Österbottniska Posten (ÖP) nr. 8 1979

österbottn is posten Österbottnisk

im~domstidriin~

Torsdagen den 22 febr. 1919

80 I' -

8

Frågetävlingen:

'Ett . fint initiativ av de unga att ta upp bygdens framtid'

DramatisIi o omgang FRAGETi\VLlNGEN i åttonde ringen i torsdags blev mycket dramatisl<. DII alla tio frågorna vav avverl<ade stod Tjöck-PåsJ<marks uf:s äldre Jag som överläg~f'n segrare. Det visade sig dock 'att Jaget hade en flicka m~d som var för ung vilket medförde att laget diskvalifkerades. Det här gjorde att Skaftungs uf:s äldre la~ ut .. gick som segrare före Tjiicl, ..

Påslunarks uf:s yngre lu ,~.

o

DET V AR ETT FINT initiativ av ungdomsföreningen att kalla till möte kring by~­ dens framtid. Det tyckte deltagarna i det möte som l\faxmo uf utlyst i förra \'eck911, och d eefterJyste en fortsättning på samma linje. :\.tminstone ett möte i året ville man ha. men gärna flere, för att få säga sin åsikt Mötet hade lockat många deltagare, och diskussionen var livlig. Behovet av idrottsanläggningar och av ungdomsuJrymmen är stort. Men möjligheterna att få del av den statliga kakan som alla sneglar på, är inte alltid så goda;

"bygger nytt

Maxmo är en liten' kommun, och resurserna därefter. Och inte nog med att kommunen är liten: den är också delad i två delar. Därför ansåg man på mötet att man först av allt borde få en vägbank som förenar de båda kommundelarna.

Det skulle betyda mycket. l'\u finns kvinnliga arbetsplatser i skärgården, medan manliga jobb finns på fastlandet.

- Se sid. 8!

o ORA V AlS UF sJmll stdiva till att bygga ett nytt hu~ så snabbt som möjligt i stället för det nedhrunna. Det var man ense om på års mötele i söndags. Orri möjlil,;t skall man försöka få ett nytt hus klart ännu i år. II u.. rudant hus och var det skall byggas· får nya s.t yreJsen grunna på tills april.

- Se sid. 7!

•

Oravais

*

farb~öder

Det var mest äldre som diskuterade. framtiden, här representerad av Anders Holm, 2 Ar och systern Annika, 5 Ar, tillsamm:ms med Kerstm Karlsson t.v. och mamma Birgit. .

I

l drott, ungdomsarbete för elever i Norrvalla o

IDROTTSAKTIVITETERNA är mångSkiftande för elepå Norrvallalinjen vid Vörå ~olkhögskola. På linjen finns flere toppidrottare som tränar syst.ematiskt för att nå sl Jångt som möjligt. ~rna

lund, roddare.

SE SIDA.N 9

Men eleverna . är också funktionärer och ledare för olika aktiviteter.

Utom idrottsaktiviteter leder folkhögskoleleverna också barn- och tonårsklubbar i Vörå. Och vårdlinjens elever får praktik i daghem och på åldringshem.

I dagens ÖP presenterar några elever aktiviteterna inom och kring skola n, skidaktiviteter i Vörå osv.

- Se sidorna 10--14!

*

Tonilrsldubbcn jobbar med möbler. Ledare är Tage WlntE'r och Jan-Peter Nykvist.

ll,j

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 22 februari 1979

ar .starl{t

SöU alt

o

~ta

no~ ~

pao egna b,e n

Det har under min tid som för- ordförandetid lagt stor vikt vid bundsordförande berett mig stort att stärka SöU: s självständighet.' nöje att bokföra omdömen om För detta har jag kritiserats· av SÖU. Omdömen som kastats fram folk både till höger och vänster. utan större eftertanke av såväl Kritiken har sagt att vi Isolerar partipolitiker som partipolitiskt oss. För min del har jag s ett det obundna. Jag vill citera några: så att SÖU finns och syns i ös"SÖU är genomkommersialiserat". terbotten oberoende av partierna.

"SÖU är höger". "Hur I helsike Vad sedan titeln gäller kommer anställer ni en vänstermänniska ?". jag inte att använda "förbunds"SöU sprider borgerlig propagan- ordförande" i min egen kampanj. da ..... "söU ~r vänster" osv.

I Leif Rex Nar de varsta känslostormarna lagt sig och det getts tillfälle att diskutera sakligt har det alltid konstaterats att SÖU inte kan placeras in I partipolitiska mönster utan att SÖU med framgång hävdar sin självständighet och är partipolitiskt neutralt. De som beskyllt SöU för ensidighet ät något håJ! har naturligtvis alltid hävdat att SöU:s linje borde ligga nännare den objektivitet som de själva säger sig representera.

Något större intresse att se tm helheten och beakta alla medlemmar har inte framkommit.

Medlemsrevv .1

i Vörå nf

PETER KANKKONEN ..

AR.. UNGDOMENS OCH HOGERNS KANDIDAT Aktionsgrupperna inom Kip

o

Teaterfolk och skrivare Lokala orkestrar möts kring n,ärkulturen får chans i Nkby

DE LOKALA orkestrarna sliall i fortsättningen få en chans att visa vad de går för i Nykarleby. De skall anlitas på tonårsdanserna, i stället för dyra orkestrar utifrån.

Det beslöt man på tredje ringens årsmöte. Skulle föreningarna gå in för att anlita dyrare orkestrar, måste inträdet höjas. Nu skall det hållas kvar på 10 mark.

"NARKULTUR" blir temat för en träff mellan österbott~ niska skrivare och ungdomsföreningarnas teateramatörer i Vasa nu på lördag. Det är SoU och Svenska österbottens litteraturförening, som ska diskutera hur man kan få igång ett närmare samarbete kring "lokalkulturen".

då naturligare än att man börjar samarbeta och skapa eget material?

Lika viktig som tvärkulturen är närkulturen, menar man inom SÖV och Litteraturföreningen. Man tänker sig följaktliI årets verksamhetsplan ingen, att lokalhistoriska ämnen går bl.a. att ringen skall ordna kunde vara lämpliga att sam- busstransporter till någon bioarbeta kring. graf. En programkväll med Vid träffen nu på lördag frågesport mellan .föreningarkommer Erik Andren att berät-j na, små programmslag och L-G. Sperring vet som gammal ta om seminariet "Teater i 10- dans ~ngw: också. l:.ik~om seförtroendeman och saklig bedömakalsamhället" som han deltog i name ar blIr det en tavlmgsdag re att de som försöker "smygpoUjuni. Seminariet behandlade den pL Storsand med volleyboll och tisera" SÖU fär på fingrarna. SöU omskrivna storsatsningen i andra tävlingar. är starkt nog att hävda sin självSverige, "Spelet om Norbergsständighet. Jag har under min Carita Ek omvaldes som ord.. förande för ringen. liksom kas· sören Viviann Liljeström. Ny sekreterare blev Viola Nygård. ~DDDDDDDDDDDODDDDDDDDDDDDDDDDDDOODDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDOODDOODDDDDoog ÖVriga i styrelsen är Ulf Sun· C del!. Bo-Göran Norrgård. Lisa Ej Rudbacka. Lisen Sandås. Ann· C Catrin SjöhO'lm och Mats Fors. vara så utfunderade?

Det är inte svårt alls, ficklampa och lyser intres• Jag ser att åboekologerna D Suppleanter är Kaj Karlstedt, C System som är utfunderaO har fått forskningSIStipen- serat på virrvarret av kab- säger rådgivarna. Man koppD Lars-Erik Backman och Chri~ [] de, komplicerade, långt utlar bara bort den ena moD lar och plåtlådor. dium från Finlands akadeD ter Sjöblom.

När det har gått så lång jängen efter den andra, och vecklade, är skräpsystem. mi. Det är bra att man stöMan begriper sig inte på tid, att grannarna tror att så kan man lok a l i s e r a der skärgårdsforskningen.

O dem. felet. strejken". Andren ska tala om Det är också bra att sti- man har hittat felet, lägger IJ Ju mer invecklat, desto Jag tror dem, men jag avman på locket och gör ett hur man gick till väga. när man pendiet har sorterats in unmer sårbart. står från beviset. der rubriken "Samhällsve- nytt försök. samlade material till pjäsen och Jag får anlita en Expert.

C Sedan går man till busstenskaper". Ekologi är inte arbetade fram föreställningen.

- Vad beror det på att • Jämför till exempel bilen bara biologi, och skärgårds- hållplatsen. jag är så jävla dålig på bi- med velocipedtiden ! - Inte C Ett par studiecirklar inom forskningen följer inte de var det några konstigheter lar?

• Det är lite knepigt, då Mal ax-Korsnäs medborgarinvetenskapliga gränserna. Det Det är kanske en dum då, om färden plötsligt tog C man inte vet mera om exC stitut kommer .också att ägnas är skönt att det erkänns plosionsmotorn än det som fråga. Lika dumt som att en ände. också på "hög nivå".

C uppmärksamhet. Vidare medDet är skönt om man komC verkar Trygve Erikson och StiC mer bort från experten som C na Agren med synpunkter på C säger: - Det här området C "närkliIturen". Det blir ockär mitt! Hit släpper jag inC gen jävel över bron! så grupparbete under Stina Allra skönast vore det Agrens ledning. kanske om man helt slutade man fick sig till rivs via fråga varför jag saknar Man förstod varför det tala om "experter".

Höglander-Fedosov--Qvicksångröst. stannade. ~ ström i mellanskolan.

Fast så enkelt kan det Det var kanske kedjan ~ • Fast ibland - det ska er_ Var det så de hette inte vara. som hade hoppat av. I värskännas - längtar man efförresten, det där gänget ta fall hade man en punkte- C ter dem, experterna. J ag som skrev alla fysikböcker• Jag tror det är bilens fel ring att dras med, men lika gjorde det till exempel den na man aldrig läste? lika· mycket som mitt. Bilar ofta var det bara lite !ös- C en då bilen plötsligt stod Alltnog, det är knepigt. är invecklade saker. AlIasa_ sand på vägen så att resan gör man då fortMen så klipsk är man i alla ker är förresten invecklade avbröts av naturliga orsa- E ~let tystnar? fall, att jag kunde ställa nu för tiden. ker. ::J lian stiger ur, öppnar mo- diagnosen "något med strömOch värre blir det. I dag Eller också hade man eJ torhuven och knackar lite men". Det sprakade så är det problem oro bilen glömt att sätta på klädpin-E ~ provande på någon av de otäckt, och så kom det lite stannar. Om tie år får jag nen och kom för nära kug.... närmaste dosorna. Man böjer rök emellanåt. skämmas för att jag inte garna med byxbenet.

C k k h Benkläderna drog man C LI g. ner anske, som man Man får frukta något larar av att reparera us- l" h···l C -För den unga jen ·k ..

A" l k rtat .. d "11 hållsd t att loss utan expert Ja p.

C _ ._ rpoJ ~rna gora. r e:~ a ,nar et va er ut a orn.

I:;; sett sto ·kandldat flr SUISFP O det morkt, hamtar man en rok från fordonet.

- Varför ska alla system BERTEL NY GARD ~ I Vörå håller man just nu på och planerar en mindre revy, närmast för "medlemsbruk".

Man kommer att ordna en påskfest för föreningsmedlemmarna i stället för den medlemsjulfest som inte blev av. Programmet blir i revystil med sketcher, sånger och så vidare. En grupp på ett tiotal personer arbetar fram "revyn".

Påskfesten blir ett sätt att försöka sätta sprätt på verksamheten, som varit rätt lam på senare tid. Man ska bland annat försöka värva fler medlemmar till föreningen.

Författaren Erik Andrlm deltog i somras i ett liknande seminarium i Sverige som SÖV:s och Litteraturföreningens gemensamma representant. Vasaträffen blir ett försök att följa upp de erfarenheterna.

Tanken bakom samarbetet är att man vill få tillstånd någonting mera "tvärkulturellt" i det svensk österbottniska amatörskapandet.

Teatergrupperna klagar ofta på att de saknar spelbara texter. Skrivarna har kanske inte heller de möjligheter de skulle önska att kunna skriva teatertexter. - Vad är

I

I

B

8 8

§ §

E E

E

E

Jag får anlita experten

E E E

E

GUY KÄCKO

E

E

_ '-ad

E E

g _

a

(II n

1

II) , • M

Ij

MMU

Y "ll

U " If Il II II "

Il II If If JI

1111 U " il II II

n u U u U II IUI II II Il Ii...JUULJLJUULULlUl.JDDODDU[J!J! Jr iC If IUUUL" If "JI IflUDDDDDDoo5

@

4

öSTERBOTTNISKA POSTEN

NU ÄR DET DAX IGEN! En "superkväll " ufan like! !

LÖRDAG 24. 02. KL. 20 GÅR ST ARTSKOnET! VÄLKOMMEN!

BIO VIKING!

* I stora salen! luperorkestern av kolossal format I

BARBARELA

Torsdagen den 22 februari 1979

.

EN SUPERFILM UT AN UKE! "Hajen" var enorm och "King Kong" strålande, men nu ser ni något originellt!

* I DISCOTHEQUETH vlnnarna frlln Rocktövllngen "ROCK'N ROLL RALL Y"

KIELTOLAKI fr. Biörneborg~ . Superb ra alltsII ! I

Du som ä( rädd om dina ytterkläder. använd v6r bevQkad. klädfCSrvarlng I kllllar.n III

Bussar: Sundom 18.50. Voso 19.15. 501f service. 19.35.

Strandlinjen 'rdn 'Vosa busltotion 19. 15 vio Hondeisesp· lanoden. 19. 15 tr6n L6ng6minne vio Ö- och V-molox.

19.00 fr6n N&rvijoki. pörtom, Roineb6ck, Petalcn!:. Ingvn 19.00 'rdn P&1mosso vio Ö-mark. Cktro linjen, Gron . lid NG.... r~ 19.10 fr6n Kosk6 "io Nörpes. West.r'! 'ran loppfj6rd 19.15 vio Kristin •• tod . Ti&k .

DET DRAR IHOP SIG TILL SPORT· LOV! RESERVERA FREDAGEN 02.

03. FÖR KORSNÄS I

m

F

• SERV.GR. 1 • BIWETTGR. :s • AI..DER89,RANS 15 AR

LöRD.

kl. 2O~OO -OtOO

24.2.

CLEOPATRA & NOISE BUSSAR: Stadslinjen från busstation kl. 19.30 via Bocks hörn, Singsby, Karperö, Smedsby BP och Kvevlax. City, Vallvik.

OT frän Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor, Vörä .

r

HETSIG LÖRDAG PÅ

BLACK

DISCO I GRÖNA RUMMET

YKARLEBY .. .

-

LORD. 24. 02. KL. 20-01

TEAMET

STAMPAR TAKTEN I STORA SALEN

HÄNG MED PÅ EN SUPER· FESTLIG DANSKVÄLl. INTRÄDE TILL DANSEN 15 MK. ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

BUSSAR: Haldins bussar från Jakobstad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Från Esse kl.

19.00 via Lappfors-PurmoForsby-Bennäs-Kovjo'k i.

Från Oravais kl. 19.00 via Jeppo.

NUFS

Annonsera i ÖP

\

•

_ öSTERBOTTNISKA PO!;TEN

To1'8dagen den 22 februari 1979

--~~--~-------------------------------------

OBS I

bussförön~rlngar

SukJaapatukkashow

Wester. Honkaioltl kl. 19.30.

Stora 20.00.

Vonhokylll 20.10. Dag.mark 20.25. W.. ter.

Teuva kl. 19.30. Per/ll/l 19 ..0. Myrkky 19.50.

Tjöck 20.05. W..t .... Nllfvljoki kl. 19.00. PlIrIom 19.10. Overmork 19.25. NIIsby 19..0. Sicleby Tro· lik. Sicleby kl. 19.30. Skaftung 19..0. Henrlk.dal 19.50. HIIrkmeri 19.55. Ingen bu .. t... Konkoan· pM. Kouhaioki och AWrikarvlol

TRIES UtlattasTrl.s LP ,iiU_ _ _ _ _ _

Dlsca.haw DI. Karl

KVEVLAX UF GAMMALDANS i

BJÖRKÖBY Ni hänger väl med tisdag 27. 2. kl. 20--01

EXOM,

KOMMER

OCH SPELAR

BUSS: fr. Bocks hörn kl. 19.00 via. Vasa-8medsby-KarperÖ.

FUNKT.GR.1

l

Dans

•

I

REPLOT

Lörd.24.2.kl.20=-Ol

EXOM ~Storklas

spelas

•

l

KVEVLAX

ÅRSMÖTE i

FASTLAGSTISDAGSDANS i

och Lillklas Drags fjärd

D Med all sa.nn{)likhet kommer Aboland att få se sommarteater också i sommar. Dragsfjärds ungd{)msförening på Kimifoön håller för tillfället på med att besätta rollerna till sagospelet Stork las och LilIklas skrivet av ' Gustav af Geijerstam. Det är till stora delar det gamla amatörteaterteamet som satt igång med förberedelserna.

Man kan fråga sig varför Man ser helst fram emot att Dragsfjärd just valde S1:Qrklas platsen skulle pli en permanent och Lillklas. Svaret ligger i attS<JIIlll1arteaterscen.

Eventuellt vi i år firar barnets år. Nu kunde man tänka sig ungdomskanske många tror att det är lokalen Furu l und , men ännu är en barnföreställning, det är det ingenting bestämt. Premiären def'uritivt inte. Pjäsen passar hoppas man kunna hålla i bördrag-sfjärdsamatörerna väl, sa- jan av juli. ~ospelet behöver över 20 rollHelt okänd för åbolänningarmnehavare.

I na är inte heller personen som Dragsfjärds uf är inte borta I kommer att regissera sagolusti att spela sommarteater, för I Spelet. Storklas och LUlklas. två somrar sedan spelade de Uffe Törnroth, känd skådis på Värmlänningarna som tyvärrAbo sven.ska teater, för tiUfällilI en del regnade bort som så let engagerad på Lillan i Helmånga andra aktiviteter sam- singfors kommer att hålla i ma sommar. Dragsfjärds uf trådarna för att pjäsen skall hoppas nu innerligt på att hit-I bli en fröjd för ögat och ett ta en passlig plats för uppfö- minne för örat. Repetitionerna mndet. körs igång genast.

Ungdomen vet att det är Rexdagsval i mars

Kandidat för SU/SFP i Vasa löns valkrets

VöRÅ UF TORSD. 22. 2. kl. 19.30 Stadgeenliga ärenden.

Väl-kommen!

Styrelsen

Vf Havsbandet håller ARSMÖTE sönd. den 25. 2. kl. 14.00.

Kaffeservering.

Styrelsen

IlsVENNÄS I '~"''''--------------''--_I' GAMMALDANS i

BERGÖ LÖRD. 24. 2. kl. 20-01

Scoutlands~apet

KORSHOLMSGILLET

•

togs ur gungnIng D öSTERBOTTENS scoutdidistrikts 12 kårer mellan Karleby och Kristinestad med I över 700 scouter överlevde senaste veckoskifte en svår kris när distriktets tidigare ledning kunde återväljas. Inför distriktets årsmöte hade samtliga styrelsemedlemmar önskat avgå samtidigt som det tycktes hopplöst att hitta ledare villiga att axla det i fortsatta ansvaret. f

I

Efter en granskning av arbetsuppgifter där kårerna erbjöd sig att axla betydande I delar av kursaITangemang m.m'j kunde den tidigare styrelsen 1wvekas att kvarstå. Jakobst~s sjöscouters Henric Högväg är alltså fortfarande distriktschef. Kåren deltar dessutom i distriktsledningen meil Lasse Friberg. Vardera verkar för närvarande i Vasa där också distriktets övriga ledning hör hemma, Pia Fant och AnnCharlotte Storfors från vasaflickorna, Sven-Erik Fran:Z:Em från Korsfararna och Börje Holmstrand från Korsholms spejare.

Trots krisen i distriktsarbe-' tet är scoutingen på stark frammarsch på olika håll i Österbotten. Under 1979 har t.ex. jakobstadskårerna fått 70-talet nya medlemmar, i södra österbotten har flera kårer fyllts till breddarna och vid diStriktets årsmöte rapporterades att man på Replot avser att starta en ny kår i kyrklig regi.

Också intresset för Finlands scoutunions storläger KareIia på Koli i sommar med drygt 8.000 deltagare visar att den svenskösterbottn\ska scoutingen har liv. Distriktet har i Svenskfinland den procentuellt s-törsta anslutningen eller 80talet anmälda av ca 250 deltagare från Finlands svenska

scouter.

20 mill. skivor, 500 l6tar

LOS PARAGUAYOS - 26.2-2.3.

HOTEL Menykort SO mk.

Löses I samband med bordsbeställnlngen.

\\',\SI~I,\ • •••

~

VAASA VASA

241444

Våra barn l• världell midvintertingets tema GUNVOR HUSTICH blir den som håller tingstalet på SöU:s midvinterting den 3 mars. Hustich, som är generalsekreterare i Finlands UNICEF-kommitte, ska tala om "Våra barn i världen".

- Midvintertinget blir det med inom Vi Unga. första stora tillfället för oss Kent Taipale presenterar att presentera barnförbundet VUS, och dessutom berättar för de föreningsaktiva, säger han om lekar och pedagogiska VUS-ordföranden Kent Taipale. hjälpmedel inom barn verksamVUS:s samarbetspartner i heten. Barnträdgårdslärar e SaVästerbotten, Vi Unga, kommer ga Aminne kommer att tala om också att vara representerad "Barnens värld - vad vet vi på tinget: Distriktskonsulent om den ?".

Bosse Lindahl, kretskonsulent l samarbete med daghemmet Mikael Lindgren och styreISe-] i Vörå har man ordnat en utledamoten Britt Lindmark ska ställning av saker som barnen berätta om vad man sysslar själva har skapat,

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Lag och rätt i första hand Majoritetsgruppen hör styra

Du kan förhandsrösta redan nu på måndag!

• Ni har väl märkt att valfebern börjar stiga.

Tidningarnas insändarsidor blir allt längre. Kandidaternas valannonser .blir .&l.lt iler.. Valmöten anordnas med kandld'a tema som talare. Till och med presidenten har funnit anledning lägga "svampen på" när det gäl'loer de mest ivriga spekulationerna.

Det är faktiskt tiHåtet att få en släng av valfebern. Det hör till det stora parlamentariSka spelet och det där med "medborgerli,ga rättigheter" att engagera sig i det som just nu pågär i Finland.

• Själva röstningen sker sön.dageI;lden 18 oob måndagen den 19 mars.

- Men har Du möjlighet att rösta då i Din "egen" vallo-

*Eklund.

Tre som

gärna diJlkuter3.l' ock" globala frAgor, fr.v. Göran Sjöblom, Jan-Erik Möuts och Petter

STORA öVERGRIPANDE FRAGOR med anknytning till lag och rätt intresserar i första hand de tre pojkar som representerar Konstitutionella folkpartiet. De tar fram en rad frågor inom politiken som de anser att inte skötts i enlighet med vad lagens ,bol{stav och allmän rättsuppfattning bjuder. Fria företaga.res situation ligger eekså de 'tre ynglingarna varmt 001 hjärtat.

- Det hal' blivit alltförmyc- vann 'i senaste val har partiet ket trampat på lagen i det här inw kommit med i regeringen. landet, .sägeT Göran Sjöblom.

Det bo~ vara som i Sve- Det v,ar ett stort avsteg rige den gruppering som från grundlagen när presiden- , har majoritet bör bestämma i ten återvaldes med en undan- landet, säger PetieT. tagslag år 1972, säger.Jan-Erik Det är presidenten som Möu ts. til1sätte.rregeringarna, konsts- Lagen åsidosätts 1 .aJlm'li.n- terar jan-Erik och PetJt;eT skarhet vid politiska utnä.m:ningar" Petter~ Statliga företag fortsätter Göran. går som 'känt irute så lysande. Även lägre tjänstemän Text och foto: Nu SkeT en TefJursöverflyttning börjar man tillsätta utgående via s-katteTna från privata föfrån politisk färg och med parSven-Erik Glader retagare och enskilda till stora tibdken som bas, säger .Jan- ~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.: olönsamma statliga företag.

Erik . _ Det bör vara komped;ensen var i med: - Presidenten har • Kultur _ partistöd som avgör vem som -sitt-er på :alldeles för stor makt i det här A -! mini9terposter och i ministe- landet.

I Om u tb'I t ck • å I \.Ulllngen y er poJ" 'KFP --" N ar r1er , påpekar PettAr Eklund """,an p pekar vad ka tt A_... " ' . . rna a _. bo r d ~ få f'mnas Möuts franihåller Sitt ett som görs fel och att man mte I ' t a k l S. t d' töd hö . följer lagen bHr partiet be- ~I'lva s o or. u les r . stort pam med 20 ,p rocent av ,,' .. \Dte vara beroende av egna elröstunderlBJget i landet 'inte ha Skyllt for att vara splIttrmgs- 1 f" "ldr . k .t . " '" . r parti, kon1:.sateTar de tre. KFP er ora arnas LD oms er. varIt foretratt I regenngen på.. ett dl rgt ' För Nordsat är KFP definiett tiotal åT. Fast vi har bor~ a: . gru~ agse~ I pa~ som tivt. Man 'bör få se och höra ll a gerlig majoriltet i lan{fel; är det V1 gahran. ra 'teaIt sdPr ~.Pt- andra nyheter än {fe likrikta{f~ .. t bestämm d per oc mmoI'l er eras ravanst ern Fsomt mli ' er .ett tLgheter. program som produceras i Finmes a. as sa · ngspartIe land. tade före.t.8(g skulle få skattelindringar j början och genom statlig finansieringshjälp i starten, är pojkarnas ,åsikt. Som det nu är lönar .det sig inte att ha männi<>korna att göra arbetet. Det är därför företagen skaffar dyra maskiner och rationaliserar bort människan.

•

Konstitutionella folkpartiet representeras i öP:s minipanel av • Petter Eklund, Vasa, studerande vid Pedagogiska fakulteten, medlem av kårfullmäktige vid Abo akademi och en mycket driven amatönnusiker.

• Jan-Erik Möuts, Vasa, studerande vid Vasa handelsläroverk, viceo-rdförande i elevföreningen Gillet vid skolan.

• GÖra·n Sjöblom, Munsala, studerar ADB "id AA, aktiv rör Konstitutionella i kår, politiken och inom Uf Sv.anen i Munsala.

Arbetslösheten

I

Partistödet är helt fel. Finlands folk bör inte via skatter Företagen har inte möjlighet bekosta partiernas valarbete. att utvecklas p .g.a. · de höga skatterna, säger Göran. Det är • Unga protesterar största orsaken till arbeltslösgenom att inte rösta heten.

- De unga anser det vara Jan-Erik: - De sociala utgifterna som arbetsgivaren har onödigt att rösta, säger Göran. att erläg-ga utöver själva lönen, Det är den förda politiken som är nästan 50 procent av lönen . är orsak till de ungas lama intresse för val och politik i allPetter: Vi har inte ett mänhet.

De tycker inte om den företagarvänligt klJ.rn.at här i låt-gå-politik som förs. landet. En god yrkesman, som Jan-Erik: - Det är hela tiskulle önska starta ett eget före tag. tar hellre ett enkelt jobb. de:! samma gubbar som sitter Det är alltför omständigt och och bestämmer oberOE'Dde vilka riskfyllt med nuvarande lag- misstag de gör. Varför skulle jag rösta - de sitter kvar änstiftning att ha anställda.

Småföretagsamheten borde då, tycker de unga.

Petter: l presidentvalet uppmUllitras genom att nystar-

Torsdagen den 22 februari 19'»

kal?

Det är en mycket viktig fråga som Du bör göra klart för Dig ganska snart.

Om Du Inte kan rösta någon av valdagarna inom Ditt eget röstningsområde (i den vallokal där Du flnn.s upptagce.n i vallängden ) bör Du FöRHANDSRöSTA. • Förhandsröstn!ngen börjar måndagen den 2.6 februari och pågår till onsdagen den 14 mars.

Den sker på postanstalterna, minst en :1 varje kommun, samt på sjukhus och vå.rdanBtalter där det finns patienter ~om inte själva kan uppsöka vallokalen.

- Om Du studerar på annan ort och inte är hemma under valdagarna.

- Om Du kommer att vara på resa under valdagarna, eller - Om Du av andra omständigheter är förhindrad att rösta 1 egen val:lokal under röstningsdagarna 18--19 mars BöR DU FöRHANDSRöSTA. • Hur går det då till att förhandsrö8ta ?

Ja, först mute man ta reda på var man får förhands rösta.

Det går nämligen Inte att för, handsrös'ta på alla postanstalter. Men på alla postanstalter kan man ge besked om var man får förhandsrösta.

Till förhandsröstningsstället bör Du ta med Dej ett iden-

var d~ helt onödigt att rösta.

Nu har de redan bestämt vem som skall bli statsminister och vem som skall sitta i regeringen. Det är självklart att de unga protesterar genom att helt låta bli att rösta.

Sedan pekar pojkarna på det egna partiet som ett alternativ, men vi har inte tagit med pro-I paganda i den här spaLten.

titetsbevis och helst också. det valkort som Du fätt Dej tillsänt.

IdentitetBbeviset kan vara ·ett körkort, enstudiebok, .sjö.manspaas eller utrikespass. Det bör vara försett med Ditt fotografi.

Helat bör Du också. veta nwnret på den kandidat Du ,tänker rösta på. På. förhandsröstningsstället finns ,en förteckning över kandidaterna i den valkrets där röstningen sker, men knappast förteckning över andra valkretsars ·kandidater.

På förhandsröstnlngsstället finns tydligt angivet vilken funktionär som fungerar som valförrättare och som man kan vända sig till.

Valförrätta·r en ser därefter till att Du röstar på rätt sätt, För att Du skall få veta hur det går till publicerar vi här en sammanfattning av förhandsröstningsanvisningarna.

HUR FöRHANDSRöSTAR MAN? 1. Den röstande amäJeI' sig på.

förhandsröstningsstället och uppvisar sitt identitetsbevis.

Identitetsbevlset skall vara en med fotografi försedd handl-ing, exempelvis utrikespaas, sjömansbok, körkort, studiebok.

2. Den röstande tilldelas röstsedel, valkuvert, följebrevs'blankett och ytterkuvert.

3. Den röstande ifyller röstsedeln genom att skriva kandidatens nummer i cirkeln.

4. Den röstande överlämnar den på. mitten hopvikta röstsedeln till valförrättaren för avstämpling och l-ägger In den stämplade röstsedeln l valkuvertet som tillslutes, varefter o.ckså. valkuvertet stämpais.

5. Den röstande fyller i följebrevsblanketten.

Ifyllandet av blanketten underlättas om den röstande har med sig det valkort som sänts till alla dem som upptagits j vallängden. Genom att förete detta kort behöver personuppgifterna och 'mantalsskrivningsorten inte 'Ifyllas .

6. Den röstande undertecknar fÖljebrevet i valförrättarens närvaro.

Gröna 'bladet - symbolen för rökfritt .

Torsdagen den 22 februari 1979

ÖSTER BOTTNIS K A POSTE N

Ny .oravaislokal redan i år?

Styrelsen skall arbeta snabbt

;Fem sv~nsk,a grupper i konstjipp·ofinalen om

Intresset för Ungdomens konst jippo 79 är svagt runt i Svenska österbotten. I Kristinestad till exempel anmälde sig fnte eR enda svenskspråkig deltagare. I de flesta andra kammunerna har intresset varit lika svagt.

Ser man på deltagarlistan inför länsfinalen i Teuva, märker man en liteR ljusglimt i fråga. om klassen teater under 16 ' år. Av 22 deJ.tagande grupper är faktiskt fem svensl(språ. kip.

De svenskspråkiga teater- der ledning av Gun-May Kangrupperna är Hälsingby lågsta- gas. Teaterklubben från Oradium~ gruppen ZIT från Jakob- I vais lågstadium visar AstFid stad, Normens skola i Nykar- Lindgrens "Rasmus, POlltus leby, Kyrkoby lågstadium i . och Toker", som m a n har övat Oravais och Terjärv skolas års- in i Denise Ny gårds regi. Terkurs 6. ' järv skora har en egen produkNär det gäller recitation, taf- ti?n , " En flygres~ ", som har kör ocll dockteater under 16 år' I gJorts under lednin g av E lsa är deltagarlistan helfinsk.

Marttila-StrandE'm , klassen över 17 till 24 år fö r eLänsfinalen går den 3 Iil ars kommer en svensk deltagare.

Det är Siv Gripström, Kronoby, i Teuva. Skolornas sportlov som. är med och läser di.k L Hon börjar den 2 mars, och det har framför Vintergatan. av Tope-' stäl1t till lite besvar å tminstone lius till pianomusik av Pia i Vörå---Qravafs-Maxmo Aminne.

- Vi hade nog fler än en inHälsingby lågstadiums pjäs tresserad grupp, frå n bör fan, Tre 110m fiJngerat !10m onlfli1'8nde f' Oravail!l' uf a\ter,tlnns I den nya styrelsen, I bild fr;v. ErIk heter "Älgen är efter mig", men de backade ur dtfl:'för a t t Karls, BJörr KuJfa, Elmer Lövdahl, G11I1llIa Jakobsson och Bo Jollansson. skriven av Margit Von. Wille- det kolliderade med deras ltlniEN NY LOKAL bör byggasså snabbt sOm möjligt. Det ansåg. man vid OraVIAS of:s årsbrand-Holmerus. ZIT framför,· · viteter under sport lovet, sf: ger möte i söndags. Vad som skall byggas och var är oklart ännu, men den nya styrelsen ett grupparbete "Johans födel-ungdomseekreterare Carl-Gussom valdes fick i uppdrag att undersöka. utreda, och förhandla snabbt, oclr komma med sedag". Teaterklubben vid Nor'- 'tav Nykvist. förslag till ett måuadsmöte inom april. Den nya styrelsen bestå;r av beprövade krafter in..

DIens skola har gjort. en, upp- . om f.ö reningen. Den avgående' s~elseJt hade föreslagit att maR skulle- vilja något iiJdre, ·sättning av "Den blå blomman" Från. början var det meningpersoner' den bär. gången, eftersom kraven efter den förödande' branden är speciella.. av LUly F'oI'S8-Nol'dström Ull·' en aU· konstevenemanget skulle ; . vam två dagar. Nw har' man Årsmötet .. tog den avg~nde hman man ka.n slå fast hu-o;situation 86M, denna. Oravais f eningens intressepökai Stefan bestämt att aUt k (,jrs igenom styrelsens forslag på allvar och set skall stå Qch hurudant det . kommun kan få, upp tiU 45 pro- :Björklund. Den gamla förstör~ på en dag. satte in Erik Karls som ny skall bli. Den enda· tomten. som· cent i statsbidrag, plUs U pro- ,des f branden, men Eksentl"o - -.......- - - - - - - - ordförand~. övriga i myreIsen ' föreningen äger ärgiv~ där cent i' lrut. hade redart hunnit ge en ny. ; blev Elmer LövdahJ, Bo Jo- den gamla lokalen stod.

M-elvin Siffrim påpekade att J Föreningens: stipendier tilfdela·nu lir husvill med olika. aktihansson', Bjö1'l1 Rulla och GuKarls kunde också berätta man nu först borde gra.nska. des, Anders Hemminki, l?et8 viJteter ~ Men man försöker 000nilla J a ko09Son, och supplean- a.tit han Ulfaamroans med kom- kritiskt hur man haft det, och Kulla och Guy Norrgård. ter är John' Lassus, Ulf Jo- mundir. Martin ' Nygår'd under' försöka rätta de fe} den gamla..

E n rad funktionärer utsågs Ila. rum bl.a. i skolor,så a tt hansson och Roger Vienonen. v~~ be~.ökt unde~ni~t... ' lokalen ~ft. Han .. menade att som tidigare. Man betonade verksamheten inte' skall få tvMan ansåg att det nu måste nistel'le1: for att utr,ona tnöJh~- , h~se~ vant bä.d:e for ~orl och gång på gång att foreningens na bort nu ti1'1:s man får ett vara folk på orten som styr . heterna att få statspengar for ror litet. D~ har, vant betun- .verksamhet skall hållas igång nytt hus. föreningen. Fjolårets styrelse ett nytt hus'. Den. fastslagna gande 8itt drIva e~t s~ stort hus . så, längt mö>jligt, trOlts att mall P-K ANDERSON har lbland sammanträtt i Va· statsbudgeten har mga pellgar. som det gamla·. Slffren uppma._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~ _ _ _ ~_ _ _ ____ SIl. därför att de neg't a vistats for ändamålet, men i en till- nade ungdomsföreningens folk där i olikll. skolor och i jobb läggsbudget finns vissa anslag. att snabbt utreda olika möjlig- '. umer veckorna.

För att fä statsbidl"ag måste heter och sikta pä ett nytt hus Det var naturligtvis lokalfrå- dock kommunen bygga, eller gå ännu detta år. gan som var viktigast på års- med i en stiftelse eller ett ak- - Man vet inte vad som hänmötet. Alla var överens om att tiebolag tillsammans medbl.a. der om det fär ta för lång tid, en ny lokal måste' byggas, men ungdomsföreningen. hur kostnadsnivåri ändras osv. huru~nt det huset skall vara Blir det aktuellt med idrotts- Därför är det skä.l att arbeta m !i..~te säkert diskuteras en hel ' utrymmen i samma hus, finns snabbt, menade han. del ännu. Också vem som skall möjlighet att få tipsmedel. Men Erik Lassus tyckte att man b -gga behöver utredas, och goången är långsam. och Karls borde försöka fål så bred uppvar. menade att man knappast kan slutning sOm möjligt kring huJ ohan Karl" som fungerade börja vänta på att få statspen- set, få sit. många intressenter som mötesordförand'e konstat'e- gal' från olika håll. Anslag en- som möjligt med. Christer rade att man först måste ha Iigt ungdomslae:en skulle det · Smeds påpekade' att man också klart med försäkringsbolagen kanske gå att få snabbare i en bOI'<k tänka: på musikintr.esset i Oravais, och få< eIl användbar mUBiksal. Karl Fridlund. mena· de att man borde sikta på att bve;ga ett verkligt allaktivitetsUngdomen röstar på hus,· Sten- SöderstrCSm En större festsal behövs' för . fester och bröllop. Däremot vcerdörför att han . Plankontoprogrammet fastställs individuellt, · kade man, inte- ~ra sA: överty- visar pet IllÖjll'ghe1er att beroende-på din målsättning och betalmngsfOmlåga. gade om att en, större dan9fts'rböttro d'e t svara orBåde för spar- och lånetiden. plats behÖVs.: viktigare Bel! mar> betslöget. · den nya: lokalen SQln. ett verk· - arbefar. mot likgiltighet, ligt kultur- och aktivitetsce.Rt· och korraptrorr i de · rum för' bygden. statliga och kommurmla , Någonting bestiimt kunde' MTTr organen. sagt: inte' fastslås i det håT - v~U' ökG ut~m$tmöjlig~ ~kedei. Styrelsen får nu jobbA hetarna i hemtrakterna fram föftlag till ett nytt möt F och -landet'. i april. j DFFF Vid årsmötet tilJdelades för·

i'

*

I

vru:'

Plankontot är ett nytt förnuftigare finansieringsprorm för anskaffning av första egna hemme

lom till sparbanken och gör upp ditt Plankonfoprogram.

~I~~s!!~'!~

öSTERBOTTNISKA POSTEN

8

Torsdagen den 22 februari 1979

Arbete, bostäder viktiga, men

Maxmo behöver först en vägbank om kommunen skall utvecklas!

DET ÄR INTE NOG med att Maxmo är land;sdelens minsta kommun, den är dessutom delad i .två delar! Därför måste vi få en vägbank som förenar de båda kommundelarna om kommunen skall kunna utvecklas Och servicenivån bibehållas i byarna.

Det sa Karl Sjöman vid diskussionen om Maxmos framtid i förra veckan, och mGnga andra var inne på samma linje. .

JI' ÄGBANKEN skulle vara en viktig livsnerv för kommunen. Nu finns kvinnliga arbetslatser i skärgården, och manliga på fastlarulet. M en det långa avståndet gör att en kvinna inte kan pendla från fastlandet till jobb, och likadant är det för männen i skärgården.

Maxmo uf hade samrnankal- bra ut med möjligheterna att hl;t mötet 0011 hur Maxmo skall få statspengar. utvecklas. Initiativet väckte stort gensvar. Många prisade • Idrottsanläggning föreningens imtiativ: vi behöbehövs genast! ver information om vad som bänder i koonmunen, och vi En ordentlig idrottsanHur skall vi h~ det'? Alfons Stagn-lis t.v. diskuterar med planerlngssekr. Hasse Stagnäs, kst-ordföranden Olof Hobn och uf-ordföranden Sven-Gnstav Karlsson. vill föra fram våra åsikter, sa- läJggnling behövs absolut, me-des det. Och diskussionen På-I nade Leif Backas, som talade I fråga om samlingsutryJngick närmare fyra timmar. för ett hus med gymnastiksal, Planeringssekreterare Hasse ett sådant med staUig hjälp.

Ungdomsföreningens Ordfö-I servicehus, ungdomsutrymmen Stagnäs konstaterade att an- För träningsplan och service- men som egenJt1igen helt rallJde Sven-Gustav Karlsson och wtrymmen för barndagvår- hållan om statsbidrag backa- hus kan Maxmo få 75-80 pro- saknas nu - tyckte Heinrich s:>m ö~pnade mötet och ledde den. Allt .~'etta kam samsas på des år och att det i~:te cent i statsbidrag, me~. skall att det är enfaldiig smalspårigdiskusslonen hoppades att kom- samma ställe. Det anser sport- I ser lJust UJt nu heller. Det gäl- man bygga ett allhus ar det hPIt att Kerklax uf-lokal i dag munens styrande skulle få klubbens styrelse enhälligt, I ler ansökan för träningsplan i I komplicerat. Då skulle det va- står outnyttjad.

Ideer från samlingen. vars åsikt Backas framförde. första hand. Ritningar där det ra nästan bäst att bygga med - Med en liten utbyggnad KommunstyreJs:ens ordföranNu fintlIs ingenstans att ta hela kopplats ihop med ung- "kalla" pengar. skulle denna vara en bra träffde Olof Holm redogjorde i bör- vägen efter t.ex. en skidftäv- domsgård och daghem har vapunkt för unga och för äldre, jan för den målplan kommu- ling, ingens.ta.ns där de som I rit ..inlämnade för förhands- • Bygg själva I för änkor och änkI:ingar och nen antagit 1978, enligt vilken deltagit kan krypa. in och I granskning.

Leif Backas menade att om alla på orten, sade han. man strävar till att inte låta duscha osv. _ Nackdelen med ett kombiman satsar 250 eller 400.000 i invånarantalet sjunka till unDärför är ett servicehus vik- nerat hus är rutt så många der 1.000 personer. Man strä- tigare än själva planen, även statliga myndigheter är inblan- ett allhiLs för hela kommunen, • Centrum i kyrkbyn var också till rutt få statliga 0011 båda behövs. diade att det hela blir för tung- är detta inte orimligt. Det är Serviceenheterna kan inte vad ett par ,bostadshus kostar. pengar för fem egnahemshus .

-"""t, - Rltningarna borde göras rv~ menade Stagnas". Det ar" Då kan väl 1.000 personer sat- spridas i hela kommunen. Ett per år, samt för tre radhus så. med en gång att man kunde 'sv"""" att k--->"-era alla in....-c VVIlUJ..U visst servicecentrum bör bygfram till 1983. Ytterligare ar- passa ihop servicehuset med SItanser för ett kombinerat hus, sa ,om ett par familjer kan. gas upp i kyrkbyn, ansåg möbetar man för rutt få loss grund~ en gymnastiksal, sade Backas. hur' an" damål"~nIinrfdet än "'" 6" - Det rör ju sig inte om tet - majoriteten av deltagarrenoveringslån för 10-15 boskulle vara. stOOer per år. ~ är ynkligt att vi. är utan något miljonprojekt, sa ha.n. na var från det området. Dit gymnastiksal. Många gyronaHans Heinrich undrade om Får vi inte skräddarsydda ut- bör de viktig8.Slte nya funktio- Det blir allt viktigare för srtikkurser för olika åldersgrupdet inte finns möjligheter att rymmen för våra be.hov, skall nerna koncentreras. kommunen att följa med vad per är igång, och dessutom bebygga ett verkligt allaktivivi inte krypa. för sta.tliga som händer på riksplanet, - att höver skolan en sådan. tetshus då man en gång bygmyndigheter för att få nåHur man skall behandla pälsbevaka kommunens intressen ger. Var är de unga på vingonting annat, utan bygga farmarna och om man skall där, konstaterade Holm.

• Allt i samma hus! • terkvällarna, vad erbjuds utan statspengar. s~tsa på kommunala farmornHuvudinvesteringarna skall dem? Planerar kommunen rådet ville ingen diskutera. göras i kyrkbyn och Särkimo, Backas uppmanade kommuockså för barn då den bygHasse tSagnäs undrade hur Däremot blev det liv i luckan enligt planen. Men detta får nens f Mer att tänka 0011, att ger radhus? Måste sandlådan mycket kommunen skall satsa kI'lll,'.g butiksfrågan. inte innebära. försämrad ser- inte bygga ett servicehus skilt stå. invid garaget? Kan man i improduktiva anläggningar såvicendvå för den övriga byg- för sig, utan ett hus som kan ordna planteringar och ge som allhus, om inte bostäder • Inga planer den, utan hellre en förbättring. ha flere funktioner. Lämplig barnen bättre miljö? Kan och arbete är v~tigare. Många · dra in butiker För friJtidssidan planeras nu plats skulle vara nedanför ungd()msförening~n ta ha.nd höll med om det, men Heinrich en träningsplan med servicehus prästgården, sa han och fick Handelslagets styrelseordföom de unga helst en kväll . påpekade att man inte får glöml centrum. Men det ser inte så O!'dentligt med applåder. veckan 'r ma trivseIiaktOlrn om kommu- rande Gunnar Stenkull kunde I nen skall utvecklas. Och då han meddela att man från centralHeinrich undrade också om kom in på vägbanken blev han lagets sida vid varje revision påpekat att någon butik borde "UNGDOMAR I Redan nu m6ste vi unga och äldre uppmuntras att entusiastisk : dras in. Hittills har styrelsen ta Itu med BO-talets utmaningar.

- Vägbanken skulle kunna starta eget. ansett att butikerna skall leva NI avgör hur och veml" få komm.unen wtt blomstra.

Vet vi vilka förlllågor vi har Denna skulle ge oanade möjlig- kvar, men det är svårt då köpi kommunen, undrade han. troheten inte är vad den varit.

Det är brist på rörmokare heter. Tänk bara på turismen.

Mötesdeltagarna hävdade att Johannes Karlsson talade handelslagets service och prisoch målare, och rörmokare utbildas inte ens i Vasa. Vi mås- också för vägbanken. Man me- politik inte är vad den kunde - stadsfullmöktig och stadsstyrelte göra någonting aktivt om nade att olika delar av kom- vara. Det kan vara billigare seledamot invånarantalet inte skall sjun- munen på allt sätt skulle kun- att åka in till Vasa för att - ordf. för Nordiska Centerungka under 1.000 personer. Och na samarbeta bättre om denna handla. Ett lokalt handelslag sidobyarna får inte börja fanns. Men det är inte så lätt borde inte få föra en sådan domens förbund att få en sådan. Det bästa sät- prispolitik i dessa tider då slumra.

- kandidat för Sfp/SU I Allaktivitetshuset förde flere tet att å5tadkomma en början, kunderna är prismedvetna. Varpå tal, och Olof Holm konsta- menade Karlsson, skulle vara för får man en vara billigare tenLde att det blir svhrt att få att bygga skogsbilvägar. hemkörd från Petalax än i det

*

I

s:enaste

I

I I

OLAV JERN

nr47

I l

OSTER80TTNISK~

Torsdagen den 22 februari 1979

·oDmRAMdenAtTlreSdKJ'e serru'finalplat- f.

rrw

'· r- a~g,"o'r'na

F"?f

sr.w

,.

PO~TF.~

'j ~:!~!~~aspråk

.....

\~

Iomvald Ulrika Ahlhäck . TerJ' än

egentligen? fråga undersöks I .~ro-I r grammet Heimlaga .som sands I l sen förde de bägge Lappfjärdsom lördag I radion kl. 21.00. lagen en hård kamp där det.

1. Det har stormat kri'Ilg un- gick på Vaasan Kaupunginteat_ Det har. tagit trettio år av Terjärv uf:s årsmöte på sönäldre laget drog det längre dervisningsmin:isteriet På grund teri. ' mitt liv, säger Anna-Lisa Seger- dagen var rätt välbesökt, i all strået och blev trea med ett aven sko.la i Jako.bstad inte a) Vad heter författaJren till stam som gör programmet, att synnerhet de yngre hade mött halvt Po.äng till godo. på Lapp- fanJlS med bland de sko.lor sOm denna pjäs, som för övrigt komma underfund med att Sock- väl upp. Verksamheten under fjärds uf:s yngre lag. I åtton- skulle få stMsbidrag 1979. Som hade Urho Kekkonen bland lot-dialekten är mitt modersmål. året hade varit livlig. Vårvinde ringens kvaltävling delto.g känlt ordnade det sig slutligen publiken fär iJllte så länge Och det är denna upplevelse jag tern gick i revyns tecken, en sju lag. Tävlingen hölls i Härk- med statsbidraget. sedan? vill skiHlra I programmet Heim- I resa till östra Nyland företogs meri uf:s lokal med Alf Ho.xell a) Vad heter vår ,undervi&- b) Också på svenska håll i Ös- laga. på våren, och sommarens höjdso.m domare. Frågeledare var ningsminister? terbotten görs nya pjäSer. Under vissa perioder har punkt blev country-konserten Ro.lf Sto.rgård. b) Vad heter den ännu obyggPå Vasa teater är en nypro.- dialekten känts .som en belast- vid Emet. En konstutställning Samma kväll kvalde man i da skolan i Jako.bstad? duktion aktuell. Pjäsen ärn:lng, men nu vet jag att det är anordnades i samband med Terförsta ringen i NederVetil uf:s .c) Hur många skolbyggnadsskriven aven av landska- en rikedom. järv-dagarna, o.ch under hösten Io.kal. Fyra lag hade samlats . til.I stånd beviljades slutiipets aktivaste och intre:BModersmålet är det språk man har uf-Io.kalen reno.verats. En för 'att göra upp o.mtre semigen? santaste författare. Perso- hl' :'de, när man lärde sig tala och moto.rcykelklubb har o.ckså bilfinalplatser. Ett femte lag var nen vi frågar efter har skri- som man växte upp med. dats under det gångna året.

Benny Kiviniemis "svarta häst" 2. Tre pappersmassefabriker vilt både lyrik o.ch prosa. Vilken är radions Inställning vilket deltog utom tävlan men i västra Finland ko.nkurrerar i Vad heter författaren? till dialekter I programmen? An- . Ulrika Ahlbäck ' fortsätter ändå erhöll de högsta poängen. huvudsak o.m de svensköster- c) Vad h~er pjäsen? na-Lisa Segerstam märkte myc- som ordförande, Kristina AIKampen o.m första platsen bottniska sko.gsägarnas produkket snart efter det att hon kom- bäck viceo.rdf. och Gun Nyblev mycket jämn mellan' de ter.

6. Det skrivs i allmänhet mit till radion, att det uppstod ström so.m sekreterare. I styreltvå äldre lagen Nedervetil o.ch Vad heter dessa tre p8Jp- mycket om våra ministrar och en konfliktsituation. när bon sen sitter dessuto.m Siv Albäck, Karleby. De bägge föreningHrpersmassefabriker? ofta är det de som yttrar sig skulle Intervjua mänskor, som Eivor Jo.hansso.n, Nils-Anders nas yngre lag förde en 'lika för ett helt ministerium. Men hon var van att tala sitt eget Knutar, To.m Särs, Anders jämn kamp o.m den tredje se3. Den 6 maj 1885 avtäcktes vad vore ministern utan alla de språk med. Hur skulle hon göra? NorrkniiviIä och Bertel Hansmifinalplatsen dock ,klart dis- ' den SlOTa statyn under högtid- tjänstemän som jobbar på mi- Ställa frågorna på s .k. högsvens- son, som tjänstgö::- so.m kassör. tanserade av de två äldre IR- liga former. Sedan dess har nisteriet. ka och låta de intervjuade svara Det inko.mmande året ko.m"en. han stått där majestätiskt bHc- a) Vilken titel har den minis- på sitt sprAk? Inom radion var De flesta Po.ängen samlades kande ut över s:a.Iutorget och tertjänstema.n, sOm i rang det inte självklart att redaktören mer att gå i samma stil. I verksamhetsplanen ingår dessutom av NedervetiI uf:s äldre lag SkatUJdden. År 1908 fick han ko.mmer dJirekt under minis- slrulle få ta!e. dialekt. so.m vann över Karlebys äldre en vacket flicka att titta på, tern?

Vid ett seminarium som anörd- en gammaldanskurs o.ch en folag med en poängs marginal. även ho.n i brons. b) Förutom mindsteriernahar nades ,inom radion kring frågor toutställning. Medlemsavgiften Lagen samlade 18,5 respektive a ) Vem föreställer statyn? vi ett antal s.k. centrala om på vilket sätt utländska språk höjdes tiJl 10 mk, o.ch budgeten 17,5 p vardera. Trea blev Kar- I b) Vartär har en pampig staJty , ämbetsverk, som påminner skuHe behandlas I programutbu- fastställdes till knappa 140.000 lphy uf:s yngre lag som samrests tilJ minne av denna rätt mycket om ministerier- . det, tog Anna-Lisa Segerstam upp mark. h~e 10,5 Po.äng o.ch därmed person? na. Dessa centrala ämbets- frågan om vAra egna inhemska C"~~ Nedervetil uf:s yngre lag c) , Vem är fmekan staJtyn tittar verk är underordnade ett dialekter. - Varför får jag Inte rA grund av bättre kunnande i. på? rnimist.erium och handhar ett tala dialekt, då när det passar In dersmålets möjligheter. Också. sista frågan. . speciellt verksamhet!'\Områ- och är motiverat, frågade hon. Lars Hulden medverkar. Han läde. Exempel på ett ce.ntralt Småningom kunde man enas om ser ur HeimfHem och ger sina 4. Flera stora andelsaffärer ämbetsverk är sko.lstyrelsen. att var och en skulle fA tala dia- tankar om modersmålet. För övi Vasa län har gått samman till egna handelslaget, var en frå- ebt jätteföretag inmn detaljVad heter den ledande lekt,när det var motiverat. rigt kommer alla som ä.r med l ga. tjänstemannen inom ett cenDet är just ()m inställningen programmet att tala sina egna handeln.

Handelslaget fick också kri- a) Vad heter den nya centraltralt ämbetsverk? till det egna språket dels vid Fin- språk. Anna-Lisa Segerstam har tik för att inte tillhandahålla c) Ofta säger namnet på ett lands rundradi(), dels I Norge vi märkt, att när hon Intervjuar på. affären '1 tillräckligt med dagligvaror. b) Vilken bokstav är färetaministerium klaTt vilka frå- får höra. l programmet. Men ockSatsa mera på dessa o.ch sluta gor man sysSlar med. Men så Håkan Streng är med, .e fter- dialekt löper samtalet mycket nagats symbo.I? med allehanda krimskrams, var c) Vad heter verkställande divilkeJt ministerium sköter som det är hans nya skiva som turligare, för det finns Inget jarrådet. ärenden i anslutning till mil- just heter Helmlaga som Anna- g()ngartat JntervjusprAk på di~ rektören? jövården i huvudsak?

Lisa Segerstam utgår Ifrån. Hon lekt.

Roger Broo tyekte att de tänker konfrontera Håkan Streng 5. Intresset för teater har stora ~ntra.lbutikerna som alJtid varit stort i österbotten.

7. Vad heter ordfÖlranden för med iYsSiiare och diskutera moRadion lördag kl. 21.00. drar folk från glesbygderna På regionens teatrar sätts o.ck- dessa tre Po.liti.ska partier i via sina centralaffärer kun- så då och då upp pjäser so.m Sverige de åläggas överföra en viss är skrivna av landskapets egna a) Vänsterpartiet kommunisdel av " sina vinster till de förfa.ttare . Dessa pjäser blir tern a (VPK)? mindre enheterna. På det ofta publiksucceer. Det här gäl- b) Folkparti~? sättet skulle också glesbygds- ler i synnerhcl för en pjäs, · c) Moderata samljngspartiet? butikerna ha en eha,ns aU "JääkäIi Ståhl" som under 1978 örerleva.

8. Sex av städerna inom Vasa län grundades på 1600Leif Backas menade att man 1700-talet. Under detta århund-.. alltid kan skylla på höga rade har vi fått fyra nya stätransportkostnader och ökade derino.m länet. er. Med en annan prissättVilka ? kan man kanske höja om- Småbönders uf:s årsmöte hölls sättningen så att vinsten ändå på uf-lokalen söndagen den 11 9. Eliten inOnl skridsko.värl. bättre. februari. Ett tjugotal perso.ner ' den har gjort upp o.m allro.undEn förbättring som mötet ef- hade mött upp till mötet o.ch VM i skridsko.åkning. Tävling' YSte av handelslaget var att ' kaffet, so.m föreningen bjöd på. arna blev en stol' framgång för erna skulJe hålJa öppat Verksamheten under året ha- en amerikan som vann alla f yåtminsto.ne någo.n dag i de o.mfattate några tonårsdis-, ra distanserna. eckan.. I hushålJ där båda ma- ko.n, gammaldans samt en dans- a) Vad heter amerikanen? arbetar på annan o.rt, kurs i MI -regi. b) Var hölls VM? Vilken stad? de ingen chans att handla TilJ ny ordförande valdes Ta- c) Vad hette Finlands reprePlankontoprogrammet fastställs individuellt, egna butiken nu. ge Svartsjö, sekreterare och sentant i VM? beroende på din målsättning och betalningsförmåga. diskuterades kassör blev Majvo.r Furu. StyBåde för spar- och lånetiden. relsenbestår dessuto.m av Ann I 10; Det finns o.lika bredder Kristin Storbacka, Göran Furu; på film.

Ingvor Nyman, Sixten Widje- a) Hur bred är en smalfilm '1 erna att enskilda Skog, Thomas Furu, Peter Wid- b) Hur bred är den film so.m används i UndervisningssYf-1 ägare inte så lätt råkar i jesko.g, Carita Wistbacka o.ch Ann Widjesko.g. te o.ch uthyrs bl.a. av AVtiäm .

Några bestämda planer fÖr tjänst i Vasa?

Och så hoppades man på ett verksamheten hade man ännu c) Hur bred är den film som liknande möte i fo.rtsättningen inte. Reno.veringsarbetet på 10.används på bio.graferna '1 minst en gång i året. kalen ko.mmer att fo.rtsätta allt rälkommen som stamkund.

PER-ERIC Al'iDERSON efter vad resurserna tillåter.

Svaren på sid 15 '

,

M

estMr

Denna

Plankontot

Svartsjö leder Småbönders uf

är ett nytt förnuftigare finansieringsprogram för anskaffning aven ny lämpligare bostad.

Kom till sparbanken och gör upp ditt Plankontoprogram.

SPARBANKEN ~

DEPOSITA

~

.-

10

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 22 februari 1979

.t

Idrottspolikliniken gcd hjälp Vil{tigt behandla skador i tid

Elevföreningen ansikte utåt. ett o

o

DET KAI.LAS "VALPSJUKA" bland idrGttsfolk det som Marina Snickars, elev på Norrvallalinjen, fiek behandling för. Läkarna kallar det benhinneinflammation. Marina fick d/mu.a typiska idrottsskada under hösten då hon tränade på en för mjuk sågspåns bana.

VöRA FOLKHöGSKOLAS stolthet och ansikte utåt är den flitiga elevföreningen, som tillva.r&tar elevernas intressen. Alla eleverna är medJemma.r i elevföl'eningen. Vid höstterminens början väljs elevföreningens styrelse bestående av sex medlemmar. Samtidigt väljg också kommitteer inom föreningen sås()m festl<ommitte, danskommitte m.m.

- Jag fick el-stimula;torbehandling här på idrottspoliklinuken av doktor Urho Puronvarsi, berättar hon. Det var självklart att jag försökte få, skadan avhjälpt, när vi har Till elevförenin:gens verk- att få ett nytt sällskapsrum kliniken här på skolan. Besamhet hör bl.a. att 9tå för med TV, stereo, pingisbord handlingen har ' också hjälpt. olika arrangemang vid folkhög- m.m.· Ja.g känn€!" inte alls av valpskolan un:der åre't . Det största När det känns riktigt tangt ·sjukan nu mera. arbetet görs i samband me'd och trist på internatet brukar - Jag ha.r enbart posiltiva auktionen på skolan ' i början vi ordna tm med en. liten fest e r farenh€i1:er av verksamheten av december varje år. Huvud- för OSS elever med egna sketvid iir0ful}olikliniken på VörA syftet med auktionen är att få cher och program. Efter dessa säger med. lic. f nlkhöl?g,kola, pengar till en fjällresa för ele~ hejdundrande tillställnin.gar llrho Puronvarsi, som är den ver oeh personal på vårkanten. brukar vi känna oss- friska och läl~are som leder arbetet v'd Förutom auktionen arrangeras starka igen, beTedda .att t~, i klini'k en. Till vardags är PlIockså en unogdomsdans (16 med nya tag. r'mv<trsi arbetspJ.atsläkare i Va oma.rs). ett familljelopp på ski- 1 Om ni någon gång fund'el'ar S ". Han är allmänt idrottsindoOr, bal'lues1.er, en elevticbrin.g över hUiFu en sån här stor skotresserad och har i Viss mån 'ltges m.m. la kan fungera, så skall nj, få sn€>chl1,serat sig på idni>ltt,c:;s-l<a svaret här: Det är tack vare Tro nu inte för allt i vår!- aktiva elever. d 0" Marlna Snicka.rs fAr behandling i idrottspolikliniken. den att · vi bara gör av med de ÅreJts elevstyrelse består av - - En omedelbar och effekälI- Tor Sparv ordiörande. Pablo tiv behandling' är viktig \:jd som är i behov av omedelbar I miss till någon specialinstans. pengar, so~ vi får. in på vicoordif..

Carola i.rl.l1ottsskad.or. fortsätter Pu- hjälp och som behöver få re--I G u n och. C o D n.y resan. Ånej, långt ifrån. VL har ' GröIlldahl många hål att stoppa pengar- Backman. sekJreterare Maria r OT"varsi. I Vörå har vi möjna i. B1.a. håll~r vi , på med Fröbe'Eg kassör oclL' medlemloi O'\,,:,t att ge det mesta av den rutt restaurera b11jardbordet; på mal' Jan-Petel' Nyltvi$t och MasP"vice som behövs. Där finns skolan och det blir inte billigt. fina. Snåekus.

8i""h~nen och konditionssalen i . ' . .

Och så. börjar det vara.. dags di " ·'<t anslutning till idrottskl; :ken. Samarbetet med. apoO • teket i Vörå fungerar bra. !)eIt ä,· viktigt med omed.elrbar med1- . cin ""'ing av akuta skador. o SOLVALLA idrottsinstitut hägrar nästa böst foy flera P 'lronV7iLrsi tycker att idrotts-o av eleverna. på. årskurs II vill Norrvallalinjen p&. Vörå folk. poli!dinoiken vid VÖ'rå folkhöghögskola. Det ir lätta..-e- att komma In vid Solvalla om man skola har utvecklats till en sågått två år på Norrvalla. De som inte tänker söka till Sol. dian i ordets rätta bemärkelse. valla eller någon motsvarande utbildning tänker nästa år Tillsammans med sjukgymnassf ' ta jobb som id..-ot~ eller ungdomsledare.

Harry KroIm har han mottagÅFSkurs: II på N orrvaUalinjen I andra å.rskursen innebär en , ning' på skolan varje tisdag från k)J, 11.00. Testappe.ra.tur har i åT niQo elever, sex p0~arl fördjupad ~ndervisni.ng, en vi_ I och laboratori€i1:jänsterna bor- och fHckor .. S~nhånnm- r dareutveckhng av årsk,urs I. de ännu utvecklas något mera. gen mom gruppen ar bra: Qcb f Vi har mer praktiSka arbeLärare Peter Bjurström. som vi trivs jättebra tillsammans. ten i år än i fjol. Vi leder gymsköter idrottsundervismngen på . nastiken för lågstadiesftolan i Vörå folkhögskola, är syn nerABa har vi olika åsikter om Vörå två timmar varje onsdag. ligen tillfreds med vad' som ' varför vi går ett andra år på ' Vi . har mest undervisat dem i hiJttills åstadkommits vw folkhögskolan. Ganska avgö- simning, orientering, skidåkidrottspolikliniken.

I första raooe är att vi har goda trä- ning och olika bollspef. I Slmhand var kliniken tänkt som en ningsmöj ligheler här. Oftast l m . g h ar Yl. mOJ .. '1'19het ' a tt av- I service för skolans elever. Nu lägga olika simmärken. Allt h ar det visat sig att den kan har vi två träningspass per från nYbörjarmårket till simElevstyrelsen, fr.v. Tor Sparv, Pablo Gröndahl, Maria Fröberg, utlilyttjas av alla idrottsmän dag. En orsak är också att magister. r Carola Backman, Marina Snickars och Jan-Peter Nykvist.

I

I I

*

9

SO l'v a Il a for· ·t sattnlng · · ft aren t No rrvaIla.? eer

t:re

I

I

*

VASA TEKNISKA LÄROANSTALT

-

Nya elever mottages hOaten 1979 till fOIlande studIeriktningar och linJer: Tekniska skolan: TeknIskainatItutet: Maskinbyggnad MaskInbyggnad Elkraftteknik Elkraftteknlk BUteknlk -- Husbyggnad Husbyggnad VIg- och vattenbyggnad Lantmaterlteknlk AnSOkan Ull JntrldeefOrnor bOr In&andas senast onsdagen den 28 februari 1979.

An80knlngsfrandlfngama lAmtS' Information erMllea portofritt fnin lIroanalartens kanel ... adre88~ V. . Te4tnfeka IIroanstatt. Wolt1skavage n 33, 65200 Vasa 20, telefon. 1181-242.244Som en nyhet 16r I Ar meddela aH man ock.. IHJ leknlaka akolan kan aöka pli f6rtu1nd ..... eI'wcr.lY18·.tan '&praktlk. Studierna påbOrjas sedan praktIkkraven fyllts.

Vid anhå'lan om anSOknlnglhandlfngar bOr IOItalfden uppge om ansOkan galler tel(nlaka Inatltutet eller leknl.ska akolen. och om er. forderllg f~rpraktlk flnne81e1'eeej. o.eautom bOratUd... l.... uppgeS'.

StudentId....." på 'nstltutets Ifnlt fOr kdnstttlktlonsteknrk mottar sOkande fOrst I Juli med IntrldesfOrhGr r bOrJ_n avauguatf.

Vårens IntrldeefOrhOr hålles torad.n den 3 mal (tekniska s/(o'ar'i) och fredagen den" maj (tekniska Institutet,.

Reklor

SlmU · h Il en

, Vi leder också gymnastiken I , for vårdlinjen. Även med . den har vi mest sysslat med simning. De utför olika simprov t.ex. kandidat-, magiSlter- och simlärarprov .

I

en populär

Tillsammans med ettorna leder vi ntotlOrrsgruppersimskolor för både herrar, damer ; och barn.

träffpunkt

OCn

o

Som teoretiska ämnen läser vi pedagogik, psykologi, uagI domsleda:rmetodik och föreningskUJJSkap. Vi har' liven praktiska i}vrungar.

I november gjorde vi en studieTe.ia till Peurungan kun'toutuslllitoa- utanför Jyväskylä.

Där fick vi bekantä QS8 med olika testmetoder. Vi fick också testa. (I8e själva om vi ville"

I

l

L j p p p och I &

o

ingår I mångas träningsprogrant.

Man ordnar nu denna vårtermin simkurser för nästan alla åldrar. Kursen var mycket omtyckt 1 fjol.

En boxningskurs hälls I kondItIonssalen två dagar .1 veckan.

Många andra kurser ordnas också. av eleverna på Norrvalla nästan varje kväll. I veckan. Det är bl.a. gymnastikkurser och skldtränlng.

Fysioterapeut, läkar.e och massör har sin mottagning 1 simhallens idrott.9poHkllnik.

SmQlALLEN vid Vörå fDlkhögskela: är ett stä.lle där mänga människor träffas och trivs. Simha·Uelf har nu varit i verksamhet i · lite mer än 1(ar.o1a· och. Mea ett år. Den besöks i medel·t al av 100 p6soner/dag. Den är Den främmande: Jag skulle [ ett populärt ställe både för vll1a tala med herrn 1 en viktig skolelever, bybor och hela angelägenhet.

Vörå kommun.

Jungfrun: Då är det bäst att , Eleverna. på Vörå folkhögskola tala med trun... 1 ViktIga angetycker att det är bra att simhal· lägenhpter är det alltid hon ' som len byggdes vid folkhögskolan. bestänuner.

(Kasper 1913) Det är bra genom att s1nUling o

*.

Torsdagen den 22 februari W79

öSTERBOTTNISKA POSTF:N

n

Här ar nå!!r'a 80m triinar hårt för att komma upp till toppen .

~:

.

D MÅNGA OLIKA idrottsformer är som vanligt representerade bland e1everna på N orrvallalinjen vid Vörå folkhög'>kola. För några ä.r siktet inställt på världsmästerskap eller olympiska spel. För ÖP:s räkning har e.l ever på Norrvallalinjen intervjuat några av sina kamrater om deras framgåJlgar, träning och måJsä:ttning.

Irja W.esterlund, 16 år . ' från/ redan hunnit erövra fyra fin-j Nord'i ska mästerskapen för juBorgå sysslar med någonting ländska mästerskap, två under niorer har hon en silvermedalj

så ovanligt som rodd. Hon Mr 16 .å r och två i damklassen. I · och i världs.mästerskapen en sjunde plats i klassen under 18 år.

- Det var min syster Tuula (även känd skidlöperska) som fick mig att -börja r.o, berättar Irja. Det är också hon .som tillsammans med Anne-Mi Karlqvist; sköter min ·t räning. Förutom direkt roddträning ingår kraftträning, löpning och på vintern skidlöpning i mitt träningsprogram.

Irja har en klar målsättning för sitt idrottande. De två närmaste somrarna tänker hon kämpa i täten vid VM för damer under 18 år. Huvudmålet är dock att få delta i OS 1984.

Irja Westerlun.<J. representerar Nesteen SoutajaJt:.

•

Styrkelyft

(

*

- Jag blev inrt:resserad av de Annika Östennan tränar längd l p. amerikanska srtyrkelyftarna och '" .. .

- Jag tycker längdhopp är deltog i en styrkelyfttävling i tävhn~ ar en andr~ pl~ts l fjol med gott resultat, berättar I SFI-masterskapen. For n~a­ en intressant .och rolig gren, Conny Bäckström, styrkelyfta- rande representerar han Vorå säger Annika. Hittills är jag också nöjd med framgångarna. re från Nedervetil. Styrkelyft IF. är en lämplig gren att satsa - Ja~. tränar sex gånger p~ Kommande sommar har jag gom på om man börjar idrotta först vecka, sager Coony. Ibland bill' mål att hoppa 550 cm och att 20-25-årsåldern. det sju gånger. Efter det års- få medalj i FM. Naturligtvis . program jag följer är veekorna siktar jag också på att komma Inger Hallvar, eegr&.re I skolm ästerskapen l Kimito i år.

Idrottsformen kommer från indelade i en lätt vecka, en me- med i landslaget.

Amerika och är inte äldre än delsvår vecka och en hård Annika tränar 5-Q gånger rönt stort intresse och samlat från 1940-talet, berättar Con- vecka. per vecka. Hårdaste träningsmånga de~gare . ., I ny. I styrkelyft ingår tre moMålsättningen är att bli bäst perioden infaller i mam-april. t,;sda~ " E~ter m~.<J.agen hålls årsmo- ment, knäböjningar med 90 gra- inom landet i den viktklass han Hon satsar hårt på tr.ä.ningen U ~ ~ tesforhandlmgar. I samband . ders vinkel, bänkpress .och tävlar och därmed få möjlighet i vinter för att kunna göra O ELEVERNA på Vörå därmed intas årets elever hög- marklyft. D~utom indelas lyf- att tävla i världsmästerskapen. bättre resultat i sommar än tifolkhögskola-Breidablick hål- tidligen i fIkolans elevf()rbund. tarva i ~tklasser från 52 till · digare. ler denna vecka på att förVid kvällsfesten brukar sko- 110 kg.

• Längdhopp bereda elevförbundsmötet lans festsal vara fullspikad och • Skidor som skall hållas på fastlags- litet till. Då besöker tidiga.re Connys bästa sammanlagda Annika österman är längdtisdageu den 27 februari. Den elever i stor mängd skolan. För resultat på tävling är 487,5 kg. hop~ka från Pargas IF. I Inger HaBvar, Malax ff och da. gen invaderas skolan av ti- oss, årets elever och lärare, är Det resultatet skulle ha gett SFI-mästerskapen i somras i Sune Ekstra'nd, Falken, är två digare Holmungar och Brei- det en hederssak att då bjuda 12:e ' plats i 1978 års världs- Jakobstad vann hon sin special- av de Skidlöpare som förde dablicl<are i stor mängd. Eve- på så intressant och roligt pro- mästerskap. gren. Hennes personliga rekord Vörå folkskola ' till fina framn auget kulminerar på gram som möjligt.

Connys bästa placering i en är 537 centimeter. gångar i Finlands svenska skolJn-äJlen med sjalva elevför- ' ungdomsförbunds mästerskap i hlutdsfesten då det hålls tal Kimito. Inger vann den äldre om arkeologin i Vörå och då flickk l assen. Sune har som bäseleverna skall spela upp testa merit en tredjeplacering i terp -- n om Jonund. öIDM och nästa bästa FFSaren i FM. Det är egentligen Kamratrå- Jag kom till Norrvalla - vid skolan som är vård för för att kunna träna mera ra- )(ljngen. Kamratrådet betioneIJt och för att det finns d~ av tidigare elever och bättre terräng här än i Malax, a v årets elever. säger Inger. Jag tänker fortsätta med ski.<J.löpning så länge ~ på eftermiddagen samdet smakar och så länge jag erande årskurser Holmmärker att det går framåt.

- ~ kallas Vörå folk- Genom skidlöpningen får _~m!as elever och tidigaman möjlighet att resa och det vid folkhögskolan tycker jag .om, säger Sune. Han Blml:ab'fu::l1L. Dessa eftermidberättar att han tränar 6--8 gånger per vecka. Samma nJa ,yt bar de senare år~n 70-100 km. Den här tiden pa året består träningen mest nv skidlöpning omväxlande med liFinlands Röda Kors tet löpning.

* Elevförbundet

mo··.'s paO

j

I

KATASlllOFFOND postgiro 22 500-5

om alla Jandeu banker

P a b l 0, T h o m a 8 . G l.' S I i.

Su n e, N a n n e och L a s I) e

•

..

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 22 februari 1979

Nytt folk hittar fram till Vörå skidcentrum D TROTS AT!' celcierna för det mesta hållit sig på en låg nivå denna vinter, har det samlats en hel del folk i VÖ rå skidcentrurn på söndagarn'a . En mycket stor del kommer från orter utanför Vörå. De fina längdåkningsspåren lockar mest. Barnen hå.ller förstås helst till i slal()lJlbacken. Ho ppbacken ser också ut att bli ett allt populärare tillhåll för en grupp pojkar som tycker om fart och spänning.

Magnus Ekman, 7 år, träffar säger Erik. Servicen i sk id- slalom. Då träffade vi Johanna. vi tillsammans moo pappa Erik centrum h&' blivit bättre och Hinze och Eva Malmström i längdåkningsspåret. Magnus bättre år för år. Vi brukar från HelSlingfors. Båda är 13 är ny som skidlöpare. Han fick komma hit bill Vörå varannan år och representerar skidklubsilIJ. utrustning till julklapp. Han gi-;ndag med bil från Vasa. ben FK -37. Vid tävlingarna brukar skida 3 km när han I I h-oppbacken, träffar vi Tom blev de etta och tvåa i flickbesöker ~kidcentrum.

I Nylunrd, 11 år, hemma från klassen under 14 år.

Erik Ekman tränar med sik- I Vörå. Han berättar att han , - Vi har åkt slalom i ca 5 te på Botnialoppet. Brukar ski- brukar hålla till i hoppbacken ' år och , tävlat i 3 år berättar da 15 km per gång. Han har ! nästan varje dag. Skidorna hyr ! de. De tycker att backen i Vörå svssla.t med skidning i 20 år. han från skidstugan. Hjälmen , är bra. För d-era.s del räcker Ma mma Ekman brukar också som han använ.der då han hop- I den nog till. vara med ibland, men inte just par har ha.n köpt själv. UngeJan Rön nI undl, 17, och Per d·enna söndag. fär ett år har han sysslat med Carlsson, 16, kommer från Jan RönnJWld och Per Carlsson är skidåkare från Skellefteå.

- Det är roligt att skida, backhoppning och tycker att Skellefteå i Sverige. De tävlas äger Magnus. Men förstås in- det är roligt och spännande. de i Vöråspelen i klassen pojBackarna här i Finland nio år. Deras bästa merit är tiC riå , man faller.

I samba nd med Vöråspelen kar under 18 år. Jan Rönn-I är mycket lägre än hemma i SM-tecken från år 1977.

Det är fin skidterräng ~n.ades Fi~lands svenska skid~ lund placerade sig s~m etta och Sverige, för~äkrar de. Jan oeh Även om det inte var så h ä r i Vörå och bra Skidspår, forbunds masterskap (FSSM) I Per Carlsson som sJua. Per har skldi8Jt sedan ' de var mycket publik under Vöråspelen var det ganska trån.gt inne i skids tugan. Eftersom det var

*

...

Vårdlinjen Skidaktiviteter på g,ång hela tiden: Olilia ,s träcl{or i falllil]~,elop ' p ger inhlicl{ LJ

D VARDLINJEN på Vörå tltlkhögskola ger eleverna en inblick i vårdyrket. Linjen är ettårig. Läsämnena är inriktade på barnavård och sjukvård. Därtill har linjen hand om barnklubbar varje måndag ,på folkhögSkolan och i ..b yar .0 rnkri k ng. Praktik Ih eltl u t ovas I ornmuna emme T II h . b t äd • d ;, .~? oc ~arn r gar en I ora c e n .

Många av flickorna på denna linje är för unga för att komma in i en vårdSkola. För det krävs att man är 18 år. Andra har kommit för att pröva sig fram och för att bli säkra på om de vill fortsätta inom vården.

De flesta av eleverna tycker att praktiktiden är för kort på Tallmo. Den omfattar 2 veckor. De hinner inte komma In I rutinen.

Men det är ju ingen yrkespraktik utan för att ge eleverna en inblick inom åldringsvården.

s}{all få alla att trivas i ,s påret

se~~:e~rs~!r::~ iä~~~~~g~~~

Vi frågar henne hur det är att stå för kosthållet.

~;~~~ ~~g:t :~:'i,~f::~

ho: på att vi har för höga priseJr eller att kaffet är kallt. Men sånt måste man ju stå ut med.

Så länge hon har s.tått för kosthållet i skidcentrum har det aldrig varit något bråk där.

För det mesta är besökarna nöjda och glada över att det finns att äta och dricka när de är ute och motionerar eller tränar.

Inte minst familjebastun är någonting oom en familj på söndagsutflykt uppskattar.

D ETT FAI\IILJELOPP med olika alternativa strä,ckltr för olika familjemedlemmar ä·r en nyhet vid Vörå folkhögskola denna vinter. Eli söndag i början av mars inbjuder skolans elever tiU stor tävlings. och motionsdag i avstressande och lekfull anda. Tonvikten kQmmer att läggas vid trivsel i spåret. Den S()ll1 trivs med att åka fort får göra det och den som vill ma..<;a fram i rofylld takt får göra det. .. da sed an l"as å rets b orJan " . " få r ni poang " An rat mycke t arbet, e d enna ' vmter r valla.' S amtidigt har det varit fullt med skid- p.g.a. den relativt ringa snö- i den pågående riksskidningskti 'tete å N II Red .. gd fl '11 • .

E å h a V1 r p orrva a . a n man som nns att il ga. kampanjen. fter t ar alla i oktober startade träningen Skolans elever har stäUt upp möjlighet aJtt ta en simtur i inför årets BotniaIopp med in- till talkoarbet;.e under några I simhallen. t~ade vör åmotionärer h~~ktiska veckor just före BotI år arrangeras också den deltagare. DeItagaran,t alet ar ma. , traditionella Breidablickstafetglädjande stort. I medeltal har Den kortare Botnia-sträckan ten som inte körts de senaste eut 20-tal motionärer ställt upp 45 km startar vid Norrvalla. två åren p.g.a. snöbrist. StaCamilla och Annika p~. ~e gemeru;amma måndags- ,IDen söndagen. kommer .;Iev.er- fetten är en tävling mellan tramngarna. . .., na att ha sm sysselsattnmg ungdomsringarna inom SöU. Alla har personlIga u:~~gs- trygga.d.

Tävlingsdatum är tisdag 13. 3. program som de har folJt unAtt åk. II är mästare på Anmälningstiden utgår den der höstens och vinterns lopp. skidor på skolan bevisades 12. 3.

Träningsprogrammen har upp_ · klart och tydligt i en stafettLaget skall bestå av 5 herrar gjorts av Norrvallalinjens I tävling som arran~erades i slu- och 3 damer. Varje ungdomsD BORGAFJÄLL blir skolåk. II. tet av januari. I en tävling ring får ställa upp med 2 lag. resans mål i år för eleverna Att de skött sin träning syns, med 5-mannalag (2 flickor plus Senaste gången stafetten skivid Vörå folkhögskola. Alla för alla har stadigt förbättrat 3 pojkar) melfan skolans lin- dades vann andra ringen med ser vi med stor förväntan sina testresultat. De kan såle- I jer segrade åk. II klart före fJ·ä.rde ringen på andra plats. fram emot detta och vi har I barnträdgården är det lättare des med glädje och . nöje gå lärarnas och personalens lag. att komma In i rutinen, för de har B t ' t pall: nI "t .

Efter en paus på många år ä.nda från början av läsåret "n+ft_ d je o ma-g ra aerna I mo es" Ett familjelopp på skidor har Kråkhergsloppet återuppll'n"""""" samma agsprogram var Träningen med dessa Vörå-her- k d ' b" . planerat för resan. För att dag De flesta trivs bäst I barnk tt f ts"tta" ommer att or nas I orJan av vat..s. Norrvallalinjens åk. II kunna bekosta den har vi . rar ommer a or a a ven . t I d trädgården för där är en gladare et B t' Tr l' .. d mars. Det blIr e t annor un a arrangera.de loppet. Det är en ordnat en basar och planerar , ter o ma. o Igen an a k 'dl All f '1', edl och lIvllgare atmosfär. Mänga av fram tiU maj då skolåret av- s I °hPP . .. ~I' ha~l Jetm d ~tm- Skidtävling för Rökiö-knattaratt ha en danstil1~tällning. eleverna har blivit säkra på att ,I mar ar mOJ 19 öL a t e a. na. Att tävlingen var populär s utas. . "'- '-de vm fortsätta Inom vården efm..., uo:u'a pappan som I. v anl'19a kunde man förstå av deltagarBorgafjäll ligger i ren vild..

Norrvalla har ett ca 10 km fall. tal t f" k ttar st"lld t er detta ...r. långt spåravsnitt i Botnia. Teran e, or na na a e marksnatur i södra Lapplanods Vi vill få ut såna i S'kidspå- upp i massor. Många hårda fjällvärld, ca 10 mil nordväst C a r o 11 n e och H a I j u rängen kring Boberget har ford- ret som kanske inte så ofta är och jämna duster utkämpades om Dorothea ca 600 m över med i några skidlopp. Alla får i spåret om priserna. Knattar- havet. Vi har blivit rekomhålla sin egen takt. De som na uttryckte önskemål om att menderade a.tt åka dit och tycvill skida fort får göra det, loppet skulle arrangeras igen ker att stället verkar bra. och de som vill skida sakta nästa år.

Aktiviteter under veckan är I Det blir mycket jobb ibland och njuta får göra det.

BAREN, LIFTEN: Öppet fred. kl. 15-20 Pappan i familjen skidar den när man skall arrangera täv- ' . . lörd. kl. 11-17 längsta sträckan, och barnen tingar. Men samtidigt lär man I att få lite rutIn. och erfarenhet sönd. kl. 11-17 den kortaste. NaturUgtvis be- sig hur man skall gå tillväga ~å .. står man mte handfallen öppet SPORTLOVSVECKAN 5. 3.-11. 3. höver inte hela familjen ställa när man skall ordna olika ak- mfor de problem som uppstår, alla dagar .......... . . . ..... . ........ . . . kl. 11-17 upp. Även ensamstående kan tiviteter. Det fordras massor när man senare arbetar som vara med. Tag med hela fa- av tid och planering' nm re~ml- idrottsledare eller instruktör.

SLALOMBACKE, PULKBACKE,SKIDSPAR! mHjen på skidutflykt till Norr- tatet skall bli bra. Det är bra H a r r y och J a n n e

I

I

.

I

•

så kallt höll åskådarna helst tiI! där inne .

BÖTOMBERGETS SPORT OCH TURISTCENTRUM

s.o::n

Skolresan ~år till Bor~afiäl1

1

Ö lO! T ,,~ R R O

Torsdagen den 22 februari 1979

----------------~--------

r

T

~

, c:: R,.\

P

oST

E N

--------------~----------~---------

••

gor ett e get trivselrum o AKTIVITETEN är på topp just nu i de klubbar som Vörå folkhägskQlas elever hal" igång iVörå. TonårsklubbelI · håller .p å att inreda ett trivselrum i andra vånin~en i Vörå · uf:s lokal. Två norrvallaelever. leder arbetet. Vårdlinjens · elever har igång hela fem· barnklubba·r runt omkring kommunen.

Tonårsklubben har arbetat I Det viktigaste just nu är i flere år. Klubben har nu fått alla fall doet egna utrymmet. De utrymmen i andra våningen i spikar ihop soffor och klär Vörn ungdomslokal. Där gör över dem med tyg och syr gartonåringarna nu ett trivselrum diner för fönstren. Det · tar änmed soffor och bord , där det nu flere veckor innan de är senare också skall finnas sie- klara, men då får de också ett rE"f) och TV. trivselrum de har gjort själva lTn~domarna i Vörå trivs bra och som de säkert trivs med . i klubben. Det Hnns så lite ak- · Flickorna på vårdlinjen har tivitet.er, därför är de glada aU också i år igång harnklubbar tonårsklubben finns så att de runtom i Vi}rå. I år är fem har någ-on...<:ttans att vara. klubbar igång. Man sysslar Klubben är igång två kväl- mest med inne- och utelekar, tar i veckan, tisdag och tors- ritar och målar ,och är ibland dag- kväll. och si,m mar till simhallen.

L~darna T:J.~e Winter och Det är mest barn i skolålJan-Peter Nyqvist räknar så dem som är på klubbarna. I , småningom med att de kan , miniklubben på folkhö!;skolan börja ha klubben öppen varje deltar barn mellan ~ och 5 år. da~. Klubben har olika a k t i v i - C a r o I a. M a j vor, teter som pingis, corona och A n n-K a t r i n L. och kortspel.

S 'l S s i . F.

I

-/( Utomhusaktlviteter är populira i barnkJubben.

EI6". :.o ,a skolans husmor

sedan

IIäIsokost inte tråkie - grönt är bara gott! (

• tlO

o

ar tillbaka

o DET V AR EN VARM och strå.lande vacker septemberdag den första. dagen ja~ jobbade på Vörå folkhögskola, berättar sk(}lans husmor Ei~a Gstman. Den l september j höstas firade h(}n tioårsjubileum som husmor på skolan.

"

o

MORöTTER, paprika, linser, groddar ... Låter det tråkigt? Det tyckte jag, när jag första gången kom i konta.kt med hälSQkost. Men jag tyckte samtidigt att det låg någonting i det där med vegetari~k kost. Jag började prata om det hemma, där man ock~å va.rit intrl'Ssemd av grönt j kosten.

Vi plockade lingon den dagen, fortsätter Elsa Ostman.

Ellen på köket och jag satt länge uppe på kvällen och rensade lingon. Det var lätt att komma in i arbetsteamet, och förhållandena här på skolan.

Rektor då var Gottfrid Siren. 'i Han var lätt att samarbeta med. Jag trivdoes nog på sko-

På hösten när jag började i Vörn folkhögskola, såg jag på anslagstavlan att en kurs i hälsokost skulle anordnas. Där hade jag nu min chans att fä pröva på hälsokost så där riktigt på allvar. Elsa, vår husmor. förklarade så bra för oss varfÖr vi skall äta si och inte så. vad kroppen behöver och vad som är onooigt och till skada.

Det var vid ett färgstarkt b od ,-i fick sl~ o~ ned under hela hälsokostveckan. Visst såg det gott ut och det var det också.

Det enda som jag tyckte var svårt i början var att maten var osaltad. Men man vande sig så småningQm. Hungrigare än vanligt kände jag mig inte.

Jag åt mer än någonsin men jag hade inte den hemska känslhn av att ha svalt en sten. Det har man ju ofta när man har bl.a. turåkning i fjällen, slalom. utförsåkning och turer till olikg platser. Av dom kan nämnas Saxnäs, Klimpfjäll, Sutme, som alla är kända tudistorter.

En busstur över till Norge ingår också i planerna, eftersom Borgafjäll ligger endast 5060 km från gränsen. Dessutom har vi tänkt besöka Storvikens och Sutme lappläger.

I I !

*

Elsa östman, husmor och

hä.i ~' lk "ljtl'ntusia8t.

ätit för mycket av va.nlig husmanskost.

Många tror att man måste vara hungrig, när man äter vegetarisk kost. Det behöver man inte alls vara. om man inte har Iris och Inger för avsikt att banta.

Efter en vecka med hälsokost var det mycket svårt att börja äta traditionellt igen. Nu tycktes maten vara alltför salt och kändes ännu tyngre än förE" hälsoveckan.

För att vi, som är intresse-

UTGRÄVNINGAR EFTER JONUND o

En dng i höstas sa rektor Torbjörn Ehrman att deD s()m var intresserad fick vara med om utgrävning av deo mycket · omskrivna runristningen som nu senast hittats. Han påstoo nämligen att det fanns en möjlighet att vi kunde hitta självaste Jonund, han som troligen ligger bakom inristningen.

lan från allra f(}rsta dagen.

Elsa är utbildad vid Högvalla seminarium och har avlagt hushållslärarexamen.

Innan hon kam · till Vörå arbetade 'I hon vid Ingå jordbruksskola Rektor Ehrman är en gamoch vid Kristliga folkhögskolan mal räv i saken då det gäller i Nykarleby. forngravar. Han har lett undervisningen på Vörå folkhög_ Visst vax det gamla köl{et . skola ca fem års tid däribland hemtrevligt, säger . Elsa. Men , somma.ru.n.iversitetet och projag kan inte förstå att vikla- jektundervisning rörande utrade oss. På vintern frös ma- gräv!lJingar av olika slag. Orten· och på våren var det så ganisatoriskt har han gjort spevarmt att den skämdes. ciaIister intresserade av fynden i Vörå med omnejd .

Inte är det nån lyx i det Arbetsgruppen som bestod av nya köket heller. Alla mask i- ett femtontal elever från folkner är nödvändiga . Det är myc- I högskolan med Ehrman och två ket arbete och viktigt att ma- ar!{eologer i spetsen gjorde den ten är klar på rätt tid. Hitt.ills slutliga utgrävningen där rehar åtminstone ingen behövt sultatet blev det gruppen hopgå hun.grig från matsalen. pats på. Det enda som hittades var några mindre klimEleverna nu är mycket trev- par floriter av storlek som ett liga re än förr. Kontakten mel- barns knyt..näve. Dom bevisar lan elever och a.nställda har I kanske inte så mycket, de är blivit större. Fast förr var ele· allmänt påträffade i Sovje t vernoa mera i köket. Då hade Tyskland och England. Nu finns det en möjlighet att de vi storkök på läseordningell; är forslade hit av vikingarna, K i a och M o k a eller också blivit alstrade på stället. De uppkommer av pressat trä m.m. rade av vital kost, skall få En annan upptäckt gjorde vi fortsätta på samma linje, finn!' lockså i samband med Jonunds alltid tillräckligt med alterna- utgrävning. Det var et1 s.k.

• •• I iättekast som låg ca fYrtio hva ratter framdukade tack me .' t er f r å n J onun d . J··tt a e'k ast vare Elsas intresse och tillmö- eller fornlämning är en samtesgående. ling stenar som med mänsklig hand eller av istiden bildats i För egen del har jag för av- s:ingor. Det påminner mycket sikt att hålla fast vid den vita · om en gammal stenmur som la kosten. Jag tycker att andra har rasat. En liten skillnad är skolor som har möjli het, bor- det ~aturligtvis: deesa jätte. . ' g _ I kast ar mycket bredare och så de Informera eleverna om hal· är de byggda som ovalfoym. sokost samt ordna kurser för Dessa har preliminärt g rans· intresserade. kats, men inga metallför emåJ Karina e R1i! SInAN ,..

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

IFilDlbiten

•

UTGRÄ VNJNGAR

1------:

o

En. stary blir sällan bättre när den berättas andra gå.n.gen, eller tredje. Men ett sådiant ovidkommande faktum tycks inte bekymra de smarta g(}'3~ar ' som blev rLl{a på filmerna Hajen och Djupet. Utan att låta sig

av något slag har bHvit funna.

Inte heller tros de ha något O Början av filmen kännesamband med runristningen, på tecknas aven irriterande grund av rutt fornlämningar utdragenhet och händelsekommer från en annan tidJspetorka. Nedtecknaren av desriad än run,r istniIlJg'arna. Om sa rader förled·des ett antal runristn~ngarna är spekulatio-I gånger att tro att klockan nerna olika. Somliga säger att sam han fick i julklapp ha- . d-e inte är äkta, andra sägeT de stannat. Men senare får ! tvärtom. Men det kan påpekas 3Jtt här har grävts upp en massa saker som kan bevisa att vikingarna har seglat in iVörå.

Vikingarna var ju som meGJt aktiva på lOOO-talet då de drog ut på sina strövtå.g. Man säger firren Utet bättre aptit och att runt 200-800-talet bodde tuggar i sig några av tonhär en välbärgad befolkning. årin.garna, wrefter hjälten De hade en välUltvecklad hankan skrida till verket. del. Det har ju hitta,ta en Och så räddar han alla, mängd skandinaviska guldlföremedan man väntar på att få mål (vilka forslats hit då Se hur han avlivar den fula av vikingar). fisken. Det blir medelst en Folket begravde sina döda ' högspänningskabel som hänmed en massa värdeföremål sädelsevis finns till hands. som guld och pärlar. Själva Och så går vi hem och . blev de brända innan de kom börjar vänta på del 3 och till dödsriket. del 4 och : .. , vilka är lika Rektor Ehrman har själv befogade som del 2. grävt upp pärlor från Liknande Betyg: Svag. graven. Den äldsta boplatsen ANDERS TEIR har påträffruts bara några kilometer fågelvägen från Jonunds ristningar. Där falhll man rikligt med kvartslager. Ett annat troligt bevis på att det är vikingarna som gjort runorna är bokstävernas form. Vikingarn.a rista.de meGJt i trä, därav kommer deras fyrkantiga bokstäve r, vilka de sedan 'också hackade in i berg.

Stora auktoriJteter har besökt platsen, t.ex. Gerd Höst en av Nocgeg Sltörsta specialister på runor. Hon ville inte a'v färda dem som falska, medan våra egna specialister här i Finland irute vill ta ställning i saken. Det är ju en sak språkforskare och arkeologer fåT med tiden avgöra.

Ta ge och Kaj

Halen, del 2 oroas av publikens gäspningar ( ?) drar de sin hajstory en gång till, och hoppas att doc gamla knepet skall lyckas igen .

För att göra anrättningen smakligare har man blandat in lite tonår'SpUSSPUSS och vackra ungdomar.

Och som väntat är det först ingen som tror hjälten här han säger att det finns en haj i vattnet. Men sen får han ju rätt i alla fall.

liten:

l I

l

IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN FÖR EN GOD START (96)

•

VÖRÅ FOLKHÖGSKOLA BREIDABLICK-NORV ALLA Adress: 66600 Vörå. Tel. 961/56029, 56 482, 56 382.

Torbjörn Ehrman, rektor

~-------------------------------

•• . k .'lr lmar ·,s·'.. aktuellt

R·'

<>

Finlands filatelistförbund har inlett framställandet av tre stycken dlaserier, vilka berör filatelin och står avgiftsfritt till föreningarnas förfogande. ~tgärden bör mottas med tlllfredsställelse och vi kan konstatera att vi här släpat efter I förhållande till t.ex. Sverige. Serien är nyttig för t.ex. nybörjarungdomar.

<>

Den stora frimärksutställnIngen Aboex-79 som hålles I november 1979 kommer att bil synnerligen omfattande. Bl.a. har Åbos 15 vänorlsorter inbjudits. I Åbo festas det ju som känt med anledning av stadeJl.9 150-årsjublieum, varför vi även får jubIleumsfrimärken I anledning av det. Som en kuorlsltet må omnälTUlas att Åbos vänort Constanta i Rumänien använder Åbo stads vapen på. sin poststämpel. Det är första gången ett finländskt stadseller kommunalvapen användes på en poststämpel utomlands!

t!år igen' O OJ, VILKET underbart vikingaväder . .• Med dessa ord började skådespelet "Jonund går igen" på julfesten i Vörå folkhögskola. Det blev sodan så populärt, att det kommer igen på förbundsfestenden 27 februari.

Regissören Peter Bjurström var överraskad på det fantastiska arbetet och utförandet som folkhögskolans elever gjorde.

I

Jo.nund är en viking som troVörA. om· kring år 978. Teatergruppen säger att det var meningen att berätta om hur Jonund dog.

Iden var lyckad och bra genomförd.

Peter BjuI"Sltröm tyckte att det hela blev ett bra teaterstycke och inte alls någon buskig historia om en viking på färd att plundrra VörAs lantbrukare.

Me" hjälp av skolans andra årskursare var det lMt att få

!ligen blev begraven i

I

I

I

I

I

Bilden visar t.ex. 90 p röd samt 1lh mk blå, vilka . Inte var officiella utgåvor, men förekommer ändå ganska mycket som ostämplade ute på. den fria marknaden.

<>

Den 27. 9. 1978 grundades i Helsingfors den nya föreningen Frimä.rkshäftessamlarna r.f.

Föreningens syfte är att omhulda och tillvarata allt känt material beträffande våra frimärkshäften, vilka nu förekommer . i riklig mängd. Å ven tankar och åsikter medlemmarna emeila.n kommer att utbytas ; man forskar nämligen väldigt mycket på. detta område. Dessutom planerar man utge en handbok med kommentarer.

~Jonund

(347) NORRVALLALINJEN FRITIDSLEDARUTBILDNING a. för blivande ungdomsledare Den nya ungdomslagen har skapat goda arbetsmöjl1gheter åt ungdomsledare . Norrvallalinjen har sedan 1966 gett en gedigen ungdomsledarutbildning där teori och praktik samspelar i en produktiv helhet. b. för blivande idrottsledare I år koncentrerar vi oss speciellt på fotboll, sk.ldlöpning och friidrott. Mycket goda möjligheter tiII individuell Idrottsutveckllng under kompetent ledning.

(333) VÅRDLINJEN - Den som är intresserad av ett vårdyrke får här en gedigen grundutbildning. Praktik anordnas på 'lika vård.i.nstitutioner och därtill lämpade studerande får dessutom regelbundet leda barnklubbar. I kur. sen ingär även den av socialstyrelsen fastställda kursen för familjedagvårdare.

(301) STUDIELINJEN - språngbräda tU! handelsskola, foIkakademi m .m.

(303) ALLMANPRAKTISKA !-INJEN - för dej som vill utveckla dina praktiska och konstnärliga anlag.

Tack vare skolans ämnesvals och nivågrupperingssystem kan Du göra ämneskombinationer som passar just Din förutbildning och Dina önskemål. Genom detta smidiga system gel: skolan Dig max-tma. utdelnillg oberoende av om Du har medborgarskola. grundskola eller studentexamen som grund.

Om Du vill studera l en sund miljö och om Du I'ylit 16 är eller hinner fylla före nyåret, så är Du välkommen till Vörå Folk. bög.skola..

Ansökan bör rår studerande som går I grundskoIan Insändas senast den 31 mars till Elevantagningsnämnden I Vasa län, Länsstyrelsens skolavdelning PB 200, 65101 VASA 10.

Torsdagen den 22 februari 1979

<>

Av märken modell Saarinen 1917 förekommer det ofta som . oanvända märken i sådana färger eller färgkombinationer, vilka inte är upptagna i våra kataloger. Det är då inte frågan om märken som officiellt utgivits utan det är s.k. provtryck, som på mer eiler mindre suspekt sätt kommit ut på marknaden.

ihop skådespelet.

Vi började öva in stycket samtidigt som vi arbetade med .rekvisita. Arbetet fördelades jämnt. De som hade kortaste replikerna jobbade med kulisserna och de som hade mera att säga fick lov att lära sig snabbt utantill.

Motgångar kan man säga att vi hade. Vi måste bl.a. riva ner en hel vägg på scenen.

Men trots allt. Framförandet blev en succe! Publiken

<>

Finlands frimärkes handbok del VII har just utkommit i dagarna och är en komplettering till de tidigare delarna I-VI, som utkom å.ren 19641968. Boken är en nödvändighet för varje mer avancerad filatelist.

<> Man märker allt allmännare att upplagorna av våra frimärken ökar. Förr var alltid en standardutgåva 2.000.000 exemplar, nu rör sig upplagen redan i 4.000.000 exemplar då det gäller våra jubileumsfrimärken. Även RK- och Tubupplagorna ökar. Detta kan förklaras med att postens arbetsbörda nog ökar med att postförsändelsernas antal ökar år frän är. Verksamheten har svällt ut. Inte händer sådant mera att man köper ett ostämplat märke och direkt l~­ ter det stämplas utan att en postalt har använt det. Sädant kunde ännu ske för 10 är sedan och kanske på Island, där filatelister finns men posttrafiken inte är så omfattande.

Hos oss fär man nog alltid minst ett äkta postgånget exemplar.

För att lite följa med vad som på vårt postverk sker under en dag må nämnas att 1977, 1978 å.rs statistik blir I klar först l januari 1980.

Transporteras dagstidningar över 2.500.000 st, transporteras brevföhBändelser över 2.700.000 st, övriga försändelser 100.000 stycken. Penningtransaktioner .

450.000.00.0 mk, lokala telefonsamtal förrn. 1.600.000 st.

31. 12. 1977 fanns 4.097 fasta postanstalter samt dessutom idkades frImärksförsäljning i 1.472 bok & pappershandiar och R-kiosker. Vi skall komma ihåg att bok & pappershandeln och kioskerna bör ' ha postens tillstånd att sälja frimärken och att de inte får sälja märkena till överpris.

Torbjörn M. J. Malmberg

tänkte dö av skratt.

Stig Svens, som skrev o ravruisrevyn, har lovat att ändra på skåilespelet till elevförbundsfesten. Han sade att det var bra, men lite för kort.

Den 2 februari kom Stig. med det nya manuskriptet, som skolans elever med hårt jobb skall inöva. Det nya manuskriptet är chokerande bra och all~ ra minst för kort, anser teatergruppen.

I r j a och T i k k i S

n.

Torsdagen den 22 februari 1979 Ö S T 1<:; R fl O l' T N l S A p O ~ 'l' ... 1\ 15 --...;;...--------------------- ,------------------,-,-" ~ --------

SVAREN

Är du ung, energisk och kunnig och vill ha ett spännande och annorlunda jobb d§ är du kanske den vi söker, Ungdomstidningen Österbottniska Posten behöver en ny

CHEFREDAKTÖR eftersom Per-Eric Anderson överg§r till annat arbete.

Jobbet är verkligt krävande men samtidigt mycket stimulerande eftersom det gäller att göra tidningen - en unik chans för rätt person . ÖP har en redaktör/ledarskribent som ,arbetar med Malax som utgängspunkt samt en deltidsanställd redaktör i Vasa.

I, I

I

I I

I

Vill du ~älja') k()pa eller byta prylar? "tJI (JU .alja. köpa, byta ellel' s.känlla bort ollka prylar, DA- kan du annoD8era I OP:II pryl:bara! För ,t iO mark fil' du 8D anDona pa bögBt tem rader (ca to

ord'_

AU lU1JIOlI84lrB I pryibörseD är enJteJt.OU fyller bara I kUpongen bär ~ör, ocb skIckar tn den UP OP: SenaatpA måndag mAste beIIlAllntngen vara Inne. rör att aDBOllIIeD ·lIkall b1nna med 8&JJlIDIl vecka AnDODaeJI mABte I>elaiU kontaDt. Skicka därför med en UomarkR8edeJ eller _ check.. '

Den person vi söker skall ha intresse för reportage, redigering och arbetsplanering och dessutom vara villig att ställa upp p§ s.k. obekväm arbetstid: öP skall ju följa med, rapportera om och i n§gon m§n påverka skeendet på ungdomsfronten i Österbotten .

Prylbönlen Ar avlledd endast rör pnvatpenloner.~tt räma ut varalUl pJ18 l annonsen. och glöm Inte uppge vart IntI'e88erade skaD vända alg, t.ex. ~letonnummer.

K.llpp b a r l - . - , - - - - - - - - - - - - - - JAG BJIlSTALLJr.R EN ANNONS I PRYLBORSEN TOBS-

Tillträde: snarast.

DA~EN

D!:N . ..........,.......:.;.t; • •;.~• • • • • •

I

- -- - - - - - - - -- - - - - -- - - - --

ANNONSERA

Stnr-Klas och

@ I ,

lÖP

I

I

Redak.tör I II asa S-E. Gladet.

Handelsesplanaden 10 O, tel. 961-11 3.5 ~

Namn:

KanalespI. 8, tel. 13003

9. al Erlc Heiden, b) 051<>, Big..

Jet, el Jouko Salakka.

Redaktör och ansvarig utgivare PER-ERIC ANDERSON Redaktion Jakobsgatan 13, Jakobst.8:.d. tel. !:J6'{-1;> 551" Postadress PB 27, 6860] Jakobstad

trafikskolorna i Jakobs'ad

måndag kl. 17.00.

Kanalesplanaden 23, 'el. 12145

8. Seinäjokl, La.ppo, Alavus, Kurlkka (tvä rätt - lp, tre r ä t t 2 p,fyra rätt - 3 p l

ridningen utkommer varje torsdag

Jakobstad, tel. 967-13 555

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17 .00.

7. al La.rs Werner, bl Ola UUsten, c l Gösta Bohman.

österbottnisk ungdomstidnIng Jakobstad. Finland Medlem av tidningarnas förbund

..

OSTERBOTTNISKA POSTEN

N y kurs börjar varje

6. al Kansli chef:, bl Generaldirektör, el InrikesminiBterlet.

Ö!-'terbottniska Posten

!. . . . . .

Per-Eric Anderson, Alf Snellman eller Christer lindberg ger närmare uppgifter .

JAKOBSTADS BILSKOLA

I i

10, al 8 mm, bl 16 mm, c) 35 mm.

Lön: journalistavtalets b-grupp, egna önskem§1 kan diskuteras .

Trafikskola HALDIN & ROSE

1. al Jaakko Itälä, bl Oxhamns skola, c l 30.

I 2, a ) Oy Wilhelm Schauman Ab, Metsä botnia, Rauma -Repola.

3. al Johan Ludvig Runeberg, b) Finlands nationalskald, c l Havis Amanda.

4. al Laaja, bl E, c) Roni Uppgärd.

5. al Dmar! Turja. bl Wava Stiirmer, c) Såsom Elden.

r_·_....__

Postnr: ....

Posta dr..: _.....~'...... ;.. ........:.............!. .....

Jag bifogar 10 mk lIedellcbeck. "dressen ar: PrylbörseD . Osterbottnlllka Poatea PB 27 68601 Jakobstad

. ,_.-----_. _.- -----------_-1

Lill~1(las

Redaktör I Sy dösterbotten BerteJ Nygärct.

Box 21, 66100 Malax, tel. 961·65 15 tA REVAKTIONSRAVE • Alf Sneltman, ()rdförande, Margareta- Smeds, Lett Rex, Chrlstel Holmström, Harriet LlndelÖf, Boy Wlstbacka, Tore Snickars, Karl-Gustav 01ln .

PRENUMERA TlONSPRIS 1979 Helt ar ... _ .. ......~ ._ 25,Halvt är . _ ,.••• __ •• 17,Skandina vlen ___ •• o..

Lösnummer _••~. ~ • •" _ - .80

-.-

ÄNDRA BESTÄLL-

I

ANNONSMOTTAGNING SOU:s kanalt, lIasa,

NINGEN nLLTRE-

tel. 961·11

HAMBURGARE

3!)

72

OCal

U 53

7'l

öP:s ANNONS'l'JANS'J SUg Gunnal.

JaKobsgatan 13. Jakob~taa tel. 967-11827 Annonsel oör mJänmas sena st mändag Kl. 1n KASSA OCH BUKl<'öRING Jakobsgatall la, Jakobs ta d te l. 967-13555 "'N NUNSPI-{J.;:>

I texten _ . . .... ... "" ~.a() li::rter texten .... .. .. _. 2,W Bestämd plats -,20 per mm

P

L U T T E N

IfAKGANNON::>ER

Mmimistorlek

ZU(;

mm,

Ull

täggt:lprlS - .ao ;;pmm och färg fo' öremngt:lt:lpalteo per rad l,-

.:>gteroottnL'Ika Posten 'lWlva.. rar Inte tör el/ . skada som till· rogas 'lnnonser ~om mrtng t1:' eller 30m pA grund av poströrsenmg Inte införts l oerärt nummer.

:o'

I Jakobs!ads l'ryek t'1'l G<.:I l lUn lllgs L..J' l AKtiebolag, Jakobstad lln9

...----'~II(,:;:L..._-...._ _ ........._l. . .

18

Ö ST E R B O T T N I S K A P O S T E N

., •

Jeppi~

' ,.........

• ~

'.

-

I

_

.... 6

~\I

...

• ...... ~_......... . .,."... .............. , ~ .

..

_

• #f: .. . >- .~ ~

~

.. •. i _

~_ .

_ .. . . ,.. " .

Musa fick .god start

Torsdagen den 22 februari

Ungdoms ting i Åbo

Itar upp alternativ

. Storpublik på premiärkonsert

~979

"

HUR LÄNGE -f()rtsätter den st()ra arbet!>löshet.en? Hur länge kan miljöförstöringen pågå? Hur länge åker ungdomar över viken för att _fa utbildning och j()bb dlL möjligheter saknas här hemma? Hur länge kommer vapnen att ' tall1. krig- att höra till vardagen i vår värld?

Vem av oss _har Inte ställt lik- osv. Ungdoms'tlngen arrangeras nande frägor, men vem - åtar sig ärligen av de svensl{a FDU-avdelatt ge ett svar? "The answer Is nlng'arpa. (FDU=Finlands demoblowl'n In the wind", sjöng Bob kratiska ungdomsförbund).

Dylan I -tiden.

Vad diskuterar nlan pli. ungHur länge? Det är nog omöjligt domstinget ? Tinget Qörjar med en att säga. men mycket beror på l inledning och diskussion om vilka oss själva! Det är Inte omöjligt a1ternl;ltiv vi I FDU har till ungatt fä till ständ en förändring, domsarbetslösheten, emigration, Oxhamns ,skola är ett exempel reallönesänkningar, dåligt kulturbland mänga på vad man kan utbud ... Kort sagt, vilka nIterna.. åstadkomma med egen aktivitet. tiv vi har till brännande problem i dagens Finland. Därefter fortInte ska vi väl läsa t1dnlngar- sätter arbetet och diskussionen 1 nas rapporter om miljögifter, om fem arbetsgrupper: freds-, miljö-, apartheid, om neutronbomber, tyc- fackliga. kultur- och utbildnlngska att det är hemskt men sam- gruppen. tidigt vara passiva? Inte ska' vi väl bara sitta och förundra Od!> Ungdomstinget är inte bara detta. Där ryms ocksä med backåknär de fattar dåliga beslut I rlksning, kvällsfe!lt och trevlig samdagen? Inte ska' vi väl acceptera att ministrarna höjer sina löner varo. På kvälJsfesten uppträder olika programgrupper med sketmed 17 mkjtim. medan man anser att det Inte finns pengar för cher och film m.m. Och till slut t.ex. ökat understöd för fria per- blir det dans! missions resor för beväringar? Det Ungdomstinget är en mycket tjänar verkligen Inget till att _en I bred tillstäl1ning och öppen för dast sitta I sin kammare och tyc- alla Intresserade. Ifredsgruppen ka och tänka. t .ex. deltar representanter för mitten och den kristna tidningen SeEfter denna nägot långa inlednapskornet och presenterar sin syn ning kom~er jag in på mitt egentpå de frågor som där behandlas. lig-a ärende : nämligen att det I miljögruppen igen deltar bl.a. xXII ungctomstinget hålls I Åbo föreningarna Natur och Ungdom, den 2.-4. 3. Och vad har det Egentliga Finlands Naturskyddsmed ovanstående att göra? Jo, förening, Energipolitiska föreninungdomstinget är en tillställning gen Alternativ Kämkraft (EAK) då ungdomar frän hela Svenskfin- och den folkdemokratiska föreninland samlas för att diskutera, fun- gen Bröd och rosor.

I

~k~ ~:~!~:~ IG~:~t~~a!~~ls~~r;~~:::: ffn~:;~~~a~dt:-:idKl:~~='O:t!~ko~::r~C~ ~~:~ stad,

DEN NYGRUNDADE musik föreningen Jeppis Musas för!>ta. försök som arrangör Iyclm~ des bra, åtminstone publikmässigt sett. Idrotts- och ungdomsgården j Jakobstad var ganska tätpackad senaste lördag. Man räknade till cirlt8 800 betalande. Det betyder ett trevligt startkapital för förening.e n. Däremot kan man inte vara helt tillfreds med den musikaliska kvaliteten på evenemanget, därtill var det alltför splittrat. De uppträ.dande grupperna skiljde sig i stil ganska mycket från varandra och appellerade säk~rt till helt olika kategorier av ungdomar. När tillstäiIningen samtid-i gtirinefattade såväl konsert sOm dans, blev många säkert otåliga i väntan på doct band som ju!>t de ville höra.. Vilket ibland också märktes i bristande koncentration på det som !>pelades.

Marit Berndtson Under en del av t1llställnin-_ En annan minnesvärd stund vo svarade för en skön stund dera över verksamhet, ställa krav gen förekom det dessutom pro, var Fantasias uppträdande till- med folk-influerad musik med blem med orkesteranläggning- sammans med gitarristen, mun- texter som till sitt innehåll var arna, vilket i mycket kan till- spelaren och sångaren Kari 11- verkligt angelägna. Urigdomsskrivas det faktum att det in- monen, gitarristen och sånga- gården är dock för stor för en te fanns tillräckligt med tid att ren Jar! Wikman och flöjtisten akustisk duo av detta slag, greja till dem, när man först Heimo Riihimäki, som inte spe- speciellt gick detta ut över knappt två timmar före kon- lade med hela tiden, men drog texterna. Fint gitarrspel av serten kunde ta scenen i be- av ett av kvällens tuffaste 80- Timppa, som egentligen härsittning. Större förståelse för lon ju~t i denna avdelning. Mu- stammar från Jakobstad och GER OSS !-1'(CKET VAT.de omfattande förberedelser I siken som spelades V1l.r folk- Som många säkert kommer TEN - PÅ EN ",)l...N6 - . som en pop-konsert kräver inspirerad, Neill Young och eg- ihåg från Omakuva.

TROTS LiTEN PUMP. skulle behövas! Trats dessa na låtar avKari till gamla Dansen drog uppenbart månproblem, bjöd ändå eveneman- amerikanska ballader. Glenn ga till Ungdomsgården. Och get på en hel del bra musik.

-Granqvist, trummisen från stänuringen föreföll bra. Av de Question Mark sattes in, och TRYCW:JTRö MBR'(TAEn fin överraskning bj<Xl gjorde bra ifrån sig också i band som spelade under dansen VATTNET R E" (TRÄDER i FUNK'UMPAS iN Igen det ungdomliga bandet detta sammanhang. fäste man sig _kanske främst TiON ViD Vi&ST BEH':'Lt..-'RQuestion Mark på. Bandet har . vid rutinerade Highway Star i':N VARVio P-J..,k"":'=;,.,.L~...l'3~~,.:::V::ATTE N T RY c K) gått framåt · ytterligare sOOan Kari, J alli och Heimo gjorde och vid Strike - med bl.a. en LUI'TEN \o:OMsenaste framträdande för någ- dessutom en fin egen avdel- flyhänt gitarrist - vilka häg- PRiHe:RAS /lit-::.::;~~ ra månader tillbaka. Man läg- mng, kanske inte riktigt i nivå ge spelade i en Slags heavy\-lVOROFOR u ger stor vikt vid att spela se- med sina bästa framträdanden, rock-stil. Argon lät också bra, (E N SLUTEN e.El-IALLARb:) riös pop-musik och detta kom- men väl bekräftande det goda hade ett stadligt heat. Habila mer också att ge utdelning i namn de SOm grupp är för- band var också Fragus och framtiden. Arrangemangen är tjänta av. Några .av låtarna Lazy, musik och mundering i STRÖM BRVTAREN BRVTER mr det mesta intressanta och var denna gång Jall~.s,. som ?ck- j 50-talets anda. Den musik som relativt "svåra", men killarnas I så som sångare borJar finna h r EL.STRÖMMEN PUMPEN ""k · .k k unnan ' de "ar re d an av I sig allt mera tillrätta i grup- spelades var alltsa av " ygg 19 OC.H I.-e ms a •• •• ~TANNAR den arten att det inte_ sätter pen. Fantasias egen avdelning kvalitet - om an ratt trottsam nå,gra hinder i vägen. Speciellt var kort, men gav ändå grup- mat slutet med alla rock-bantycker jag gitarristen Robert pens dominanter Hannu Lind- den efter varandra - och kriForas håller på att utvecklas' blom och Ronnie Ehrs ,tillräck- tiken av tillställningen gäller till en bra solist; solona är Iigt med utrymme för några närmast det svårbemästrade kanske än så länge den sida fina solon. formatet. hos bandet som är minst utGästerna från Uleåborg, TiRALF HOIKKANEN vecklade. mo Hautamäki och Jukka Ter-

•

.0

l

.

. . , .

. ~ . __

_