l
o
FÖRESTÄLL ER Ayatollah jagande den avdan kade schahen av Iran mitt bland publiken i Esse gården just som bönetimmen infaller.
O FÖRESTÄLL ER Ayatollah på knä uppe på sce nen åkallande Allah om hämd på sin företrädare och om hjälp att näpsa schahen. O FÖRESTÄLL ER honom mässande på essedia lekten: O - Om int ja kan na ana så sku ja vila spark a i akteeern! . . .
"Ajadlla" i Esse·revyn, utgjorde kulmen Ixla föreställningen under rm....-i2-'Nisningen pi lördagkväll. en satt dubbelvikt i stolar· och vrilade av skratt medan AJUoUah·tolkaren, Sven Öster. baz fortSatte mässande t. " Bctärenassit" gav siledes es· Kborna en trevlig kväll. Revyn upplevdes som rätt snätt men saknade för den skull inte udd, specieUt vad gäller inslag om lo· bit timade händelser och före· ~assit"
Revygänget har iderIitits i nigon min av äldre aktörer men har kompenserats av nya Unga förrn igor , som gav fräschör it fö· restäIlningen, Nerven i irets tappning av Esse·revyn utgjordes av Esse i och ortSbornas kamp för denna, En parodi pi · uppvaktning hos riksdagsmannen utjgorde en av de starkaste inslagen ävensom fiskarens meditationer vid Hat· tarsforsen, di han kom j samtal med Näcken och j drömmen fick se älvorna dansa,
Grobladet ÖP ger ; å4g ttt sin andra skoltidning, Den heter GROBLADET och täcker åtta sidor i veckans ÖP.
GROBLADET å'r högstadieelevernas skoltidning i Kristirustad. Eleverna har gjort tidningen själva. ÖP ..,. mitt för det '·'tekniska" och för ekonomin. GROBLADET kommer ttt i två former. Dels ingår det ftI . , i ÖP, dels har vi tryckt l 000 så'rtryck på ~. Ekve1'1la säljer så'rtrycken och tar själva -...su.. som används på /å'mpligt sätt i,;o",
Näcken var bl.a, bekymrat' över att någon inte .tror pi ho· nom längre, M~n tror mera pi kärnkraft, datorer och h:\rfönare, Snart flyttar man väl ocksi Näc· ken , i likhet med musslorna till nigot lugnare vatten, Överesse ungdomsförening har minga goda singare och spelmän, vilket är en stor tillgwg i revysammanhang , Stundtals fick publiken lyssna {iII riktigt njutbar sing och musik till fyn. digt ihopsatta texter pi dialekt.
Se
Sidan
IS
Att leva under • eXlstens • • minimum
.öl:un....
- ~n
(jp:s skoltidningar å'r i första hand att
tk sIuI AmI ~n iir:wi.gurbete för eleverna och ett fo ra_för tlis,ka:s:iq. 0fII skolfrågar. De ingår som en av· tkl.i_g i ÖP diirfor titt MIIlerilllet så'kert kan vara in· tnSS4.t ocksii i ilUTt' skolor iin den som ger ttt tid· .;"ge1l.
- Finländska studerande i Umeå tvingas jobba vid si· dan a·v studierna för att överhuvudtaget ha råd att stu' dera. Det tycks vara den allmänna uppfattningen bland fin· ländska studenter i Umeå. Se sidan 14
• Sula Km-p. f t " " tk öst.", bott_i_gM' som stlUUN" .; Vm.t! och so", (jp pral4lk ",ed.
---------------1 2 I
~!!~~~~~~ ________________________T_o_rS_d~ag~en_2_1_.O_2____________________
Märkliga saker • Det är nästan så man börjar undra om österbottnisk populiirmusik befinner sej på rask marsch bakåt just nu. I ett särskilt allseende: när det gäller språket. • Tanken drabbar mej då jag nås av den märkliga nyheten att SÖV:s samlings-LP stupar på att orkestern vägrar sjunga på sitt modersmål! • Så finns det då tydligen ingenting kilar av nytänkandet för tio år sen. - Då när man kom loss från Liverpoool-yeahandet och förstod attpop på svenska går lika bra. • Det har tidigare - i ÖP bland annat - efterlysts rock på dialekt. Nu får vi sänka på kravet: - Man får vara glad om. sångaren klarar av den högsvenska versionen tlV modersmålet!
BLACK IS B LACK l WANT MY BAS. BA(K
"There's no business like show business", sjöng man förr i världen. Det måste ha legat nånting i det. För nog är det en enastående bisnis det handlar om. då vi här i Svenska Österbotten ska börja framkväda populärmusik på amerikanska (elleri "bästa" fall finska)! - Är det så kanske att dåliga texter kräver ett svårbegripligt språk?
ODD Vad som förvånar mest är att vi följer så dåligt med det som händer i Sverige - vi som brukar vara så kvicka att kopiera grannlandet. I Sverige har man ju faktiskt kvar sitt svenska språk i popmu siken. Linje går vidare från .genombrottet med Pugh Roge feldt, November och andra, Over det som kallades" musikrö relsen" och fram till dagens mångfald, allt ifrån Nationaltea tern till Magnus Uggla. I dag sjunger man reggae på skånska, punk på stockholms ka, rock på norrbottniska och så vidare. Medan vi låter oss underhåI1as av fe/uttalade språkfel på en gelska.
ODD
Konstigt! Det tyckte redan Alma Cogan för många herrans år sen, då hon låg på topp med "Tennessee Waltz" och besökte Sverige. - Hur kan ni tycka om en låt som framförs på ett främ mande språk? sa pop-mormor Cogan och var mäkta förvånad. Det var på den tiden som Sverige sjöng på engelska. Men sen kom alltså förändringen. I och för sej behöver man inte som Alma vara förvånad över att vi giUar sång på främmande språk. Det märkliga är inte att utländska sångare sjunger bra på utländska. Det märkliga är att finlandssvenska sångare tror sej sjl,lnga dåligt på finlandssvenska.
ODD Det måste vara nån som har fått för sej att vissa musikstilar ska göras på bestämda språk. Det händer ju att band som satsar på texten och nyttjar modermålet, skälls för "svensktoppare" . Det hände Spinn rock nu senast i samband med Tidens melodi. Jag påminner mej också i sammanhanget en känd radiokvin na, som i ett program för några år sen automatiskt kopplade ihop jazzmusik och engelska. Det var intervju med Monica Zetterlund. Programledaren frågade "fru Zetterlund" (man talar så i finländska radio ... ) varför hon har slutat med jazz och börjat sjunga på svenska. - Jag har inte slutat med jazz, sa "fru Zetterlund". Jag sjunger jazz på svenska.
ODD Nog klagat! -
Ut mej bara konstatera som avrundning:
D Det är svårt att sätta upp ramar för vad som ska få kallas finlandssvensk kultur,
-HU8. \-<AN DOM · TRo ATT VI S\(lJLtE. VÄ(,A (,öRA LÅTAR PÅ E. N NÄR' tJTE E. tJS RANK ZA PPA TöRS! •
D Det är väl också onödigt. men en sak tycker man vore sjävskriven: Finlandssvensk kultur är kultur på finlandssvens ka!
----------------------~========~---------------------Nu tycker jag att det är dags att någon
Vad har svenska jolket
med Stenmark att göra?
Det är olympiska spel i Lake Placid . Ett spektakel som vanligt. Och hemma snackas det bara om Stcnmark och om han ska vinna b~de st orslalom och specialslalom . Grabben har ju vunnit alli som gär att vinna och nu vill han naturligtvis ha tag i en olympisk guldmedalj ()ås~.
D<·t kan jag förstå. Vad jag intt, kan begripa är att det v('rkar som om hda s\'enska folket o, ksä hade med det att göra. Vad har vi med dl·t att göra egent ligen> Vi har ju intt' tränat. Vi har ju intt' gjOrt ell skit för al! Ingemar Sil'nmark ~ kullc bli , å bra som han är. Det är ju han ,ji'" som har gjort Jllting . (\ h [JU ska h,ln i" gulJ . !-Ida fol krt kr:ivl"f dl"! . Fy fan. Ut grabbm vara i frt·d .
Vi kan \'äl vara glada att det finns en skid3kare som åker så rytmiskt, s3 vackert som Stenmark . . . Men. tyvärr, tror jag att vi har mis· sat hela den grejen. Vi skiter i Sten mark , egentligen. Det är inte han som är intressant. Det är hela vån sätt att leva . Förr slog "i oss på bröstet och sa : " Vi är bäst i världen på allt. Rikas!. vackrast. bäst". Sen började vi begripa att vi intt var så bra i Sverige . Det är knark och fylla, ungdomsarbetslöshet och uts· lagning . Nu har vi bara Borg och Stenmark kvar. När dom vinner så kan Vi för några ögonblick glömma bort eländet, sl~ oss på bröstet ofh skrib : "Vi är bäst i alla fall!" Dct är nog det det handlar om. <tC t" ' ~'J ,:. '-\,~rJ ,
C~
gör någor åt den finländska filmcensu ren . Har den verkligen någon uppgift att fylla? Vad jag vet är film den enda kultur form som genomg~r statlig granskning i Finland . Då censurstadgarna dessutom är enormt föråldrade sker det gång på gång missprydande ingrepp i filmerna. , Kan det vara rätt att en liten grupp människor skall bestämma vad de tror , är skadligt för oss biografbesökare ? Är den finländska ungdomen så omogen och försvarslös alt den inte utan att ta skada kan se på en film som "The Warriors". l Finland, med en åldersgräns på 18 år. totalförbjöds filmen . Vad en 15 åring i Sverige Hr se på är ej lämpligt för en myndig person i Finland . Att det var så stor skillnad på folk här i vån västra grannland hade jag in gen aning om. Är inte en myndig person i Finland så pass mogcn att han eller hon kan bilda sig en egen uppfattning om saker och ting> "Filmbiten"
o
Lovisa-kärnkraltverkens av. lallsproblem viltades undan !Ded att grannen enligt avtal var bun den att ta emot dem. När det blev så dags sa grannen emellertid njet och den (inländska reaktionen var än en gång ett kraftfullt "jaha". • Bosse Slenström på ledarplats i ÄU
I
Torsdagen 21.02 .
••••••••••••
\'al Höykinpuro i det ögon blicket då Y&im~ en åt sej EM
BERI e. -...NYGÅRD
o - Varför går mina tan kar tilt Höykinpuro? Orsaken finn i lake Placid . När detta skrivs har foster landet just gått på en propp mot Polen. 5-4 i baken och skam på torra land. Sen har det gått en vecka. och det är möjligt att man har revanscherat sej . Det är . lika möjligt att man inte har gjort det. Och förresten är det ointressant. Oberoende av hur OS slu tar kommer jag att få läsa i lagledarkommentarerna att årets målsättning är upp nådd . Det brukar vara så . D Så länge nån människa kan minnas har finl ändsk is hockey talat om att ta medalj . "Nu äntligen ... " brukar det heta. Sen när man har missat medaljerna och det är van ligen med betryggande mar ginal - är kommentarerna fonfarande väldigt optimis tiska: - Det här var ungefär m:ilsättningen för i år. Nu kan vi lugnt jobba vidare ... Och så en dag - kanske blir det år 3056 - har man till slut sina efterlängtade bronsplaketter . Men den dagen lär man in te få uppleva . D Med finländsk ishockey och Polen förhåller det sej så här : .
o
Höykinpuro sa inre myc ket . Eller kanske han sa en hel del. Vad vet jag . jag kan näs tan ingenting om Höykinpu ro. Jag tror inte jag har läst en enda intervju med honom. Det var inte på det sättet man lärde känna honom. Sen kör ryssar och tjecker Man kände honom som över polackerna med upp den där som var att lita på skattningsvis 68-0. och men som ändå aldrig blev rik medborgarna blir tystlåtna. tigt bra. Den där som alltid Det skulle de ha varit re slog ett antal svenskar men dan från början. Dc: borde ha som visste sin plats i lärt sej av Höykinpuro. förhållande till världseliten .
Varje gång lejonen blir pressade. brukar det heta att Pol~n är framtidens hockey nation. - Vem som helst får se upp med Polen. brukar kom mentatorerna säja för att förklara fosterlandets fadäser .
Ingen delade ut medaljer i förskott. Ingen blev heller besviken när han inte tog dem . Man skrev inte sönder Höy kinpuro. På sin höjd skrek väl Sev6n lite extra på mel1anvåg nån gårig då svenskarna fick på nöten. Men det var inte mera med det.
o
Jag tykcer att Numminen och grabbarna ska ta och stu dera fenomenet Reijo Höy kinpuro.
•••• •••• • •• •
i startar sportlovet med en häftig •
l
NYBY
- l--pershow med
discokväll
fred. 22.02 kl. 20.00-01.00
Umeå Disco
Bussar S mk/turen
Näsby k'l. 19.00 via Norr näs, Töjby, Taklax, Korsnäs, Molpe. Vasa busst. kl. 19.30 via Sundom, Solf centralbu tik, Malax, Dropin, Hav ras, Lenni Back . Dess utom turbussen från Va sa. Kk inbuss från Bergö baren kl. 19.20 till Mol pe.
DANS I o ESSEGARDEN
till tonerna av
EXODUS Fred. 22.2.80 kl. 20-01 .I:kl1D2J1lS
buss 19.20 från Jakobstad via Bennäs och Kållby
BUSSAR : Sideby Trafik . Side· by 19.30 Skaftung 19.40, Henriksdal 19.50, Hörkmerl 19.55. Wester. Hanherjoki 19.30, Stora 20.00. Vanho· kylö 20.10, Dagsmork 20.25. Kauhajoen liikenne, Kauha· joki 19.00, Aro 19.05, Kai· nosto 19.10, Äystö 19.20, Teuvo 19.30, Perölö 19.40, Myrkky 19.50, TjOck 20.05, Kri.s tinestod 20.10.
ser till att vi trivs. Dlsco. under pauserna
LUF
Åld.gr. 15 6r
Flera dansannonser på sidan 13.
Torsdagen 21.02 .
4
PO~.N
........
KVEVLAX
........
sA ÄR DET IGEN DAGS FÖR ... VADA? ~ JO EN TOPPENFEST .
F=t!S,I.··K V E V LA X .KVÄLLEN TILL ÄRA BJU-
·Ig~~ F~IÅ~~v~~i~~BAN-
LÖRD. 23.2. KL. 20-01
IBARACU DAZI DE' NI! . kl .
• OT f rå n Gn'11 cen t er, o ravals 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.~
.- .-
Iskmo, Karperö och Smedsby.
I
.
DANSDEMOKRATI HELA KVÄLLEN! Ekmans från Bock 19.15 via Gerby, •BUSSAR:
NR 1
• Haldins från Vasa · busstallon 20.15 och 20.30.
KVEVLAX
• 15 års åldersgräns • bevakad klädförvaring . • beväring gratis endast i uniform
.
• Majors från Näset 18.30 via Muns mo, Solf centralbutik 19.50 via To by stenbro och Veikars .
NY KA RL E'8 Y
er ..r.r .r .r
~~~~~g123.2. MED pA EN JÄTTEMYSIG
HEJ pA E.!~! HÄNG DANSKVALL TILLSAMMANS MED
BARBARELA
ALOERS GRÄNS 15 AR
+
LAZY
• NU HAR NI MÖJLIGHET ATT pAVERKA VART 'I VAL AV UTLÄN DSKA ORKESTERAR. NI FAR RÖSTA pA VILKA UTLÄNDSKA ORKEST RAR NI V'ILL HÖRA I NYKARLEBY. LAPPAR FINNS VID INGANGEN.
BUSSAR: Haldins bussar fr6n Jakobstad kI.19.40. Fr6n Karleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Fr6n Esse kl. 19.00 via lappfors-Purmo-Forsby-Bennös-KovjokL Fr6n Oravais kl. 19.15 via Jeppo.
I~en svänger det till i hemgården! lord. den 23 febr. kl. 20-01 ... ... och bandet som svänger till det är inget mindre än FANTASTISKA'
CLEOPATRA!!! Ordningsmannagr. 3 Funktionärs gr! 3 och 4
Obs! VI kör in nya buss· turer så att ingen behö ver stanna hemma p.~.a. långa avstånd. Dårför bjuder vi på GRATIS BUSSRESOR! Strandlinjen fr. Malax, . Dropin·baren kl. 19_15 via Peta lax och pörtom. Ingves från Korsnäs kl. 19.30 - Strandvägen · Östra linjen. Haglunds fr. Kasko kL 19.30 via Pjelax 19.45 och Näsby 20.00.
I SLI------~~----~--------Elevtidning vid Kristinestads Högstadium
.......... 21-02
Cavaletti: ridklubben som fungerar utan häst eller stall lf.Jwuri ; fjol, började Ca· . sv. I'eTksamhet. Med· ".awu'let I!lIr då lOst., men . ri t'll1II JO st. o..Ietti fick sin börjlln nitr ,,; - b- ••gdomar - gick till lISIiet. Di/r beri/tta·
- -81 ri nu ha ett ridstall till
eIkr 1111 man skulle ord. _ l a . till _goll ridskola.
1980 1,- mk
[j GROBLADET är ett organ ror eleverna vid Kristinestaw högstadieskola.
D TIDNINGEN är egentligen helt ny. Tidigare har man gjort kLasstidningar på åttan, ~men någon egen skoltidning har man inte haft.
o
DEN HÄR FÖRSTA årgången av Grobladet har kunnat göras som en "riktig tidning" tack vare att ~en ges ut i samarbete med OSTER· B01TNISKA POSTEN
-
* ...
• HOII lill IJiinsm om-biistn hem Anill4 KiIri. och tU IN lill hö ger CtmUlkI LirJdstrÖIII och Srusi NygtJrrJ.
Cavaletti har varit till Björne. Följande månad, alltså februari. iden lät bra, si hon bör· 79, var allt klan. Vi fick en ordfö· borg och besökt Nittymaan Ratsas· ihop material .
rande, Tarja Bosuöm, som drog i ruskoulu. - l höstas var vi till Vasa, där vi ganska bra.
~''-'''''''''MSSEKRETERAREN
SEL T
ösystem! ån matkösystem är uruselt. Manalen är felplanerad, matkön borde DIa utanror matsalen. Nu är matkön in _ i salen mellan alla bord och stolar. Gi...~ står och tittar en i ansiktet när Uer och känner ibland hur kall mjöl. är med fingrarna. Sr ~en matro. .u.~a kom på ett nytt system för ett par - _...... yi gåt ner klassvis så ått ingen ...-.a spmp. olyckor när alla har rusat in i så fort lärarna: vänder ryg rusar vi ned matsalen. - aCa su:Ifruscn innan man har fått _IRIL Del är så bUt i matsalen p.g.a! ~di~n~'~tem~
Se ......
blev hjärtligt mottagna. 1 maj i fjol, bjöd vi pi morsdagskaffe pi högstadieskolan - di ~clt folk ~ rida. Se ..dan 11
o ÖP HAR uyckt Grobladet
pris i 1.000 exemplar. Vins ten från rorsäljningen går oav kortad till eleverna i högsta· diet, som kommet överens om hur man användet pengarna inom de olika klasserna.
o
Vad göra på rasten? Vad skall man göra på .rasterna? I vår skola är rastsysselsättningen hemskt dålig. Någon har kommit på den iden att våra få pingisbord skall användas som väggskydd för en dragspelsdörrsvägg, gjord av konst läder. Schackbrädena är inlåsta i lärarrummet . Tidningarna tar lärarna vara på. Gänget sitter och hänger och försöker in billa sig vilken låt som spelas på vår "slä pande mankka." "Gropen", en djup grop som är ned sänkt i golvet, vår enda myshörna har förstörts. För kuddarna som varit där har söndrats.
GROBLADET har skrivics ihop aven redaktion på hela 21 elevet. Skrivandet har till störs ta delen skett på fri~den.
o
GROBLADET innehållet naturligtvis mest skolfrågor. men också en del utifrån har man Btt med. Det kan nämnas att redaktionen äversvämmadcs av insändare j sådan mängd att det var bara en bråkdel som rymdes med i tidning.
I redaktionen:_ Sotljtl Högströ"" LollII Mill"" All";"" Kli';, CII",iJ/4 LitHIströ", och SlISsi NygtJrrI•
AIIII.So/i Lilulqml, KrisJi"" ClHJrlotlll llIIIAAoiII, &1Igl !J/o'",berg och llIfi RA"""". BIofllqftsl
RI1;",o Korp;, MilIS ).Sll'tl!ll/, Ro· ger SAOg",.,II, MWuI Perpu och Bo U"hol",. 11111 StMtIs, Christel KkttulS, U/riU LinJetl4hl. EN /IIguS, Hell' tM StMtls och Peur SlItukU.
~!!~~~~=~= ' =~='="'=~=:J _________________________ T_o_rS_d_ag~e_n_2_1_.O_2__1_98_0________________________________________ ~1 1
6
Grobladets
tyckarspalt
Vad är punk? Ingenting, bara att nån Står på nån "lava" och skriker. En del håller på punk bara för att vara tuff. Punkarna förstör sina kläder och allt möjligt. Det är bra att de får stryk! "50 - aU over"
Ner med" diinare "! Dom är ingenting, dom bara drar fram 50-talet. Punk! Det handlu om ungdomarnas liv just nu! "Punkare"
Det är orättvist att lärarna inte behöver stå i matkön. Ingen ur· säkt att de har bråttom, även eleverna kan ha bråttom nån gång. "Tvillingarna -64"
Varför talar Caner om mänskliga rättigheter då han sjä!v låter india· nerna förtryckas i sitt eget land? Stoppa kärnkraftverken! "Carter ir konstig"
Jag tycker det är skit när två ungdomsföreningar ordnar en dans på samma kväH, som Lex. Lappfjärd och Korsnäs. "Dansare" Jag tycker att det inte ska bli krig. Boppers kunde nog ha spelat- här i Korsnäs. "En av många" Skol'an är bra, men varför kan den inte sluta ett eller två nån gång? "Trött" EleveNUJ skulle få säja till lilel mera i skoloNUJ i valel av lärar. 1UI.
"F.d. skolfll1JS"
Vi vill lyssna på musik på teck. ningslektionerna! Krig å'r ett dåligt svar på någonting. • "Hurriganes" "Peace" Lille Olle kommer hem från skolan. Hans pappa säger: - Jag hu hört att Pelle är bättre än du i skolan. Hur kom. mer det sig? När man tittar runt sig sådär i klassen, kan man märka att folk har stora - Jo, det beror antagligen fötter. Fast inte alla förstås. på au hans båda föräJdru är "Fouittare" intelligenta. "Sådeså" Vu inte miss·SO ful? Enda hon var . - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - . . . , bra i vu att prata. Nr l skulle ha Är vi bortglömda vi från Uttermossa! Vi har en dåligt ordnad vunnit tycker jag. Den som vann skolskjuts. Vi åker taxi ut till riksåttan och får stå där i vilket blir ju sist i alla tävlingar. väder det än är. Varje tisdag och torsdag måste vi vänta i stan "Besviken" på bussen från klockan 15 till 16. Går det inte att ordna på Åldersgränsen borde dragas ner till något sätt? 14 år. ÖP borde komma ut 2 ggr i "En som fått nog" veckan . "Prenumerant' , Laxarna är på kommande till Finlands kust. Enligt observationer på Kutklob ban .
Boppers är skit, de är bara ett humbugband! De tror att de är bäst, men de kunde spola ner sig. Fastän de är från Sverige, är de inte kungar. Carl-Gustav har väl stigit dem åt huvudet, de tror väl de är hans bröder! "Boppers-hatare"
Varför ha skillnad på elever ni lärare? Om man verkligen k. ser men inte förstår, varför d. ' bli mobbad av lärare som tyc ker att somliga å'r duktigare än andra. Fast man kanske inte råkar gilla det ämnet. - Think Iwice! "En som försöker"
Sluta klaga på ungdomen, alla ni som är gamla. Varför säger ni att ungdomen super p~ dan· ser? V AD GÖR NI SJALV? T.ex. kvinnorna springer med flaskor i handväskan, så känn er träffade! "Sluta klaga"
I E/vis namn till bords vi gå allt sämre mat och dryck vi få. Man borde vara skapt till gris att kunna njuta denna spis. "Mar/boro"
:stad-topp- I. I Was Made for Loving You (Kizz) •••••.•••••••• 96 p 2. Gimme, Gimme, Gimme (Abba) •••••••••.•...•• 32 p 3. No More Tears (Donna Summer & Barbara Streisand) • • • • • • • • • • • • •• 20 p 4. El Lute (Boney M) . • • • • • • . . . • • • • • • • • • • • • • • • • .• 17 p 5. Born to Be Alive (Patrick Hernandez) ••••••.•••• 16 p 6. Bahama Mama (Boney M) ••••••••••••••••••••• 12 p 7. Mr Bassman (Boppers) ••••••••••••••••.•....••• 7 p 8, Gotta Go Home (Boney M) •••••••.•••••..••.••• 6 p 9. Go West (Village People) ....................... 4 p
10. Ring My Bell (Anita Ward) ..................... 2 p
Varför skall närpesar och lappf- I järdsbor vara fiender bara för att ..- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -. . dom gamla har varit i luven på va· randra? "Kräfran" Jag tror nog att Liverpool vinnel serien med Kenny Daglish och Da· vid Johnson i anfallet och Roy Cle· mens i mål. Liverpool vu ju 70 talets lag, och det blir nog också SO-talets. "Liverpool.fantast"
Varför blandar man in poli. tik i olympiaderna? Så var det ju inte i de olympiader som grekerna hade som ett närmande alla emellan och med nedgrävda stridsyxor. "Idrott bra utan politik" Det är kul i KHS, alla lärue är sc hyssta, och det gör att skolan är kul. Timmarna går bra, och på ras terna är man ihop med en kompis. Eller med sin pojkvän. Varför skall man älska den man ej kan få? - Just oet!!! "14-åring"
En skoldag
I I
EN skoldag börjar med att det rin· ger in till första lektionen klockan kvart före nio. Då hämtar elever· na sina böcker från skåpet. När första lektionen har börjat, börjar lärarna vanligtvis med att förhöra läxan. Då är man ännu ganska slö och orkar inte följa med ordentligt och lärarna blir ar· ga. Rasterna är alltför korta och det finns inget att göra pli rasterna. Somliga gånger får vi höra på mu· sik men det är nog mest på matras ten. Det bästa med rasterna är att man kan vila en stund före nästa 'lektion.
Tredje timmen är oftast orolig för alla väntar att få gå till maten. Matkön är alldeles fel planerad, det är alltid sil långa köer. Det är bra när matrasten är fyr· tio minuter lång, dll hinner man göra såna saker som man inte hin· ner göra på de vanliga rasterna. Mellan fjärde och femte lektio· nen är det uterast. Det är bra att det är så, för man behöver lite frisk luft, man blir mycket piggare än att sitta inne hela 'dagarna. Femte ummen är man aktivare än vanligt. På sjätte timmen är de Oesta oroliga, de väntar på all få fara hem. På tisdagar och torsda gar kan man ha en sjunde timme, då man eventuellt kan ha stöd i olika ämnen, men oftast åker man nog hem.
Vi skall inte behöva gå ut på ute Mikael Perjus rasten. Den är onödig . Det tar ba Bo Lövholm ra på krafterna att gå u L "Bra att vila" L.__________________________........
I ;r ~1__________________________~__________T_O_r_S_da~g~en__2_1._0_2_1~9~8~O__--------------------~-----Kari som är tvåspråkig: /
,-PI"
// ; K:$/Ild råkar man lIIfor språkstrider. Ir/ör? svara någon som
, 'Tycker att det är jättelöjligt med språkstrider"
J rg vet inte om jag rlik mej till svensk eller ~
Jag har alltid prarat två språk. Re dan före barnträdgården var det råddigt. När de finska barnen och svenska barnen hade snöbollskrig eller faktiskt stred, var jag alltid emellan . När jag såg vem som höll på att vinna gick jag på deras sida. Sen började jag i svenskspråkiga barnträdgården för ' min svenskspråkiga granne började också där. När det blev skoldags gick jag några år i finska skolan. Jag klara de mej bra men jag skrev dåligt. Ibland fick jag höra: Du som är svensk, kuule hurri ... ' Men för det mesta hade jag rik. tigt bra kamratkrets. Som sagt gick jag bara några år i finsk skola. Sen flyttade jag till svenska skolan, för att 'm ina barnträdgårdskamrater gick där al lihop. Inte var det lättare där hel ler. Jag lärde mej skriva svenska först på 7:an . Alla mina rättskrivningar hade varit under 5. På första året i svenska skolan blev jag lite utestängd . - För jag var ju finne. Flera i finska skolan slutade helt tala med mej. Men nu j har det nog g.ht över.
Jag är god vän med en hel del. Men det var inte allt. Ifjol när jag deltog i en konstutställning [ör ungdom, trasslade det till sej fak tiskt. Jag deltog som finsk (jag ha de talat finska hela tid~n . ) I "Sy din" skrevs det n t svenskarna lyste med sin frånvaro , I reportaget nämndes också mitt namn, Någon som inte kände mej rik tigt bra, sade då : - Hur kan ni skriva så, för det finns ju en svensk med? Redaktören ringde genast till mej och kollade upp vart jag räk nar mej . Följande dag fanns en ar tikel om mej . - Hon är finsk men talar fly tande svenska. ' Plus mycket annat om svenskan och finskan . Jag tycker att det är jättelöjligt med språkstrider. Kan inte alla va ra tillsammans. Redan som barn, lär man sej att finnar och svenskar ska skiljas åt. Det är ju fel.
I
l .Men tänk att av Finlands befolk
nmg är 6 % finlandssvenskar. Det är jättelite, Men vi bor ju i Fin land, så man har rätt att tala finska och vara finsk. ANNEU KARl
ner. I turnen ingår ocksA olika studiebesök lör att lära mer om andra länder och kulturer. Grup pens budskap är: Medmänsklighet, lred och kärlek. Stv l. 22.02 kl. 23.15.
VÖ
SKIDCENTRUM
öppet lörd. o. sönd. 10-16 , ,___ICk,e+lift 45 m. höjd, hoppbackaro.skidspAr. IS!I:"III!D.aL ~ slalom utrustning. V ÅLKOMM~
Nwm: _ _ _ __ _
Klipp ut dc~n. kupong och skicka
_ _ _ _ _ _ __
Adress: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
den till SöU. Handcl~,pl. 10 D 65100 VASA 10 <lIcr ring ( 961 · 115372 och fdga cflcr Bror
or på framtiden
_
hd~r
o
halvlr D
-;1
q~~._,
_________________________________ T_or_~_a~g~en_ _2_I._02_ _1~98_0_ _______________~--____________
~~
8
"Hemskt att stå
långt bak i kön"
USELT
GJY er tJ. ~ * qp~~F
il BESTÄLL DIN VINTERSEMESTER I TIDI
f: 6 Un er \1
a
e~
't5BU ~
I PRISET INGAR: RESAN TUR/RE TUR I LYXBUSSAR, 1 VECKAS HELPENSION, BASTU DAGLIGEN,
LOGI I 2-4 PERSONERS RUM .
HUSMANSKOST.
_
,2,
_
,
FRÅGA OCKSÅ EFTER ANDRA ALTERNATIV.
AV VARA RESOR FINNER DU En LAMPUGT ALTERNA
TIV, SADE NÄR DU RESER I GRUPP. ENSAM ELLER
MED DIN FAMILJ. RING - sA FAR VI DISKUTERA I
VIA NÄRMASTE RESESYRA ELLER DIREKT FRAN
RESEBYRÄ
»e«
BaJNUI
. NARPES
Tel. 962·41271
Sparaochgör
en klok
placering.
Kansallis-Osake-Pankkis förmånliga aktieemission 11.2.-6.6.1980. ~ kANSAWS-OSAKE-PANKKI
lIeldltsfQg bielJR* 5)®[J~~~®IbJ©)IT'U[k® U'i)
KRISTINESTAD Tel. 962-12350
LAPPFJÄRD Tel. 962-21 115
HS -&0. '.'
Det finns inga fönster i matsalen endast
takkupoler så solen slipper inte in dit.
KAJ: - Det är inte roligt att stå i matkön. Jag försöker ofta gå förbi. Det nya systemet är dåligt. Alla borde få gå på en gång så man har chans att inte behöva stå så länge i kön. - Lärarna borde inte gå om. De är så viktiga. MIMMI: - Det är hemskt att stå långt bak i kön . Det nya systemet är inte mycket bättre än den förra. - Lärarna borde bara gå om när de har bråttom, annars borde de ställa sig i kön, så de vet hur det är.
CHRISTINA: - Jag gilllar inte alls att stå i kön . Man borde få gå rakt till kök san och få maten direkt. Systemet blev nog inte särskilt bättre efter förändringen . - Lärarna borde också stå i kön.
HUSMOR: - Matbespisningen går nog bra för oss bara eleverna har tid och håller sig lugna i kön. Det nya systemet är bättre för det är mera "utspritt" . - Jag har inget att göra med
"Vi får tillräckligt med luft • fast Vt är inne!~' VAD GÖRA
vad lärarna gör. BOLA (LÄRARE): - Jag tycker om att vara i kön, när jag får gå först. Nya systemet är ganska förnuftigt. Det underlättar i kön och ingen kan gå före. - Det är bra när vi lärare kan gå först, vi har så mycket att göra. - Förbereda sig för timmen, ta fram filmer till OH och ordna före eleverna skal'l se på video osv. - Men om man har "ledigt" kan man nog ställa sig i kön.
"3 GENIER"
Någon förälder har krävt att eleverna skall tvingas ut på uterast. Men vi får nog till räckligt med frisk luft, fastän vi är inne. Det drar från fönstrena och snöar in ge nom takkupolerna. (OBS! byggd 1976) Här är några exempel på vad ele verna tycker om rastsysselsättnin gen .
- Jag tycker att uteras bra, om det är vackert väder den skulle vara frivillig.
MIKAELA: - Jag tycker att det inte finns någonting att göra på rasterna, det skulle t . ex. finnas tidningar, koro na och spelkort. - Uterasten skulle vara frivil lig.
Oill:
BOSSE: - Man sitter bara och hänger i ett hörn. Det skulle vara trevligt om man skulle få kuddarna tillba ka till" gropen".
RIITTA: - Inget att göra, tittar karna och talar med dem, tankar och känslor, och omkring i skolan.
- Här finns ingenting at på rasterna. Spelkort och se räde borde skaffas, och pin den skulle användas . - Det är ganska bra m rasten. men den borde var f
I 9 ~______________
=-~______________T~or~S~da~g~e~n~2~1~.O~1~19~8~O~'____--------------------------------
"Tennis å-r ·en----. omväxlande s ort" ;: LöJ Hög7Ui$,
16, spelar ten - ; toppe_ av Kristinestads
4
~,.KA POSTaN
Landlubber och JAP·farmare Skjortor, blusar, jackor, m.m.
KY SUOMI·SET KB Salutorget 1 - Kristinestad
-.uw•.
lMtJ· ~se"te,ar Kristi-
-
TnlliskJubb (KTH)
VALOKUVAAMO-FOTOGRAFIATEUE
_ _ _ trtilulre och är ; _1Ui-rrt ; frågtm om
2latJamo KRISTI INA-KRISTINESTAD
- akti'"l i ue ~ l sig " ända till ~e i Sydbollen och en nationell junior i Vasa -78. - lronisinuc:ssc väcktes dl sig tennis i 1V. Hm tyckte ckt \ erbde in u essan t och - art pro\-a. Drt är en ganska omväxlande ~ det ger dessutom god bxlditioo . Grundkonditionen. som na .-l!.on"'" behövs i all2 sponer, f~ -
Puh . 11426 Tel.
25.6.-10 .7.80 FRANKRI KE-BELGIEN . En annorlun da bussresa (täJtresa) vi besöker bl.a . MoseJdalen, Reins, Paris, Loiredalen , Bryssel. Pris
I 590.
RESEBYRÅ KRISTINA I Kiistinestad tel. 962-11078
<U ffi 'l 6tzp;6 Bl x~ 8
- tränar tennis ca 7-10 och är med i ca 15 täv i ~et . Han tycker bäst om spd2 p~ fihmalla inomhus p! grusplan utomhus . lcifs största problem är den tränarbristen här i K :sad_ ·Xii:m:1:5U u äaaIm hixur hm i
sammetsjeans ~
brun
,~t>;
::å
"
vinröd
å
~ ~
Florida
8
collegetröjor
.~<f" grå ~rårt
lo,;
beige NYGÄRD
lnne. O m man är för
Im. Kristinestad
-
Tilta mamma en kanel. Fel, du ser väl all det är en karaff.
bar prov följande timme tm.n fl vara inne . ~. ( LÄRARE): - lXt finns för mycket all göra l2SIaTla , jag kopierar, möblerar i kJassrummet, letar efter öv
-
O m jag hinner dricker jag
-
Uteraster är prima . Frisk Man känner sig förnyad . - Det skadar inre all vara ute är lite förkyld . - l 'lcrasten borde vara friviI när der då är så mycket - er inne så måste det
DET IN ÄRMAR SIG! I FLYTTN I NGSDA GEN ... men tUls det kan du köpa vårens modehala re, klänningar, kjo lar, blusar, kavajer, etc. från MODEAFFÄR SAGA PERJUS
'"3 GENIER"
I'
IKLÄ'!!...
SilIlsb.p$SJpel borde skaffas. 4..JZ:D5ZlaJ är nog bra, det bänV- med på tim-
dn ar -15 ' C borde
9, -
Guld och Silver
FÖRENINGSBANKEN I FINLAND
Gåvor av beständigt värde
även ungdomens bank
UJRAflFÄlR
lE. A. öSTlElRlHIOJIM
KRISTINESTADS KONTOR
KRISTINESTAD
Tel. 962-11101, 962-11022
Tel. 11074
ROSENBACK:~n BUTIK KAUPPA
Vid Salutorget 1, Kristinestad ~~~~~~~~~~~~"~F~Jl~~~D~.~~~~~l~l~R~~~~~~~2~1~~~1~2~1~~~~2~1~ ~3~~~~~~~~
•
Torsdagen 21.02 1980
- Han kan inte förklaNS, bara siiljas! Har Tom Parker sagt om Elvis PresJey. Tom Parker var Elvis' manager, och ban gjorde verkligen allt för att siiJja sin "vara". När Elvis sörjde sin dötla mor,
år?g Parker nytta av händelsen genom att filma, fotografera
och registrera varje tår i massmedia. Vem var Elvis egentligen? - Mats Åstrand berättar mer om honom i GROBLADETS kulturartikel. Teckningen å·r gjord av"Henrik Smeds.
Elvis Presley
"Han kan
NTE
förklaras bara så-ljas"
Berätta för ÖP så berättar ÖP. • HÖR HIT ur· foUr., UI\gdornuekl'nCnll'r och
övrit:. unadom·
sarb~lant
• VIll OU an ditt oan'd~ och din IÖftnings ~1:rbamhel ska noct'ru i ÖP1 - Meddela i si raU rtdunionen om ....d.tom Ir
p'a""'! • GÖR
nu e..mpd si; hlr:
• Ri.na t'lWr
~y
kona mcdddanden om bide smlll odI
SlOC'd
• SMv ~pon~ (',liK I.rrikJar om viJuigue blndeberl Gör
del sjllv en.et konlUll ntn &\I ÖP:, loIu.la kOfTnpondcrH'
er. Skri" h.ellft kon In lin,l, dl 1r riJJten mindrr an dt'1
inte rymt med.
• SIc.lcb en bild (s....nvil)l- En bild
Ird~ bl5llnlucllu
• 01:.'1' HÅR ar vikligl av dcn or'Ia.Un In ÖP uue har rt$UJ1otT
an rtda.kcionCUI buu_ all! wwn hltldt'r pi unadomtlronlcn.
SHM'n; ~ mått' yj, n.euru.tvis hinna med . men nn.inmcdd~
lInd~n skOCct du hb! IcnOftl III M,.. eller "'" .... tjii".
• OBS: GeflOID 'CI'I t'tfIclb\l.ddcn rapponenn. ka.o du uvt.od.
ÖP
tom ~I SL&,:I "med~tIlsbn:v"l
........----H S- 8 0 , - - - - - -../-,
Rån, tiU ,...l..t..xftd. 961-6U SI"
VA$&I'td . 96I-ItHll
Jlkob&fAdU'td. 967- t) SSS
•
-----I
Elvis Aaron Presley föddes 8. 1. 1935 i Tupelo, Missisippi, och dog 16. 8. 1977 i Memp his, Tennessee. Vem var då egentligen den
_ Kinn pli mina muskler gosse! Med ena handen kan jag stoppa ett snälltåg i full fartl - Skryt lagoml - Det är sant. Jag är lokförare I
-
ne rockens konung?
År svaret det helt otroliga, att trots fantastisk rikedom och berömmelse, så var han hela sitt liv den skygge, blyge och osäkre pojke, vars hela värld gick sAnder då hans mor dog?
Barberaren till kunden: Vill ni ha kvar polisongerna? Ojal Bra, kan jag stoppa dom i en pl1se?
Det hela började med att Elvis spelade in en platta till sin molS födelsedag . Han sjöng "My Happiness" och "That's When Y our ~eart·Aches be
Specialaffär
gin".
•
I
• sport' • jakt • fiske • fritid .
SPORT-BODEN H. Högnäsbacka 64100 KRS tel. 12440
Chefen för den lilla Sun Record. studion Sam Phillips gillade Elvis' röst och lät honom spela med tvi erfarna countrymusiker - Scotty Moore OCh BiJl Black. Efter tvi års misslyckanden började' det aven tillfällighet: - Elvis försökte spela en rocklit som Sam Phillips rllade höra och gillade: "That'. All Right Mama".
Tbat's All Right 14 gånger i sträck
Den 7 juli 1954 hördes Elvis för fölSta. gången i etern. Radiostationens tele fonväxel blev blockerad innan plattan spelats till slut. Man fick köra "Tbat's All Right" 14 golnger i sträck. Det har inte hänt varken förr eller
,.
Du får alla livs~ medel du be-I höver frå n oss. Förmånligt.
Men början blev ändå besvärlig, El· vis tjänade bara lO dollars per kväll, men på bara ett halvår steg hans in· komster från 50 till 2000 dollars i va;· kan. 1956 kom Tom Parker in i Elvis liv. Han var en PR·man med en otrolig förmåga att "göra pengar". Parker har sagt om Elvis: - Han kan inte förklaras bara säljas. Han skapade också en industri som gjorde Elvis·prylar . Nu strömmade pengarna in . JU 1956 "s:llde" Parker Elvis Presley till det jättestora grammofonbolaget ReA. Samma år blev Elvis filmhjälte. Han medverkade bl.a. i Love Me Tender, Loving You, Jailhouse Rock och King( Creole. Mellan åren 1956-1969 spelade El. vis 31 filmer som gav en inkomst på ca 25 miljoner dollar.
Smilfet, impotent söngare
Hans filmer blev inga kritikerframgolngar och det med rätta Samtliga var barnsliga "plastproduk. ter" som I:lngsamt men säken tog HI pi det vitala, ria vilddjuret Elvis och dränkte honom i sirapssöta arrange· mang och förvandlade honom till en smitet inpotent solngare . Elvis var aldrig nöjd med sej själv: Jag tror att jag kan göra det bättre, sa han hela tiden . När Elvis spelade in skivor i studion rörde han sej omkring och var ibland
Han sjunger direkt för lO miljarder människor. 1974 börjar nedgången . Han får problem med vikten, sommaren 1974 vägde han 130 kg . Hans scenframträ· dande blev sämre. Golng pol gång m~te han läggas in på sjukhus. Depressio. nerna tar överhanden. Men under denna tid upplever han ett gyllene ögonblick - nyårsafton 1975 sjunger han i Pontiac Michigan för sin största publik i en live· konsert - 60000 människor. Den kvällen blev han ocksol de stora rubrikernas man, hans byxbak rämna· de. Den 16 aug. 1977 gick ridån ner för sista gången för Elvis Presley. Han hit· tades död i sitt badrum. Och "hela världen" fdgade: Vad dödade Elvis Presley? Narkotika? Sömntabletter? Eller vad? MATS ASTRÖM
alltför långt fdn mikrofonen. Tekni· kerna var missnöjda, men i själva ver ket var han genial och långt före sin tid.
"Jag kan gÖN det bättre" Ar 1958 di Elvis avtjänade sin tvolåriga värnplikt dog hans mor Gladys Presley. Elvis Var mycket fäst vid sin mor och älskade henne högt. Parker drog nytta av denna händelse genom att filma, fotogarfera och re· gistrera varje tår i massmedia. . Under samma tid träffade han (El· vis) Priscilla Bc:auJieu och gifte sej fölS ta maj 1967. Efter nio månader blev Elvis far till en dotter: lisa·Marie . Allt sig bara ut på ytan, men efter 5 år lämnade PrisciIla Elvis och tog med sin dotter. Den 3 dec. 1968 pånyttföddes feno· menet Elvis. Det var en av amerikansk TV:s skickligaste män - Steve Binder - som hade ansvaret för den show där Elvis kom tillbaka.
Fakta är hämtade ur Kurt Thyboes bok: Elvis i våra hjärtan.
P"'------.. . - -----...
Direktsiindning för 10 miljarder
De följande åren var ett verkligt triumft:lg. Hans arvode för en molnads uppträdande i Las Vegas uppgick till 1 miljon dollars. Den 14 januari 1973 når han toppen av sin karriär. Via satellit underh:lJler Elvis på Hawai hela jordklotet.
- Vet du Algot varför det inte klätt- ' rar några elefanter i träna. - Nää??i - Jo för flodhästarna är där och skuf· far ner dem.
Pelle kommer in till köket och säger: - Va,d vAra grannar verkar snMal - Jaså, varför tycker du det? - Jo, du skulle ha hört vilket liv det blev på dem bara för att deras lilla ba· by hade svalt en 50· pennis slant ..•
I
~-iff) nya klortvättade l jeans
~ _ 10.II<6jo, ... ..
'\ ·7t?$~
~
~Inya LUSY Strandg. 4Z " 'K:STAD ~ '",.
LIISAS BUTIK Tel.962-1225O SPAR-BJÖRKLUND Krjstinestad
"
SPECIALAFFÄR FÖR UNGDOMS· OCH BARNKLÄDER'
~_____________________________________T_o_r~__ag_e_n_2_1_.O_2__1_9_8_0______________________________ ~ ~
);;;:R:Tr...KA .-osT.!
, Q
Asikter
0111
provhetsen.'
Oy Lindell Ab Dagsmark tell. 24 302
o
VART GLADA
BUSSRESE PROGRAM-80 U/4 JO/S l/O o. 4/1 Nordkap l, .2, .9, 2)/0 Väst Nor,e .4/0
."7 .9/7 U/7 "/7
"Man orkar inte låsa på alla prov så bra"
o
o
IVJtarituz Lindedahl, 7a:
- J.1I t),<k~r det är för mycket att
lä· p;I m gwg . Man orkar inte-Iäsa pi prov s1 bra.
CAVALETTI CA VA.IEITI strävar till att f1 till bide häst och stall. Men da 11' inte det lättaste, det finns mioga svlrigheter. FOrst miste det finnas folk som är villiga an skaffa stall, som allts1 kostar pengar. När vi har stallet, måste vi få e n passlig häst. Och när vi har en häst mlsie vi också ha skötare, ridlära re . .. O BLAND medlemmarna finns personer som kan undervisa nybör
jue. Att hitta en plats för stallet är
odså en svårighet. O FASTAN Cavaletti inte äger nre sig häst eller stall fungerar rid wabamheten. Cavaletti hoppas rcsurxrna i närmaste framtid lieb LiJ! för en ridskola. mmar är välkomna! ANNINA KARl
Annituz Karl, 9b:
- Det är för mycket prov p:l. en g:l.ng . Alla lärare kräver att man ska läsa p:l. just deras prov . Dom lyssnar inte på v:l.ra ~ikter Ulan gör som dom tycker . Man borde sprida ut proven på hela terminen . Ett till två prov i veckan vore bra.
o - Tycker du det är fel att de flesta proven ra sar ' över en i slutet av terminen? Vi intervjuade några elever för att få veta vad de tycker om prov hetsen.
Men Danielsson ans:l.g art det vore bättre at! eleverna och lärarna sinse mellan kunde diskutera fram lämp ligt datum . Han ans:l.g ocks:l. att om eleverna skulle ha mera ansvar i sko . lan . skulle deras arbete bli mera me nigsfullt. ROGER SKOGMAN & MATS ÅSTRAND
Anonym, Bb:
I d,r IS d,r S dir .0 dir
7 dir U dir 2 d,r S d,r • dal
Öland Furuvik Tyrolen Uechtenueln Kolmarden Salmen runt Pas.ionsspelen, Oberammeraau
Dalarna Rhea U Mosel
I /I ) /1
) d,r I da,
)/1 9 o. 10/1 U /I
II d lr • dal S dir
u/S
7 dir 2 dir 7 dir
0/9 14/9
Ring 928/11570 eller skriv så skickar vi vår nya RESEBROSCHYR.
Se mera! Res med
I1,$VNgpVlSI,liJ Kontoret N. Esplanad,atan.
22.00 Mariehamn kl.•0 - 1••
UNGDOMAR!
- Det är inte bra att alla prov kom- , mer på en gång . Man Ur ingen fritid .
Man skulle i stället ha mindre prov
och fler läxförhör.
Att vara ung, betyder för mången att tvingas göra val med verkningar för framtiden; yrkes val, livsstil etc. Valet av bank är viktigare än mången tror.
o
Vi frågade också vår rek tor, Henry Danielsson, vad han tycker om provtätheten:
HÖR EFTER VAD SPARBANKEN KAN GE DIG INNAN DU BESTÄMMER DIG Med vänlig hälsning!
- Det är för mycket vid slutet av ter minerna . Man har bland lärarna dis kuterat an göra ett provschcma där alla antecknar och kollar när det är lämpligt med prov.
SPAR 'B ANKERNA Kristinestad - Lappfjärd - Sideby
De rätta Imärkena f@@@@@@®@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ från oss Gul & B ; YNG'V E STOORS wanted lä ~ @ PUSS~lUMM ~ @
~
~
CJ ffi! ~BL:JUe :;; ~ t8
_. $1.
r7 ~,-..~
~ ..:.urllt..MID:11I
digglifS Jeans-Butik Rådhusgatan 1 KRIISTINESTAD Tel. 962-11910
~ @ @
~
~
!/A
Hawaiimusik finns i följande affärer
Jakobstad Kb H Höglund Kb Westerlunds el-affär
;
Nykarleby Kb Westerlunds el-affär @ .Nykarleby elaffär @ @ Munsala @ Jacobsson Kb @
~r~~~,i:
@
~
Radio -
Tv-service Sarin
Vörå Vörå Bokhandel Vasa Ollimusa Solf Östmans Radio & TV Petalax Nyströms Malax Stenco
I
/fI
~
~
Korsnäs@ Korsnäs Silcentral @ Allköp @ Närpes @ Musikaffär Sigi & Ves a @ Krlstlnestad @ Pee-Gee-Shop @ @I Importör och @ distributör @ Ii'
Kb Grankull & Co
@
Kristlnestad @ ~ Tel_962-11710 @ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
-
Torsdagen 21.02 1980
I Kristinestads högstadium finns det olika sätt att "livnära" sig. Det finns en speciell elevkantin där det säljs karameller av olika slag. Kanti nen bedrivs av åk 9 för att be kosta klassresan i vår. Mitt emot kantinen finns en nyinstallerad automat, där man kan köpa kaffe, chocklad, te och buljong. Den kan även användas av andra som besöker skolan.
I nedre plan finns dessutom en läskedrycksa u tomat. Vad tycker då eleverna och rek torn om detta?
• Ka"ti"e" ; K:stads högstadium sköts av ä,.sku,.s 9. fö,. att tk ska fd pe"ga,. till skol,.eso,. och sä"t. Ha. som sii/je,. hete,. Mats Åst,..,1UI. De öv riga ii,. A""i1lQ Kari. Bo Lövholm och Mikael Perjus.
. KRISTINA, ÅK 9: - Det är bra, man behöver in· te gå ner till staden om man viJJ ha något gott. .
HENRY, REKTORN: - Det är bra att det kommer in pengar. Med dethär systemet sp ringer eleverna inte så ofta ner på stan. - Kantin·verksamheten har· också en pedagogisk uppgift. - För städerskorna blir det be·
"Kantinen är BRA" TOMMY. ÅK 7: - Det är bra.
tungande, eftersom pappersskräp slängs lite varstans. - Det kunde vara bättre ord ning.
HARRY, ÅK 8: - Kantinen skall bort, aJlt an· nat är bra.
PIA~ ÅK 8: - Jag tycker att det är bra. JAN·ERIK, ÅK 9: - Det är bra, man behöver in· te gå ned till staden.
~~~~~~~~~~
..
Martens trädgårdsskola
• BlI1Iila Ko,./sso., ÅknuI, och Mari4 Holmberg, SiMo trivs pd MArl..s trildgdrdsskol4. (Foto: Bjarru Smeds)
"Klart att vi fortsätter' ,
stadga it gruppen.
DI "Klart vi fortsätter"
Hur blev det med omdiskuterade Martens trädgårdsskola? Fick. s~olan elever? Hur lö per arbetet? Hur skall det bli nästa år?
lo
- Här går det bra, säger direktions ordförande Bjarne Smeds. Vi har 12 elever som läser och jobbar och ser ut att trivas. Klart vi fortsätter. Ett problem just nu är att vi inte är med i gemensam elevantag . ning. - En sak som jag tycker är bra är att vi inte behöver syssla med alla imnen pi samma ging, siger Be· nita Karlsson frAn Brindö, Åland. Vi lJser i block och har bara nigra. ämnen samtidigt. Vi fAr göra en kurs (- ämne) färdigt innan vi börjar med ett nytt.
• Det ii,. Mikael Perjus som bjllik,. Kristi"" Blomqvist pd kaffe.
Benita tycker ocksi att det är bra med mycket praktik och att skola och uldghdsanläggningar finns pi samma ställe. - Det blir en ganslca billig sko la, tycker Marita Holmberg frAn Norrkulla, en holme i Sibbo. Benita och Maria uivs bra i
ÖVermark. Bida har fln kontakter med ungdomar pi orten. Benita har sllli och bekanta i Vasa medan Maria söker sig mot Närpes och vänner i Filadelfia-församlingen. De besöker ocksi kurser i Närpes
MI: I Benitas hem odlar man toma ter i växthus samt frilandspro dukter. Man säljer dels till Abo och dels till Mariehamn. Hennes mor
~
hemma frAn Kvevlax. Spriket
och släktskap i Österbotten var or saken till att hon valde Mattens. Marias val skedde mera spontant pi basen aven annons. I hennes hem hiller man pi med frilands odling med sikte pi försäljning i Helsingfors. Rektor UIJa Stolpe menar att den h~ blandningen av elever frAn oli ka hill, äldre och yngre, har gett
- SjälvkJan skaJJvi fortsätta, sä· ger Smeds. Yrkesutbildningssty reJsen har godkänt Manens uldgirdsskola som bash för uäd girdsutbildning. Nästa h räknar Smeds med att Manens uädghdsskola får stats· bidrag via Korsholms lantbruks· skolor. Formellt blir det en s.k .. temporär utbildning. Tillsvidare är. det Närpes kommun som sth för kostnaderna vid skolan. - Nästa h - det betyder in kommande höst - får det gärna komma ännu fler elever. Vi räknar med att kunna ta emot 16 elever.. - Men vi är förstAs i underläge genom att vi inte är med i gemen sam elevantagning. - Men det betyder förstAs ocksi att vi kan ta emot anmälnin gar en hit in pi sommaren. Det kan t.o.m. löna sig att höra sig för till Manens ännu i höst, ~G
Torsdagen 21.02
13 St6nI:a problemet för fin IIIIIld!ib Sl'uderande i Umeå är
och den nya miljön. Del gäller naturligtvis främst såna som är finskspråkiga. et
- Finlandssvenskarna klarar sej ofu bättre, även om det va ries-ar en det. Ofta har de kompisar i stan när de kom Illa' hit, och det löper rätt bra.
Möjligheterna att få svenskt stu diestöd är begränsade. Det krävs att man har jobbat två år i Sverige och dessutom kan försäkra att man inte har emigrerat b a r a för att stu dera.
Finska studerande i Umeå
kämpar med bostadsbristen
Också i många andra avseenden ,..-_ _ _ _.... brister det i smidighet när det gäl ler studiestödet . Till exempel i fråga om överföringen av låne beloppet från Finland till Sverige. De studenter som ÖP diskuterade ' med, talade om en uppenbar nonchalans hos studiestöds centralen i Finland.
Det säjer Timo Nuuja, som är tillfälligt anställd som verk samhetsledare för föreningen Finländska studerande i Umeå. finländska studerande i Umeå he ter egentligen Uumajan suomalai set opiskelijat (USO) och är en finskspråkig förening. Någon motsvarande finlandssvensk Stu dentförening finns inte. Däremot finns det en allmän finlandssvensk förening i stan, och den har kommit till ' på initiativ från studentkretsar . USO har funnits till i två år . Ti mo Nuuja, hemma från Vasa. har anställts som verksamhetsledare med sysselsättningspengar . ~ Vi har två slags verksamhets områden . säjer Timo . Dels det stu diefackliga, och då särskilt kontak terna med finländska myndig heter. Dels fritidsverksamheten. Fritidsaktiviteterna betyder att man ordnar fester för finländarna . Och det är viktigt . menar Timo. Annars vore det lite si och så med sammanhållningen .
Förenings
spalten VÖRÅ UF håller årsmöte den 28 febr. kl. 19.30. Stadgeenliga ären den . Kaffesetvering. Alla med Styrelsen
KORSHOLMS UF ÅRSMÖTE onsdagen 27 . 2. 1980 kl. 18.30 på lokalen. Nya och gamla medlem mar möt upp, vi hoppas få se många ansikten . Styrelsen Uf Svanen håller
Vårmöte torsdagen den 28 .2 kl. 19.00 på lokalen i Monå. Stadgeenliga ärenden. Styrelsen
• Finska föreningen i Umeå har möte.
Det fackliga och sociala handlar till exempel om studiestödet, exa mensgihigheten i hemlandet, rese rabatter och så vidare. - När det gäller studiestödet ligger en finländsk studerande i Umeå dåligt till både om man jämför med rikssvenskarna och
En annan social olägenhet är bo stadsbristen . - Bostadssituationen är hopp lös. säjer Timo Nuuja . Jag hörde nyligen om ett par' grabbar som for tillbaka tiH Finland. därför att de iAte fick bostad. Examensgiltigheten är också ett , problem som USO kämpar med. Man har nyligen krävt att under visningsministeriet ska reda ut sa ken och slå fast i klartext vad som gäller och vilka kompletteringar som ska göras för de olika ut bildningslinjerna. Och det finns mycket annat. Han med brillorna och skägget är verksamhe15ledaren Nuuja. Men ändå inte bara sånt som man ska klaga på . Timo Nuuja ser till och inte minst dyra böcker. med landsmän som studerar hem exempel en hel del positivt i själva ma. - Det går åt minst 200 studiemiljön . Studielånets basbelopp är 9.300 månaden i böcker. - Svenskarna ställer upp och Timo Nuuja jämför gärna med mark. Utökat med diverse bidrag hjälper till när man är nybörjare. kan det bli 12.500 mark. Beloppet rikssvenska studerande som har Om studiekompisarna är nog inte är högre än motsvarande i Finland. 18.500 kronor att röra sej med och annat än positivt att säja. men det äts upp av höga rese dessutom slipper betala räntor un BERTEL NYGARD kostnader, dyra telefonräkningar der studietiden .
KURSER I SÖU-REGI UNDER VAREN 20-21 mars fÖRENING STEK NIKI KÅllBY 8-9 mars KORRESPONDENT KURSIYTTERMARK '18-19 mars FÖRENINGSTEK NIK I SOLF 29-30 mars TONARSLEDAR KURSIYTTERMARK 12-13 april BARNLEDARSEMI NARlUM I YTTERMARK 26-27 april DANSKURS I VÖRA (mellaneuropeiska dans'er)
Anmälan till kurserna bör ske minst en vecka på förhand. Tor Spatv på SÖU tar emot anmälnin garna . Telefonnumret dit är 961 113572 eller 961 -115372. Adressen är: HandelsespI. 10 D, 65100 Vasa 10. Sparv svarar också på frågor om kurserna ifall det finns oklarheter .
Ansökan om renover!.ngs bidrag skall vara SOU:s kansli tillhanda tisdagen den 26.2.
26.02." kl. 19.00 VI-ringens kval i SÖU:s frågetävling hålles i Petalu. 26.02. Vi Under ..Sexton (VUS) hållcl styrelsemötc på SOU:s kansli kl. 18.00. 27.02. Arb!;tsutskoltct (AU) mötc kl. 19.00 på SOU:s kansli . 28.02. kl. 19.00 biller första ringen mmöte i Terjärv uf:s lokal.
o
VAR FRAMTIDA energiför sörjning kommer att ta upp en stor del av vArens sex TEKNISKT MAGASIN. TEKNISKT MAGASIN kom mer au ta upp energiskogar, out nyttjade torvresurser och skogsav fallet. Stv 1 21.02.
:******************************************************~
Lördagen 23.2. 20.30-01
il
: iC
:
iC
:
:
Inträde 17,-_ Ahos buss från Karleby 19.30, Nedervetll 19.50.
REFLEXBAN DET & KAI HYTTINEN
: {l
~
:
:
f******************* ****************** ***************t
på varje TORSDAG DJ WiIi
TASSE Vörå
961-56150
~
~
DANS I REPLOT
Lörd. 23.2. kl. 20.00
med
Hope
Funkt.gr.
r.
~
~
VI FORTSÄTTER MED DISCO·MUS'I K
onsdagkvällar
Oj Paul Wilson Vi träffas vid
', M OTELPOLARI tel. (967) 18 200
Det kostar dej enda.s t 15,- och i det ingår en kvällsbit och vaktmästarav giften. Aldersgränsen är 18, så ta id-kort med! Du missar inte ens OS.
- hos oss kan du titta ,på TV
..
'-!!!~~~ii
__~______________~To=rs=d~~e=n~l~1.0~2
~I'
_ ___________________________
"En finländsk studerande i Umeå lever under . .. " extstensmtntmum
iograf
till Malax?
Biograftanken kom givet· vis på tal vid Åminne folk· parks årsmöte. Samtliga närvarande betonade vik· ten av att en biografverk. samhet upptas i Malax. - Eftersom bensinpriset höjes hela tiden borde ung domarna få tillgång till bio på hemmaplan, sades det. Något beslut fattades in te i ärendet utan man skall invänta ungdomsnämndens undersökning och se hur kommunen ställer sig till bidrag för projektet.
-
- Är man finländsk studerande i Umeå lever man under existensminimum!
- Om man inte jobbade alltså. Men det får ju de
flesta lov att göra.
Det säjer Staffan Karp, österbottning som studerar
vid Umeå universitet. Staffan klarar sina studier
tack vare att han !WIe r ut en stor del av fritiden
med extrajobb. "Under existensminimum" ser i siffror ut s~ här: Det gu ~t unge fär 2 000 kronor i mwaden. Det finländska studielwet utökat med bostadsbidrag och annat ger omkring l 300 kronor_ per mwad, Skillnaden fu man fylla ut genom att jobba, - Man kan ocks~ jämföra med utomnordiska studerande, som garanteras l 700 i mwaden, sä· jer Staffan,
D Jobbar två av tre helger SJ' älv finansierar han studierna genom att jobba tv~ helge e. av tre och en del kvällar. Och under
inkomster blev det inget stöd. Han tycker änd~ inte att extra jobbet har inverkat negativt p~ studierna - Staffan ska bli psy kolog, För utom Studier och jobb hinner han ocks~ med en hel del fr;(idsverksamhet. Han är bland' annat verksamhetsledare för bordtennis inom studenternas idrottsklubb. Staffan bor istudentkorridor och betalar 340 kronor i hyra, Det är ganska fördelaktigt. Och när det gäller trivseln är student korridoren en bra lösning p4 boendet . Det är där man umgås. Staffan vet inte om han kom mer att stanna i Sverige, Det be ror p~ arbetsmarknaden,
D "Idiotiskt
att behöva k om!hl r e ttera examen "
.. Högsta vinsten
min examen, om jag vill ~tervän da. Att det blev Umeå under stu dietiden, var en självklarhet. - Jag hade ju varit här mycket tidigare och s4 har jag en bror som bor här, så det var inget att resonera om , Att studera i Sverige är inte detsamma som att studera i Fin" land. Föreställer sej Staffan åtminstone. - Man har ett intryck av att det är en massa plugg j Finland. Här är det i stället nästan bara gruppdiskussioner, men det kan väl bli för mycket av det ocks~. En sak upplever han som sär· skilt negativt med sina nuvaran de studier: _ Vi måste ha en hel del praktik innan vi kommer in p~ de två sista utbildningsuen, Och d det är ganska unikt att man at
somrarna givetvis, d kil Första uet var et särs t kärvt. Staffan var tvungen att börja jobba hut redan frAn bör jan. Det kom nya studiestödsreg ler, och d~ Staffan var under 20 ~ och föräldrarna hade för höga
- Och s4 är det också så idiotiskt ordnat att jag måste komplettera
Vila Wistbacka. Hans Nikula, Stig Ny man. Dan Furu och Ove Widjeskog.
SÖU:S tonårsråd
14 1
gu och jobbar utan nAgon garan· terad examenSERTEL NYGÅRD
hittills i Å minne Aminne Folkpark, som blev skild förening under år J 979, har hållit sitt första årsmöte den 15.2.1980 i Bygdegården. Endast ett dussin medlemmar . hade mött upp, men diskussio· nen var likväl livlig när fram· tiden diskuterades. Som en återblick på verksamhetsåret 1979 konstaterades att den ekonomiska utdelningen till medlemsföreningarna varit god och att resultatet varit det bästa hittills. . Slopandet av nöjesskatten diskuterades ingående . Man konstaterade att många "hål" finns för pengarna . SÖV har aviserat en höjd med· lemsavgift eller ailnan avgift för sin ser· vice och orkestrarna försöker säkert få sitt av kakan . Röster höjdes för an· I ställande av ordningsmän. åtminstone vid enuen. för au få en effektivare sållning av ,besökarna (minderåriga. berusade). Årsmötet utsåg Lars·GÖran Sperring t,'11 ordco"rande för år 1980 och styrelsen I' i övrigt enligt föIJ'ande: Krister Kron qvist, Bertil Jäntti. Stig.Göran Bonn, Stig Lundqvist. Nils Ljungkvist. Gösta Ljul,lgkvist och Christer Öhfiman .. Sty. relsen utser inom sig övnga un ktlonä-
11I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I.;..........IIIIIIIIII....................IIIIIiIlIlIlIlIlIlIl..1I1I1I1I1I1I"1I..~~r.
•
Styrelsen i Småbönders ska grunna på verksamheten Till ny ordförande för Små· bönders Uf valdes vid årsmötet på söndan John Ny· man. Sekreterare och kassör blev Majvor Furu, medan Ta· ge Svartsjö fungerar som vice· ordf.
II
Övriga i styrelsen är Peter Widjeskog, Hans Wistbacka, Karita Wistbacka,
Ekonomin inom föreningen hade' varit rätt god under det gångna året, däremot var verksamheten inte den mest omfattande. Årsmötet diskutera· de det kommande lirets verksamhet samt planerna på en fortsatt reno· vering. Det är närmast det forna serve· ringsrummet som hliller pli och bygg~ om till klubbrum med uppvärmning året om . Vad skall man sen göra inom före· ningen - tja. det får styrelsen ta och grunna på. En var man dock överem om - verksamheten skall vara n;igol som verklign behövs nligot alla vill ha" och inte verksamhet av tvång och gam· mal vana. BEWE
SÖV har fAtt ett nytt tonårsråd. Senaste tisdag höll man konstituerade möte, var·, vid Rose Strandberg från Ska tila valdes till dess ordförande för 1980. Första mötet gick mest ut på att lära känna varandra varför inga sensationella uttalanden eller beslut gjordes. Främsta diskussionsämnet var dans verksamheten. Dansutred· ningsgruppens rapport utdela· des och kommer vid nästa mö·. te att ingående behandlas. TS
Årsmötet beslöt även att ingen med·
lemsavgiftuppbärsförår 1980.
• sOU:s to1l4rsråd SIImlat till sitt första möte, På bilde" jr,v. Stefan Påhls, Anki Lillrank. Rose Strtl1ldberg. Rosita Klemets, AnfUl-Lotta (jsIvaII. På bilden saknas Anders Fors och Mikoel Bromels.
t-________________________________________~T~o~rs=d~ag~e~n~2~1~.O~2~____________________________ ~
~
~NISKA POSTE':
___ _..z
PRYLBÖRSE~ Prenumerationstävlingen avslutas i morgon 22.2. Så än hinner du med. Skicka in dina ku· ponger GENAST. Du känner ju till våra fina priser.
- Jag undrar vad det kan vara för fel pi 82:an. löjtnanten . Varje gång vi har skjutövningar torkar han noggrant bort alla fingeravtryck . - Vad är det som är orange men som blir rött i speciella situationer? - Anar inte. - En generad apelsin .
&in
Bona bakom gränsen har de kom mit på en skojig lek . Tre man delar på en flaska vodka, så gh den ene ut, kommer in igen och skall gissa vem han är.
ör 3.250 spänn till USA -...,.·.nde
sommar arrangerar SÖU en resa med
"_As VaarouYel' i Canada. Vi kommer att mellanlanda i _ _nJll och den som vill kan stiga av just här. Det finns .e t" att fortsätta direkt till New York för den _ Vadare ordnar förbundet anslutningsresor inom Canada Teknisk researrangör är även detta år Fin· -
"Hetär än assit" skulle det dock ha varit om , revygänget skulle ha anlitat en yrkesregissör. En finslipning av vissa nummer hade obetingat gett större ut delning. "Lion·mötet" är ett bra uppsalg men blev något över spelat på premiären. Scenen "Skräckfilm" kunde ha gjorts mera kuslig med en mera däm pad konversation. varför inte viskningar. så hade klimaxen fått full effekt. Kontentan är ändå. att publi ken hade roligt. Man kan bara önska lycka till i fonsättningen. speciellt vid en utlovad resa till Pedcrsöres vänOrt. Bräcke i Sveri ge.
Det är räknetimme och läraren frågar : - En pojke är 10 år. Hans far är fyra gånger så gammal, hans faste' Sara är 57 år och hans morbror Klas är 37 år. Hur gammal är poj kens far? Eleven : - 40 h naturligtvis, men jag LENNART SVANBÄCK förstår inte vad faster Sara och ~~rbror Klas har med det att gö- -S~c-o-u-t-e-rn--a-.
----
- Nej , ser du . Det har de inte heller. Jag salte till det för att göra det lite svhare . _ Man kan läraren säga mig vad det är som sth under mors säng om natten med handtag på? - Men Axel då . . . ! - Nej, det u ett par tofflor. - Men handtaget? - Det satte jag till för att göra det lite svårare.
~.
"rar
Th·Ink·Ing da·:.Y
=
DEN 22 fEBRUARI var scoutrörel sens grundares. Lord Robert Baden Powtlls och hans hustrus. Lady Olav's gemensamma födelsedag. som i dag överallt i världen firas som Thinking Day - Tänkedagen . Man kunde ocksi kalla den här dagen för den internatio nella scoutrörelsens "internationella dag".
1fa~1.
• - &in Helsingfors och Vmcouvu sker den 4 da ~ juli till HeI-
av pass och vi söker om visum för vira resenärer. Vi informerar om förbere delser inför resan . skaffar anslutnings biljellet och särlder svenska reseledare med på resan. vilka ser till all alla har det bra och kommer till rän mål. Intresserade kan kontakta sOU:s kansli I Vasa. HandelsespI. 10 D 6~ 100 Vasa 10 eller per telefon 961·113 ~72 el. ll~ 372.
OÖVERMARK UF slår ett slag för bättre bussförbindelser till danserna. ,.... Ingen ska tvingas avstå från dansen på grund av dåliga kommunikationer, resonerar man i Övermark. Nu på lördag (23 febr) kör man in de nya turerna genom att .bjuda på g r a t i s b u s sr e s o r. Se för övrigt Övermark uf:s annons!
Säljes:
DODGE DART säljes i delor. Tel.
961-33142. efter kl. 18.30.
Vill du sälja, köpa
eller byta prylar?
Då kan du annonsera i ÖP:s prylbörs! För tio mark får du en .annons på högst fem rader (ca 20 ord, Annonsen måste betalas kon tant. Skicka därför med en tio markssedel eller en check. Prylbörsen är avsedd endast för privatpersoner. Sätt gärna ut varans pris i annonsen, och glöm inte uppge vart intressera de skall vända sig, l.ex . telefon nummer.
Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning
Jakobstad, Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
Tidningen utkommer varje torsdag
Redaktör och
ansvarig utgivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobsgatan n,
Jakobstad, tel . 967·13 555
Postadress PB 27.
68601 Jakobstad
Redaktör i Vasa S-E. Glader,
Handelsesplanaden lO D,
tel. 961-113522
Redaktör i Sydösterbotten Berte! Nygård,
Box 21,66100 Malax,
tel. 961-651514
_
REDAKTIONSRÅDET
Alf Snellman, ordförande,
Susanne LiJlkulJ, Karin Blomq\'isl.
Brita S,·edlund. Ralf SUtar och
lasse Eriksson.
PRENUMERATIONSPRIS
i::;-~
~~"t.;c
))
,
1980
Helt år................. 30, Halvt Ar••••••••••••••• _ 20, Skandinavien. . . . . . . . . . .. 40,
Lösnummer............. 1, ANNONSMOTT AGNING
SÖU:s kansli, Vasa.
tel. 961-113572 och 115372
ÖP:s ANNONSTJÄNST
Yngve Bengs,
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
te'l. 967-11827
Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, lel. 967-13555 ANNONSPRIS I texten ... . ... . . . ......... 2.60
Efter texten . . . . . . . . . . . . . . .. 2,40
Bestämd plats -,20 per mm
FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -.30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis· ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer. Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag, Jakobslad 1980
" . ~.
• •
•
...!..-.:
~ t-------------=---=-----~-=--~-..;..---..,;=-----,~--1 Tqrsdagen 21.02 16
OsY;RBOTTNISIlA POSTEN
1--_ _...&
Umeå rÖp) _ ~ FÖR NÅGRA år sedan kunde man i lokalpressen låsa om en Replot-pojke som ansågs lovande i boxning - i VTN boxningsklubben i Vasa. I DA G rankas han som nia i Sverige i mellanvikt. . JOHAN Österholm heter han - och är numera bosatt i Umeå. Som så många andra svensk-österbottningar. Han jobbar som kock. , ETT JOBB som dels binder honom varannan helg - men som också ger ho nom möjlighet att trå-na i den utstrå-ckning han vil/.
Johan Öfterho Replotpojke som jlyttade till Umeå:
Nu är han på väg mot Sverigetoppen i ·boxning - Klan man jobbar i Sverige när man får dubbelt högre lön för samma jobb. Jag har ingenting som binder mej till Finland. Där är den enkla och raka moti veringen till att han emigrerade. Intresset för -boxningen tog han med sej. . - Jag festade om rätt flitigt när jag var yngre. Men tyckte det fick räcka - och började träna i stället. Nu tränar han 5-6 gånger i veckari. Stenhårt. Box-träning är smått omänsklig. Boxningen är också speciellt såtillvida att det är ytterst få av dem som börjar träna som kommer upp i den första matchen .
- Av det 70-tal som brukar börja på hösten här Umeå är det bara 5-6 som kommer upp i den första matchen. Största delen läg ger av redan efter nån vecka. Varför? - Träningen är hemsk . Att det krävs ett år av förbere delser före första matchen förklaras enligt Johan rätt enkelt : . - Man måste hänga med motS.t åndaren inne i rinken. Gål inte att hålla på i eget tempo ... En avsevärd del av fritiden går åt till träning för Johans del och ofta går de veckoslut som är jobbfria åt till matcher. - Logist sätt är det väl idiotiskt
det här man håller på med " ..
- Men när man nu engång hat
börjat måste man försöka bli så bra som möjligt. Det gör ju mänskan , - Sikta på att bli bäst . . . det blir jag nu aldrig men jag måste träna efter den målsättningen. - Och resorna är fina ... jag har bekanta runt om i Sverige tad vare boxningen . Har fått fina kom· p isar. PETER GRANSTRÖM
Nisses orkester och
Nils-Erik ·Tuo""-'u
som har bildat , 'eget gäng" efter 11 års spelande. o Det är mycket m~sik i Tuomelas källare i Over malax. O En kväll är det Linda Nine som kör hårt med rock och reggae. Nästa dag är det kanske Spinn rock som sjunger mjukt på svenska. Och en tredje gång är det Nisses orkes ter som lirar gammalt & moget. - Det är forsta gången man har bildat "eget", säjer ledaren för det sist nämnda bandet, Nils-
D NILS-ERIK (24) spelar gitarr och sjunger i Nisses orkester. Kompanjonerna heter Kaj Ny man (27), bas, AlfTuomela (17), trummor och sång, samt Johnny Sandsten (17, orgel. - Vi är inga nybörjare, säjer Nisse själv. Alla har vi sysslat . med musik i andra samman hang . Broder Alf till exempel hante rar ju trummorna i alla de tre banden som håller till i Tuome l-as källare. Varför just gammaldans? - Kalla det lika gärna moget, säjer Nils-Erik. Riktigt gammal dans spelar väl bara spelmansgil lena.
- Vi började med det här därför att det krävs så mycket att hålla på med vanlig dansmusik. Det är en härd rytm i den bran schen . Man ska hänga med och he· lå tiden ha med de senaste låtarna . Och det kräver att man är på gränsen till proffs. - Det här är mer avslappnat. Man behöver inte öva hela tiden. D NISSES ORKESTER har fun nits till "så smått" sen augusti i fjol. På sistone har man kommit i gång på allvar, och man har
Gitarre" till vä"ste,. - batulleade,. Nils·Erik TMomela, gitarre1l på hägerfla1lkn - Kllj Nymll", sittatule vid orgel" - jOM1IY Stltldste1l och ståetuk Mta. i"strMme,,' - Alf TMofffela.
bland annat hunnit med ett par månaders krogspeIning. Man har också gått med i A & M. - Vi vill ju ha spelningar förstås. Int ligger e na pengar i källari! Däremot ligger det mycket musik i källaren, - Blir det inte påfrestande med så mycket ljud under golvet? - Vi brukar tänka så här, sä-
jer mamma Tuomela: Det är lika bra pojkarna spelar som att de håller på med nånting annat mindre nyttigt. Man vet var mail har dem då de sitter källaren .. . - Visst är det lite "oljud" ibland. Men det går bra när Nis ses spelar, för de spelar bäst! BERTEL NYGARD