ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
Jocke o
vagar
stuffa
oo
Jocke slår sej inte till ro! O D Han kommer att dan sa vidare runt om i Öster botten, och till en början ska det ske i form aven dansledarkurs den 28-29 mars. D D SÖU har engagerat Martin Uddestrand, "Jag vågar stuffa"-pappan från Umeå, och han ska tillsam mans med några av sina dansledare basa för kursen. D DET VAR i Umeå man drog i gång den danskursverk· samhet som har spritt sej över hela Norden och till och med ännu längre bort .. "jag vågar stuffa" var kampanjnamnet i Umeå, och Martin Uddestrand har varit en av de aktivaste på· drivarna. Stuffakampanjen i Umeå var ett samarbete mellan Musiker· förbundets lokalavdelning och Universum. Martin Udde· strand är programchef på Uni· versum. jockekampanjen .. "jag tjin der på dans" som SOU och OP drog i gång våren 1980 var in· spirerad av Umeå·stuffandet, även om man konsekvent för· sökte få en österbottnisk prä gel på kampanjen.
OD D D "JAG TÄNDER på dans"
Lillby bygger
samlingsutrymme
finansierar utan lån!
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .~emunll~. . . . . . . . . . . . . . . . . .•
var tänkt som en grundkurs, där man satsade mest på att lä ra ur de el~mentära insikterna i vanlig pardans. Den fortsätt· ning som nu följer ska ta sikte på att lära ut danser som fox· strot, bugg, rock och jive. Det blir alltså lite aven fort· sättningskurs, en andra års kurs. - Det skulle vara viktigt att alla de gamla dansledarna, de som var med på jockekampan jen, kommer ~t, säjer Uffe jo hansson på SOU·kansliet. An· mäl er till kansliet i tid!
000 D NÄSTA STEG efter ledar kursen blir naturligtvis dans kurser ute i föreningarna. Det är möjligt att den delen av
kampanjen blir aktuell först till hösten. - Samtidigt med det här, sä· jer Uffe, är det lika viktigt att vi fortsätter att lära ut grun derna i höst. Det kommer ju hela tiden till nya ungdomar som behöver lära sej dansa. ODD D JOCKE kommer alltså att leva vidare både som grund kursdansare och fortSättnings· dansare. Dessutom har han, som tidigare meddelats, ett fin ger med i SÖU:s och Alkos kommande antispritkampanj.
Torsdagen 5. 3. 1981
2 Minkfarmaren och
andra gradsekvationer
Parl four (4)
Vad gör skolan för rockmusiken?
Man får väl ut~å ifrån att rockmusiken är och ska val. en stor och grånslös soppa. Ett hopkok på en mång fald ingredienser, allt ifrån stinkande vitlöksmusik till enkla smörklickslJtar som bara glider ner. Det är inte sagt alt alla ingredienser faller var;e matgäst i smaken, och det kan hända alt man bränner tungan om man tar sej före alt sluka hela soppan. Det viktiga är att var och en rock-konsument hittar sitt skedblad soppa att njuta av. Men samtidigt som man applåderar rocksoppans mång fald, kan det också vara en viss ide att man lär sej lite om soppgrytan som helhet. Att man vet lite om varifrån råva rorna kommer. Au man kan något om rock-kökets historia. Nu är det ju så att rocksoppans råvaror inte växer upp helt på egen hand och förädlar sej själva. Det finns en enorm stab av rock-kockar som rör tiU anrättningen. Och det handlar naturligtvis om en mängd funktionärer, allt ifrån den som knäpper på gitarren till den som övertalar folk att köpa gitarrknäppet. De senare finns mest i bakgrunden, men de förra syns desto bättre. De syns bättre än sin musik.
000 Rockstjärnor är som andra mänskor dödliga, men de dör ibland på ett avvikande sätt. De dör sej in i musikhistorien. De dör sej till legender. De är idoler som förvandla tiU le gender. (Därmed inte sagt att deras insatser i livet inte skulle vara musikhistoriskt meriterande). Raden är lång och man kunde nämna stora namn som Buddy HoUy, Elvis Presley, Jimi Hendrix och Janis Joplin. För någon månad sen dog John Lennon av ett pistolskott, och en hel värld ryckte till . Här om veckan avled Bill fuiley och världen ryckte till lite mindre. Bill fuiley blir knappast någon stor legend. Han var re dan lite avlagd vid sin död, och han var gammal farbror och därför svär att helt identifiera sej med. John Lennon däre· mot är redan legend och mycket intressantare än han var i livet. Utgångspunkten ror fans och marknadsförare har va rit utmärkt: ond bråd död och en huvudperson som var lite svåråtkomlig och därigenom mystisk. På äldre dar gjorde ~an sej mystisk genom att isolera sej. Tidigare var han mys Ilsk genom all flumma omkring på 6O-talets hippievåg. Det märkliga är att fuileys död kunde få mången äldre ~~onsument att rycka till lika mycket som Lennons död. Aven om man levde med Beatles på 6O-talet och förstod det enorma tillskott de betydde för musiken, så var det ju ändå Hailey som gav den där aUra första klicken. Det var på 50 talet då man stod lutad mot en mörkbetsad Luxor och för sökte pejla in herr fuiley som nånsrans i fjärran var i färd med att rocka runt sin klocka. Det var så det började, och ror den generation var BiU fuiley minst lika mycket golvplanka .i rock-köket som John Lennon. Samtidigt som källaren förstås var full av svarta musiker som hade spelat rOfk IMgt innan rocken föddes. Men hur som helst: Bill Hailey var den generationens första musikrevolution, och hade han förstått aU dö på 50 talet .h ade också han kunnat bli legend.
D [] D Vart viU jag komma? Åtminstone så långt som till ett konstaterande att rock idolerna och rockJegenderna är vad vi gör dem till, rättare sagt vad musikreklamen gör dem tiU. I många fall handlar det om hur man lyckas marknadsföra deras död. Mycket beror på hur marknaden såg ut vid tiden för de ras död, och vilken generation som var tillstädes just då. Buddy HolJy var en 50-talsstjärna som dog tillräckligt tidigt för att hinna bli legend hos den generationen och kunna aktualiseras på nytt i dag då 50-talet åter är handelsvara. Birt fuiley hann bara bli idol på 50-talet, eftersom han inte dog då, och trots en come-back på 70-talet var han inte till räckligt mycket legend för att platsa i 80-talets fifties-hyste rio Vad man kan fråga sej är vilka bilder so"m blir kvar. Idoler och legender är något att identifiera sej med, och frågan är då vilken bild av dem som har skrivits upp åt oss. Vad är det för ideal i den här bilden av idolen? Kan det till och med handla om negativa saker som vi ska lära oss att ge nomskåda? Det varierar naturligtvis.
Tänker man på Buddy HoUy, Elvis Presley och liknande idoler så handlar det väl om en ganska oskyldig beundran. Tar man Jimi Hindrix som exempel kan det vara mera tve tydigt. De flesta beundrar säkert honom för hans musik, för den stora blåtonen i rockmusiken, men det kan också hända att nån föll för hans 6O-talsmässiga knarkmysticism. Pekar man åter på John Lennon så är det säkert många som hänfördes lika mycket av hans pajasande i offentlighe ten som av hans musik. Men så fartigt kan det inte vara, för var Lennon en pajas så var han i alla fall en pajas i fredens och kärleken tecken och det finns sämre områden att bjuda u't sej på. Det riktigt fräna exemplet hittar man kanske i Janis JoP lin. Vi kan välja mellan all 'b eundra henne för hennes stor artade musik eUer för den bild av hennes liv som har del geqs oss och som man har gjort film på. . Ar vi hängivrul:.Joplin-beundrare så är det något vi iden tifierar oss med. Ar det hennes bluesiga rockmusik som inte var lika nånting annat? Eller är det suputen Janis Joplin som levde fan och drack whiskeylikör på scenen? Det är väl lite av båda kanske, en stor dos Bobby McGhee spetsad med en skvätt Southern Comfort.
ODD Det kan tyckas som exemplen ovan vore lite ovidkom" mande och kanske tiU och med fåniga, och möjligen är de det. I varje fall är det väl klart att "idoleriet" handlar om värderingar och en beundran för fenomen som kan diskute ras. Det viktiga är då inte all - som ovan! - göra upp listor på vad som är bra eUer dåligt. Det viktiga är all rock-konsu menten själv tar reda på vad det handlar om och lär sej att se med viss distans på sina idoler och legender. ' Det handlar alltså om rock-kökets historia, om själva soppgrytan i stort, och det handlar om all kunna placera in rock-kockarna i ett sammanhang. Det kan man göra på oli ka sätt, m~p. en viktig fråga är denna: VAD GOR SKOLAN? Vill man lära sej rockmusiken och komma bort från hi storielösheten, ska man inte behöva ruinera sej på dyra facktidskrifter. Man ska inte heller tvingas läsa rockhistoria genom att köpa tusen LP-pfattor. Man bör kunna få de ele mentära insikterna i skolans musikundervisning. Det är säkert inte lika bedrövligt i dag som det var i 60 talets skola, men man har väl en känsla av att det kan finnas ett gap fortfarande mellan den etablerade musikvärlden och den rockmusik som för de flesta eleverna är den ena rik tiga musiken. Vuxenvärlden inser nog inte till fullo att det är rocken och ingenting annat som bland tonåringarna utgör den eta blerade musiken. BERTEL NYGÅRD
Det var några tankar om skolan och betygen för en tid sen, och mon kan knappast påstå att det har blivit någon folkrö relse av den där ledar texten. I de svar som in kommit (2, O stycken in såtuiare), har mon dess utom diskuterat annat än det som var mening en.
Naturligtvis mår man bäst i dagens skola om man ser till alt man har de av· görande hundradelarna på sin sida. och det försöker väl de flesta göra så långt det går. Men diskussionen skulle ju handla om JUSt deua med betygsfixeringen och hur man eventuellt ska komma bort från den. Inte hur man bäst ska anpassa sej till den'
o
D SJÄLV TROR JAG inte på betygen i form av siffror och decimaler. Orsaken är enkel: de är varken rärtvi· sande eller rältvisa . Jag har själv delat ut tillräckligt många svävande betyg för atl våga påstå delta. Ser ni på Måndagsbörsen i teve så har ni lagt märke tiU an Jonas Hallberg bru kar låta sina intervjuoffer pricka in sej själva på en koordinatsystem som be skriver personligheten. Det intressanta är alt pricken aldrig hamnar där jag som åskådare och "kändiskon· sumenr" skulle ha placerat den. Jag har !fort mej veta saker om Jonas Hallbergs gäster. som kanske bara är :tt ytligt tjafs . På motsvarande sätt tror jag att jag placeerar punk· ten fel om jag skulle beryg särta grundskolelever efter ert läsårs ytlig samvaro.
DEN DÄR texten gick ut på art man ska ha räu an fdga efter "nyuan" j' sko lan. och ·Iärarna ska kunna ge godtagbara svar. Man ska inre få nöja sej med art bara hänvisa till au "man måste läsa för art få bra be· tyg". Exemplet var en bli vande minkfarmare som inte vet varför han ska plugga andragradsekvatio ner . Nu påstods det ju inre art ekvationer skulle vara onyttig kunskap. vilket in sändarskribenterna har läst in i texten. Det uttrycktes en förståelse för an en po tentiell minkfarmare kan ha rätt alt ställa fr~an. Och läraren bör kunna ge ett begripligt svar. "Nyrtan" ska naturligt· vis ses i en vid mening. som ert allmänr "varför". Det handlar inte bara konkret om andragradsekvationer i elt minkhus. Det handlar om ert "varför" som måste gå att reda u t i fråga om skolan som helhet. Därmed inre sagt att "nyttan " inte skulle fin· nas. Men den måste k\lnna beskrivas.
o
POÄNGEN är an man ofta smiter undan med att hänvisa till betygen . Man MÅSTE för att få BRA BE· TYG. Signaturen "Nuva· rande pedagog eller f.d . elev" förklarar hur man ska plugga för an få de där av görande hundradelarna på medeltalet som gör an man kan gå vidare till en annan . skola. OK. OK. det är natur· ligtvis riktigt. men hela den diskussionen handlar om något annat. Den handlar om hur man bäst ANPASSAR SEJ TILL NU· VARANDE SYSTEM . Hur man bäst utnyttjar de [be tyg vi har i dag om man vill klar~ sei bra.
D I EN STOR högstadie skola kan det gå en termin innan man är absolut säker på namnen pli. alla sina ele ver . Grundligt hinner man inre lära sej deras förmåga ens tills" den blomstertid" kommer. Man prickar in deras be tyg på ganska osäkra grun· der. Och vi ska komma ih~ att det är bara så här långt som jämförelsen med Mån dagsbörsen håller. Måndagsbörsens person· koordinater är en oskyldig lek. Grundskolans siffer skaIa drar man med sej ge· nom livet. Observera : Nu har jag då inte .ngt att betygen till varje pris ska bort. Jag har sagt att de inle fungerar i
sin nuvarande form . Inle ~an man Iura~/iiri sera miln~or var~en med siffror eHer ~oordinalsys. lem!
BERTEL NYG..1.RD
la • Ståhej l teologisvängen
Torsdagen 5. 3. 1981
BERTEL
, . debattforu1n. .
AN
NYGÅRD Varför inget om sportlovet? • Till ÖP-redaktionen! De kommunala ungdomsnärnnderna är i dltg cn faktor alt räkna med när dct gäller utbudct av fritidsaktivitctcr foc ungdomen. Tyvärr verkar det ' som om OP glömt bort dct här utan i stället t jamsar man om mindre viktiga ting, saker som skulle passa som utfyllnadsmateriaJ när ingenting viktigare har hän!. För att redan i det här skedet bemöta påståendet att man inte hinner bevaka allt så skall jag till nästan hundra pro cent h:l..lla med er. Som redaktör bör man dock ha- sinne för proportioner, vad som är viktiga och vad som är mindre viktig!. Jag skall ta två exem pel, Den l mars anordnade vu nämnd : tillsammans med Nykarleby lokala ut- I tagningstävlingar i Ungdomens Konst evenemang, inte en rad i OP förutom vår väl tilltagna annons, Det andra är sponlovsaktiviteterna i Osterboneri . Tidigare var det sed al!
=
DET ÄR ett väldigt ståhej i teologisvängen just Det är folk som predikar fel, folk som sexualise DI: fel och folk som annårs bara kommer i otakt med
paragraf-fromma och vanligt folk som tror mera på en Gud än på de fåniga regler han påstås ha hittat
~erna.
Det brukar vara så. I Vbl fOrsöker en yrkesreligiös förklara vad som menas med den där tvångströjan som stiftet stickar så flitigt på numera. Han har ett exempel med nån spännande gatkorsning i Helsingfors där man löper risk att bli åthutad av medbilister om man svänger in på fOrbjuden -körriktning. Jag försrår precis vad han menar : Det går inre att styra mot fOrbudsmärken om man vill vara enkelrik tad . Med bokstavsslavar och vanligt folk är det väl så att man kan använda Bibeln på olika Säll. Och de flesta av oss gör det, oberoende av om vi kallar oss religiösa eller inre.
lID_
I Jakobstad är det dansen som är fel. - Dansen till Guds ära är icke synd, skriver en - der. Däremot är der fel om man låter denna rirldens dansgolv börja bränna under förterna. - Ty, fortsätter föräldern som inre vin underreck ru sw lärosatser, när har Gud fått ära av tango, schonis, hambo, polka, samba, disco, foxtrot, slowfox ocb chacha? Det bo man fråga sej.
m.
=
ME.'It VAD som oroar mej är det här pratet om till Guds ära . Jag påminner mej att vår vän
pi Ev-an~e.liskt sändebud nyligen skrev och propage ode ro.: samma "dans inför Herren", och jag und ar om det är nån kampanj på gång. u.dIar det om en hop radikaler som inte nöjer
-.t XI det syndas i uf.lokalen utan vill dra in -
ema i altargången? att - och nu blir jag riktigt orolig SOU-&.Itet? liiI~m man få in bönehusen i festfOrdelningen? m:UU)å,
""-'Ii KAN inre vara säker när radikaler och fri
M ute och agiterar. Jag har också sett i JT-in
'. dllla an det ta.Ias om en guldkalv på dansmark
PI är rädd att nån har upptäckt vilken _ _.- ~-ingskälla stordansen ibland kan vara. , det är skattefritt och allting. är det teologiens spjutspetsar som nu för in en nytänkande och exploatera nya områ Det skulle inte förvåna om man anställer lokala l·wIsfOrare och börjar gå omkring och kladda
a
crmirken. - lOrsår jag i och för sej att debattörerna i JT ta bibtisk tid, och jag hr ju också själv läst om
.......-. .:anJa i skriften.
-
Men i dag då?
.. pi allvar menar att det finns dans som är som är riktig, och denna sistnämnda är hur ska det gå till i prak
iafiir Herren"
=L-\n
H.U ni väJ tänkt er att man mitt i lördags i uf-lobJen ska kunna snitsa till en och an
• där herrans foxtrot? dd &biskt bli magrullning i templet fram äu.acr sej plötsligt oerhört konservativ.
OP publicerade el! sammandrag av dessa. Nu inte en rad trOlS att vi läm nade sponlovsprogrammet skrifdigt. Visst är det nämndernas och före ningarnas sak al! skriva själv. men stör re saker tycker jag al! OP själv skall be vaka eller så ringa upp till någon annan medarbetare och be denne skriva några rader. Till sist vii jag återkomma med det som jag syftade på i början al! ung doms nämnden är en viktig faktor inom ungdomssektorn. Utan det ekonomis ka och personella stöd som nämnder ger skulle i dag många uf-föreningars verksamhet vara ganska minimal eller hdt ligga nere.
Helmer King Ungdomssekreterare i Pederså-
Missförstånd! D I REFERATET från Vörå uf:s SO-årsfest ingick ett litet missförstånd. Pra tet om sammanslagning av Vörå, Oravais och Maxmo gällde kommunerna, inte ungdomsföreningarna. LEIF REX
på.
o FOLKET tar Bibeln för vad den är, ett dokument som innehåller värden och ' budskap som man kan tillägna sej och leva efter. Blundar man för herre folksfilosofin och mänskoslakten i Gamla Testamen tet, så kan Bibeln vara en livshjälpare att ty sej ,till. Bokstavsslavarna ränker inte som folket. De kör med raka rör och smaskar till med bibelcitat i de mest oväntade sammanhang_ De nyttjar Bibeln som kineserna läste Mao för några år sen. När kineserna skulle bygga en damm eller skörda ris, såg de efter i Maos lilla röda hur man skulle gå till väga. Säkert finns de också bokstavsslavar som måste lä sa ett bibelstycke innan de vågar koka sitt morgon kaffe eller byta kalsonger. D JAG HAR i min ägo en bibelkritisk stridsskrift som min mormors bror köpte i Telluride år 1909 när han deltog i Kampen om Colorado. Den är frisprå kig, som böckerna var vid sekelskiftet, och den ut gavs på svenska i Minnesota år 1906 (Forskaren Pu blishing Companys Förslag, Minneapolis) _ Utan att på något som helst sätt anknyta till ak tuell finlandssvensk debatt viII jag ci tera en bit: . 'De i della arbete framJtiilda faktå äro käntla af mdnga kriJtna liirde, men undanhålleJ Jd vidt möj ligt är frdn det lägre präJterJkapet och lekmännen. Högt uppJlIlla och högt aflönade präJter kunna känna till dem, utan all Jätlll sin tro ifara; men de lägre präJIerna, Jom dtnjuta mindre lön, Jamtlek männen, Jom underhålla kyrkan, löpa fara all fd Jin tro Jkadad J(enom att känna till dem".
IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN FÖR EN GOD START NORRVALLALINJEN - FRITIDSLEDARUTBILDNING . a. för bli,'ande ungdomsledare Den nya ungdomslagen har skapar goda arbelsmöjligherer ål ungdolmll'dare . Norr\'allalinjen har snhn \ ()66 gl'll en gedigen ungdumslnlarulhildning d.r teori och praktik samspelar i en produktiv helhet. b. for blivande idromledare med barn ledar- och bmilje&,gdrdarkomperens. I ar KOlllTOlrCrar "1 oss spl'uelll pl futbl)11. skidlöpning oc h friidroll. ~hlket goda möjligherer lill Indi\iduelll idromulv('ckling und er kornpntnl ledning. VARDLlNIEN - Den som är intresserad av ctt vårdvrke får här l'O gedigen grundutbildning. Praktik anordn as på olika vårdinstitulio ner ol'h därtill lämpade sluderande får dessulom rege lbundet leda barnklubbar. I kurse n ingår den av sociabtne! sen fastsl,illda kursen för familjedagvårdare. STUDlELlNJEN - språnghr;ida Ii" handelsskola, folkabd cmi In . m PRAKTISK-ESTETISKA L1NIEN / KONSTLlN 'JEN din a praktiska (X' h konstnärliga anlag.
SK APANDE VERKSAMHET - Eli lillvalsämne som ul\ecklar pn'on l 'gl1l'
ten genom färg. furm . ljud. bild sam r gl'nom konlakt-. röre!>l'- ..",Iapp
nings-, impI1>vi sarionsö\ningar samr experimt' nt orn fallandl' "lika Ill ii jlr).;il('tcr
all skapa med hjälp av fingerfärg. Ivgmoddler. o l,eLirg. tidningsurklipp . bil·
der . film. drama elr.
rack vare sko lans ämnesval s or h niv åg rupperingss"sll'm kan Ou ~ÖI:I Jlllnl'<
kombinarioner so m passar JUSt Din förutbildning och Dina ö nsk cm,il. Gl'lhlln
della smidiga "'Slem ger skolan Dig maximal ulddning obe roende ,"o om D"
har medborgaskula , grundsko la eller stUdentexamcn so m grund .
Om Du vill srudera i en sund milj ö och om Du fvlll \ 6 år eller hinn('[ f, Ila f,irc
.
nyårer. så är Du välkommen rill Vörå folkhög skol a. Ansökan sker direkt till skolan på samma tider som (enrrala eln' antagningsnämnden använder. .
Ifall lediga studieplatser finns antages studeranden även ser~are . ••
FOTNOT: För undvikande av missförstånd: det är inte Borgå stift som är ute och dansar i JT:s insändar spalt. Det är säkert bara en liten minoritet på nån Yt terflank nånstans. Kopplingen till övrigt tvångstän kande i branschen är helt och hållet en elak slagrutas påhitt.
för dej som vill ul\Trkla
o
••
VORA FOLKHOGSKOLA
BREIDABLICK-NORRVALLA
Adrcss : 66600 Vöd. Tel. ')61 / 5602'> . 56·Hl2. 563K2 . Thorbjörn Ehrman. rl'kror
l{~
Torsdagen 5. 3.1981
--------------~~~--------------------i
Använd var bevakade kläd· förvaring i källaren!
'*
•
•
. fredagen den 6. 3. 1981 kl. 20.00
'SNAD FUNKT.GR. 1/81
BUSSAR: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00 via Töjby , Harrström , Taklax, Korsnäs, Petalax och Nyby . Haglund från Kaskö kl. 19.30 via Pje·
lax, Närpes och Övermark.
ALDERSGRÄNS 15 AR ARR .: PÖRTOM UF
Lördagen 7. 3 kl. 20.00, d rar vi i gång i V M>M>M>M>' ti II tonerna av super-g ruppen
rAK BU Ss ~];O&:'"
TEAMET! -DANSDEMOKRATI • LÄD ÖRVARING
•
J
IlIIsA /9. IS /l1å. I:vtul!u 4/JM1 f M &ra,jii-v/ 19.10 vla, tom~ c1~ och 7u.dtJr
Torsdagen 5. 3. 1981
5 ..
: ..
,' o
' ,':
. ',
"
..
':-:.(:::';'.I;~ ~~': ,.;'
•au "AR•
~k' ~~~~~~~=~~~~~~==~~· ·~~~~~~·
. ... ""
.
,
,
... ..• '
. ',',
...
.. ' : '.. :'-~; : ~>' .. ': '··:!_ ':-, . . •.•. ,'.' .
IEnn '.IOVJOII. ORAVAlf •'.IS vi. JEPPO.
.
' :. .
:,
.
o. Öftf" IS Cir välllo.."nen !
"
'. . .
.
"
. ':
. ...
'. ' .
.
'. . .. .• . ."
.
.:
.
.. .'
\
' .'
'::
,
'"
.. . '
. .: ~ .: '. " ~
", . . "
,'. .
:
....
,,
(
.
. • ! ' . .,' :
:. ~:.
' .:'
• .. .
..," , . . :', .~ ,' ..
;
~ .
' ,'
. .. ,~, .
Sven Rehnberg kommer igen efter
sjukdom
o Sven Rehnberg lever. Det damp ned eU brev från ho nom 'h är om dan. Han har va rit svårt sjuk allt sedan 1976. O Nu är han på benen. Bor i en servicelägenhet på Frösön. Och har börjat jobba för aU få till stånd en Nordival i Ös tersund i mars nästa år.
Det var Sven Rehnberg - ibland kallad en modern Nordens apos tel - som var eldsjälen bakom l ordivalerna. Den första ordna des i Österbotten sommaren 1967 med SÖU som arrangör. 1970 ordnades Nordival i Nord-Trön elag i Norge. Även då höll Rehnberg i många trådar. I Östersund ordnades Nordival 1972 och i Österbotten på nytt 1974. Den senaste Nordivalen ordnades i Nord-Tröndelag 1976. Det är aUtså Sverige, Jämtland- Härjedalen och Östersund som står i tur. Sven Rehnbergs insatser i Nor -valerna minskade med vikande men nog fanns han alltid på plats när ungdom inom "Nor dens midjebälte" möttes .
D . (i
:
\~
.
.,! . ,... "
'.
---_ ~
....: ... ....
**
GÅRDEN
* *
BUSSAR: Sjönejdens fr. J:stad 19.30 via Bennäs, Kållby och Over-Esse. Svanbäck fr. Pensala 18.40 - Juss.ila - Monå - Hirvlax 18.55 via Munsala - Nykarleby 19.15 via Jeppo Markby. Kronlunds fr. Såka 18,45, Karleby l ~ . OO via Kronoby -Kållby och Esse.
MOGEN DANS
ALLA DANSBITNA SE HIT!
I
En rivig ~ed
Solist Jussi Roponen . ordn.gr. 1
I början av mars detta år inom ett par veckor - avgörs.det om Nordivalen 1982 går all ge nomföras, skriver Sven Rehn berg. En privat liten Nordival tänker han i alla fall ordna 31 juli när han fyller 70 år.
Rehnberg berättar om sin svå ra sj ukdom: - Jag var bl.a . medvetslös i 21 dagar och dömdes av läkarna all bli ruUstolspatient resten av livet. Men Rehnberg ville annat och kom med hjälp av bästa möjliga
FunkUr. 7 Bilj .gr. 10
GAM MALDANS
i Gamla Vasa
omtyckta TERI·BOYS.
LÖRD. 7. 3. KL. 20-01 VÄLKOMNA rehabilitering åter på benen. Nu går han utan käpp inomhus men måste ta hjälp av käpp vid pro menader utomhus. Många har frågat mej hur det är med Sven Rehnberg. Han har
arr.: Korsholms UF många vänner i Österbotten.. På detta säll når jag er alla med häls ningar från Sven Rehnberg. Jag tar mej friheten att hälsa hjärtligt tillbaka fr~1n oss aHa SVEN-ERIK GLADER
'r~ 'I:--t~.
Torsdagen 5. 3. 1981
6
Ungdomsförening till Vasa?
Akti k kunde bli grunden för förening____ o
Den fina klubbverksamheten i Borgaregatans skola i Vasa borde få en fortSä~tning e~ter det de unga gått ut högstadiesko l~n, har det sagts J flera oltka sammanhang. Senast var det Frej vId Weegar som stötte på. D Eleverna i Borgaregatans skola har bl.a. producerat ett spex under flera år. Bo Broström har dragit klubbverksamhet i tea ter och musik och en stor del av skolans lärare har hjälpt till. I fjol var även f.d . elever med i spexet. D D~t här kun.de bli en forts.ättning p~ Dragnäsbäck uf, som finns Inom omradet ~en som Inte har nagon egentlig verksam het, t~ckte ~~n på SOV och kallade senaste vecka några DVF are, nagra foraldra.r och represe~tantr för lärarkollegiet vid Bor garegatans skola uU ett dJskussIOnsmöte. - Vi är enbart glada om någon tar över vår förening så att namnet inte dör, sade Bo Broström som är ordförande för. DUF. Vi har tidiga re erbjudit SOU att ta över före ningen och !:i1.a . donerar hela vårt teaterbibliotek till förbundet. Dragnäsbäck uf är 72 år. Fram
SÖFF
FBI FORTBILDNINGS· LINJE är just för DEJ, som själv vill välja DINA favoritämnen. Begär prospekt! 64 220 Yttermark tel. 962·56441 RES MED OT-RESOR -81'
E S L I K A
Weekend resor [iII
B
l3---15 .3 o 27-29/3
R
Helpension. Pris 295.·
A
R E
. - Man kan nog tänka sig att vissa av de klubbaktiviteter som nu sker inom skolans ram skulle kun na lyftas över till en förening , sade Helmer Celvin, rektor vid Borgare gatans skola . Framför allt kan väl en del av verksamheten följas upp i en förenmg.
Intresse finns .
Celvin berätrade att man pratat om der. här med DUF tidigare , att det vant för och emot, att åtmin stone eleverna verkat intresserade men att skolan tvekat att ta initia tivet. Från Borgaregarans skola verka de man dock positivt inställd till
att slussa över in'tresserade elever Som lämpligaste verksamhets till en ungdomsförening och att in former till att börja med talade de leda samarbete med den t.ex. i som d.eltog i mötet om teater, spex fråga om utrymmen och klubbtim och folkdans. mar. --,- Ni har gjort ett gOtt arbete i Borgaregatans skola, sade Frejvid Weegar. Aktiviteterna borde få en fortSättning efter högstadieåldern. Det borde vara ganska lätt för en förening att ta över det arbete som SÖU :s ordförande Sture Erickson erbjöd en projektledare på deltid skolan påbörjat . Förutom SÖU:s . representanter från SÖU för att dra föreningen under den första tiden . deltog ett tiotal personer i det förs Ett nytt möte skall hållas inom ta mötet i syfte att återuppliva Dragnäsbäck uf. Man diskuterade kort med en mindre grupp ungdo mar . Om dessa är beredda att satsa verksamhetsförutsättningar och ut på et! återupplivningsförsök kom tymmesfrågor samt ekonomi. mer ett "srormöte" att ordnas till Ett centralt utrymme för före ningen kunde bli Vasa sparbanks vilket alla unga i Vasa kallas. I förs· klubblokal i Dragnäsbäck. Större ta hand kommer man dock att vända sig till nuvarande och f.d. samlingar tOrde kunna ordnas an tingen på Borgaregatans skola eller elever i Borgaregatans skola. Mötet beslöt bilda en stödgrupp i Dragnäsbäck frivilliga brandkårs med äldre personer som vid behov lokal. Genom att DUF är registrerad kan hjälpa de unga med olika for behövs inga krångliga formaliteter mella frågor samt verka som rådgi vare under en inkörningsperiod med bildande av förening. Där med kan föreningen också genast med den n ya (återupplivande) Dragnäsbäck uf. erhålla verksamhetsbidrag från sta I stödgruppen invaldes Bo Bro den. I den mån unga över 16 år är med i verksamheten kan vissa akti . Ström , Mirjam Grahn, Håkan Granqvist. Marlene Ehnström och viteter också slussas in i arbetarin Frejvid Weegar. sututet.
Projekdedare
Nionde ringen RUKA
7-MILA
B loppet Vindeln - Robertsfors går I den 15/3. Kontakta oss om du är Intresserad' L Påskresa til.1 L
I G A
till 40-årsjubileet 1949 var det full fart på verksamheten. De orkade hanka sig fram till 50·årsju bi1eet 1959, men sedan dess har verksam heten nästan helt legat nere .
• ..Hä.r är några som .~iskuterade en blivande(?) ungdomsförening'i :. ... eller raltare sagt en återupplivad förening: Bo Bro strom, BorJe Skog på den här sidan bordet ocb Helmer Celvin och Marlene Ehrström på andra sidan Ba~klD
BORGAFJÄLL l 6/4--20/4. Buss· och båtresa
Halvpension. Pris 620.
Vårresa till
SOTJI
9/5- l8/5 = 10 dagar Buss- och flygresa I-klass hotell med halvpension. Pris 1280. Närmare upplysn. o anmäIn. per tel 115726 eller 56188.
ORAVAlS TRAFIK AB
D HUR MÅNGA av dagens uf-Iedare vet att det finns en Ni 17 januari 1945 efterhand Arbe tets Vanner 1 Vasa, Föremngen Brage i Vasa Dragnäsbäck uf Gerby uf och Vestervik ufo ' , D RIN~EN verkade fram till 1952 då intresset för ringverk samhet I Vasa tycks ha somnat bort. ond~ _un~domsri?gen? En. såd.an bildades den av for~mnga~na 1 Vasa. T~1l flngen anslöt sig
I samband med en träff i syfte att återuppliva Dragnäsbäck uf, som SOV ordnade senaste vecka, överräckte Nionde ringens senaste sekreterare, byggmästare Jerker Bjon från Dragnäsbäck uf l ringens pro· tokollbok till SÖV. Initiativtagare till ringverk· samhet i V asa syne~ ha varit lä· rare Viking Björklund, känd främst som körledare. Med· lemmar i första styrelsen var d~rektör Bruno Broström, tek· ntker Rudolf Svahn, ingenjör Vno Sten, trädgårdsmästare Ake Käck och lärare Olav Thors.
Ringen ordnade föreläs ningsdagar, samkväm och kon taktträffar. Vid större arrange· mang i Vasa t.ex. den stora tea· tertävlingen 1951, ställde ring en upp med funktionärer. Något större behov av ring verksamhet synes inte ha före· funnits i Vasa. En verksam hetsberättelse är uppgjord för åren 1951-52, men något års möte har tydligen inte hållits. Det skulle vara intressant att också få ta del av ringens kas sabok. Ringens senaste kassör har varit ingenjör Jarl Staf fans...
Rocken ut i skolorna! , 'Maskrosrock " blir namnet på den kampanj för rock på svenska som FSU hd/ler på att planera. En del av kam panjlm blir den tävling i rockmusik som kommer att utlysas i april. D MASKROSEN kommer att vara emblem for FSU under årets 75-årsfirande och fram över, och det är naturligt att maskrosen också får stå som symbol för satsningen på rock musik. Tävlingstiden utgår den sista september. Före det ska man hinna med en del kampalljan de under våren. - Vi har tänkt försöka få till stånd rockkonserter i skolorna. Konserter där språket ska vara svenska, och där man samtidigt ska informera om tävlingen . Det säjer Eki Häggman som ogärna vill sätta detta med täv landet i fOrgrunden . - Det är viktigt att få i gång aktiviteter på bred front med rock på svenska som tema. Det är lite snopet med bara en täv ling och ingenting mera . D DET VIKTIGA just nu är att FSU skulle få ett gensvar från musiklärare, musikutövare och kommunala nämnder. - Jag tror inte vi får till stånd rockkonserter i aUa sko lor, men jag utgår från att man lokalt kan uträtta en hel del om man tänder på vår ide. Det finns ju anslag i kommunernas kulturbudget för levande akti viteter, och den vägen bör gå att utnyttja. - Jag tror det är massor med band som spelar i källaren och inte uppmärksammas desto mera . Eki och FSU kommer nu att' gå ut med ett brev till elevföre ningar, musiklärare, ungdoms nämnder och kulturnämnder. Man ska informera om kam panjen, och man hoppas att in tresserade musikutövare och andra intresserade tar kontakt (FSU, tel. 90-6(2699). - En sak är viktig, menar Eki, och det är själva namnet. Med "rock" menar vi natur ligtvis inte rockmusik i snäv mening. Det betyder helt en kelt populärmusik på svenska i största allmänhet. BERTEL NYGÅRD
Torsdagen 5. 3. 1981
7
• HlIr lIT s;' ""'"jeller, sII;er Su· SIl", fIfI!1I ;ag ,,;u h4 tJllII till! SIJr· slUl "JiI gll",tnIIIiJ4nsorlteslrtlr bor· tie lo",mII fil och visa flpP se;.
Nu får gammal dansbanden egen parad
Eget hem för den unga
o söv satsar vidare på dansmusiken och orkester paraden.
POSTBANKEN LANAR 80% FÖ'R DEN FÖRSTA ÄGARBOSTADE'N . PÄ POSTEN KAN DU GÖRA SPAR AVTALET. DÄR FAR DU OCKSA VAR FOLDER DU SOM ÄR UNG .
O Nu kommer det att bli en parad också på våren, och det är då fråga om gammaldansmusik.
tJ Femton gammaldans orkestrar ryms med vid paraden. Hittills har sju an mält sig. Förslaget om en gammal dansparad kom fram vid höst· mötet. Bland arrangörerna me nar man att det finns många nya orkestrar som man inte känner så bra till. -Tyvärr är det väl inte så många av de okända som har anmält sej än, säjer Susan på SÖU-kansliet.
[j PÅ LÖRDAG visar TV2 den amerikanska långftlmen Jagad på flykten (The Big Land) från 1957. Tiden är strax efter inbördeskrigets slut.Chad Morgan (Alan ladd) är ledare för en grupp texasbor, som beger sig till Missouri fOr att fOrsö ka sälja sin boskap där. Men den laglöse Brog (Anthony Caruso) och hans kumpaner sätter stopp for
Alla fick • prIs
i Pjelax
En gammal fin tradition har återupplivats i P;elax. Efter en paus på femton år återupplivar P;elax UF bya sJtidtiJvlingen. 54 deltagare ställde upp i sam manlagt 12 olika klasser. Det var en brokig samling av skid löpare som ställde upp, yngsta deltagaren var fem år gamma1. En femtiotal åskådare fick uppleva en fin skidtävling, det var hård strid om tätplacering arm. Föräldrarna hade ställt upp som arrangörer.
Det finaste med hela täv lingen var att alla fick pris! Pris erna hade donerats av TF Kraft, dessutom delade man ut hederspris som donerats av Pje lax UFo Arrangörerna lovar på stå ende fot att det blir en ny bya skidning nästa år. Intresset för skidåkning är stort i Höle, Gottböle Och Pje lax, man planerar som bäst ett el-ljusspår, problemet är bara an hitta en lämplig plats för spåret. Byaskidtävlingen arrangera des vid lågstadieskolan i Pjelax.
Men chansen är inte for/orad för det. Man kan fonfarande anmäla ~ej, men man ska göra det ganska omgående i så faJl.
går i "restaurangstil" med bord runt salen och dans i mit ten.
Paraden kommer troligen an äga rum i Ärvasgården. Dans arrangörerna bjuds in, men till ställningen är öppen också för allmänheten . Det hela försist
Hittills har följande gammaldansorkestrar anmält sej: Laysir, Ramona, Raimo Erkinheimon yhtye, Svängom- gänget, Tommys, Tages och Max Skogs orkester.
f6csöket. Efter många olika turer står slutligen Morgan öga mot öga med Brog . .. Det här är en riktig "wild west" med många skumma dåd, lömska mord, en och annan hjältemodig insats och förstås happy end. Alla ingrediensena med autentisk bak grundsmiljö väl blandade för att driva upp spänningen • STV2 lördag kl. 22.00.
D KVÄLLENS (i Umeå 18) tema är UNDERHÅLLNING och Inger Brännström och Evan Ericsson pre senterar idag Umeås stora stjärna, operasångerskan Monica Sjöholm, Fred och Gun Lindgren som satt igång "Våga stuffa" i Umeå och Umeå Big Band som bl.a. kommer att spela till en av dagens SF-jour naler . • Freda~ 6.3. kl. 19.10 i STVl.
POSTBANKEN @
.Du,som är
18-34 år
TEATERHÖGSKOLAN
TAR IN NYA ElEVER Teaterkonstkandidatexamen kan på teaterhögskolan avläggas inom fyra institutioner; institutionen för dramaturgi utbildar d r a m a . skå d e . t U r g e r , institutionen för skådespelararbete s p e I a r e , institutionen för regi r e g i s s ö r e r och svenska ins· titutionen s ven s k s p r å k i g a s k å d e s p e I a r e . Alla institutioner tar i vår in nya elever för studier som inleds hösten 1981. . Också svenskspråkiga kan söka in till institutionerna för regi och dra· maturgi och genomgå inträdesproven på sitt m?<iersmål . Studietiden för avläggande av examen är 4-5 år. Svenska institutionen tar nästa gång in nya sHdespeIareIever våren 1983. För att godkännas som elev vid högskolan fordras att man fyllt minst 18 år och att man fullgjort allmän läroplikt samt att man vid inträdes proven visat begåvning och lämplighet för yrket. Ansöknin,.gstiden går ut den 3l. 3. 1981. Till an sökningarna bör bifogas ämbetsbetyg, avskrifter av skolbetygen, upp gifter om tidigare studier och redogörelse för eventuell yrkeserfaren het och varför sökanden vill arbeta med teater. Ur ansökningarna bör också framgå till vilken utbildningslinje sökanden ämnar sig; utbild ningslinjerna är dramaturgi, regi och skådespelararbete (finsk. språkigrlsvenskspråkigt). Uppgiften om vilken utbildningslinje man söker till bör också antecknas på kuvertet (ex. sv.skåd.). Ansök ningarna sänds under adressen: Teaterhögskolan, Ehrensvärdsvägen 31-35,00150 Helsingfors 15 . I n t r ä d e s p r o vet . Det första skedet i inträdesproven till institutionerna för dramaturgi och regi består av skriftliga uppgifter som sänds till de sökande i början av april. Beträffande första skedet av svenska institutionens inträdesprov sänds till de sökande efter ansökningstidens utgång alla nödvändiga direktiv om inträdesprovens första skede samt ett precist meddelande om var, vilken dag och vid vilken tidpunkt sökande bör infinna sig till provet. Första skedet av svenska institutionens inträdesprov kommer att arran· geras i Helsingfors och Vasa, eventuellt också i Abo. Sökanden kan i sin ansökan uppge vilken ort som passar honom/henne bäst. Inträdesprovens II-IV skeden hålls vid alla institutioner den 18-29 . 5. i Helsingfors . Direktiven rörande inträdesprovens andra skede ges i samband med resultaten från det första skedet. Förvaltningsämbetet
- själv sparar du bara 20 % - d~ får .upp till 12 år återbetal nlngsnd - du får hela 8 %ränta på dina depositioner - den vanliga bostads sparräntan är 5 % - redan efter två-tre år kan du flytta in i egen bostad. Kom till andelsbanken, ~' ;!f' öppna bostadssparkonto (~ och försäkra dig \ ~ ~~I ~ om ditt lån! '" ~/ ' / . ,~~r~
,h
-itt>ENV#
'+' ANDELSBANKEN
JAVISST
{l~
Torsdagen 5. 3. 1981
Mycket av tiden på seminariet ägnades åt grupparbeten. En av grupperna diskuterade mycket fli tigt och det var den d iskussions grupp som behaFldlade FSS-verk ,amheten . I diskuss ionen framkom många kritiska synpunkter på förbundets
. verksamhet. FSS är inte lockande
för eleverna . det är svårt att kunna
mOIivera all ansluta sig till för
bundet . Det är nu tlags att ta upp en dis kussion bland FSS medlemmarna . Vi måste fråga om FSS behövs överhuvudtaget. FSS måste kunna gå ut till skol eleverna och förklara alt den be hövs. det räcker inte bara med alt säga alt FSS är elevernas intresse organisation. FSS måste bli synligt ute t skolorna.
D Självkritiskt Det var en mycket självkritisk grupp FSS-aktivister som hade samlats ute på Nedergård lägerom dde. . Det tycktes inte finnas någon hejd på självkrit iken . De självkritiska rösterna är sist och slutligen enbart elt sundhets tccken . det finns nu en möjlighet alt FSS kan återfå sin trovärdighet som elevernas egen organisation , den organisation som går elevernas intressen när det gäller utvecklan det aven rältvisare och bättre sko la , övervakandet av elevernas rätts skytId och så vidare. Det finns också andra tecken som inger förhoppningar om ett aktivare och slagkraftigare skol ungdomsförbund. [ år har FSS lyc kats återuppliva två skoldistrikt, nämligen Västra Nylands elev distrikt samt sydösterbottens elev
distrikt.
• Marjo Lev/in pluggar i Peta/ax högstadium.
D Likasinnade
- Jag hade en kort pratstund med ett gäng pargasungdomar som hade kommit till seminariet . samtliga var elever i västra Åbo lands högstadieskola. Det visade sig att hela elevföreningens styrelse Kan man få distrikten att funge hade kommit till seminariet. Jag ra är det också sannolikt att FSS ak frågade elevföreningens ordföran· tiviteterna ute i skolorna blir livli de. Mikael Aalto varför han kom· gare . Sydösterbottens Elevdistrikt har mit till seminariet. - Det roligaste med såna här redan fått en fin start. I månads skiftet planerar distriktet sin första seminarier är väl att man får Ifäffa kurs, ett skolningstillfälle för sina likasinnade. andra elevförenings· medlemmar . Kursen kommer att aktivister. Det är alltid roligt att höra vad elevföreningarna har på arrangeras i Vasa . gång i andra skolor. Det slutliga omdömet om semi nariet är mycket positivt, det lovar • Vad håller ni på med i er elev· gott för framtiden. Vill man säga förening? någonting negativt så skulle det i - Vi brukar ordna skoldanser sMall vara att grupparbetarna var och sen sköter vi om skoltröjorna, någOl oförberedda. Det hade kans förklarar man . Elevföreningen ke varit bra om gruppord. kommer också att ta ansvaret för förandena hade getts möjlighet att att skolan får ihop ett lag till sta· förbereda sig på förhand. fettkarnevalen .
D Aktivare!
• Finns det problem i dagens hög· stadieskola? - Framför allt är det alldeles tydligt att en mycket slOr grupp har svårt att finna studiemotiva· tian . Det här påverkar atmosfären i skolan på ett negativt sätt . En viktig uppgift skulle vara att kun· na skapa motivation för skolg~ngen . • Behövs FSS? . - Naturligtvis ' FSS är viktig för oss elever som ett påtrycknings· organ, genom FSS kan vi skolelever föra fram våra synpunkter på sko· [an, - påvisa bristerna men också förklara hurudan skola vi vill ha .
D In tressan t - Marjo gh p~ ~ttan i Petalax högstadium . det är första gången hon är med på ett seminarium som FSS ordnar. - Jag såg ett anslag på anslags· tavlan som berättade om semina·
• Mikae/ A a/to är ordförande för västra riet och tyckte att det s~g inlfessant Ut. Jag beslöt att delta - deslO värre var det inte . Marjo tycker att eleverna be·
höver FSS som en samlande cen· tralorganisation. Fast när jag ber henne berätta lite mera om vad FSS är och framför allt vad FSS borde vara så blir hon tveksam . - Nog kunde ju FSS funka bättre... • Är Petalax högstadieskola en bra skola? - Kamratskapet mellan e1e· verna är bra. tycker Marjo, det är nog det bästa med vår skola. Fast det borde nog vara bättre kontakt mellan lärare och elever, vi .borde diskutera mera om olika saker i skolan • Ska du komma med på per lik· nande seminan"er som FSS kommer att ordna? - Det tror jag nog, säger Mar· jo, det har förtS mycket intressanta diskussioner här p~ seminariet. HANS HORTANS
Abo/ands högstadium.
Skolteaterns clown Beppo - Det var en gång en clown som hette Beppo. När han upptridde på årkuseo såg han alltid glad ut for han hade en mibd mask för ansiktet. Men innanför masken var han led sen, blyg och ganska ridd.
Så börjar Skolteatern presen tationen av sin pjäs "Clownen J;!eppo" som de kommer till Osterbotten och turnerar med Il till 19 mars. Pjäsen riktar sig till lågstadierna och är skriven av E1se Fisher. Förutom den ledsna clownen Beppo flnns i IPjäsen även en lindanserska som heter Camo milla. Beppo är mycket rott just i Camomilla, men hon bryr sig inte alls om honom. Men så en dag blir Camimilla bottrövad av den stora trollkarlen.
samt på något sätt i spåret. Inte såg man så mycket av Brödraför bundet i fjol heller! (Förklaring: herrarna skidar ända från Oravais.) Trots skavsår på fötterna och bakhala laggar som slet på be nen, gick det faktiskt inte oävet alls i årets Botniaspår. Tiden blev väl kanske 10 till 15 minuter sämre än ifjol och det är bra. I fjol var tiden 4.06. Träningsdoseit har varit "väl tvåhundra " båda säsongerna . Det som brukar vara en pröv ning i Botnialoppet, är Kvevlax släton och vinden som alltid bru kar komma från fel håll där. I år var det bättre. - Vi hade sidovind, inte motvind som i fjol. Värre var det på slutslätorna då vinden låg rakt på .
med Carina, resten av Brödraförbunde
"Det var bakhalt hur än iag vallade - Jag ska köpa nya skidor! De gamla är för styva så det var bakhalt hur jag än vallade. Det är morgonkaffe dagen efter Botnialoppet, och Carina berättar om ett löp som var be tydligt kämpigare än i fjol. - Fötterna slog bakåt hela tiden, så det är sjukt i benen i dag. Och så är väl fotterna ock så lite rådbråkade. Småtårna fick för lite rum .. .
Skida i mjöl
Det sistnämnda kan det bli bättre med framöver. Carina vann nämligen ett par skridskor som lottades ut bland Botnia åkarna, och vi tipsar härmed arrangörerna om att skaffa ett par kängor som skonar småtärna. Skidorna ska det också bli bättre med . Märket är redan ut valt, men Carina förnekar att hon skulle vara köpt av fabriken.
Carina nådde fram Carina Kalander är unik såtill vida att hon utgör de sista rester na av Brödraförbundet. I fjol var hon associerad medlem i den idrottande herrklubben, och i år var hon den enda i sällskapet som nådde fram till startplatsen. - Fast det kändes inte en·
Flabbet
El l NORGES stärsta dagstid· ning var det ett stort korsord på mittuppslaget. Under korsordet stod det: - 5000 kronor i pris. Men fär er som inte vill vara med i täv lingen finns det rätta svaret på si dan 4. • Stenbodun, Re;pelt , O En turist sitter på en restaurang och kämpar med en seg duva . - Hur gammal är den här duvan egentligen? - Vi har köot den i dn . Gästen fons3t!er at! karva . Han vrider och vänder på duvan och hittar en lapp, fastbunden om duvans ena ben . Där står det : " Vi anfaller i gry· ningen! Karl den XII ."
• Stenbocken, Rejpelt
- Är jag den första som sover hos dig? - Ja, om du somnar. • Ku Klax Nan , Sol{
En annan besvärlig sak i år var spåret som inte höll. - Det var som att skida i mjöl, speciellt när man skulle sa xa i uppförsbackarna. • Varför saxar du på år efter år? Tävlar du med nån eller motionerar du? - Jag tävlar naturligtvis, men jag tävlar med dej själv. Jag jäm för inte med nån annan i spåret, men däremot hade jag tänkt överträffa tiden från i fjol. Och det gick alltså inte, myc ket beroende på småtårna. BERTEL NYGÄRD
Loffe hade skärdepermis och pas sade på att ta en charterresa till Turkiet. En dag följde han med på en rundtur i bergen när bus sen plötsligt blev stoppad av ett gäng rövare. - Hör upp turistos, sa bandit ledaren, hosta upp alla pengar och allt glitter annars våldtar vi era fruar! En kallwettig herre reste sig upp och vädjar. , - Nej, nej snälla rövarn ni ska få allt vi äger bara ni skonar våra fruar. - Äh håll tyst där ropar en Ii· ten skin torr kärring liingst bak i bussen. Det är rövarn som be stämmer. • Tor och Odin, Töjby
erna, plocka våta vantar efter sig m.m. genom att leka fram det . Tänk dej själ v en tandborste som inte vill vara tandborste mera när in· gen använder honom, eller en våt vante som ligger på golvet och gråter när ingen ids plocka upp ho· nom och låta honom torka. Innan vi gick hem första dagen gjorde ·vi början på vår egen docka. Materialet var polyuretan som vi se dan skar och formade till ett hu vud . D FÖLJANDE DAG fort saue ar· betet med vårt teatersällskap och dockorna böriade få profiler och an· siktsformer. Det fanns inte två lika· dana. På. grundmaterialet polyure tan limmades gasbinda och ovanpå D Dockteater - en docka det mAIades vit färg . på en hand med ett stort hu Sedan böriade det mest spännande nämligen att måla ansiktet. Skulle vud och utan ben, som hop par upp och ner som en jo-jo, dockan vara glad eller arg, tröU eller pigg, snäll eller elak, dum eller skul och inte är är så värst rolig . le den se mycket klok ut? att titta på. Efteråt kunde man i sällskapet se D Ja - ungefär så tänkte en mycket kraftig och robust borg jag också tidigare innan jag mästare med en mycket stor wisky röd näsa. Hans maka, borgmästa visste vad dockteater och tea rinnan hade tydligen tröttnat på ho terdocka är. Nu vet jag mer, nom för hon sols ut som om världens efter att ha varit med på alla sorger vilade på hennes axlar. l sällskapet fanns också en röd dockteaterkursen som SÖV hårig "snäll" hAxa, en anständig dam anordnat på Lappfjärds folk med ett jättestor knut i sitt garnhir, högskola_ en "äkta" teaterdown, en betänk sam äldre herre med stor filthatt, en VI V AR ca 15 st som sökt oss dit för herre vars frisyr bestod av pälsbitar att höra på Kristina Hurmerinta när hon berAttar om sin konstform, O UNDER TIDEN som vi arbetade dockteater. Hon är länskonstnär med dockorna pratade vid om au med dockteater som "spedalite". fortsätta med vira kunskaper på Vi börjar kursen med lite informa· nllsot vis. Man kanske kunde starta tion och historik om dockteater grupper som träffas och försöker gö samt filmförevisning och presenta ra nllsot, prova olika material m.m. tion av olika dockor. Kristina visade Få se vad som händer i Kaskö Lapp nllsra av de dockor som tillhör fjärd, Närpes eller Vasa. Tummetott-ensemblen. Vi avslutade kursen med lite im Pi eftermiddagen berättade läns provisationsövningar och övningar i konstnären om sitt arbete med barn hur man skall hAlla i dockorna. Ty på daghemmen och i barnträdgird värr räckte tiden inte till för lil myc· arna, där hon har haft dockteater ket men vi lärde oss ändå h ur man grupper. Intressant au höra hur man hAller i en docka utan att den hoppar t.ex. kan lära små barn aU på ett upp och ner som en jo·jo. naturligt sätt förstå att borsta tänd
Dockteater
-=-
det v ar kull
D Ti/l a/la revyspelare och revymakare ! D Ni har väl inte glömt REVYKAVALKADENI SÖU:s revykavalkad anordnas den 15 mars på Borgaregatans skola i Va sa.
Föreningarnas revygrup per inbjudes att delta i ka valkaden med ett nummer ur årets revy . Programnumren bör va ra: högst 15 min. långt inte alltför lokalbeto nat så lite rekvisita som möjligt Målsättningen med kaval kaden är att samla de olika revygängen för att de skall ha möjlighet att träffas och diskutera och visa en del av sitt revyarbete. Inbjudan till kavalkaden skickades ut för tre veckor sedan till föreningarna men ännu har inte alla an mält sig. Ni som vill delta ring till mej 961-115372 och anmäl Er. Preliminärt program för ka valkaden: 10.00-15.30 Tid för grup perna att re petera 16.00-19.00 Föreställ mng
19.00-21.00 Diskussions tillfälle för de deltagan de grupper na. Mera information om ka valkaden fas av teatersekr.
SOLIG S~~ESTER VID SVARTA HAV NU ANTLlGENPÅ SVENSKAl Svens~finlands första sällskapsresa till Svarta Havets paria, Jalta
på. ~nm, går med ~est~~lines lyxbuss från Vasa via Närpes, Kns~,"estad, LaP~~ärd, Blörneborg, Helsingfors och Borgå till Leningrad och darifrån med direldflyg till Simferopol på Krim . Palatse.ns förlovade stad Jaha är resemålet för Dig, som vill fö rena Vila. sol .och bad . med l intressanta sevärdheter. Vi bor med halvpenSIon på högklassiga hotell Jalta med egen strand och simbassäng.
Avfärd varje fredag kvällfr.o.m. 3.4. från Vasa retvl följande sOndag. På iterresan övernattning i Helsinafors.
FrAn Vasa
April-maj Juni-september
Från Helsingfors April-maj
1220,
1495, 990, 1240,
Juni-september Visum och avbeställningsskydd 30.
1!!!!!~~~~==~~.:N
_______________________T_O~~g_en~5~.3~.~~~~1
a iF::::::~::::::::::G::~5ä"=-&a.++EI!E&KaE+-=====~Emr====m~====m~ml
"D·.an)~ Ha"l1.t sen
Mikael R fortsätter som Kvevlax ordförande
~-
o MIKAEL Rönnqvist omval des som ordförande för Kvevlax ufo Övriga styrelsemedlemmar blev Peter Finne, Håkan Sten rnan, Ingmar Vesteråker, Eu gen Haglund, Kenneth Finne, Kenneth Härtull, Lena Berg, Marianne Knipström , Kenneth Häggblom , Per-Olof Hurr och Gunilla Ekman . Ur verksamhetsberättelsen framgår bl.a. att foreningen
Sl'
under årel ståll som värd för Vasa sång- och musikforbunds årliga sångfest. Föreningens lokal har så gOIl som varje kväll varit upptagen av någon verksamhet, bl.a. folkdans och damgymnastik, och den lyckade Jocke-kam panje n . I början av mars månad hölls den traditionella skidstafellen mellan flickorna och damerna samt mellan herrarna och poj karna . Flickornas samt herrar nas lag utgi(k som segrare. Föreningen har ordnat 14 ungdomsdanscr, alla fortfaran de väldigt populära och välbe . sökta . 3 gammeldanser har hål· lits . Föreningshuset har målats
st
•
•
•
I I i
a
l
I 1
Stig Hejar fortsätter i Vassor uf .
.
Vid Vassor uf:s 'rsmöle mol le ell 3O-tal medlemmar upp. Slig 8eijar 'lervaldes liII ord förande, viceordförande blev Allan Örn. Till sekrelerare valdes Inga-LiII Veslerg'rd och lill vice sekrelerare: Cari la Norrgård. Birgitta Wiik valdes 1111 kassör. Övriga ledamöler blev Agnela Aura, Peler Rådman, Johan Vas berg, Chrisler Öm och Klas Öman, Under del glingna 'rel har del anordnals bl.a . 8 månads mölen, julfesl, ell program fesl, 3 gammaldanser, ulfärd lill Sverige och VM (Vassor mäslerskap i friidroll. Före ningen deltog dessutom i femle ringens volleybofUurne ring. Under hösle n har Vassar Uf lillsammans med Rönnvik Hembygds förening hållil Jocke-danskurs. Den fortsäl ter 1981. Deltagarantalei har variiomkring 40 si. I verksamhetsplanen för 1981 kan bl.a. nämnas: danskursen forisätter, måndagsmölen en gång per månad, 4 gammaldanser. skidlävling, VM i friidroll, samt utfärd
Im'
O
• Munk Fazer har öppnal en ny modem musikaffiir i Vasa. Af fiiren satsar pd all ge fullgod se",ice pd alla munkens omrdden, alll ifrdn inslrumenl lill noler och grammofonskivor.
Bo Norrgård
Vörå-ordförande
80 Norrgård har valts till ordforande för Vörå ufo Övriga uppgifter inom styrelsen fordelas se nare. Styrelsen i sin helhet ser ut så här: 80 Norrgård, Tage Lundström, Jan-Erik O~us, Ma ria Nyby, Stefan Påhls, Thomas Katnl, Kent Smeds, Carola Smeds, (ngvald Heinull och Gun nevi Berglund. Ove Strandberg och Carina Höi jer är suppleanter. Ekonomin är ett problem såtillvida att danser na inte ger någon behållning. Sammantaget har dansverksamheten gett ett plus-minus-noll-resultat. En kritisk granskning . av dansverksam hetens utformning ska göras inom styrelsen. Revyspelandet går däremot bra och ger in komster åt foreningen. Det torde bli revy också nästa år.
BJ'arne.. N ut ur ON!
D
• • • 119('7-13 55, 1 /9(' 1-11 35221/9(' 1-(, , 151"11 F ö r c tr~ i dc
Im~ml I~I ulvändigt under sommaren, KJ'elI Ra tts dessutom har dam- och herr WC:na renoverats och målats. Kvevlax blandade kör utgör tar över en sektion inom KUF och dess verksamhet omfallar bl.a. del efter Nelson tagande i IF Femmans 70-års jubileum och Kalas på Stun l' PJ'elax dars.
En annan sektion är fotbolls sektionen. För Kuffens herrlag blev säsongen en klar fram gång, med en andraplats i div. VI, vilket berättigade till kval spel. P.g.a . många skador blev man tvungna avbryta kvalet. Kuffen vann Korsholms-cup. Intresser för forboUen i Kvevlax har på senare tid lilltagit, vilket bl.a. märks på den stora upp slutningen på juniorsidan.
; !~r,v~~\~,~r~I~~\~~~,,~J>T;~~I":~III,,~i;nt,
en t1' t t fralnaOt _
OCll
FSU
delar ut
maskrosor
D fSU FIRAR som känt sill 75-årsjubileum i höst. I sam band med det ska det skapas en ny symbol for forbundet, och det kommer att handla om maskrosor. Tecknaren P.O. NyStröm (PON) ritar ett emblem och en affisch . Man kommer också att göra ett märke eller ett fOr tjänsttecken som ska delas ut åt' förtjänta uf-jobbare. Det kan gälla till exempel nån som stått och kokat före ningskaffe i tjugo år, säjer Eki Häggman. Det är sällan såna uf-arbetare uppmärksammas. Det brukar oftast bara handla om potentaterna inom rörel sen. Eki säjer skämtsamt att mär ket ska fungera som belöning åt " uf-arbetets hjältar". En annan benämning som man har använt i diskussionen, är ..talkomärket .. .
-----------------1 10 1
________________
D VID P/ELAX uf:s årsmöte valdes Kjell R:l.m till ny ordför ande . Rainer Nelson, tidigare ordförande, trappar ner till vi ce . De övriga i styrelsen är fol jande : Ingeborg R:1tts (sekr.). Pia Nelson (kassör), Ann-Chri·
Danne ordCo"rande l ~ .l TerJarv ... u f Terjärv uf valde Dan-Håkan Granö till ~y ordförande vid årsmötet . Ovriga i styrelsen blev Greger Byskata (viceordf.) , Peter Albäck (sekr.) , Peter Häsrbacka (vice.sekr.), Niis-Anders Kou tar (kassör) , och Bengt Björk, Maj-Lis Kujala, Ulrika Albäck och Anna-Lena Broo. Suppleanter blev Folke Gis tÖ, Lars Hatt och Christer Ny berg . Nya verksamheten för det kommande året är en kurs ' i modern dans och en ungdoms kör. Vidare diskuterades en eventuell vidcoinspelning av revyn och countrykonscrten.
_------~---_,
DNa"rpes uf
18 so"ker renoverlngs b'd I
rag
D STATLIGT renoverinltSbi drag söks av 21 sOU
D Tjöck Påskmark uf
uf 34,00, 2) Dagsmark uf 34,10, 3) Skaftung uf 36,12, 4) Härkmeri uf 38,27, 5) Kors bäck uf 38,82, 6) Lappfjärd uf 48,43.
I
D Närpes uf har haft 17.000 besökare i sin biograf Bio-Bio under år 1980. Sammanlagt 136 filmer har visats, och förestAllningar-. na var 275. Besöksfrekvensen var 64 besökare per föreställ ning.
.
Krister Vilutrand fortsätter att basa
,
.
n
9
Fe
a
~
I m
m~.
EJ ~
a
~
I 1
EJ
Harjulin heter han som blir ungdoms- och nykterherssc:krc terare i Larsmo. Lars är jakob stadsbo. Sekreterartjänsten är nyinrättad.
D Efter premiären på Wasa Teaters revy "Kustkanaljen" hördes det en del missnöje man och man emellan i fråga om det in slag där man driver med ama törrevyerna . En del amatörer tog åt sej och kände sej stötta. I Vasa bladet har M-B Hög lund åter funnit att det var ej( utmärkt inslag. Det var"gjort med värme " och det var " pre cis på pricken " . Ett par menin gar ur recensionen:
" Skddespelama spelar amalö rer, som sedan spelar upp en scen och det iir en scen som vil ken ufrevy som helsl gladeli gen skulle införliva nu!d n'll program. De ulfall mol Wasa teater som ingick i Folklin;on, niir Närpesgiingel spelade pd Borgaregalans skola tUligare i vår, ler sig i ;iimförelse bdde plumpa och oöverlagl hiilska. "
D Eilo
l:'5
I
D Lars
ska det bli i år också, lovar Jo han Thodl'n I' Lillby ufo Inte 11'ka hög som fjolårets nio meter höga skapelse _ men i alla fall en brasa. _ Inte kan vi bryta traditionen bara for att vi är upptagna med byggandet .
nll~=a=n=o=rd5ln;EPliIaEs~p~å=so=m~m~a~r=e~n=.511!E~s~ym~pos~=iu~m=a~( ..tr=o=lt~·g~e=n:mIE2=2=.~3~.)=.1iE=51B1==al!llil=i5iiiJI;~;;;;;;;;~;~;;;;;;;;;:::= · ·: • "---k5 El 'Al '&---'m~r:u:=:a=1m~Eli
III
~vingades ajournera sitt års· möte på grund av att revisionen av praktiska skäl inte hadt kunnat fås färdig i tid. Man återkommer med fortsatt möte den 12 mars. En viss optimism kan skönjas inom fOreningen jusl nu. Bio grafen går bra och ger inkoms ter. Likaså har man lyckats fint med årets revyproduktion . Årets omsättning uppgick till över l miljon mark .
D Påsk brasa
för Nämpnäs ufo Sekreterare är Siv Norrgård och kassör heter ÖSterbottniska Nationen vid Dan Liljedahl. Verksamheten under het Åbo Akademi har hållit sitt d ' blir den traditionella med dans irsmöte. Vi mötet fick natlo och tonårsaktiVIteter . som vik :len ny kurator samt en ny sty tigate inslag. F~~eningens e!- ' :else. Vidare valdes ett antal ljusspår bar blivit en succe. Spåret bar byggts på talko, ~ funktionärer. Till ny kurator valdes prof. martbor och älgjägare bar blGöran Pensar. Han efterträder dragit lOed lOedel. . Nämpnäs uf:s lokal, som JU Dipl. ing. Bjame Nyman. är relativt nybyggd, kommer Den nya styrelsen fick fOljan att uppfylla de nya krav SOlO d . Ordf stAlls på allmänna samlings 10 e sammansättning: . kaler. Tom Johansson (Terjärv), vice Alice Backström (Replot), sekr. Stef.1O Ingvesback (Lapptjärd), skattmästare Ebba Dåhli (Lapptjärd), klubbhövding Steeka k bs d och fan Bredba (Ja o ta) värdinna Monica Forsman (Forsby) . Vårens verksamhet kommer bl.a_ att innehålla ett kultur-
u f-llI a t e rin l .
eventuellt göras I samarbete med Bök UFo Arbetsgruppen ska nu i förs ta hand ta kontakt med mark ägarna för att finna nigon lämplig plats för elljussp:l.ret och om allt går väl s:l. borde sp:l.ret st:l. klart nästa vinter. En p~kfest med p~kbrasa och allt vad därtill hör St:l.i pi programmet. I fjol körde man i g:l.ng med p~kfesten och försö ket utföll väl si man fortsätter i samma stil. Detta gäller för s:1 gott som ~ela verksamheten --:man kör I ungefär samma Sill som senaste år.
stin Prinstn , Lena Sigg, Rune Karlberg och Kaj Hannus . Fjol~rets stora satsning var spelmansstämman - i år kom mer det all handla om horn musik . Den 6 juni kommer Trumpetens Dag all arrangeras pi Rörgrund. D:l. samlas bl~are fdn hela Svensk Fin land till Pjelax. Närpes Skol musikkör st:l.r som arrangör. Men det kommer att hända saker och ting före sommaren ocks:l. . Vid årsmötet tillsattes en arbetsgrupp som ska utreda möjligheterna till att bygga ett ell jussp:1r. detta projekt skulle
torsdag 5 mars, på förbunds kansliet. Bland annat skall tonårsrådet vara ÖP-panel och diskutera en aktuell ung domsfråga .
le bäst pi skidor inom Åt tonde ringen. Det bar man be visat genom att vinna ringens skidstafett SOlO arrangerades i Dagsmark. Tjöck-PAskmark har dlemed en inteckning i Bengt Nordströms pokal som donerades 1980. Skaftung uf har odsi en inteckning. Resultat: l) Tjöck-PAskmark
[lt
'lal'E5==:almDI=====EEE'====allm~EJI
la l
föreningar. Varje ring är representerad med minst en förening . Mest har man tänkt renovera i Femte ungdomsringen där fem före ningar söker bidrag . Summor na man söker varierar fdn 10 000 till 50 000 mark . Här de blivande bVl?:l!arna:
I ringen: Sm:l.bönders uf.,
Il ringen : Lillby uf. K:l.llby
uf, Purmo uf. III ringen: SoekloI uf. Ytter jeppo uf. IV ringen : Oravais uf. Hell näsnejdens uf. V ringen : Vikby uf. Sings by uf. Osterhankmo hf & uf. Iskmo-Jungsund uf. Sundom uf. VI ringen : Overmalax uf. VII ringen : Harrström uf. Övermark uf, Molpe uf, Böle ufo vm ringen : Svenska före ningen Braheg:l.rden . Side by uf, Dagsmark ufo
Dtonårsråd SÖU:s träffas i k väll,
~C5
i a ,'
I
elI
a
~
a ~
Eriksson, stadsdirektör i Va sa, har ingen förstAe1se för Gerby uf:s svirigheter med 10- a kalkostnaderna. Han föreslog ~. anlag på anhållan om extra' pengar för lokalen under våren. Nu ska ungdomsnämn den ge ett utlåtande. a Ungdomsnllmnden förres- ~ ten? Och ungdornsbyrån? Hur agerar de? Det pAstAs att de inte skulle a ha settS pi n,&ra barrikader J ' denna och närliggande fr,&or. im~mf
'a
Torsdagen 5. 3. 1981
11
'.
= = minst =_
Det känns som minst minus 40 och det är minus 18, men dom talkojobbar i alla fall. I den nymurade öppna spisen brinner en hasa men det är mest kråkorna som har glädje av den rirmen. Taket är ännu inte riktigt fårdigt iso Ic:cu så den mesta värmen försvinner rakt opp. Om den nu inte drar ut genom bitulitskivan 5OID. finns i stället för dörren. Men snart ska Lillby uf:s nybygge hålla vär men, det är bara fråga om några få talkokvällar till. Dethär är ell nybygge som är n m n välkomnat av ungdomarna i lillhy. När Esso stänger vid sex Ddm finns det bara det lilla kyffet p1 DO kvadrat i anslutning till pa ;OOR~ n
har.
• Johan Lil/sunde (t.v.) är ~ nyvald ordförande i Lil/by ut Här hål/er han på att av· sluta takisoleringen till sammans med RolfEnqvist, medlem i byggnadskom mitten och en av de verkligt aktiva talkojobbarna. Tio femton personer brukar dy- o. ka upp på ta/kona-på tors dagskvällarna.
• Samlingsutrymmet går helt i samma stil som Klacken, Lillby någonstans all samlas, säger Rolf. ufs paviljong. Men så är det också lnt ska di behöv Sill tär heim och samma arkitekt som ritat kåken skååd på teve. Dage Olin. Som mest brukar det vara upp till 25 ungdomar i det lilla ut rymmet.
Om
man nu undantar det ena ~rumm et i skolan på onsdags kdlhrna.
En Vllrmt samlingsurrymme har
låt Lillby uf i hågen men viotraS blev ritningarna kunde . .·gget
Mera atl vänta från kommun 1nnnnr det i den fan pen KoslO;!dslorslaget går på aIh kosmad er inklu lnoebär all Lillby uf ~IWIIlgl;Uluymmet betydligt '.....~"..."Tr ud vare talkojobb.
szmlingshuset när fö läge det länker man inte
tmmsi-idla
den dcl vi måste göra i f("sIa hand, upp
,~nijOOli~
forcningsordföran
lbodin om . s;-.:b:iIlD:D -än o u .
(jIuzd satsning IM Janserna i liIIby ger inte lika e - fast å and kompenseras av ,,:iSjclbllC:15 bon&IJ nästa säsong. fOr ~.agt de se nu ska det bli kommit med, sä if en liIrt UPPw2rm! -
när blåser - u tI\"III.Ole i an ~mDlB öll paviljoogen d et enda där Iillhyu ngdomama kan cilI pi rällarna . - ~ 'og måste u ngdomarna ha
- Då säger Johan, förstår du säkert all det blir trångt, då det är trångt redan när fem-sex spelar co rona. Utrymmet fungerar enligt öppethus principen. Det är sju ålla stycken som har nyckel. Och bra fungerar det. _
Bandspelaren var visserligen en sväng till Kortesjärvi en gång men den kom snabbt tillbaka. be rättar Johan. Visst hörs det också lite snack och gurgel i byn över att lamporna lyser alltför länge i det lilla rum
met på fredags- och lördagsnäller na. - Men nu vet ju folk var de har barnen sina, förklarar Rolf. Te1e fon ringer nu och då på kvällarna . . . . - och här går det lugnt till, inget bråk eller ofog. SamJingshuset ska - i sinom tid - fvlla samma funktion som der kära' lilla rummet.
Föräldrarna kunde ställa opp - Inte bygger vi huset för att det ska vara stängt. men litt'
noggrannare måste vi kanske vara
O TEMAT fOr dagen är SKOLA
Från de äldre byssbornas sida har taJkoaktiviteteten inte varit den allra berömvärdasre. - Kanske tycker de att det räc· ker när de byggde paviljongen. funderar Rolf. Men nog tycker man att åtminstone de föräldrar som har barn i tonåren kunde stäJ la upp. Minst ett tiotal brukar i alla fall dyka upp på talkokvälJarna. O ch stockinsamlingen gav en hej dej _ 300 stolka r. PETER GRANSTRÖM
och Inger Brännströms och Evan Ericssons gäster i kväll är bl.a. Brill
Mogård, Lena Hjelm-Wallen och
skoldirektören i Vilhelrnina Jan-
Olov Ahlbäck. De olika inslagen berättar om
veckopendlande skolungdom, en
liten högstadieskola i Norge med
endast 14 elever i SF-journalen vi
sar en film om den fOrst a skolresan
med flyg. För musiken svarar Svensk Ex port, ett garagerockband från Umeå. • Torsdagen 5.3. iSTVI. ' -_ ___ _kl. _19.10 __ _ __
~~~.
-
. .
~
{l~, t--------------------......:;.-----------------------"----------Torsdagen 5. 3. 1981
1-12 -I
Öln.RBOTTNISKA POST.N
.~
o
t
FSU- rdförande
Ralf Grahn:
"FSU bör
följa·med sin tid" - Jag ser FSU i första hand som en opinionsbildare och serviceorganisation på riksnivå. - Att utverka statsbidrag, påverka lagstiftningsar betet och utformningen av direktiv som skickas till kommunerna och påverkar kommunernas syn på kul tur- och fntidsverksamhet verkar kanske tO"t men det är viktiga uppgifter. Ralf Grahn betonar vikten av ett systematiskt arbete inom FSU. Arbetsuppgifterna måste anpassas till resurserna och det som man föresätter sig måste föras framåt. - Det tål att upprepas att en ungdomsorganisation som FSU bör vara tidsenlig. Annars går det som det gick för schweizarna som envisades med all tillverka dyra visarkloc kor trots att det var billiga digitalklockor som folk ville ha. Det var sent att stiga tidigt upp för schweizarna när japa nerna hade marknaderna och ett stort försprång . - Så kan det gå för en ungdomsorganisation som malar på i samma spår och blonunar upp enbart när jubileer firas. - Organisationen bör vara alert och verka på ungdo mens villkor. Som exempel på detta nämner Ralf Grahn SÖU:s dans kampanj . - Kampanjen tillfredsställer ett behov. Ungdomarna vill lära sig dansa. Den djupare dimensionen som kampan jen har genom sin nykrerhetspoliti.ska karaktär gör den än nu värdefullare.
Ralf om
uf-rörelsen
Uf-rörelsen bör i alkohol frågorna se till realiteterna under stryker Ralf Grahn . .:..- Man kan förvisso tala om nykterhet i meningen sun dare livsvanor i motsats till fylleri, men det är inte vår upp gift all dela in ungdomarna i får och getter på basen av de-
ras inställning till alkoholen om vi vill behålla möjligheten att tala till ungdomarna och bli hörda. - Vem resonerar med ungdomarna om vi i likhet med helnykterhetsakrivisterna i första hand rör oss bland de re dan frälsta?
. 13 .
T_Or_SW~ge_n~5_.~3._1~98_1__________-------------------~!!~~~~~~~
rl_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dau ben.'de,r inte . underStryker Ralf Grahn, att vi. arbetet or sundare alkoholvanor bland ungdoI
cu alc:tj\'t del i arbetet genom att anordna verk
~ aktiverar ungdomarna . O ckså dem som inte är
bdimlEu:iENieL
Ralf om
lokal
förbunden
Ralf om musiken
inom uf-rörelsen säger Ralf Grahn att han
för aktiva insatser fr ån FSU inom musiken . Uc~icmJSflilrcoi-
lokalerna kan fungera som både öv musikutövare får tclD:lM .e. Danstillställningarna bjuder och har oder bjudit på den levande musik som ELMU i pi finskt håll efterlyser och arrangerar. Man kan of-rörelsen redan i mycket har förverkligat det som efterlys<: r. - t.: -roreIsen bör också kunna stimulera och stöda nya ,c Si:furmer. Rock på finlandssvenska har efterlysts i bland adningspressen . Uf-rörelsen har här en utmaning in i vån verksamhetsmönster. Formerna för vårt CII:l~:m:tulag behöver ännu funderas på . - Det 310m det i mycket handlar om att stimulera test . h komponerande av musik som ungdomen gil Och dcssulOm att ge musikutövarna möjl ighet att upp pu bljk.
-1P==:r:::::xn och festplatser där unga
Ralfom
teatern
- FSU är på sätt och vis en samlingsrörelse . Medlemmar na företräder många olika synsätt och ambitioner. Detta är en styrka . - Ifråga om regionerna , dvs. Nyland, Åboiand , Nyland och Österbotten är det viktiga att erkänna de särdrag som förekommer. Det är naturligt att den egna näromgivningen upplevs som hemvist. Den finlandssvenska uf-rörelsen är en summa av dessa särdrag . - FSU :s roll som samarbetsorgan framträder starkt 'lär det gäller att bevaka de enskilda föreningarn as och distrik tens intressen ifråga om statsanslag, lagstiftning osv . l dessa sammanhang finns det bara ett sätt att gå tillväga : "att sam arbeta . - Om regionerna kunde man kanske ännu säga att emo tionerna och känslan är rotad i regionerna medan man måste resonera sig fram till samarbetet på riksnivå . FSU samarbetar också rätt intimt med motsvarande orga nisationer på finskt håll med t.ex . Suomen Nuorisolitto , Työväen Näyttämöiden Liitto och Suomen Harras tel ijatt: at teriliitto . Samarbetet är baserat på den verksamhn som FSU själv har. Vi är beroende av goda kontakter till State.ns ungdoms råd och det faller sig naturligt att vi håller kont akt med de svenska medlemmarna i ungdomsrådet. Detta gäller också våra kontakter till rikspolitiker. Det är främst de finlands svenska politikerna som visar intresse för våra fdgor.
Ralf om
internationellt
inflytande
'e rlcsamheten har uf-rörelsen långa och gedigna Teaterverksamheten är inte beroende av massi SIIliDllllPf hln FSU-håll, den är så pass livskraftig på 10-
D3dG:JDIXf_
kunde vi utröna möjligheterna att stimulera -iser som lämpar sig för våra amatörteater band1:u om finlandssvensk verklighet.
Ralfom
ideellt
arbete
-rörelsen är att det ideella arbetet har en • edkmmarna ställer upp gratis och job &'CIDCm:un sak. Samhället drar stor nytta av det och CD ioscr v:ad det skulle kosta för samhället att ~~ UP... alla w-lokaler med egna medel och vad det skul ur a löna ul1J;tdomsledare för den verksamhet som som frivilligt arbete. deJ avlönat arbete behövs dock inom ungdoms D r:DIIIII:SIIlDet'et. Exempel på detta är de anställda på • - ers kanslier. Detta arbete kan inte utföras p::IIDIJDCI,e_ aap na lobIförbund och till och med föreningar 2n!iWJlda verksamhersledare och gör ett gott
lDisIt 2rnga behoven från fall till fall , säger Ralf En gnmdregd värd att lägga på minnet är dock att rodsakLiga arbetet skall utföras som frivilligt arbete . uppsdr län a~-undsjuka och passivitet om vissa avlönas 2Jldra fö r liknande arbetsuppgifter får nöja sig med
- Om man allmänt går in för att utestänga internatio nella kulturyttringar löper man .en stor risk att stänga ut också sådant som har mycket att ge vår egen kultur. Natur ligtvis finns det en del skräp, men det bästa sättet att föra över intresset till god litteratur, framstående film, välkling ande musik osv . är att stimulera produktionen på hemma plan och underlätta distributionen av goda produkter.
- Men . säger Ralf, man skall inte förenkla denna frål!"e ställning. Vi har alla vår egen syn på vad som är skräp och vad som är bra kultur. Detta är i och för sig en garanti för att mångformigheten finns kvar i kulturu[budet. - Förbundsmentalitet och förmyndarmentalitet leder lätt ti U likriktning av de kulturella yttringarna . - Vi finlandssvenskar har speciell anledning all <Iå vakt om sådant som kan betraktas som marginella kulturyttring ar och sådant som inte nödvändigtvis garanterar kommersi ell framgång . - Vi är själva en minoritet som är beroende a v förståelse från majoriteten för att vi skall kunna upprätthålla fullvär dig service inom många samhällssektorer. inte minst inom kulturen . - Det är främst inom musiken och mod et som JC[ inter nationella inflytandet märks bland ungd omen . Visst kan man befara att vår egen särart utplånas . Men om man vill se på fråga ur en annan synvinkel kan man säga att de Interna tionella kulturymingarna också bidra till internationell för ståelse. Något som behövs i högsta grad i dagens värld . när \'a penskramlet hotar överrösta också musiken .
Ralf om
finlands
svensk
kultur
I allmänhet kan sägas att finlandssven skarna är aktiva kul turproducenter. Vi har 12 dagst idningar och ett stort antal svenskspråkiga publikat ioner . välutbyggd radioservice , eg na teatrar , rikt föreningsliv , produktiv författarkår. Dess utom har finlandssvenskar hävdat sig inom vetenskap . tek nik, ekonomi och politik. - Det finns knappast många folkgrupper av samma storlek som kan uppvisa denna kulturell a skaparkraft. - Vad detta beror på är värt en hel tankeverksamhet sä ger Ralf och nämner som en orsak att finlandssvenskarn a som minoritet i Finland har en relativt bra ställning . - Vi förföljs inte som många andra minoriteter i värl den . - En annan viktig faktor globalt sett är att den materiel· la levnadss tandarden är hög i Norden . Att födas i Norden kan nog betraktas som en lottovinst. - Det brukar sägas att nöd och elände i vissa fall kan va ra en fruktbar jordmån för kulturellt skapande men jag tror nog att människan s kapar bäst när de viktigast e grundbe hoven är tillfredsställda . Vi har tid över för andlig odling på ett annat sätt än en människa som lever på svältgränsen el ler annars tvingas kämpa för sin existens. - Dess utom berikas den finlandssvenska kulturen av kontakter till det övriga Norden . Genom språket har vi näs tan direktkontakt. Detta skedde t.ex. ifråga om miljövårds debatten . Den kom först igång i Svenskfinland eftersom vi hade lätt att följa med och ta intryck av debatten i Sverige. LEIF REX
~-
-.
..
r-----~----------------------~--~ D FRÅN LAIHELA transporte ras en man, som i misstag svalt en boll, till Vasa centralsjukhus. Före operationen hunnit börja fylldes sjukhusets korridor till bristgränsen med Laihela bor. - Vem är de dedär, frågade läkaren. Alla är väl inte anhöriga heller. - Nej, svarade sjuksköters kan, det är spelarna som väntar på bollen för att kunna fortsätta spela. • E" KorSItiis
D Och nu skllll vi tll en mi/i ·tiir vits. Filer hur? 107:an försöker smila före i 1II4lkön. Del lyckas nilslan alllid. Men den här gången blev han hejdad av dagofficeren som be faller. i kön! - SIiIII er - Del går inle, fänrik. - Varför del? - Del slår redan en diir fon rik.
mi
• Ke"t ÅSIr/lfld, Ö-maiIIJc
av Volvo 1981 års modeller i vår bilhall vid Jakobsgatan 41-43 i Jakobstad. I fredag 6 februari kl. 10.00-18.00 lördag 7 februari kl. 9.00-14.00
HALDIN & ROSE
JAKOBSTAD Tel. 967-10222
-
~ i~
r_or~~~ag~en~5~.~3.~1~98~1____________________________._________- - - - -
1 _________________________
/14
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
******* * Annonsera~
i
L!JJII
.
Senaste nytt från Vf-rörel sens barnförbund, UBF, är en barnledarmapp som tre Söff:are ska utarbeta. Map pen blir en konkret vägled ning för barnledare ute på fältet. Från UBF-styrelsen medde las också att man har valt Monica Rönnholm till vice ordförande, och att förbun det har undertecknat den ak tuella adressen mot videovål det_
........~~~ V årens slagdänga ~~ australiensisk? o
BLIR V ÅRENS stora slagdänga en låt med australienska (ameri kansk-italienska) Joe Dolci? "Shaddup You Face" heter den små charmiga låter som härjar på topplistorna litet varstans i världen just DU. Det lär ,förresten vara den singel som sålt bäst i Australien ge· nom alla tider.
• ••
o BLIR KASSETTSINGELN musikvärldens nya försäljningstrick?
MED OSS 1981 SOMMARRESORl! • SLÄKTRESOR TILL AVESTA (S:holm-Eskilstuna
Västerås-Avesta)
20-29.7.
• PARIS
Modets och konstens
huvudstad :
Avresor från Finland: 20.2,26.2., 13.3, 19.3,27_ 3, 2.4, 10.4, 16.4,29.4. Avresor från Sverige: 23.2,1.3,16.3,23.3,30.3, 6.4, 13.4,20.4,3.5.
• Stora DANMARKresan 5-14.6. Fira stugsemester i det dejliga landet!
TRONDHEIM OSLO
4-11.7.
Syd· Norge med
Gudbrandsdalen
• SPORTLOVSRESA TILL TÄRNABY 21-28. 2. Pris från 925,-. Halvpens.
• TRONDHEIM
12-15.7.
Staden vid den vackra
Nidälvens utlopp .
UMEA - Endagsresa
Torsd. 26. 2. Pris 60,- .
Till KnyppelutstäJlningen
i RAUMO och NOTSJÖ glas
bruk tisd . 28. 7.
Kontakta Signe Salminen.
Vi ombesörjer alla bokningar för gruppresor m.m. Kom in och diskutera Era res planer eller kontakta oss per tel. Bokningar och förfrågningar:
• LENINGRAD
10-13.8.
Den vackraste staden
i Sovjet.
• SILJAN RUNT
2- 6.8.
Mora- Rättvik- Leksand.
• ÖSTRA FINLAND28. 6.-1. 7. Kuopio-lIomants Nurmes- Viitasaari. Välj hög standard till vettigt pris RESOR med tanke på Er!
INGVES:~~~~R
SF-64200 NARPES
Tf L 962-·1204H
Q62-;,26J2
D DE TRE SöH:arna som ska göra barnmappen, är Hans Hortans, Ker slin Hindsi;>erg och Anna-Slina Jans son. Arbetet kommer all utgöra de ras avhandling. - Vi tycker det är fint all man "her dem göra avhandlingen som teamwork, och vi Iror all det är ell bra avhandlingsämne sålillvida all det blir fråga om Iile tankearbete och självständigt skapande. Det säjer Eki Häggman på FSUI UBF-kansliet. Han tycker det är vik ligt all man på det här sället får kny ta kontakter till SöH.
D EN ANNAN nyhet från UBF-sty relsen är all man i år kommer att ordna eget årsmöte på annan ort än FSU. Det blir troligen i Åboiand. - Vi tycker all UBF tidigare har drunknat i FSU, och vi vill ha ut de riktiga barnledarna, inte Malmberg och Rex... Vårrnötet kombineras med ell se minarium om barnverksamhet.
I England har Steve Winwood släppt ut nya "While You Have A Chance" i en upplaga om 5000 ex. till samma pris som en singelskiva. Tidigare har Bow Wow Wow, John Lennon och David Bowie gett ut var sin kassettsingeI.
• ••
o
VECKANS LP TIPS är "Face Value" med Phil Collins. Efter en första genomlyssning sänder den här plattan kalla kårar nerför ryg gen på mig. Jag återkommer med mera detaljer om den här fantastis ka solodebuten...
• ••
o
ÄR DU KVÄLLSTRÖTT! Kanske speciellt på måndag? Vet du inte att Sveriges TV l sänder Måndagsbörsen på måndagkvällar ? Pro grammet som presenterar bra och aktuell svensk och utländsk musik i ljud och bild. I måndags var det t.ex. goda tider för alla vänner av Gyllene Tider och Dag Vag. - Va'sa', tål du inte den där plumpa och töntiga Jonas Hallberg? Lugn i stormen, du kan alltid gå och fixa en kvällsrnacka (ohälso samt!) eller gå ut på en kort kvällspromenad (hälsosamt, dessutom vaknar du kanske!) medan han larvar sig i TV-rutan.
o UBF
KOMMER all medverka i Vesaisets internationella barnläger i Saarijärvi. En grupp på fem barn och två ledare ska vara med i lägret som har deltagare från de nordiska län derna, Sovjet, Polen, Ungern med mera. UBF ska också representeras på Vi Ungas läger i Sverige. Tillsam mans med ell landskapsförbund kommer man även all arrangera ell eget läger med gäster från Vi Unga, Vesaiset och Kalavan Nuoret. BERTEL NYGÅRD
• ••
o
BONEY M håller tydligen greppet om sina fans. Nysläppta sing eln "In-A-Gadda-Da-Vida" klättrade rakt upp till sjunde plats på Yleisradios utländska lista. Om det är en bra låt? På ett discoteque: JA absolut men annars (med risk för att jag nu förargar någon): AB SOLUT inte.
• ••
o
VI GAMLINGAR har ibland ett behov av att låta gamla minnen strömma så nu tänkte jag se vilka låtar/artister som var populära för tio år sedan. George Harrisons enda verkligt stora försäljningshit som soloar tist, "My Sweet Lord", toppade englandslistan då. Andra kända namn på Englands top ten var Supremes, f(jnks och Elton John. "Candida", som kanske var I~ten på allas läppar år 1971, med grup pen Dawn låg på en åttonde plats vid det här tillfället .
•••
o
LP·LlST AN i England toppar för närvarande Adam and the Ants med "King Of The Wild Frontier", tvåa ligger fortfarande John Lennon & Yoko Ono med "Double Fantasy". Stora skutt uppåt har b1.a. David Bowie's "The Very Best Of David Bowie", Elivs Costel lo's "Trust", Dire Strait's "Making Movies", Ultravox' "Vienna" och Sheena Easton's "Take My Time" tagit.
• ••
o
I USA ÄR. det sin vana trogen inga större listförändringar. "Double Fantasy" är etta, Kenny Rogers med "Greatest Hits" är tvåa och Neil Diamond är trea med "The Jazz Singer". De enda nämnvärda förändringarna i USA är att REO Speedwagon's "Keep On Loving You" klättrat upp från elfte till sjätte och Styx' "Paradise Theatre" från tolfte tiII åttonde plats.
~~
.~
.~ ,.
~
,.
~
~~
n9.- ,.
,. ~
PEsÄ-siNG nan@luksbord
Bildens toalettbord 690.Pall på hJul 160.- ~ Unipius superlon ~ bäddmadrass
~
~
~ L.._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ ......__________ ST_IG......J
850.-
~
~
verkligt b;ae~Ch stabil
Frin de stiligaste stIlmöbelsängar tm "lavasäng", allt under samma tak hos Nlemelä. Det lönar sig alt komma tm Nlemelä och köpa en bra och bekväm säng. Nu finns det alt välja pi för varje sovrum. _ : Mi-In 9-20 RESARMADRASSER U-II 9-18 med 10 årsIt garanti
1-"
340.--475.
~""""""""
~
~ ,.
Snurra pa teve o
o
NU HAR alla chansen att beskåda Wasa Teaters fredska bare Snurra min jord från par kettplats: TV-soffan. Program met skall nämligen filmas för den finlandssvenska televisio nen. Fredagskabaren Snurra min jord tar upp kloka . och efter tänksamma ord som sagts mot kriget för freden men även ord av personer med en logik av så fOrfårande sort att det går kalla kårar längs vilken rygg som
helst.
PRYLSÖRSE' I
YAMAHA PM -200 2xPS -75 högtalare. Pris 3800.-. Närmare: Vesa Nissinen, Närpes tel. 962-42 064.
I
5
1~____________________________________~___TO_~ ~~n ge____ 5 .3 . _19~8_1__~________--------------~!!~~~~~~;;J
\ RTISTE R
BILA}')<'ÄRER
VASA
Orkesterfönnedling
A&M
Vasa 961-113 572
VASA,NÄRPES
Nya Volvo och bytesbilar
lIIIIemaska o. internationella
artister
VASA PRODUKTION
oyhaldinab VASA
Ny adress
Dam o . herrfrisering
Tel. 962-21920
Sen' .sta(ion - Bar Bil e1 .avdelning Tel. 962-23586'
Vasa Olympiagatan
tel. 961·120793 I
BLOMMOR VÖRÄ
Blommor & Gåvoshop
Del &roande restaurangen i Sy·
BLOMSTERTJÄNST
dl'i!;:rI'rlooluen
Vörå tel. 961-56460
Gästgivars
VÖRÄ
Dam· och herrfrisering
Radio & TV firmor
VÖRÄ
Förmånligt möbelhus
STIGS MÖB&L 66600 Vörå tel. 961- 56 379
NÖJESSTÄLLEN
oorra Osterbotten
TASSEN
Tel % 1-56 150
Teuva tel. 962-71 290 Hl l SVAG~AR
Närpes
Philips återförsäljare
JANNES VIDEO-TV KB
Te1. 962-41480
Jakobstad
Ka},
Yttermarkgården Närpes UF
ORAVAIS
CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373
VASA, NÄRPES SOLlFER husvagnar
lits!::.J!\'1 I ' Tel. 961-221 155 Te1. %2-42 445
MUSIKAFFÄRER VASA musikbranschens specialaffär
Moderna
ARVASGARDEN tel. 961-53 142. Oravais ut
NÄRPES
INGVES BUSSAR
INGVES RESOR
FJÄLLVAGNEN ~ _ ..::2~ och FLIPPER
NÄRPES
Toppenställer
VÖRÄ I
!It' ••
RESEBYRÅER
MÖBLER
TJOCK TJÖdt 'bilservice
~ Icdand_e restaurangen
KY HAIINAS(O
LC:;~:MP , ("1(' -==:::;::»
SALON-PIA
SALONG HEIDI
lel. 56 760 el. 56 742
, l R\ -lCEST ATIO :\ER
Tel . 962-41421
LAPPFJÄRD
MOTORCYKLAR
Mötesarrangörer Välj: PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF
Tel. 961·118 344,962·42321
961-119920
NÄRPES
HÅRVÅRD
PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 "Zl' 110 159
tel. 962-42048 -
KLÄDAFFÄRER NÄRPES Jannes Klädshop
Tel. 962·42540
Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning
Jakobstad. Finland
Medlem av lidningarnas
förbund
Tidningen utkommer varje IOrsd. . Redaktör och
ansvaril utlivare
PETER GRANSTROM
Redaklion Jakobsla(an 13.
Jakobsl'a d, lel. 967 · 13 SSS
POSladress PB 27.
68601 Jakobstad
'Redaktör i Vasa S·E . Glader.
Handelsesplanaden 10 D,
lel. 961·113S22
Redaktör i Sydösterbotten
Benel Nygård,
Box 21,66100 Malax.
tel. 961·651514
REDAKTIONSRÅDET
Alf Snellman, ordförande,
Su<annt· l,lIkull. Karin Blomq\'ist.
Britl S\'l·dlund . R.lf Skåw orh
L.ss~ Erikss·JO.
PRENUMERATlONSPRIS
1981
Hel! år . . .. .. .............. .... .. .. 40. Halvt år . . .............. .... . ...... 25. Skandinavien .................... 50, Lösnummer ...... .... .. .. ........ 1, ANNONSMOTTAGNING
sOU :s kansli, Vasa .
tel. 961·113 572 och ilS 372
ÖP:s ANNONST JÄNST Raymond Wesand~r Marketil1 g Jakobsgatan 13, Jakobstad. tel. 967·11 827 Annonser bör inlämnas senast
måndag kl. 16
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967-13 SSS
ANNONSPRIS
Ilexlen........ ... 2.90
Efler leXlen .. 2.90
Bestämd plals -,20 per mm
FÄRGANNONSER
f &
r -C P.I
&.'.
}eansstäl!e
Minimistorlek 200 mm, (illäggspris
-,30 spmm och färg. Förenings
spalten per rad 1,-. OSlerbottnis
ka Poslen ansvarar inte för ev. ska· I
da som lillfogas annonser som in·
ringls eller som på grund av poSI·
försening inle införts i begIJt num
mer .
.. .
~ (--=--" HUsv ÄG NS'-HUSEl
~l
.....
fiJ
1\
G
~
~ ~ ~ ',.
~
,
'v
(
••
SOV:s frågetävling rullar vidare här är frågorna!
En österbonnisk skådespelare är JUSt nu mycket omtalade i Sverige för en roll som hon har tilldelats i en stor satsning·inom TV :n. A: Vem är hon B: Varifrån är hon e . Vems .Iiv skall serien handla om
4)
Inom ringen är lendensen sådan all del är de yngre som känner lill vad som händer och sker, fOr saml . liga Ire lag i den yngre klassen samlade fler poäng än del bästa la get i den äldre klassen. Kampen i den yngre klassen var myckel jämn. InfOr den sisla
frågan så hade aUa tre lagen chan sen all la hem segern och därmed la en plals i finalen. Nu blev del parel Marina Sand vik och Ulf Nylund från Yllerjep po UF, som lOg hem spelel med sammanlagt 1~ poäng. I den äldre kl·assen blev det Ann-Sofie SlOr sved och Kjell Helsing från Jeppo UF som segrade med 12,5 poäng. Dessa Ivå lag gick .vidare lill fi nalen som kommer all arrangeras i samband med SÖU :s vårmöle.
PRISKRYSS
O Nä. Det passade inte med "Set" i tennis. För vad skulle man då ta i glas? (under bilden till höger) - .
O Äh, det är nog bäst att låta bättre kryssare sköta om det här med priskrysset. Och ge sådana som Iyc
ÖSTERBOTTEN:
SÖU:s kanslichefer har kommit och gån under de senaste åren. A: Vem är den nuvarande kansli chefen B: Vem san före honom som kansli chef e En kvinna har en gång handhaft posten. vem var hon
Caravan-Shop Benn" '.1. 77 373
A) Vad neter riksdagens nuvarande talman B) Vad heter riksdagens nuvarande I vice talman e) Vad heter riksdagens nuvarande II vice talman
l) FILM :
2)
SÖU:s frågelävling rullar vidare, senasIe vecka hölls tredje ringens ringkval i Jeppo. Tre par ställde upp i den yngre åldersklassen och fyra i den äldre klassen .
FJÄLLVAGNEN och FLIPPER
Välkommen att bekanta Dig med:
.
\c r--"'~,' ------------;-------, Kvalitet och komfort in i minsta detalj. Husvagns Vi saluför även båt- och husvagnstillbehör. uthyrning
6) SPORT
Vid hall-EM som hölls för en tid sedan tog två finländare hem varsin guld medalj. A) Var hölls dessa Europa mäster skap (staden)? B och e Vilka var de två finländska guldmedaljörerna.
EKONOMI
Dct handlar kon och gOtt om pengar. Vems bilder finns på följande sedlar' A) 500 mk B) 100 mk C) 50 mk D) 10 mk 4 rätt ger 3 p. 3 rän ger 2 p. 2 rätt ger l p. 1 rätt ger O p.
7)
LITTERA TUR
Denna fråga kommer an handla om barnböcker. Vem har skrivit följande barnböcker' A) Bröderna Lejonhjäna B) Vem ska trösta knyttet C) Pelle Svanslös
5) MUSIK: 3) POLITIK: När riksdagen för en tid sedan åter upptog sm arbete efter vinter semestern . så inledde man med an väl ja presidium.
Dct går en "ny våg" genom den svens ka popmusiken. Vilka grupper eller ar tister har sjungit in följande låtar? A) Efter Plugget B) Det händer så lätt C) Flickorna på TV 2
kats lösa krysset 30 mk, 20 mk och 10 mk var tre först öppnade rätta lösningarna alltså .
dom
O Skickar du in lösningen före 16. 03 . denna månad kan det hända att ApoUos gudar är Dig nådig och ut ser just Dig till den himlastormande lyckliga person som får äran att vinna de mångomsjungna prispen garna samt den omåttliga popularitet i ~~kantskaps kretsen som alltid vederfars en priskryssvinnare i OP.
DRAR.
BE
NEN TAS FRA/>1
i MA;]
O SVAREN: l) A: Stina Ekblad B): Solf c) August Strindberg . . 2) A: Ulf Johansson B) Håkan Wes termark C) Christe! HolmStröm . 3) A: Johannes Virol ainen B: Veikko Helle C: Juuso Häikiö . 4) A: Kekkonen B: Snellman C: Ståhlberg D : Paasikivi. 5) A: Factory B: Tomas Ledin C: Gyllene Tider. 6) A: Grenobie B: Reijo Ståhlberg .C: Areo Bryggare. 7) A: Astrid Lindgren B: Tove Jans son C: Gösta Knu tsson .