Österbottniska Posten (ÖP) nr. 9 1980

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN Sture Ekholm

nnika ••

l.lrOS ,

,

., Jag hade inte alls tänkt bli skådespelare.

Jag jobbade fem år innan jag sökte in på Teatemkolan. Ut­ . btldade mig ttll tarotli imtuk-. tör på SolvaIIa och jobbade som kommunal tarotts imtuk.­ tiör i Ekeniis.

Men jag tn·vdes inte, fick nog av den kommunala byråkratin. .

Jag trodde att Teaterskolan skulle vara ett bra alternativ. . Och det var det!

Men det var svårl att helt by­ ta livHttl och dessutom hade jag hela skikten emot mig.

Jag kom in medförsta försö· ket, då var jag 23 år. , ,

, •

J.zg har aldn'g tänkt mig I annat yrke. Redan som tyckte jag om att ufpträ­ . IIpptriidde t.expa barn­ _J.zg sjöng och sfrev egna

Efter

mellanskolan slutade UoI.zn, tyckte det var onö­ m la studenten. Ifem, sex • johb~ jag på amatörlea­ Tealerjakob. sökle in på Teaterskolan p:zr 18, med tanken att - öker tills jag kommer

I

:.11.

.:...

A.

'..

•

i

-

y rke.· SkOd a espe1are ~.-

ED skidcspelare arbetar sex _ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - . , ater kan vara bara underh:llining ibland, men underhiJlnmg av

cbp i veckan, söndagen är

~~~~~ av nio veckors sommarsemester och en veckas pt:nSCI2S

Teaterns funktion är att ge folk något annat än vardagen.

nnterdito_ Arbetstiderna är Ge avkoppling.

11-15 och 18.30-22, men de ådema är svåra att lillla ­ L _____- - - - - - - - - ­__- - - - - - - - ­__________.....I _ Men var är d~ avkoppling? t.eJ:. di det är föreställning Passivering eller aJttivering?

på krillen.

Tumq,jäser kräver ännu mer av fritiden.

LOnen är skitdålig med

t::anke på den långa studien­ den och den kopiösa studieskuJd det ger.

- I dethär jobbet jobbar man inte för pengarna, säger Annika. · .

• H warbetar man In en '- ?

Det gäller att få fram grundiden.

- Sen tar man de första stapplande stegen p~ scenen med manuset i hand. Den fysiska

pilisen lir J inte färdig till premiären!

- Alla repetitioner är olika.

Man måste vara öppen för im· pulser och ändringar hela tiden.

Ungefär 40 g~nger repeterar vi en pjäs . Vanligtvis är en pjäs inte färdig p~ premiären.

- Texten är klar men hela pjäsen är klar först efter att man sett publikreaktionen. Efter fyra, fem föreställningar kan man säga d " f" d 'g att en ar ar l .

Aimika Miiros och Sture Ekholm tycker att teater är b~de yrke och konst. Men de känner sig

handlingen improviseras till stor del fram. man prövar si$ fram utg~ende från grundiden .

- Sedan passas dekoren och belysningen in. Allt repeteras skilt för att sedan anpassas till va· randra. Det är det intressantasteVarj'Ör skedet. då märker man att arbe· tet bär frukt.

- Det är helt annorlunda när man börjar repetera i rollens klä· der och maskering. Det påverkar . rörelsemönstret, hur man pratar och gestikulerar.

kommer inte publiken? som yrkesarbetande och inte som konstnärer. krävs att en - Det skådespelare ska skapa på ett

visst klockslag medan t.ex . en m~lare gör det när han har inspi. . ration!

- Jag frågar mig, säger Sture, om den nuvarande institutionaii· serade teaterformen är den rikti­ ga . Man borde mera satsa p~ nya, intressantare och kanske bättre fungerande teaterformer. _ Pinterpjäsen som vi nu turnerar med är ett försök att bryta mönstret. Men publiken kom­ mer inte. Ligger felet hos oss eller hos publiken?

D b h 'd et e övs u och mmga turneer med fungerande pjäser för att få igång en teatertradition som vänjer folk till att bli intres. serade åskådare.

- Teater kan vara underhiU. ning ibland, säger Annika. De som gh och ser teater ser det som avkoppling. Jag tycker nog att te.

Aktiv eller passiv avkoppling Undrar Sture. Jag vill veta varför jag sth p~ scenen!

- Ut till folket med teatern! fortsätter Sture. Det är alltid samma mänskor som gh och ser teater. Man måste fl kontakt med publiken, det är svUt att ve· ta vad publiken vill.

- Få mänskor .har hikter och krav på teatern. Men kraven mhte ställas utg~ende frm en viss kunskap som man fh genom att se teater. ruSSE

9.f.',..~ .

~

Torsdagen 28,02

2

Oordnad ordning Har du gått med i Sfp nu nå'r du skriver i ÖP? frågar en vänlig medmänniska en dag. Helt ärligt och utan elaka avsikter. * ­ Inte visste jag att du var kommunist. Men nu törstår jag då jag låser vad du skriver. .

Säjer en annan snå'll medborgare. * En tredje själ kommer fram och undrar om ÖP har blivit "religiös" nu då det står så mycket om Brödraförbundet ••• * Och så vidare.

- Vad är det fråga om? Varför alla dessa ord· ningsmän som man ständigt måste stöta ihop med under sin jordevandring?

-- Vad å'r det som får folk att rusa omkring på det där så'ttet med åsiktsstämpeln i högsta hugg? ­ *, -

Folk är tydligen mer intresserade av vad man är än vad man säjer. Kunderna ställer krav på va­ rudeklaration, och man undrar varför.

Kanske är det för att varan blir mer lätthan­ terlig, om man vet vad det står på etiketten.

Kanske är livet enklare om man vet vilken fålla man ska stoppa in personer och organisa­ tioner i. Det blir mindre att hålla reda på.

- Är det därför vi så ofta intresserar oss mer för parentesen med partibeteckningen än för det som folk verkligen vill säja?

*

Rätlinjigt och ordnat ...

Detta att vi strör omkring oss partibeteckning­ ar och åsiktsetiketter till höger och vänster, har kanske något att göra med vår inbyggda svag­ het för det rätlinjiga, för det organiserade och uppordnade, för det geometriska.

Det är som vi hyllade nån sorts linjalfilosofi eller led av ett Euklides-komplex (det var ju herr E som hittade på det här med geometri).

Allt ska vara rakt och lättfattligt och ordnat i system.

Vi klipper våra trädgårdsbuskar så de ser ut som om geometri var vår älsklingshobby . Vi bygger hus som matteläraren skulle kalla paral­ lellepipeder . Vi drar trafikleder genom städer­ na, rätlinjigt som kordan skär sin cirkel.

Och vi sätter etiketter på folk och är noga med att placera in dem på rätt ställe i koordi­ natsystemet.

Kanske är det denna vår böjelse för Den Sto­ ra Ordningen som gör att vi så lätt travar vidare längs de enkelspåriga banor som partipolitise­ ringen drar upp.

- Det klingar därför si oerhört illa när kyrkans folk d:i och d:i lltdelar sina mänga förkastelsedomar och vägrar au I närmare skärsHda den situation de uno ga rikat in i . .

- En situation som vi alla sist och slutligen varit med om al! bygga och utforma .

• Nils Grahn pi Jederplats i Öb.

....._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~

*

-TE.RROR\ST? tJÄ., HAN ÄR. PAtIF/ST. - ~AK ~AMMA JÄ6 \jls~re: VJ..I- ATr HAN Ä~ tJÄr

Partipolitiken föga upphetsande

Och egentligen är det ju ganska konstigt, detta med vår svaghet för partietiketter. Det är märkligt att vi är mer böjda för panidebatt än för rejäl diskussion. Att vi vill göra åsiktsutbyte till en sak mellan partifållor.

För inte är det ju inom partipolitiken som det intressanta äger rum!

Inte är det där diskussionen startar. Inte är det där som id~erna föds.

Partipolitiken skapar inte ideer. Den fångar upp och gör bruk av ideer. Nytänkandet står andra för.

Ta och läs en politikers riksdagskrönik nån gång: - Inte är det den mest upphetsande läs­ ning man kan stöta på! .

*

Liten hjälpreda

för etikettklistraren

SÖU

Svenska Österbottens Ungdomsförbund Partipolitiskt obunden, si kallad ideell eller kulturell ungdomsorganisation. _ Stämplas med tom etikett.

Österbottniska Posten Partipolitiskt obunden, österbottnisk ungdomstidning med stark anknytning till uf,rörelsen (SÖU). - Etiketten läm­ nas tom, för var och en att fylla i efter behag.

ÖP

SU

FSS

Vanlig förkortning för Sovjetunionen.

- Stämpel väljes helt i enlighet med var stämplaren själv hör hemma .

Finlands Svenska Skolungdomsförbund Som namnet säjer. - Politiskt valda or­ gan, s1 här är det rena orgien för eti­ kettstämplaren.

Oordning i ordningen .••

Men vi är svaga för det där med partietiketter.

Och vi går väl omkring och stämplar lite till mans kanske. .

Vad beträffar de etiketter som drabbar ÖP, dess ledarsida, SÖU, FSU och så vidare, är inte mycket annat att säja än att man får ta dem med den minimala nypa salt de är värda.

Sen kan maQ ju också märka att det råder en mystisk oordning mitt i ordningen. Begreppen är förvirrade, och folk blandar ihop förkort­ ningar utan någon rim och reson.

Så blir till exempel SÖU lätt SU, FSS blir FSU, ÖP blir ÖB och så vidare.

Man frestas nästlIn att ropa på mer ordning: - Nån jävla ordning får det vara också på ordningen!

En grönsak åt Lars-Gunnar och pojkarna Så ska vi be alt få överräcka en grönsak åt de svenska OS-report­ rarna i teve. Dels för alt pojkarna i skinnsoffan i Stockholm hor vanl såunderh~/lande . Dels för alt re:

portrama pJ plats har visat hur 11lIJn pratar teve-sport.

Det är tydligen inte så liitt det där sistnämnda. Hör bara på de I finska reportrarna, som snackar sJ stämbanden fladdrar - utan alt egentligen slija nånting mera än det som vi kan s~ med egna ögon. . Rikssvenskarna har ju insett alt teve INTE lir det samma som radio med bild. .

Östersunds-Posten Tidning i Sverige. - Ingen aning om partipolitiken. Dra till med första bästa!

ÖP

FSU

Finlands Svenska Ungdomsförbund Det samma som SÖU, fast p1 det fut­ landssvenska riksplanet. - Stämpla tomt.

SU

NSU

Svensk Ungdom Partipolitisk organisation. (Sfp).

Stämplas

Nylands Svenska Ungdomsförbund SOU i Nyland. - Tom etikett.

ÖB

Österbottningen Tidning i Karleby.

Att aldrig

- Och där har vi andra set ...

ge Upp. •••

D Plötsligt st:ir det 9~; Arne H:

Ni s:ig väl "finalmatchen" Sverige­ Sovjet i svensk teve: D Det sth ~-O; Arne Hegc:rfors: - Om det änd:i hade varit tennis!

Di skulle första set snart ha varit slut,

och vi hade haft en chans au komma igen.

D En stur:i senare: är det 7-0; Arne H: .

- Nu lägger svenskarna upp puc­ karna p:i bricka och bär fram dem till ryssarna!

- Undrar om ens Rolle Stohz uor p:i seger mera i den här matchen ...

D Rolle Stohz i skinnsoffan i Stock­

holm :

- Nä, vi väl ge upp segern. Nu

får vi satsa p:i 9-9 i stället . . .

nr

l-{)

till Sovjet i

I I

Torsdagen 28.02

•••••••••••••••••

lEkI B.

GÅRD

Inget utrymme -{ör fristaji

En busstur i finländsk tätort är :. "IiIII](afigr förtroende ser ut? rena alfabetiseringskampanjen. mahrandrande och ser ...adl:mdr pi ~.

• Redan när du stiger på får du lIIiIRe ha tappat mitt hjälp. Du möter en skylt som be· . . . . . ~ocbJ har jag aldrig rårtal för dej att du håller på an fan:dan ban och drar stiga på. Väl inne i fordonet vet du också an du handfa r rätt. När du talar talar du bara med dem som pi vad jag säjer skyltarna inte förbjuder dej att tala Ui_afilCD. för jag kan inte med. När du håller i dej så vet du litar p.t mej d.t jag att du har det reglementsenliga tne·kanaler, för man greppet runt ledstången. sh göra mej illa. Och Och är det så att du planerar en hdler p.t an jag kan avstigning, har skyltarna redan ta· . bastuöl, s.t jag Ur åka lat om för dej hur du ska ta dej ut z;:3mkornmunen och handla. ur bussen.

- Dn ar ingen hejd på hur Kort sagt: det är inga bekymmer . medborgerliga förtro· alls. Du har helt enkelt ingen an· &livit. vändning för något medborgerligt förtroende.

Det är nån som leder dina steg.

Nån herde nånstans som inte Ii· - KOr tiU för medborgerligt tar på sina får. 'iilmllCD:k , säjer jag, men kärn· [ f ' t t och bastuöl är svåra sa· • Det får mej att tänka på de här hål.i·go.lvet·toaletterna som man - DItt vet väl jag som inte kla· brukar stöta på söderöver. Den här lla buss utan hjälp. varianten med fotavtryck i golvet Jb lobIuaflk i fmländsk som visar hur man ska navigera skutan när det bär till.

Tätortsbussar och håltoaletter är två fenomen som påminner om varandra.

I båda fallen är det en jäkla tur att man är skärpt. I fallet med bussen att man kan läsa skrivet. I fallet med toaletten att man förstår sym­ bolspråket.

• Annars förvånar det mej att man kör med skyltar och symboler i syd· länderna. Där brukar man ha för· troende för medborgarna.

Jag menar, schweizarna till exempel är ju förtroendeingivande till hundra procent. De betalar snällt sin spårvagnsbiljett, fast det går lika bra att åka gratis. De stoppar också snällt in sina slantar i tid­ ningsautomaten, fast man bara kan "fI,kla" lite i myntöppningen och få det att se lika äkta ut.

Jag kan inte föreställa mej att en schweizare skulle agera fel på en kommuntoalett.

Kommer man in i ett rum där

det står "toalett" ovanför dörren och möblemanget inskränker sej till ett håll i golvet, så måste man begripa hur man ska styra sin leka­ men för att deponera produkterna.

Utan att det ska behövas några fot­ avtryck i golvet.

Fotavtrycken avslöjar en menta­ litet som nog är mer känneteck· nande för nordiskt tänkande än för det sydländska.

Redan vid ingången skulle du möta en skylt som varnade med­ borgarna för att bryta sönder dörr· handtaget. Sen fanns det väl en upplysning om att man inte ska slå skallen i dörrkarmen, och nmting om att golvet är halt.

Och så detaljerade anvisningar : för hur man hukar sej och siktar rätt.

Med höjdangivelser kanske och koordinater både framåt och i sid· led.

• Fast bara nästan.

Här skulle vi inte nöja oss med • Medborgarna skulle inte ges ett par fotavtryck. Vägen in i gas· förtroendet att köra med några kammaren skulle kantas aven skog free·style·konster vid förrättning· av skyltar.

Håkan Eklund, miljövårdare

- Men man kan nog påsd att det har skett en klar uppmjukning bland skolgsfolket på senare år.

- De feJ som görs bottnar inte alltid i en avoghet mot narurvärde· na. Oftast är det helt enkelt kun­ skaperna som saknas.

SO'fn Skä'fnS

lör naturskyddet • t vårt land • •• _

tli.shterar

.......11 __ #till riks· .-..........-. lir ""'" stå -

........a:'

. . . . . till

....

;.u

etlS

-'---- ., 1o#Mlj. W. oeb

"_~!I.

bor

;.u si""

F''-t!.

~

~ SMIl

--~ ål s--.J . hederliga

V

htn-

kommit

r rhrmOfle1l.

--.... ; det .yva/.

.-.iiiII,-,1IM1IU is01II SOV.

D AVEN i fråga om jägarnas in­ ställning till rovfågelskyddet me­ nar Håkan an det har blivit bättre.

- Det är främst här i kusttrak· terna där vi p.tverkas av Sverige. Åker man inåt landet, är det nog fortfarande ganska bedrövligt . . .

o

BERGUVENS och andra rovf.iglars liv regleras aven natur­ skyddslag frm 1923! - Där har vi förklaringen till att naturvännerna får skämmas .

- Nu under miljöåret 1980 m.1.ste vi trycka p.t i fråga om Da­ rurskyddslagstifningen, säjer Håkan.

- Den gamla lagen är märklig på mmga sätt. Det talas till exem­ pel om att man får skjuta "sparv".

Var och en som vet det minsta om f.iglar, har ju lärt sej namnet på en mängd olika sparvarter!

D DET FINNS en klar skillnad i inställningen när det gäller Sverige

• SÖU, ungdomsföcerungarna, miljöuukonet? Vad kan man gö­ ra för miljövArdande insatser dir? och Finland. Här utgår man frm att rovfåglarna är nmting negativt, och de fridlysta arterna bildar un­ dantagen. I Sverige är det tvärtom, rovfåglarna betraktas som. n~t~g positivt, och alla djur är 1 prmClp fridlysta.

Håkan jämför gärna naturlag­ stiftningen med andra lagar.

- I annan lagstifning har man ofta väldigt klara ramar, även om det är saker som inte har nm stor

betydelse om hundra år. Inarur· skyddslagen är marginalerna vida trotS att det handlar om skad.or som aldrig kan repareras!

Narurfrågorna är en ständig kamp mellan ekonomiska och ideella intressen. Håkan Eklund känner till det frm insidan. Han är själv skogsfackman och vet att det ibland kan bli konflikter mellan de skogliga och miljömässiga intresse­ na.

- Det fma med uf·rörelsen lir att det är så lätt att ni ungdomen. och främst d.t 5ma ungdomar som inte redan är "frälsta".

- Det fUlns ju redan en del natur- och miljöföreningar , ocks.t sma som har en direkt anknytning till ungdom. Men frågan är om in. te uf·rörelsen kan vara effektivare just d.t man vill nå dem som inte är särskilt natwintresserade.

BERTEL NYGÅRD

Torsdagen 28.02

I K R ON O B Y kör man igång sitt häftiga sportlovs­ program redan den 29. 2. kl. 20.00 med en skön TONÄRSDANS där

CLEOPA YRA

och

DAilY

"kaplar"

BUSS: Sm6bönders 18.30, Terjörv 18.55, Kolam 19.05, Sn6re 19.15 Tast 19.25, Murick 19.30, Merjörv 19.40.

BUSS: 10 mk

~ ~ ~

................•...

p .S. Kom ihåg att kolla vår övriga verk­ samhet . i sportlovs­ info;

. ii

~ ~ ~ ~

ii ~

~

­

MISSA INTE CHANSEN ATT I

* ~

~

"" ~

* * ,. * *

lördagen 1. 3. kl. 20-01, få se och höra

populära ANTAR .K TIS från Sverige

*

*~

*

*

samt

att"släppaloss"med KENNE oUFF IE t DISKOT

iC

• *. *

BUSSAR: som vanligt, men ingen fr6n Pörtom el. Övermark. Norrnös kl. 19.30 via Töjby, Korsnös och Molpe. Vasa busstation kl. 19.15 via Sundom. Solf centralbutik, Malax Drop·in, Hovras, Lenni back.

Sportlovet går mot sitt slut men en sak till!! På lördag o

*

* *

y T T E R M A 1.3R K-G A R D E N

KL. 20.00

Vi håller igång.tillsammans med DAIZY OBS! BUSSAR : Wester 19.15 freSn Lappfjörd via K:stad, Tjöck

och Nörpes. -Ingves 19.30 freSn Helenelund, Norrnäs, Nömpnös.

5

~~

Torsdagen 28.02

r-----------------------~----------------~---------------------------------~ t OsTERBOTTNISIKA ..otITEN %

HEJSAN!

'ETT HETT DANSTIPS!!

Det svänger ordentligt i

NYKARLEBY på lördå

närZOTCH och SOUND

stampar takten

Välkomna!!

LÖRDAG 1.3 kl 20-01 ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

BUSSAR: Haldins bussar frön Jakobs'ad kl. 19.40. Frön Karleby kl. 19 .00 via Kronoby , Edsevö .

Frön Esse kl. 19.00 via lappfors-Purmo-Forsby-Bennös-Kovjoki . Frön Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

I

I KOM TILL BJÖRKÖ I

ANNONSERA I ÖP

AVSLUTASPORTLOVETMEDENSKÄRIDANS!

~-~~~~~~~~~~~~~-

-******************************************************~ . ~

~

: ~

Lördagen 1.3.

:

kl. 20.30-01

:

Oiva Lampinen

~

~

Inträde 17,-.

Ahos buss från Karleby 19.30, Nedervetil 19.50.

~

Lörd . 1.3.80 kl. 20.00-01.00

:

DANSA OCH HA ROLIGT TILL TONERNA AV

~ ~

:

:

MASH

t******************* ****************** ***************t

Funkl. gr. I

~--------~======~

VI FORTSÄTTER MED DISCO·MUSIK onsdagkvällar Oj Paul Wilson Vi träffas vid Haglunds från Kaskö 19.30, Näsby 19.45, Pjelax 20.00, Tjöck, K:stad 20.15, Lappfjärd 20.25. Sidebytrafik: Sideby 19.30, Dalen, Härkmerl 20.10, Uj. via meijeri.

Börja sporttovet med en häftig fredagkväll i

tel. (967) 18200

KOM I HÅG I att vi dansar I SOLF lörda­ gen den 1 mars 1980

J EPPO

fredag 29.2 kl. 20

LINDA NINE OCH SPACE Bussar: 19.15 J:stad via Nykby, Y-Jeppo. 19.00 Monå via Kantlax, Monäs, Munsala, Jussila. Pensala.

~iiiiiiiii~iiiiiiiiiii~~iiii~iji~iiii~~iii

Reflexbandet sköter om musiken BUSS: Majors 'rön Kvevlax­ bocken 20.00. Veikars Voitby , Toby stenbro kl. 20.30. Hel­ singby , Solf.

o

Ungdomens Konstevene­ mang Ar en Arligen återkom· domar. Tema för tävlingen Ar 1980 Artävling litteratur, mande i konstbildkonst för ung­ och fotografering.

Fem Kronoby kommun deltar föl. jande ungdomar i tävlingen : Litteratur Susanne Mud med " Min väntan på hösten ".

Bildkonst

Mats Aue~n med "Örnen" "Filosofskolan i Athen" .

och

Fotografering Tomas Karlsson med " Aftonrod­ ~~~_..._"';..;Wli.~i...~=~~;';;";;""'~~~~!i!!~~~~~~~___;~~~~;.r nad" och. "Kvällsstämnini" .

~~

____________________

~T~or-Sd~ag~e_n_28_.0_2

____

~ ------------------------~1I 6 __

Vilk~ snack r;;;11111111Det sprack

~

~

~

§ ~ §

~ t-nfo··r Botnt-a'. ~fungerar Sture Wistbacka, Böle uf:

gas att det är forsta gången på 7 år som

- Jag har 300 skidkilomettar bakom mej. Jag har också tränat fotboll 2-3 gånger i veckan, s:\ grundkonditionen torde vara hyfsad. I Botnialoppet siktar jag in mej på en tid under 5 timmar.

- Det blir mitt femte Botnialopp.

Placeringarna brukar ligga meUan 150 och 250. I der kortaste loppet, 45 km, har jag varit 13:e.

på att komma i mål, vilket väl betyder ungef"ar 7 timmar. I bästa fall ..•

Glen Ahlskog, Nedervetil

uf: - Jag är tveksam om det blir nån start, träningen har inte b livit av .• • Jag har fOrvisso l2nkat så att grundkon. disen är rätt bra, men jag orkar inte med armarna. Inte en enda kilometer på skidor har det blivit.

- Hur som helst ska jag nog skida Seljesloppet veckan efter Botnia. Ni är välkomna dit, också andra utmanade

Anders Knip, Kvevlax uf: - Något över 500 kilometer på ski· dor, fotbollsträning och gymnastik samt rinkbandy på furnan är tdnings­ dosen. Det ska nog hjälpa mej fram till en tid under 5.30.

- Det blir mitt femte Botnialopp.

Jag brukar placera mej bland de bättre i den sämre halvan av f3.lter ..•

Carina Kalander, SÖU, associerad medlem i Brödraförbundet: - Jag ska klara mej bättre än i fjol, då tiden var 4.50 på 45 km. Träningen omfattar 230 kilometer på skidor och en hel del länkande (bland annat Bot­ niamarschen) .

Sture Erickson, SÖU-vice­ ordförande: - Jag har skidat 400 kilometer och länkat hela hösten. Till det ska då läg.

jag står på skidor . • . Siktet är inställt

- Tidigare Botnialopp? - Jag har aldrig haft in nWOlO på me!

Per Thomasfolk, Kvevlax

uf:

~

~ Och resten av bröderna då? ~ ~ Här är dagsläget:

!~

~

~

~

-

Jo tack, det fungerar!

~ Storbullen:

~

~

-. Jag ser positivt på uppgiften . ~ Bhr det bara fin·före så ... Det - Hoppas att jag inte skrämmer ~ betyder alltså minus fem, solsken, nån, men det har faktiskt blivit hundra ~ m~dvind, bra vallat och gOIl hu· mil på skidorna i vinter. Plus fodloll ~ mor. och 1änk en gång i veckan. Siktet är ~ - Jag räknar med all ha 250 inslållt på 5 timmar, om fOret tillåter. ~ . skidkilometrar. bakom mej vid - Jag har foookt en gång fOrr och . ~ start. ~n är det bara att gå ut så misslyckars, fick avbryt2 i Kvevlax. Nu· ~ (ungt så man knappast kan före. mera är jag bosatt i Kvevlax, s:\ man får . ~ s·tälla sej hur lugnt det ska bli. . . hoppas att frestelsen inte blir fOr stor då man passerar ••• -

1.000 kilometer!!!

Thorleif Tverin, FSU-ord­ förande: - Hinner man • nUl till 17.30-!1yget om man har tränat 100 kilometer skidåkning? Det är i vatje faU min målsättning.

- För övrigt har jag blivit lurad att der skulle vara fråga om 40 kilometer. Österbottningen Häggman här på FSU har farit fram med osanningen!

- Det hindrar inte att jag ål be­ redd att skida under SÖU-emblem • ••

Leif Rex, SÖU-ordföran­

de (e~. Rökiö Biblioteks­ förerung):

Jag har tränat optimalt, är kärnfrisk och allmänt idrottsintresserad! Kilo­ mettar vill jag inte tala om, det är onö­ digt att skrämma medtävlarna. ..,.. Tidsschemat? - Jag ska vara • jobb på måndag morgon .•.

- Allvarligt ralat : jag tar BottDia· -

Svenska Österbottens Folkhögskola-Folkakademi (95) SÖFF är som förut DE MANGA VALMÖJLIGHETERNAS SKO· ~~~~ ~

~

.

f'. ~S

l

.....<1 ~

~"\.~~~ ~ ~n11 . ~r~ ~~ .

Nästa år kan vi erbjuda DIG följand'e alternativ: ·c{~ ." .,

._-> .. --1-...

~F

_r,} ~

FOLKHÖGSKOLAN: - - •.

• Daghemsbltrödesllnjen (240). Yrkesutbildning på et! år.

• Merkantila linjen. Ett-årig. motsvarande fOrsta klassen i handelsskola.

• Praktlsketetlska ·. ..., med inriktning på konst, joumallstlk och prak· tisk, skapande verksamhet.

• SpråJdinjen med möjlighet att höja grundskolbetyg eller avlägga prov för språkintyg. .

• Vårdlinjen I med yrkesförberedande utbildning inom vårdsektorn.

FOLKAKADEMIN: • FritidsledarinstItutet: B a r n le d a r u t b lid n I n g (1år) som grund för· fritidsledarutbildning. Passlig utbildning för blivande lärare,barnträdgårdslärare, ' dagvårdare. Grundut· bildning för ungdomsinstruktörer och ungdomssekreterar&.

U n g d o m s e k r e t e r a r u t b I I d n I n g (2 år) för tjänst I kommuner och organsisationer. .

• Samhällslinjen I och II för sådana som ämnar fortsätta sina sutdier vid

Svenska social- och kommunalhögskolan eller vid Sf och PF vid Åbo Akademi.

• Vårdlinjen II med fördjupad utbildning Inom vårdsektorn.

• Fria fortbJldnlnasllnien med individuellt ämnesval.

Inträdeskraven är 16 år (1980) fyllda för dem som söker till folkhögskolan och 11 år fyllda för dem som söker till folkakademin. ~kolans lya prospekt samt ansökningskort fås från närmaste arbetskraftsbyrå eller från vår skola, tel. 962/56441, 64220 YT. TERMARK. Tag gärna kontakt. Vår andra ansökningstid och intagning a,v nya elever utgår den 31 mars. De övriga intagningama sker den 31 maj och den 15 augusti.

Trygve Erikson rektor

~~ Målarn:

!-

Jag är nog aningen dåligt förbe· ~ redd. 65 skidkilometrar är i mindre I~ laget . Men som gerbybo har man ~ ju vilja , och det ska nog gå bra. ~ - Taktiken? Rovan och Stor· ~ bullen d~r d~ första femti. sen sät· ~ ter man In Stoten . . .

I Rovan:

.

.

~

~ ~ ~

~

~

~

Brödraförbundet spricker inför Botnialoppet! Det står klart nu sedan Hurt·Håkan definitivt backat ur efter flera veckors tvekan.

Orsaken kan faktiskt sökas på den "civila" sidan.

Håkan sviker inte av feghet inför uppgiften, uppges det åtminstone.

- Jag måste över till Sverige i privata angelägen. heter. Och det går inte att ordna nån annan gång.

Säjer Westermark, och vi litar på honom.

Klart är emellertid att Hurt·Håkan i fortsättningen får nöja sej med att heta bara Håkan. Allt annat vo· re en skymf mot idrotten!

~

~ ~

~~

~ ~ ~ ~

~ ~

~

~

~ - Målet är målet. PrecIs som VI sa ~ ~ i höstas . Det kan gå •. b~(a man kan ~

~ ~tå.~tilla så länge opllmlSterna rusar ~

~ lVag.

~

~ - Kilometrarna är 200. Det är ~ lite med undertecknads matchvikt ~ och pulsfrekvens. men det ska räc·

§ § §

~ ka.

~

Tro. Hopp. Och tjärlek.

~~""''''''.I.1.1.1.1.1.1.1Ä loppet som en lugn motionsdag odt tänker inte stressa det minsta.

Brita Svedlund, ung­ domssekreterare i Krono­ by: - Måst man säj kilometran? - I så fall: 120. Plus lite fotboll i somras.

- Jag siktar på att orka fram till mål, ingenting annat. Har aldrig åkt Botnialoppet fötr .

Bengt Westerlund, Åbo­ lands ungdomsförbund: - Jag har 500 kilometer på skidor.

Men då ska man komma iMg att jag aldrig nånsin har skidat lJngre än 30 kilometer på en gång. Jag siktar i varje fall på ruUlting i stil med 5 timmar.

- Det jag ål lite rädd fOr ål de ös­ terbottniska ~ttema. Kanske också fa­ ran får att man låter sej dras med i fOf h:.Ud fart fdn början.

ÖP-mössa åt utmanade Alla som har blivit utmanade i Botnialoppet, hör hit!

Ni får en skidluva gratis på startplatsen!

Sök upp Peter och Yngve vid ÖP/SÖU.bilen, och om ni återfinns på vår utmaningslista, har ni skidluvan till skänks.

Alltså: oberoende av om ni har accepterat of­ fentligen eller inte, får ni gratisluvan. Det räcker med att ni uppträder på startplatsen iförd skidor och med en uppsyn som överty­ gar ÖP10lket om att ni är på väg till Gamla Vasa.

Väl mött med ÖP och SÖU i Botniaspåret!

Storlöpare till Botnia

o

MED ENS har Botnia blivit pop också bland storllarna 'både när och fjärran. Under de två senste loppen har Pemi Gröhn varit den klan lysande stjär­ nan, men i år får han lägga manken till om han skall få den dyrbara kristallvasen med sig hem till Leksa - för alltid .

Vilho Hiltunen, som flera gånger vunnit Tjärlop­ pet i Uleåborg, ställer upp i Botnia. Lkaså Timo Lämsä, Ossi Kuntola, Keijo Tatvonen och Ilpo Vuo­ rimaa.

Och en som kommer att sätta sprätt på loppet ät

vår egen Lars Lllkåla, som var suverän i Lovisa vid förra veckoskiftet. Jan.Erik Fogde och Klas West hör också till dem som kommer att ge färg åt kampen om tätplaceringarna.

O MEN ÄNDÅ är och förblir Botnialoppet motio­ närernas stora styrkeprov, där man kämpar för sitt eget nöjes och sin konditions skull. Ett styrkeprov för både vilja och kondition .

Ordinarie anmälningstiden har gått ut, men ef­ teranmälningar tas emot ännu på startplasten.

CHRISTER BOUCHT

I

Torsdagen 28.02

7

STOR LANDSOM­ FATTANDE DEMON­ STRATION MOT KÄRN­ KRAFTEN I HELSING­ FORS LORDAGEN DEN 15.3 kl. 11.30

... ~

-

••}

.

-,

~,

~.,I -l

•••• • ~•

~

.. ~.

/-

.

ve

Samling på planen franlför gamla Mässhallen i Tölö

• .• J

••• ~.,. ~~

...

<.

..

~

.~

11.­

I­

~

Medborgaradressen mot kärnkraften Trots att kampanjen just har kommit igång har adressen redan undertecknats av över 25.000 medbor­

Brett politiskt stöd

gare. Under våren kommer insamlingen av namn att successi vt intensifieras. Försök få tag i listan DU också! Sprid den! Underteckna den!

Adressens krav är följande: l. A ll planering av nya kärnkraftverk inställs

2. Tyngdpunkten inom energiforskningen överflyttas till alternativ energi 3. Ett officiellt program utarbetas om övergång till alternativa energikällor 4. Besparing av energi uppställs som ett mål av cen­ tral betydelse 5. Sysselsättningen förbättras genom användning av förnyelsebar inhemsk energi

I

BI.a. följande politiska ungdomsorganisa tioner har undertecknat adressen, vilket visar att aktionen har fått ett synnerligen brett politiskt stöd.

Folkdemokratiska föreningen bröd och Rosor KansandemokraaUiset Opis­ kelljajärjestöt Kokoomuksen Nuorten LllUo MIUenförbundet Nuoren Keskustan LllUo SoslaalldemokraaUlsen Nuo­ rlson Keskusliltto Suomen Kristlllisen LUton Nuoret Svensk Ungdom

SPRID BUDET ÅT DINA VÄNNER!

.;r~~ _~

~

Torsdagen 28.02

••

KARNKRAFTEN GER INGA -JOBB! Kärnkraften försvaras ofta med sysselsättningsargument.

Man påstår att arbetslösheten skulle öka om man lät bli att bygga kärnkraftverk. Men är det verkligen så? Är det Inte snarare tvärtom?

ARBETE - ENERGI? Vad beror arbetslösheten på?

Energibrist? Knappast. All sta­ tistik visar tvärtom att energi­ konsumtionen och sysselsätt­ ningen står i ett rakt motsatt förhållande till varandra: i de industrier där energikonsum­ tionen ökat mest (dvs. den kapi­ talintensiva pappers-o massa-o järn- och stålindustrin) har anta­ let arbetsplatser MINSKAT I Sverige räknar man t.ex. att dessa industrigrenar förbrukar ca 60 0/( av den industriella energin medan de står för endast 130/( av arbetsplatserna. Situationen i . vårt land torde vara ungefär den samma.

KONKURRENSKRAFTEN

Finland är mycket litet som in·

dustriland. För att kunna konkur­ rera på den ständigt hårdnande internationella marknaden måste vi hela tiden förbättra vår kon­ kurrenskraft. Detta sker genom att hålla produktionskostnaderna så låga som möjligt. · Den dyraste produktionsfak­ torn är i allmänhet mänsklig ar­ betskraft. Bäst klarar sig alltså de producenter som kan höja pro­

duktiviteten genom att ersätta mänsklig arbetskraft med ener­

gislukande maskiner.

Denna "utveckling" har i sin tur möjliggjorts av den billiga energin. Felorienteringen börja­ de i och med att Oljan var så billig att man kunde använda hur mycket som helst, och fort­ satte sedan med att man byggde kärnkraftverk som producerade ett överutbud av el energi.

KÄRNKRAFTEN: h.APITAL, EJ ARBETE Alla tillgängliga uppgifter pe­ kar på att övergangen till kärn­ . kraft ytterligare förvärrar den strukturarbetslöshet som vi har idag och som är helt oberoende av de ekonomiska konjunkturerna.

Elektriciteten är den energiform som allra enklast kan ersätta mänsklig arbetskraft. och dess­ utom gynnar kärnkraftens kost· nadsstruktur just en sadan jämn energikonsumtion som en helau­ tomatiserad fabrik" förutsätter.

kapitai- och energiinsatser.

I vara förhallanden skulle en smaskalig produktion, som krä­ ver en högt utvecklad teknologi och hög utbildningsniva, passa bättre. En sadan produktion krä­ ver för det mesta ocksa mycket mänsklig arbetskraft.

ALTERANTIVEN GER JOBB! Kärnkraftens sysselsättnings­ främjande effekt är alltsa obefint­ lig. Om man däremot övergar till de alternativa energikällorna sa skapas nya arbetsplatser i mäng­ der. I Sverige räknar man t.ex. med att nej-alternativet (dvs. att man avstar fran kärnkraft) skulle skapa 5000 nya arbetsplatser me­ ra per ar jämfört med ja-alternati­ vet. Kjellström-Kageson : Rösta nej!" -Libex Förlag St.h01lmi.

I USA ater uppskattar man att de alternativa energikällorna skulle sysselsätta 2.5-6 ganger flera människor än ett kärnpro· gram som producerar samma mängd energi. (David Elliot "Po­ Iitics of Nuc1ear Power").

HÄR SKAPAS JOBBEN! Varifrån skulle då alla dessa nya arbetsplatser komma? Rik­ ligt med arbetstillfällen erbju­ der till exempel energiförsörj­ Vidare är kärnindustrin en av ningen och byggnadsbranschen. de allra mest kapitalkrävande Människor behövs för att bryta industriformerna - man inves­ torv, sköta energiskogar, Isolera terar alltså i den enorma mäng­ hus, bygga solpaneler och små­ der kapital som i stället kunde . kraftverk osv. Samtidigt skulle användas för sådan Industri och arbetsplätserna fördelas betyd­ energiproduktion som ökar sys­ ligt jämnare över hela landet.

selsättningen.

SMÅSKALIGHET! OMSKOLNING

För några skulle dock ett nej till I USA har man t.ex. räknat ut,

kärnkraft betyda arbetslöshet: att nettoeffekten av varje stort den lilla gruppen specialutbilda­ kraftverk blir en förlust av 4000 de kärnkraftsexperter på Imatran arbetsplatser (AMORY LOWINS. Voima och Industrins Kraft. Men "SOIT ENERGY PATHS") Fin­ ocksa de kommer att behövas. De land är ett ytterst kapitalfattigt kan omskolas till att konstruera land. Därfor har vi inga naturliga effektivare väderkvarnar. solpa­ förutsättningar att upprätthålla neler och värmepumpar! en produktion som krävel ~ · ,: ..a

8

Exporterar Finland atombomber?

Nej, det gör vi ju inte - åtminstone inte direkt. Men indirekt kan Finland bidra till kärnvapenspridningen om planerna på att exportera kärnteknologi till Tur­ kiet och Libyen förverkligas. Som bäst pågår förhand­ lingar både mellan Sverige och Turkiet och mellan Sovjetunionen och Libyen. Om dessa leder till resultat deltar i båda fallen ett finskt företag i exportprojektet.

Turkiet har inte undertecknat icke-spridningsavtalet för kärnvapen, Libyen har undertecknat men kommer knappast att följa det. För närvarande verkar Libyen­ projektets förverkligande sannolikare.

KAN VI LITA PÅ GADAFFI? Libyens president Gadaffi har upprepade gånger offentligt ut­ tryckt sin vilja att tillverka kärnvapen. Trots detta har IVO planer på att medverka som un­ derleverantör till Sovjets even­ tuella kärnteknologiexport. Ut­ rikesministeriet godkänner en­ ligt uppgift planerna med moti­ veringen att Libyen har under­ tecknat iCke-spridningsavtalet och därmed förbundit sig att in­ te skaffa sig kärnvapen. Över­ vakningen av avtalet Innebär dock endast kontroll av bokfö­ ring och stickprov och hindrar inte att små uran- och plutonI­ ummängder transporter~ från kraftverket för militära ända­ mål.

KÄRNKRAFT PASSAR INTE I U-LÄNDERNA...

Kärntekniken är känslig och riskabel och kräver absolut sta-

bila samhällen. Den binder också stora mängder kapital och Inverkar därför negativt på re­ sten av näringslivet. Den okar u-ländernas beroende av Indu­ striländerDas högteknologi. Den utvecklar alltså en sorts ny ko­ lonialism. ...OLJELÄNDERNA BEHÖVER DEN INTE IL ibyen har rikliga olje. och jordgastillgångar. Det är alltså uppenbart att Gadaffi fikar efter kärnkraften av andra orsaker ­ alltså militära.

Finland har på ett f'öredömllgt sätt medverkat till Internatio­ nella kontrollavtal mot kärnva­ penspridningen, alltså för fre­ den. Men är man I en praktisk valsituation färdig att frångå si­ na principer?

Vackert tal bör omsättas i handling kärnexporten bör stoppa..,!

••

Osthandel ' utan· atomer

Motståndarna till ett nytt kärnkraftverk stöder utveck­ lingen av relationerna mellan Finland och Sovjetunionen. På energiområdet finns många po­ tentiella samarbetsobjekt, t.ex. import av stenkol, elektricitet och naturgas. torvteknologi samt energibesparande åtgärder och utveckling av förnyelsebara energikällor.

Det är troligt. att det i vissa kretsar uppfattas som negativt att kärnkraften kommit till Finland fran Sovjetunionen. Det är emel­ lertid fullständigt vanvettigt att pasta, att folkrörelsen mot kärn­ kraft skulle grunda sig på en dy­ lk

ån

VETENSKAP ÖVER POLITISKA GRÄNSER De vetenskapliga bevisen för . kärnkraftens risker är obestrid­ liga och faran från kärnavfall och -olyckor gäller såväl väster­ ländsk som socialistisk teknik.

Rörelsen mot kärnkraft är en vidsträckt internationell folkrö­ relse, I vilken många socialistis­ ka och kommunistiska partier i olika länder deltar. Kärn­ kraftsmotståndet följer Inga partipolitiska gränser; också I Finland finns motståndare Inom varje parti. ÖSTHANDELN BÖR UTVECKLAS Kampanjen mot ett 1000 MW k h ganisatio k" k aft

nerna bakom denna tidning stö­ der utvecklandet av Finlands och Sovjetunionens relationer.

Finlands energIförsörjning står på en stabilare grund än I många andra länder, på grund av de bilaterala, långvariga handels­ kontrakten.

Ungefär 80 % av importen från Sovjetunionen utgörs av energi. huvudsakligen av olja. Oljepriset stiger hela tiden snabbare än vär­ det på Finlands exportartiklar.

Ett behov att hitta importobjekt for att balansera Finlands export kan alltså inte uppstå. åtminstone inte inom en nära framtid.

KOL, GAS, TORV Importen av stenkol från So­ vjetunionen är i dagens läge täm

ligen liten. Då tillgången på olja minskar. borde man sträva till att ersätta den med sovjetiskt sten­ kol. En ökning av användningen . av sovjetisk naturgas är också möjlig inom ramen för det nuva­ rande handelskontraktet. Natur­ gasen är en ur miljösynpunkt ren ·

- ik"lla

Teknologi för andra kraftverk än kärnkraftverk, t.ex. generatorer och turbiner, kunde vara ett betydelsefullt importob­ jekt.

Inom torv forskningen har Fin­ land och Sovjetunionen gemen­ samma intressen. Samarbetet på tOTV'Området bör effektiveras

DET GÄLLER VÅR FRAMTID!

Torsdagen 28.02

9

TIIJL AKTION

FÖR MILJÖN

_lEJ TILL' NYA KÄRNKRAFTVERK! Kärnkraftverkens säkerhets- och avfallsproblem är olösta. Dessutom är kärnkraften nationalekono­ t sett mycket ofördelaktiga. Energiproduktionen - speciellt från storkraftverk - behöver inte utbyggas.

Genom att sp'ara på energi kan man hejda den ökade Ifterfrågan. - Också på lång sikt!

Att bygga ett nytt storkraftverk skulle vara det lirsta steget mot ett centralstyrt kärnkraftsberoende amhälle. Nästa steg skulle vara anskaffandet av de -7eket mer riskabla bridreaktorerna. För varje steg . .1 ett sådant här samhälle blir det svårare att vända

I kämkraftsamhället är medborgarnas grundrättig­ kter kraftigt beskurna för att garantera kärnkraftin­ tIastrins säkerhet speciellt vid behandlingen av det Uvsfarliga plutoniumet.

På grund av detta säger vi nej till nya kärrikraftverk!

1100 MW:s KÄRNKRAFTVERKET MÅSTE STOPPAS! Trots alla varningar tänker man bygga ett nytt kärnkraftverk i l'lDland. Kraftverket skulle beställas från Sovjetunionen och ha en ell'ekt på 1000 MW. Tänkbara placeringsorter är Lovisa och Olklluoto. Förespråkarna Ar kärnkraft försöker få oss att tro att beslutet på Intet sätt ännu är _tuelIt. 1 verkligheten är planeringen redan i full gång. Trycket ffin långsiktsavtal och tidigare uppgjorda förbindelser pressar på.

Ett officiellt beslut kommer hursomhelst Inte att göras före 1982.

Före det kan en bred folkilktlon få till stånd ett nej till nyanskafT­ Dingar.

Handeln mellan Finland och Sovjet kan utvecklas utan ett 1000 MW kraftverk! mÅN OLJEBEROENDE TILL FÖRNYELSEBAR ENERGI VI be.höver inte ett nytt kärnkraftverk för aH ersätta den sinande oljetIlIgången. På lång sikt är det enda verkliga säkra alternativet förnyelsebar, Inhemsk energi ss. energiskogar och biomassa, vind och solenergi.

De sls~ fria stora älvarna Ounasjokl, Torne älv och Lestljokl måste bevaras outbyggda. Deras betydelse för fiskeriproduktIon, uturskydd och rekreation är allt för stor. Samma sak gäller alla mindre vattendrag som måste skyddas för ödesdigra vaUenregle­ ringsarbeten. .

På kort sikt kan vi gå över från olja till torv, stenkol och jordgas.

Ett mellansteg med användning av kärnkraft behöver vi inte!

'NEJ TILL KÄRNKRAFTSSPRIDNING - NEJ TILL KÄRNVAPEN! Kärnkraften och kärnvapnen hör Ihop som lera och långhalm. Ett kärnkraftverk producerar ett par hundra kilo plutonium i året - för att tillverka en bomb behövs bara 2-9 kUo. Dessutom underlättar bmskaperna om "fredlig" kärnkraft kärnvapenteknologins fram­

Visst finns alternativ!

Den centrala frågan inom den alternativa energipolitiken är inte produktionen av energi. Istället ligger tyngdpunkten på hur samhäl­ lets mål - bl.a. levnadsstandarden och sysselsättningen - kan uppnås och upprätthållas med en så liten energikonsumtion som möjligt.

Energisparande är den viktigaste alternativa "energikällan".

SATSA PÅ KVALITETEN! En ökad energikonsumtion medför inte automatiskt höjd levnadsstandard, och definitivt inte bättre livskvalitet.

Ur konsumentens synvinkel är det t.ex . minst lika tillfredsstäl· lande att ha ett kylskåp som hal­ ler 15 år i stället för ett som gar sönder efter 5 år. Ändå är det klart att det krävs mycket mindre energi att produ­ cera en hållbar produ kt än tre av dålig kvalitet Med tanke pa ener· gikonsumtionen är det viktigt att betona varornas kvalitet i stället för att stirra sig blind pa kvantite· ten.

varje speciellt ändamål. Elupp· värmning t.ex. är nationaleko­ nomiskt slosl:ri. eftersom el pro­ duktion i storkraftverk medför att 2/3 av bränslets energiinnehåll går till spillo med kylvattnet.

ENERGlPRODUKLOKAL TION! Energiproduktion med hjälp av kärnkraft innebär allt större en· .heter, en cen traliserad produ k­ tion. Stora enheter medför bl.a . att energiförsörjningen blir sår~ bar, eftersom ett enda fel i ett storkraftverk kan betyda att 10 o/c av elproduktionen faller bort.

Stora enheter innebär också

steg.

Därför bör vi fördöma Finlands och den finländska industrins firsök att få delta i byggandet av kärnkraftverk i länder som Libyen och Turkiet, vilka båda eftersträvar kärnvapen. Turkiet har dess­ utom Inte undertecknat avtalet mot kärnvapenspridning.

FÖR EN VETTIG RESURSANV ÄNDNING! Genom att säga nej till nytt kärnkraftverk vIII vi inte glömma alla .. andra miljöproblm. Vårt mål är ett samhälle som använder jordens nsurser vettigt - besparande-, ett samhälle vars ekonomi baserar sig på användning av förnyelsebara naturtillgångar. Ett samhime sbm sparar, inte förstör, den jord vi fått att leva på. Ett samhälle där var och en har möjlighet att göra motiverande arbete.

Om användningen av kärnkraft ökar ännu mera är det svårt att se hur vi någonsin kan nå detta samhälle.

TILL AKTION FÖR MILJÖN! Att förhindra ett 1000 MW:s kärnkraftverk skulle vara ett steg mot att vända samhällsutvecklingen bort från förstöring av natur, miljö och människa. Dethär kommer inte att lyckas om Inte breda folkla­ gar sluter upp bakom motståndet.

Därför vädjar vi till varje finländare: stöd vår kam­ panj och kom med i demonstrationen den I5.3.!

Energipolitiska föreningen - Alternativ till Kärnkraft Suomen LuonnonsuojeluliiUo Luonto-Liitto Natur och Miljö Natur och Ungdom Feministerna Hundras Kommitte Pehmeän TeknoJogian Seura

Unionen - Kvinnosaksförbund i Finland

Finlands Studentkårers Förbund

Finlands Svenska Skolungdomsförbund

ÅTERANVÄNDNING! Ateranvändning av avfall är också effektiv energipolitik, eftersom återanvändning sparar råvaror och ofta kråver bara en liten del av den energi som går åt vid förädling av produkter direkt från de ursprungliga råvarorna.

INVESTERA I ENERGIEFFEK­ TIVITET! Ofta är det mera lönsamt att investera kapital i åtgärder som effektiverar utnyttjandet av ener­ gin, i stället för att pumpa allt mera energi i det "läckande sål· let".

Enl igt SITRA:s undersökning om värmeekonomi är det möj­ ligt att for priset av ett 1000 MW kärnkraftverk spara mYCket me­ ra energi än storkraftverket skulle komma att producera.

SLUTA SLÖSA! H ushållning med energin for­ utsätter också att man väljer den mest lämpliga energiformen för

långa byggnadstider, vilket höjer kostnaderna och gör energiför­ sörjningen alltför tungrodd.

Om energin produceras lokalt kan man däremot utnyttja loka­ la energiresurser ekonomiskt och anpassa energiproduktionen till de verkliga behoven.

Ett litet säkert kraftverk kan - i motsats till ett kärnkraftverk ­ placeras så nära en stad, att spill­ värmen kan tas tillvara som fjärr­ värme för att värma upp bostäder.

Därför kan två 200 MW torvkraft­ verk producera lika mycket nyt­ toenergi som ett 1000 MW kärn­ kraftverk!

En energiförsörjning 'baserad på fomyelsebar, inhemsk energi bidrar till en balanserad sam­ hälls ut veckling; stärkande a v glesbygden, bättre kontroll av Inflation och arbetslöshet samt en mänskligare teknologi inom produk,t ionen.

SOLENERGIN REALISTISK! Hela Finlands energikonsum­ tion kan efter en tillräcklig övergångsperiod täckas med förnyelsebar energi. Vårt land nås varje år av enorma mängder energi från solen, Från maj till juli är energimängden per hek­ tar större än vid ekvatorn, efter­ som dagarna hos oss då är läng­ re.

Energin kan lagras i vatten- el­ ler stenmassor eller i saltlager.

Trä och andra former av biomassa är naturens egna. praktiska lös· ningar på lagringsproblemen.

BIOMASSA! För att effektivera utnytljandet av inhemsk energi och ersätta oljan måste vi i Finland få an· läggningar, där biomassa förädlas till pressprodukter. som lämpar sig för storkonsumenter. En ex­ perimentanläggning måste byg· gas för att skapa en beredskap att producera flytande bränslen (me­ tanol. etanol) av biomassa.

Förnyelsebara och inhemska energikällor kan utnyttjas så att de inte skadar naturen. Energi­ produktion genom odling av en­ ergiskogar och upptagning av torv måste dimensioneras så att man inte överskrider de g,ränser som naturens bärkraft ställer.

SAMHÄLLET SKALL STYRA ENERGIN, INTE TVÄRTOM! I dagens läge styr energlpr~ duktlonens struktur det övriga samhällets utveckling. Den al­ ternativa energipolitiken där­ emot Innebär att samhällets målsättningar styr energipro­ duktionens utveckling. Övergången till en energipro­ duktion. som baserar sig på sol­ energi kommer. i likhet med en eventuell utveckling mot ett samhälle som bygger på plutoni­ um. att ta flera decennier i an­ språk.

Principerna för utnyttjande av solenergin är teknik som redan är känd, medan plutoniumsam­ hället bygger på en utopi. Utopin om att problemen med kärnav­ fallet, bridreaktorn och fusions­ kraften går att lösa.

URANET TAR SLUT! Tillgången på uran, kärnkraf­ tens bränsle, är liksom oljetilI­ gången begränsad I själva verket kommer reserverna av höghaltiga uranmalmer att ta slut före oljan.

De förnyelsebara energikällor­ na bygger på solen, som är en praktiskt taget outtömlig och mil­ jövänlig energikälla.

KOM MED PÅ FRAMTIDENS SIDA!

..

Torsdagen 28.02

10

KOM MED PÅ DEMONSTRATIONEN 15.3 ••

HÄNDELSEKALENDER

DIN INSATS BEHOVS

I många länder har folkrörelsen mot kärnkraft fått mycket till stånd. Genom informationsverksamhet har man på­ verkat opinionerna och besluten, ge­ nom kraftiga men fredliga åtgärder har man tom. stoppat byggande av kärn­ kraftverk.

En folkrörelse är ett bra sätt att på­ verka i ett demokratiskt samhälle. (I "atomstaten" hotas också demokratin).

I Finland är verksamheten i sitt be­ gynnelseskede. En folkrörelse består av mänskor - just du kan komma med: - delta i kampanjen mot det planera­ de 1000 MW kärnkraftverket, kom till demonstrationen den 15.3.

- bli aktiv inom "din" EAK-Iokal­ grupp eller inom någon annan miljöor­

20.2 kl. 18_00

ganisation.

- stöd kampanjen ekonomiskt (post­ giro 164460-1).

- denna tidning når ca. 200.000 fin­ ländare. Vi klarar nätt och jämt av tryckningskostnaderna. Om du vill att vi skall nå också resten av finländarna med en ny, ev. förbättrad, upplaga, be­ tala in t.ex. 20 mk och skriv på postgi­ boblankeUen "ny upplaga".

- sprid denhär tidningen, märken, litteratur. Beställ material.

- ifall du bor i Helsingfors: Delta i organiserandet av demonstrationen.

- bli medlem i EAK (20 mk på postgi­ ro 164460-1, skolelever, studerande och pensionärer 10 mk).

24.2 kl. 18.00 24.2 kl. 14.00

25.2 kl.

26.2 kl. 19.00 28.2 kl. 18.00

I början av mars arrangerar EAK ett expertsemlnarium med bl.a. amerikanska experter.

5.3 kl. 18.00 ' Diskussionskväll: Behöver vi ett nytt 1000 MW kärnkraftverk?

Valborgsv_ 6, arr: EAK 15.3 STOR DEMONSTRATION Samling kl. 11.30 på Tölö spelhallsplan (bredvid gamla Mässhallen) Av gång kl. 12.00 Rutt: Mannerheimvägen - Riksdagshuset - Norra Järnvägsgatan - Runebergsgatan - Kamptorget - Folkskolegatan - Si­ monsgatan - Mannerheimvägen - Skill­ naden - Mannerhelmvägen - Tre Smeder (kl. 14.30) - Alexen - Senatstorget Möte på Senatstorget kl. 15_00 Kvällstillställning 15.3 kl. 18.00 - teaterföreställningar, musik, tal m.m.

Svenska ARBIS Dagmarsg. 3

KONTAKTPERSONER

Följande personer kan man kontakta ifall man önskar delta i gemensamma transporter ochl eller önskar logi natten mellan lördag-söndag (15-16_3) pga. kväIlstillstäIlningen lördag kväll. Dom som finns nämnda såsom kontaktpersoner i H:fors kan man kontakta ifall man ön­ skar erbjuda nattlogi åt långvä­ garesande natten mellan lördag och söndag.

Karleby Jan Stenrrian tel.

12493.

Kronoby Brita Svedlund 45200.

Larsmo: Gun-Maj Fagersund 81 112 Ped-ersöre: Guy Käcko 72 126.

Tommy Mård 62390 .

Jakobstad·: Tinka Jungar 12652.

Nykarleby: Carita EK 20 541.

Oravais: Elisabeth Smeds 52230.

Kvevlax: Agneta Ström 40214.

Repiot-Björk'Öby: Roland Wiik 211094.

Energisparandet - den viktigaste nya en­ ergikällan? Diskussionskväll VaJborgsv. 6 arr: EAK KONSERT, kulturhuset arr: EAK FÖREDRAG Ordföranden för den brasilianska rörelsen mot kärnkraft Otto Buchsbaum: KÄRN­ KRAFrEN I BRASILIEN arr: EAK FÖREDRAG av Otto Buchsbaum: Brasiliens ekologiska problem Porthania 3, Regeringsg. arr: U-landsInstitutet Föredrag av otto Buchsbaum arr: Fredskämparna Trafik och energi Valborgsv. 6 arr: Enemmistö-MAJORITET

Smedsby: Barbro Teir 221 678 .

Vasa: Paul lUkans 221329 EAK-distriktsansvarig.

Håkan Westermark 119712.

Solf: Hans Östrnan 11 259 (tjl.

Mala'\: nejden: Bertel Nygård 651514 .

Närpes: Harry Appel 42 163.

Kr.istinestad: lUkan Blom­ qvist 23 623 (tjl. Åbo Akademi och staden: Ancki Eriksson 22430. 20420 .

Korpo: (skärgården) Siv J 0 ­ hansson 117.

Klmito: Bengt Häggman 1611.

Pargas: Bengt WesterIund 740308. Åland, Mariehamn: Lena Lindgren 14382.

Hangö: Tom Holmberg 86 726.

Ekenäs: Lena Aschan 11 028 .

Ingå: Sven Pettersson 90­ 44330. 90-675 102.

Sibbo: Matts Roos 650211 (tjl.

Grankulla: Henrik Hausen 501 185.

B å M d 141 ~;t arjut Björklun

Helsingfors: Martin Sandelin 629301 Magnus Hertzberg 626 857.

Eki Häggman 626 857.

Stina Skott 652 907.

Peter Lodenius 750 491.

Lella Lindström 658 697 (tjl.

Svante Ewalds 660 874 Nika Junker 17825 12 (tjl.

Följande organisationer star till ~änst med sin personal : EAK, Energipolitiska ('ören­ ingen alternativ till kärnkraft är den organisation som haller i tr3­ darna för hela den landsomfat­ tande aktionen. kanslitel. 90­ 417724 .

NOM, Natur och Miljö 90­ 605850.

SU, Svensk Ungdom Central­ kansliet 90-640313. 90-648974.

90-648 949.

Kretskansliema: H:fors 90­ 645389. Nyland 90-648 976. Abo­ land 921-17737. Österbotten 961­ 11~197IT4T' ENFÖRBUNDET 90­ lY 602541.

FSS, Finlands Svenska Skol­ Främling ungdomsförbund 90-634 110. 90­ 638018.

,

Anmäl Dig som värd

Endast ett fåtal av dem som bor utanför Helsingfors hinner eller vlII resa tillbaka samma kväll. Att bo på hotell blir dock för dyrt för de allra flesta.

Om du bor i Helsingforsnejden och kan härbärgera Lovisa: Marita • 531899. en eller flera personer (Lex. pa golvet i din lägenhet), r-~---------------------:--------------------I anmäl dig som värd snarast möjligt. , ~ ., I Anmälningar per telefon 90/417724, säkrast må-fr

:

*

I - nf:ors HU r till Helsm 6.1..1,

Demonstrationen den 15.3 ordnas i Helsingfors men det är mycket viktigt att deltagandet i den blir lands­ omfattande. Resorna till H;fors och övernattningen efter kväUstillstäUningen kan bli besvärligare och dyrare om vi inte sköter transporter och inkvartering • gemensamt; anmäl dig med denna blan k ett e II er rIDg

till närmaste konta·k tperson.

O Jag vill del ta i gemensam transport från. • • • .• •. . • '0 Jag vill ha in~vartering 15-16.3 i H:fors.

'0 Jag bor 1 H:fors och kan härbärgera person(er) den 15-16.3.

Namn. . . . . . . . . • . . . .. •. . .•••• .• • . • • . . •• • .• Adress ..... ., ........................'••••.

Tel.........

H

........... .

Skicka kupongen till; EAK, Valborgsv. 6, 00270 Hel­ singfors

27~

Obs.! Skicka inte pengar, vi skickar mate­

rialet mot postförskott eller med inbetalningskort.

kl. 15-18, eller genom att skicka in nedanstående g g 1:I_b2_71_a.n_k_et_tt_il_I: _EA_K_,_v_al_bor SVä en 6, 00270 Helsingfors.

4

Beställ kampanjmaterial: Pris per stk k 'lO p • •.. ex. kampanjtidningen på finska/svens a '50 p •.•. ex. kampanjplanschen på finska

• •.. ex. Atomkraft? Nej tack _ knapp

3 mk • ... ex. Atomkraft? Nej tack _ häfta 20 .st. ark 3 mk . ... ex. Plansch med barn och kärnkraftverk

20 mk ' SNF, 52 s.

15 mk · ... ex. E nergl, 10 mk . ...ex. Resursslöseri I överflöd, Fältbiol., 214 s.

5 mk · ... ex. Finlands Natur 4/78, tema: resurspolitik

• ... ex. Släppfl'am solen, .16 s.

1 mk ... . ex. Vattenkraftens miljö effekter, SNF, 15 s.

7 mk · ... ex. Flödande energi, 32 s.

10 mk • ... ex. Kärnkraften (barnbok)

20 mk · ... ex. Kärnkraft för nyb. (seriebilderbok), 190 s.

30 mk .... ex~ Solkraft, vattenkraft, vindkraft, 140 s.

35 mk .... ex. Alt. till kärnkraften-tidning, tvåspr. (4/79) 3 mk

-------------------------------------------------------------••

Bli medlem! .... Jag vill bli medlem i Ener­ gipolItiska för.eningen - AI­ ternativ till Kärnkraft rf.

Medlemsavg. 20 mk (skol­ elever, studerande och pen­ sionärer 10 mk). PG-konto 164460-1 .... Jag vill prenumerera på "Vaihtoehto ydinvolmalle" Pris 20 mk, för medlemmar 10 mk, samma konto .

Kampanjbladet är skrivet i samarbete mellan de organi­ sationer som stöder aktionelL (ansvarig utg. Olli Tammi­ lehto EAK)

KOM MED! ALLA BEHOVS!

J

Torsdagen 28.02

När .ungdomIIekreterarlinjen vid SOFF skulle skriva några si­ dor i OP blev det fråga om bråket vid dansen i Yttermark underjulhelgen. Eleverna, som kommer från olika håll i Svenskfinland kommenterade händelsen.

Vi kunde sammanstiilla en rapport om det härmed dan­ sen och vinkla det från olika si­

dor, föreslogs vid den inledan­

Man berättar om en temadag på skolan, om klubbverksam­ heten som eleverna leder och VI planerade och fördelade uppgifterna. vad yoga går ut på. En av ele­ I S6FF-materialet ingår in­ verna har ritat ett par btfder. te11ljuer med ungdomsledare i Närpes och några ungdomar rapporterar om hur det är på (jp:s redaktör Sven-En'k GIa­ dtznsqrna på deras hemorter. der, som dragit en kortkurs SOFF-sidorna upptar vIdare med eleverna, har gjort en in­ rapporterar om livet på skolan te11lju med "hemvändaren " och vad eleverna s-ysslar med. Olav StorgJrd. d~ palavern. Sagt och gjort ­

SÖFF-krior

'gdo1nsarbetet borde utveckla kritiskt tänkande ungdo1narl Vad är en ungdomssekreterare?

Vad gör en ungdomssekr?

. Ungdomssekreteraren är en kommunalt anställd tjänsteman. Han har hand om det kommunala ung­ domsarbetet r kornmunen. Han är ungdomsnämn­ dens sekreterare .•• Listan på arbetsuppgifter kunde göras mycket lång.

Arbetet är både administrativt och praktiskt inrik­ tat. z

den enda skolan i landet .a r ungdomssekreterare på Pi finska ges motsvarande -=1ti:1iDg på fyra skolor : Keski­ opislO i Suolahti. Peräpoh­ - o i Tornd, Suomen Nuo­ . i St:Michel. Utbildning­ Tammerfors universitet ger ~p_di-mtörs kompetens.

t.ex . inte så strikt bundna vid en lä­ roplan.

Synen på tonårs- och ungdoms­ verksamhet är snäv. Man tenderar att fastna i gamla, väl innötta hjulspår.

Det skulle vara nyttigt att föra in nya strömningar i ungdomsarbetet.

Jag efterlyser en öppen dialog mellan • ledare-ungdomar. Lika viktigt skul­ le det vara att få ungdomarna att kri­ tiskt analysera sitt eget tänkande och beteende.

Som ungdomssekreterare tror jag att jag kan göra det. Om inte direkt så årminslOne indirekt kommer man in pi fomings-frågor.

D JAG VIll. vara med om att UT· veckla KRITISKT TÄNKANDE UNGDOMAR!

_..:ad.-

_ cuakcrna till att ungdoms­ :n inte är så populär hos . . i ungdomssekreterarens Han sth lågt i rang i allt annat , sist

"~illlldm. Si är fallet i allt "'~III)j=r. Ungdomssekre­

ung och grön i kom­ ._ ......ilisik:a sammanhang. Man kim bttdvid "stormaga­

-=_......

1il::aaa:l2Igubbar .

AllS lilla dessa farhågor och kritis­ EJ ­ fiamemot att bli ung­

~::::i: ' Inom ungdomsarI

i tommunema är ännu

ämnena.

nJJ'dct öyersikt Desutnm borde vi gi meta utan­ aD se bur verk·

-........."CI..

"~_'.IIIIIii" EJ ut.

Ungdomen är till sin natur kritisk .

Det är vårt samhälle som har likriktat och passiverat ungdomen. Som bli­ vande ungdomssekreterare vill jag få fram den levande spontaniteten som finns i de unga.

Dagens ungdomsverksamhet i t .ex. UF.föreningarna är ofta präglad av nödlösningar och håglöshet. Ung­ domen vill ha meningsfylld, kon" struktiv verksamhet. En verksamhet som suävar mot ea mil.

Man vill skapa. göra någonting vettigt.

Man vill kunna säga: -

Titta här. se vad jag har gjon!

HANS HORTANS

YOGA

ett enkelt sätt

att koppla av

D Känner du dig någongång som en disktrllSll ef­ ter en lång skold4g?

D Eller har du en känsla av att du inte orkar me­ ra?

D Så känner sig viii alla människor ibland ; da­ gens stressade samhälle.

Kan man göra n~onting för att minska stressen? Ja det kan man. Man

kan lära sig att koppla bort omvärlden helt .

- Jaha, men hur går <:let till dn Det fmns flere metoder, men jag gjorde det med yoga.

De flesta har säkert hört talas om yoga, men för mmga av dem Jher det säkert som n~ot mycket invecklat och mystiskt. Visst fmns det en aning mystik i yogan men man behöver ju inte ta det pi det sättet.

Jag uppfattar yoga som ett enkelt sätt att koppla av.

Det är just det som yoga går ut pi. Att lära sig att koppla av helt och bara tänka pi sig sjäJv en liten stund varje dag. Tänk si sköot att kunna ägna sig it sig sjäJv nigra minuter varje dag!

Det borde man ju kunna unna sig, inte sant?

Efter att ha kopplat bort yttervärlden och bara "stängt" in sig i sej själv en stund, känner man sig som en ny m_änniska. Man k2nner sig som om man skuJle ha sovit mmga timmar.

För dej som är intresserad av eller nyflken pi yoga kan jag ber~ att medborgarinstitutet ofta ordnar Yoga-kurser. Där kan du höra dig för.

~ratt

_ ......a. Vi är

KERSTIN HINDSBERG

-

---

~;:~~f.=~~ '~'~==~~E~N - _________________________

T_o_r_Sd_ag_e_n_2_8._02-------------I

. ~~~~.;4aI55j$lIlS~'!il.'m'I-----------i, .

12 I

__----------------------Tem~gpåSÖFFa.--------------------~ Om tonåringar och deras problem handlade årets tredje temadag här på SÖFF. Den första temadagen, som hölls på hösterminen, handlade om barn och lek. I januari hölls en temadag som handlade om vår hälsa och om hälsokost.

T emadagen kring tonåringar­ na hade förberetts aven grupp elever från samhällspedagogis­ ka linjen. Inbjudna gäster var två psykologer från mentalvårdsbyrån i Närpes.

Temadagen inleddes med en ge­ mensam samling i auditoriet . Sko­ lans elever delades in i små grup­ per om ca fem personer i varje. Det är lättare att jobba om man gör det i mindre grupper.

För jobba skulle vi! .Alla grupper fick samma upp­ gift. Det gällde att sammanställa ett collage kring en tonåring . Varje grupp valde ut sin tonåring , en flicka eller pojke i åldern 13-19 år.

Vi placerade en bild av hon­ om /henne i mitten på ett ston papper . Inom grupperna skulle vi sedan försöka sätta oss in i tonåringarnas liv och klippa och klistra in saker, som ingick i hans/hennes liv De saker som tonåringen tyckte om och som betydde mycket för honom/henne skulle placeras nära bilden i mitten, medan sådant som inte var så viktigt i tonåring­ ens liv placerades i utkanten av pappret. . När grupparbetet var klart, sam­ lades vi åter i auditoriet och disku­ terade collagen. De flesta handla­ de om flickor. Varje årsgrupp pre­ senterades för sig och vi diskutera­ de utgående från collal(en.

Vi redovisade egna erfarenheter och psykologerna berättade om si­ na erfarenheter .

Att sätta sig in

i tonåringarnas Iiv ver som kom för sent till lektioner­ na och elever som skolkade .

Våra inbjudna psykologer kons­ taterade efteråt att skolleda är något som drabbar alla i n:l.got ske­ de och kanske då främst åttonde­ och nionde klass ister .

Diskussionen kretsade också kring det faktum att elever busar på lektionerna för att de har trött­ nat på skolan . men inte heller vågar sticka därifrån .

D Komplex Komplex, av något slag har väl alla lidit av. Det tog teatergruppen fas­ ta på i fjärde scenen. Den handla­ de om komplex för utseende, rod­ nad, dålig i skolan, stamning och blyghet. l den efterföljande diskussionen kom vi fram till att det helt enkelr gäller att själv övervinna sina komplex.

D Stress • Vid temadagen spelade elverna upp korta improviserade scener ur tonåringarnas viirId. Den hiir scenen före. still/er "Komplex" . Fr.v. Gunilla Alholm som rodnar, Solbritt Eklund som iir blyg, Anna·Stina Jansson som inte vågar prata med någon, Helen Jern som har minderviirdeskomplex och Lilian Sten mark som har komplex för sitt utseende.

D Mobbning

Teater och diskussion stod på te­ Den första scenen kallades för maeftermiddagens program . Alla Mobbning. Den handlade om en samlades i festsalen för att se flicka som alltid var bäst i klassen SÖFF :s teatergrupps tappra försök och som för den skull mobbades . att skildra tonårsproblemen .

Men så slog klassens busar sönder en sak och vågade inte ta skulden Föreställningen bestod av korta på sig då läraren frågade vem som scener som inte nämnvärt hade söndrat saken . övats i förväg, utan som nu helt Den mobbade flickan tog skul­ enkelt improviserades fram . Sce­ den på sig och på så sätt kom hon nerna var fem till antalet och efter in i gänget. varje scen diskuterade vi de olika Vid diskussionen efteråt kom vi problem som skildrades. fram till att det funnits mobbning

i aHa tider och att det finns b:l.de fysisk och psykisk mobbning. Men någon lösning på hur man ska av­ skaffa mobbning fann vi inte .

D Förälder Den andra scenen kallades för Hopplösa föräldrar och ville spegla tonåringens problem i hemmet.

Scenen bestod inte av det gam ~a vanliga att tonåringen kommer för sent hem en kväll. l stället tog man upp tjatet om pengar och vem som ska göra vad i huset .

Senare framgick i diskussionen att det var många som tyckte att man borde diskutera mera i hem­ met för att undvika gnat och tjat.

Man borde ha en arbetsfördel­ ning och föräldrarna kanske borde engagera sig mera i sina barns och tonåringars problem.

D Skolleda Skolleda var temat i den tredje sce­ nen och den utspelades en m:l.n­ dagmorgon i :l.ttonde klassen i högstadiet. Det handlade om ele­

Som avslutning behandlade tea­ tergruppen stressen och det var en rätt rolig scen . Men det fanns myc­ ket allvar bakom den .

Det visade sig också i diskussio· nen efteråt.

Vi funderade på hur man skulle kunna få bort stressen ur olika si­ tuationer och vad stress kan leda till.

Det sistnämnda var det Inga problem med. Alla har väl stressat och märkt följderna . Men hur vi ska få bort stressen var det ingen som hade någon lösning på.

Dethär var i stora drag vad som kan hända under en temadag på SÖFF. Men den är knappast slut med en dag. Tankar och funde­ ringar sattes i rörelse, Nu kanske man kan hoppas på fortsatta dis­ kussioner inom de olika linjerna och i kamratkretsen.

SISSI

o

----Fria e pa a .a sät o

ATT STUDERA på SÖFF på

samhällspedagogiska linjen är roligt. Det är något helt annat än att gå i t.ex. gymnasiet.

Relationer lärare-elever är nAsot helt annat än i andra sko­ lor. Det är friare på alla sätt. På linjerna förekommer i en stor utsträckning grupparbete och man arbetar med olika teman.

Man går också ut på fältet och

jobbar.

O OM VI spjälkar upp de olika linjerna i positivt och negativt, kan man till det positiva räkna: • relationer elever-lärare • de intressanta ämnena som finns på schemat och hur man

bearbetar dessa ämnen • eleverna har mycket att säga till om både på linjen och i skolan • internatskolan gör att det är trivsamt och god kamratanda i skolan och på linjen • man lär känna och umgås med olika typer av människor när

man är tillsammans med dem dygnet runt Som ett stort minus kan räk­ nas att linjen blir tre-årig och att man när man slutar har 'en stu­ dieskuld på 15 000~20 000 mk. som ungdomssekreterare får man en lön i löneklass Y 19 el­ ler 2 300-2 700 mk i månaden,

efter att ha studerat i tre år.

En springpojke har ofta bättre lön!

Försök seda.n försörja en fa­ milj med denna lön.

D VEM VILL sedan vara ung· domssekreterare när man har fyllt 50 år då man inte är någon ungdom längre och man antagli­ gen anses vara lite gammalmo­ PETER HA dig.

Torsdagen 28,02

Det förekommer alkoholmissbruk, oro och ordningsprob­ lem på danserna i östra Nyklnd och norra Österbotten lika väl som i Närpes, rapporterar elever på ungdomssekreterare­ linjen vid SÖFF, Störst förefaller problemelI att vara i trak­ terna kring Helsingfors och minst i Vasa skärgård,

- Ordningsproblemen är inte större på danserna i Nå'rpes å'n på andra stiillen, säger ungdomssekreterare Harry Appel.

- Det har varit värre bråk i Kvevlax och Vörå å'n vad det var i Ytter· mark, men det har det varit ganska tyst om.

De stora mammutdansplatserna av typen Kvevlax och Korsnäs tycker Harry inte om.

- Vi borde övergå till små mysiga danstillställningar.

- Föräldrarna borde ställa upp som ordningsmän vid danserna. fiilcsl:lr Harry Appel. D~ skulle de fl se hur ton:lringarna uppträ­ der eller ocks~ - vilket vore än­ nu bätue - skulle dessa uppföra sig litet bättre.

- Vi har i allmänhet för unga ordningsmän vid danserna.

Det är klart att händelser lik­ oande det som hände i Ytter­ awk p~ juldagen är tr~kiga. Men inre är närpesungdomarna vilda­ re och brlligare än andra .

En av huvudorsakerna till att • det blivit oroligare vid danserna anser Harry Appel vara att ung­

domarna börjat ~ka ut tidigare . lagt märke till . Det verkar som - Förr började de g~ p~ dans det skulle bl~a nya vindar inom sedan de blivit konfirmerade. uf-rörelsen när det gäller renove­ Nu börjar de g~ p~ dans redan ringen av lokalerna . I Gerby och när de är 13 :\r.

Sundom har man rustat upp sina - Det där med ~Idersgränser­ lokaler utan att för den skull "re­ na struntar arrangörerna för det "novera bort trivseln". I Böle i mesta i. säger Harry och småler Närpes är man inne p~ samma ironiskt. Föreningarna är ekono­ linje. Där har man börjat renove­ miskt h:lrt pressade . Varje slant ra sin gamla lokal p~ talko . behövs för att dansen skall g~ - På det sättet f:lr vi kanske ihop ekonomiskt . tillbaka de små mysiga dansplat­ - Positivt är i alla fall att nö­ serna. säger Harry . Jag tror att de jesskatten slopas. Nu blir det kommer att göra come back un­ stör-te möjlighter att H danserna der BO-talet. att löna sig.

En annan positiv sak har Harry ANNE och HANS

I Borg~. Liljendal och Sibbo har man haft mwga problem med ung­ domsdanserna. Som så m~nga andra ställen är det alkoholen som är ' det största problemet.

Särskilt i Sibbo lur det varit problematiskt. Där har man haft prob­ "lem med de stora gäng som kommer från Helsingfors . Sommaren -79 hade man flera stora slagsm.n mellan gäng frw Helsingfors och Sibbo.

En ordningsman blev ocks~ mycket sv:lrt misshandlad.

I Borg~ Ik finns det en stor dansplats där det samlas 13-16-:lringar i massor. När sedan alkoholen kommer in i bilden har det lett till v~ldsamma slagsmål. Hösten -79 blev bJ.a . en 14-:lrig pojke blind när han fick en knytnäve i ansiktet.

Poliserna räcker inte till p~ något vis . De har fullt upp med att köra överförfriskade ungdomar hem.

Hemskt eller hur?

KERSTIN HINDSBERG

En dansplats i Himanka är den största och populäraste i norra Öster­ botten. Där samlas ungdomar i stora mängder. Verkligt håll-i-gång är det ocks~ för i Himanka spelar de bästa banden i landet .

Ibland kommer ocks~ band som är kända i hela världen till Himan­ ka.

Särskilt brlligt är där inte även om det först~ nog förekommer ungdomar som är alkoholp~verkade . Ibland blir det nog slagsm~1 mellan gäng från olika byar eller städer .

Men inte behöver man vara rädd att fara ,p~ dans till Himanka.

I KarIeby dansar man p~ Jungsborg och p~ idrottsg:lrden. Även här förekommer alkoholp~verkade. slagsmål och h:lrda tag. Men ocks~ håll-i-g~ng.

Närpes uf planerar att ordna danskurser. Ord· ningsproblemen på danserna beror till en stor del på att väldigt många inte kan dansa. Danskursverk· samheten tänker man bl.a. rikta mot 11-12-åring' ar. Det är i den åldern de unga borde lära sig dansa.

Det här berättar Närpes uf:s verksamhetsledare Jan-Erik UI­ jens. Det är han som ser till att allt löper inom föreningen . Upp­ gifterna är till 90 % av ad minis­

trativ art. Han skulle gärna jobba mera ute p~ fältet i olika delar av föreningens verksamhetsområde. men för det räcker tiden inte till.

- Vi borde H en kommunalt anställd instruktör för fältarbe­ tet. säger Jan-Erik. En s~dan inst­ ruktör skulle ocks~ underlätta ar­ betet för ungdomssekreteraren.

Största sv:lrigheterna för När­ pes uf:s verksamhetsledare är att H funktionärer. främst ordnings­ män. till danserna .

- Ingen vill göra n~gonti ng gratis längre . M;\nga kräver regel­ rätta traktamenten för att ställa upp.

ANNE och HANS

Jag tycker nog att ungdomarna i norra Österbotten är gladare och livligare än p~ andra ställ~n i det här landet. Man lever med i musiken och dansar flitigt.

De lugnaste och bästa danserna i Karelby är skoldanserna. Där före­ kommer inga ordningsproblem. slagsmål eller superi . Bara om n~ra utomsdende "bryter sig in" kan det bli oroligt .

PETER

Det blir allt mindre folk p~ danserna i Vasa skärg:lrd . Dans ordnas nog nästan varje lördag men publiken är nog. särskilt vintertid. mycket Htalig.

D~ är det genast bättre om det ordnas fester med gammaldans efter~t. Till s~dana kommer även ungdomen och det är vanligen fullt p~ sådana tillställningar.

Annars är danserna i skärg:lrdsföreningarna ungefär som andra dan­ ser: En del är nyktra och en del fulla. Sällan är det dock n~got brll.

MAJ-LEN

Torsdagen 28.02

SÖFF·krior

14

POSTIlN

i

,'De unga har ,, det bra i Närpes - De unga har det bra i Nälpes, säger ungdoms­ nämndens ordförande Per­ Ole Lundell, som vi sökt upp fOr att höra hans åsikt om ungdomens situation i Kommunen.

- Största problemen har vi i centrumområdet. Den or­ ganiserade verksamheten når inte ut till de unga . .

Centrum har blivit anonymt på något sätt.

- Byanden har försvunnit.

- Ungdomsnämnden har spe· ciellt uppmuntrat och Stött den finska barnHubb, som verkar i Närpesgården, berättar LundeIL Klubben har haft mycket livlig verksamhet.

Han har uppfattningen att tonårsverksamheten överlag är livlig i kommunen. Med bOrga­ rinstitutet har en viktig funktion bland de något äldre ungdomar­ na. På institutets program finns allt från musik och språk till olika slag av motionsverksamhet .

terar LundeU vidare att förM.llandena säkert skulle för­ bättras om Närpesgärden fomat­ ta utbyggnad kan förverkligas.

Man planerar att bygga ut gården med en teatet- och kon­ serrsalong j~mte scen . . . I Sam­ band med utbyggnaden kommer också att reserveras utrymmen för skapande verksamhet och verk­ samhetsutrymmen för mindre grupper.

- Ungdomsdanserna har va­ rit föremll för diskussion på se· nare tid j svenska Österbotten, konstaterar LundelI. Att de unga dras till stora dansplatser beror på den ökade rörligheten. De unga har egna bilar och pengar att röra sig med. De har fIihet att välja.

Med större samlingar följer också större problem.

- Närpes är en ungdomsvän­ lig kommun, fastslår LundelI slutligen . Kommunen har varit frikostig när det gällt att satsa på ungdomsverksamhet .

HANS OCH ANNE

Peter Rajamäki - lovande

medeldistansare

o

TRE FM-medaljer har Peter Rajamäki, 21 från Åland. Två 2Uld och en silver - alla i stafett . .

O PERSONBÄSTA ligger på 1.56,8 på 800 meter och 8.33,2 på 3000 meter. Resultat av fyra års ratio­ nell träning med bl.a. ett rvåveckors träningsläger i Marocko, senaste vinter.

O PETER har haft problem med lotterna så att trä­ ningen har fått lov att ligga nere några gånger upp till ett halvår i taget.

[J PETER planerar att åka över till Kalifornien för att studera och sköta sin träning. Han har i första hand siluet inställt på EM 1980.

PETER HA

Omfattande verksamhet i Övermark

Inte roligt längre!

Varför är det inte längre roligt att besöka dansplatserna? Man är ju bara 19 år• Varför drar diskoteket i stan så mycket starkare? Det här kan man fråga sig gång på gång, utan att kanske få fram ett svar som täcker hela problemet.

Senita Kummel återvaldes till ordförande vid Övermark uf:s årsmöte. Årsmötet beslöt att Jag själv gillar att dansa och har gjort Det bör p~pekas, au man är mycket föreningen under kommande det si länge jag kan minnas. Men jag strängare med ordningen p~ eu disko­ . - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -. . verksamhetsperiod skall vidta trivs inte längre p~ de dansplatser som tek än på en dansplats.

Det är di ganska na[urlig[ att man ,i vlrmeekonomiska åtgärder lockade sA starkt förut. Vad är det då med föreningslokalen. Vidare som gör diskoteket sA mycket bättre? första hand väljer diskoteket, som des­ Några fördelar: Diskoteket är mind· sutOm blir billigare . skall en stadgeändring genom­ Jag hoppas att slopandet av nöjes­ re och mysigare. Det skapar större ge­ föras. menskap och större trivsel. Man kan skatten ska kunna sänka inträdes­ Situationen i centrum konsta­

För många 13~14-åringar på dans i Lappfjärd Lappfjärds uf har en nyrenove­ \lm" rad och trivsam ungdomslokal.

Trots det har man inte lyckats få tillräckligt publikstöd vid danserna utan man har böriat ordna allt färre ungdomsdan­ ser på senare tid.

Orsaken till att det inte kommer till­ räckligt med publik är i flinta hand an det är fOr många 13-I4-åringar på danserna i Lappfjärd.

Det le Idan och tydligt an äldre ungdomar inte Yill med dessa tonirinpr och d1rfl)r inte triys pi dan­ serna. Det hir giller fl>r övrigt inte ba­ ra Lappfjird.

Förildrama borde hålla hem "bar­ nen" fria danserna. De åt oroliga och högljudda och de aUra flesta kan inte <hma. När det är annonserat om å1dersgdns borde borde flItaIdrama fOnti att inte släppa sina barn till såd:lna <hnser.

GUN-MAJ

SÖFF:s klubbverksamhet

Vi på SÖFF samhälls­ pedagogiska Iinjt:n är ute i by­ arna i Närpes och leder barn­ och ungdomsklubbar. Vi är två stycken som tillsammans leder en klubb. Två timmar en eftermiddag eller en kvlll i veckan är vi i våra klubbar.

Klubbmedlemmarnas antal och ~Ider är ganska skiftande. För barnverksam­ heten har vi ildersgränserna, ~-12 h.

VÖ

men är det lite med kmmar i klubben tar vi emot hide yngre och äldre . Till tonirsklubbarna kommer ungdomar frin 13 h och uppk Vi strävar till att fä så omväxlande program som möjligt, med olika spel, bollspel. hobby och verksamheter. I barnklubbama ritar och m~lar vi samt leker olika lekar.

Vi tycker att det är roligt och givan­ de att pi detta sätt fä vara med barn och ungdomar.

ANNEUE OCH HELENE

SKIDCENTRUM

öppet lörd.o.sönd. 10--16 lalombacke + lift 45 m. höjd, hoppbackar o.skidsplr.

Servering, bastu, slalomutrustning. VÅLKOMMEN

Till föreningens hsmöte hade ett f~tal personer mött upp . Man frigar sig var byns alla ungdomar finns när förenin· gen håller hsmöte.

NAgra plock ur föreningens verk· samhetsberättelse visar au fOreningen har en rätt omfattande verksamhet ­ en revy och en emigrantfest, barnfest och basar, skidstafett, superstartävling och en smörgisfest pi nyirsafton.

Dessutom har · man haft både ungdoms- och gammaldanser under

perioden. Ett revybesök från Sverige ingick i föreningens verksamhet under föregående verksamhetsperiod .

Föreningens styrelse ser ut som följer under kommande verksamhetsperiod : Benita Kummel ordf., Annika Gran­ lund. Mikael Perjus. Leif Erikson, Stu· re Österberg, Gösta Ingves , Jan-Erik Nybacka. Inger Rönnqvist och Johan Nygärd .

diskutera och faktiskt höra vad man sä­ ger.

Det uPPSt~r mindre missförst~nd.

Man har alltid en platS vid ett bord som man kan gi till när man känner för au sitta. Det är aldrig för fullt. Och man kan g~ hem med 'hela' fötter efteråt.

Det är atmosfären och inte ölet och drinkarna som lockar. ifall nigon tror det.

avgifterna. som nu är så höga. Eller att vinsterna fr~n danstills[ällningarna ska sättas ner på au öka trivseln .

För visst är det väl fel, au bara tänka pi vinsterna när det är meningen art bjuda ungdomarna på lite nöje.

Jag hoppas au dansplatserna blir po­ pulärare igen och au ildersgränsen efterföljes . FÖR NOG ARJU LEVAN­ DE MUSIK LEVANDE I AllA FALL

O SAGOSTUNDER i bibliote­

ken i Bosund och Näs, en skiddag,

eD filmafton, ishockey och ett be­ sök pi JT bjuder ungdomsnlmn­ den i Lanrno pi i programvIg in­ för sportlovet.

NArmare information finns i det program som distribueras runt om i kommunen.

Alternativ BEHÖVS I

D Ordförande

D Juthbacka

Carits Ek avsade sig Iterval när tredje ringen höll Usmöte. Ingen annan ville heller bli styrelseord­ förande si den . nyvalda. styrelsen fick till uppgift att inom sej ut5e ny ordförande.

Teaterförening Står inför sin största satsning hittills tiousjubileet med en uppsättning av Prinsessan Törnrosa.

- Den största satsningen både ekonomiskt och personellt hit­ tills, uppges från Nykaabihlll.

Ordföranden Boris Bränn fort­ sätter som ordförande i spetsen för en styrelse om följande perso­ ner: Torsten Häger, Bo Kron­ qvist, Maj-Lis Granlund, Karin Sandström och Carits Ek.

I styrelsen för 1980 sitter: Ulf Sundell, Kaj Karlstedt, Anita Skönhult, Rainer Finne, Roy Björkman, Jan-Anders Karv och Gunilla Ek, Ann-Catrin Sjöholm (kassör) och Lisa RudbackA (sekr).

Stina

Int brukar jag gA pA danser. Är matl över 18 Ar Ar man lör "gammal" för att Ii pi un&domsdanser. sOU:s dan. utredain& Ar ett Steg I ritt riktning.

Det Ar n08 dags att fundera pi alterna­ tiv till de traditionella danSerna.

Vad finns det dJi för alternativ?

Hur skulle det tu vara med nAgoR form IV öppethus verksamhet pi vira dansplatser? En fest för HELA famil­ jen. Pi si vis skulle vi kanske kunna rida bot pi elen i dag allt skarpare 8enerationsklyftan.

Dansen skulle bara vara en slags verksamhet, andra verksamheter kun­ de drivas parallellt. Man skulle prata och umgh i största allmänhet, för det är väl det som är det mest väsentliga eller hur?

Hans

115

T~o~rSd~ag~en~2=8.~02~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _~_ _ _ _ _ _ ~!!!!=~~~==

rl____________________________

-:

Svensk ungdomsförening bör snarast bildas i Vasa!

Vasa. med CD SYmSksprllig befolkning p:i över 10 000 personer, har • m:osk ungdomsförening. Däremot finns runtom i den svensk· &tol-nnisb bygden ett flertal mycket aktiva ungdomsföreningar med m befolkningsunderlag p:i endast n:igra tusen personer .

ED nmsk ungdomsförening bör med det snaraste bildas i Vasa och iaimiR! till denna förening skall tas av Svenska Österbottens Vng· dallIlStMlWld. som är ungdomsföreningarnas centralförbund med sä· l!: i Vau. SOlJ:s kanslichef Hllan Westermark gör gällande att bristen p:i samlingslokaler skulle vara ett av hindren för en svensk ungdomsföre. ning i Vasa.

Men s:i f;lr man inte se p:i saken. Det är ju självklan att en samlings· eUer föreningslokal inte kan finnas förrän det finns en förening.

Man ställer väl inte plogen framför hästen, eller hur?

Att ;lstadkomma en föreningslokal blir den första stora uppgiften för en nybildad ungdomsförening. Framtill dess kan jag p:i rak arm föresl:i n:igra tillfälliga möteslokaler, t.ex: Svenska Klubben i Vasa, Strandg. 4

Vasallen p:i Vasa Teater, Kyrkoespl. 16

Arbetets Vänner, Formansg. 14

Vasa Sparbanks klubblokal. VasaespI. l ~

SÖV:s kansli, HandelsespI. 10.

Med tanke p:i att ingen svensk ungdomsförening ännu finns i Vasa men m:inga aktiva föreningar runtom staden, p;lstu Hllan Wester· mark i en insändare i detta blad att tätortsungdomen har andra nor­ mer och värderingar än landsonsungdomen.

Men detta är förvisso inte sant i n:idens;lr 1980 och jag kan inte tro att en s:i förlegad uppfattning skulle vara r:idande p:i SÖV·kansliet.

I väntan p:i ett initiativ i denna sak från SÖV och i hopp om att för· bundet inte förlorat idealen och visionerna tecknar jag Vänligen TORSTEN ONNELA

PRYLUÖRSEN

Trafikskolor i Jakobstad HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00.

Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00.

Kanalespi. 8, tel. 13003

Trafikskola

POST.N

Siiljes:

FENDER. BASSMAN 100 W bils­ anlilggning Som ny. Tel. 967/14684 efter kl. 17.00. ·74 KAVA 350 cc siJljes billigttlJI vinterpris. Tel. 968/40150.

PETER Forsby Bollklubb r.r. söker en

VERKSAMHETSLEDARE

Silljes:

FAL glimifärstiirkare 70 W.

Tel. 961·644192.

f~r att planera. och organisera föreningens danstillställningar VId Forsby Nöjescentrum i Pedersöre. I första hand är tjäns­ ten tänkt som en halvtidstjänst, men även heltid kan komma ifråga.

D VÅR FRAMTIDA energiför­ sörjning kommer att ta upp en stor del av vArens sex TEKNISKT

MAGASIN.

Verksamhetsledaren bör ha fyllt tjugo år och vara sam­ arbetsvillig samt beredd att arbeta i helgerna. Personen kan också lämpligen vara en sommarledig studerande.

Österbottniska Posten

Intresserade bedes ta kontakt med K-G Olin tel. 978-18888 da­ gar och 967-69413 kvällar. Platsansökan riktas till styrelsen för Forsby Bollklubb och bör vara oss tillhanda senast den 10 mars.

D Alla vänner av rockmusik bör inte missa måndagens Öronaböj ; d:i sänds en konsert inspelad p:i Wembley Arena i London 1979.

Förutom David Essex, som ses här, medverkar Real Thing, Wishbone Ash. Sky och Cat Stevens.

David Essex. född i London 1947, började med att spela trum· mor och sjunga i ett band, men

Stv 1 21.02.

Österbottnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

sen gjorde han solokarriär. Sitt verkliga genombrott fick David Es­ sex när han under td ;lr spelade i musikalen "Godspell" . Han har ocks:i medverkat i n:igra filmer. I det här programmet sjunger David Essex en I;lt som han själv skrivit och som givit honom flera guldski­ vor - "Rock on".

Stv 2 mlndag kl. 18.25: Öronaböj.

Tidningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel . 967-13'"

Postadress PB 27.

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S·E.Glader.

Handelsesplanaden 10 D,

teJ. 961·113522

Redaktör i Sydösterbotten

Sertel Nyglrd,

Box 21, 66100 Malax.

teJ. 961-651514

REDAKTIONSRADET

Alf Snellman, ordförande.

Susanne LiIJkull, Karin Blomqvist.

Brita Svedlund. Ralf Skitar och

Lasse Eriksson.

PRENUMERATIONSPRIS

1980

Helt år...•............• 30.­

Halvt Ar................ 20,­ Skandinavien. . . . . . . . . . .. 40,­ Lösnummer ............• 1,-­ ANNONSMOTT AGNlNG I SÖU:s kansli, Vasa.

I teJ. 961-113572 och 115372 ÖP:s ANNONSTJÄNST Yngve Senas, Jakobsgatan 13, Jaltobstad, tel. 967-11827 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967-13 ' "

P

L U T

T

E N

ANNONSPRIS I texten ......•.......•.•.• 2.60

Eftertexten................ 2,40

8estlmd plau --,20 per mm I

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilllliSspris -,30 spmm och flrg. Förenings­ spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis· . ka Posten ansvarar inte för ev. ska­ da som tillfogas annonser som in­ ringu eller som på srund av post­ försening inte införts i begärt num­ mer.

Jakobstads Tryckeri oeII ndaJDIS

Aktiebolag. lakobstad 1_

Torsdagen 28.02

16

POSTEN'

Tillbaks till·hemknutarna - Vi var eniga om att vi ville tillbaka till hemknutarna. Jag var visserligen inte färdig med det jag ville göra på Finns. Men om vi dröjt ytterligare ett par år tror jag att det varit för sent för pojkarnas del.

Ungefär så lyder i sammanfatt· ning Olav Storgårds svar på frågan varför han återvände till Österbotten.

- När jag lämnade Norrvalla tyckte jag att jag i Stort sätt gett allt vad jag hade att ge där. Det tycker jag inte nu. Det känns som jag skulle ha lämnat.ett jobb på hälft. , - Men jag tror nog att de som tar över efter mej på Finns kan följa upp arbetet.

- Jag valde själv SÖFF. Jag bjöd ut mej att komma hit. Jag käride till att det var aktuellt med att anställa en ny lärare. När det blev fråga om val av lärare ac­ cepterade skolans ledning mitt erbjudande.

- Jag lämnade ett välavlönat rektorsjobb för en vanlig lärar­ tjänst.

Ledarutbildningen skall stärkas - Nu har jag hand om ung­ domssekreterarutbi!dningen här på SÖFF, fonsätter Storgård. Vi har dragit upp planer på en stärkning av linjen till vad vi kal­ lar ett ledarinstitut.

Så blir Olav ivrig. Kan inte sit­ ta stilla. Får det där glada och rastlösa över sig som är typiskt för honom när han är engagerad.

- Jag skall rita på tavlan här, säger han.

Så får jag veta att ledarutbild­ ningen på SÖFF skall göras fyraårig - indirekt. Men man skall bygga på nedåt från den tvååriga utbildning på akademi­ nivå som nu förekommer.

Första året efter grundskolan blir ett allmänt år som de blivan. de ledarna kan avverka nästan var som helst, i gymnasiet, vid en finsk folkhögskola. i en svensk folkhögskola eller - helst -"- på folkhögskolelinjen på SÖFF. Följande år - inträdeskrav 17 .ir - börjar inriktningen på le­ Jarskap. Olav ritar upp ett stort och brett block som han kallar for 'barnledarutbildning'.

- Det här året kommer dels att vara ett förberedande år för mera specialiserad ledarutbiId· ning. dels kommer vi att bygga in vår ~uvarande barndaghem­ utbildning i det här året.

Det kommr också att vara ett förberedande år för de som tän­ ker söka till lärarutbildning, barnträdgårdsut'bildning eller fonsatt vårdutbildning.

- Vi kommer att ta upp lek. drama och ledarskap, sociologi och pedagogik. korrimunikation,

grupparbete och studieteknik.

Eftersom det blir en ganska krä­ vande utbildning hoppas vi att eleverna är titet äldre än 17 år när de söker sig hit. Vi räknar t.ex. med att studenter under ett mellanår kan komma till den här barnledarut bildningen.

Den' sorri vill stanna här har kompetens för barnledare och barndaghemsbiträde .

Först efter det här året kan e1e­ vern,a börja specialisera sig på le-

- Viljan att lå'mna Esbo blev starkare å'n viljan att fortså"tta det arbete jag påbörjat på Finns. Jag kan kanske såga att det var

ett livskvalite-val.

daru t bildning.

Olav ritar upp en stor kub som omfattar två år. Under de här två åren tänker han tillämpa de stu­ diemetoder han praktiserat på 'Finns. Det är vad man kunde kalla blockläsning, modul-utbil­ dning eller intervall-utbildning.

Eleverna kommer att intensivjäsa under vissa perioder och däre­ mellan läggs in perioder med prakriska övningar ute på fältet. i föreningar och organisationer.

Genom att en del av de grund­ läggande ämnena överförs till barnledarutbildningen räknar Olav med att man skall hinna med mera och komma längre än vad man kommer vid nuvarande ungdomssekreterarutbildning.

Bättre utbildning ger högre status Vad man främst vill nå är att de som kommer till den specialise­

rande ledarutbildningen skall va­ ra mera motiverade. Kanske kommer de ockSå att vara äldre än nu.

Genom höjn'i ng av utbild­ ningens status hoppas man också kurina höja statusen på ledar­ tjänsterna, barnledarutbildningen Till kommer man att ta in 40 elever.

På sin höjd en tredjedel av dessa kan tänkas fortsätta till den spe­ cialiserade ledaru t bildningen.

Hur den här utbildningen, som främst tar sikte på utbild­ ning av ungdomssekreterare, skall koordineras med utbild­ ningen av kulltursekreterare och nykterhetssekreterare , h a r Storgård ännu inte helt klart för sig.

Frågan kommer att diskuteras.

Klart är i alla fall att behovet av ledarutbildning hela tiden ökar.

Utbyggd kursver~samhet Vid sidan av läraruppgifterna inom ramen för ledarutbildning­ en har Storgård även fått som uppgift att planera och koordine­ ra kursverksamheten på SÖFF. - Kursverksamheten har ök­ at här på skolan under de senaste åren. Men behovet växer också hela tiden. En folkhögskola är en vuxenutbildningsinstitution som skall fungera nära sin omgivning och tillgodose de behov som finns i bygden.

Den första åtgärden nu blir att renovera upp Jakobsgården till kursgård. Förutom föreläsning­ och grupprum kommer det att beredas övernattningsmöjlighe­ ter för ett 15-tal personer.

Det -första Olav tagit i tu, med är att utveckla SÖFF till en sydös­ terbottnisk filial för Vasa samma­ runiversitet. Redan kommande sommar skall ett tiotal kurser för­ läggas till Sydösterbotten.

Det blir också en del andra kurser vid skolan under somma­ ren och så förstås som vanligt Wegeliusinstitutets sommarkurs.

Tillsvidare bor familjen Storgård - det finns tre söner - i lärar­ bostäderna vid SÖFF. Men precis i dagarna börjar man renover;l en gammal bondstuga i centrum av Övermark. som skall bli famil­ jens fasta bostad.

Därmed återvänder Olav verk­ ligen till hemknutarna. Hans för­ äldrahem ligger bara ett par hundra meter från den 'stuga som familjen Storgård skall börja bo l.

SVEN-ERIK GLADER