Österbottniska Posten (ÖP) nr. 8 1970 by Österbottniska Posten

ungdomstidning

:-..._ den 27 febr. - 1970 ,

Skola med gem nsat;nl ·ans.var ..

styr och 'ställer

) J ".

· Borga. foll{al{ad,elllin l·'

•

led samverkau, gemenskap och gemensamt ansvar skall skolan I.lppbyg - Alla grupper i skolan skall ha rätt aU utforma skolan. - Allt. det .

uppföljas av ansvar och solidaritet. Dessa vackra ord är Rainer Johanssons. rektor vid Svenska'" Folkukade

i Borgå och hur det ,är, verkar det som om han har lyckats alt skapa

drömskola. En demokratisk skola där alla grupper är med och utformar·

�"'aAII"", d emin

styr: och stäl är i denna demokratiska 'skqla,

heter

det.

Och

kratiska skolform. Och· Rainer

att det inte bara _.-;a� gör de det. Trots att för sig. Helt enkelt därför att leks skoldemokratI utan -det är 'tter som högsta hön

hur högt uppsatt han

------ -----...,.·,

det hittills inte en enda gang

verkligen fråga om all ar.

har skurit ihop sig mellan elevrådet och

Rainer .

När de. nya

leverna samla

Hittills har des· . senaste höst för att inleda

man varit av samma åsikt och. sin Skolgång vid den tr9.ditions

som 'skulle ske om elevrAdet den ämi.u äldre. och traditions

ltent

sidan

ått . klart framhåller

alltså inte blivit vittne ·till yad, rika och gamla folkaltademin i

öP:s Se

har man ännu inte

ade e n helt annan uppfattning . an.Ramer,. - Men så har vi också

mYcke·t förnuftigt: elevråd,

•

el"a·

ger Rainer. :

sist

idlJ

spal

ett

sä.

Det äl: .första året !iom folk-

• Rainer Johansson, 36. Rektor

. vid folkakadem in i BorgA och _

. varm

förespråkare

för

,akademin upplever denna· demo- demokratisk skolform. II I i I I il II I I II I

en�

. o

a ___

vag ••

målet

En röd sol, med ambiti on att värma, hade nyss tittat upp över skogsbrynet och fick följaktligen se Dotnia-löparna braka iväg som en flock skräm

Lugnare gick det till på sladden där man t. o. m. hade tid aU stanna upp och poser. för fotografen några meter efter starten. Mera o Dotnia.ioppet ' på sidan tio. -:::- Lite rå rg prövar vi på ÖP i dag.

da duvor och takhalmen på den grå ladan fladd- . ra till i förskräckelsen vid kanondundret. Elit 'Detta är första numret i den nya presseri. I tidllin gen ingår hi. a komme Il ar , . till NSU : s årsmöte åkarna på främsta linjen var så iävlingsheta att de åste kalla . tillbaka efter ett försök till tjuvstart. ombord på m/s Fennia. . II

öSTERROTTNISKA

POSTEN

Fredagen den 27 febr.

op-

SJfferbevis over

En- eller

27 febr. 1970

ett 'misslycliande

tvåspråliig?

Dethär

••

handlar om skolhem.

En plats som en smula till

spetsat sagt är varken skola

eller

hem.

Det

bara

är

det

sista alternativet, den möjlig

het som samhället - och för äldrarna

alla

till · när

griper

andra

utvägar

tyckS

konflikt redan i detta förhål

börjar.

ven i stället för

E gentligen

stryks och förvärras, då ele

Det sägs aJtt statistik ljuger

sanning i uttrycket visar un dersökningar gjorda av social

hem efter :wrmal vårdtid lyc kas enda t 4 procent anpassa

sig till samhället.

Finns det 'ett tydligare be

vis på ett misslyckande?

Uppgiften

är svår: för skol hemmen. Den blir ingalun

lättare

skolhem

är

liksom

regel

finns

landsbygden,

att

flesta

klart otidsenliga

lagstiftningen. skolhemmen medan

I på

flertalet

av eleverna hör hemma i stä der och tätorter: det gömS en

SöU och 70:talet

att

är systemet som måste -änd

- åtminstone i bästa fall. Det

ras på och det kan knappast

rör

ske på annat sätt än genom

hälsosamt - det

sig

månader

andra aspekter

ånyo

fter

kasta

ler i varje

många

fall ytterst litet

Statistiken

landen gör att han eller hon

talar

man

skall

att

andra människor har dålig smak. Några

rader

följande:

senare

"Ett

påstår

verkligt

han

hur

botten

i sin terbotten.

påstå

den

finska

ungdomsnämnden

Blues

med

Eftersom

Band

lika

i princip inte så mycket att säga --:-. de kommunala nämn

derna på en tvåspråkig ort är

tvåspråkiga

så

när

som

på

S extiotalet

ger frågor som rör en bart en

vår syn på

, Den svenska ungdomsnämn

i början på decenniet föräldrarna i stor

skoldirektioner vilka handläg språkgrupp.

den går emot en samm anslag-

ning bl. a. med den motiverin . gen att en' enda nämnd skul

le försvåra det nordiska sam

arbetet. Här .gör sig nämnden

skyIaig till ,en felsyn: vi kan

inte vare sig önskaveller räk

na med att det nordiska sam

arbetet på en tvåspråkig ört

skall

skötas

enbart

svenskspråkiga.

är

rätt

Be-Ce

att

St.

urusla,

påstå

att

Marcus' kan de

vi'

är

till

samtliga

dansarran St. MarCUIJ'

vilket noteras med tillfredsställel se".

kronologiska

åldern

Inte

spelar

en så stor roll som H. S. gör gäl-

ning

ensamma

den

börda som alltid följer ett

utvecklingsstört

Så sm åningo ket tack-vare tillltomste Kårkulla centraianstaJt kom en debatt i gång, några föräldrar trädde

för att tala om

tfon.

Som

ett

diskussioner

sin

resultat och

som hölls restes krav

terbotten ett krav som

grannkommunerna skulle ·för

daghem för utvecklin

med

närbelägna

-. skulle

fungera

Men

dag

har

svenska

stad, Vörå och Vasa

•

österbotten _står

vem tar initiativ?

tUm som vi aldrig kommer

fullständig

tvåspråkighet

och dit kommer vi åtminstone

inte på en generation.

:Principiellt är det tillräck -

ligt med en nämnd, - praktiskt el

OarZ-Johan Palm, 3"

Se sidan femton, spalt I

De fi nns i :H:ar.leby,

som en mer eller mindre en

3mla ledare e er ung

da och handika.ppade.

expertisen blev helt uhlilllL'

arbetet

behöver vi alltjämt två på dålig smak på svensktoppen görer att engagera österbottniska Postens spal le r i varje fall i en tvåsprå är Tommy Körbergs Drömmen Blues . Band oftare, så att dans ter har under vinterns lopp om Elin." Dessa två citat mot publiken får en möjlighet att bil lrig nämnd två enspråkiga ar· diskuterats frågor med an säger varandra så klart och tyd da sig en uppfattning ,om deras' _--,--.,-___ knytning till ungdomsrörelsen . J och sjuttiotalet. I en dylik dis ligt ,att vi anser oss våga ställa höga kvalitet. lande. kussion finns både kända och '-frågan: Vet sign. Be-Ce egent Att ungdomen bara skUlle duga Däremot måste vi hålla med okända inslag och varje för ligen vad han menar? sök att dra upp riktlinjer för Be-Ce m att diskoteken bör (il. på lokalplanet som H.S. påstår Dessutom tycker vi, att det är en längre tid, t.ex. ett de n en mera framträdande roll i vårt stämmer nog Inte riktigt. Om vi nium, ter sig rätt svåra, men fel att påstå, att "blueskandi a _ till $n finlandssvenska nöjesliv. Diskotekdanserna kan ju går inte desto mindre måste en tema" ST Marcus' Blues Band . diskussion föras samt progockså kombineras med uppträ- idrottens topporgan CIF kan vi ' är urusla, eftersom det inte finns konstatera att förbundets styrel noser och program göras upp. dande av popband. några andra orkestrar, som spe I en ungdomsorganisation är seordförande C-O. Hornen inte ett prognosarbete särskilt lar blues i samma -stil här i OsSign. Ndgra av mdnga var stort mer än 30 år när han vanskligt, därför att allting år 1966 blev vald till sin ansvars sker så snabbt. Varje ålders fulla post. Haq kommer på grund grupp upplever världen på sitt sätt och kräver - med all av ännu "högre" uppdrag att er rätt - att själv få forma sin sättas vid CIF:s årsmBte l Gam förening. _ lakarleby i mars, troligen av en D Signaturen H. S. påstår i Sport var· et mycket på.!n gång! På lördag och söndag sam äldre person. Varför i e en ung reflexer i ÖP den 20. 2. följande: Jag uppmanar H. S. att gå 1ge las österbottnisk ungdom på Vörå folkhögskola-Breldablick "Så har också öID år möte hål nom öID: s årsberättelse. ett par god? . Kanske H. S. som tycks. för att läg a :t:.åd om framti lits. .Äntligen kom två nya unga år tillbaka 1 tiden så Märker han känna de ungas kapacitet och den. Meningen är att samlin medlemmar in i styrelsen vilket kl!llSke att styrelsen inom öID vilja bar något lämpligt namn gen, som är förbundets mid vinterting, skall staka ut den var på tiden, hoppas att utveck också tidigare haft lika unga att föreslå. väg som · ungdomsrörelsen Jag tror att ungdomen får sin lingen fortsätter i samma rikt medlemmar som de nyvalda. Bo skall följa under de närmas ning kommande år. Ungdomarna Slmell, Stig ROsenback, Erik Se chans både .inom förening, di te ·åren. har i många år känt sig utanför pänaho och undertecknad har allå strikt och förbund, men min upp Aven om några beslut inte när det gällt idrottens organisa varit med under de två senaste fattning är den att ungdomen in fattas vid midvintertinget är dess sammanfattningar och re tion, ungdomarna duger nog på åren och blev också· nu återvalda. te vill ta alltför. stort ansvar, kommendationer av stor bety lokalplanet . men tendensen har De nyvalda Olav Storgård och hoppa in i ledarens roll alltför delse -.; de skall utgöra den När de aktiva idrotts. varit att man skulle vara rätt Rafael Söderberg tillhör l stort tidigt. vägkost Bom förbundsstyrel ären är slut, är man klar för många år över myndighetsåldern sett samma kronologiska ålders sen behöver för att till höst mötet k1,1DIl& presentera ett av för att få säte l distrlktsst3lTel kategori som de tidigare uppräk ledaruppdrag, men knappast ti fältet omfattat program för !!CD, för att int.e tQ,la om förbun nade. Var vill förresten H. S. digare. Inom .1drottsr relsen tär sjuttiotalet - eller 1 varje dets styrelse. Nu kommer ung dra åldersgränsen för ung-gam man nog vara på alla unga ledar fall för de närmaste åren. _ domen även i detta sammanhang mal? Jag tror för min del att den frön, tror i v/lXje fall Därf!)r: möt upp ungdom!

L..--er�l·d:irlgsskirel

rent praktiskt sett - att sam

ifrån så länge vi intf:e har en/

sub

av ett

"kårkullaavdelning"

Däremot är det · riktigt

språkig finsk nämnd. Ett fak

TOPPEN. Samtidigt riktar vi en

exempel 'vädjan

Skyddad

språkig nämnd. Om detta är

svåras. Lika klart är det att·

i ÖP den 20 februari jektivt ansåg,

aldrig

före-

'turnämnden.

slår att dep. svenska och

praktiskt

Sve slitoppen insändare

Vasa

är tvåspråkiga

nämnden - fortfarande rent

. Läsarfor-um

att

viktig en reform är.

snabbt kommer på kant med

säger

kan

anpassa sig till samhället

ning och ordnade hemförh l

Be-Ce

henne

görs för att hon' skall kunna

fall saknar både yrkesutbild

Signaturen

fall

tat, särskilt som ingenting el

samt - detta i förening med i

värsta

knappast ge ett önskat resul

- ningsbidraget är alltför blyg skolhemseleven

eller

hon väl vant sig vid det nya

avtjänad vårdtid. Hemförlov

att

öppen

främmande miljö för att när

har

att göra med den direkta an

passningen till samhän -;t

på

år omplantera henne i en helt

Detta är en sida av saken. par

sats:1ing

Att slita en ung människa från sin miljö och för några_

ex.

att kunna mjölka?

Ett

ökad

vård.

rbete

ett

utomhus. Men vad har t.

en helsingforsare för nytta av

ministeriet att av de el ver -

ca 75 procent - som skickas

fe!

tvingas att syssla med lant

4ant vara

och även om det skulle ligga

det

gör vad som står i deras makt

, Visst kan lantbruk som så

fall

är

skylla på skoltlemmen :' de

anställning på hemorten ofta

ckså gm det är lätt

båda motargument.

sammanslås till en enda två

hjälpa honom till en 'framtida

inte är någon utväg.

flesta

att erhålla

en yrkes.!!tbildning som kunde

bruk.

samhäl!et, varpå en ny runda

lande, som ytterligare under

Slängda. Det är bara det .att

skolhemmet i

S tadsstyrelsen

tur

ust nu planerar en

skyddad

österbotten.

verkstad

Vasa

och

Irobstad har intresse at"

ta emot verkstaden, som

österbottningar

möjlig

till arbete i det egna

skapet. Men· en verkstad

inte nog: det behövs

två,

liksom

Ring

än den som

behöver

mera avancerad yrkesutb kan

vid daghemmen. Det liga är I}tt denna ....",f".....__ .

ning förläggs tiU någon

de i landsdelen

yrkesskolorna. De

daghem

österbotten

som

finns

är resultat stora personliga uppoffri. , inte minst av föril. rar med utVceklingsstirda barn. Under de relativt få

år om daghemmen arbe har vi kunnat notera glid

jande framgångar: barn har anpassat sig på ett i många fall nästan förbluf fande

sätt samti digt so föräldrarnas börda lättat.

,gäller

det

som

planerna på en skydaa.t

verkstad.

Den

bör

få

stöd vi kan uppbringa: iD

te så att kommunerna s .

överbjuda varandra även o

överbudspoutik

kan

ses

som ett tecken på att för

domarna

försvunnit,

utaa

även så att vi godtar de ut.

vecklingsstörda

arbetsli

vet - på de platser där de

etter

sina

förutsättningar

kan verka. Ocl,sä detta blir en av sjuttitalets uppgifter.

... %'i febr. -1970

STERBOTT

ISKA

POSTEN

. Storartad/ till agelse i

LA P. P P l Ä, .

LörtJagen

den -28

februari 20-01.

FINSKTOPPENS TOPPPAR:

JOUKO & kOST.

GRANADA':

ÄR PÅ PLATSEN-HELA KVÄLLEN!

-DANSDEMOKRATI ...;.

- PBS! _ TV filmar evenemanget!

STA - AAMUUN"

ORDNINGSMANN AGR.

MM.

Härmed meddelas, utan vidare utkrusningar,

BUSSTRAFIK SOM FöRUT.

2. 1

att dans arwr!1nas i

lörd. 28. 2. 20-01

)

Föi musiken svarar

och

{ .V Ä L K O M M EN!

BCSSAR: OT frår; Vasa kl. 19.15. ,

gves

kl. 19.30 från Granlid via Yttermark, Näsby strandvägen. Strandlinjetrafik 19.30 från Långåminne via -

ö-Malax,- Petalax, Nyby, Frönäs.

��

V I D AN S A R

rG"E N

"P Ö

Populära S T I G

II '10M

den 2iI febr. kl. 20.00-01.00 J O H A N S sköter om trivseln. -

.J:

Funkt. gr.

Haglunds från Kaskö kl. 19.15. Strandlinjens buss, från Vasa (centrum) kl. 19 via Solf, Yttennalax och Långåminne.

Lörd. 28.2.

• DAME RNAS TIMME • 300 DANSMINUTER

kl. 20.00 Ol.OO

BUSSAR, Haldins : från J :stad -kl. 19.40

L'O L I T Å skilter takten

• DÄMPAD BELYSNING • lLiLL I GANG'

från Oravais 'kl. 19.30 via Hirvlax.

-NUFS-

-FUNKTIONÄRSGRUPP

.OBS! Reservera lörd. 7. 3. för PURMO

28. 2. kl. 20.00-01.00

får Ni dansa till EERO PALOS ork. märkar är det endast kvalitetsorkeS'tiar

;olll

spelar i PUl'In . Den här gången har vi \,!n som spelar

högklassig pop till äkta RAPATANGO. DAMERNA har chans att bjuda upp under en timme.

2 -

' ,.._-----1 BUSSAR: Sundqvist: J:stad 19.30 via Bennäs,' Forsby. Kronlund: Kronoby 19.15 via Kållby, Esse. Vidjeskog: Småbönders 19.00, Ter_ ' järv 19.15 via Lappfors, Lassfolk.

SöND·AGEN DEN 1. 3. KL. 20.00-24.00

K A R I N E N,.

Solistel-: JOUKO KULTTI ES.KO JUSSILA

ÖC;;TERBOTTNISKA

PO TEN z

Gammal och ung

Ut och ha roligt

JÖrd. 28. 2. kl. 2

Fredagen den _ 27 febr. -

I- Gammaldans i ö: M la; Solhem lörd. 28. 2. kl. 20.

LOKALEN

Sandstens ork. (

Rl!7SELTRÄFFSHOWEN

,KVEV AX

HAKAN GRANQVIST

med bl. a.

sköter om att Ni trivs

Trio ALA BEST svarar för BINGOVÄNNER

vi speJar bingo m

jättefina priser!

sönd. 1. 3. kl. 20-01.

nsmusiken. I

;

CAR ACAS

FU?kt. gr. 1. ;-

D A N S I G A M·I:.A .VA S AJ

lördagen den 28. 2. kl. 20-01.

CAR ACAS Arr.:

Uf Hoppet

Reservera 7-8 mars för KORSNÄS

-v·· .. A I .N-·· 0_L A lörd 28. 2. kl. 20-02 -

Busstr. såsom tidigare.

- Ny sto

Pasi Kaunisto med Olli Leppänief!lis ork.

pvigning-

'Korsholms Lantbruksskolors EI vförbund r. f. kallar här med till

ÅRSMöTE

som hålles på Korsholms Husm dersskola

Nu igen en verklig

'åringarna) samt 1950 års Husmodets-

foppenkväll

•

mars.

§1i.g:]ahans,

Jordbruks-

(20-åringarna).

Samli.ng till dagsfesten kl. 13-14.

och

Fesltal av yrkesskollär. William Hä g.

Intagning av nya

medlemmar.

Stadgeenliga förhandlingar.

Naturligtvis håller vi oss till toppenbra orkestrar

TUR ÄR

LantmannaskolklasSer

söndagen den 1. 3. kl. 20-24.-

den

- Särskilt inbjudes härmed Lantmannaskolklassen-1920 (50

de t järnhårda ba det·

. I BUSSAR: Haldins från J-stad 19.30 via Bennäs o. Herrfors. Kronlund rån Såka 19.15 via Gamlakarleby 19.30.

MIddag på Husmodersskolan kl. 17.

-:"�-�---""" _'BIO D AN S

B ING O

K a RS HÄ5N o JE S (E Nl R U M

bISCOI(VÄLL

Vallgrund_ lörd.

28.

Gratis inträde 'för Bingospe

BUSSAR: från Solf kl. 19.00 via Peta:lax o. Molpe från Töjby kl. 19.00 via Harrs röm.

Ingen

28.

Den sista fästningen

Onsd. kl. 20.

_----...:..----_ öP:s

korna

Nykarleby

20.15.

lare!

lörd.

SCALA

Fred. kl. 20, sönd. kl. 18 och

ORAVAlS BINGO

söndag l. 3. kl. 19.30

Styrelsen.

Som havets nakna vind

'0.

kl. 19.30.

med Allan S jr vid spakarna och du med förstås så blir deeen

du' sällan varit med om.

Kvällsfest med program på Lantmannaskolan kl. 20.

säljs

kl.

19.00.

från

lottdragning

kl.

Bric

18.30.

alla

- vinnare får pris. :Vi hinner se "Hyland"!

TELEFONNUMMER kl. 8.00-16.00

13555

växel

13356

övriga tider

Välkomna! /

G A M M A [ D A N S i Bergö lörd.' 28. 2. kL 20--01.

BING O i Söderudden sönd. 1. 3. kl. 14.00.

Kurt L ndqvist spelar

ÅRSMöTE PJELAX UF håller årsmöte sönd. 8 mars 1970 kl. 14.00 i

Fina priser.

klubbhuset.

Stadgeenliga ären

den. STYRELS .N

ANNONSERA

1 öP

den

27 febr. - 1 9 70

I·

TF.RROTTNI

övriga klasser: under' 1000 och

13UO

allmän klass, under och över 1000

X-klass.

ccm

ccm,

över

juniorer,

Ungt val i Österbotten presenterar sina kan didater Rå

" TRIVSELTRÄFFAR

I VALETS

HaJax. öv rmalax dom,

TECKEN

ccm

SAMMANLAGT ETT 50·TAL DELTAGA8E'

och

•

står' mellan

. ,

Arr: Jakobstads Motorklubb

Konditio-!lspass

DEN LÄCKRA VÄGGEN ÄR NU. ·

TÄCKT MED

MINERIT

OJ,

med träningsråd

nytt fortskaffningmedel, Just nu är det aktuellt går under benämningen skaffa sig ett konditionspass. Scooterskida och som anses vaKonditionspMset inn€håller för ra idealisk för de skandinaviska tom prest;ationskort som skall insjöarna och Medelhavs-områ- u ifyllas även allmänna tränings det, tillverkas i Storbritannien. r d samt hur ett test skall ut Försäljningarna . till utlandet foras. uppgår redan till ett värde av Konditionsåret ' är indelat i f. 700.000; italienska och svens ka _ köpare har beställt 1000 fyra konditionskampanjer (vin

•

ter, vår, sommar och höst). Må let är· att under yarje kondi tionskampanJ samla minst 40 poäng. För att få en poäng fordras en prestation som räc ker minst 30 minuter eller 200 meter simning.

Även om Scooter-Ski'n främst

4. 3. kl. 20.00

Endast 'en 'prestation per dag acceleration och glider godkännes. För att nå 40 po perfekt på lugnt vatten eller i äng fordras minst 3 poäng per sjögång, bärande två personer. vecka. Vattenscootern är gjord av Då man under någon kondi glasfiber ' är 24 m lång och 11 (Annons) bred. Den dri s av en' 185 c tionskampanj samlat 40 poäng Rotax encylindrig lättmeta ls- eller mer .-är man berättigad ./ motor och kan köras 5% t I m- att med formånskupongen .t>e- tikIar: ställa någon av de givna pro mar på 11,4 liter bensin. , 29:1) Sovsäck /Styrningen sker med ett ro- dukterna. 30:2) SportoveralIs Vinterns konditionskampanjs der placerat i farkostens 'fram 40:nr 46 och uppåt berättigar Er ända och fäst vid en styrstång förmånskupong 3) Värmekängar - 48:att beställa två av följande ar av motorcykeltyp, där också . 26:4) Volleyboll handgasreglaget är placerat. 'F'örmånskupongerna ingår l Motorn startas med hjälp av ett barn att starta motorn. konditionspasset.återfjädrande startsnöre och Under år 1970 kommer scootack vare en centrifugalkopp ter-ski'n att visaS på sjösports' Förmånskupongen-skickas di. ling kan farkosten köras på utställningar i bl.a. Helsingfors, rekt 'till Kondition-70 under stället. Den lätthanterliga start Oslo, Malmö, Hamburg, Paris adress Stadion rum 153, He1-anordningen tillåter t.o.m. ett och Genua. singfors 25. snabb

1300

damer

är en ultra-säker nöjesfarkost är de n också användbar som jolle mellan båt och strand och som patrullfordon för strids krafterna och polisen. Den har

lördag

CCM

stycken.

parbanks klubblokal tisd. 3. 3. kl. 20.00 klub lokal onsdagen

•

Det slutliga mästerskapet i 1000 kubiksklassen Pauli Toivonen, Heikki Liedes, Kari <Jaatinen o. Markku Allen - praktiskt taget vad som helst kan h nda.

1000

Ett. som

folkskola måndagen 2. 3. kl. 20.00

Sparbankens

'på Gamla hamn lördag 78.2 kl. 14.00

UNDER

Scooter-skida ny'farko t

Krisfinestad, Br'ahegården söndagen 1. 3. kl. 15.00 Nämpnäs

POSTEN

-Välkommen till nejdens;...t.s örsta fartfest

JAKOaSTAD AVGÖRS

ISBÄNE·EM

arpes,

Granö, Jan-Eric Gullberg, Kurt lektor folkskolllirare Korsholm , Lappfjärd ronrtom kandidaterna medverkar SU: are med program.

Luder samma tid kan Ni testa kandidaterna i samband med :.

valbuss-turne. Kom och bekanta Er med vårt unga al. 'v inför riksdagsvalet.

via ny fyra

ensktoppen

blev både glädjergdag för Sylvia Vret

S1}ensRtoppen 1 De' tusen öars land Streaplers . ... .'..... ( 8) 37 2 Drömmen om Elin Tommy Körberg

....

få de två nykomlingar plistorna tillsammans: fyra på svensktop

"Vad världen behöver (den enda nya på ), vilket är hennes stora framgång; och ..._ som också hamnade på men på Tio i topp. ·ppblåsbara Barbara"

a. de två nykomling-

Sylvia Vrethammar .. (ny) 27

5 Detta

skall

bli

( 4) 21

Tommy

Dean

.... .. ( 7) 20

7 Den som lever får se

Hyland. Vid fyra

8 En man i

byrån

Lill Lindfors

.... ( 4) 21

o • • • • • • •

to do is

. . . .... ... ( 2) 93

Creedence

( 3) 17

(- 2) 14

Toppentipset

HAR NI PRENUPlERERAT PÅ ÖP FöR 1910?

Clearwater ( 3) 91

3 Walk i ng back to happiness Suzie

Det är nu hög tid för alla att prenumerera på ÖP 70. PrenUPlerationsavgiften är 4 mk. Sänd 9 för 1 in denna kupong per omgående försedd med namn

, ., ......., , '. ( 7 ) 86

Uppblåsbara Barbara Robert

Karl

Broberg

. ... ,."

Oskar ,'..

och adress till österbottniska Posten, Prenumeratio ner, JakObsgatan 13. Jakobstad. Betalningen kan ske enklast via postgiro 41 6 2 9 .

(ny) 80

5 Maxwe ll' s Silver Hammar George

inte mer

rättvisa,- trygghet, jämlikhet

Bobby Gentry o. Glenn

Campbell

(11) 19

g Hit kommer jag nog

. • .

have

2 Down on the corner

vad som händer Gunnar 'Wiklund

- Din kandidat

dream

5 Maria Isabell

,;a var alldeles för 1 0 Kvinnan i mitt liv att kunna vara med! Björn Ulv8lUS . . . drabbats av n gon �_p.��m�LDdle förkylning" hon till studion efter

1 All

Revival

musik Tommy Körberg

Kurt 'Gullberg

Tio i topp.

min,

Claes Dieden

6) 33

Låginkomsttagarnas man

med Kinells.

( 5) 36

3 Vinden ger svar

Michael med Salt & .._..... 'Dels kom hon på Peppar . , ... ... . . .. .. IId:oppen, dels blev hon _ Vad världen behöver är 4 u v hon inte k nde ara så kärlek i hörnan.

JlUIIIILlS hade det ju varit ro

14. Det är kväll - Roland Ek

ström. - 15. I det bl! - Lennart

Howe

( 9 ) 63

Rub a dub a dub

(ny) 56

The Equals

7 Melting pot Blue Mink

. .. ,......

2) 53

8 Wight is wight Michel

Delpech

1) 46

9 Yester me, yester you, yesterday Ste'?j.e Wonder . . ... . ( 8) 45

sprutor på sjukhus, 11. Teresa - Jörgen Edman. orkade inte utan fick 12. Nyanser - Svante Thuresson., 10 Hitching ride Vanity J1'are . . . . . . . . ( 1) 39 _ 13 . Monica - Peter Ho lm. -

--r- __________ _ ----1 l 70 och 9 / Undertecknad prenumererar på ÖP för 1 [

på postgiro inbetalar P renumerationsa'vgiften 4:

----- _.

I I I I I

konto nr 4 t Namn

. .

. . . . . • • . . . . . o . . .

Adress

6 2 9 •

. • . • • • • • . • • • •

. ... .

. .. .

'. o"

o·

.. . .

. . . '.

• • • • • • • • • • • o

• •' • • • • • • • • • • • o

.. . .. . .. . ...... ....

o. o

-- ------- ------

• • o

• • o . . .. . .

;- -

. ..

I. I. l.

[ I,

---- ......

öSTERBOTTNISKA

NSU

Fredagen den 27- febr.

POSTEN

197

100.000 vinterlotter hålla Nyland rent Städkampanj ordnas var De skall säljas ocl{så!

vin

•

Vinterlotteriet pågår för fullt. FSU:s kansli i H :fors med delar att drygt hundratusen lotter gått ut på" fältet ,genom _

. Ianskapsförbundens försorg. - Det är en ganska hygglig mellantidsrapport, anser FSU:s gen.sela. Tor Holm.

jämförelse med tidigare Ålands ungdomsförbund är i lotterier är resultatet normalt, förhållande till antal föreningar t.o.m. på den bättre sidan. och medlemmar överlägset bäst med 12.500 lotter. SölJ- har 43.800 lotter ute på marknaden. NSU 38.400 och Abolands ung domsförbund 7.800. Det innebär sammanlagt 102.500 lotter, som nu är utspridda över alla land 'skapsförbund och föreningar inom FSU._- Det ser som sagt rätt bra 'Ut, men det betyder -Många besvärligheter har ingalunda att man kan emotse hopat sig inför NSU:s hs ett tint resultat. De utskickade möte till sjöss, hot om tele lotterna skall också säljas polarkyla, RUBB OCH STUBB. Först då grafiststrejk; packis,. förkylning.ar, förse har man anledning att ropa ningar, med dåligt . humör, hurra och-då får också land stress och jäkt på kansliet skapsförbunden en efterlängtad i släptåg men ... trots allt möjligh'et att räkna in sköna hålls-'årsmötet såsom plane slanfar i sina alltid tomma kas rat var på M/S FENNIA om sakistor. inte ännu värre'. paturkata . -;- Nu gäller det alltså att strofer inflräffar. Drygt 350 sälja slut lotterna. Under den personer· följer med när dryga månad som återstår till NSU-seglatsen börjar .fredag försäljningstidens utgång den kväll i Abo hamn. Det är 70 sista mars borde alla tillfällen, personer mera än förra fester, danser, möten, o.s.v. ut gången för precis ett år se nyttjas för försäljning av vinst dan. lotterna hoppas Tor Holm.

- I

NSU trotsar packisen.

• NSU-basen Frigge Karlsson spelar största fiolen. '" ,

Det är ganska säkert att Nyland är' det smutsigaste landskapet i Finland. Därför är en

kampanj för miljövården där-städes mera på sin' plats än på andra håll. NSU försöker dra sitt strå till stacken genom att -tillsammans

med Folkhälsan i Nyland-och Nylands svens

ka landskapsförbund inför miljövårdsåret ,1970 den. Härom' har en särskild punkt inrymts i

bedriva

en sådan kampanj för miljövår

den verlu!amhetsplan som

framläggs

inför

NSU:s årsmöte i Vä.strahamnen'i Stockholm.

lj v M!.. Ö å

dskampanje

n:.

k Ö

;

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIH1I111 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII,IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII;IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlI11111111111111111

Från min östnylöitdska. plattform ''

ris.

En stor städningskampanj den 9""" maj anordnas också i Nyland liksom' på andra håll i Svenskfinland. Under höstterminen kommer man ytterligare att anordna en serie lokala miljövårdsmöten i hela Nyland. FainiljeraUyn

Bilklubbsverksamheten har varit livlig i Nyland under fle år. 19 70 ko mmer man a tt l . a. satsa p_å såkal ade af miljerallyn. Dessa utgör en lämplig tävlingsform för den vanliga bilisten med barn och blomma. Familjerallyt går över en lätt' orienterad bana och tävlingsinslagen omfattar kör Skicklighetsprov, trafikvett, frågesport m. m. .. NSU kom mer också att syssla me tra i I Ö n a d naste år höll UFAK sådan sko-, barnträdgå d n i Di ku , . , ,..

: :: ; ! �::r: ! : ! . 22 ,iebruar,," 1970

��;::::�:�:

dV'U mö-

Människor, massvis, alla åldrar. Botnialoppsdag, Skidglädje ,i tävling och mo tion. Ee.

... . ..har jag sett att NSU

=_=_ il_

I' ==

packar kappsäcken i år igen. Årsmötet skall hållas på böl jan den blå. Liksom senaste år. Då var det en "god"-ide som skulle prövas. Nu är det redan en "tradition" som k I S s ditione1: skall hål las. Andra traditioner har uppstått av misstag och skall 'inte hållas. Ett misstag som absolut inte borde upprepas är det, att arrangera en för enings, ett förbunds, ett organs viktigaste möte i ett annat land. Varför det då? glädjedö dare där ... Det är ju roliit på de där båtarna. Förbröd ring och försystring på dans golv, på heltäckande mattor, r rs nh s utom: Rent' siffermässigt _

: : ::

:! t

��

..... ' plan,och sjungit ut sitt hjär tas mening om diverse frå gor? Hade alla förbunds-, medlemmar möjlighet att komma med?

. där! Mötet sammankallas en • Sen är det en sak till. Utligt alla statuter och kons färder är trevliga. Resor till tens regler. Årsmötet hålls utlandet berikar. En fören där nere. Styrelsens medlem ing som med energi går in mar överlämnar medaljer åt för att arrangera sällskaps varandra, håller tal och slår resor hit eller dit är värd fa.st nästa års verksamhets _aktning för denna form av 5 k e ä f A e a in I t r r t r e l P m n n n , exempel, säger, du kanske. lan säpskapsresor och års mötet är ett möte för för . .. .. eningarnas m t representanter. t det? D -t r V f" Id t å a m h r l De var där! hoppas att årsmötet m Jovisst. De var där. Men reser. Det är fråga om rela . blir givande. Jag hoppas op varje enskild medlem har_ tiva sträckor. Det tar väl inpositionen håller siK i form. Tjing! rätt att yttra sig.I händelse te mera än 6 timmar meg. av omröstningar och liknan flyg -dit ner, tror jag. Det ,_ Offe StyIiten == de gör den befullmäktigade går snabbare än till Stock representanten sin plikt, men holms hamn med båt. ALLA (säger ALLA!) broder = == Pelle) som är medlemmar får öppna näbben och sjunga • Det är möjligt att det inte : i föreningslagen står att .års sin egen visa. Kanske förenör e m . o v . n fick inte föreningsoppositio de. Lagens. bokstav är en sak n

: %. : :� ;

;i :

�: f;

: :i:;

: :��e

har ett förbundsårsmöte haft så talrik anlillutning! -Det där är säkert riktigt. Det var många med på resan.

ning, då luktar det lite dikta tur, lite nertryckt opposition, dålig demokrati. Eö så hjärntvättade är vi inte !ånnu te ty , f ::

möta upp till årsmötet? Var . fanns' den eveiItuella opposi tionen? ,Var fanns de som . kanske ..:.... säger kanske h il

• Låt oss göra. ett tanke

::�

:rs�:::i i i:::

:;.

; _ - -_

:; :: ��:

! == :!ts�:c� : ��::;l� ti ; �:!1!� F::!:r::l��;� :��:::� !��i: �:2 =_ �i\�;;'��:if ;�=. ��f�!if�JIE : :k: t :

: ; :t:: �� :a :

== 1_ -===_ _=

marna möjlighet - OBS! - det är' föreningens Årsmötet brukar

att delta i möt som viktigaste. kallas för

tion; då kan det slopas. Blir experiment. En förenings årsmötet ett symöte vid vilstyrelse vill av någon anled ket umgänget på dansgolvet ning förlägga föreningens är huvudsaken, då kan hela ' l öa a n dra n e s r nt e l D

: g;

;��

r:;; :ar::: ; :

=_-1

===:_ _

=1=_

lfllllllllUIIUllIIUllllllllllllllllllllllllllUJlIIlIlIIlIlIlIIlIlIIUllIlIIUlllUJlUJUlIIlUllIIlIUUIIUlIUUlUIUIWUIIllUUIIIIIIIIIIIU_IIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIH UUUUlIIlIUUlUllIIlIlIIlIIlIIlJlIlIIlIlIUflllIlIIlIlIlIlIlIUllIlIlIlIUllllluuluUluuUlmUluUlUluulI1I1UIIIIIIIIIIIIIIIUllii

öSTERBOT

13 febr. - 1970

Fredagen den

N'S

POSTEN

Statsmakten -folkets·

I nom

kort skall medborgar

gång utöva

sin

tat och man behöver inte hel

Vi var först med

. na i detta land"' åter en gtundiags

stadgade ratt att välja riks

det - har

rösträtt

het.

lodande

Motsatsen

skulle

fallet

man

tillämpas

så

skränkt

naturligt

att vi inte ens närmare tän

rösträtt

vara

vilket

exe

nella val, vid vilka alla nar

;Vi i vårt land kan dock skry

mare har man inte tänkt på

landet som gav kvinnor röst

hemliga,

proportio

§ 2: "Statsmakten i

Finland

tillkommer

folket.

som företrädes av dess till riksdag församlade represen

rätten

är

numera

att

för

både ( fysiska

och psykiska påtryckningar.

rätt. Aret var 1906. Begräns ningen i den allmänna röst-,

•

sällan

man

tation." Denna paragraf ger

kratiska principen. Och yår

kunna säga att vi har all

ett stort valdetlagande och

och inte enbart på pappret.

att peka på. Nästan alla stö

alltså uttryck för den demo -

demokrati göres

ständigare genom

ännu

det

full

val

system som användes. Där

för kallas det också ofta de mokartins

känneteck n.

Då

vi nu har fördelen att få växa ,

upp i ett demokratiskt land

borde vi åtminstone i stora

drag känna till vad "allmän

na. fria. hemliga o.s. v... val"·

betyder.

arten

att

man

inte

diktaturstater 'så

männa val även i praktiken Fr!!! åter är valen emedan

•

man fritt kan välja vilken

kandidat och vilket parti man vill röstå på. Dessutom kan

ofta är

då att rösta på en viss presi dentkandidat eftersom elek torskandidaterna- på förhand sagt vem de kommer att rös

Men så har man

ta på. De är do k icke bund

ju inget annat val heller.

na av detta löfte. Men det är en annan sak.

om man vill. Ingen kan tvin

ga en. Men att valen är fria

Att alla har lika rösträtt

anser

skulle' inte ha så stor bety

vi också vara en själv

delse om de inte samtidigt

'skriven sak. Men då är att

.!ltt ingen vet hur man rös

varit fallet. Under långa tiT

kommitte

har tidigare

att dra igång arrange gen och nu blir det aktuellt

Dansar ihop ungdomsgården

NUFS, som är ett samarbets utse utskott för de olika organ för Nykarlebyrtejdens . eterns.. Programmet är bildades . detalj klart, men i pla ungdomsföreningar. för att genom dansverksamhet ingår bl. a. uppsatstäv bidra till finansieringen av ung teckningstävling. fototäv och idrottsgården och doms frimärksutställning. det är betydande summor man ..'nt"t'<P\" enemang. någonting dansat ihop till stiftelsen. Nå,diskotek och så scouterna

är

tern

ID ' te

större

Hur det proportionella val

fÖr!;!tfl nt:1n e:<:i'm

hur

man

riknar

lit

vem som blir vald frf-n vFlrt

och ett valför bun d . 1)lf.n till ?etta skall j g återkomma. Ingmar Englund

med kristen

kunde

särskilt

med

sin

bakgrund har i otaliga fall från en ringa bör jan fått världsomfattande ak--

ungdomen

frånvaro,

dets utveckling. Han berättade om de.n nya alkohollagens för lysoch packdelar. Den fria' ölför-

varit

säljningen

har medfört att· även användning av spritdryc Fylleriförseelserna Sigfrids anförande.. Talaren an- ker ökat. har även ökat och det sorgliga . såg att en kristen individ ej ksamh'et kan eller bör undandra sig är att allt fler yngre personer Samhällsarbete

synpunkt 'var

temat

kristen

för

Elly

Hjälpverksamhet måste omhändertas.

. f"mns någonfmg �-----�--,

för dem och det är således nå

Av vår riksdags 200 leda är ingen yngre än 30

got sådant man ämnar ordna i . . höst. Arrangorerna tror att ID

möter

år och

Planerna på en fritidsledare i

nejden har nu avancerat så att ungdomsnämnderna och NUFS upp förslag till stadgar

för en deltidsavlönad ungdoms

ledare. Dessa stadgar skall fö·

end ast

33 av dem är

kvinnor.

tresset skall bli stort.

gjo

svs

f'ättvis:>r

pel. på

Publiken

Tonåringarna' gnäller ofta över det

pronort;o" pIIA

med sinA . ;>TY'<\ fn! o h orätt visor m""lrot I,;;+tr" ()('h

systemet funr,-crar Är k ,..!:d{e

för ungdomar a har man inte; hjälparbete.

att

"'årt

med I)å

uvitet. För att aktivera de un ga rekomme derad-e hon stu Nykterhetsföreningen Lyktan dier i samhällskunskap. anordnade samkväm senaste Byrådir. Stefan Gustafsson lördag kväll i församlingsnemtalade över nykterhetstillstånmet, Övermalax.

pr, tävlingar och underhållning av olika slag. Går det som man hoppas blir den nya ungdomsledaren som leder arran emangen. Stadgat'na för ung ledartjänsten har emellertid inte behandlats av fulhnäktige än oc man gon egentlig annan v

det

ske st0rstA nAn"cl IAn ma ioritetslJl' ISS"S·"Jl1."t.

i Övermalax

ed en ungdomsvecka skall man, bland annat, fira 350-årsjubileet i Nykar by. Det blir i höst, 11-16 september och på programmet står utställnin

råkar hR

Samkväm

med program för tonåringar

är NUFS som är hUVUd- förstås popgala. Man vill gärna -oör ist som. värd eller för ungdomsveckan. h någon . p har man av ungdoms-o vardinna for hela veckan och derna i staden och lands- I denna skulle också medverka och man har fått vid lördagsdansen. unen 700 mk från staden och Programmet är-avsett främst mk från landskommunen i föl' tonåringar och skolungdo " ar g n' " t I ov OID!S• kt sto"d. mar och det är meningen att tror man. lördagsdansen de sJa '''1va skaIl vara med och kommer att finansiera det arrangera. programmet under vec

då

svårt att

Vi har sa kommit fram till den sista faktorn. nämligen att valen' är proportionella. Om vi helt kort skall förkla-

märka att så inte alltid har

var hemliga. Detta be yder

· v ald.

fått

blir följ

ena nä r a rösters övervikt I all? \·'ft! kretsH.rna så invä1ies endast kftndid:> ter onh följ deras aktli en bl!r näflt n h.a lva ne fol.kning-en II ta rC')1'<,sP">an· ter Detta <ix O"17 >,! rhn !.·A n partiet

Nation i miniat yr

Ung- höst ecka i Nykarleby

aktilgen

Tilläggsröst

.för ålder för r

man fritt lAta bli att rösta

därför ännu lite försiktig i s na planer.

att välja på. Den som

de flesta rösterna

dan röst1Y" fram en president. Indirekt kommer man även

egerande får sina siffror

der dem!

alltså endast två kandidater

vilket vi har vid president valen. Då röstar ju, som be kant, valmanskåren först på elektorskandidater vilka se

ga andra är orsak till att det

skulle

en kandidat. Om vi utgår frlin att det finns bara två partier så har väljarkåren

vid rikSdagsval kan nämpas att detta betyder att man röstar direkt på den person man vill skall bli vald Motsatsen. är indirekta val,

valet

re samt ha varit mantalsskri1

ve,n här.' Som synes är be gränsningarna inte av den

USA. Det går ut på att från varje valkrets väljes endast

fallet

Inför

skall ha fyllt 20 år året före valet, vara finsk medborga

val. Detta system tillämpas i bl.a. England, Frankrike och

Att valen är omedelbara eller direkta nämnde. jag inte tidigare men eftersom så är

Dessa två saker bland mån-

ta med att vara det första

vad det innebär.

I vår regeringsform stad

är valen inte längre hemliga te

Motsatsen till proportio nella val kallas majoritets

. mantal.

Då

och valmansk ren utsätts in

ket· ar fallet i ex. Schweiz.

lika rösträtt" men desto när

gas i

valsedlar av annan färg

en bild av nationen, i minia tyr.

Numera har vi dock alla lika röst och endast en var. ,om vi bortser från röstning enligt

inte godkänner regimen har

på ipskränkt rösträtt är att

kvinnor saknar rösträtt, vii

Den,

da valsedlar medan de som·

få rösta. Ett annat exempel

vara så. De flesta har kan

valsedlar.

de partiet har exempelvis rö

är

pelvis

ke hört att vi har "fria, all

männa,

olikfärgade

olika partierna så nära som 19-öjiigt skall mo vara den andel av rösterna som res pektive parti fått vid valet. Riksdagen skall alltså vara

let av 1950-talet ett system enligt vilket man förfogade över tilläggsröst om man uppnått en viss ålder eller varit gift ett visst antal år!

som röstar med det regeran

måste vara 'läskunnig för att'

ker på det.'. Det skall bata

gar och bond ståndet enligt hur stor skatt väljarna beta lade! Vid kyrkliga val hade m::tn ·så länge som till med

utom använder man sig av

politisk

och religiös åskådning o.s.v.

ning. För oss är det system

som

förmögen

bildningsgrad.

derades rösträtten inom bor

till och med bli fängesle. Då

oberoende

ras.

helt kort ta· upp vårt valsys dock gransk

att

är valen inte mera fria. Dess

mande fyraårsperioden. Där

men

svår

av hudfärg.

allmänna val helt enkelt av

tem till en icke alltför djup

kanske

ses att alla medborgare- i lan

aU, med

och forma den politik som

det följande

är

finns. I vissa länder är det följaktligen belagt med straff att inte rösta. Det-kan

kan vi konstatera

skall föras under den kom för skall vi i

satsen

ra vad detta innebär kan vi säga _att det betyder att an talet riksdagsmän ./från de

inkomsten. Före år 1906 gra

tänka sig för oss. men den

Om vi börjar ' från början

dag och på så sätt vara med

der var rösträtten bunden till

ler yppa detta åt någon. Mot

kvinnlig rösträtt

genofl} vaj

Helena Åkerman

(20 år), är kandidaten

för

reläggas respektive fullmäktige

dem, 80m vill förändra detta

väl har man en ungdomsledare

kvinnorna och

för godkännande. Vill

det sig

som kan ta hand om arrange

mangen av ungdomsveckan.

förhållande

till

förmån

för

ungdomen.

SOCIALDEMOKRATISKA VALFöRBUNDET

nr:

58-76

ö TFRROTTNISK

8 . .

POSTEN

Fredagen den ]3 febr. - 1970 .

$OLq-kansliet kruttorr .pappersborg? Nej, ni kan, 8tulb.

•

<och resonera byaproblem D Förbundskansli - vilket trist och "pappersdof tande" ord rör de flesta! Ett növändigt ,ont som man mÖjligen 'kunde klara Sig' utan, säger någon - kanske. Trots' Rllt är det denna till synes_ krut torra hö borg som Svenska Österbottens ungdoms förbund under senare tid- byggt ut alldeles påtag ligt. Tjänstemannakåren mer än rördubblades på ett år, står det all läsa i den senaste årsbel·ättelsen. D Vare därmed konstaterat /att ett, rörbun,lskansli trots allt behövs - röreningsmedlemmarna har ju själva varit med om alt bestämma om utbyggnad och ringens av institutionen. Med föreningens, förbundets bästa f r ögonen får man anta. D Vid Handelsesplanaden 10 D i Vasa sitter nu sex heltidsanställda tjänstemän vid var sitt bord - två Här av dem är damer.om man skall v ra exakt. planläggs här löper 'förbundstrådarnasamman, driver, här ristas verksamhetsplaner ner på pap per och här dikte 'as skrivelser. De går utiilI före. dekret, ningarna och uppfattas ibland som rena som 'påbud att räita sig efter - amen. _

Inledningen fick på ätt och vis slagsida - det skaU vi för tta till. ör det första öka . ar SÖ :s ka sll mte den .k t. torra InstItutIon som en OImtIe örsta rad förenings edle i . band kanske forestaller SIg.

Sven;Erik ombudsman Glader och de två instruktörerna Leif Ingroan och Börje Lassfolk kan inrang ras.

• Inför kommunkampen i söU:s kulturella kansliavdelning i vilken

Utbyggnad· och

ceremonier, här kan förenings

idliga knacknings-

d lning

Ungdomsförbundet kan sägas ha

stor kanslipersonal,

om man

servicever _

är

den utökade

inräknad ,..... är ungefär vad som just nu behövs.

Den nuvarande kansli uppbyggnaden har man kommit fram

till

under årens lopp. Man har praktiserat- bl. a. med konsulenter

och

via _

många

instruktörer

vindlingar i

samar

bete ined andra organisationer, med kombinerade kanslister' och sekreterare .0. s; v. innan ombudsmannabefattningen inrättaJles. Sedan fogades en deltidsanställd senare heltids anställd - kanslist till kansliet.

Under de allra senaste åren har ml\n inom förbundet som de flesta föreningsmänskor väl känner till - praktiserat med de s. k. ringsekreterarna. Både en för varje ring och en , \ för två ringar. Vad är det då ör folk som just nu sitter på kansliststolar na. För' ÖP-Iäsarna torde de vara rätt .välkända vid det här laget. - Äldst i tjänsten är om budsman' Sven-Er'lk Glader, som anställdes i oktober 1962 som, verksamhetsledare, instruktör och kahslist. Kanslisten Anna-Brita RydStröm var -först deltidsan ställd i samarbete med mart horna. Sedan 1966 är hon an ställd på heltid av ungdomsför bundet. På hennes konto kom mer bl. a. bokföringen och fak tureringen. I

"stadgad" inrättades f.o.m. alldeles markant uppdelning "i 1969. Tjänsten innehas av Inger bord". Det går numera en skil j linje - ny i organisationens Ribacka. Två instruktörstjänster historia och,. på sett och vis på heltid - knutna till kans- kanske också kritisk - mellan liet på helt annat sätt än de tiden kulturella och den service

digare ringsekreterarbefattnin- betonade sektorn i kansliarbe garna - kom till den 15 sep tet. förnekas bestämt att Det tember 1969. Instruktörstjänstema innehas·av Leif Ingman' uppdelningen - vilket ibland och Börje Lassfolk, som sköter ",gJorts g1illande .- skulle vara resultatet av gnIssel och makt var sitt distrikt. . amp. I tället b tonas att den f g e ibe En attnin sjund kansl ,_ a: praktIskt betmgad och. ett en svenskösterbottnisk disk f rsta steg mot to al separe har innehafts./ ? JOCkey-tjänst rmg av det servIcebetonade av Allan Saarukka sedan no från det kulturella. å vember i fjol. Nu är han p servicebetonade verk Den glid bort, och någon ersättare kommer knappast i fråga i det samheten har under senare tid här skedet eftersom den sek- utyecklats påtagligt. De ta gäl torn av verksamheten tycks)er om bl. a. artist. och musi vara ett övergående fenomen.. kerförmedlingen, reseverksam heten, v,aruförmedlingen i form , , I}V bingo och utegångskontrol Vem vet vad? ler. o. s. v. ,

- I april 1968 inrättades Efter de senaste kompletteen' kansli ekreterartjänst ringarna' 't kansliuppbyggnaden främst med tanke på ÖP. Förs kan man fråga som 'lm före laborerade man med tillfälli ningsrepresentanterna vet vem ga lösningar. Vid midsommar- de skall vända sig till i ett be tid samma år kom Jan-Eric' stämt ärende.' Tidigare har Gustafsson in i bilden. Han har Glader varit den självskrivna fast anställning .-Sedan septem- personen i tie flesta frågor. Så ber 1968. ' är det inte längre. Rydström" som är mångårig i tjänsten, och Inger Ribacka, som

Det

mheten som föranlett utbyggnaden av kansliet. De sex personerna - eller sju

med disk-jockeyn

är relativt nyanställd.

eaktar att det är frå

ga om ideell organisation utan penningstarka f ckintressen bakom.

e sidan tio; spalt 1

• Kanslisysslorna: sköts av dessa två damer - Anna-Brita

'i hord'

11te.sultat av' s,erviceverk·salll}i.eten

resonera igenom ordföranden '1>J:aproblemen på jämn fot 'pch här kan utan stram givakt, man också bara sådär helt apropå stIcka sig in och prata bort en stund öm den andan Här kan vem som hlst stulta faller på.'

ln utan hö

Serviceverksamheten ' kom mer också i fortsättningen att hållas kvar- inom förbundets ram. Som bäst söker man de slutliga formerna för organisa tOriSK uppdelning med bl. a. ÖSP och Församhngsförbundet som modell.

Det kan kanske vara på sin Det kanske underlättar plats med en presentation av kanslibiträdestjänst - benäm "orienteringen" om vi noterar de två ledande t änstemännens - En andra kanslist - eller

ningen

är

här

inte

riktigt att det på senare tid gjorts en nuvarande

arbetsförmedling,

FrNa

den 13 febr.

öSTERBOTTNISKA

1970

POSTEN

Lärare plug ar -for -g rundskola .

Kur,ser i medhorgarillstituten efter -mÖnster från Sverige Det har 'satts sprätt på grundskollärarutbildningeu i Svenskösterbotten. Ett ulbildning8centr m finns i Smedsby, ett annal i lUalax Odl så ett i Närp 8. ' \ Tillochmed lärare i pensionsåldern häuger med. - Nu pluggas det pedagogik efter rikssvensk mall. Senare ges det möj ligheter att komplettera kunskaperna i matematik.

rare Sverige för att där kom grundskolan som lärarna varit ma underfund med hur det i -decennier före dem. Undervis-' rikssv nska systemet fungerar. ningen i seminarierna har med De fick utbildning till cirkelle andra ord inte i tillräcklig ut , dare och 'fungerar nu själva sträckning beaktat .grundsk , som sådana. I resestipendium lan. fick de ·200 mark per lärare, resten av kostnaderna stod de IDEN FRAN SVERIGE själva för. En av dem som var

fortutPild - Intresset för ningen har överträffat förvänt ningarna, säger folkskolinspektör Nils-Erik Åberg i Vasa. Om-

kring 50 procent av lärarna i Vasa-distriktet har hitti-lls mött upp. StudieI1la sker inom med

borgarinstitutets ram. SOS-kursen, självverksamhet och samverkan, som nu är ak med tiil Sverige är lärare Ån-

Sam uel

Lindgren

tuell pågår 3 år, berättar han. na-.Lisa Casen i Petsmo. Hon Smedsby är en av -aem som Den omfattar sju kurskvällar leder i vinter cirklar både i kört fram behovet av grund

det första året, sex det andra Smedsby och Malax och har skollärarutbildning i svenska även lektorer bland sina ,elever. Österbotten. Sverige låg ju när och fem det tredje året. Sju' kvällar låter ju rätt lite, Hon säger att det rikssvenska mast till som föregångsland och .:. 'men Åberg förklarar att stu sturliesystemet rätt bra kan "kurslitteratur anskaffades från . dierna omfattar en massa hem- tillämpas på finländska förhålföreläsningar och ten landen. SOS-kursen som nu är, aktu· ter. Men trots det har man på en del håll exempelyis Närpes ell är inriktad på grundskolans genom . att första till sjätte- klas§. Den såforcera försökt

SkOlöverstyrelsen, och skolsty ' relsen i Finland godkände SOS- " kursen som regelrätt kurs i pedagogik. Lindgren påpekar att man i kallade Nya matematiken som Sverige fortfarande håller på .

arbete,-

• Lite elakt kanske har denna avdelning i SÖ U:s kaEsli kal ts för Gustafssons diversehandel. "Handlanden" själv, Jan Erik Gustafsson, har fått stå till svars m,ed påpekanden ' om att serricen till föreningarna byggts ut.

m i princip gör dem ansva sociaI8. och personalfrågor för vad sin sektor men samråd med ombudsmannen. ri Förbundets kassör och ansamtidigt oskså GJader flU obe svarig för alla löpande ekono.dJig "hövding". mi, ska åtgärder. Övervakar bok föringen, verkställer utbetal S,'en-Erik mader: ningar och ser till att fördrin tjänsteman gar blir inkrävda. Handhar in rätt och skyldighet att köp av alla förbruksartiklar. - - 'aka OÖ ingripa i allt som Övervakar löneutbetalningar, Humdansvarig

varuförmedling förbundet och de anställda ÖP, A & M, m inte är en angelägen samt ansvar för all distriför de förtroendevalda. bution av alla cirkulär, kal öcbundets sekreterare hand- "Ielser. utredningar. rapporter utåtriktade och brev av officiellt karaktär förbundets

'W'PnrC;&Dll1 et, representation osv. ansvar för att aktiviteter Alla åtgäroer som berör boki gång och att åtgärder slut, överföringar och omdis. Hit hör allt som rör poneringar samt alla större in vesteringar bör ske i samråd styrelse och nämnder - möten kurser och konfe med ombudsmannen. .' .. dragnIng grans renser Rel atera de - teater-, tävlings-, studie, gäller i princ'!p endast för de tjänstemännen. och tonårsverksamhet m. två ledande även om : anslisterna vid när ID. - PR och information mare studium också kunde hän- anslagsyrkanden, utred- föras till var sin sektor. Men

nmgar osv. där är uppdelningen inte så Instruktörerna eder och övervakar in- påtagli !!' hör ". ....,.Irtii- rernas arbete. mera till den kulturella sidan. er tillsammans med bllSlise kreteraren i alla åtgärKanslijobb 'tar' principiell natur såväl instruktörerna

_trillirn de verksamheten som ekQDjiJDl'in , samt om alla frågor skall Ilänskjutas till AU

klämma in två studieår på ett. '- Lärarkåren är egentligen det ska kursas i under 1970storartad, berömmer inspektö 1971 kommer att ta sikte även grundskolans högstadium. sådana, som på r Eln. Tillochmed just ska avgå med pension har Inspektör Åberg misströstar in-

med att komplettera grund-' skollärarnas utbildning. Enligt' honom och även enligt inspek

tör Åberg kan det aldrig slås kommit upp till föreläsningarna.. te ifråga om lärarnas intresse' fast var' gränsen går för Iärar-_ I utbildningen. Eftersom samhäl även för den. av personligt intresse. Lite märkligt är att i de let ständig t förändras bör även Undervisningen i de nämnda kurserna kostar ingenting, men k ompletteringskurser som nu l arutbildningen göra det, om ' eleverna, det vill sä!!'a lärarna, pågår de lt ar sådana lärat:e som formas efter samhällets krav.. . - . De vå as; i - En lär.are måst; ständigt: måste själva betala kursmate utexaminerades , .. rialet och resorna till kursplat folkskoll ärare som u b lldas an- utvecklas, resonerar' Lindgren. ' da...- till dags dato ar således sen. Siälv fölJ'd upp" ' de'n, lin. . hait . oförberedda pä . lika ,J I somras besökte ett antal lä- nästan ' , jen genom att i höstas ta en 'j . -.:----.:...----.. ------------- ------- hum.kand. exainen. ån säger eller ett till· kor med dödlig utgång i vårt att det ,inte är särskilt.ovanligt sig på k ansl'let . Något att land. Jämfört med året tidiga att folkskollii,rare försöker sig Glader sammans med tänka på för de som bestämmer re har de dödas antal ökat med på a ademiska studier. fem, omtalar agronom Axel .Folkskollärare kompletterar k anske? Westerstråhle från' Oly cksfalls - sitt vetande vid .akademin och.T .. a 'd ten på den g ) har SI . UPP 1! skyddet r.f. I universitetet, magistrarna ",år i" har vant att presentera l - Det frAn och med juli kurs. ,för grundskollärare " där s ska gra mån någo . , 1969 gällande skydds am-tvång- folkskoliärare undervisar. Gam-_ .' . ruvld . kanshJo b. foren n et för nya traktorer är således Ila fördomar och 'skrankor hålm st e an a g rna ar n mycket motiverat. ty en traktor ler med andra ord på att rase ,?J , ; gora :n-1>edomn g av. Utl ran kan v·älta Lnästan vilken situaras redan innan gruridskolan sett I v 1 man ,ogarna ge poang. tion som helst. 21 olyckor av satt- i gång . . .. Det forefaller dock som om detta slag' inträffade senaste .Samuel Lindgren. påpekar att. '. kanshet i dess nuvarande tapp. år. " ' I v kt' l gt att man IOnta det ar ning skulle vara en, stor till· Den' vanligaste' orsaken stirrar sig. 'blind på hur läro gång. till att 'traktorn 'välte. var allt- verken fungerar,· då man' talar Till detta bidrar i hög grad om den mer avancerade under- 'hastighet samt brist att man s , a. so på sidan om för hög visningeln' i grundskola: lyckats bygga upp en föredöm· fäll ig b I;omseffekt, me d dikes Grundskolan är en helt ny lig information till massmedia körning som följd. Traktorfö.. t If sko orm och'" ar Ingen ersat . I . . - utan v'llken S ÖU inte. vore rarna borde mmnas 'att forord ning för läroverk, säger han.. en uppmärksammad och så ningen förbjuder franiförandet I Grundskolan är även' n klass "bevakad" or aniS'ation som av traktor med motorn frikopp- . utjämnande faktor i samhället. den verkligen är. kostnadsfri': ' placering D,en är för eleve.n Dragpunktens Ia:d. . PI uto tI II motsats va d l aroverken va-;. ogt har a or ho. " V,en orsakat itaIItf" och fortfarande är. Grund- c r mAnga ol ckor_, De andra trak- skolan' är ingen pluggskola i' torolyckorna orsakades av oför-o gammal mening. 'Undervisning--;

sO;}. : ;

•

De sistnämnda klagar för sin del på att de i för stor utstyrelsen. sträckning överhopas med kans 'lijobb. Detta gör att de inte I Eric Gustafsson: hinner ut till föreningarna i önskad omfattning. Till detta Traktorolyckorna med dödlig arig chef och arbetsleda bidrar också att de inväljs i en utgång har de senaste åren re på förbundets kansli samt mängd kommitteer, ofta som kännbart ökat.' / FörhandsuppanS\-arig för all verksamhet sekreterare. gifter ge vid handen att år . som berör detta. Sköter alla De vill ha ett skilt rum ·for 19p9 mtraffade 33 traktorolyc

Traktorolyckorna ökad.e j fjol •

siktigt körning i korsning och en är individuell samtidigt som· oskyddad kraftöverföringsaxel. man lär sig arbeta i grupp. Med tanke på grundskolans - E!l tragisk olycka inträfmål och mening är också de nu fade då ett litet barn med käl aktuella, kompletteringskurser-. ke åkte under en backan<!e trak- na upplagda. . T iT a tor.

öSTERBOTTNISK

blodaikohoi 1.0,°/00

/UNGT VAL har

chansen

Fredagen den 13 febr. - 19i

\Alkoh lens omsättning i kroppen

5 nu

POSTEN

Värt

0.9

till

IIIUII... II ..

starkvin lättvin ___ öt

0,8

föryngring också i riks dagen

vela

____

0.7

(öra

vår

all{ohol

, HA/S [KVIST skall

att

talan på

70-talet.

om föreningen.

:NEJ, VI KAN Som tidningsman gör man det ofta - och gärna. Under ligt nog är det inte ara uf trådarna sortrlöper samman på

Därav följer - om :nan nu viII spinna vidare på tdden att kansliet, sitt o fång till irots, inte i praktiken kan fÖT fatta dekret, S9m föreningen sedan bara- har att säga amen till.

0.1

timmar,

det här stället. Man kan få sig Det är sedan, en annan sak till livs de mest oväntade och c}unkla saker oc!!så utanför uf- 'att kansliet befolkas av perso sektorn - och tjänstE'folket ner som gärna tar initiativ, kan konsten att ställa problem- personer som inte är blyga att

o En del av den alkohol som förtärs går över 'i blodet di rekt från magsäcken, men större delen fortsätter ned i

trakta initiativrikt fqlk s m en föreningarna för tillgång . även om allt, ur lokal synvm kel sett, kanske inte ä.r guid går, mest väsensskilda fast det glimmar. Och ibland de "världsproblem" blandas mellan behövs det säkert också någon som puffar på när föreningsakIll unnarna. Otvivelaktigt ett tecken på tiviteten visar tecken på att ty jlktivitet. Men också en konse- na.

tunntarmen, innan den sugs upp av blodet. Nar blodet strömmar genom kroppens vävnader, avlämnar det i sin tur alkohol till dessJl.. Efter som alkoholen löses mycket lättare i vatten än i fett, av ger blode mera alkohol till

ande fältkontakten borta. in i bilden som sakupplysare. -' Det där sista lät en aning -"""'/::...-.....,r----� I>retentiöst Och kry-stat, men torde vid närmare analys be-

SV-avdel nIng .

sanning. _ För det andra vill man ogär na skriva under på Rtt SöU- - Svensk ungdom i österbotten' kansliet är den högborg - i haD' utplånat en av de vita ordets rätta bemärkelse-- som fläckarna på sin karta. Det är i upprymda diskussionsinlägg Petalax ungdomarna som bildat

ibland gjorts, gällande. Det har en SU-avdelning. et möte som hölls i VId sagts att förbundsmakten SkUIle vara koncentrerad till kans sparbankens klubblokal på tors dagen beslöt de tiotal ungdolieb

Det är möjligt att skenet och mar som -var närvarande att papperen bedrar., I aanningens bilda en lokalavdelning. Som

namn måste dock sägas att mycket av det som görs på det mesta., kansliet, kanske görs - högtidligt uttryckt å tjänstens vägnar. SöUI stort sett kan väl

avdelningens första ordförande valdes Gösta Stenbacka, vice ordförande blev Bjarne Thors, sekreterare Viola' Broo" kassör

Lis-Britt Häggvik, övriga sty relsemedlemmar blev Anita

kansliets arbete i princip jäm- Prost, Stig Björkas, Maj-Lis föras med arbetet på vilket an- Söderäng, Yngve Lolax och nat

förbundsk nsli som helst. Rolf östberg.

Skrivelserna om exempelvis akEfter att den nya avdelning tiviteter som skall "drdS igång" en bildats presenterades de ak kan härledas till beslut som tiviteter som är planerade från gjt>rts på förbundsmöten, in- centrait "SU-håll efter valet. om styrelse eller arbetsutskott" Speciellt fjällresa:n till Äkäs Och det måste väl erkännas att lompolo 5-11 april, SU:s års

det i sista ändan är ntedlem- kongress i EkenäS och Kirjais

marna som bestämmer vad som kurscentrum

Nagu

8kall &öras eller inte göras in- (ade de närvarande.

intresse-

vattenrika vävnader, t.ex: muskler, än till fetthaltiga " vävnader., Alkoholen övergår även i kroppens olika väts kor, såsom urin, svett och sa liv. Blodet avger också alko hol till luften i lungblåsorna, 'varigenom halten av alkohol i utandningsluften blir pro-

por för "odota" och "sisään". tas, har man ansett. Och det Genast vore institutionsspöket måste väl i. princip anse!:l vara där och' mycket av den livgiv- riktigt. Tjänstemännen kommer

i Petalax

• Mänskokroppen består till 2/3 av vatten, vari alkoholen

A. Vppsugniiig och fördelni!lg

sedan en annan sak. Telefonerna ringer -' det kan vara verkligt svårt att nå kansliet pertråd ibland - folk kommer och

linnas inrymma visst mått -av

Alkoholhalten i blodet efter förtäring av samma lkohol i form av starksprit, starkvin, lättvin och öl.

• säga vad de tycker och som n på sin plats, Att man inte alla gånger kan, ofta framlägger sina ,>ynpunk få det verkliga ärendet "expe- ter med pondus som kan upp ruerat" på sekunden när man fattas som diktatorsfasoner. _ Som utomstående vill man be verkligen skulle önska det är

Det är också en helt annan kvens av de oppna dörrarnas och det s all här sägas politik - på gott och (Jnt. Även ,sak om man ibland gärna skulle se rent ut - att for1?unds yrel att "kunderna" kom till tals' sen satt munkavle på tJanste en och en så vill man knappast männen. Det är föreningsrepre rekomme dera herrar G!ader & sentanterna som skall agitera Gustafsson att installera tryck- för det na eller det andra vid , knappssystem med lysande lam- stormöten där beslut skall fat

portionell mot halten i blo det.

lätt löser sig.

upptas fortare än om den förtärs i mera utspädd form (t.ex. lättgrogg)_ En ökad blodgenomströmning av ma

gens 'slemhinnor (vid t.ex. magkatarr) ökar uppsug ningshastigheten. Intas alko holen tillsammans med föda, minskas uppsugningshastig heten och alkoholhalten i 'blo det och kroppens övriga- or gan blir därigenom lägre. Samma mängd sprit förtärd på fastande mage verkar

därför snabbare och krafti gare än om den förtärs under 'eller efter måltid. Maltdrycker innehåller äm nen, vilka sannolikt verkar fördröjande på magsäckens, tömning och som i regel le der till en långsammare upp

• Från magsäcken och tunn tarmen uppsugs alkoholen av blodet.

sugning. En viss mängd starksprit kIkoholhalten i blodet förtärd på fastande mage, ' mäts i promille(%o)'

B. AlkohoJ n försvinne ur kroppen o Så snart alkoholen kom-

tidsenhet försvinner ur krop pen varierar något för olika'

-mer ut i kroppens vävnader, börj r kroppen omsätta den. En obetydlig del, 2-5 pro

cent, avlägsnas med utand ningsluft, urin och svett. Den största mängden elimi-' neras genom en kemisk för bränning, en oxidation i le

vern, till olika produkter, vil , ka sedan i sin tur förbränns i andra vävnader . Slutproduk terna blir koldioxid och vat \ ten. Under vanliga förhållan den försvinner alkoholen från organismen med e.n i det närmaste \konstant hastig het. Man har yisat, att alko

holen förbränns med samma hastighet, om den som för tärt alkohol utför ett hårt kroppsarbete eller befinner sig i vila. _ Förbränningshas ,tigheten är o b e r o e n d e av om man befinner sig i ett varmt rum eller ute i sträng

kyla, om man ligger till sängs eller badar bastu. Den alkobolmängd som.-per

personer. Den är i regel stör re för män enl. prof. Wid mark': för män i medeltal 6-, 8 g alkohol i timmen och för kvinnor 5--6 g vid måttliga alkoholdoser. Detta motsva rar ett värde av 0,10--0,20 promille i timmen. ' För bilförare har det getts ut' en mängd tabeller över

• Största delen av alkoholen förbrinner i levern.

hur snabbt och hur mycket ' alkohol som försvinner ur kroppen 'under en viss' tid, ,för att de med hjälp av dessa skall kunna räkna ut hur län ge de måste låta bilen stå ef ter alkoholföt:täring, för att

inte bli fast för rattfylleri. Dessa tabeller.:. är emellertid inte tillförlitliga, eftersom det är så många faktorer som inverkar på uppsugning och fördelning av alkohol i krop pen, likaså är de individuella olikheterna

mycket

stora.

Det som stämmer för en kan

vara aldeles fel för en annano

• Det förbrinner ca 7-8 g !llkohol per timme hos en normal person på ,70 kg.

dea 27 febr.

1970

öSTERBOTTNISK A

POSTEN

ler arbetsplatser i Östel hotteri g strävar till, säger lektor Jan-Eric Granö (SFP/SU) i öP:s valtent, och vill arbeta att våra yrkesutbildande skolor får en sådan läroplan att de kan a n passa sin Ull .......;OCft i·i n g till de krav som industrin och samhället i övrigt ställer. Detta förutsätter, sä riksdagskandidat Granö vidare, ett flexibelt system där varje skola ges rätt alt -in speeiaJlinjer allt efter rent regionala krav. ' -

L Ar principen "one man one SVAR: I den nya läroplanen för enligt utllyttjande av tl'itiuE'n att ea konstruktiv ätgärd för grundskolan finns ett ämne uppställas. I detta avseende utgör taget som kallas "medborgarfäl'-

Idemokrati?

föreningshusen en av de viktlga.a-

Högskoleförvaltningen bör

dighet" . Det vore enligt min me-

te fatkorerna.

inga som helst möjliginverka på högskolans

manhang behandla mlljötörstörln

vi.nl!tmedlen pä ett

...... I snabba tag. Dagens stu-

ni ng

lämpligt

att

sam-

i detta

. Sker fördelningen av ilJkoholför "samhället

gen. Också I andra· ämnen såsom

tiUfredsstäJlamle sätt?

späckade läroplanen.

skall kunna undvika aI1H.holmlss

rering kyrka/stat,?

bedrivs och använda till dett a -än

.U.lttni·iIl g , läro laner dvs. kurs- biologi och kemi kan de problem SVAR: Både ja och nej! Det . , -_.... ...P och forvaltnmg. Dess- som rör miljön behandlas. Jag måste an ses som riktigt a tt en kan vi konstatera att stu- tror att med en vettig upplägg- del av alkoholvinstmffilen an är fullständigt utan rätts- ning av kurser kan denna sak vänds till törebyggll.n,je iHgärder p. g. a. det professors välde klaras av utan att · ett ytterligare ungdomsarh",te såsom av Olika nytt ämne pressas In I den redan slag. Förutsättningen (()ro. att vi S.Vilk;- motiv talar emot sepa

de principen vid en för ·

högskoleförvaltningen

bruk är att en allsidig upplysning

Som jag ser på sakerna

SVAR:

finns det inga dylika motiv.

damål;.

Den

.:>lan skall kunna nuvarande situatio nen är en kvar fatta beslut och ha ' e l va från den tiden då kyrkan -,.,.,,- att påverka beslu helt och hållet skötte om under påstå att "one visningsväsendet, c folkbokföringen

- ,

-iJ:�Iet.en

skulle vara den för

kon

är enligt min

riktigt

rätt.

Detta

har någon erfa

em,

olika model bör

MplWl

och

sektorn.

sociala

den

rätt

Nej därför att en större del av

das

till vård

kare och

och

till

kliniker.

använ

alkoholmissbru

upprfUhållande

I.I.V

Vi bör också komma ihåg att

överförde

genomförande

vinstmedlen

alkoholvinstmedlen 'borde

med vi genom den allmänna skol

pliktens

är

vända .

priset

för

dessa

alkoholvinstme

skolväsendet på stat och kommun

del får många söndrade familjer,

stiftning har dessa motiv för vår

betala. Enligt min mening

och sedan vi fått vår sociala lag

vars försörjare är alkoholist, dyrt

kyrkas särställning jämförd med

andra

samfund

försvunnit. Folk-

pensionsanstalten kommer· dessut-

be- om att sköta all sin folkbokföring bör med hjälp av datamaskiner och kadä kommer ({yrkans betydelse

ä;

det

inte mer än rättvist om man ge-

nom alkoholvinstmedlen skulle ga

rantera dessa familjer en dräglig tillvaro och kunna erbjuda barnen

möjligheter till utbildning.'

• Personalia: Namn: Mårten Jan-Eric Granö född 5. 9. 194 i Terjärv och sedan 1965 bosatt i Korsholm. Civilstånd: ,Gift. ett barn. Utbildning: Fil.mag lektor i matematik vid Vasa handelsläroverk. Viktigare förtroendeuppdrag: Ledamot \ a. fullm. i Korsholm, ledamot av folkskolnämnden, ordf. för skolplaneringskommissionen i Korsholm. Ordf. för SU:s nä. ringspolitiska utskott, medl. av SU:s l .Korsholm styrelse,; Ordf. för Sfp i Korsholm 1969, me<!l. avSfp:s partiråd 1969. Medl. i Juniorhandeskammaren: Medl. i SöU:s styrelse. In- tressen : Politik, språk, resor, jordbruk.

6. Största del1m av den svensk även i detta avseende att mlnska.- österbottniska ungdome n saknar försök bör glJag medger dock att kyrkan I specialutbildning. Vilka m öjligheman - one många avseeenden har utfört ett ter till fortutbildning vill Du erpioniärarbete på dessa områderl bj uda sådana ungdom r - en uta och att kyrkan utfört -ett storar- bUdJllng. som g ranterar syssela tat socialt hjälparbete med sina sättning också under en Iän medel. Ett rättvisekrav är emel- tid period? lertid att ett religiöst samfund SVAR: Jag hoppas att det är I lor och olika institut ges möjlig- mentarism. Sist och slutligen s& I inte har privilegier framför ett frägan. -pm ungdomens möjlighe- heter att inrätta kvällslinjer och är inte dessas uppgift att ko k.. annat . ter till jobb i vår egen landsända. fortsättningskUl;ser, att kurscen- kurrera med varandra om m a

4. I vilken utsträckning skall Under den förutsättningen vill jag traler I stil med den Vi har i ten, utan dera s uppgift är att I och komm un stöda Ideellt framhålla att i dagens läge finn s K orsnäs vidareutvecklas OCh ges samarbete föra landet framåt. 8. Upphävande av vArt nuva

ungdomsarbete, da\ det exempelvis det ingen utbildning oni garante- större. mÖjflgheter, och att vi får stat

gäller

att

enlngshU8?

tent

b ygga

nytt

ett

rår- sysselsättf.1irrg

fö r-

SVAR: Det här är en knepig frå-

hit

I de trakter där denna !tIik -�ir

ciaiutbildning fJ nns

res rser

förutsätter

industrier

och

att

det

inrättningar

som har behov av specialutbildad

är I allmänhet mycket begransa- arbetskraft. Om vi utgår ifrån att dp. varför jag tror att ko mmunen ·.Indu strialiseringen fortsätter i i allmänhet måste inskränka sig minst samma takt som hittills 'och . till

borgensförbindelser

smärre

trakter

direkta finns

bid rag .

det

våra

som kunnat ge mycket kännbar a bidrag till dylika ändamål ·och till

det torde en hel del rent lokala

orsaker ha bidragit.

Dummer

" de frågor poLstud. Be(SDP).

största ka pitalisten I vårt sam älle och dess Staten utgör ju de

bidrag

minsta ställa

gande.

bör

vara

staten

gör

räntebilliga A ven

darefter. bör

län

direkta

kommer

vara

till

De t att

förfa

statsbidrag

bör komma l frå ga. att jag Orsaken t lll

dyliKa

ställas.

att

krav

VI kan konstat era att våra yr-

kommuner

las

ör

delar

kan man lämpli gen eUmlne ra deu

na risk?

SVAR:

examina till en vidare utbildning förlåJ!ga

eller , en deletapp i en omskolning. 7. Arbetsn . i ar lmad sor gan isatio nerna har pa\ sis one beskyllts f ör _ utompar larnentan ka fa soner .

HåI-

ler Du med dessa kritiker och an-

ser

arbetsm ar lmadsor gan lsa

att

tionerna kan bU en fara rör vår

Det enklaste vore ju att

stablliseringsavtalet yt..

terligare en. gång. Ett dylikt reg

lement?rat förhållande är emeller.. tid mycket onaturligt och v i bör

sträva till att hålla denna infla. ti on

styr

sådan

mycket

utan

åtgärd

"tvångströjor"', förutsätter

intensiv och långtgåena..

parlamen arI sm?

ekonomisk

tl onerna kan givetvis bli en stat

troe nde mellan olika gruppering

sä tt er

planering:

d essutom

ett

Den

förut

gediget

fö 1'lO

kesutbildande ans talter i dag inte

SVA R?

'samhällets

i staten men ä andra sidan mås. på arbetsmarknaden. Målet te dessa vara starka för att ef v ät: strävan' m ste vara · att b ygrw

tillräckligt

ning.

som

kurser

stabillseril)gsavtal ID nebk

Bur

l medbor- väl en ökad Inflationsrisk.

att

av möjlighet Intas och upprätthål-

rll yrkesutbildningsanstalter. Spe-

aktuell måste man ta hänsyn till rådande förhållanden' och ha ;dla

landsända. rande

vår

till

jag

garinstitutens progre:m bör i mån

bedriva

att

genom

anser

Vidare

mera

en aktiv lokaliseringspolitik och I jämbredd med denna utbygga vå-

rellt svar kan ges på den frågan.

till

aftonläroverk

österbotten.

först .skaffa

arbetsplatser

ga. Jag tror inte att något gene-

därefter. Kommunernas

måste

hög

krav

- r utbilda

grad

på

beaktar

specialskol-

nästan

till traditionella yrken,

enbar t

vilket le-

der Uil överutbud av vissa yrkes-

utbildade kategorier. Detta leder i sin tur till att lönenivån för des-

Arbetsmarknadsorganisa

fektivt kunna föra

sina medlem

mars .,talan. Det har' funnits till-

fällen

då

tangerat

vad

som

kan anses vara acceptabelt I en / sa sänks. Vad jäg strävar till och .demokrati, men lyckligtvis är det

vill arbeta för är att våra yrkes

utbildande

skolor

får

sådan

ga upp detta förtroende. Den

eDil

skilde medborgaren åläggs ock al

ett stort ansvar I och med en d

lik utveckl ing. Om vi som vi g jo rl

fortsättningsvis

skulle

lev a

uPM

ta y tterst sällsynt. Ofta kan det våra tillgångar i förskott, kan ,.. förefaller . att dessa organisationer inte hindra inflationen. :Tag trOll!

sin sätter sig över vårt parlament- inte att vi nått den grad av fÖIIot l detta. un e rvlsning till de krav som in men vi måste komma ihäg att I troende och' ekonomisk medvetellt sammanhang vm vältra över rätt dustrin och samhället i övrigt sista hand ligger makten alltid het som detta förutsätter när vAd , stora åligganden på staten och ställer. förutsätter Detta ett hos folkets representanter -I riks nuvarande stabiliseringsavtal glit kommunen

läroplan att de kan anpassa

l detta sammanhang flexibelt system där varje skola dagen.

är att I samma takt som .fritiden ökar kommer allt .sl:,örre krav pli.

möjligheterna

ti ll

et t

ges rätt ' att

allt

efter

Inrätta

rent

speclallInjer

regionala

krav.

ändamåls· Detta förutsätter bl. a. yrkessko-

Under

förutsättIi lng

at t

alla parter följer de demokratIs

tala

sp lreglerna' kan om

fara

för

man

inte

vår parla

ut och därför är det nödv ändi gt

) Se sidan femton, spalt

at t vi försöker att förnya avtal et

I nägon fo

rm.

•

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

Fredagen den 27 febr. - 1

•

Sång2n och mn:silien

Förfat

r8tuga till, Kilen Salteriet får nytt dansgolv

behöver hand ingsplan? I

- Tryggad ställning, för grundskolans musikundervisning. - En intensifierad frivillig skolmusikverksamhet )och ökat _ kommunalt stöd för musiksträvandena.

- ökat samarbete på sångens och musikens område.

skifteslaget som dock inte hunnit behandla frågan ännu:

raId Teir. Det är meningen att ter. den ännu i vår skall placeras Midsommarfest blir det med söder - om festplatsen och stå "tal,av Georg Backlund och pro klar för anväI;ldning denna som - gram såväl för yngre som för mar. , äldre.

Författarföreningen skall en ligt planerna bestämma vem som skall få anv da författar ? stugan och hur -lange.' Den har tillhört Ida Teir i Skaftung och donerats

till stiftelsen av Ha-

Byggnadspl;ner ha,} stiftelsen som sagt och de skall för verkligas i angelägenhetsord ning. Man skall bygga ut bryg gan vid salteriet och 'sätta på ett lock som kan användas som dansgolv. Fisksalteriet skall

Rörig debatt

insats snabbt kunna leda till resultat.

Musiken i grundskolan Flera talare uppehöll sig kring musikundervisningen i grund skolan. Det har höjts kritiska röster mot att musikundervis . ningen fått för liten plats på grundskolans undervisningssche ma. Lär, .Yngve Jungner, Karleby tillbakavisade denna kritik och påvisade att genom att musikundervisningen blir ett till valsämne kan man bilda mindre grupper som man lättare kan undervisa än om man gör det med en hel kalss. Men kommer det att finnas lärare i alla skolor som kan delge eleverna en intresseväckande sång- 9ch musikundervisning? .

Är ,de unga inte musikfntresserade? I

Det hävdades att unga mellan skolåldern .och 30 år inte skulle vara intresserade att t.ex. sjunga i kör, att de inte skulle ha tid, att de måste tänka p ' sin utbildning och att bilda familj. Månne inte det resonemanget är en dålig ursäkt för att man -inte lyckas locka denna kategori med i musikverksamheten, Nej, huvudorsakerna skall nog sö as -inom en annan sektor, P-H Jansson kritiserade mycket' skarpt repertoarvalet vid de stora förbundssångfesterna och fick mycket medhåll. Här torde också förklaringen finnas till att de unga inte kommer med i kör '

verksamheten. Repertoaren bör nog göra.s mera tillgänglig för unga sång are och för de mindre goda sångarna om körsången skall över leva den generation som pu sjunger. Också körledarna måste ändra inställning. Det går inte att höja kvalite,n i det oändliga, Man måste flytta ned kraven på ett lägre plan ibland om åter

styrelsemöte i sö dags. Oå drogs också riktlinjerna för s ommarens festpro gram upp. Däremot kunde . n inte, besluta om va .före detta - tullhuset i Kristinestad skall anvä.t;ldast ill. En anhållan om tilläggsområde har sänts till

och Martin Wegelius-institutet. - Kommunala musikledare

Diskussionsordföranden Bjarne Berg framlade ett vettigt för slag till disposition för diskussionen, men mötet ville diskutera fritt alla problem på en gång. Resultatet blev mest prat. Var och en pratade om sina problem och sina angelägenheter. När så mycken österbottnisk sång- och musikexpertis är församlad borde man nog få något mera till stånd, , Man kunde t,ex. 'ha koncentrerat sig på organisatoriska frå gor, behovet av kommunala musikledare, samaroete mellan sång och musikorganisationerna, kommunerna och försam lingarna samt repertoarfrågor. Då hade man måhända kommit fram till en gemensam handlingslinje. Det sImlle behövas, ty i dessa frågor rÖr det på sig just nu, och här skulle en samlad

/ -

En' författarstuga är en aV' nyheterna vid Kilens hembygdsgård i Sideby i sommar.. Man "har också en hel del byggnads och- förbättringsplaner som skall realisera!! enligt den angelägenhetsgrad som gjordes upp vid stiftelsens

- Effektiverad musikundervisning genom musikskolor, med borgar- och arbetarinstitut, folkhö,gskolor, folkakademier

Så rundhänt och allmänt formulerade Landskapsförbundets musikdag resultatet av rådplägningarna. Något" mera konkreta förslag borde man ändå ha kommit fram' till efter den ilvliga och delvis krutstänkta diskussion som förekom efter det Bjar ne Berg, Ragnar Mannil, Franz Mattans och Per-Håkan Jansson i nämnd ordning analyserat sång och musikproblemen från, olika synvinklar och inom olika sektorer.

Till dig!

Söndagen den 15 februari, Bennäs station, kl. 22.00. Vet du om, vad jag kände, när du stod en bit ifrån mig. där på perrongen? Vet du om, att jag redan då sakna de dig? Du var redan så långt borta, du va redan i Ekenäs, fastän du i verklig

heten bara stod en halvme ter ifrån mig. Du kommen . derade redan i fanta in dina underordnade, du var redan ute på manöver, du var ge neral. Min egen general! När tåget kom, vän9-e du \ ansiktet mot mig, såg på mig med dina,. oskuldsfulla blåa ögon, strök sakta mitt . hår och 16g. Mitt hjärta grät! Vad hade livet i bered _ skap åt dig, blivande soldat? Skulle du få lida, skulle, du" sakna mig? I När du kysste mig farväl, var du redan en nnan. Du hade förvandlats från en ung, oskyldig pojke till e'n vuxen man! Men vad som än händer, vad som än framtiden har i beredskap åt dig, min soldat, så vill jag. att du skall veta, att jag för amid älskar en dast dig! "Flickvännen"

Högsommarfesten hålls 5. 1. och då medverkar eventue t någon popStjärna. Närpes skol musikkår, Lars Hulden fragl träder och vidare. blir det man nekänguppvisning,

Finlands svenska folkting också få nytt golv. Atminstone ordnar i sommar ett emigrant ett WC skall byggas och vida symposium' vid KiJen, där emi re skall köksinredning skaffas ,grationen -och därtillhörande och vatten och JSlask dras ,ti!l problem skall diskuteras av ex köket samt' vatten till bastun. perter, J Gårdsplanen skall också planeSjälv kommer stiftelsen a ras och Fransgårdens gästkam satsa på fritidssysselsättninge mare få snyggare väggar, EI med lek och spelplatser, möj värme planeras också till ligheter till fisketurer- osv. Fransgården och offert skall Det gåmla tullhuset f inbegäras. 500 f'ittplatser, bän Kristinestad är, som sagt, opla kar, skall anskaffas till fest cerat tillsvidare. Det revs fä: platsen. att ge plats åt det nya ha\-s. Sommarfesternas rad börjar hotellet och stockarna transpor den 14 juni med naapurijuhla, terades till Sideby. Huset \'ar. en 'grannfest' för finskspråki enligt uppgift uppfört i mitle ' ga, Bl. a. medverkar Lapuan på 1800-talet ovanför kajen. nuorisoseura med utomhustea- där hotellet i dag står.

växten skall kunna tryggas.

Kommunala musikleaaren - dirige t - eller organisatör?

och då under debatten återkom man till frågan om komrnu Dala musikledare. Men frågan blev aldrig ordentligt belyst, ej heller kom man fram till någon gemensam åsikt. Det talades om samarbete med församlingarna, med medborgarinstituten och om att de fritidsledare som håller på att anställas här och där även borde sköta en del organisatoriska sång- och musik

DA.

frågor. I denna fråga borde sång- och musikfolket snarast möjligt komma fram till en enig ståndpunkt. Alla de lösningar som an yddes torde' vara möjliga. Men det skulle kanske behövas en påstöt - ett handlingsprogram? Många av församlingarnas kantorer har - spm det sades - "krupit ut ur kyrkan" på

senare tid, Ett samarbete mellan kommun och församling i des ' sa frågor skulle kanske gå lättatt förverkliga på vissa håll. Närpes medborgarinstitut har ju också visat att det går att få en kommunal musiklegare genom medborgarinstituten. Borde inte sång- och musikförbunden ta mera initiativ i denna rikt Ding,? Ingen uttalade sig om ungdomsföreningarnas roll i musik nvet. Ändå är den väl inte så obetydlig? En musikintresserad

ungdoms/fritidsledare skulle säkert kunna göra en hel del lång- ocK musikintresset inom sitt verksamhetso råde om Bon skulle ge honom impulser.

ör å

FM-sluttävling · i Jako bstad FM-sJuttävlingen under 1000 kubikcentimeter Gamla

stad på lördag. i

protokollen

gat

'körs

hamnsisen

på

Jakob

Tittar man

från

tidi

deltävlingarna kOffi!Der

man underfund med' att fi nalen kommer att

stA mel

lan Panli' Toivonen med 19 poäng, Heikki Liedes, 14 po äng,

Kari

Jaatinen

äng och Markku, Alen 11 äng. NägOD av dessa herrar har således möjlighet till tit

eln I finländsk

mästare,

men

naturligtvis kan delsegern gå

till Då&oll

lUlIlaIl förare.

•

Tullhu

Kristinestad flyttades

bakgrunden det nya havshotellet.

per

lastbil till Sideby. I

den 27 febr.

öSTE

1970

BOTTNI S K A

E N

13 1

Eliten

••

natlarna erovr-ar Gamzakarlebyspelen

Unga familjer, ungdomar

Tävlingen körs

'tt möte på tisdagen GfF, arrangörerna,

öm,

Keski

delbart efter tävlingen, vil

ars kl 18 och skäll riktas

med en invasion. Lagen följande

.-ttaing:

samman

pojke

Birger

GIF,

tin

under

Slotte,

Torggatan. 6, Gamlakarleby,

1-1 år startar, en pojke un

al!..mälningarna kan även gö

12 år kör andra sträc

ras per telefon 2920. Efter

öch en flicka under 12

anmälningar godtas inte.

kör tredje sträCkan.

nervösa

Korsholms vallar i Gamla rad, - som

när

-den

vid Kors bröt mållinjen . .. .. ., kolor, passerade den SIS-. - ........ .. . . -orrva la Vorå. Med dr gt skld funktlOnarer _ f ån parkerl g akter, kare, ervakare, funktlOn arer på . de många matstabonerna, .. ... . ri.t1idl ingstJansten rodaed ra dlotelefoner, grupper , or,

ambulans o. s. v.

och

Dessu tom all personal skolorna

\id

Kors-

på

och vid Vörå folkhögsko

Norrvalla,

utan

Botniaarrangörerna

vars

inte

kunna genomföra loppet.

- g har Botnialoppet bIl ormönstring för öster

skidsport både när det

-k .... ... ...... · _

deltagare

och

kall vi också

arrange

e på re

ten i tävlingen och kons

att

fjolårssegrarna Os-

Back och Karl-Johan Lind i år upprepade sina seg

framfart

Deras

spåret

. år dock mycket snabba fjolårstid sin kar slog halvtimmen,

dryga

Lind

med 50 minuter. Spå ca 3 km kortare i år,

föret måste ha varit otro

bbt. alla deltagare hade

be ydligt kortare skidtide som kom på: slad-

- damsegrarinna. b-levVi.

från Vörå,

hon

slog

mind

Tiden

människor.

- behövs

var vallade och andra förbere

riksdagen

delser gjorda var klocfkan 1/2 9 panikartade

något

och den

blev· mycket

skidmärkningen

provisorisk. Trots allt var det mäktig

mycket

prick

med

det

som

skara

stavar

höjda

t fyrfaldigt le

Botnialoppet. In avfyrade

tonat 'ut

Ollus startskottet och de ivri

gaste brått Alla

fick

"tävlingsåkarna" -

att

hade

del

i täten.

pla era sig

stod

start

efter

kvar

TUta

Mummel

lugnt

och

dricker

Carl-Johan Palm skrev nyligen

i österbottniska Posten om mo

hoven dyker upp, och.denna ut bildning sIter i gymnastikför bunjiens regi. Kurser och lager

de av ålder, konditionstillstånd

ledare och "vanliga" gymnas

ner sig hemmastadda i en mo

ordnar

tionsgymnastik i "arbisregi" bl.a: att " - - alla, oberoen

tiansgrupp" och att "motions

ordentligt

med saft. En av saftserverar

I •

na påpekar: "Du har än n u 55

kilometer att åka."

lämmeltåg

åskådare

med 13 minuter, även startplatsen. Hjerpe från Peders av

tåget

drar ca

frågar

"Jaså,

är

det

inle

längre",

kommer svaret helt lugnt. ./ förbi någ* Vid målet i Korsholm. 3 km från BOO-manna

Botnialoppets

man i

slutet

optimistiskt:

i år före Femmans J'Har Oskar Back åkt förbi?"

åkarna som

lyckligt

kommit i mål, badat bastu och

ätit en ordentlig

måltid,

samt

hört att Finland tagit en guld Första Bot * _B!�anDJ an Eva Hög ställAkarna vid första saftkont medalj i femmilen i VM i Tjec pp i år. Det skall bli rollen ca B km från straten. En koslovakien, säger såhär: "Ha att se om Vlvi från man säger åt sin kamrat: "Det de jag vetat att Oikarainen ta

�islterilngsflicka.

att ta upp täv- är bäst att vi sparar på svor git guld, så skulle jag skidat _pm'dningen igen, hon har domarna: för vi har en präst förbi Qskar Back". Man kan amm er

upp några år som ak med oss i spåret." e det här sporrar till * En

annan

skidare

tala om humor i skidspåret, el

tar

det

ler hus?

Ee.

motionen

för

och tidigare erfarenheter kän

bråttom,

dock inte

Damjumpa

iddes inte skottet för se de gymnastiken i medborgar- och stressa utan skulle ta de 45 arbetarinstituten har som mål Botnia som I samma 'km till Gla Vasa i hastighets sättning att ge deltagarna en loppsåkarna kom i mål, fick de begränsningens tecken. bättre kondition och på samma tävlande och publiken medde gång en trevlig fritidssyssel För övrigt gick allt väl och lande om att Finland vunnit sättning ..." Detta är rätt och så blev det då att börja vän på 50 km i guldmedalj en .. .. riktigt, \ men däremot kan jag ta på el"lten, Oskar & Co aJ1t varIdsmasterskapen tack vare . inte hålla med om att målsätt så, ' som komma från skulle l aramen. KaleVI. O'k . ningen inom idr6tts- och gym Oravais. Därmed kunde den flI]ländska nastikföreningar är en annan .Ingen trodde väl att de skul skidtruppen komma hem med och att deltagandet" i dessa för le komma så fantastiskt tidigt ansiktet i behåll, men det mås utsätter vissa färdigheter. Som de gjorde så när de kom te man ändock konstatera, att serverers inte hann spurtande De manliga föreningarna kan o nI'ng får vår nat'IOn Ila skl'dl"p korna bära fram saft och dyl. uttala mig om, jag givetvis in _ lov att tänka om efter dessa .. . så de, Oskar Back, Georg Glas kvinnliga gäller det då men var utdelmngen masterskap, berg, Rurik Backlund, Nisse gymnastikföreningar kan jag nog i minsta laget för- en fortBack och Bertel Smedman 'foit målsättningen att försäkra sättning i galnla hjulspår. satte ögonblickligen utan nä även där/är fysisk fostran -med En sak som man kan undra rande blåbärssopp-a. allt vad det innebär av bättre över i detta sammanhang är Nu förblev spåret tomt en psykisk avspänning, kondition, fördelningen mellan ledare och ' stund, men snart började klun gemenskapskänsla och glädje, aktiva i vår trupp i VM, 17 le gorna flyta i jämn strBm, för och att var och en deltar på dare. och 1B aktiva; måste fak att vid ll-tiden nästan vara egna villkor. Dessutom bör na tiskt. de aktiva ha en ledare var helt borta. De hade även de turligtvis en gymnastikfören att hålla i hand. I nästa Sport sista, som till och med spän ing enligt sina ekonomiska- och reflex kommer vi att se när de av sig skidorna ()c gav ledauesurser öppna avdelning; mare på VM ur vår lilla kråk ) korvförsäljarna lite ekonomiskt ar för juniorer, barn och ev. vinkel i österbotten. stöd, glatt omskidande gett sig andra specialavdel lngar för Bland de som startade i Ora att tillgodose mera mångskif , av. vais blev Georg Glasberg igen , Förutom spänningen tande behov.-Men detta förut som tvåa, en upprepning från' se sätter ett tillräCkligt stort an låg kvar i luften, de långa ra nastefår, Rurik Backlund, trean, tal vuxen medlemmar med hög derna av pappersmuggar samt hade länge lränning med tätlln, re medlemsavgift samt ett den av blåbärssoppa illa fär men fick ge sig efter Kvevlax kännbart ekenomiskt kommu gade snön fanns inte mycket H."S. nalt stöd. kvar av Botnia här iVörå.

Berts som var tvåa se ra

..rtsattnm g.

NiIS_ Grahn

veva

deItagare i en lång ring rad fr:ån Oravais slagfält En

,. (B)

vimlade

rann iväg och innan -skidorna

nan

Guldsöndag

skidsöndag med över

på sina förtroendeposter.

upp

körde

och snart

gården

ve för det

tnia -sönda

buss

efter

på

frambringade

portreflexer

att driva er talan. Det, har

och

Vörå

gårdsplanen av mer oc

bör

ske senast måndagen den 2

räknar

begränsning

han visat i sitt arbete och

Buss

ner _ ske innan tremilsåkarna

startar. Anmä.lningarna

att hälsa de första botnialöpar

Norrvalla.

betyder att denna hin:

ket

"janmaan piiri och Ete.lä piiri får stäl la p med två lag, _ trots

"'janmaan

NILS GR

na välkomna' till

ome

förrättas

ntdelningen

HN har förmåga

som kravlade sig upp vid sju

snåret på söndag morgon, för

söndag

ra minuter ö 'er kl 12, pris

kandidat

morgonsura elever

och

niga

Cl'

den 8 mars, med start någ

Varje

stafett.

inom

fireni:ng

på

rösterna på er_ egen

Det var en skara något söm

med

kör

knattarna

K O,N C E NTn RA

2,5 km, de två övriga 2 km.

Gamlakarlebyspelen!

iii

åker

STARTMANNEN

SKALL KNATTARNA

distrikt

via

upprätthåll s:

Det är genom -dem impulserna fås - från "gymnastikvjirlde,n". Annars är det fara värt att

verksamheten stannar i utveck

lingen eller att gymnastikgrup

per endast dyker upp spora

diskt här och där i kommuner_ na där det råkar finnas ledare

och lolta!. Det får Inte "räka

finnas"

programin

struktioner och -distributioner,

ger stipendiet för kurser, ma

annat,

och

terialanskaffning

håller sina medlemmar å jour

med utvecklingen på gymnas

tikfronten både inom och. utan

för landets gränser och funge rar

ö'ver

huvud taget som "mo I

-raliskt stöd". M-en

för

att

man

på

för

bunds och distriktsnivå skall

kunna lägga upp en. verksam

het som-motsvarar behoven bör Il1an naturligtvis fä upQgifter

om vilka behov som finns än är det mest aktuellt med

utbildning av amatörledare för

motionsgrupper, ä

av ledare

för barn-, junior- eller pensio

ungdomskur

närsgymnastik,

ser, programinstruktioner eller. för

gymnastikläger

kanske

vuxna. I synnerhet då det gäl

ler det sistnämnda tycker jag

motionsgymnas

"vanliga

att

ter" skall låta höra av sig. Det. vore väl om något "semester

med innehåll"? ,

En annan sak vill jag gärna fö ra på tal medan jag är i farten. Det är gott och väl att arbetar_

institut rycker In som finafisiär där hyror och ledararvoden inte

klaras av på annat sätt; men

"arbis" är ett institut för vux

-d

I vems· -regi gymnastikverk samheten än bedrivs - -arbe tarlnstituts-, marthaförenings-, ungdomsförenings- eller idrotts - förenings-- anser jag det vara av största vikt att kontakten gymnastikförbunden

fester,

konferenser,

kamratträffar,

med

nedre

ålderwänsen

satt till 16 år. Vem finansierar

"råka finnas"

med

ter. Förbunden och distrikten

Det får inte

deras

ordnas för alla kategorier ay

ledare. Det bör finnas

utbildade ledare färdigt där be

juniorernas gymnastik om

en liten gymnastikförenings re surser inte räcker till? Någon

stor medlemsavgift kan

man

inte begära av dem. Det verkar

ganska cyniskt om de vuxna-I' en kommun ordnar snart sagt vilka fritids studier

helst

som

inklusive fysisk fostran för sig

själva för 3 mk i äret om de samtidigt

inte

säkerställer

verksamheten för juniorer och barn. Kan ÖP göra en intervju

rond i

kommuneI1la

runtom

kring Gamlakarleby, Jakobstad och lIfykarleby för att klargöra

var de ;'barn- och juniorvänli ga"

kömmunalmälmen

finns?

Arla Klockars

"Arbis--Iedarinna"

öSTERBOTTNISKA

POSTEN ,

Spänning

i luften

Fredagen den 27 febr. - 1971

innan skoftet går

•

Det ligger spänning i luften sked, hela 58 minuter. Fru Wik

I KYevlax var det skidåkning {ör. hela slanten på söndagen.

timmen innan startetn i Bot- skidade på 4 timmar 56 minu- .

niaioppet. lik

Skidare och

rad.

Den

ringsplatsen mer

och

till

fylls

snabbt a.v samma

mindre

hastighet

skickligt km-rundan

manövrerande bilister. Nåja. Det En

hjälpsam

när

hjulen

torspåren. med

På samma gång som publiken åsåg botnialöparnas framfart i

pub- ter, med en fart av c'a tio ki

oändlig 110meter i timmen. Detta bet y jättestora parke- der att hon åkte med ungefär

strömmar

knuff

snurrar En

ung

som

hemma

på

spåret,

den

med

spän

världsmästare på femmilen.

i Socklot.

Löparna droppade i en och en eller i grupper (en del grup per påminde faktiskt om smär re sällskapsresor).

bak by har -non också nätt en hel

uträtta ogenerat sina behov del. Stå på benen i utförsbac mitt i allt,

följde

ning med vem som skulle bli

är' där hon i' huvudsak är bra skaffar sig sin träning, 600 km i trak- hittills i år, Elljusspåret och skidare tiokUometersspåret) Nykarle

nummer fram och

I{vevlax

Alla tycktes

fullständigt 000- kar säger hon att hon lärt sig

trivas och det

var huvudsaken, de som kans

kyrnrad om pb61iken som går i sistnämnda spåret efter ett honom på-alla sidor. par brutna skidor.

ke inte trivdes så bra var de som jäktade av all a krafter för att komma ,först i mål i Kors holm. Resten, de som var ute

förbi

Anna Wik har motionsskidat för att få den rätta infalls- i fem år och är glad att hon vinkeln medan åkarna f1oc- började. Jag känner mej lät-' tare i kroppen -och mår b1Itt kas på fält.et. re, säger hon och berät tar att Fotografer ilar över tiltorna

och slet i spåret för sitt eget höga nöjes skull, hade i alla

fall tid att sitta ner för att många påpekat- att tron har då- byta åsikter om loppet och Redan klockan sju satt de lik teknik, att hon borde ta koppla av im stund, innan de Jörtänks amm a och åt och drack fortsatte stakandet mot målet. , kaffe i ungdomslokalen och nu längre steg osv när hon skidar; ag har mi n egen rytm säger kommer 'de senfärdiga ilande J En av löparna framhöll att hon, att ändra på det numera mellan bilar och folk med ski' det måste ha .varit någonting går nog inte. dorn a i högsta hugg. Första skumt i soppan_ som bjöds i Visst - kan det hända att det spurten för deras del. Vörå, ty hans mage hade blir flera långlopp för fru An Så ett rungande skott och blankt vägrat att behålla den. na i år ä nnu, men hon säger en eldkvast ur kanonmynninEn annan Ilade fått skavsår ingenting bestämt. Får se. gen. Ett sus av stavar och ski • Tre som inte tog det lugnt i spåret. Oskar. Back, Georg på foten, ,men efter att ha ej in: e bestämmer ,,-:. Ja dor, ett och annat ilsket utrop plåstrat Qm skadan konstate-Glasberg och Rurik Backlund. ' forran Jag hur vadret ar och plötsligt är det lika tyst rade löp ren helt lugnt: "8 och humoret, skrattar hon. 'igen. Man ser bara hundratals lan Norrvalla och Korsholm vaar nåo braå - bara e vaar energiska ryggar som beslut och att motionsåkarna inte gav [ mååla", och fortsatte förtrös slätten samt "stakar över spår. Min privata fundering är tansfullt mot det hägrande må Tjöck-familjen mot Korsholm. Men det är att man kanske' borde vänta let i Korsholm. En tredje åter långt dit. Hur gick de ? fråundrade bekymrat om stormlyckades fint med starten i Norrvalla tills gade vi ett. par. sarna hade åkt förbi så att elit arna passerat. På det sät han kunde fortsätta utan risk Fina - placeringar i Botnia tet skulle ju den som är snabVädret och humöret Det var ba"ttre rustade och att bli omkullkörd. I år var loppet kom familjen Lillandt bast mellan Oravais och Korså bestämmer bättre förberedda skid kare från Tjöck hem med. Tre del det ingen som. kom för sent som ställde upp i Botnia.. holm faktiskt komma först i - Det gick så bra, försäk tagare hade man med och bäst till Kvevla.x, utan ru!a 8() vu loppet i år. Man hade trä- mål. Publiken skulle också ha rar Anna Wik, 55, numera nä av dem placerade sig sonen hugade fick staka vidare mot nat med 'tanke på loppet och cha s att se båda starterna, rapå riksbekant motionsskidare. Leif 17, som blev trea på 45 slutmålet. man tycktes o kså ha ly8.S- om den vill. Men detta är Hon hade satt sig L sinnet aJ;t km. helt . som er. råd goda de åka på snabbare tid än i fjol till nat - Det hade han räknat ut .. privata fundermgar, som sagt. Dan och gjorde det också med be- redan vid starten, säger pappa farna· längåkare gett om UV'

S,e nare start

i Norrvalla'?

Lennart 'som

själv

blev

52 :a

man på 45 km. Dottern Solveig 16, blev 31 :'a i damklassen med fm tid. - Jag kom mej på sladden. vid starten i V örå och måste skida förbi cirka .250, säger Lennart· Lillandt. Det blev att dra upp nytt

pår på flera ki

. lometer. Det var tungt, men i

rustning. Detta, och så för- . stAs det suålande' vädret, bi- drog

tiH

att

erfarenheterna

av årets långlopp är rätt go

da. Få olycksfall och genom klaplmingar

och

goda

tider

för såväl tävlings- som mo tionsskidare.

Naturligtvis finns det saker

fundera på. Hennk Svarf- övrigt gick det firrs för oss alla att var i organisationskommitten tre. Leif hade inte tid att äta, har några synpunkter. men annars var det välordnat . - Vörå hann inte med skid . med mat och dryck. Och nu märkningen, beroende ,på att efteråt känna vi oss mjuka och deltagarna kom så sent. ' En bra. halv timme före start slmlle Lennart Lillandt kom i mål skidorna vara på plats, men strax efter. Oskar Back och ' med den tidsmarginalen hann plö ligt var det någon som man inte. I fjol var tiden ut presenterade honom för lands satt till en timme men då gnäli- . hövdingen, som kom fram och de åkarna över att det var för tog i hand. tidigt. - Det var en trevlig över raskning, säger pappa Lillan4t,

- Deltagarna meddelar på vars skidande familj presente förhand' att de 'vill ha mat på rades i ÖP för ett par veckor startplatsen och plats i bus

sedan.

sarna,

men det är bara hälf

ten som utnyttjar detta. Följ Det blir troligen fortsättning den blir naturligtvis överlopps på tävlingsskidningen för både mat och 'bara halvfyllda och pappa och barn. I synnerhet ' kanske tomma bussar. Vi mås b'lrnen har väl fått blodad tand te kanske överväga ett slags av framgångarna, tror pappa, förskottsbetalnings5ystem. • Härligt med saft, tycker ake och de kommer nog att åter - Elitåkarna klagade över SilD4holm, Vörå. finnas på mer äR en startlinje i vinter.

att det var å fullt ( påret mel

• Visst kan man ta sig en paus och vila sina ben en stund Man har ju dan på sig. Det var nog i Kvevlax som de fl ta satt och längst. -

den

27 febr.

1970

Läsarfo,rum' 'Svensktoppe

ARBETSPLATSER takt

FinJaR(1

skall

eller

Nnrdek,

POSTEN

öSTERBOTTNISKA

- bott.en

Man sitter

rett

vindens riktning.

där smörjan som du, insända en

Jag understöder att en del blues

av "Svensktoppen -, botten!" h

nordisk Il länderna. Den

låtar

kokat ihop? Den flödar av omog

na och barnsliga tankegån

mera

har

att

men

ge,

då

forqr&.s det att man kan följa med

Bä.-

att din textinnehållet.

Blueslåtarna

och

beklagar

över miljöförstörningen.

}.r den verkligen nödvändig den själva och inte ändra. oss efter utsläppet

Finland bör ansluta

med pipa. och cigar tränga

munnen

kan

stoppas? tiden

frll.n

D. t

ningar

som

sig in j landet di\. 810« 1I1.r:n. Men vad görs för att

man

Ska inte få bod alkoholen'! Ar det ingen som SC alla alkoh'Jlskadade I;O

tob ksfabrikerna

har

publicerats

visar

ning leder till

sig

den

flera

senaste

rag-Iar omkring

undersÖl{

på gatorna? Ska g!ft till sina med.

staten sälj'!

att tobaksrök

borgare

cancer.

noml

byggll. sin eko

?, l, clc)';'is

kan

Det

--på do>t?

int.

vår sida om vi inte vill ra det att du tycks tro När giftet si\. Rom ·olika slags vara lönaw'le !npr] denna politiH , ,nak är. den enda rätta, visar hur vara starkt samhällskritiska och narkotika och cyklamat försökte iIIoIerade. vi I sr Därför måste u, eftersom cl"t måste sättas

tar

Innehållet vidta åtgärder för att stär naivt du kan tänka. ställ ning r ent handelspo .Är helt enkelt enbart svammel och . omotiverad nonsens. ekonomiskt och kulturellt. Jag stöder av hela mitt hjärta . beaktande av vår historls

'lakgrund är det då naturlig t

upp

bleJl1.

insats

skorna

när

sven

men när du

gör

socialismens' tankar (märk väl in- Re's'ten

te kommunismens),

alla

värld spro

möjJi ga en

beundransvärcl

uppväcker tö

deras

rnrOl!

mlillni

nm.

den beha"IIdlar' liksom

toppenlåtar kärle

och sak

'..!JlaBsor de

Vad har du att göra med dans-

pengar för vård ay

me9

alk holsl{aclade.

man luckra

demokratin. Det borde ju inte in-

skydrlll.

tressera dig alls, för inte dansar

abortlligar.

ju ni bluesfrälstta. Inte menade du

börjar

upp begrepp t om att liuet också genom nya Fast man

den andra

du påstAr väl att ni dansar när ni vridel' er dagelI tala!" så vackert om allaa rätt att '.('va. Är vi mänskor inte de förmåner vI då kommer fÖl" att stå bakom svensktoppen att den har. Och när vi kommit i extås mitt på golvet. Om ni nån nar helt bakgrund som

vi ansluter oss till Norden. anklagar de s.k. "kapitalisterna"

,m;aJlnBn de

kan

jag

lantbruksfonden,

nämna

som

kom

a.;: underlätta vår lantbruks-

till att de ingendera har bakgrund

låtar måste man nog dra på smil

så motive ar vi vår smak sålunda

banden. Vad i all världen har de

som ger

gång till kapital för utvidg

och nyetabl ring av företag,

de? Det är så naivt tänkt som det

vill påminna om att t.ex. Country

älJ.dre generationen anser att ung-

grund

and Western har mycket mer

slagord.

med

inte

Kan

Ager

vet

Egentligen

:vad socialism innerst inne är, du

är

endast

Sovje tunionen

dätör att det är pop och' "inne"

ut, endast till sior skada, genom

6r 1948 fortfarande, relevans att du med din omognad skaffar

:-.. tanke på den enorma mill dem ett dåligt namn. -Vet du, vi "nIIt'ftJC:kliin.g trädde Hela

som pågåt t sedan

vår utrikespolitik

i detta nu p!\ ovannämnda

samt

givetvis

på

våra tankar

måste gä djupare i

än_vad, slagorden gör, om vi skall

I kraft or

dess

den s. k. Paasikivi-Kek_

-linjen. Det är givet att vis

stad",cranden i den kan förefalla

kunna

bevara

vår

Sluta. upp med er låtsas socialism

är lång.

Ett' gammalt klassiskt ordstäv att "tycke

och

med

vissa

mel)anrum

och

rerideras dessa otidsenligheter.

ju visat sig möjligt att

smak går

ej att diskutera". Men du envisas

i ljqset av en skedd med att mangla, om "rt!C:kli'n,g, men dehna pakt för CidSl!!n1:iga

10rd.

ynkliga

och tänk lite längre än vad näsan

säger,

din

rätta smak". Du har din har

vår

oclL d'årmed

indirekt påstå att· vi modiga och

dessutoJl}

hade

engång

båt"

etc.

etc.)

Bibeln

sår

sens värld. En person som verkli

gen förstår blues uppför sig intE:'

det

"enda

smak, vi

jämt.

Att

i naturen. dens

f'o"r sk Ol U n g el o nl fl y e

I I !

spelas och dansas tango på våra

gäller Skolungdomspriserna nu kunna omtolka. olika inte gillar blues; är löjligt. Vi kan danser, vilket är så fel som det året runt, men största antalet i enlighet med tidens krav. inte hjälpa" att vi in te vill apa bara kan bli. 'I själva verket hör resor av detta slag görs under I den militära utvecklingen I J efter unga i andra länder. Vi vill man nästan enbart ex. "klassiska" tiden för klassresor i maj. Ii eller snarare just ge!l0m Anka-, Shadows-lA.tar, inte vara beroende av hur de tye- Presley-, bestämmelserna angående villhar vänskaps och bistånds ker !: andra länder, vi vill inte vidare HumperdinCk, Tom Jones, koren för rätt till gruppriser för I idemä8sigt relevans I dag: fjanta oss/för_dem. Vi vill vara oss Bee Gees, Herb Alpert osv. ;;kolelever stadgas, att gruppen , bör bestå av 10 30 skolelever l l under 17 år och att alla med_

på skiva

lemmar i gruppen bör komma Plastic-Ono Band har ingen från samma skola samt att fast besättning förutom John gruppledareh 'är en lärare. Pri Vid serna, som beviljas åt gruppen Lennon och Yoko Ono. bandets fredskonsert i Toronto som uppfyller d7ssa krav, är medverkade' Eric Claptim (fa. betydligt billigare än priset på, Blind Faith), Klaus Voorman en vanlig flygbiljett. T. ex. flyg: (fd Manfred Mann) och...Aian resan Helsingfors-Abo kostar Från bara 8 mk per person. White (studiomusiker).

.....

(App

'le). För ljudpedantenllr detta

I fjo:l. gick i många skolor den

planerade skolresan pet flyg i

ingenting att tänka pli. - kva stöpet, av den anledningen att liteten är det lite si och !:lÄ klassföreståndare och elever för Men plattan innehåller sent satte i gång med förbere med. rock-nummer delserna för resan., Eftersom härliga många ' mellan kontakt som fordrar efterfrågan ökat, är det Skäl l artisterna och pUb!iken för) den att i god tid börja med rese rätta, äkta stämningen. Plastic Ono Band har lyckats <bra på f beredelsern!\, då det inte går den punkten i 'nummer som att placera flera grupper i sam "Money" och "Dizzy Miss Liz ma plan. ie", där de svänger loss på ett glatt och frejdigt sätt. SuccEm

"Give Piese a Chance", denna

rytmiska

budskapsramsa

slutar första sidan.

också

mänskan skörda'"

talar. också om)

Bibeln

å ',<er"

Annonsera i

och

det

Piece In Toronto 1969"

"Vad

kan

endast

nom Guds Ande.

' I

den konserten har nu släppts

non

den göra sOm är född på nytt ge

För skolelever är en flygre sa en betydligt större upplevel. kan man prata och tolerera var se än för vuxna. I synnerhE't I andra och på sä sätt förstå var_ den första flygturen är ofta en andra trots skillnaden i smak. o örglömlig pp evelse. Enligt Men du låter strax förstä att du . Fmnalrs berakmngar företog i: tij,nker inte acceptera oss. Jag ' misstänker fortfarande, att du hör fjOI närmare 7.000 skolungdo, mar en klassresa per flyg. ·till den grupp, som låtsas tycka . om blues för att man gör det i Bland dem 'upplevde de flesta Ar för år andra länder. Få se när ni börjar sin första flygtur. tycka om klassisk musik. Det bör har det blivit allt populärare bland ungdomar att flyga. På jar ju bli pop det också. grund av detta har Finnair för Vidare tror jag inte alls på att I skolelevesgrupper på 10-30 I våra' dansorkestrar önskar spela personer bekräftat specialpriblues. Fråga Stig-Johans, Vikings, ser, som möjliggör f ygresor Lolita, Laramie etc. etc. - Har o kså för skolungdom. ' Finn du aldrig varit på en dans efter och air har åter beslutat bevilja i du talar om tango som . blues dessa billiga skolungdomspriser Ni svensktoppenfrälsta? på vissa kortare flygsträckor. lever i den tron att det

Hört

sä "'r:

!Oka

och det är en lag som är inlagd

H. G.

är gammal f älsta

onservativa för att vi

öwr våra drifter?

ett annat alternativ, att så i "An

- lRabatt på

Fön'e$ten/ verkar det som om . du inte 11.1Is är inkommen i blUe

Har vi alldelf'1:I glömt bort att

är herrar

in egen skull inte

finns

på fe vä n r inte längre sk a ä Yl g ! ta konsekvenserna av vad vi gör ,

slagords-socialist, _som du. Med bluesfrälsta musiker

just nu. Det fatala är att .du är

blues;

ark nad", "I natt jag drömde", "Jag

inte

vår vänskaps och de åsiKter, som kloka män tänkt med

......lBpakt

2 m2.

bakgrund. T,ex. "Fåfängans

föra

fram socialismen på ett vettigare utbyggt utbyte av "know sätt, utan att ideligen gasta om - tekniskt vetande. Och "kapitalister", så låt bli. Genom or allt: Norden som helhet slagord vinner du inget, snar .re tvärtom.

än

och yppa för

bak din omognad.

det o kså' svensktoppenlåtar med

, men av idag har hjärntvättats do

- e

för-

ni in_o

Nästa gång, du tar till,pennan två sakerna att göra med varand att vi vill ha riktig musik som gäl" , ra? Kan du motivera ditt påStåen att dl!nsa till och njut;> av. (Jag så försök hitta på någ ot sakligt bara kan bli. lutet under att den

inv steringsfonden,

gång dansar 'så promenerar

om ett området av storleken

ÖPj'

"Ung kristen"

Österbottniska Posten

österbottnisk ungdomstIdning Jakobstad, Finland Medlem av_ tldningarnas förbund

l'idnlngen utkommer varje fredag

Redaktör INGER LUOMA Nykarleby , te1. 20149 Redaktlon: Jakobsgat an 13

JakobStad Måndag/onsdag 07-16" teL 13555 Vasa SOU: 8 kansli, Handels eapl. 10 O, te!. 15 372, 13 572 REDAKTIONSRA.DET:

Alf Sneilma.n ordförande, SoJ -Br i tt S m Bror Uno Kvist PRENUMERATIONSPRIS: Helt år 4: •

Halvt 6.r

. ...... .. ..

• • • • • •_. . . ...

Kvarta.t Skandinavien ., ÖVriga läDder Lösnummer •

• • • • • _. . ... .

_ • • • • • •

.' . . . .

.•• • • • • • • • •

2: 1: 11: 15:

-: 26:

ANNONSMOTTAGNING: SöU: s karu,U, Vasa, te!. 13.572' o. U> 372 . öP;s ANNONSTJANST RaI1 ,Knutar, tel. 13555 IT-expectitionell. Jaltobstad Jakob8g, 13, tel. 18555 JT-KoDloret: Nykarleby tel. 20024 Annonser bör inlämnas senast tisdag It.l. 16, till SOU-kansl1ei: senast It.l. 20,

1-:-

-;;

KASSA OCH BOKFöRING' Jakobsgatan 13. Jaltobst8.Ö tel. 18555 ANNONSPRIS:

. . . ..

... . . . I texten . Il!:1't.er texten . .

•

. • • • •

-: 80 -: 75

: 75 L>ödsannonser Minsta annonsa vgift .. fO: Bestämd plats -: 10 per mm Annonser angående förlovade 10: Vigda. födda Fören1ngsspaJten per rad 50 pI. .

•

österbottnIska Posten ansvarar Inte för ev. skada som t1ll1o gals annonsör på grund av tel. I annonser som tnringts eller som pt. grund av postförsening tnte införts I begärt nummer.

Jalt obstads Tryckeri och Tidntnp Akt1ebolag, Jakobstad 1970

------------------

Ö S T E R B O T T N I S K A P O S T F. N Fredagen den 27 febr. ------ -------------- ------------------ ------�----�--��-

UNGA KRAFTER I RIKSDAGEN ger större 'chans' Enkvist Hans A.

Grahn, Nils

sjukförsäkringschef

redaktör

Jakobstad

Gamlakarleby

TILL FöRNYELSE -i politiken

SV.ENSK UNGDOM

Granö, Jan-Eric Gullberg, Kllrt lektor

folkskollärare

Korsholm '

Lappfjärd

ÖSTERBOTTEN,

'Kampen

kärpersig

fråg are-svarare

igen?

'Fyra_ vidare

Kampen m lIan frågarna och svararna skärper till .. sig allt' mera i kommunkampen. Vid den andra semifinalen i Malax kunde svarandeparten igen in registrera en vacker seger över frågandeparten. Tre kriftliga och massor med muntliga protester in lämnades. Sedan juryn sammanträtt och godkänt en protest och efter en senare företagen kontroll

räkning står Malax U och Närpes K på samma po äng på tredje plats. _

Segrare Malax blev ,Replot K som ?ä:med avgjorde tävlin . gen i tavlmgen mot Kvevlax K till sin fördel. Kvevlax K blev tre je men faller bor( från fi nalen då utgångsläget var att endast det bättre laget av Rep lot och Kvevlax skulle få gå vi

Efter slutförd tävling hade Närpes K 34 poäng. De inläm nade protes t mot bedömningea av geogrkfifrågan. När jurya dare . godkände protesten fick närpes. alla ,delfrågor i grund Replot K fick 42 poäng, Va laget sa U som kom på andra plats frågan rätt och, var berättigade

• Elevernas ,representanter j samarbetsorganet är fyra till antalet. Därav är tre öserbott ningar._ Fr.v. sittande Hasse Jern, Korilholm,

Annika Cederlöf,

Gamlakarleby och Mona Lisa Lillhonga, Karleby. , man,

veta överens?

när alla alltid ar

Grankulla.

Stående

Rut

41 poäng, Kvevlax K 38 poäng, . till tillllggspoäD.g.

Tung arbetsbörJa för de aktiva

Inget paradis ända o

U N' G D O M

privilegier

än de and=a med-

Alltså är det ett fåtal som

lemmarna j organet. I, varje drar lasset också j folkakade fall har inte en sådan företeel min i Borgå. Detta bekymrar se ägt rum ännu men hur skall Rainer en smula. Varför?

nio stycken österbottningarna - pampi

anerna,

populärt kallade- är

Juryn kOD

Malax U och Närpes K 37 po- ,staterade att laget hade en tilI

tävlade äng. I Replot-laget Arbetsbördan' blir för Gun-Britt Hjerpe, Lars Edman Det låter bra men inte är tung ,för dessa elever, menar och Bertil West, i Vasalaget folkakademin ett parides för han. Arbetsbördan j skolan, är det., Knappast ens för elevrå tung och lägg, sedan till arbets- Birgitta Lång, Rolf Åberg och , ' I dets medlemmar. . Hur bra all bördan som jobbet inom elev- Johan Lassus. . . tmg ,verkar så ,gäller nog sam rådet och samarbets'orgaD'et , utsågs genom demokratiska val ma regler för organis ationerna ger. Resultatet är mycket jobb - , och snart hade man ett ER be- inom skolan, s6m för alla and- ördelat på några elever. ' nio till antalet i folkakademin i ,. stående av fem eJever fråJ,l ' hög ra organisationer, vare sig de Rainer har åsikter om skol- Borgå. Och nästan alla av dem re kursen och ,fem .från huvud- gäller ungdoms- eller nykter- demokrati som han avgjort är är där av samma orsak _ de kursen, plus två suppleanter. hetsorganisationer. Elevrådetför och är därför en varm föER satte i gång och spikade plus ett· par andra . aktiva gå - respråkare för denna skolform. var trötta på sin gamla skola och _siktar nu på att denna väg upp förslagsl da på anslagstav- påare får dra hela lasset. I H an efterlyser förnyade under la, tiilsatte den ena kommitten detta fall ett lass på 113 ele visningsmetoder. d Blan annat komma -in i social och kommu efter den andra' för, att få al ver. , anser han att man borde gå in nalhögskolan. Och de flesta av la elever aktiverade och räddes - Trots att en stor del av för grlJ.pparbete, eleverna bor den1 siktar' på vårdlinjen. inte ens att b9rja peta på miss- skQlans elever är pass iv är jag de- fungera som jounalis ter, Undantag finns givetvis men förhållanden inom' undervisnin- posi ivt överra kad' ö ver tt nyfikna och 'vetgiri a. Det är . paSSiva elever ar mycket for- inte.-m eningen att lära:-en skall de är inte många. Social och gen. ( Rent organisationsmässigt nuftiga i sitt val av de krafter stå och' pU' mpa i eleverna fakta kommunalhögskolan siktar oer gjorde ER redan j början myc som ' skall representera dem i och åter fakta. Genom att ele hört många elever j folkakade ket. Rådet skaffade stadgar och, skolan, säger Rainer . Å andra verna själva tar reda på saker min, på. Och varför in e? So i och med denna åtglird insåg sidan, varför skulle 'vi DU kun och ting kan de ge också -lära ciaivårdare tycks behövas allt man att det behövdes pt t sam na fordra att alla elever skulle ren mycket, för att inte tala mer i vår värld, som tycks stå arbetsorgan. Ökay, man bildade vara MOA aktiva och inithtivrika, om vilka kunskaper de ger sina på kant. / (elev vid Folkakademin i Borg!) ett samarbetsorgan; bestående när eleverna j sina tidigare kolleger _ de andra eleverna. av fyra medlemmar i elevrådet skolor, på grund av skolforRainer vill alltså att läraren och skolans fyra ordinarie lä- men, blivit p{ssivt inri ktaae? och eleverna skall vara:' jämlika rare. Fifty-fifty, alltså. Rainer De bryr sig helt enkelt . inte om, arbetsgrupper. fungerar som ordföz:ande, men eftersom de hittills mte fått Vill Du ha . ' inte en ordförande med flera bry sig om. Pampianerna ' \

hette det ' 'den Borgå n·k· a'r e' 's'ta Plötsligt'at,,t nu'skåll ett elevråd utses.' Visst hade man haft elevråd 'förut men det hängde skulle liksom.'j luften att nu det bh allvar av. Ett elevråd

Anm. Reportageförfattariunan är sj lv elev vid olkaka . . demm, darav, den s)alvklara "inifrån tonen" i reportaget.

• tryggad utbildning • tryggad sysselsättning • större jämlikhet

läggsfråga

rätt

besvarad oclL

gav laget ett tillägg på 2

äng. Efter en ytterligare kO " troll, på uppmaning av n

borna,

konstaterade juryn att

laget också hade den aildn!-

läggsfrågan rätt besvarad. Där

med stod två lag på 37 Poän«

vilket skulle gå till final" .

Vid det laget hade de flesta O tavlande redan avl'· a nat varför det var otänkbart börja med utslagsfrågor. \. -

På

måndagen sammankom

mer den centrala tävlingskom

mittEm

och

besluter om vem

som skall delta i finalen.

mest troliga är att det blir åt

lag j stället för sex d.v.s.

och

Malax

såväl Esse som Karleby K-lag U och Närpes K får

delta i finalen.

Då är

GRANÖ

rätt kandidat

______ ___________________-:-