ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
En titt på revyerna Kaskö KASK(jREVYN hete,. Oss och 1»,. pro· kJluUtJ fotisgii"get. Mest ~ åe1I om kAm· p.. _ot storebro,. Niirpes. Jodd. AylIIollahtJ fö,.ekom. ~.I KAskö ocksll
"--fI4t' mul'-
_nrJlS _
Oravais
Terjärv
ORA VAISREVYN hete,. JUltM,.Ugtvis - lAga Heimlös och ii,. gjord så att åe1IkA" am· bMJJe,.1I i bygth1"1Ul. Hii,. ii,. tht Vörti-bonul som få,. på piiJse" - fö,. O,.avaU· skapelseM ii,. också lokAlt beto· 1UIIl. Jodå. AyatollahtJ fö,.ekom. me,.. 1 O,.avais också.
TERjÄRVREVYN hete,. TäskoiuvartJ. Och il,. rätt all· nU;' till si" kA,.al!./ii,.. Me" fUl tM,.Ugtvis få,. sig K,.ombybo,.. JUl på piilseM. NiihiI. I"ge" ayatollah bQ',. i"te. Terjiirvrevy" ii,. ""ik i tht af)see1llkt.
Se sidan 12
Debatten om stora skolor kontra små skolor - vad elevanta let beträffar - har pågått länge både i Finland och Sverige. De senaste veckorna har vi haft en debatt om oron i sko- . loma, om slöa elever, om vandalisering och om problem i kontakten mellan lärare och elever. Tannerbergskolan i Lycksele - gymnasieskolan med 850 elever - har nä'mnts som ett exempel på hur en stor skola kan fungera bra. ÖP:s redaktörsteam, Sven-Erik Glader och Bertel Nygård, • n..hit,. tU "'.. HI.,. Ch för till Lycksele för att på ort och ställe kolla upp situatio risli". Albiic/t; ocb
• Se mittuppslaget. 9:an och lO:an
· , A vKJort. Omröstningen om 70-talets populäraste låt är av gjord. Vann gjorde två låtar inhemska Road Runner med Hurriganes och Patrick Hernandez "Born to Be Alive. Den senare inte helt oväntat. Omröstningen om 70-talets populäraste artist/ grupp är också avgjord. Efter en mycket jämn kamp vann Boney M fö re Hurriganes och Boppers. På sista sidan finns tiobästalistan. Och de som vunnit bandspelaren och LP-skivorna.
g.SlMIM
.. fo,.s.... so", IIIg;1 ,."t14 /Ni Kro",";· "OrlS bli,... !to",sl.
I
Torsdagen den 14 februari
~~~=.N------------------------~2
I
..
Skolor bmgdaslo m minkhus
Tannbergskolan i Lycksele är en stor skola (850 elever), som 1 skoldebatten i Rbl har man nyligen tangerat en sida af, saken som det inte bru enligt samstämmiga uppgifter fungerar utan större ordnings· kar ordas så mycket om - nå'mligen själva skolhuset.
problem. - V åra skolhus å'r fel byggda, menar ett par kritiska /å'rare, som tycker att oron
En orsak är förstås att det är en gymnasieskola, inte ett högs· tadium. Andra förklaringar finns väl också. men det är ändå i skolan på ett sätt bara är en naturlig reaktion på en onaturlig omgivning.
klart att själva skolhuset har betytt mycket. - Eleverna har ingenstans att vara, de driver omkring i korridorerna, såJer en När man byggde skola i Lycksele, var det inte skolhusets ut· av lärarna.
seende - några konstiga arkitektgriIler - som fick vara det Man såg till vad undervisningen, själva verksamhe - Kommer en dö." i vågen för någon som är ilsken å'r en spark ganska naturlig, avgörande, ten krävde . Huset som sådant fick rätta sej efter det. säjer den andra.
Som det står i ett representationspapper: "Man studerade verksamheten och byggde ett skal kring den." Ett sånt synsätt går inte hem i alla kretsar.
Tanken var denna: - Det.. å'r tydligen byggmästarnas fel! utbrister en inså'ndarskribent irnoiskt.
- Anonym trängsel skapar oro - det ska vi alltså undvika! Så man byggde ett hus som ser litet ut fast det är stort. Ett Frågan å'r om inte konstaterandet träffar betydligt nå"r1nare sanningen än vad sk
hus saknar korridorer i vanlig mening, Och så vidare. ribenten någonsin avsåg.
Man tänkte först och byggde sen . (Frånsett att man borde tala om byggplanens fel i stå'lIet för byggmästarnas fel.
000 - Syndabockar har det redan utnå'mnts alltför många; skoldebatten.)
Nu tänker man naturligtvis också i vårt land, då man ska till att bygga skolhus. En annan sak är vad det ger för resultat i prakti. ken . Det första hindret är makthavarna , som stryker bort allt sånt som inte är "absoulut nödvändigt". Det ska sparas pengar i republiken och där är skolvärlden inget undantag. Men sen har man ju också en känsla av att" tänkarna" slutar tänka när de kommer till det praktiska förverkligandet. Man har kanske stannat för en dej viktiga och riktiga lösningar, men sen tar man de olika rummen, lägger upp dem på rad och sät· ter en korridor vid sidan. Och så får man då det som vi alla känner till. Nämligen det ta att finländska skolhus verkar vara byggda enligt samma rit· ningar som de österbottniska minkhusen. - En lång korridor där minkskötaren skrider fram och delar ut sina gåvor, och så lyorna längs sidan. Dessutom är det så ordnat i högstadiet att man saknar hem· lya. Det är ett ständigt minkflyttande från morgon tiU kväll. Och det leder till "anonym trängsel" i mittgången . Stressade minkar biter ihjäl varandra. Stressade skolelever sparkar sönder dörrar.
000 Huset - skalet :-.. är naturligtvis inte patentlösningen på alla skolproblem. Det är en tanke bara, en av många. En tanke som kunde vara värd åtminstone en gnutta upp märksamhet i dessa tider , då talet om disciplin och skärpta st raff verkar vara så helt dominerande.
Inget OS i ÖP Man harju kört i gång nu i LAke Placid. Med risk för att liisekretsen börjar knorra, får vi då ",edåel4 att ÖP inie har tuigra reportrar på pl4ts. Det är så liiskigt att ta kort utomhus n;ir det är vinter och svinkallt, så vi tyckte OS fick va. ra för den här gången. Men vi följer med vad som händer. Här lir då en förhandsrapport i form av ett citat från vec· kotidningen Vi. Texten har den tvetydiga rubriken Pressen svår för Stenmark.
o
Reportern till Ingemar Stenmark: _ Nu har du vunnit fem raka. Börjar du aldrig fundera p~ hur länge det här skall hilla? Stenmark : - Jag färsök Ut bli ~ tänk . Reportern : Ja men tänk efter. Tänker du inte p1 hur länge det skall hilla, om du tänker efter. Stenmark: - )0 kanske n~n g~ng att man tänk . En vecka senare . Reportern : Nu har du vunnit sex raka. Börjar du ald rig fundera p~ hur länge det här skall h~lla? Stenmark: - Jag försök I~t bli ~ tänk . Reportern : - Ja men tänk efter. Sex raka . Tänker du aldrig p~ hur länge det skall hilla, om du tänker efter. Stenmark: - Jo kanske n1n g~ng att man tänk . Osv osv , i sju veckor.
Reportern: - Nu har du vunnit fjorton raka . Börjar du aldrig fundera p~ hur länge det här ska h:llla om du tänker efter. Stenmark: Jag försök Ih bli :l tänk, men de e sv:lrt ib land . Reportern : - Ja men tänk efter. Femtonde veckan . Sten m ark faller! Reportern : Är det inte s:l att pressen blev för sv~r för dej . Har du inte gltt omkring och tänkt på hur länge det skulle Mila . Tänk efter. Stenmark: - Jo man har ju tänkt ibland, de e sv:lrt l:lt bli . Reportern : - Om du tänker efter, tror du att du kan komma igen efter det här. Tänk efter! Och si vidare . Odni vidare. Vintwefter vinter O
-Hlln som lirlIr fiol på bilden Olllln heter PIIlIei Koglln. Den 21 febrtllln' still/er hlln upp tillslImmlIns med VIISII slIIdsorkester och bjuder på symfonikonsert ; stlldshuset. Det ilr en 1111 de månglI punkternII på stlldsorkesterns IIårprogrllm Symfoni! - Det låter högtidligt. . . - Nix! säjer kapellmäStaren Ralf Sjöblom . Det där är fördomar. Att gå på konsert är inte alls så "fint" som det kanske ansågs förr. Numera kan man gå på symfo nikonsert utan att klä. upp sej. Man kommer som man är.
- Jag tror att en orkesterkonsert kan vara en upplevelse för ungdo men, säjer Ralf Sjöblom. Många ungdomar tror kanske att musik är det samma som att stå och sJå på en gitarr. På en orkesterkonsert är det mycket annat som fröjdar,
I I 3
Torsdagen den 14 februari
••••••••••• •••• •• •• ••••
ångkalsarna
.-oSTEN
e>.,
ekniksarnhällets Waterloo an kärnkrafts är D~ot problem. nog fixa saken åt man för mej i teve. osöb tankarna till mina IIcEbla:lga. nI
monument över teknik
_""'","""u misslyc.kande hänger de
d_alS fOruäfIl.ighet.
. - sh ju tycker man lhIgblsonger kunna konsprecis som ett par konkal- fast med längre ben. enkelt är det inte i tekni
•
lUmpar där under som är knappt halvmetern långa . Det är som att bosätta sej i en mjölksil. - Fritt spelrum upptill och trångt och jävligt nertilL - Varför detta enorma utrym me mellan grenen och midjan? Inte sen man slutade som äp- . peltjyv har man behövt så mycket byxvolym. • Nej, långkalsonger är inga sär skilt häftiga kJädesplagg . Ska kärnkraften försvaras med det mo derna samhällets framsteg, så får man nog välja andra exempel. Långkalsongerna är den textila teknikens Waterloo.
• Nu skulle jag väl inte säja så mycket om det bara var det här exemplet . . Alla regler har ju un dantag, och kalsipperna kunde i och för sej vara det missfoster som utgör den moderna teknikens un d h I d " bar man f ar ats en e me antag . . . ' .. c.-_ L=_ d b Men så ar det Inte. Man stoter .JUl lULlger et ett par ens-·. ko' k d .. pa te IS a sne steg van man an vänder sej . - Finns det till exempel nån medborgare som utan att ljuga vill påstå att han eller hon har ägt en miIarpenseI som går an använda? Jag tror det inte. • Milarpenslar måste ha existerat i långa tider. Ändå drar de fortfa rande med vad som måste vara penselteknikens allra primitivaste barnsjukdom: De fäller hhet!
BERTEL ____ NyGÅRD
.
Därmed fäller de den väsentligaste egenskapen en miIarpenseI kan ha. Jag tycker mej kanske ha ägt en svart jävel en gång som var rätt sta bil i hårbottnen, men i vanliga fall får man räkna med att det åker ett hårstrå per penseldrag. Har man stora ytor att fara över, ser penseln snart ut så man nästan vore beredd att låta den kandidera i ett finländskt presidentval. • Nej, milarpenseln är inte heller n~ot bra exempl för teknikskry tarna.
il' alldeles tom i krop.
8as
skrivning, man utan att se, höra kiaaa oJgonting.
- Vi har effektiva mediciner, säger medicinmännen . Ta det här så ordnar det upp sej . Ta bara den dagen jag drabbas Skitprat! - Det blir bara värre. av ryggskott. - Den medicinska Och det blir värre framåt nat tekniken har inte ett ord till tröst ten, som nån popskaId sjöng här att komma med. om året.
Man får gå till nån självlärd, oteknisk amatörknyckare . Eller ta det här otroliga fenome net småbarnskolik. - Det låter ju begripligt med luft i magen och så. Men medicintekniken är fötvirrad .
• Iklädd tekniksamhällets Watec 100 sitter jag där klockan fy~a på ~ natten och framkväder vaggvlSOC. - Kom inte och snacka med mej om teknikens paradissamhäl le!
• •••••••••••• ..
med Asa Osterlund, som är en av BO-talets första abiturienter.
"Studenten •• bara hård press"
Och fr~an är om det finns
n~ra sån exempel.
- Vi har ju bLa. skrivit svenska, men det gick im' na bra. Jag valde att skriva om "Mäns och kvinnors arbeten" lik som de flesta andra har gjort . - Vi f~ ju en ny chans i svenska p~ mmdag och d~ vet jag en som tänker skärpa sig. - Visst är det stressigt och ar betssamt men det beror ju ocks~ p~ hur man tar de,. Vi är ju alla s~ olika. - En mogenhetsexamen? Nää, jag vet im' riktigt. Allt är ju bara en h~d press som man har p~ sig, cfter~t är man nog ,amla Asa igen .
D Ingen tävling
eD
_lIIrlrirl..
~ ~tonlrig. Åsa .... i Konholms gym· _ ..._ och skriver studenten i T~ ÖP-llsare känner AsI &iD hennes tid i u.Irsrid.
och dricker kaffe ____ R """c(lter Rune . . . ._ .. el &ed.gseftermid. .m_ _akJ::3I&iri vningar. fOr' drygt en
- Stämninge.n mellan eleverna tycker jag är bra, vi sitter ju alla i samma bk Jag har nog den uppfattningen att alla hjälper en om man fr~ar om hjälp. Nm tävling mellan kamraterna tycker jag inte existerar . - Visst finns det status i den vita mössan, men betydelsen är nog säkert mindre mot förr i fiden. - Själva systemet med studenten är väl nog inte s~ riktigt lyckat vad är det för ide att vril läsa ett ämne n~ra dagar. För nät tc:'nten är förbi s~ är allt glömt .
Men det M svht att komma med förslag till bättre system. He' ska ju gallras. Bra är det att man har chan sen att ta om om man misslyckas i en tent. -
n~ot
• Abiturienterna fh snart ledi&t frln . skolan för att fl lisa och förbereda sis p4 qren hand inför sluttenteroa. Tror du Asa. att man har vilja n08 att sitta inomhus en vacker vhdll8 och uaJa i böckerna? - Nog har jag tänkt läsa, men vad man tänker och gör är ju ime alltid samma sak. Asa har framtiden klar för sig. Hon siktar p~ att bli fysioterapeut . Som andra alternativ är jumppalärare för hon vill ha n~gOt med människor och rörelse att ,göra . RUDebergsthtan börjar ta slut , likas~ kaffet, d det 1terst~ bara att ta ett fo to och tacka för mig . - Voi d~, nu har jag glömt kam men , jag ser ju ut som en risbuska i hu vu , muttrade Asa medan jag knäppfe. S~ var det gjort. Vi skildes och CP framförde sina lyckönskningar till alla abiturienter genom en glad Asa.
TOR SPARV
!!~!!~::~::~
______________________~T~o_r~Sd_ag~e_n_d_en__l_4_~_b_ru_a_ri______________________~_____________~
PURMO
GARDEN
Lördag 16.02. kl. 20-01 ,
Den finska supergruppen
• Under pauserna . WARRICK JEANS OISCO OJ MOLE • Var med i utlottningen Du kan vinna jeans och Elf-skivor Aldersgräns 15 år
BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30 - Sjönejden fr. Pensala 18.40-Jussila-Monå-Hirvlax 18.55 via Munsala
Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby - Kronlunds fr. Såka 18.45, Karleby 19.00 via Kronoby-Kållby och Esse.
/
ELF HAR LOVAT ATT SPELA DANSM.USIK - .SOM VI -VILL HA .DEN!
: :
~
...... ....................................................................................
En häftig lördagskväll med toppenorkestrar
-tt -tt
~
~
S
A
.........
........_
A
I
:
-tt~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~r-~P-~r-~r-r-~~~~~~~~~
:~~~ -tt -tt
: SERV.GR. 6 : BILJ.GR. 3 -tt -tt -tt -tt
E -tt -tt -tt -tt -tt -tt :
~2""
Lörd.
16. 02.
20.0001.00
-tt -tt -tt -tt
CLEOPATRA o. EXOM
E
-tt
• Bevakad BUSSAR: Stadslinjen från busstation kl. 19.30 via Bocks hörn, Singsby, Karperö , Smedsby BP och Kvevlax . Majors från. Näset kL 19.30 via Munsmo, Solf Centralbutik, 20.00 från Toby stenbro. Oravais Trafik från Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor, Vörå City och Vallvik.
klädförvaring •
Aldersgräns 15 år (Id·kort med)
~
:;
-tt -tt -tt :
-tt -tt -tt ••• ~ ••••••••••••••••••••••• ~ •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• -tt
I5
Torsdagen den 14.lebruari
• I.r- Karleby • •• •• ••
Fredagen den 15 febr. kl. 20.00 kör vi igång
TONÄRSDANS
med
RELAX
på nyrenoverade SOLSTRAND i Eugmo
StranOvä .en
mtk~~
I
från busstationen I Ja.kobstad kl. 19.30 via Risöhäll, Kackur, Fagernäs och Bosund Hlg.: Inträde 10 mk
Arr.: Eugmo U&NF
!
·"44~~ • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ~ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ater en TOPPEN DANS i J EP PO med TEAM 'ET
onsdagen den 27 febr. kl. 19.00 Stadgeenliga ärenden.
fredag 15.2. kl. 20.00
Kaffeservering.
il il il il il il il il il
..........................;
............................................................................. ,Styreisen
akobstad 19.15 via Nykarleby. ~~~~~~~
i
Vårmöte!
!
~
DA.GSM,ARK
kl. ',20--01 1 .
Fastlagstisdagsdans i
öte
BJÖRKÖBY
töD~::o
den 17 febr . kl. i förval tningshuset . SaI~e:nli'g J a ärenden be-
fred. 15.2.,
Tisd. 19.2-80 kl. 20.00-01.00
EMPIRE
'M j'n ,j· Boppe'r s!
spelar och håller igång
Styrelsen
LAZV ,
Bu ssar ti l l re du cerat pris! Haglunds från KaskO 19.30, Nasby 19.45, Pjelax 20.00, TjOck, K:stad 20.15, Lappfjard 20.25. Sldebytrafik: Sldeby 19.30, Dalen, Harkmerl 20.10, L:fj. via meljeri.
Funkt.gr. 2.
****************************************************t ~========~~============::::::::::::::~ Lörd. den 16.2. kl. 20.30-01
EXODUS
Inträde 17,-. Ahos buss från Karleby 19.30, Nedervetll 19.50.
il
il il il il il il il il
****************** ***************,
nu ÄVEn t.'i:J;~
Dlsm-KVÄLLAR ~
PÅ mOTEL POLARI5.
_.iF" ___•
AGEN den 16 lebruari Lappljlrds ut sin nyre Iobl. Minister TaxelI
rid fateo som börjar
Id. ,
Onsdagen 20.2 fortsätter vår Oj Paul Wilson
trån Australien att spela discomusik.
Aldersgräns 18 år.
Månadens orkester Trio Mokoma, fred. o lörd.
kallar medlemmarna i medlems
föreningarna till ÅRSMÖTE fred. 1~. 2. 1980 kl. 19.30 i Bygdeghden. Stadgeenliga ärenden behandlas. samt infonmtion om byggnad.~planerm.m. Styrelsen Kaffeservering
GAMMALDANS
i Ö-MALAX, SOLH'EM
lörd. den 16 febr. kl. 20.00
TERI-BOYS sköter om musiken
ÅRSMÖTE
wINSTRUKTÖREP.NA
Tel. (967) 18200
L...-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--I
Platser på andra . ringens påskresa
sparkar vi loss ordentligt!!
DISCO TORSDAG Dill WiIi
@
r.t=l~
Arr.: Ö·Malax uf
fredagen den 22. 2. 1980 ltl. 20.00 pi Juthbacka. Stadgc:cnliga uenden. Kaffeservering.
" wiuuaJip jippona.
...A
III uJl8domsrm,ea hiller
Vi träffas vid
• J-:obsoa besöker på futI. . . . . .. . B;ORöby ut och del.
ÅMINNE FOLKPARK r .f.
på
- Det finns platser kvar på Ilftdra ringeos plskresa till stugllft i Yl. 115, meddelar Maj·Len Lillrllftk, som bWer i trAdarna för arrllftge mllftget. Trippen startar onsd.gen Ilftdra april frln Jakobstad. Hemkomst
TASSE Vörå
961·56150
styre1sea
- -.......- - - - - . ; . . . . . -
följllftde mlnd.g kvlU. Priset 350 mark per person in kluderar resa, inkvartering och mat. - T.g kontakt, deo som Ir int· resserad, siger Maj-Len. Telefon nummer Ir 69762 - pi kvlllstid.
DE MEST KÄNDA
FÄRGBlLDERIIA
I FINLAND
FRÅN OSS
FOTO
AIRAKSINEN Hartmans hus tel. 118903
Det kostar dej endast 15,- och I det Ingår en kvällsbit .och vaktmästarav giften. Aldersgränsen är 18, så ta Id-kort med! Du missar Inte ens OS.
- hos oss kan du titta på TV
Torsdagen den 14 februari
6
PO.,.IEN
SÖ U-styrelse funderade:
Vad göra med nöjesskatte~engarna
D s6 U:s dansutredare ska fortsiitta sitt arbete och följa upp utred
ningaf1lQ med tuin form av verksamhetsplan.
O Frågan om hur man ska förvalta "vinsten" av nöjesskattens slo
pande ska diskuteras. bland annat ute i ringarna, så att man kan
enas om ett beslut till hösten. Problemet å'r nära förknippat med
utvecklingen inom dansbranschen.
O Det rör på sej i fråga om mogendansen. I femte ringen villföre
ningarna experimentera.
Det här å'r tre av de viktigaste frågof1lQ som kom upp på styrelsens senaste möte. Leif Lundström förklarade att dansutredningsgruppen inte be traktar sitt arbete som avslutat. Det gäller nu att komma med en konkret uppföljning av tankarna i utredningen. Lundström nämnde ett konkret förslag, nämligen att man inom ra men för festförddningen skulle re servera vissa helger för smhrrangö rema . Därmed var han inne på en tanke som också styrelsen i övrigt omfattade: det räcker inte med att göra något bara åt danstillställnin garna som sådana, man får också se över festföredelningen. Ordförande Leif Rex ställde några frågor som vägkost åt utre darna: • Vad kan man göra konkret för au ni nya m41grupper? Vad gu det au fA till stAnd i skolorna? • Vad för sorts material behöver skaffas fram] Vad kan man fAfrAn Sverige] Vilka studieresor lönar det sej au göra] • Hur ska förbundets instruktö rer kopplas in pA frAgan] När ska olika beslut tas och av vem] • Vad kan man göra At ordnin Ben ? Hur skola ordningsmän? Hur sköta kontakterna till polisen? Vad menar vi konkret när vi talar om en "skärpning" av ordningen?
D Förbundet förlorar 30.000 mk Nöjesskatten kom upp till diskussi on utgknde från servicenämndens förslag om hur förbundet ska ga ranteras sin del av pengarna. Det gäller alltså dels de 30.000 mark som faller bort i och med att SÖV:s skattefria danser inte längre är aktuella, dels den "moraliska" rätt som förbundet får anses ha till ytterligare bidrag . s<:rvicenämndros beräkning bygger i huvudsak på att själva danstillställningarna beläggs med en fast avgift. En större skillnad i medlemsavgifterna är också möj lig, men det kan inte bli den avgö rande principen . Det sistnämnda därför att det svänger så lätt inom
s6 U
dansmarknaden - en stark före· ning i dag kan vara svag om några år. Sture Erickson, viceordförande, ville ha tid att fundera över nöjes skatten närmare. Frågan hänger nära samman med dansutrednin gen. Styrelsen menade att man ju ändå har tid på sej tiII hösten. Guy Käcko betonade vikten av att få fram en mekanism för ut jämning mellan stora och små ar rangörer.
D Mogendans? Mogendansen är aktuell inom femte ringen. Man har planerat en del försök redan om några veckor. Inom förbundsstyrelsen är man lite skeptisk till tidtabellen . Men hade gärna sett att expirementen skulle stana först till hösten, så man hinner förbereda sej ordent ligt? Varken förbundsstyrelsen eller ringstyreIsen vill dock förkväva enskilda initiativ från föreningar na . Man ska gemensamt diskutera fram de fortsatta planera .
o
Övriga frågor:
• Det går trögt med planerna på en samling5-LP med österbottnisk popu lärmwik. Man har inom musikutskot te övervägt en singel, då det bar visat sej svårt att f6 intresserade orkestrar. Musikerna backar ur dA kravet är att man ska sjunga på svenska ••. Styrelsen blller fast vid tanken pA LP;formatet. Möjligen kan det bli fråga om även annat In musik, när mast då humorinsLag. En arbetsgrupp utsågs. • Den instIllIda kursen för förtroen devalda blUs nu i stllllet den 8 mars. • Servicenärnnden gavs förtroende att "envllldigt" jobba vidare med amerika resan. Styrelsen såg också gärna att SN .skulle utreda möjligheterna för en Södern-resa. • Vid midvintertinget ska man föru tom världsläget också ta upp försvars frågor. Försvarsmakten bar en propa· gandafilm som man har tänkt sej att visa och ordna debatt kring. BERTEL NYGARD
VÖRÅ SKIDCENTRUM
öppet lörd. o. sönd. 10-16 iSlalombacke + lift 45 m. höjd, hoppbackar o.skidspår. Servering, bastu, slalomutrustning. VÅLKOMMEN
• Lsij L~1UIström
• G~y Käcko
Ordförandekonferensen gav heller ingen lösning
'Storarrangörerna gynnas'
o Hur skall uf-rörelsen på /iingre sikt kunna dra nytta av de ökade in komstmöjligheterna?
O Hur skall s6u kompensera det inkomstbortfall förbundet drabbas av ungefär 30000 mk - genom att de s.k. skattefria danserna försvinner?
De här frågorna diskuterades när SÖV hade samlat föreningarnas ordföranden till konferens i Smedsby. Nöjesskatten kommer knappast att försvinna det här året, sade ordförande Leif Rex, när han inledde mötet. Det finns' allw tid att fundera och planera . Det finns pessimister bland fö reningsfolket som tror att avlyft ningen av nöjesskatten skall få ganska liten betydelse. Dansban den kommer kanske att vilja ha en del av "kakan" i form av hög re gager. Tonåringarna kommer att krä va att biljettpriset skall hållas ne re . Det finns också föreningsfolk som räknar med att befrielsen från nöjesskatt enbart kommer
att gynna de stora arrangörerna . De vågar satsa ännu mera än nu på dyra och dragande pro gram. Det betyder att medelstora ar rangörer, som försöker hänga med i karusellen, kommer att slås ut. Förbundets ledning har också att försöka fundera ut ett system för hur inkomstbortfallet på 30000 mark skall kompenseras. Ordförandekonferensen var enig om att de föreningar som bedriver dansverksamhet bör sva ra för utjämningen . Om det skall ske i form aven kraftig förhöjd medlemsavgift, som en avgift per danstillställ ning, som en procentsats på bruttointrädet eller genom att SÖV får komma in som delarran
gör vid vissa danser, var man inte enig om.
O Ordningsproblem De ökade ordningsstörningarna vid danstillställningarna på sena re tid bekymrar dansarrangörer na . SÖV:s kanslichef Håkan Wes termark meddelade att förbun det kommer att ta initiativ till ett stormötet inom kort till vilket läsnpolismyndigheterna, läns männen, föreningarnas lednin gar och ordningsmännen kom mer att inbjudas. - De pengar som frigörs när nöjesskatten försvinner borde an vändas för avlöning av ordnings män, hänvisades vid mötet. SVEN-ERIK GLADER
ÖP-kommentar
Dansutredningen förde bland annat fram tanken att dans publiken borde öka med närmare 100 %. Det ilr inte någon blyg5am målsättning. För alt klara av det behövs minnsann någonting helt annat än diskussioner om det Skli vara en eller två orkes· trar eller om ordningsmännen ska vara anställda eller fri villiga. Det Ir inte heller fråga om annonseringen - om det ska annonseras i ÖP, Vbl, JT eller Vaasa, om det ska vara 3 eller fem spalter ..•
Det är frAga om att dels göra danstillställningarna ATTRAKTIV ARE för andra kategorier mInskor än de som nu ·besöker danserna, dels att kunna SÄLJA de at· traktivare tillställningarna_ Det är inte nå,t(on lätt UPP.ltut .. Ett sätt vore att satsa de resurser som frigörs i och med att nöjesskatten slopas pA att bygga ut A&M. Så att föreningerna kunde vända sig dit och f A rAd och bättre marknadsföring, om happenings, om pro· gramformer •.. Alt bygga ut A&M till en slags idebank. PETER GRANSTRÖM
Torsdagen den 14 februari
Den enda sysselsättning som erbjuds ungdomarna under aderton på veckosluten är "landudanserna". Där är det meningen att alla ungdomar ska trivas,
oberoende av deras behov.
Det ges inga alternativ.
Dansplatserna är de enda ställen ungdomar har chans att tråffas och göra nånting. Det vill såga dansa. Men alla vill inte/kan inte/vågar inte dansa. Men kommer till danserna för att det inte är roligt att sitta hemma och slöa en lördagskväll. Att stå funt torget och halvt frysa ihjäl är inget bra alternativ. D NÅGOT vill man ju göra. Vill man inte dansa kanske man syssel sätter sig med att sliss. De spänningar som endellöser med att dansa löser andra med att slåss. Mer eller mindre utan orsak. Att det är snett stir helt klart!
De som slåss är oftast
BERUSADE
Jag tror inte att ens de stÖIsta slags bultar verkligen gillar att slåss. Men alla vill H utlopp för sina känslor och lösa sina spänningar. Och att sliss är utan tvivel ett sätt att göra det p:l. Jag ser slagsm;\len som en följd med olika orsaker som grund. Att lösa problemet med förnyade styrkor ordningsmän och urskilj ning vid dörren tycker jag är kortsiktigt. Man måste försöka ta reda p:l orsakerna till slagsm;\len och försöka ordna upp det utg:lende frm dem. Jag har redan nämnt det jag antar vara en av orsakerna.
o
DET FINNS ungdomar som sliss baraJör att f:l sliss, men n:lgot medfött behov att sliss har de inte. Behovet är en följd av n:lnting som är fel. Okay, slagsm;\len skulle kanske upphöra om dansarrangörerna skul le g:l in för en hud linje och placera ut härar med poliser p:l guden och ha tjogvis med skoningslösa ordningsmän inomhus. Men problemen finns kvar! De som -k4l.lllIl'!t:r till :dan~atBema för att dansa skulle antagligen ha roligt och f:l dansa ifred. Men vad gör de ratade d:l. de som inte vill dansa men inte vill sitta hemma p:l veckosluten?
Jag s:lg tv:l killar stå och boxas. på dansgolvet och tyckte det såg ut att bara vara lek. Men två otdningsmän kom störtande och killarna åkte ut.
o
JAG PRATADE med Vive.a Wiik. Lnnea Nynäs, Yvonne Braxen holm, Asa Udd och Katarina_Andersson. - Det är alltid samma gäJIg som bråkar och de är för det mesta fulla. Men de flesta bråken är utomhus, där samlas folk som inte alls tänker komma in. Endel kommer inte alls för att dansa utan för att sliss. - Sliss bara för att H sliss.
Varför kunde flickorna inte. svara på.
= Men i endel fall är det fråga om gängstrider eller om att ge igen för gammal ost. Eller rivalhistorier. - Vi trivs bättre p:l danserna söder om Vasa. Petalax t.ex. Där är det mindre slagsm;\l. I Smedsby och Skatila är det alltid bråk. - Det är mest killar som ~låss. men ibland ocks:l tjejer. Fast killar och tjejer sliss olika. tjejer riyer och klöser medan killar "slu ordent ligt". För det mesta utan tillhyggen. men i Korsnäs hade någon knog järn.
Tjejerna river och klöser
Killarna "'"'sIar ordentligt"
o
JAG PRATADE med tv:l ordningsmän i gröna overaller i Kvevlax. Bjarne Häggblom och Bo-Göran Frantz. om slagsm;\len pi dansplat serna. De tyckte inte att det är s:l mycket slagsm;\l. - Blir der slagsm;\l är de ofta större gäng som sätter .igmg. ~ Kanske för att hämnas. En som vill sliss drar de andra med sig. När man kör ut dem fortsätter de på gude:n. - Vi har inte märkt att n:lgon skulle använda sig av "vapen". De som sliss är i åldern femton till aderton och använder knytnävarna. Så gott som alltid är de berusade. - Man borde se efter vem som släpps in. Sma som är fulla borde: stanna utanför.
o
JAG VET INTE om det var extra mycket brAk i Kvevlax den här gmgen. men det var många som blev utkastade. - Släpade längs gol vet och utslängda p:l guden.
Att någon drar kniv händer också. Ofta är det folk som är över aderton som kommer för att sliss. - Slagsmålen förstör stämningen och det är dumt att så många o skyldiga blir inblandade. O FLICKORNA var inte nöj~a med ordnin~männen. ordningsmän. nen är mjäkiga och menlösa. - De kastar sig över någon som bara är full och inte bråkar och hy var ut dem med ett sadistiskt leende på läpparna. Slagsbultarna vågar de sig inte på. Men flickorna tyckte att det borde finnas ännu fler· ordningsmän som det är ruter i och an vem som helst inte skulle släppas in. - Och orkestern borde säga tiU om de upptäcker något bråk. O NÅGON "BUSE" fick jag inte tag på, skulle ha viljat intetvjua en sm också för att få se något ur den synvinkeln.
Eugmo
börjar med målskytte Ett tiotal medlemmar hade mött upp på Eugmo uf & nf:s årsmöte på Solstrand. Till ord förande omvaldes Håkan ilIly lund, viceordförande blev Jens Sandström, sekreterare GUflil la Liljeqvist, kassör Bodil Vikström, vicesekrefer.are Paul Sandsnöm och vicekas sör blev Mikael Finström. Till buffeförest,~dare om.valdes Jens Sandmöm. P1 mötet blev vl!a nygjord:' stadgar godkända. Medlemsavgiften är som ti digare dvs. lOmk. Anglende fredagskvällarnas aktivi teter sl fortsätter vi först is med pingis. corona och piwo. Men det beslöts ocks:l. att anskaffa ett biljardbord till klubblokalen i hopp om att få flera äldre med på fredagskvällarna. Senare i vl! si skall vi idka målskytte med luftbössa. ifall jaktföreningen tilater att vi använder deras bana. Ungdomar! Kom till Solstrand på fredagskvällarna. Det blir trevligare ju fler vi är. Fredagen den 15 febr. ställer vi till med en tonl!sdans på Solstrand. då är alla hjärtligt välkomna.
B. W.
~ l~
T_o_rs_d_a~_ gen__de_n~1~4_{~eb~r~u=ar~i____________________________________________1 ~
1 ____________________________
I
OBTE:RBOTTNISKA POBTE:N
Tannberg skol
"Vi har ingen anledning tt ångra gymnasieskolan" Ett viktigt mål för utbildningsreformen i ige var att skiHnaderna mellan den "fina" eoretiska utbildningen i gymnasierna och en praktiska utbildningen i yrkesskolorna lIe integreras, säger rektor Gunnar Nils vid Tannbergskolan i Lycksele.
•
En annan målsättning vid skapandet av gymnasieskolor var att vi ville adkomma en fungerande skolorganisation så fullständiga och mångskiftande utbild • .11J..~~lJllJjer som möjligt. samband ~ed ÖP:s besök på Tannbergskolan berättar rektor Nilsson den utbildningspolitiska situation som ledde till skapandet av "Sveriges modernaste:' skola. För' gymnasiernas del genomfördes utbildningsreformen åren 966-1970. Första målet var att skapa fungerande gymnasier i alla ioner i landet. - Det innebar att vi t.ex. här i Lappmarken skulle få lika väl fun gymnasier som i övriga delar av landet.
en skola som fungerar utan den a - När det blev klart i början av 70-talet att vi skulle få gymnasieskolan till Lycksele, stod det också klart för oss att t,j måste bygga en helt ny skola.
Tannbergskolans rektor gärna - och inte utan st skapades och hur den fun
- Det fanns ingen möjlighet att börja bygga ut de skolor som fanns.
- Förutom den ö en integrerad skola, skulle knytas så nå"ra det gera i som möjligt.
- Vi satte oss ned och funderade över vilka be hov vi hade, hur vi ville ha undervisningen ordnad och hur vi skulle skapa en skola diz'r teoretisk och' praktisk undervisning var så nå'ra integrerad som möjligt.
utnyttja den maximalt
ODD iden om integrering av den teoretiska och praktiska utbildningen gymnasienivå genomfördes 197"0, fanns det gymnasier i de väster tniska inlandskommunerna i Wilhelmina och Lycksele. Dessutom mindre yrkesskolor bl.a. i Asele och Storuman. Genom reformen skapades nya integrerade gymnasieskolor i Lyck och Wilhelmina. I kustkommunerna finns gymnasieskolor i , Vännäs och Skellefteå. Samtidigt försvann de små lokala yrI det skedet kämpade de kommuner som hade yrkesskolor för deras I dag har reformen accepterats. Ingen debatt förekommer återgång till decentralicerad yrkesutbildning.
l :)
ODD annbergskolan i Lycksele har i dag ungefär 850 elever. Gymnasiesko
an i Wilhelmina har ungefär 750 elever.
Tannbergskolan arbetar med 15 olika huvudutbildningslinjer. Un
två tredjedelar av eleverna går på tvååriga praktiskt inriktade lin
er som t.ex. byggnadstekniska-, el-tekniska, fordonstekniska-,
rkstadstekniska-, kontorstekniska-, hemvårds- och sociala linjer.
n vård utbildning som sker i Landstingets regi är även integrerad i
an n bergskolan . Den sista tredjedelen av eleverna går på 3-4-åriga teoretiska linjer t.ex. ekonomiska-, humanistiska-, natutvetenskapliga-, samhälls tenskapliga och tekniska linjer. Övergången till gymnasieskolan rör sig mellan 90 och 100 %. - När vi genomförde gymnasieskolan ansåg vi att det var en väl ....nnrntänkt målsättning och åskådning vi realiserade, säger Gunnar
. Vi tycker inte att det finns anledning att revidera de åsikterna
dag. - Organisation, samarbete och integrering fungerar bra på Tann rgskolan.
Skoldemokradn är inte
vad den kunde vara . . .
"Det behövs stora frågor för att engagera eleverna"
.. ev••''''.'' •
U"G~"'''· ~
D~*." ~ <
.
- Om man tar oss på ställning beror nog m det handlar om. Säjer Torbjörn Wikst ordförande, när vi disk tin i Tannbergskolan. Formellt sett har eleve inflytande än i en m skola. Vad det inflyta ken, kan diskuteras.
~a 't;j~
9
~__________________________________~_____________T__or__ _sda~g~e-n--d-e-n--l-4-(_e_b_r_u_a_ri_ _________________~~__----------~~~ ~~
OSTlIRBOTTNISKA POSTEN
i Lycksele ma trängsel som skapar oro - Eftersom kommunen behövde ett bibliotek beslöt vi att bygga in biblioteket i gymnasieskolan . - Det skulle bli en lugn och intim skola . Där bör inte förekom ma anonym trängsel, det skapar oro i skolan . Garderober, kläder och skip borde spridas runt hela skolan . Soi litet spring som möjligt för elever na om varandra . - När vi kommit soi loingt kopplade vi in arkitekterna . Men hur skulle vi undvika' kO,rridorerna i skolan? Det var doi den ena arkitekten sade det första förlösande ordet till det som senare blev nytänkandet i Tannbergskolan . - Vi tar och kröker korridorer
na kring klassrummen. sade han . - Sedan vi Htt en början poi nytänkandet löpte resten nästan av sig självt. Visst fanns det moinga betänksamma, men efterhand som vi planerade blev ocksoi allt flera tända poi vua lösningsförslag . Resten måste ses . Medan vi vandrar omkring i sko lan understryker rektorn speciellt tvoi saker. - Vi har skapet biblioteksmiljö i hela skolan . Studierna fungerar rätt mycket efter den principen. Studierna sker endast delvis i klass rummen. En stor del sker i kvarte rens centrumutrymmen. Vi kallar dem mediatek . Om eleverna inte finner vad de söker där gu de till biblioteket. Det som inte finns där
"Vi ,har byggt en helt ny skola"
'. . . . . ...... . . -
t
dl
_""dkomRlex f!å över 80.000 bb;kmele....
. .. JII....... __ rw_lör baruJbollsp14" och 700 sittp14tse,. '. . .
J"mll'? Lärarnas in , rilka frågor elevrådets skoldemokra ...1I:Di&e ett större fin läl1dsk i prakti-
skaffar biblioteket. Mediateken - ja' Det är den andra lösningen som ' rektorn fram hoi ller. Mediateksiden hade förtS fram redan innan Tannbergskolan kom till. Det är aJJtsoi fdga om ett cent ralt biblioteksliknande utrymme för undervisningsmaterial, böcker, ljudband, bilder, laboratorieut · rustning osv. Men man hade kom mit fram till att det skulle bli dyrt an skapa centrala mediatek poi större skolor. - Här har vi decentraliserat mediateket. Inom varje institution finns mediatekutrustning , som anknyter till de ämnen som stude ras inom institutionen. Det som inte finns där finns poi biblioteket eller loinas av biblioteket frin an· nat hoill. Men institutionernas mediatek kräver inga personalkostnader .' Allt sköts av lärarna och eleverna.
Ä ven om skolans rektor nog menar att man lyssnar på elevernas åsikter.
Elevinflytandet handlar om tre oli ka nivåer . Man har ett elevråd, som är framröstat av skolans ele ver . Elevroidet väljer i sin tur en sty· re,se på ~ medlemmar och ~ supp lean:er. Slutligen finns det en sam arbetsnämnd, där skolans olika int ressegrupper - elever, lärare, öv rig personal - är representerade .
I Tannbergskolan är det regel att styrelsesuppleanterna sitter som elevrepresentanter samarbets nämnden. Torbjörn Wikström tycker väl inte att skoldemokratin är vad den kunde vara .
-
Den tekniska lösningen gör att skolan fungerar är den byggnadstekniska lösningen av bergskolan i Lycksele som möjliggjort undervisningssystem man tillämpar och anses vara orsaken till att denna stora a fungerar. bergskolan består av åtta jättestora tar - rektorn kallar dem kvarter eller tutioner -- kring vilka man byggt väggar tak. ena ändan av byggnaden finns en stor sport all och i andra ändan matsal och administra sutrymmen. direkt anslutning till skolan finns praktikut för de yrkesinriktade linjerna. man kommer in i skolan fu man en intryck av ljusa och stora . Genom tutbitarnas placering uppstU tre stora s.k. torg i mitten skolbyggnaden . De kallas för övrigt Gröna torget, Röda torget och torget . Torgen blir automatiskt uppehlils utrymmen mellan lektioner och . Där finns sittgrupper och studieplatser men framför allt lräckligt stora fua ytor. Trängsel under raster måste vara n1gonting främmande i den här skolan. , Det finns inga korridorer i skolan. Mellan torgen och andra finns kommunikationsleder, men i dessa sig inte de studerande . Golven i torgen och lederna är täckta med heltäckande mattor.
000 tmbit bestu av itta klassrum. Det finns minga undantag från regel. Alla innerväggar är av lätta konstruktioner varför det är enkelt att skapa större och mindre utrymmen efter behov . Min i tUt bitarna uppstu ett 1~O m 1 Stort utrymme. 1 de utrymmen en mycket stor del av elevernas arbete. Där finns studiematerial, lIe,knISka hjälpmedel, arbetsplatser för grupper och enskilda och ar· _'·Hr.I"'<~r för lärare . varje tmbit-institution har samlats närbesläktade ämnen. finns institutioner för sprll, matematik-svenska, ~ l',rolna.-s,arrlhällskunskap, tekniska ämnen och merkantila ämnen. tut!:>it innehliler bibliotek som är gemensamt för skolan och sam·
o
O O
elev i skolan har ett eget skoip . Dessa finns utplacerade längs och kommunikationsleder där de inte verkar störande för hel trycket . Genom att närbesläktade ämnen finns placerade i samma institution di man placerat tekniska ämnen i ena ändan av skolan, humanis ämnen i mitten och vud- och kontorsteknik i den andra~ undvi man i hög grad spring inom skola mellan olika tmbitar och klassNär man vandrar omkring i skolan fu man intryck av lugn och ord , allt är välhlilet och snyggt, skolan ser ingenstans sliten ut.
- Men mycket beror ochi p:1 eleverna själva . Det är ofta svm att H dem med pi mötena . - Elevridets medlemmar bor de ochi diskutera mycket mera i klasserna , säjer en annan ER medlem , Johan Sandberg (17). - Men en stor grej har vi ju haft i k Elevridet var väldigt ak tivt i kampanjen mot de centrala proven . - Det behövs kanske stora froigor för att aktivera eleverna, menar Torbjörn . Sint som berör alla, engagerar man sej för.
..
1!!!!!!!~::~:~::::.:N~
_____________~_____________~~or~~~ag~e~n~de=n~1~4~f~e=br~u=a~r=i_____________________________________________~
Ulf
Dan
Per-Anders
Lennart
linjen för el-teknik linjen för el-teknik linjen för byggteknik
-
Man märk int att he
ä en stor skola!
Man märk int att be å en stor skola e
D Säjer Per-Anders Ör nehult (17), en av de 850 eleverna i Tannbergsko· lan. Därmed uttrycker han i några enkla ord hemligheten bakom "storskolan som tunge- · rar".
o
T ANNBERGSSKOLAN är ju som hör till rummet! Man slipper faktiskt exempel både p~ en cent au släpa pi utrustning . ralisering och en decenualisermg i Men man kan lika gärna tala om skolvärlden . Gymnasieskolan som en förnuftig resursanvändning . sådan (= vårt gymnasium + yrkes Exempelvis detta att stadsbibliote inriktade skolor) är väldigt kon ket samtidigt är skolbibliotek, och cemreaad med.de .8}O .eleverna ..att stadens ~rthallfinns _i .skol : fiAn-:.c:u;:Uu swJt..omHde. · Samti .!hyggnaOen . digt är undervisningen decentrali O OCH SÄTfET att arbeta? Näniligen: - Iletfak- . serad inom själva skolbyggnaden. Ja, när man talar med lärare och Det handlar om institutionerna elever får man ju ett intryck av att ' tum .att ;ranribe~gskolan eller kvarteren, mediateken OCh dl man sku1le gör~ bort sej, ifall man ;ftrngemr,. betyder :i i0Ch sli kallade torgen (allt det här be till exempel frågade om det före :iör ~ sej ~inte att<.s tma·9ko skrivs på mittuppslaget). kommer grupparbeten i skolan . "fo'r ·.är":bra. Sen handlar det givetvis ocks;'l Grupparbete "förekommer" om resurser. Och det handlar om inte - det är en självklarhet. att det är gymnasieskolan, aIltsi en Så till exempel berättar rektorn "friviIJ.ig" skola. Lkasi är det en Gunnar Nilsson om ett projekt som man gjorde på linjen för bygg D 'Det'är snarar.e Uetem ffåga om sättet att arbeta. När det gäller resurserna kan nadsteknik. Man for ut till ett byg 'vända: - Skolan :fun,ge· man som exempel nämna att det i ge utrustade med bandspelare och RII' tat;k . var-e ult·.fIIi'41I, ::un varje lärosal i skolan - och det kameror. Före det hade man lärt der .ett stort 9luJJtlik.,arbe fums owiga - står både en dia sej sånt som hör tilJl, intervjuteknik tar IIsnubkal#.gt"! projektor. och en arbets projektor , och liknande.
o
•
Sen följde man bygget så att säja frin stan till mll och dokumente rade olika byggnadsskeden. Mate rialet behandlades sen i skolan . O Allt detta - den ovanliga skol byggnaden, arbetssättet och så vi
dare - .resulterar .i ,en skoJa som
fUJlgeranusun utan ;ordningSfJIIi) blem . Det är lärarna och eleverna rätt ense om . - Förra skolan jag gick i hade
3~O elever, men det var dubbelt så stökigt som här, säjer Per-Anders Örnehult . - Förra skolan var bara en lång
korridor, och där kunde det ju inte bli trivsamt, säjer en annan av ele verna . Lennart Holmiund (16). - Det är också viktigt att allt är frivilligt här, menar Dan Selin (16) . Man Hr göra precis som man
vill och det sätter man värde på . - Men man struntar inte i stu
dierna heller, säjer Per-Anders. Då
blir man efter och det vill man in te. O REKTORN GUNNAR Nilsson har ett eget litet test pi att allt är som det ska i Tannbergskolan . Han har ställt fram en gammal prissam ling helt öppet.
- SH~~knycldar ihop pokalerna tror jag att vi kan lita på varandra .. . Eleverna som vi samtalar med, bor alla inackorderade i Lycksele . Hur trivs man med det?
- Det är utomordentligt trå kigt, säjer Ulf Grundström (16). Fast det var väl lika tråkigt i Sorsele förstls . . .
- Fritidtn blir väl vad man gör den till, säjer Per-Anders . Det finns en del, särskilt för idrottsint resserade, men man kommer sej inte för att göra något.
- Man tänk, säjer Ulf, att i kväll ska jag träna, men så går man å lägg sej i stället ...
·_ _ _ _ _• •_ _ _ _ _ _ _ _ _ _- - - - - - - - - - - - - - - - - - - B E R T E L N Y G A R D , - - - - _
11 '~______________________~~__________________~T~O~Cs~d-~~e-n--d-en--l-4-f-e-bc_u_a_c_i____________________________ POSTEN
Botniastarten •• • narmar sIg
Jukka Tolonen Band på väg mot • ternationeli karri·· TJ Io.ett Band besök . . .1Gj~ ~ka Österbotte" Jw.serter i Karleby, ~"'tst.riI och Vasa. Följa,, sig på batUkts _.sPrI ; l'-'klsJiirofJerket d fOr att SIlmiirligt en tu me. ftz:::ldr15 hniir stir och vä nu ; gir allt bra blir mdigen det första eHer rättare b&hfinländska -rockband nir internationella ingar. Ett europeiskt skiYbob g satsar stora pengar
=
pi gru:ppen. OCH VISST ÄR JTB värt susningen. Det visade man ~ vid Jeppis (Musa) nen. Sällan eller aldrig man hört sin funk-musik j nUten. Inte bara funk, , för med fanns musik nnerande slag av vad som i nnliga fall brukar g~ under bcUdningen rock-jazz. En aning hirdare och sam - subilare har bandets blivit sen sist (i slutet oå:ober) i och med an den .-laiblDSu unmmiscn Nor fa01EUl1ll 2DSlutit sig
-
Han utförde ocks~ ett bejub lat längre trumsolo, inte lika lyhört och "melodiskt" som Max Roach eller nån annan av de bästa jazztrummisarna, men med briljant teknik och ocks~ en god portion showman-ship.
O EN ANNAN av musiker na som det är skäl att allt mer uppmärksamma är basisten Harri Merilahti. Han har ett ganska undandraget förflutet i olka dans- och restaurang band, men blommar nu upp till sin fulla förm~ga i JTB. Tolonen själv tycks anse honom höra. till det absoluta toppskiktet i Fihland och fdgan är om det överhuvud taget gir att uppbringa n~n bättre, åtminstone vad funk stilen beträffar. Han har en speciell egenhet: att slå på bassträngarna, och inte ens Stanley Clarke gör det njut barare. Hans sätt att stå och röra sig på scenen är dessutom härligt att se: som en typ hämtat direkt ur commedia d' ell arte-teater . Saxofonisten-följtisten Pe pa Päivinen utvecklas snabbt . Hans spel har mitt i allt hot undet något lyriskt över sig; en sida som kanske borde få mer utrymme. Aterstir två super-stars: gi tarristerna Coste Apetrea och Jukka Tolonen. De drog som vanligt en härlig akustisk av . delning och den kunde gärna ha varit längre. Bägge utförde också sina elektrifierade solon med känd tenkisk bravur och ofta avancerad harmonik .
kärleks sommar en sevärd film
• K..1RLEKS SOM .se IM filmdll , . St.r ; Vasa. ::. lh crulrol/erw4 spelas av nu.un. och Mario A,. ~~.. M6ria spelade tjeje1l i .. som visades på IV ,. tid .seda".
Arets Bot1liolopp 1IiiN1l4r sig med stormsteg, k1lllppa /rya veckor Qterst4r. De1l 2 mars klocka1l 8 dti1lllr /iiltka1lo1le1ls Qska ut över Oravais slagfiilt och tvO timmar se1lllre puffar ~11 hagelsviirm i viig dem som startar i V örQ. .
NÄR JAG sig filmen blev jag räu så irrilerad pol. David för han lyder minSIa lilla vink. Hon fh honom att komma lill henne miu i nauen om hon ringer . Han köper kläder och blommor ål henne . David har lidigare bara leVI för siu arbele som forskare . Han har aldrig bryu sig om eller haft lid för sin fru och sina tvi döurar. Men nu belyder 20·higa Eva me ra.
0 0 l . SLUTET av filmen grälar hon pol. David för au han ime ~ker lill Lon don med sin familj i en ~rs lid . Han hade f~u erbjudande fr~n arbele!.
Det är jubileumslopp i år, det tionde Bot1lio och orga"isati o1lskommitte1l har e" hel del "ymodigheter på program met. Alla som fullföljI samdiga lio lopp, fh i h c:n BOInia-mc:dalj i guld . AHI är vis serligen ime guld som glimmar, mc:n denhär medaljen glimmar verkligen som guld. Alla andra fh nalurligtvis ocks~ dc: sina medaljc:r , de som Uer sin fc:mle lopp i h fh en silvc:rmedalj, övriga brons. Del blir en fin Dux TV som vem som heISI , slOrskidare eller nybörjare, kan komma au fl . Den 10ltaS Ul mel· lan alla som kommer i mil. Sphen börjar vara i skick på flera avsnin och dellagarna kan räkna med prima dubbelsph frw Slart lill mil.
Anmäl er denna vecka för 80 mark j sparbanker och sportaffärer och om nåming är oklarl så ring sportaffären Vapari i Vasa. Id. 110 )33 .
1/ _ _ _ _
~-C-H-R-IS-TE-R-B-O-U-CH__rT
Uä!lIW • original Red Tap och tvättade stup· rörsjeans
BEAVEl JEANS rour S4rl4{lJ&liDn 15 QIUU'IIIIIU4
• nya tvättade Fonzie
Wrangler • westernskjorta och tvättade stup· rörsjeans
'iriS. Kristinestad
Drick ,o ch jut!
o SOM HELHET var kon serten. med undantag aven något stel början, mycket lyc kad. När Tolonen i ett extra nummer ensam på scenen och med högt uppskruvad vo lym visade att kunde Jimi Hendrix så kan väl jag. visste man att det här fir man inte uppleva många gånger. i )ep piS.
RALF HOlKKANEN
Hon säger an hon älskade honom för hon Irodde an han skulle resa . Nu skriker hon au han är en äcklig gammal gubbe . Han gh - hans fru vill ocks~ läm na honom för au han ime 'varit ärlig . Arg för au de ime skulle resa lill lon don när hon packal ner all!. Den nanen fh han sova i annal rum. Miu i natlen vaknar han av au lelefonen ringer . Del är Eva - hon säger an hon är rädd men - David drar ur lelefonjackel ulan au säga eu ord. &nare hiuar David och Evas pojk vän henne död - puls~ern är av· skuren .
0 0 DET OCH myckel mera handlar fil· men om. Del är en film som ger en n~gOl au fundera p~. G~ och se den! MARIA ERIKSSON
öga
Härlig apelsinsaft Ett stänk av Brasiliens sol Höga V framställs av de aUra bästa råvaror, vilket har gett den dess fruktiga smak och rikedom på C·vitamin.
&
ENIGHETEN
~ ~!!~~~::~:PO::ST::E~N
_____________________________T_o_r_S_d~ag~e_n_d_e_n
_ _l_4_(_eb_r_u_a_ri_ _____________________________________________~
åkning, parstakning, åkning upp SPORTIOVET ståI inför dör för och nedför backar o.s.v. för aHa ren , snön ligger mjuk och vit och som är intresserade av terrängåk skidföret är förhoppningsv is det ning oberoende av lider ger Tom bästa . Backman och Christer Bonn i den I televisionens Skidskola är det sjunde och sista lektionen . nu dags för en genomgmg av det För tv-regin svarar Öivind Ny som vi lärt oss om terrängåkning quist . under de tidigare sex lektionerna . 1V I kl. 17 .50 på fredag . Matnyttiga råd visavi diagonal
o
FÖR DIG SOM SER FRAMAT - FLICKA ELLER POJKE KOM TILL TEKNISKA SKOLAN IEKENÄS Efter 3 års studier är Du tekniker eller byggmästare och kan få ett intressant och välavlönat arbete inom Industrin eller handeln (näringslivet) Ansökningstiden pågåTI Skicka in Din ansökan före den 1 mars.
OM DU Vill VETA MERA om TEKNISKA SKOLAN IEKENÄS fråga oss per telefon 911-14680 eller s.kriv under adress: PB 18, 10601 Ekenäs
Laga Heimlös
ett par präktiga långskaftade stöv lar. Och så förstås branden i Oravaisg~Iden . Till den återkom o
mer man i flera sketcher. Konflik terna mellan pojkgängen i Oravais och barägarna berörs också . . Scenlösningen är enkel funktio Om det beror på att Oravais uf:s medlemmar inte nell och sUende . Med litet hyllor , har så mycket annat att stå i med juSt nu (frånsett kuber och färger kan man åstad komma mycket. Bör vara enkel att byggnadskommitten förstås) eller om revyprodu flytta med tanke på turn~verksam centerna har överträffat sig själva - hur som helst het . . - revyn "Laga heimlös" är nog den bå'sta som Men för att nu balansera upp Oravais uf hittills ifjort. lovorden litet - festliga dans- och smgnummer finns det inte så av . Något mera Styrkan i oravaisrevyn är främst Vöråborna fåI skäppan full son. mmga "ögonmat" kunde oravais-revyn fyndiga och finurliga texter. Man vanligt. De egna kommungubbar innehlIla. behöver inte vara rädd för att bli na fåI pikar och gliringar. Ayarol besviken om man sitter och ,·äntar lah Khomeiny, partichef Bresjnev, Några av aktörerna i oravaisgän på poängen i en sketch . Den kom Jussi Mieto och bankchef Karjalai mer och den sitter . nen är några av de stora kanonerna get börjar höja sig till absolut ös terbottnisk toppklass. lkngt Frid Stig Svens och Elmer Lövdahl som fåI vara med. lund, John Lassus och Bjarne Siff börjar kunna det här med att ploc I en mycket bra miJjövåIds ka skratt och publikreaktioner på sketch fåI både Erik liljesrröm, . ren vet hur en poäng skall sitta i en ett revy"nummer. Kurt Gullberg och Einar Pollars sketch. De mmga nya flickorna i gänget gjorde också bra ifrån sig . Innehlllet i Laga heimlös är un komma till tals. gefär vad man kan vänta sig av den Priset tar dock Birger Hannus C&B här formen av underhllJning. frm Kvimo . Som erkänsla fåI han
bästa revyn hittills i Arvas
ALANOS SJÖMANSSKOLA
Specialyrkesskola för sjömän ;
Följande studielinjer börjar den 18 augusti 1980: Ekonoml~örtst1nd.re: 2 term. Intr.krav: al behörighetsintyg för fartygskock. samt därefter arbetspraktik 6 mån. som första kock clkr enda krock på fartyg i utrikesfart eller på isbrytare. Fanygskock: 2 term. Endast för sökande som genomgått yrkesskola. Fartygstftktrlker: 3 terminer. Intr .krav: al yrkesskolas 2-Ariga ellinje eller sjömansskolas grundkurs fartygselektriker, bl 18 Ars ålder. Grundkun fartygselektriker: 2 terminer. Genomgången grundkurs sjömän eller lång praktik inom elbranschen. Grundkun sjömän: 2 terminer. Ansökan via den gemensamma elevantagningen. Försenade ansökningar kan sändas direkt till skolan.
Crundkun ekonomipersoaaJ: 2 terminer. Ansökan samma som grundkurs sjömän.
Båtsmän: I termin. Inrr.krav: examen från grundkurs sjömän därefter minst 2 Ars däckstjänst på fartyg.
sami
Ansökan skall vara skolan tillhanda senast tisdagen den 10 juni. Adress: Postboll S2, 2210t MARIEHAMN. Upplysningar erh. på skolans kansli, Neptunigat,an 6, tel. 928/12380.
Göte Sundberg, rektor
VASA TEKNISKA LÄROANSTALT
Läroanstalten mottager våren 1980 sökande till följande studieriktningar och -linjer:
•
Tekniska institutet:
Tekniska skolan: - Maskinbyggnad
- Mask inbyggnad - Elkraftteknik
- Elkraftteknik - Husbyggnad
- Bilteknik - Husbyggnad
- Väg- och vattenbyggnad
- Lantmäteriteknik
På lantmäteritekniska lijen begynner en första klass dock först hösten
1981.
Ansökan till inträdesförhör bör insändas senast fredagen den 29 febr.
1980. Ansökningshandlingarna jämte i!)formation erhålles portofritt från
läroanstaltens kansli, adress: Vasa tekniska läroanstalt, Wolffskavägen 33,
65200 Vasa 20, telefon 961-242244.
Man kan söka till såväl tekniska skolan som institutet utan förpraktik .
Studierna kan sedan påbörjas den höst praktikkraven är fyllda .
Om sökanden vid anhållan om ansökningshandlingarna uppger studielinje
så bifogar läroanstalten praktikanvisningar.
Studmtklassm på institutets linje för konstruktionsteknik mottar sökande
först i juli med inträdesförhör i början av augusti.
Vårens inträdesförhör hålles måndagen den 5 maj (tekniska skolan) och
tisdagen den 6 maj (tekniska institutet).
Rektor
Markby vann
FrågetIJvli"ge" mell4" Markby *I:s I4g och Jeppo *I:s I4g blev mycket jiim". Ma" måste .ta till he14lem ti/liiggsjrågor. Till sl*t var tUt hemmal4get Markby som segratk. lAget kätltk till att det var Eero Mi/"tyranta som senast tagit itulividuellt OS-g~, vid OS i r""sbruck år 1964. Frågonul: l . OS i Lake Placid närmar sig med stormande fart. V Art stora medaljhopp i de manli8a skidAkarna Il" Juha Mieto. Vad heter de sa övri8a manli8a skidAkarna som Finland sAnder till OS. S ritt 8er 3 p. 4 ritt 8er 2 p och 3 ritt 8er l p. 2. NIl" riksdagen lter uP!'t08 sitt arbe te efter vintersemestern, sl inledde man med att välja presidium. Det blev som vlntat Återval över hela linjen.
a: Vad heter talmannea och vilket .
a: Vad heter ordförande för Svens ka ÖSterbottens Un8domsför bund (SÖU) d . b: Vad heter ordförande för Fin lands Svenska Un8domsförbund (FSU) d. c: Vad heter ordfÖrande för ufo rörelsens Barn Förbund (UBF)
parti tillhör han
b: Vad heter första vicetalminnea och vilket parti tillhör han. c: Vad heter andra vicetalmannen och vilket Darti tillhör han. 3. Wasa Teater har i da&arna haft pre mill" pl tYA teaterpjlser. Den ena.,. Wasa Teater och den andra i Gerby UF:s lokal.
a: Vad heter teaterstycket som hade
d . I
MUSIKFRÅGORNA: I . Var vanliga och skriv ut, a, en hel· not, b, en halvnot, c, en fjiirdedelsnot.
premill" pl Wasa Teater och vem har skrivit pjlsen. b: Vad heter teluerstycket som hade premiiir i Gerby och vem har sk· rivit pjllsen. (teaterstyckets svens ka namn)
2. Vad betyder följande översatt till svenska, a, fl - fortissimo, b, f - forte, c, p-piano. .
4. De olika förbunden inom UFo vll"lden väljer i alIminhet ordförande vid sina höstmöten.
4. Vilka noter finns i C-dur skalan, p!acera in dem i ett notsystem.
3. Hur ser en a, g-klav ut, b, f-klav ut.
Se lidan 15
Torsdagen den 14 februari
t---------~~----------------------------------------------~---------------------------------------------------
':r....____.....&
I,
liI.~ ~
, ~~ i 6.TERBOTTNISKA POSTEN
Terjärvrevy med fina, udda, typer D Det jag båst minnsfrån Terjå'1'f) uf:s revy å'r de fina, udda typerna. Som Elof Granholm och hans Stjinnk. nutln eller Skurgumman, eller Christina Albäck som forskaren som tagit reda på Krombibons uppkomst. Eller Eivor Johanssons som spåkärring i Pöllo Pållo. Eller de utstuderade missarna, eller de rikssvenska deanarna. Eller varför inte Elof Granholm som en inhemsk danskavaljer. Det handlar mycket om Elof Gran holm i Terjärv·revyn Täskoitovara "där skulle det di vara" i översänning frm grindsprhji till högsvenska. Det är han Elof - som har de bä rande rollerna. och han som lockar fram de flesta skranen ,
D Jämna prestationer Dena sagt utan an förringa de övri ga jnsatserna i tuf-gänget. För revyn "hiller" rakt igenom. aktörernas pres tationer är jämna. Ska man dra fram nit negativt är det väl det genomgiende felet i de flesta revyer - de över/mga sketcherna. Och svirigheterna an fl Slutpoängerna an sina.
På den punkten är den andra akten i T erjärv·skapelsen betydligt S!2.rkare än den första - tack vare an premiärner vositeten försvann framåt nanen . . . mlliända . NågOt genomgiende tema hiller Täskoitivara inte - om man nu ime räknar med pikarna it grannen Krom bi till men revyn hills ihop av de fi nurliga övergmgarna mellan sketcher na i andra akten.
mellan
otUkJubbs revy' Uk Aret heter _ _ -0-". Det Jr
. '. ....
iIIaoingens fot· Carl-Gustav 10m stir ba·
"'_"-IIIr .al
lIIpI!_"
• Miss Perversum och den nattliga seg raren frm )eppo samt domaren. sc:ma nologaskultam Agapolus PyUinen frm ' Kurikka. • Skuggspelet i Skithusblues.
D Allmänt
• Krombibon som uppkommit inte ur en cell. utan - ur en bacill Krombales infernales . . .
hållen Tematan i revyn är rän allmänna. inga pikar it namngivna kommunala storheter förekommer. vilket tacksamt noteras aven outsider.
• Den superba falskettslogen i Kansat Kohtaavat
• Nigra smarta rikssvenska aven pi riktigt inflynad rikssvensk. • Den korta och kraftiga häkrningen av Pajazzo-spelaren. • Och framför allt den fina kostyme nngen.
D Gå ut och kika! Annat jag noterade pi sidan "kul" i repblocket var
ss grannar
- . , . si fir vi en ny Kekkonen . eI.!er en gammal . . .
Där har regissörerna Lars Andersson och Anders Fredriksson gjort en bra jobb.
Eller om det nu var si an jag inte fanade dem .
• E/of Gra"ho/m som sk~,.kiiri"g
• De runt formulerade ' spådomarna i "Pöllo Pillo" . Vad sägs exempelvis om denna förutsägelse över SO-talet :
Och en hel del annai. som lämpligen bör avnjutas in natura i stället för in text . . .. PETER GRAN STRÖM
Stig Hjortman Skatila ordförande Nlrmare trettio medlemmar mötte upp nlr Wasa Uf Skatilll bade sitt irsmöte, Till ordförande för 1980 val, des StiB HjoMmao, Rose Strandberg och Sten HjoMmao blev viceordföran· den, Sekreterare blev Asa Strandberg oc:h Stefan HjoMmao blev viceordföran· Bo-Anden 1080 valdes till kassör och Macs-Erik Blek vic:ekassör, -ÖvriBa styrelsemedlemmar blev: Fjalarlo80, Jao.()ve lnBo, Gunilla Norras, Anne SundboIm, Yngve Groop, Harry Andenson, Kjell Blek och Kaj-Erik ,PAtt, Vid mötet diskuterades om vad som borde renoveras pA lokalen och man beslöt att m.lloin8 av plAttHet skall ske fönt. Detta kommer att utföras i dr eller pA försommaren. Aktiviteterna i lokalen kommer att fortslua som tidiBare, Dir kan bI.a, nAmnas folkdans och pingis.
ASA
~!!!!!!~:~~~~: ' :~;E:' N~ _______~-=~~~________~T~o~rs=d~ag~e=n~d=e=n~1~4~f~e~br~u~a~ri~________________________________________~ Färdigrenoverat i Lappfjärd:
låsar/orum
"De äldre har ställt
upp på talko - men
de yngre är passiva"
"Välj österbottniskt i stå·llet för skråpba1ld från Sverige!" Fram för österbottniska orkestrar! För några år sedan blev man överförtjust när man såg att en rikssvensk orkester skulle spela på den dansplats man skulle fira lördagskvällen på. Åtminstone blev jag glad. Nu är det tvärtom - man vill hellre ha ett österbottniskt band. Antingen har standarden pi dom rikssvenska orkest rarna sjunkit eller ocks:l..har standarden höjts här i Österbouen - vad vet jag. I alla fall tycker i.a~ att "vira" band är dubbelt bättre . De vet vilken sortS musik vi vill ha och de har dubbelt nyare repertoar än tex Mats Tommys (överraskningsban det. ni vet ... ). Dessutom ska man ju satsa pi inhemskt ..
Si bästa dansarrangörer! Nästa ging ni bestämmer vem n'i ska 'ha att spela pi era danser. välj di en österbottnisk orkester i stället för nåt skräp frin Sve rige) P.S. Som svar pi "Puttis" friga om vilken orkester man helst skulle ha hört pr vid Nyykaabi 2 februari - Mats Tommys. Sound eller Cleopatra: CLEOPATRA. förstås! "Cleopatrafan "
Mats Tommys var bra! "Dålig orkester i Nykarleby den 2 februari?" Jag kan under inga omständigheter godta den negativa kritik som riktats mot den rikssvenska orkestern Mats Tommys - för den var bra! Jag är rädd för att publiken har blivit för enkel i sitt musikval, och • Det bd,. ii,. egnllig.. o,.sall" lill all LappJjiirds III började ,.e"ove,.a si" loluJl- vä,.",ece"l,.ale". I tk1tN beft,, ej kan tåla annat än det invanda soundet från våra vanligaste orkest "e,. sig GII1I-Krisli,,· Lövholm och Be"gl Berglcllll4, tU" jlirra lö""i"gsorrllö,.atuk och tk1t seN" orrllö,.atuk i rar. bygg-lcom",iIU". Detta ifall det ej är fråga om någon mer bemärkt artist. - Det har VQ";t positivt Det är främt! för värmens skull som - Me", siijer löre"i"g.tIS Jag tyckte att Mats Tommys agerande pal estraden var säkert, lite man har renoverat i Lappfjärd. Det ordlöra1låe G*"·Kristi,, lör lör."i"ge" ",.d U" orginellt. Positivt var ocksal användandet av dragspel vid de njutbara nya, imponerande värmesystemet är gammaldanserna_ Lövbol"" ut iir tie iild,.e blir r."ove";"g.". Det har den vikdg~te förbätuingen nu di Bravol e"gageNtlolle, ocb ut har so", ha,. stillit *pp. D. y"g. lokalen ~ter StU färdig för använd va";t liitt att fiJ IIIg på 1111· re ii,. passifJII. ning. "Mera saldant" kojobbar•. p~ samma gwg har man ockd pas lAppfjiWd *1 ha, II,.";,,. sat p~ och flUt till- en del golv och SiJje, Be;,gt Bergk,dltl, som ";pi,,g av lolulJe1l på väggu, och man har piffat till det p~ harl.tt ,e"ove";"gSllrbetet lörd4g. kökssidan . i lAppJjiirds *1·lokal. Totalt handlar det om 12 nyreno verade rum i lokalen. -
,,*
Enklast prenumererar
'.. · {O -
Du på
".~. ~
'F~
'{(; ,.':".•..':'.'" ';~'
Rmoveringea: har kostat 18S 000 mark. Av den summan är Stöna de len, 92000 mark, banJdln. I mdigt renoverinpbidrag har man fltt 8000 och kommunen har skjutit till sam
-:'.~::" '"
~ ~
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
med denna kupong
Z
-~·· 52 nr /
'~
GOR DET!
maaJqt 33 000 IIWk.
~\v"1
~ /~
L,30,-
Namn: ____________________________ Klipp ut denna kupong o<h ,kläa Handclscspl. 10 D 6S 100 VASA 10
dkr IIng 961 · IIS F 2 exh friga .fter Bror
~~
Adress: _____________________________
den 1111 SÖV.
hel.r O
Allt anna, än vlUmesystcmet och golvlIggningen har man skött genom talkojobb. Det har sen stanen i maj 1979 handla om 10 till IS talkojob. bare varje kväll, frinsett en mAnads uppehiU under sommaren. Som mest har man haft upp emot 30 per· soner i arbete·.
Resten. det vill sJja över SOOOO, har man skrapat ihop genom insam. Iingar. Dec. är bAde' privatpersoner och fumor och banket SOIll har done rat pengar. Lappfjärds uf är i roma hand känd. som dansarrangöt. Under det här Aret har man ett tiotal UIlJdoms. danser och lika m!ap gammaldan ser inprickade pJ fChema. Bland öv. rig verksamhet bli nlnmal junior folkdans, revyprodulction, (uoligen kerkommer man till nlbU Ar), tlv lingar och sA vidare, Vid invigningen p! lördag festtalar minister Christoffcr TaxelI. Program met utgörs bland annat av folkdans, bllsmU$ik" spelmansmusik och re' vyinslag. BERTEL NYGARD
Vöråknorrarna svarar Boucht
Först ett p1pekande: Christer Boucht talar om att vi i Vörl har mumlat fram hotelser ur dn skägg. Skulle det vara s1 att han d1 tänker pl nligon särskild per son, vill vi bara säga att Vöral·knorrarna saknar skilg. Sedan en frllga: Vi kitnne, nog till att priserna var fastslagna redan i höstas, men or· saken till att Vödflickorna inte anmälde sig var just p1hittet med start i Oravais och mll i Skatila. Nu frigal' vi : - Man itndrade starten till Norrvalla pi nytt redan i december, varför meddeladeS' ingenting om detta före nyh? Till sist ett förslag: Skicka ut ett fdgeformulär nhta gwg ni sänder oss Botniadiplo· met! Si fh ni veta hur Botniallkarna sjllva vill ha det. Vöral knorrarna
Vill du sälja, köpa eller byta prylar?
En litm kommentar ban: I dec:ember Ir_skymtade"det i Fes sen appaifter pt att Botllias Norrvana Start skulle stop.. - UUd aH Botnia k6mmitten tAlPt altot beslut j saken. I minen pi december beslöt Botnia kommitte.t pi ett möte aU Botniu'ar ten sker precls- SOlD' vanligt - dvs odsi flin' Norrvalla. Med de uppgifterna kom inte Iram i pressen - förrln elter nyk. Och då hade avgiften redan nigit med 20 mark. Red
Di kan du annonsera i ÖP:s prylbörs! för tio mark fAr du en annons pA högst fem rader (ca 20 ord) Annonsen måste betalas kon tant. Skicka därför med en tio markssedel eller en check. Prylbörsen är avsedd endast för privatpersoner. SlIlt aärna ut varans pris i annonsen, och glöm inte uppge vart intressera de skall vända sig, t.ex. tdefon nummer.
I
Torsdagen den 14 februari
Svaren till jöreningstävJingen.
Elf i Purmo
Fr~a 1.
Jorma Aaho. Asko Autio. Kari Härkö·
nen. Harri Kirvcsniemi. Matti Pitkä·
nen och Pemi Teurajärvi .
- Vi l1li" "og spelll "österbottmsk t/4nsmusik" ock.r4, precis som p.blike" vill N un, mIltkUllIr utlinslIII toppbatukt EIf i"lör lörd4ge"s keikllll i Pur· mo. Fr~a 2. I Forsby i somras lirfllk KfW~ bara sk "SfNlbba" och ut ~ckte publiken a: Johannes Virolainen (cp) (l p). b: i"ttI riktigt om S<i "u sllll ut bli iitu/ring. Vcikko Helle (sos.dem.) (1 p) och c: EIf iir såtillvit/4 speciell att batukt Nr en st4rk blåssllktion - Pentti Pöllii )UU50 Häikiö (sam1.) (1 p). (sax), Raimo Kylmii"tItI (trumpllt) och Tuomo Lindqvist (basu,,). E" Ijudtek"iker och e" ljustekniker har batukt med sig. Fr~a 3. Dessutom e" egen discjockey - Dl Mole. a: Eli dockhem av Henrik Ibsen (2 p). b: Bara vädret sUr om av Harold Pinler
"11"
(2 p).
Till alla som skriver i ÖP Skattemyndigheterna har i nåder meddelat att de vill
ha sociaJskyddssignum på alta som honoreras för in· förda bidrag i ÖP. Varför veta vi icke. Men så är i alta faH faHet. Så. Ta och plita ner siff· rorna nästa gAng Du skic· kar in ett bidrag.
Fr~a 4. a : uif Rex (1 p). b: Thorleif Tverin (1 p) och c: Bengt Lybäck (1 p).
MUSIKFRÅGOR: Svaren pi dem finns i närmaste musik· bok.
Österbottniska Posten
Trafikskolor i Jakobstad Trafikskora
HALDIN & 'ROSE
JAKOBSTADS BILSKOLA
Ny kurs börjar varje
Ny kurs börjar varje
måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145
torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003
E BARA ETT YN\{ll(jT
'fET PRoBLEM KVAR! JAG
INTE HllTA STÄLLET VÄR
Fö RBAJSliA DE DE~I LlATrr
<)\.(A- Koft'l~A UT ~~
Österbottnisk ungdomstidning
bkobstad. Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
I
Tidningen utkommer varje torsdag
Redaktör och
ansvarig utgivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobsgatan 13.
Jakobstad, tel. 967-13555
Postadress PB 27,
68601 Jakobstad
Redaktör i. Vasa S·E. Glader.
Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961-113 S22
Redaktör i Sydösterbotten
Bertel Nygård,
Box 21, 66100 Malax,
tel. 961-6SI SI4
REDAKTIONSRADET
Alf Snellman, ordförande,
Margareta Kronqvist, Leif Rex,
Christel Holmström, Harriet Lin·
delöf, Boy Wistbacka, Tore Snk·
kars, Karl·Gustav OHn.
PRENUMERAnONSPRIS
1980
Helt år................. 30, Halvt le•••••.••••••.•••· 20,
Skandinavien. . . . . . . . . . .. 40, l, ANNONSMOTT AGNING
SÖU:s kansli, Vasa.
tel. 961-113 S72 och IlS 372
ÖP':s ANNONSTJÄNST
Yngve Bengs,
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967-11827
Annonser bör inlämnas senast
måndag kl. 16
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsga~n 13, Jakobstad,
tel. 967-13 S5S
ANNONSPRIS
I texten •.................. 2.60 Efter texten ................ 2,40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings· spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis· ka Posten ansvarar inte för ev. ska· da som tillfogas annonser som in· ringts eHer som på grund av post· försening inte införts i begärt num· mer. @
BULLS
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag, Jakobstad 1980
1:~::f~:: " ;~~;:;~;;J ___~____________________T_o_r_Sd_a~g~en_ _de_n__14_ _~_b_ru_a_ri______________________________________~r-1~
......---70-talets låt:-----70-talets grupp---.. . ,
Boney M
Born, to Be Aliv.e .l
.
.,
.,
.... _
Ro.a d 'R "u nner
.~
Rosen fick bara 3 poåOng vilket med sorg i hjå·rtat'konstateras En rätt gammal låt och en låt modell -79 delade på första plasten i omröstningen om 70-talets bästa låt. Road Runner och Born to Be Alive. Den förra måste väl allt ses som en överraskning, liksom här liga Staiway to Heaven, den gamla fina Zeppelin-Iåten på tredje plats. ÖP~kampanjen för Arne Qvicks Rosen gav dåligt resultat bara tre poäng. Och till på köpet kom de från en så pass avlå'g sen ort som Varkaus. -Andra låtar som inte gjorde någon större succe var: De sk rattande Polisen (2 P), Ovan Där (1), sköna Nights in White Sa tin (1), Hot Stuff (l) (1), Rivers of Babylon (1) ••. konstigt vad fort folk glömmer . •. Night Fever (2) .•• John är definitivt ute . .. Efter Plugget (1) ••• trodde Factory var populärare än så ..• Honesty O) ..• har väl inte hunnit slå igenom . ..
.,..
70 -talets låt:
Det såg länge, länge ut som om Boppers skulle vinna omröst ningen om 70-talets bästa grupp/artist. Men efter incidenten i Korsnäs tog Boppersrösterna slut och Boney M susade förbi på sin surfingbräda. Och Hurriganes blåste också förbi Bopparna per landsväg. Varefter Bopparna "bara" blev trea. Och som om det inte skulle rå'cka får man höra att Lasse /å'n ker sluta lira piano i Boppers och ska bli klassisk i stället. - Vill lära mej noter, motiverade han det beslutet med. OK. Bopparna fortsätter i alla fall på fyr man hand. Annars är det bara gamla kända namn som dykt upp på ÖP:s 70-tals lista. Abba, EL O, och såna. En liten överraskning är i alla fall Led Zeppelin på sjätte plats. Nånting av gammal god hårdrock sitter kvar i alla fall.
,..
1
1. Roadrunner (Hurriganes) Born to Be Alive (Patrick Hernandez) 3. Stairway to Heaven (Led Zeppelin) 4. Daddy Cool (Darts) 5. Mr Bassman (Boppen) 6. Belf.ast (Boney M) 7. Oh Suzie (Secr~t Service) 8. Knock On Wood (Amii Stewart) 9. One Way Ticket (Eruption) , O. Hotel California (Eagles)
51 P 51 p
38 p 33 p 21 p 18 p 16p
.!.
l3p IIp IIp
::...
70-talets grupp
1. 2. 3. 14. 5. 6. 7.
Boney M..•.......••...•.....•..••..••.•.. 106 P Hurriganes...•............•....•.•...•••.•. 87 p Boppers ••.......•.......•.•••••.••.•.'••.. 85 p Abba ....................................... . 54 p Electric Light Orchestra••••••••••••••••••..•. 52 p Led Zeppelin..•......•...•..•...........•.. 48 p Elton John Amii Stewart.•••..•..•...•.•••••••.••••••.• 29 P 9. Donna Summer ... Darts .•••••...••..•.••••••...••.•.......••. 28 ~
Kärnkraftssamhället är ett ofta använt uttryck numera. Det dy· ker upp i debatten, och man skriver~er dar uttrycket ingår i titeln. Med "kärnkraftssamhället" avses då inte bara ett samhälle där man får sin energi från kärnreaktorer. Det handlar mer om de samhälleliga följderna av kärnkraftsutbyggnaden. Det handlar om ett centralstyrt och hårdteknologiskt samhäl· le, där demokratin sätts på undantag och utvecklingen går mot en "polisstat". Det handlar om ett sårbart och lättmanipulerat samhälle, där makten över energiförsörjningen kommer att ligga på ett fåtal experter. Det är så motståndarna ser det. Förespråkarna försöker naturligtvis motarbeta en sån syn på framtiden. Till de märligaste påhitten i den vägen får man kanske räkna den nyutkommna ja-boken i Sverige. Den heter "Använd våra kärn· kraftverk" och ar ja·sidans kampanjbok inför folkomröstning.
Får man tro vad som kom fram i teve, så resonerar födattarna så här då de "avlivar" bilden av kärnkraftssamhället: - Varför tala om ett framtid kärnkrafusamhälle? Vi har ju re dan Oskarshamn. Ut oss se på det j stället! Och så gör man det och konstaterar att Oskarshamn är som vil. ken annan kommun som helst. Folket känner sej inte särskilt "kontrollerat", och man är till och med för kärnkraften i högre grad än på många andra ställen. -
Hur kan man tillåta sej en sån kullerbytta i resonemanget!
Ja-bokens budskap fick passera i teve utan att vare sej reportrar eller kommetatorer påtalade det ologiska i resonemanget. Resonemanget är inte bara vilseledande och oärligt. Det är helt enkelt dumt. ' Och det kan gärna kallas en intellektuell fadäs. MICKE
GAMMALS