svenska österbotten och vänsterpolltlk, socialistisk politiska passivitet. anses allmänt vara orienterade och 'Icke-socialistisk osv. mot den gruppering som be garna; ' D e har · I·t· 'ka ~ Det är fel att försöka lö I 'Finland är gränsdragning ' SlO po l IS ' ·· k er f or " d 'em. sa arbetslösheten genom att ge en mellan de tvA blocken .inte åsikt och d et rac pengar till storindustrin, säger lika markant som t.ex. I Sve Klas Fransberg. De kQper ma~ rige. I vår ,nusittande riksdag • Anslagen för arbetslöshet skiner j stället för att anställa har de borgerliga partierna en och bostadsproduktion mera folk. Dänned leder an liten majoritet. bör ökas slagen för arbetslöshet indi Det ta .. ' l'tik rekt till att arbetslösheten • Vi kan Inte här börja r,edo • Fram till riksdagsvalet den . - , '. re r nar po ~ erna ökar. göra för vad de olika blocken 1S-19 mars kommer vi 1.0s ' 1 valtIder talar vannt for unga 'H Hart . t" och de oUka partierna , står terbottniska Posten att ,berät SJrbetslösa, då de i riksdagen a~s ans. ms ammer. för. ta om valet på olika sätt röstar helt annorlunda, säger Det , ar ?eklagl~ att. notera Mar't Be dts D" "ta d , hur stonndustrm mampulerar En tumregel kan vara att vem som fAr välja 1 ro on. ar ros r e med arbetarna. Det är fel att de SO<;ialistis!ta partierna - hur man väljer rationalisera på .bekostnad av vänsterpartierna, vill ge alla - vem man kan rösta på mänsklig arbetskraft. Vi god del I ägandet, medan de bor - hur det avgör vem som bUr Yttersta vänsterns val tar endast en rationalisering gerliga partierna mera siAr vald förbund, ' foIkdemokrarer och Som leder till ökad produktivi vakt om enskilda och gruppers - och en hel del annat val kommunister, representeras tet inte den som leder till äganderätt. aktuellt. i öP:s mini-panel av utannning och ökad arbets Vi gör detta pA tvA 'sätt: Om man blir Intresserad av löshet. 1. VI lAter varje vecka tre p,o litlk är det mycket intres Ma.rit Berndtson, va. unga representanter för e~t - Vi är emot det förslag tilI sant att jämföra vad de olika safIicka, ingenjörsstuderan visst parti framföra syn höjd konsumtionsskatt som partierna står för. de vid Tekniska högskolan punkter pä dagens samhäl lagts fram, säger Klas. Den i Helsingfors, aktiv i Vasa le samt berätta vad deras drabbar hårdast de som är ar demokratiska unga, Fin parti arbetar för. betslösa och de som kOIl.\>ume- at Finl d satsar pengar i lands svenska skolung 2. I en ruta kommer vi att i ·· t a d e l en av sm . .10- upprustning, t an ~~~t ors domsförbund, Samfundet säger Klas. De lättsmält form berätta fak Finland-Sovjetunionen och i satsas på arbete AI1~ tre är överens om att kåUnde hellre

ta om valet samt spekulera , Chilekoounitten. t unga.

. k l·tik hö' kring valutgången med ton d..en ek onomIS -a po l en. r _ Först var det Hawk-pla Klas Fransberg. Ny vikt pA Vasa län. andras. De anser att stIm~- nen och sedan de ryska robo karleby, studerar vid Peda. Som alltid står även OP :s de lansprogram och anslag for ta .. H V d bl' .. . h k ktäre· rna, sager ans. a Ir gogiska fakulteten, ordfö battspalt "Läsarfotum" öp sysselsattmng ar ara n . . ta sats' ? ' rande för Nykarleby demo pen för inlägg, När det gäller av "konstgjord andning". De nas mng. kratiska unga; aktiv i So inlägg med anknytning till vavill ha betydligt radikalare och - Vi har satt oss emot en cialistiska vasastuderande. I let har vi inom redaktionen mera genomgripande åtgärder ökning av försvarsanslagen, sä Hans Hortans, Sund kommit överens om att manu för 'att råda bot på arbetslös ger Marit. Det är alldeles onö om, studerar i Övningssko skriptet får vara högst en ma heten. digt att Finland rustar för lans gymnasium, är elev skinskriven sida med tvåans krig. • Arbete åt unga i st,ället föreningens sekreterare, ak radavstånd. Längre inlägg re Försvarsanslagen borde för upprustning tiv i FSS och VDU. turneras. användas till skolhyggen, säger

öP informerar . , om riksdagsvalet '

- Vad är det för nytta med Hans. Våra riksdagsmän har

12,5 -

Detta är de fem stora par tierna inom länet. övriga par tier hade färre än 10.000 rös ter vardera. .Tack vare valför bund med de större partierna fick Liberalerna en, Krli!t1lga förbundet en och Enhetspar tiet en ledamot vardera i riks dagen. • I det· liu aktuella valet går alla de fem stora partierna Inom. valkretsen till , val 'i egna valförbund. Landsbygdspartiet, Kristliga förbundet och " Konstitutionella fo~kpartlet har gemensamt val förbund. Liberala folkpartiet , ~ch Enhetspartiet bildar ett .andra valförbund.

• Här skall vi lAta bli att gö ra upp ' prognoser och , tippa valutgången. Det ' behöver däremot Inte den enskilda väljaren lAta bli att göra. Tvärtom - det är intressant och spännande att följa med valkampanjen" att . försöka känna vartåt den s.k. valvinden blå.ser och att dis kutera vilka chanser de olika kandidaterna har att bli valda. Då blir det ocksA mera me ningsfullt att 'själv delta l va let. FöR DET TANKER DU VÄL GöRA!

alltid röStat fi5r anslag som gällt utbildning och kultur; Marit: Det hjälper inte att man är svensk om man in te i riksdagen röstar lilA att det gynnar de svenska frågorna. Klas: -Till exempel för slaget om höjning av beväring arnas dagpenning och flera per missionsresor röstade svenska riksdagsmän emot.

• Alla bör få 12-årig grundutbildning -

Vi vill ha bort kla.ssi.[jce

Torsdagen den 15 februari 1979

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Skum på ytan

D SKUM PÅ YTAN heter grambladet upptog 27 nummer. Kaskö IK :s revy ' i år. Spexet men med små pratet mellan var är lämpligt kryddat med var· antalet uppe i det dubbla. Hand dagshumor:. Kupetterna och , lingen var naturlig och inga da n::erna bar Up? hela revyn . I onödiga ridåfall förekom. Prak ..Forsta akten mleddes då ('tt tiskt taget hela salen utnytt., gang stadsarbetare kom in och jades. fritt och naturligt ventilerade . åsikter på stadsarbetarnas vis. D Andra aktens s tarka pro De slog sig . ned vid sidan av ~amnummer var sketcherna ' scenen. Mellan varje nummer vaktarna samt kupletterna hade de slående kommentarer. Bowling i Närpes, Rastuvisan Scenbilden i första akten före. och I valet ocll kvalet. ställer fasaden till restaurang Kupletterna framfördes med Kaske och handlingen utspelas ryckande oc~ texte~na var väl . / på torget utanför. Scenbilden anpassaile tJI! muslk.en. Speci,. är välfungerande och utnyttjas elIt fastnade Presldentspelet ofta. I första akten notAras och Bamuvisan i minnet. Det kupletten Presidentspelet, sket förra framfördes av två "skol cherna Svenska Armens Anfall barn" ..och den senare av fyra mot Kaske samt ' Mans (Ii) kö- bastuba dare Som t .o.m. hade en ångand(' ugn med på scenen. Mats Granbacka ackompanje andra akten hade scenbil rade på piano eller gitarr. den svängts om och handlhlgen Närpesborna och kasköpoli försiggick inne i restaurang serna fick sig en slänga då och Kaske. Stamkunderna vid sidan då. i övrigt var revyn snäll. av scen satt och språkade samt Fräckisar förekom det dock förberedde publiken på vad som gott ~ ;, skulle komma. Krist-twist f Terjärv, fr.v. Christer Skullbacka, Tom Särs, Dan HAkan Oranö och Boy WIstbacka. Genom detta förekom aldrig o Irma Winberg stod för ko • T~rjä~spexarna bjuder som mera eller m~.ndre kända före agerar mest bland de kvinnliga direkt "döda punkter". Pro reografin till danserna. Flic kornas rörelser var välinövade vanligt pa ett långt program då teelser. Det ar på sketcherna aktörerna. och "togs ut" in i minsta de de fått sin revy visningsklar. man nästan helt bygger, även Hela spexet Skripokootsi upp om några sånginslag förekom- • Sketcherna i den första de- det liksom mera fart över det talj. En "Travalter"-dans tar inte Iilindre än 28 olika mer emellan. Sten Nilsson står len av spexet behandlar b1.a. hela. Ett "stumfilminslag" är med kläder och danssätt I 50 nummer, och speltiden går över i huvudsa.kför sången. Det generationsväxling, orientering, ett annorlunda grepp i en revy. tals stil och dansande flickor två tinunar. · skulle få vara mera av den sor- .snedsprång, tidningsfusioner I den här delen är dekoren ock och pojkar - var njutbar. Likaså flickornas Can-can Arets spex har inte någon ten, liksom mera än den ' enda och en eldsvåda. I .och för sig så värd alt se på. röd tråd. Det är en nummer då nsen. . är det mest roande sketcher, Bland annat firas kommunens dans. Dansflickorna Bettina revy med olika ~ketcher kring -Aktörerna är sammanlagt men sångir:slagen kunct.e.. som tioårsjubileum IIledett brudpar Gullström, Andta Hollfast, Tai 22. En del är ny~ isäliskapet, ~.?-;~ ha va~\n~g~t fl~~ for att (Elvor Johanss.on-Sten· Nils ila Möttus, Pia och Mia Win berg och Jeanette Grönlund rinaen av unga människor via men de flesta har Visat sig ti a t hUPP e k ella. gon liakvt son) och där finns en bra'barn ~. .. . , ' di are. trädgårdssketch och en kuplett gjorde bra ifrån sig. De med s k e c erna s u e.. sanno · utblldnmgen, sager Hans. Alla gE . också ha kunnat lamnas bort. Krombi -lul. 1 Och i slutsången verkandes namn fanns ' utsatt å '. bör f l2-mg utbildning gratis n som på , Sitt speciella ma I andra delen av .·spexet är · är det verklig fart över det he vid varje nummer på prognun-' dn. 'deo utbildning som i dag' ner drar ner skrattsalvor i sina . bOldet. Fin ide! .-ara.r genomgånget gym- monologer är Elof Granholm. la : aktörerna till och med ryc 'De 20-tal aktörer som produ N u försöker man slus Den verkliga veteranen i sällker meden del av publiken till cerat revyn med Carl-Gustav · en sväng.om. en del unga till yrkesskolor s k apet, H enrtkJohansson, har . . Mangs i spetsen kan vara nöj ger en mera begränsad ut .också publiken med som alltid Helhetsintrycket är dock att bildning. Det är fel att begrän då han läser sina dikter eller l aktörerna haft litet lösa tyglar da med verket. Bland ' den fåtaliga publiken valmöjligheterna för vissa; agerar på · annat sätt. Andra . påsig den här gången. De 10 användes ord som "skandal" - Vi har haft· bevakad .kläd kala skämten går visserligen Alla som vill bör få gå i gym_ som man lägger märke till på nasjum den manliga sidan är Christer förvaring i Korsnäs sedan bra hem hos publiken, men spe .och "slöhet" p.g.a. det ri.nga lIarit fortsätter. _ Kunskap Skullbacka och Boy Wistbacka, 1970. meddelar Lasse Ek dellt första ·delen av spexet a.nrt:al kasköbor som slutit upp är :ute onödig för någqn. Nivå_medan Eivor . Johansson .och ström. Ban menar att man blev sketcherna tidvis alltför för att se preIiliären. Ryck upp er kasköbor ! Revyn är så lo peringen i grundskolan är Christina Ahlbäck · är de som av öP:s skrivning i senaste långa. 2!I:S\"'arSläst mot unga männivecka får intrycket att inga För god musik står Teri Boys. kalbetonad - den är er egen! Hemförhållanden och andra. storarrangöi'er in SUSANNE Ln..LKULL P-E. ANDERSON 111D1m is de utrymmen som erbjuds. Där .., . ka .omständigheten bör för håller de t på att uppstå en Kvevlax och Aminne har be fl u tgöra en gallring. vakadklädförvaring. De som har råd åker på "kämppä:kultur". · Det . är bilIi Som alternativ till de kläd EiJ;nBtSt:adi'er till utlandet· på gare för de unga att hyra en ma. säger Klas. egen stuga. Där får de -göra hängare vi har i hallen har vi vad de vill. en bevakad kl?dförvaring i kälDel är fel att de unga Nya elever mottages hOsten 1979 .tlll följande Iltudlerlktnlngar och Marit vill också att det skall laren, . säger Lasse Ekström. bar det svårt slås ut, sä linjer: ger Marit. Det måste skapas ordnas.mera aktiviteter i de ut- Den används av ett par-tre Tekniska skolan: Teknlaka Institutet: resurser så att de kan tillgo rymmen som finns. Hon har hundra personer vid varje dans Maskinbyggnad Mask'lnbyggnad erfarenhet från Ungdomskällatillställning. Skyltar innanför dogöra sig undervisningen. - Elkraftteknlk Elkraftteknik Y.indre grupper och flere lä ren i Vasa och tycker att där ingången upplyser om att för-, Bllteknlk - Husbyggnad erbjuds för litet. varingen finns. rare.. - Husbyggnad - VAg- och vattenbyggnad På det sättet hjälper vi Fredsfostran borde komma in Nu var det i verkligheten så - LantmAterlteknlk upp arbetslösheten, av- på skolprogrammet, menar att jag skrev "återinför". Jag Ansökan till Intr1ldesförhör bOr Insandas senast onsdagen den 28

Klas. Klas. Det skulle passa bra nu diskuteraq,e de festplatser där februari 1979.

. under Barnets år. Och bort ,de bevakade klädförvaringarna Ansökningshandlingarna jAmte Information erhålles portofritt från

• Satsa mera på med. krigsleksakerna. ' en gång tagits bort och där de IAroanstaltens kansli, adress: Vasa Tekniska IAroanlltalt, Wolffska

fritidsakthiteter Och ingen begränsning för nu ser ut att k.omma igen. vAgen 33, 65200 Vasa 20, telefon 961-242244.

antalet civiltjänstgörare, viII Sannolikt finns det . många Som en nyhet för I Ar meddelaa att man ocks6 till tekn laka skolan

är överens om att Hans. såväl större som mindre arran kan dka p6 förhand helt ener delvis utan f6rpraktlk. Studlema på

bOrlas sedan praktikkraven fyllts.

- . erbjuds för få valmöj görer s.om fortfarande har kvar aktiviteter under Ja, det är mycket som Marit, den garderob som i tiderna har Vid anhållan om anllöknlngshandllngar bOr sökanden uppge om an

sökan gAller tekn laka Inatitutet eller teknIska akolan och om er

ih-=~~_ Klas och Hans skulle vilja lära funnits i alla uf-lokaler. För Det nie skapas klubb de unga. S.om de unga borde dem är det här med "återinfö- , forderlig förpraktik finnes eller ej. Dessutom bOr atudielInje uppges.

Studentklasaen på Institutets linje fOr konstruktionsteknik mottar

utrymma:! utgående från unO" lära sig. Få vara med om. rande" bra. De behöver ju inte sökande först I Juli med IntrAdesförhOr I bOrjan av augusti.

d.om arnas egna impulser, säg:r I . Alla ~rd.~ vara lika ak i likhet med Kvevlax, Smedsby. Vårens IntrAdesfOrhOr hålles torsdagen den 3 maj (tekniska skolan)

Hans. _ hva som Vl, sager Marit med NUFS .och flera andra börja och fredagen den 4 maj (tekniska Institutet).

Klas sager a det ofta blir glimten i ögat. Aret runt bygga om sin lokal. I Rektor fÖL' dyrt att ordna n g onting i särskilt politikerna! S eg I

"8evak.at' sedan

l·'970 •If\.orsnas . .., .

VASA TEKNISKA LÄROANSTALT

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 15 februari 1979

Ett nytt hus behövs, men hurudant och var?

EN NY SAMLINGSLOKAL behövs i Oravais. Det ä.r aUa överens om. Ungdomsförening

ens stvrelse höll ett krismöte redan i söndags, men naturligtvis kunde man i det skedet

inte slå fast någonting. Nu på söndag bar föreningen utlyst sitt årsmöte. Då diskuteras

lokalfrågan närmare. .

Föreningens verksamhet måste antagligen mer ell~r mindre läggas ner nu.

UngdQmslQkalen användes flitigt. Den var upptagen så gQtt SQm alla kvällar i veckan. MedbQrgarinstitutet hade sina kurser där, Kuula-institutet .osv. - Ingen större samlingslQ kal finns i centrum. Vi måste därffir ha en ny lQkal, säger styrelsemedlemmen Bjarne SiffTen. '

munen är .oklart i det här .ske- den förra IQkalen som brann det. ner för 40 år sedan stQd. Försäkringen för lokalen .och Från föreningens sida vm paviljQngen är på 2,2 milj. mk. man i det här skedet gärna sik TQmten där lQkalen ·stod är ta in sig på att få någQnting föreningens. Det är en värde- eget .också i fQrtsättningen. Såfull tQmt, men frågan är .om dana röster har åtminstQne den inte är för lit~n att bygga höjts. nytt på. Den är bara 5.000 kva Men å andra sidan klarar dratmeter. Det skull~ behövas föreningen knappast av att större parkeringsutrymmen. ', bygga ett nytt hus SQm skall tjäna hela bygden utan att det Om föreningen kan gå iland - Uppe på magasinsbacken ta blir för betungande rent eko med att bygga upp en ny lQkal längs vägen mQt slagfältet nQmisltt. ensam, eller i samarbete med skulle en bra plats finnas, sa t.ex. idrottsföreningen .och kQm- des det i söndags. Det var där - Det är klart att ett nytt hus måste byggas, säger ,kQm mundir. Martin Nygård. Men vi måste diskutera hurudant hus vi vill ha nQggrant. Det bQrde bli ett verkligt allaktivi tetshus med utrymmen för a.lla möjliga aktiviteter. Ett sådant I hus bör vara rätt stort. Nygård säger att ungdoms - VALSEN SOLGLITTER var indirekt orsaken till att vi lagen ger möjligheter till stats bidrag .om kQmmunen bygger. fick alla våra iJlstrument räddade, säger Rolf Nordman j Men en annan sak är om det Reflexbandet. Nu kallar vi valsen Sotgliiter. Vi brukar nor finns pengar i budgeten för än malt iate spela en vals vid nen tiden på kvällen. Det var ge damålet. .Han f'6rsökte kQntrol 110m att vi speiade .eR vals .8 om Clark Jacobsson .ock Mar.t ti I

'Tur att ,endiust ,e n

orkester spelade")

Sundqvist som äT lediga då., kom att gå till omklädnings rummet Geh u.pptäckte r-9ken. - Ms.rtti kQm inspringande Det var tur att det började på scenen .och sade att vi skulle brinna så tidigt på kväl<len -då .sluta ,spela. VI f{irsökte rädda det fnte hunnit konuna så myc våra ytterkläd~r .och började ket fQlk .och då det inte hunnit plocka ned instrumenten från bli så stimmigt. scenen, säger David ThöUx. Av Tur var det .också att det in någon anledning kQm Kenneth te var 700--800 personer j lo LQlax inte att få med sig några kalen. Då hade det blivit svårt ytterkläder. När vi kom ut bör- , a.tt få ut publik .och instrument. jade han frysa i bara Bcenklä Att det började bI:inna i nor derna .och vi måste linda en filt ra delen av IQkalen var en evig om hQnom. Han hade .också tur. På det sättet kunde alla ta pengar i kläderna SQm gkk för- .sig ut genom huvudingången. IQrade. RQlf NQrdman vill tacka bå Det märkliga var att publi de arrangörer och publik för ken inte hade någon brådska att de hjälpte .oss få ut våra att gå ut. De hjälpte .oss .och grejQr. Ensamma hade vi aldrig Det viktigaste var att rädda arrangörerna att bär.a ut .in hunnit få ut dem. publiken, säger Seppo HaapaniemI. strument .och grejQr. Vi bar ut dem genQm stQra entren. Att ta dem bakvägen var inte att tän ka på. Jag trQr att vi flyttade instrumenten fem gånger innan vi hade dem i bussen, säger Thölix. Jag trQr det gick bara tiQ minuter från det vi hade upp täckt branden tills det var helt rökigt inne i lQkalen. När vi hade fått in våra Sa ker i bussen slQg det redan ut eld i fönstren på framsidan. Det märkliga var att belys ningen var tänd 'h ela tiden. Därför tQg väl publiken !inte heller det hela på allvar. Det var flera fakto.rer SQm kQm att bli "tur i Qtu.r en" vid den här branden.

Det var tur att det var en dast en .orkester SQm spelade på dansen. Lika mycket grejQr till hade vi aldrig hunnit få ut.

Hur branden börjat iörsökte c entralkriminalens experter ldag- , lägga l början av veckan. Men detär inte 'Slå lätt iruinema:

lera möjligheterna med under-I var hitta en lämplig plats visningsministeriet redan i lagQm centralt. måndags, men fick inte tag i I k å . nnan Qmmunen g r In, ratta persQner. åst f'" f lk m' e Qrenmgens Q saga 00

Redan på måndagsmQrgQnen fick han en fo.raning om vilka problem det blir att vara utan ungdomslokal: då ville man nämligen ha besked .om vart höstens värnpliktsuppbåd skall förläggas.

kur de vill ha det, menar Karls. Men han räknar med att kQm munen måste vara med på nå gQt sätt.

Men kQmmunen har .också andra prQjekt på gång. SkQl frågan har avancerat så långt - Oli.ka kurser kan placeras att den nya skQlan nu i läns l pensiQnärshemmets samlings ~tyrelsens papper ligger på and rum, daghemmets lekhall, sko ra plats efter Oxhamns 's kola i lo,.. osv. Men ·det blir problem: 1akobstad. I skolbygget ingår skQlorna år ju upptagna av kur .också en gymnastiksal på 400 ser redan nu, säger NygArd. kvm. Utrymmen för större samling Den planeringen spelar in ar får man klara sig utan den .också då det blir dags att pla närmaste tiden. nera ett nytt samlingshus. • "Ett hårt slag" - Ett hårt slag, säger kQm munstyrelsens .ordf. JQhan Karls. Vad skall byggas .och var? TQmten är för liten, men

A1dre och yngre lM*antade sig med ruinerna av lokalen pA söndagen ocll må.nda.geu.

Andra lokalen som brann ner • Efter en nyårsfest 1989 ut- . bröt en eldsvåda i lokalen. Trots alla desperata försök att släcka elden, brann den ner tiO grunden. Det enda man lyckades rädda av lösöret var en dammsugare och litet köks attiraljer. Den förlamning och förvir ring som föreningen kände in för att plötsligt stå husvilla, byttes efter den första choc ken ut mot en ny period av aktivitet. Vilja att äter ta i och bygga upp ett nytt för enin~shus växte ... Då. byggnadsplanerna god känts gick arbetet undan så att lokaJen skulle kunna invi gas redan i oktober. Men kri-, get bröt ut och allt förenings- . a - lJete lades ned. konstateras l ett protokoll 1939. Den nya lo kalen kunde därför lnvgas först i augusti 1940. (Sammandrag ur Ragnar Hertsber~ historik som han skrev till föreningens 75-års ju::Ueum 1977.)

Torsdagen den 15 februari 1979 Ö S T E R B O T T N I S R" P O S T E 1'11 --------~-------------------------------------

S,iund.e ringen:

Publiken svek

programfesten

SJUNDE RINGENS programfest senaste fredag blev ide

den framgång man hade väntat sig. Programmet blev vis

serligen lyckat, men publiken uteblev. Det var inte mera· än

ett femtital personer, med funktionärerna inrä·~nade. Ord

förande Rainer Nelson vet inte vad det kan bero på.

- Vi skulle kanske ha talat uf:s minimusical och delar av c,m i annonsen, att det ingick närpes- och .övermarkrevyerna. revyinslag i programmet. Men Rainer Nelson menar att man det går inte att kalla sketcher inte ska ge upp i och med 'att och liknande för revy, om m a n . . " · k tt K k d t vill s lIppa s a en . ans e e publIken svek den har gången. också skulle ha varit bättre att , Det gäller att komma igen med ordna tillställningen på en lör- gemensamma tillställningar in dagkväU. om ringen. Kanske publiken Progr-dlllDlet under kvällen upptäcker aktiviteterna så små bestod a,,~ inSlag från Nämpnäs ningom.

•

STE.!Io~IARK

----------~~------

Ann-Louise Ingves, Anders Ruths och Harriet Kass I ett InSlag fl".\n närpesrevyn.

.En enda ungdolllstidning If·· or hela Svenslifinland

Anna-Lisa Svens tycker det är konstigt, att folk in· " te kommer med på årsmö'

tena. Det är ju där man ha r

en möjlighet att påverka.

- ÄR DET MÖJLIGT att ge ut en gemensam ungdomstid - Klagomål får man nog ning för hela Svenskfil.1land?

höra allt som oftast, men

när man vill att folk ska i - KUNDE MAN till och med slå samman de ungdomstid. ningar som finns och skapa en stor och mångsidig tidning? komma med och diskutera, möter ingen upp. Jag har - FINNS DET över huvud taget några fördelar med stora frågat folk om orsaken , och tidningar? Skulle en enda finlandssvensk ungdomstidning man skyller dels på Sten· I va·ra ekonomiskt fördelaktig? Skulle det innebära något mark, dels på att det var I framsteg i fråga om innehållet? skiddag i Pixne samtidigt. Det här är några av de frågor som dök upp under tidnings Nytt för året inom Över debatten vid Svensk Ungdoms storsamling i Kronoby un malax uf är den tonårskom der veckoslutet.

mitte som bildades vid års mötet. En person från sty

stort område, och sånt kos relsen ingå r i kommitten Själva paneldebatten fördes tar pengar. En liten tidning och på det viset viII man hål mellan representanter för fyra är viktig när det gäller att la styrelsen informerad om av de ungdomstidningar som bevaka lokala frågor.

tonårsverksamheten. Ton finns i dag, Senapskornet, Stu årskommitten bildades på dentbladet, Svensk Framtid och

Posten. Det önskemål från ungdoms österbottniska Också i fråga om den omdis nämnden. finns också andra finlands kuterade sammanslagningen på ställde sig Verksamheten i övrigt svenska ungdomstidningar, och studentbladshåll slås fast vid den nya s ty frå n publikens sida påpekades Sandelin tveksam.

SU-ordföranden Micke Ing relsens första möte. Det har att å tminstone Elevbladet bor berg förklarade, att man ville varit kutym under några år de ha varit representerat. ta upp diskussionen närmast inom föreningen att lå ta Martin Sandelin i publiken med tanke på resursfrågan. styrelsen dra upp riktlinjer-! ställde frågan varför man . . . • Da. Någon form av teater väcker till liv tanken på en I - Blir det bIllIgare att sia verksamhet efterlystes vid enda ungdomstidning. ihop resurserna.: frågad: I?g lrsmötet. _ Vad är det som säger b:rg. Ger en okad sprldmng Sekreterare under det att en enda stor tidning inte battre annonsunderlag och kommande året är Harriet kan bli dyrare än många därigenom bättre ekonomi? Stoor, och som kassör fun små? Man måste täcka ett gerar Regina UdeII. Resurserna dök sedan upp - - -- ------------------------- under hela diskussionen. Alla de representerade ungdomstid ningarna dras med resurspro blem (även om Eki Häggman på Svensk Framtid såg en trygghet i SU:s stöd) . De fles , ta debattörerna ansåg ändå, att tanken på en gemensam .tidning Effekter pli 65, 100 och 130 W är dödfödd. Innehållsmässigt Inbyggd phaser eller distortion skulle det bli en tillbakagång, Flera nya koppllngsmöpigheter även om man i bästa fall kun· för bandning, mixning etc. I de spara pengar.

N,Y A MUSIC MAN MODELLER

SiC MAN

Modeller för gitarr, bas, elplano, dragspel, steelgitarr m.m.

Sandöaaton 13, Vasa t.l. 961·110 159

l I

Pengar, sa Kjell Ewalds

I på Senapskornet, är nå got re lativt. Det beror så mycket på ' va d man satsar på. Jag kan nämna, a tt ett pa r timmar i t eve kostar mer än ett helt års . utgivning av Senapskornet!

Två lag deltog i Norrvallastafett

S.iöskog omvald i Lillbv uf

.J o Norrvallastafetten i Vörå JOHN SJÖSKOG omvaldes som

samlade endast två deltagan de lag. Det var utmanarna Norrvalla och Vörå uf som ställde upp i den traditionella stafetten.

ordförande i Lillby uf vid års mötet. Sekreterare blev Rolf Enqvist. viceordf. Kaj Lindvall och kassör Helen Östman . Ny valde styrelsemedlemmar är Margita Törnqvist, Dennis Rönn A v de deltagande lagen visa och Kerstin Thodin, medan Ru de sig Vörå uf vara det star ne Törnqvist, Jim Östman.•.lax kaste och vann med tiden Lasen och Harald Björklund 1.17.16. Norrvalla hade tiden omvaldes. 1.19.59. Tonårsklubben har haft en Resultat: Etapp I: 1) Hå kan livlig verksamhet under hösten, Dahlin VUF 16.18, 2) Harry konstaterade årsmötet. Klubben Riddar N 18.47. har eget rum på Klacken . För Etapp II: 1) Inger Hallvar eningen skall ordna en lappN 12.45, 2) Asa Grind VUF landsresa tillsammans med Pur· 13.36. I mo uf i mars--april. De båda Etapp nI: 1) Nils Hedström ~örenin~arna skall också mötas VUF 16.49, 2) Tage Winter N I en skIdstafett. 18.36. -----....:....-- Etapp IV: 1) Irja Vesterlund Etapp V: 1) Sune Dahlin N 13.07, 2) Susanne Hästbacka VUF 16.23, 2) Sune Ekstrand VUF 14.10. 16.44.

ElTIr ~

RESOR MAN

TRIVS MED

RESOR

BUS'SRESOR -79 Holland ....... ... .. ..... ..... .... . 7 dgr, LalPpland . . ... .. . .. . .. ... . .... . . . 5 dgr, Stundars . . ... .. .. .. ... . ... .. .. . .. .. 2 dgr, Småland . . .. . . .. ....... . .. .. .. .... . 4 dgr, Paris . . . . . ... . .. ...... .. .. . . ..... . . 10 dgr, Innsbruck-Venedig .... . ...... . 10 dgr, England-Skottland . . ... .. . .. .. 12 dgr, Kärnten, Öst"rrike .. .. . .. ....... . 12 dgr, Lappland ..... ... ..... . ... .. ..... 5 dgr, Kirchdorf, Österrike .. .. ... . . ~ . . Il dgr, Sc~weiz Runt-Mainau .. .. . ... . 11 dgr, Siljall Runt .... . .. .. . .... . ... . ..... 3 dgr, Förfrågningar och bokningar - kol\takta

avf. avf. avf. avI. avi. avf. avf. avf. avf. avf. avf. avf.

17.04.

27.06.

06.07.

26.07.

31.07.

21.08.

05.09.

13.09.

28.09

EJ] BUSSBOLAGET ~WILLIAMSUCO Movägen 1 et 22100 MARIEHAMN Tel. 928-21 550.

...

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

TEKNIS,K T

Den snabba utvecklingen inom halvledarteknik:en har lett tiD. att marknade.D d~ aenaa1:e iren har översväm mats av små elektroniska räkneapparater'. De har hit tills gått under de mest skif tande benämningar såsom fickkalkylator, elektroniSk kalkyJat.cx-, miniräknare, räk nedosa osv. Enligt artikla.r, SODl.sbivits på området den senaste tiden. verkar det som. om benämningen räk nedosa &.kulle slå ut de andra. Till en början var priset på rälmerl:osorna opropor tionligt högt i r6rhåIlande till den nytta man hade av dem. Under de senaste åren har priset emellertid sjun kit snabbt och räJmedo. san bUvit vannansegendom.. Grovt räknat är priset nu ungef'år en tiondel av vad det var for fem, tio år se

Behöver man någonting riktigt speciellt finns det särskilda räknedosor för t.ex. matematik eller statis tik och till och med pro grammerbara räknedosor. De mest avancerade mo dellerna har utbytbara mag netkort för olika program ener tiH och med moduler för 25 olika program och 5.000 stegs programmering. Det är förstås diskutabelt om apparaten då mera skall kallas räknedosa -eller om det är en "datamaskin i fiekformat". Någon var mansleksak är det i varje fall inte mera fråga om, rör

d3lL.

•

den grundar sig på re flexion av polariserat· ljus. •

Strömkällor

De flegta äldre räknedo sor fungerar med vanliga små run-da batter.ier. De här kan bli rätt dyra vid flitig användning, då livslängden bara är tio till femton tim mar. I sådana fall kan det löna sig att använda alka liska ootterier~ Priset är un gefär tre gånger så högt

som för vanliga men håll

barheten kan vara sex gån

ger så lång.

Till vissa räknedosor finns

Räknedosan

priset rör sIg mk klassen.

2.000-3-.000

Sifferskärmen

Modeller

De äldsta räknedosorna hade en skärm med små, Utgående från de beräk- röda, lysande siffror. De här ningar räknedosorna klarar består av lysdioder (LED = av, kan de indelas _ i olika Light Emitting Diod) och kategorier. De enklaste är syns bra inomhus men kan konstruerade för de fyra vara svåra att observera enkla räknesätten. procentc ute. En något nyare typ av räkning och kvadratrötter. räknedosor har större, grönt Eventuellt har de också ett . lysande siffror som funge minne för upp-bevarande av rar enligt lysrörsprincipen. mellanreeultat. En sådan De syns bra också utomhus räknedosa räcker gott till i men inte i direkt solljus. de flesta vardagssituatoiner Den tredje och nyaste ty och priset är överkomligt pen: av sifferskärmar är (30-150 mk). En skolelev i gymnasiet uppbyggda av flyta.nde kris tal1er (LCD = Liquid Cristal eller yrkesskola däremot be höver en s.k. funktio~sräk~ Display). Den har mörlul siffror mot ljus bakgrund ned088. med de trigonome och kan därför inte använ triska funktionerna, logarit mer osv.. En sådan är funt das i mörker. I starkt sol sken däremot, då de andra tillräcklig 8.nnU vid fortsat fungerar .-dåligt, är LCD ta stu!iier i uniVe:r5itet, tek niskt institut ellet" liknande. skärmen tydligast, eftersom

det dessutom laddningsbara NiCd-batterier eller ifall räk nedosan alltid används sta tionärt, kan man använda nätaggregat i stället för batterier. De nya LCD-räknedosor na har ytterst lå-g strömför brukning och är därför för sedda med kvicksilverbaUe rier som trots ringa format har en livslängd på närma re 2.000 timmar. •

tl·la nyvaId · Ska·

Specialiteter-

För den som inte är nöjd med det vanliga finns det räknedosor med de mest s'k iftande finesser. Det finns t.ex.räknedosor i kredit kartsformat, räknedosor in byggda i armbandsur, räk nedosor med väckarklocka och kalender för nästan hundra år framåt eller rätt förmånliga kombinationer av sto~ur och räknedosor. CHRISTER SIMONS

svensk grupp

gick tilllänsfinalen

NU ÄR DET KLART. Inkom mande sommar reser Kors. O SUNDOM ungdomsförening holmsgill€ t till New York med höll sitt årsmöte fredagen den SÖU. Men också andra passa-I 26 jan. ,i .Andelsba~ke~ klubb gerare ryms med på denna ge- I lokal. SJutton foremngsmed nuint österbottniska resa. SÖU lemmar närvar mötet där Har har bokat 20 eXitraplatser på ry Paro ledde mötesförhand planet till New York. Avresan lingarna och Anna-Lisa Finne blir de.n 13 juni och återresan skrev protokollet. Ärendena den 26 juni. Resans pris nån löpte alla i rask takt med un Helsingfors är-- 1.605 mk (tur dantag av punkten val av ord och retur). Eftersom det är förande för kommande verk ett begränsat antal passagera- siunhetsår. Där fick mötesdel re som ryms med när Kors- tagarna en liten andningspaus. holm.sgillet och SÖU reser, Ingen frivillig anmälde sig åt hoppas man på SÖU att alla minstone. intresserade tar kontakt med Men till allas och förening det snaraste. .ens glädje åtog sig Harry Paro SÖU har också beaktat dem, att hålla klubban ännu ett år som vill stanna längre i New ' trots att han v.arit ordf. fyra York. Dels kan man på Van- Ar och nu tre år i följd. övrig;l. couverresan (avfärd 6 juni och . styrelsemedlemmar: Kerstin återresa 6 juli:) åka till New Berg, Fredrik Bäckström, Erik York. Finnairs plan fortsätter Cederholm (ny), Anna-Lisa nämligen från mellandand Finne, Anne-Maj Finne, Gun ningsorten Montreal till New vor Marander. Birgitta Nybo York. Priset för denna resa är och Harry Östersund (ny). också 1.605 mk. Dels finns Suppleanter blev Rigmor möjligheter att till ett verkligt Holmström, Ulf Höglund (ny), fÖrmånligt pris (1.395 mk från Sven Lindberg och Carina Pa Helsingfors) resa till New ro. Revisorerna återvaldes och York den 6 juli. Med denna är Kurt Berg och Levi Luden. resa blir Merfärden 23 juli. Till buffHöreståndare valdes 'På SÖU:S kansli hoppas man Ann-Chatrin Jern och . Inge att aHa reshuga.de tar kontakt. gerd Sundin. För att hålla ord ningen på komman.d~ danser _ valde mötet 24 ordningsmän varav tre är kvinnor. Folkdanssektionen återvaldes och ordf. är Ingmar Sundin. l Likaså återvaldes fotbolls-, SKATILA UF ha,r många ak schack- och bordtennissektio tiviteter på gång. Föreningen nerna. Ulf Berg blev ny ord har eget folkdanslag. Man förande inom bordtennis. bedriver gymnastikverksam Schack 'leds av Daniel Sten och het, tonårsverksamhet, bord fotbollen av Carina Paro. En tennis ooh d~ssutom får skyt. ny tonårssektion tillsattes med tarna utöva sina övningar ,Harry östersund som ardfö där. Tonårsträffar hålls var· rande. Dans- och festkrumnit je freda.g kväll som hittills. ten återvaldes och leds av Olof All övrig verksamhet kom Nybo. I byggnadskommitten är meJ' ock....å att fo:rtsätta som Erik Cedoernolm ordförande. tidigare. Föreningens verksamhetsbe . rättelse visade att en mycket Föreningen planerar en re aktiv verksamhet förekommit, novering av klädgarderoben trots att föreningen själv inte som eventuellt komme!' att bli haft tillgång till någon lokal till klädförvaring. och därför inte kunnat ordna Skatila uf kommer fortsätt egna danser. ningsvis att satsa hårt på dansverksamheten. Hittills har I verksamhetsplanen rör 1979 två sommarfester ordnats och inryms bl.a. sju programfes äveni sommar blir d-et en. ter, tre gammaldanser, tre ungdomsdanSer, nyårsrevy och Gunilla NOITOO valdes till ny tonårsträffar. ordförande. Avgående ordfö _ _ _ _ _ _ __ rande Harry Andersson kvar står i styrelsen som viceord till aIUlonsör- och orkester·b e förande, andra viceordförande ställare. . Övriga styrelsemedlemmar: är Fjalar Ingo, sekreterare Pätt, Ann-Louise Ann-Louise Hjortman och vice Kaj-Erik sekreterare Asa Strandberg. Pått, Stefan Hjortman, Mikael Jan-Ove In go omvaldes till österberg, KjeU Bäck, YIlog"e kassör och Stefan Hjortman Groop.

Gunilla Norras

ringsförmåga" . Laihelagrup-pen består av ungdomar under 12 år. De upp rörde · två saker om Hölmöli borna, -" Hölmöläisten ruokale po" och "Hölmöläisten arkea" . Storkyrogruppen framförde en egen produktion "Milli finni saa aikaan". De svenska p.roduktionerna, TVA A,V LÄNSREGISSöREN Stina Agrens teatergrupper som alltså inte går vidare till , var de: eada' svenskspråkiga deltagarna i Vasa-uttagningen finalen, var "Huvudsaken är att till Unr;doIIIens Konstjippo 79. I recitationsklassen fanns man är frisk", som framfördes inga 8vellSkspdkiga. representanter med. av Övningsskolans dramaklubb, Ingen' av d8 svenska grupperna gick vidare till lällsfillaren. och ett sång- och rytmikinslag med en barngrupp, som övats Uttagningen i Vasa ordnades Miniteatteri är en grupp in av Stina Agren och GuiIler gemensamt för Vasa, Storkyro skolflickor, som har gjort sin mo Michel. och Laihela. De teatergrupper uppsättning helt på egen hand. Lasse HjeJt påpekar att alla som går vidare till Iänsfinalen, Pji!-sen heter "Sattuuhan sitå", grupperna gjorde bra ifrån sig. är från Vasa Miniteatteri, från och framförandet tilltalade ju- Men juryn hade aU välja ut en Laihela Näytelmäpiiri I och ryn. Skådespel~r.en Lasse Hjelt, t representant ,för varje ort, och från Storkyro Isokyrön Neppa- som satt med 1 Juryn, talar om de valda ansags av olika orsa rit. "en långt gången karaktärise- ker mest "representativa".

Konstjippot i Vasa:

IrLgen

Ilarry Paro leder Sundom nf

I{orsholmsgilIet till New York

RENT

•

To_rsdagen den 15 februari 1979

••

ISBANETAVLINGAR

I KRISTINEST AD

utanför havsbadet sönd.

18. 2. kl. 13.00

Billäktare, korv, saft, kaffe II Inträde 15,- startlistan 3, Välkommen! KrsnSB

_T_o_r_sda_ge_n_de_A_l_5_f_cb_nl_8_I'_i_19_'_9_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--.:.Ö_S:-.T I'~R BOT T i'-I

. Fl-1mb ' l-ten 1'-------------: I,.

S l\ A P O S T1l.. ~

NiiRPESREVYN

På

D ARET är 1952 och pansa· ren Claude är snart· 17 är Med den franska filmkonsteIl!' vanliga träffsäkerhet skildras den osäkre- ynglingens första lärospån inom erotikens områ de och hans utveckling till mångkunnig flickjägare. Hu vudrollsinnehavaren Charles Denner gör ett mycket. över tygande porträtt av "den unge

KomplSar trättar oetrakta.s som mtressanta bara tills den Köttsliga akten fullbordats. I princip verkar inte Claude se någon skillnad på sina flick vänner i ena sidan, och å and ra sidan den prostituerade som han uppsöker i filmens början. Helt på samma linje gll.r också faderns moralpredikan I

förhoppningsfulle" i det tidiga femtiotalets version. Filmen gö" heller inget försök att döl ja den onani och det POI"DO grafi.ska intresse som hör de övre tonåren till. Claude lever i en typisk ansk medelklassfamilj, och U!l~ med kamrater ur lik r.a:l.de miljö. Filmens allmänna tonfall är genuint franskt. med de högröstade diskussioner som hör till.

slutet av filmen: Du skall prö va många innan du bestämml'J dig för "den rätta", undllrför stätt: . män fär gärna pröva minga. men "den rätta" är aldrig en flicka som "prövat mänga", eller prövats av män ga.

MEN: Man undrar, om det också skall uppfattas som ge nuint franskt. att kvinnorna i filmen har så litet värde? De flickor som Claude och hans

D ELLER VILL regissören Claude Bessi peka på 50-talpts kvlnnodiskliminering, och få publiken att tänka? I så fall gör han det inte utan fram gång. Men jag är Inte säker på att uppsätet är så ärligt Betyg:

Halvbra. ANDERS TEIR

spelade i Stockholm i syfte att. lura någon på pengar. I själva verket gick gästspelet så gott . som J'ämnt upp. utgl'f' ts.Sl· _

egna initiativ från en revy grupp, men att åka snålskjuts dan räknar han preliminärt österbottniska dansorkestrar ! på våra preliminärbokningar av fram en summa på 12.250 mk. på skiva presenleras på söndag Medborsr . ..,arhuset a"r I·n·t e rent Inkomsterna uppgår tH! 12.906·l regIOnalradion, 'Det är skivor l" spel. mark .. En vinst antså på bara C I 656 mark! a.v . irius, Reflexbandet, Barba i - Vi har inte åkt snålskjuts, !menar Alf Bäckström. Vid vårt - Det är inte alls oväntat rela, Zotch och Exom som spe~ första samtal till bokningscen- . att Närpes uf drar publik las upp, och deras musik komtralen hade stockholmsförenin- Stockholm. Det finns många menteras av Pelle Jansson. gen inte bokat någonting. 1n närpesbor i trakten" och det är Dessutom intervjuas Ellinor att many" ställer upp på WI'kma n so m sJong] ... . R e fl ex , nan vi definitivt bestämde oss, "klart . hade ma~ änd~ hunnit boka in SIO egen rev . Jag tror inte . • . ,den 27 Januan och 3 feoruari at' Oravais hade fått mera pu bandet den tId da skIvan gjor preliminärt. Något "gick i kors" blik, även om vi hade uteblivit. des. Producent för programmet I på bokningscentralen, och Be Andra fakta talar kanske är Jan-Erik Widjeskog. !I rit Bäcldors' slutli!!'a besked emo t den åg'kt ~ l en. E n l'Iogt upp Regionalradion söndag kl , til} bokningscentralen gick inte gift ska en grupp från Avesta 9.00. • i att få fram. Till slut visade det ha annulerat sin beställning si; att 3 februari var ledig, till oravaisrevyn, då de fick hö och vi tog den kvällen. ra att Nä.q:~ skulle gastspela. stämma över föreningarna i det !avseendet. Det .är nog närmast Det enda felakHga vi Berit Bäck'f ors vill att SÖt' en fråga mellan föreningarna ; möjligen har g.iort är, att vi ska ta upp frågan ocb göra .själva och arrangöerrna i Sv eI annonserade f{}:re Oravftis någon form av ' rekommenda- . rige. uf:s föreställning. Det kall non till föreningarna. ----------'1' eventuellt ha verkat negativt - Det är naturligtvis illa om , för delJL. Å anilra sidan an gästspel~n kommer så nära in I nonser.ade vi bara i Närpes på varandra, att någon grupP' I Tidning. En annons i till ex blir lidande. säger SöV:s tea empel Dagens Nyheter skul tersekreterare Helena Vdd le nog ba varit negativare Ståh\. Men jag har svårt att österbottnisk ungdamsUdnlng

för oravaisbornas del. Jakobstad, i!'tnland

se, att SöV skulle kunna be! Medlem av tidningarnas

förbund

. Alf Bäckström vill också ha sagt. att Närpes uf inte gästridningen utkommer varJf

torsdag

I I ,I i I

'I I

()!-öt€ ' rbottniska Posten

BYTESBILAR: I

Trafikskolorna i Jakobstad ,I

__________~----------~__--~ i Trafikskola HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje

Ny kurs börjar varje torsdag kl . 17.00. Kanalespl.8. tel. 13003

måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, el. 12 145

ANNONSERA

Bo'teriM- - BHgtas- Hvdraulik - Pneumatik

Jakobstads Ackumulatorservlce

ÖP

Bott-D]!"ska skl· ,Tor i reg·l on a lra d·'l on

• • • • • • •

Ficit Fiat Fiat.. fiat Fiat Fiat Fiat

• • •

Fiat 128 •••••••• -71 Saab 96 . . . . . • .. -68 Opel Rekord Farm.-67

aso

, . , .. , ,.

(#HANKKIJA

. V,klund & Krokvfk Jil~·)::'sg.

131 Farm. , •. , -70 133 ...••••. . -70 -75 132 , . , , •• ,. -74 127 ... , , • •• .73 128 ..• , • • .• -73 600 ..... .... , -72

V. Schaumansespl. 1

J:stad tel. 967-1:4 100

39. tal. 967· T3 333"

l\.

ttedaktöJ

och ansvarig utgivare

PER-ERIC ANDERSOl"

H.edaktton Jakobsgatan l:i,

Jakobstact. teJ. \,16"1-16555

Postadress PB 27,

6860) Jakobst.ar'

RedaKtör, I/asa ::;-K Gladel,

Handelsesplanaden 10 D,

teJ. 961-11 3:> 2~

Redaktör I ::;ydösterbotten

Serte] Nygll.rCl,

Box. 21, 66100 Malax.

tel. 96.1-65 l!' l ~l>AKTIUN:::ili.A1Jb. ,

Alt Snellman, ordförande,

M.argareta Smeds, Lett Rex,

Christel Holmström, Harriet

Lindelöf, Boy Wistbacka, Tore

8nlckars, KllIrl-Gustav Olin.

~RENU MEltA TlUNSPRIS

1979

JRG SKA

urr

VÄRLDEN OCH VJSR VAD JIiG . DUGER. TILL.!

den al . .. , ........ ,. Halvt ar . .. , •••••... ::;kandma vlen , • , ... , . LösnummeJ ' . ........ .

srOR#<LlfS- DEr

jfR INTE MAN SJt){LV

.,.. ......

17,

~,-

-.RO

ANNUNSMU'M'AGN INC..,

8öU:s kansli, Vasa.

te!. 961- 11 35 72 ocn I. ] 53 72

SOM DUGER nUNAGOT

OP:s ANNuN8TJANS1 dUg Gunnal.

Jakobsgatan '13. Jakobstaa.

tPI

1167-11827

Annonser 001 tnJauIDas ::lenast måndag Kl. 16 KASSA UCl-J BOKFORING

Jakobsgatan 13, Jakobstad.

te!. 967·13555

....NNuNSPRlS l texten .............. 2,30 Etter texten .. , ....... 2,10 Bestämd plats -,20 per mm

I!~AH.UANNUNSEh

MlDllTllstorlek :lOt; mm, till· läggspJ"lB -,30 spmm och färg t<'årentngsspalten per rad l , ~sterl;lottruska Posten 'lnsva· rar mte fÖl ev. 'il<adll som till· roga.s 'innonseJ ::lom mringts eller som pil. grund av post rörsening Inte införts i Derärt nummer.

~=_...L

_____

l-_l:.iI._ _:::~ 1 Jakobstads l'ryckerloct

I'Hlmngs

Aktiebolag, Jakobstad 1979

•

Ö S T E R 8 O TT N I S K A

P OST E N

Torsdagen den 15 februari 1979

----------------------------~----------.------------------------------------------------~----~--------

Ett gästspel för mycket i Stocklwl1n?

Reflexbandet till Åland

Närpesrevyn 'åkte snåhkjuts'

- 'Vi gick inte bakom

REFLEXBANDET sliaJ! SIle la på Aland 24 februari, be rättar Mats I~link från S1'8 ~Iucic. Det är arI<1ra öster bottnis!ia orkestern som spe lar på Aland sedan utbytet Iwm igång för drygt ett år sedan. Exodus var på Åland i augusti. Mera skaJ! det bli, lovar Flink.

NÄRPES UF:s revygästspel i Stockholm har väckt en del In·1tik inom Föreningen Svens ka österbottningar i Stockholm. Föreningens sekreterare 8 erit 8äckfors säger i en ulsän dare, att ·Närpes uf har gått ·bakom ryggen på. stockholmsföreningen, och att man har . åkt snålskjuts på. deras bokning av Medborgarhuset.

- VI HAR INTE på något sätt försökt lura någon, säger Alf Bäckström, ordförande i Nirpes ufo Man stäJler itIte till med en så stor apparat som ett revygästspel bara för att bråka med någon.

Bakgrunden är denna:

Skivan med Tellus och Yes ter är nu ute på marknaden. Flinks egen förening ~ han är viceordförande i Västra Saltviks Väl - försökte ordna en popkonsert i stor skala för en tiq sedan. Från Stockholm hade man engagerat tre band, -Bobblers, Boogie och Blond Band. Dess utom framträdde Yester med pop- och rockmusik. Man väntade stor publik och placerade konserten i Marie hamns idrottsgård. Det visade . sig dock att Solbacka i Saltvik skuIle ha räckt till. Det kom ungefär 350 personer. Minst det dubbla hade arrangörerna räknat med.

J gästspelade den 3 februari, och att man redan hade engagerat . revyn samlade en publik på Oravais uf, säger Alf BäckVI har Inte gA.tt bakom ryg Föreningen Svenska öster- · 481 personer. SvensköSlterbott- ström. Vi tyck.te det var onö gen, säger Alf BäckstrÖDL b ottningar i Stockholm har två ningarna i Stockholm anser, att digt att kontakta föreningen å r i rad haft närpesrevyn på· närpesrevyn drog publik från på nytt: I det skedet visste vi ledigt da tum , och vi bestämde g-ästspel. I år ville man ta en oravaisrevyn. att revygänget ville till Sve oss för det. rige, och vi hade rutt välja mel • Berit 8äcl,fors: revy från en annan del av SÖterbotten och bestämde sig för • Berit Bäckfors: lan en dyr nöjestripp till Umeå Oravais. Nä.rpesborna ville ock eller en resa kombinerad med - Den här gången har När så komma till Sverige (när- , Verksamhetsleda.ren för! ett gästspel. Det senare inne- r pes uf och medbjälparna i mast som belöningsresa för Närpes uf ringde omkring Lu bar en viss risk, men vi räk- Stockholm gått bakom ryggen amatörerna) och ordnade i egen cia och erbjöd gästspel av ded _-' tt! t fO' I I'k på styrel;sen i Föreningen .. pel' n e or ora l a S vens k a Ö Sit erbottnmgar . i regI. ett gästs . I S tockho Im. ras revygrupp ... men h an f·IC k Illa ek m"" a . Omvals hadJe sin föreställ höra av sig igen strax före jul. myc et pengar som VI skulle Stockholm. ning den 27 januari, och PUbli-/ Ingenting hördes från Närpes. ha gjort om vi har.le rest till Det kan tyckas käckt med ken var 340 perooner. Närpes" - Via SÖU fick vi reda på Umeå. Den 3 f ebrua ri var ett e SE SIDAN IJ

PRJSI(R YSSET 0:7. MIT, GIROBESkED EJ.EV ':::;1./ r\LLDEL€S I ROTTIGT AV M~CkA.,y •

o Nu löser vi ett priskryss. Sänd in lösningen senast månda gen den 26 februari till Österbottniska Posten, PB 27, 68601 Jakobstad. Märk kuvertet Priskryss. I priser utlottas 30, 20 och 10 mk. Lycka till!

Namn: Adress:

•

lO '

•