Österbottniska Posten (ÖP) nr. 9 1984 by Österbottniska Posten

Nr 9 Torsdagen den l mars 1984. Mk 2,50

arfรถr gรฅr inte danserna Sydรถsterbotten? Se sid. 11!

~W~(l)[)(!)W(JfDJ Ql~--~""""'-II1o.

Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav OUn

Pöbeln ·av unga arbetslösa

För en.tid sedan förekom i ett finskt radioprogram en in ringning aven äldre man, som berättade om den situa tion som han och hans son befann sig i. Mannen hade en längre tid sökt om förtidspensionering på grund av problem med ryggen. Som i så många andra fall med ryggbesvär, ställde sig läkarna och de sociala myndighe terna skeptiska till hans begäran om sjukpensionering. Den andra sidan av problemet var att mannen hade en son som gick arbetslös. Sysslolösheten gjorde inte sonen gott, det kunde fadern konstatera. Sonen ville inget an nat hellre än arbeta, om han bara fick en chans. Det som fadern föreslog var att de två skulle få byta. Själv skulle han vara mycket nöjd om han fick sluta sitt jobb och fick en ersättning som skulle motsvara sonens arbetslöshetsersättning. Sonen å andra sidan, som både ville och kunde arbeta, skulle få hans arbetsplats. Hur sunt och förnuftigt faderns förslag otvivelaktIi gen är, går det naturligtvis inte att realisera i praktiken. Välfärdssamhället och de sociala förmåner det är upp byggt kring känner inte till sentimentala kopplingar som familjeband och sunt bondförnuft. Familjen i radioprogrammet återspeglar också en av de lösningsrnodeller som kan bli aktuella om vi skall kun- . na råda bot på den tilltagande ungdomsarbetslösheten. Tanken på att låta äldre arbetare sluta sina jobb eller dra ner på arbetstakten är nu mera aktuell än någonsin tidi gare. Naturligtvis finns förståsigpåare och utredningar som säger att förtidspensioneringar inte leder till nyan ställningar av ungdomar. Snarare går det så att företagen utnyttjar dem enbart för att minska på arbetsstyrkan el ler för att göra sig av med äldre arbetare, som inte längre är lika produktiva som i unga år. En av punkterna i kritiken har varit frågan vem som skall försörja den tilltagande mängden åldringar, då vi redan sedan tidigare har en stark naturlig tillväxt av pen sionärer. Men man kan också ställa motfrågan - vem skall försörja de arbetslösa ungdomarna? Utvecklingen mot automatisering och mekanisering sker ofta genom så kallad naturlig avgång. Effekterna

blir därför inte friställningar utan åtgärderna ger utslag i arbetslöshetsstatistiken och framför allt bland ungdo mar.

Att en allt större del av de ungdomar som har livet

framför sig skall mötas av det faktum att de redan på

förhand är utslagna, innebär inte en fara enbart för dem

• Böhmiska väl'are slår sönder maskinerna som tagit de ras arbete. Bilden är från /800-talet.

Korsholm ger Putkinotko

Veckans klipp

Idrottssvansen I Rl.'plik rl.'sonrrar Ingvald Bark om idrullsidolrrna som fön'hil dl.'r.

ka konditionsgrenar för att först i medlet av lon årsperioden börja med specialiseringen.

Sommarens pjäs vid Båskasvallen i Korsholm blir Joel Lehton ödemarksdrama 'Purkinotko'. Detta beslöts nu slutligt vid Ko holms teaters årsmöte på söndagen.. Till ny ordförande i förenin valdes Birgitta Schultz-Ekblad. Gustav Jngo fortsätter so 'gårdskarl och hustomte' som han själv uttrycker det. Det bety att han ansvarar för alla .de otaliga praktiska uppgifterna vid i~ sättningen av ~n sommarteaterföreställning .

En viklig dr! av fiirhrrrdl.'lsl.'rna

Äterigen har de unga i på väg mol loppen ulgelr sunda drottsutövarna, som ännu Il'\'nadsvanor, sägrr Bark orh bara håll'er till på lokal!nivå framhålll'r all dessa vanor helr fått en mas~a idoler all se grundläggas i 1.'11 lidigl sladium upp till. Många härliga i . fiir all under dl'n vikliga leknik drottslyper i dl; olympiska Iräningsliden \'ara l'n dr! av per disciplarna får Slå som sonlighelen. symboler rör dc unga i oli · ka idrottsgrenar, flickor Hack släller sil! fiirvånande liII och pojkar, som tar sina all pressen redol!,jorde fiir del första stapplande steg mot svenska OS-lal!l'ls hal!al!e. som höjderna, där rekorden, visade sil! inm'hålla 20 kilo snus . . guldglansen och äran lock ar . I det av~eendet är i drotten hnt . Det finn s När del sedan gäller den s. k. idrottssvamen och i klart ulstakade mål Ol'll etapper på \'ägen uppåt. många slycken lctlarkciren Varje etappdc! är nog och l11ediareprcsentanlcr na finns del myckel i Ö\' grant analyser;,ld odl hok rigt all önska när del g:iI förd . För olika idrotter gäller olika hegynnelseål ler sunda le\'natls\'anor . Vissl finns del lysande un der för all bästa möjliga dantag också där, l11en del rc~ultat ~kal.l nås . För framg'-lIlgar i t.e\. i~dan~ är 11101 parten SOI11 syns och hör dc första skridsk()~bi hörs. Vad s"all en ung. o ren tas redan före skoläl erfaren och vilsen idrol\~ dern. !'ör ~kidakning räd ut(i\'are I ro och hur s kall er del atl hörja senare m:h han / hon \ älja när dcnhär där är dellilloch med re -, sidan så star~ I hel onas och rramhä\'s i aHa l11öj-liga i kommentlahcll all ~a Iiinge som möjligt sy~sla med oli drol tssal11l11anhang .

själva. Någon har till och med kallat ungdomsarbet heten för en tidsinställd bomb. Kravallerna i BrixtOll England för några år sedan ansågs som ett första alar rande tecken på att läget höll på att glida myndighet ur händerna. Nu är det naturligtvis långt mellan de brittiska i tristäderna och den österbottniska landsbygden. man får aldrig låta sig invaggas i tron att de goda ti är för evigt bestående. Just nu ser det inte speciellt r ut för de österbottniska specialnäringarna och storföretag i landskapet brottas med stora problem. Naturligtvis sk all man inte heller låta sig Juras och att man med konstlade åtgärder skall kunna få ner betslösheten till proportionella siffror. De eventuella sitiva effekterna är och blir enbart kortsiktiga i en vecklingsspiral där maskinerna tar över en allt stÖrtt av de arbetsproeesser som människorna utfört. Det vi måste förbereda oss på är en genomgri förändring i de samhällsstrukturer som vuxit upp i d dustrielli\ samhället. Många ser tecknen som en åte till det gamla, medan andra igen ser det nya som en I je stor utvecklingsvåg. En våg som har stora likheter den första vågen det vill säga det agrara samhället. sedan följdes av det industriella. Den springande punkten är - är vi redo att möta tredje vågen? Har vi redan börjat förbereda oss på omställningar som komma skall, eller fortsätter \; vandra i samma gamla spår medan utvecklingen krumsprång? Inte minst skolan borde rannsaka den bildning de nu ger de unga. Det verkar som om man ~ sätter att utbilda arbetskraft för storindustrins behO'l samtidigt som framtidsvisionerna allt mera pekar på de framtida företagen kommer att vara små enheter motsats till de kolosser som vuxit fram under indust lismens relativt korta era. Och det är nu vi måste tänka om . Innan vi hunnit pa en pöbel av arbetslösa vilken finner sin motsvari till de gamla romarnas bröd och skådespel i arbets hetskassan och videon.

PUTKINOTKO är en gammal tanke inom Korsholms teater. Det var den pjäsen som Jalle Lindblad ville sätta upp efter de två lyckade åren med Storklas

Skolan är ju på sätt och vis ett andra hem för eleverna och då borde det också finnas stort ut rymme för gemenskap, känslor och upplevelser i den. En så mångsidig skola som möjligt gör det säkert dessutom lättare att senare välja ett yrke man tycker om. Den binder inte tan kar ,och fantasi, utan lämnar vägarna öppna. - Kanske är del också så att ju mera tek· niskt vårt samhälle blir, desto viktigare är det att vi just i vår skola får uppleva och utveckla andra sidor i Iivel, Peter Appel i EOS

och Lillklas . Men pjäsen skulle översättas. Det drog ut på tiden. Jalle ville ha god tid med instude ringen. Dessutom var det pro blem att få så många medverkan de som pjäsen förutsätter. Iscensättningen sköts alltså fram. Så försvann Jalle Lind blåd. Korsholms Teater kom all mänt taget in i en downperiod. Men översättningen fanns. Den hade gjorts av Nils-Börje Stormbom. Genom åren har tan ken då och då dykt upp an nog skall vi spela Putkinotko ännu. Nu är intresset åter på uppåt gående i Korsholm, Den nya spel platsen har betytt mycket. De många medverkande i Grynings byn vill gärna fortsätta med tea ter. Dessutom blev det lilet pen gar över efter senaste sommar.

. När man sedan av flera OT sköt Korsholmsspelet på f den, blev det att åter gå på efter en spelbar pjäs. Myck lar för att Putkinotko var val. Men det är en stor och pjäs. Nog blir det att jobba för de unga amatörerna i K holm. Repetitionsarbetet 6 mars. Kristina Ågren sk . gissera. En stor fördel är känner gänget från senaste mar. Det är en vågad och nande satsning som Kor Teater gör. Den stYielse som val söndagen består förutom a gitta Schultz-Ekblad och lngo av Helena Österaker. rud Ekblad, Hans Svahn. Lall och Eva Lithen.

Sven-Erik

emska band bättre.

se hit! u har vi blivit trötta på svens band. Finländska orkestrar är . st lika bra om inte bältre än . Våra egna har ingen chans alt sig ut på våran marknad . Snart le de börja söka sig ner till Helsingfors för att få spelningar. Tänk vad våra föreningar skul· spara in mycket pengar på att lamna bort svenskarna. De krä r att få arvoden, resor, logi och mal. Allt delta skulle vi spara in . i börjar få svårt att få det att gå ihop. Tänk på våra egna orkestrar kså. Vi tror att flera har slutat spda p.g.a. just svenskarna . Tro ! Vi har säkert flera fina discjoc cys i knutarna. De spelar också ma skivor som svenskarna . Har- ni aldrig tänkt på delta? Om . inte har det så får ni börja göra det . Och vi tror att vi talar för al ,s om gillar de österbollniska or· trarna . Ta ett österbollniskt emaår, så får ni se vad vi menar. Hälsningar rrån en förening i söder

P.S. Åldersgränse~ på danserna borde kollas ordentligt. De som är under 15 år får bussarna"köra tillbaka hem eller så får för äldrarna komma och härrlla sina barn. Det är inte roligt på en dans längre med en massa småungar som är fulla. D.S.

Damernas gammaldans Snälla arrangörer av gammal dans. Är det inte snart dags för en damernas danskväll. Nu då det är skottår och allting! Varför inte till exempel den 10 mars i Nykarleby. Kanske den blivande gammal pigan P.S. Kanske damernas kväll räd dade henne från gammal pigans roll. Hoppet återstår! O.S. GAMMALPIGAN

Nöjesplatsen fungerar! För en tid sedan kom ungdoms föreningarna inom SÖU sam man till en ordförandekonfe rens, där man "kom överens att gå in för ÖP:s annonsservicepa ket eller "N öjesplatsen". Annonspaketet går ut på att minska föreningarnas annons utgifter . Detta är möjligt tack vare ÖP:s låga spaltmillimeter pris samt att annonserna i dags tidningarna skärs ner till en spaltiga annonser. Nöjesplatsen erbjuder före ningarna en utÖkad service. Som föreningsaktiv kommer man undan med ett telefonsam tal till ÖP:s annonschef, Clas Holm, som sedan ser till att an nonserna förmedlas vidare till

upp TILL

de valfria dagstidningarna. Styrkan i Nöjesplatsen är att annonserna kan slås upp större i ÖP, medan man i dagstidning arna samlar samtliga annonser under "gemensam vinjett och inom samma ram. De blir då trots eospaltiga annonser, ge mensamt en stor annons. "Nöjesplatsen " ser ut att fungera bra, uppger annons chefen Clas Holm på ÖP. I bör jan var vi tvungna alt ringa upp föreningarna och påminna, meri nu löper systemet av sig självt. Genom att Clas gör samtliga annonser färdiga, " kommer man lindrigare undan på dagstidningarna jämfört med tidigare.

30 O/o

NYA ELGITARRER!

pA VARA GEM SPRINTERELORG LAR!

pA VARA

! /~ Förr 2860,- "i;' nu

1995, med väska

HÖR & HÄPNA

WESTERLUND! P.S. En drös med rea·sklvor

15-30 mk

WESTERlUND

, j

"Bobäldboodä" heter sketchen där de onämnbara blir synade al' tullmyndigheterna. Fr. v. Inger Gran 'fl

rik, Camilla Dahll'ik och Mikael Johansson.

Terjärv-Rremiär:

Många nya ansikten och nya ideer i Hävaaitäntå Oj, vilken massa nya ansikten. Det var första reaktionen vid inledningen av Terjärv UF:s revy. Ar det månne därför man valt att något pessimistiskt kal/Jl den "Hävaaltäntå! Viivaaltinthä?" Men om man har 26 ungdomar på scenen är det sannerligen inte dåligt. Innehållsmässigt har det även skett en förändring. Det utmärkande djupa budskap som tidigare funnits har blivit en ytlig beröring av olika skeenden i kommunen. Det käims som om man inte vågat gräva djupare i skräpet. Några inslag har behand/Jlts mera ingående och blir då mycket roligare. Det är ju fritt fram för fantasin när det gäller revy. Oethär med bäddavdelning har säkert retat gallfeber på många i kommunen. Mitt i prick har man råkat med namninsamlingen. Terjärv anser att icke tillräkne liga personer lurats att skriva namnet på listan. I sammanhan get linns också en Carola-ver sion, där Inger Granvik agerar städerska och sjunger om att hon inte vill VlU_ HVC-främling. "Bolding Bey" gäller body building och den sketchens bästa tillgång är Kenneth Sandviks mi mik. Ljuvligt! På slutet fuskas knorren bort, varför det kvar blivna intrycket blir magert. När ridån gick upp för "Bo belboodä" drog hela publiken ef ter andan, mest för scenografm . Det var något helt annat än vad man tidigare sett. Innehållet be handlar Kaitforsen och diverse andra miljögrejer. NaturIigtvJs har den nya färjan från Karleby över Kvarken en Terjärv-version. Terjärvborna tror inte att det lyckas att ta sig över potten med en "gummi bandsbåt" . Det linns stora risker att man blir sittande i isen. Länsmannen i Kronoby har en framskjutande plats i nära nog varje revy. Denhär sketchen är en av de starkare, eftersom man vågat gå närmare botten. Men det är på gränsen till personan grepp, så man satt mest och höll andan för vad som komma skul le. Den innehöll ändå många fina ideer, som av allt att döma är re na fantasin och därför roliga . . Helhetsintrycket av Terjärv

revyn blir att man får sitta med ett småleende under hela före ställningen. Det stora vågade gapflabbet uteblir. Bland" dessa ungdomar ses till stor glädje några "coming per sons". Kolla t.ex. in Ove Jans sons plastik, framför allt i "MH klobbi ", där han agerar servitör. Han stal nästan hela föreställnin gen. Dessutom kommer man ihåg Kenneth Sandvik både för mimi ken och plastiken i body-building sketchen . För att inte tala om flickorna Inger Granvik och Lai la Granholm, unga damer på kommande. Förutom dessa är nog Tom Lindh och Greger By skata de bärande krafterna detta år. Dessa båda dyker upp med

jämna mellanrum och har tack samma roller. Mycket av "HävaaItäntå ... " går på rim, en rolig ide, som kun de fått ett bättre öde. Hela dia loger på rim, men tyvärr för svinner rimmen någonstans i fjärran. Man uppfattar inte allt. Den tidigare nämnda dekoren har gjorts av Christer Lågland och det intryck man fick i "Bobelboodä" får stå för även den övriga. Länsregissör Mischa Hietanen har haft ungefär en vec kas tid att drilla gänget och ho nom får man väl tacka för att scenbytena gick så bra. Samt även för de små effekter som fanns med. Margaretha Sjöstrand

Körkomforfen är bättre med balanserade ~~tJ..:--:A~~t~~~ däck. Dessutom förorsakar obalan serade däck slitage och inverkar skadligt på lager och stötdämpare.

BALANSE'RING 25,-/

hjul

SMEDSBY VASA .961·221211

" "'s4tf1iiqe ilik1"'~" din..

na lördag, den sista lördagen i , manad 1984"IJinns !lär av den orsaken att startskottet/ör det åttonde Botniadrageti år skulle smälla vid Grisselö.

-,- Enligt våra stadgar gdr jJotniadrage,t defJsis la helgen / februari, väXelvis i Nykarleby och Oravais" berättar ' Sulo Oksåneii får;; 'Hund sporfklubben i Nykarleby där han är ordfö" rande i den organisatio~kom.mitte som har hand om det nio år gamla draget. 1976 skedde ' den första starten. Iden kom ur sprungligenfrån ' ett ~nnat, större d~; fj~;o draget, som årligen arrangeras åV Kiru.l!~ bruks'" hundsklubb. Fjälldragetär J<;urOpas längsta med 150 km och två övernattningajd terrängen. ' ,', I början på sjnttiotitlet ~af'SuIQ .med ~h ~~rv,ade ett par av de hUlldarSOllldeUQg l Fj~I~)'~g~t, ' Scbäfrar,som härstammar från den k.ennelhan dri ver i Munsala.

,' enspann, tvasPlJnn"-' Ottl,,_cflei?~p:~~n. årets ~pplaga deltog e,1~d,~f$t; ett {e-";J:P~ige- t ,v ill)od..1'II klasserna tyå- rt:sp~"~vetler'spann. H9."U~n tagarna valde," att' starta "turistklassen", utan tidltagl)itll~.i Botniadiilget är e ' l~;orieJII.teljjnl~" stor betydelse badenär d~t ' " att ta sig;snab fram och samf~digt spara , kra.tterria. ~ En dags etapp ska vara Olnkfång ,JO. km f~el'Vjig~ t meD i själva verket tUlryggaläggerinan betYdligt läRt re ' sträcka. piQll11de motvindenpAlördag9 gjorde att de som ,tog omvägar för attkunna'gå i Ii fick dunabbaste tiderna. MotVinden'>gjorde emel lertid att den beiäknade snabbaste tiden över skreds med nästan fiA timmar .

neo

Alla favoriter Christer Sjöblom och Bjarne Norrgård var först framme vid övernattningsstället. Ett tält ned Före starten frågade D,ågon vem som var 'favorit i grävt i snön, granris; botten och en sovsäck ger det skydd som behövs för nallen. år. .

A Ua är favoriter", svarade Sulo. Visserligen

Ji;,ns~ klOckilit med ,J bilden. tyvärr,måste 111an ~ , ' lJfen viktigast skit ändd"vara kam

pen '

,', 'nqturens krflfte.r. ,att man genomför

etapperna," egen ~ talit.

lo,h,@1. llJ~rig $j1ilv !ieltagit J ~get" lileIJ sedll,n fGnta a\ref' b..- ,lian fungerat som ordt-örande ,för DlpDisa.jon.~~oPunitten . '. , '

- )qg,iit sjäiv kr(gsiiwalid, hör tnl en generation ."" /iJrlorild., ungdQmsåre". Jag ·valiflte strida t".mintS.kpl'. utail-m~/natureflS fira/ter. Därför jag.:,1iiitiitt 'k UfiMviira m~ och ariåitgera det drqget WltJ,(Pii'. :~~h jag ·ijr glad Q# märka att som Ö!i(gd ~".;g4l1,& JUJmmer,igenp(#ta tu, IJIJSta •• . - FiJiSftzbeh IlItdl'il året mll1fd;ltar i ,Bottiia~ ~"brlm.speiJg, ttedje oth närde . , bet;~II!' (jlf;$jJI{'111'!,!d!iIi ,~ från ot;h med fomte g,tIiI,jm "utdl!lii$clUldmitfii1j. Tidigare, hade vi fJdsd ~tt v,imdrliJkiprlS.men tUt gick för gott i JjD/. LlkäSdlml, vUiqdea71tid en massa liesvär f rdn ...-ang örshMf'lltt hdlla r:eduJHi, vllT-priset eg~tligen '-/l11l(I sig.

"""11 """et,'q,- _"

tkfp~gelefter detandril anländer till över ttliingspljt$ep vid 'Uddtn. Både hundar och Jö~ aft är':gans"a u filumpade'Qcb ,betyd1igtptertyst a in vid starten', ( la nedantör hälsohemmet ·ver malf:ner Wten och ser till att hundarna h~t bra. Torra: k,l äder, öppen eld oCh varm ' JQt oeh sm' gom en v~rm sovs~k är'belöningelt., för dagens

Det en.

Föreslarf'g ranskas v~je ekipage. En f iss pbU to~k, o,t~t~hlg ska<-.fi~nasmed .

MåtförtJ'e!lapr" trNje dagens ~*.ären re porliob'~ tält, snöspade, isbiH och isdubbar t k omp8$soch kaitå, visselpipsl.och stormkök

ska vara med. Dessutom liggunderlag för hunden. Däremot sägs ingenting om liggunderlag för män niskorna. . :::.... Vi siruntar imän~iskorna, menarSuJo. Den som inte.förstår att ta med liggunderlag, han .må,skylla sig själv, däremot måste vi ,s e till att hunden har det bra.

Delhär med aU hundarna ska må bra är en viktig del av dragets principer. Före starl~n måste varje deltagande hund genomgå en,granskning av veteri när som konh:ollerar att allmänkonditionen och j synneJbet tassar och ben. Isig skarsnö kan gå gans k,a hArt åt ett par hundtassar.

Lokalkännedom 'fördel ' P4 söndagen startade man i två omgångar för en ny dagsetapp ,av sanlIna längd som ,på JÖrdagen. Kl~kan nio på morgonen startade de som varit , långsammare pi lördagen och övriga satte iväg en timme senare. , ' Speciellt andra dagen lär vägval el ha liaft stor betyd~lse,.någ"ot som i viss man gynnade de som bade kännedom ' om de lokala förhållandena, Ole Wingren öch Bengl Kronqvist,\!nda deltagare i f1erspannsldssSen rAkade ut för 'packis och måste la en hbig 'omväg tUI ~na kontrollen varför den st räckad,e tUlryggablde blev en g9d bit över 100 km, T-iöen i mAJ 9 timmar 10 minuter. Enda tvåspanneti lävlingsklassen tvingades av brYta och samma gällde ett av ekipagen i turklas sen. Övriga kom framtill målet vid Jutbbacka ef tertolvtideli på söndag. Segrare i enspann tävlingsklassen blev Christer Sjöblom och Bjarne Norrgård, med tiden 7timmar 4Jrilinuter.. De var också snabbast på lördagsetap pen, " Sulo Oksanen, i tiderna initiativtagare till Botnia draget och sedan dess ordförande för organisations kommitten. Han är noggrann med att påpeka att hundarna ska ha det bra, människorna får skylla sig själva om de inte förstår ,ait. utrusta sig. •

Hon är medveten om de risker som finns på denna långa och in te sällan kalla resa, stjärnskott fastnar ofta i klicheer och går vil se, förblindade av strålkastarnas sken. Det är så lätt att rida på vågen och ta det säkra före det osäkra för att plötsligt finna sig själv bland massproduktionernas int~isägande skara. Hon lovar att inte resignera utan kommer att alltid vara sig själv. Idag som hon är nu , i mor

som enbart bär ditt namn, var besvikelse för mej. - När jag gjorde den var . helt nöjd med resultatet, men efteråt har jag blivit mera krit" och ser saker som jag kanske ' såg då. Skivan är ju lite spliu och det berör närmast på att musiksmak är otroligt bred. Jag triv~ med musik från h till ballader och det för med att jag kanske har svårt att gränsa mig inom en sektor.

"Jag vägrade helt acceptera den samhälleliga låda jag skulle placeras i" gon kanske något annat, men trots allt sig själv . Egentligen är hon ingen nykomling i bransch en . - Jag bodde i Göteborg på den tiden, -78 var det visst, och mådde överlag skit tills jag kom fram till att det är jag själv som bestämmer om mitt eget liv, den samhälleliga lådan som jag skulle placeras i vägrade jag helt att acceptera . Så blev det att jag började i bandet Extra . Vi gjorde två lp:n och framgången var på den svagare sidan. Först när jag. flyttade till Stockholm började saker och ting hända, jag kom

håller på och jobbar med en platta som kommer ut nästa och med den tar jag tid på och gör den för mig själv påtryckningar utifrån. Hon sjunger som en svan ' el. Kramar ur sig sången m frenesi som är desperat. Arm rör sig oavbrutet och kro vrider sig i takt med musi" Ögonen ullrycker lika myc hon ser på dig och på mig, ständig kontakt med pubIi och registrerar reaktioner för återspegla dina känslor. För k slor handlar det om, ett krav hon även ställer på sig själv.

"Att skivan blev splittrad beror närmast på att min musiksmak är otroligt bred" med i Rocky Horror Show och därifrån vidare till TV. Det ena ledde till det andra och plötsligt fann jag mig på scen tillsammans med Dan, Py och Raj Montana Band (Visst, hur kan vi glömma d~t?) Du stal ju nästan hela sho wen när ni var i Korsnäs förra hösten, se ÖP nr 41-83). När du står på scen ser det ut som om dynamiten skulle explo dera när som helst, utbrotten föl jer tätt på varandra och de till fällen du står stilla är få. - Jag älskar att stå på scenen och det är orsaken till att jag gör . det jag gör. Allt snack om be römmelse etc. är en andrahands sak för mig. Får jag inte stå på

- Jag strävar efter känsla i na låtar genom att ha en ver hetsanknytning till det jag sju er. Personliga upplevelser jag känner starkt för. Hon blickar tillbaka och ver fram starka känsloupple ser som förmedlas till oss, pu ken. Du ser tuff ut, jag medger. jag kände en viss osäkerhet i mötet med dig. Frågor, svar, tans. Men så var det inte . Du mig övertygad om att utseende nånting som vi ofta stirrar blinda på, vi sätter mänsk fack och har förutfal!ade ningar. Du var personlig, och tog möda i att besvara

"Jag strävar ejter känsla i mina låtar genom att ha en verklig hetsanknytning till det jag sjunger" scen så vill jag inte vara med längre . På skiva är saker och ting helt annorlunda och skivan du gjort

ofta enfaldiga frågor, ditt spred sig och jag kunde pi igen njuta av kaffekoppen för en stund sedan smakade rama giftet. De flesta låtar du körde var från skivan, vad annars, jag hade kanske hoppats nytt material. Proffsigt, 0\ proffsigt. Soundet sal! pre ' var det skulle och tydligt är a känner ansvar för det du sen för din publik. Ett områd jag tror aU vi har mycket a ll oss på i Finland . Sträva till a' det maximala på alla om utan nonchalans. Din kompgrupp var kända musiker, virtuoser på instrument. Vi fick inte hö ra långa och tråkiga självh se solon utan gruppen skön ett tätt komp som stödde

7 '

Stort intresse

för jitterbugen

Under senaste veckoslut gjorde jitter bugen sitt antåg i Österbotten. Den nygamla flugan har de senaste åren haft en renässans på andra sidan vi ken och det var också därifrån som danslärarna Jan Forsell och Hans Jo hansson kom. Att de verkligen tagit 'dansen till sitt hjärta, framgår av namnet på den förening de representerar - Boogie LoveTs. De två kurser som arrangerades i Jeppo och Petalax senaste veckoslut blev båda välbesökta. Närmare 30 dansare i olika åldrar och med olika bakgrundserfarenheter mötte upp för att lära den nygamla dansen. I Peta lax måste man till och med tillgripa förlängd tid, då varken lärare eller elever ville sluta enligt schemat.

Pia Backa lär stegen av Jan Forsell, medan Tom my Hermans begrundar hur det Kår till att bUKJ!a.

JITTERBUG

de hoppande lössens dans

• • . exploderar

r;:::===========~

stjärnan. Rolf Alex trummor, ]i mmy Cassemar bas, Mats Olavsson keyboard, Mats Claes son gitarr, ja jag kallar det om pgrupp trots att du tycker att bandet och du är en helhet. Jag fic k ibland den känslan att det var uppenbart att du och bandet ommit skilda vägar till den punkt var ni nu står. Jag undrar hu r länge ni sist och slutligen job bal tillsammans. Jag menar inte au musikerna skulle ha gjort någ ra misstag, nej, det är de alldeles fflr skickliga för. Men rock är också något annat än att varje lon kommer exakt på rätt ställe . Du tog din publik med storm och de älskade dig. Vi fick vad vi o mmit för och biljettpriset var en minne blott. Hon reser vidare, nya ansik len. När hon sjunger"Jag cirku lerar" har ruljangsen enbart tagit . a första steg mot höjderna och jag hoppas att hon kan behålla . identitet. Hon, Anne-Lie Ry

Olycks

tillbud

ronnie rehn

Prenumerera på ÖP!

I samband med jitterbug-kur sen i Jeppo senaste lördag in träffade ett olyckstillbud då en flicka som deltog i kursen, un der en paus, slog sig mot en fast hängare i tamburen. Flickans öga skadades så att huden revs upp på flera sidor om själva ögat. Hon fördes till Central sjukhuset i Vasa där det tog läkarna över en timma att sy igen såren. Flickan skall ännu genomgå en operation i tårkanalen. Någon risk för att hon skall mista synen på ögat föreligger inte. Enligt uppgifter från föräld rarna är det möjligt att nickan har en försäkring som täcker den här formen av skador. Från SÖV, som arrangerade kursen, uppger man att delta garna i kurser av det här slaget inte är försäkrade. Däremot är förbundets förtroendemän för säkrade i samband med sam manträden och resorna till och från dem.

Dansen uppstod på 192O-talet bland ungdomarna, och framför allt färgade ungdomar, i New York. Boogie-voogie-musiken var inne på den tiden och dansen uppstod bland de ungdomar som satt och lyssnade på boogieban den på danshaken i storstaden. - Ungdomarna som satt på danshaken kallades för bugs, det vill säga löss. Sedan då de börja de hoppa och dansa till musiken började man kalla dem för jitter bugs, hoppande eller darrane löss, berättade Jan Forsell. Från Amerika kom den nya dansen över till Europa under kriget då de amerikanska solda terna lärde de europeiska flickor na de nya djärva svängarna.

Till Norden kom dansen i mit ten av 1940-taJet. I och med 50 talsvågen i slutet på 70-talet upp levde bugen en ny uppgång, som dock svalnade efter några år. Just nu är jitterbugen igen starkt på kommande. Bugen bygger på vissa grundsteg som man själv kan ut veckla sedan man kan grunderna. Hur långt man kan gå beror se dan på den egna fantasin, berät tade Hans Johansson. Det som en utomstående m~st förknippar bugen med är hur den manliga dansaren kastar sin kvinnliga partner. Så långt gick man dock inte under den grund kurs som arrangerades i Jeppo och PetaIax.

- Före man börjar med kas ten måste man vara säker på grunden och så måste man känna sin partner, berättade Johansson. - Då man byter partner är det som att börja från noll igen. Man blir precis som en nybörjare, för klarade Forsell. Den musik man dansar till är framförallt rock från 50- och 60 talen samt något äldre swing. Bu garn a dansar gärna till musik av BiJl Haley, Little Richard, Elvis och Chuck Berry. - Musiken är 70 procent av dansen. Man måste få kick av musiken om man skall kunna dra på riktigt ordentligt, berättar Jo hansson.

Jan Forsell och Hans Johansson, två boogi lo vers från Södertälje, lärde under senaste veckoslut ut grunder na i jitterbug i Jeppo och Petaiax.

LÖRDAGEN

3.3.1984 kl. 20-01

'I I ' I"",

I;:; mUJik..uJilvtröm Aldersgräns BUSSAR: Haldins från busstatIonen i VASA kl. 19.00 via VÖRA och MUNSALA, J:STAD 19.40, KARLEBY 19.00 via SAKA, NEDERVETIL, KRONOBY och EDSEVÖ. 19.00 via LAPPFORS, PUR· MO, FORS BY, BENNÄS, KOVJOKI, ORAVAIS 19.15 via J,EPPO.

15 år

VÄLKOMNA IN men lämna gärna skidorna och pulkorna utanför, för det blir hett i spåret med våra toppband.

POLTERGEIST -

rockens coming·band i Sverige vann radio ans talangjakt i norr och de är ju kända från TV·program· met RAKT AV.

FINALEN startar den 3 mars kl. 20.00 och vi hoppas att al la hinner i mål före kl. 01.00 den 4 mars. Bevakad kläd och skidförva ring' i källarplanet.

... ............ ~

••• • • • • • • • • • • •

valla för blixtf och du hän med i Magi fyrtaktsdiag nala rytmer.

• • • 4 • • • • • •

. .. . .... .. . ~

.. ..

. .

. .. .. .. . .. .. .. ... ... ..... ... ~

.. ... . . .. .. ..

GAMMALDANS IESSEGARDEN lördag 3. 3. kl. 20.00-01.00 "KVINNFOLTJE BJUDER OPP"

RAMONA spelar Folkdansarna

KOM PÄ EN TREVLIG

GAMMALDANS I PENSALA

GAM MALDANS I 'YTTERMARKGARDEN

LÖRDAGEN 3. 3. kl. 20-01 En av de mest anlitade gammaldansorkesJrarna

JUKKAS GAMMALDANS I GERBY ~

** if

TERI·BOYS spelar! Välkomna!

lf- lf-

BflRBplLp * Petsmo Uf .

LÖRDAGEN 3. 3. kl. 20-01

SPELAR

* ic

LÖRD. 3. 3. kL 20-01 MED

ÖUF

Gör en Bra Bilaffär

Välkomna!

hos oss! Söndag 4. 3. kl. 19.00

"GENERALERNAS NArr" -

krigshjältamas äventyr

ORDNAR

GAMMALDANS

REGGAE-NIGHT I JEPPIS

LÖRDAGEN DEN . 3.3. kl. 20-01 MED .

STEEN-RÖÖS

Sväuf1om. Gäuf1ut Ikomna! ! !

in concert Funkt.gr.2

Torsdagen den 1. 3. 1984 kl. 20.00-24.00 i SINGSBY UF-LOKAL

GRATIS INTRÄDE! GRATIS BUSS! OLD Wintage BLUESBAND spelar BUSSAR: Kl. 18.30 Björköby ul, 19.00 N. Vallgrund Hlg, 19.15 Replot TB, 19.40 Iskmo. 19.45 Jungsund. Kl. 19.00 Soll skola, 19.10 Vikby , 19.20 Helsingby 19.40 Smedsby skolcentrum, 19.50 Karperöboden. Kl. 18.45 Veikars skola, 18.50 Voitby, 19.05 Vassor·Kuni skola , 19.15 Kvevlax Holms, 19.25 Hankm o Lappsund butik.. 19.35 Petsmo skola , 19.45 Koskö .

Arr. Korsholm Ungd.nämnd.

•

~ . . . . . . . . . . . . . . . . . ~ . . . . . . . . . . . . . . . ..

Rådmans skola ,l ördag 3. 3. kl. 19.30 Intr. 5,

SPORTLOVSDANS i kväll ;

Arr. Sten-Röös & Ku'l turnämnden .

Fl N LÄN DSKT MÄSTERSKAP I COUNTRY & WESTERN MUSIK anordnas på Aland den 14 april 1984. Alla Country & Western-artister är välkomna. Anmälan bör sändas till : A LANDS COUNTRY & WESTERN CLUB före den 15 mars. Adress: Box 4,22101 MARIEHAMN. För ytterligare upplysningar ring 928-16575. Titelsförsvarare från i fjol är Horse Shoe, Helsingfors. Posta er anmälan snarast så får ni upplysningar om resor, inkvartering m.m.

••• •• ••*••-•• •••• ••• * ~

Volvo 343 Dl bli .,................... -82 mät. 73.000 km. radio/bandspelare. mo· torvärm Volvo 343 Dl r6d .................... -81 mät. 79.000 km. dubbla däck. radio· bandspelare. motorvärm. Volvo 341 Dl bli ..................... -81 mät. 42.000 km. dubbla däck. radio· bandsp. motorvärm. Volvo 345 DUIut. ................... .ao mät. 69.000 km. dubbla däck. radio! bandspelare Volvo 343 DUIut.guld ............ -79 mät 75.000 km. dubbla däck. motor· värm. Volvo 242 Dl beigt ............•.... -81 mät 95.000 km VoIvo242Dlbnln .................. .ao mät. 210.000 km. dubbla däck. drag· krok Volvo 242 Dlgul..................... -71 mät. 122.200 km. dragkrok DmIIn SInIy 1.4 bli .............. .ao mät. 65.000 km . radio. dubbla däck ToyvbI Tercellil_ .......... ...... -81 mät. 70.000 km. dubbla däck Ford Tlu1IIII1.8 t.nnJlut. ...... -17 mät. 11 .000 km. dubbla däck Ford TIunu. 1,3 röd ........•....... .ao mät. 70.000 km. dubbla däck

MI 220 di...1guL•.................. -78 mät. st C<I 200.000 km MI 2401dieMI r6d ........•.......... ·75 mät. ca 300.000 km

m.m., m.m. Vi liljlr. byter, finlMilrlr

Musikrådet iSoif:

Nittonhundrafemtiotvå började det hela. I Bladbackens skola i Solf inledde Bjarne Berg musikundervisningen med tre elever och lika många blockflöjter. Detta första år hade Solf musikskola summa tre elever. En verkligt försiktig inledning då man betänker var man står i dag. - Skulle man säga åt en lärarei samma situation idag att om trettio år kommer verksamhe ten att bestå av sex fria och en lagstadgad musikskola, kan' det hända man skulle ha svårt all göra sig trodd, funderar Bjarne Berg, mannen som startade med de tre blockflöjterna då och som i dag fått ge sitt namn åt den fria musikskolan i Sol f, Bjarnes musikskola och för en tid sedan förlänades titeln mu sikråd.

- Ingalunda visste jag då vart det skulle leda. Det kan säkert vara en tröst för mången detdär all man aldrig vel. Samtidigt är det också ganska vanskligt eftersom

musikverksamheten kan slu ta ganska tvärt ifall det inte finns ledare. Bjarne ledde sj älv musiksko lan fram till -79. Ett år tidigare

började han undervisa blivande

lärare vid Pedagogiska Fakulte ten, samtidigt har han verkat som länskonsulent i elva år, fram tills för eU år sedan . - Visst har det varit en job big tid, med mycket :k vällsar bete, men samtidigt har det också varit en fantastisk tid. Via länskonsulentverksamhe ten kom jag aU fördjupa mig imusikdidaktiken, bl.a. via kurser i Heinola. Konsulentens uppgift är bl.a. aU handleda 'l ärarna, besöka skolor och ge tips och ideer. Jag har märkt hur kollegar ofta känt sig tomhänta vad musikundervisningen gäller. Till en del beror della på aU musikundervisningen inte är

så reglerad som exempelvis matematik och liknande äm nen. Det beror mycket på lä rarens egen förmåga då det gäller all bygga upp musik undervisningen.

Värdeämnen - Musik, teckning och handar bete, de vill jag kalla männi skans värdeämnen . Hittills har de inte värdesatts lika mycket

som exempelvis läsämnena. Nu tycker jag emellertid att man kan märka aU det svänger. Bl.a. timresurssystemet kan ge värdefullt stöd åt bl.a . musik undervisningen i skolan.

l och för sig tror jag inte aHa inser dethär . Man får fortsätt ningsvis uppleva att musik och teckning uppfattas mera som "tidsfördriv" än som ' ämnen

man faktiskt ska undervisa i.

Där är en av orsakerna till att jag började jobba med de elev böcker som nu används i skolor na. Tidigare fanns inga arbets böcker i musik.

Inte bara sång Tidigare innebar musikundervis ningen mycket sång . Men sången är bara en del av det stora be greppet musik . Det väsentliga med musikundervisningen är att man tar sikte på att jobba med olika elevers olika musikalitet. Chematiskt kan man se det så här: l en klass är i allmänhet cir ka 'Il av eleverna intresserade av musik och kan dessutom använ da sin sångröst vokalt . 13 av ele verna kan vara musikaliska men

Bjame Berg har ingen direkt sångröst, och den återstående tredjedelen kan inte använda rösten och är inte heller annars speciellt musikalis ka. Du menar att man redan från födseln har en viss "musikalitet "? - Man måste nog se det som så all man föds med en viss musikalitet. Resurserna är oli ka fördelade från början. Men samtidigt har skolan under lång lid för.mmmat uppövan det av gehör och ton bildning. Även om förutsättningarna är olika gäller det ändå aU försö ka locka fram dolda resurser.

Fria Musikskolor Della gäller alltså musikverksam heten inom de timmar som grundskolan kan erbjuda. Där har Bjarne i egenskap av läns konsulent och läromedelsförfat tare uträllat myckel. Men det handlar där mycket om inställ ning och kunskap bland lärare. Om mycket som inte syns och hörs direkl. För mången är Bjar ne Bergs namn förknippat med den "fria" musikverksamheten. Det har verkligen varit

tid än tidigare år. Kvällens före ställning börjar kl 18.00. Under dagen kommer Mischa Hieta nen alt hand ha regin och kom ponera ihop 'programmet. Alf MyUäri har lovat hjälpa till med musikövningarna . Programle dare på kvällen är Rafael Frans.

Förbundets teaternämnd höll möte på Fenno i Vasa den 21 februari. Det var första mötet för säsongen och första punkten på föredragningslistan var val av ordförande för teaternämnden. Till ordförande val drs Margareta Sjöstrand från Jakobstad. Övriga mrdlemmar i nämnden är: Alpo Rintamäki från Närpes, Yvonnr Stålgård från Pörtom, Görel, Berg från Wasa Tratrr och Lasse Andersson från Ter jän. ämnden diskuterade det prak ti ska arrangemanget inför re"y ka\alkaden på Wa\a Teater lör

dagen den 17 mars. Teatern är bokad frän k l 10.00 på morgo nen \a det blir litet mer övnings

BiI>jeltpriset till kvällens före ställning är 30 mk och förköpet börjar på teatern två veckor fö fe före stä llningen. Revygrupperna all anmäla sig!

uppmanas

Kllrsn~' hl'!! Se hit alla sminköser och andra smink intresserade i norra Ös terbollen! Den 7-8 april blir det enligt önskemål sminkkurs i Kronoby . Kursen hålles av Hilkka Jaskari från Wasa Tea ter. och blir som en grundk urs i smink och peruker. Boka daltl

faschinerande aU följa med hur den iden har utvecklats. Då jag började i tidigt SO-tal insåg jag snabbt all mina kunskaper var ganska skrala. Jag ville utbilda mig, men det ordnades inga kur ser i Finland. Så vad återstod an nat än all söka sig till vårt västli ga grannland. Under en sommar genomgick jag två olika skoImu sikkurser, i Torneå och i Lund. I Sverige hade man redan då en annan målsättning med musik skolorna. Alla som ville skulle få lära sig spela ett instrument. l Finland var det endast den begå vade eliten som skulle få chan sen . Musikskoleiden spred sig enormt i Sverige, med hundratu sentals elever. Här i Finland reg lerade staten tillväxten genom att endast vissa musikskolor bevilja des stöd . Dessutom var inte kom munerna mogna då ännu för att understöda verksamheten. Vi började anhålla om statli ga stöd och fick småningdom så kallat behovsprövat understöd. l och med att vi fick den lag stadgade musikskolan kunde vi genomföra en plan för Kors holm som funnits länge. Den bygger egentligen på samma

met i din almanacka, och passa på tillfället alt lära dig grunder na i teatersminkning! Övrigt Wasa Teater har meddelat alt man inte kan ta emot flera gäst spel under våren, och hälsar alt man återkommer med lediga re vygästspelsdatum för nästa år i slutet på december.

Hälsnin~ar

Fia

principer som vi tillämpade 1952. Var och en som vill kan anmäla sig till den fria musik skolan . Det finns alltså sex sådana runtom i kommunen. alla med sin egen garantiföre ning. Den lagstadgade musik skolan åter kan ge undervisning åt de mera begåvade. På sätt och vis kan vi säga a ll vi därmed har nåll längre än vad man nått i Sverige . Vi har både bredden, den som vill ska få lära sig spela ell instrument . och dessutom har vi vidareUI bildningen . Nu gäller det bara att kommunen förstår att för valta sitt pund. Problemet just nu är att mu sikskolorna, både i Korshol m och i andra kommuner, har be kymmer med att få lärare . Men i och med all konservatoriet in leder sin verksamhet hösten -85 tycker jag all vi idag har all an ledning all se ljust på situatio nen . Klimatet i skolorna är gynnsammare, timresurssyste met kan ge musiken ytt erl igatt möjligheter. Det känns som om vi just nu stod inför öppna portar, en tid då man glömmer alla motighe ter under åren. John Ahli

A-MEDIA i FRAcK Visst rör det väl på sig för de terboltniska banden. Rock Rock-kuningas, skivkontrakt ... Nu är A ~ DIA på väg att sprida sina . vågor i större kretsar. Inkommande måndag, den 3. alltså, medverkar A-MED! FRÄCK, Frågeprogrammet rock, i Finlands TV 2, kl. 19.

STEEL PEDAL steelgi MUSIC MAN 100 W förstärkare ARIA elgitarr (stratocaster kopia) RING 961-58405

Trettio år sedan sist J l började efter kriget,

minns Karl Fridlund. Första stämman hölls I'id Brage i Vasa 1945. Då hade vi inga folk dräkter, t.ex. Det fanns inte tyg eller ens materi al att väva av. Rudolf Swahn lärde oss folkdans. Han kom ut från Vasa med buss och undervisade oss.

--(:

Karl och Bengt Fridlund, två generationer folkdansare i Oravais, en satte arrangerar årets folkdansstämma i Oravais, planerad för J 200 del tagare.

Oravais värd för folkdansstämma -

Vi var ganska många som på då, dom första åren . Danserna hade varit förbjudna er kriget - även om man dansade - och dessutom s det många ungdomar då, \1 blev civila, innan emigra lianen satte igång i slutet på 40 - Men stämman -54, där var raktiskt med bara som åskå . Det var så här i trakten och är väl fortfarande - att

när man gifte sig, då slutade man springa ute och dansa , - Men som åskådare var man med, med barnvagnen i släptåg. Då var stämmorna inte _ så stora tillställningar. 167 del tagare var visst med då -54. In klusive spelmän och allt. Och Lars Hul.den hölJ tal. Det gör han på årets stämma också. Det är ju faktiskt 30-årsjubileum. Bengt Fridlund, son till Karl, sitter med i den kommitte som förbereder årets stämma .

- Då jag började folkdansa sade jag att jag skulle hålla på i tio år, men det har jag överskri dit redan, till en del givetvis be roende på att vi har denhär stämman här i Oravais . Intresset för dethär med folk dans ökar enormt snabbt nu på senare tid. På den nordiska folkdansstämman i Holsterbo 79 var vi c. 6000 deltagare, några år senare, i Göteborg -82 hade antalet ökat till 8000. Folk tycks ha ett behov av att kom

• Stäng alla stordansplatser! • Lär ungdomarna hur man bär sig åt på en dansplats! • Ta betalt för bilparkering, så får man alla att komma in i loka len! • Ytterkläderna hängs av! • Stordansplatserna får öppna igen då folk har lärt sig dansa! ulll1'ckte sig Rainer Böling, onl förande och fest/dansarran - r inom Böle uf vid SÖFF-fo met kring temat "Vart är ibnsen på väg?" senaste vecka. SÖFF-forum bandas av När . och sänds en gång per d. Nu var det alltså dan wnt:IS tur. Paneldiskussionens rörande och tillika pro miedare Rolf Storgård be rällade alt man tagit fram rubriken vid SÖFF under diskus sioner med eleverna i folkhög skolan.

- Först kom en sådan rubrik so m "Ungdomsfritidsproblem" . De tyckte vi omspände ett litet för stort fält för en sådan här dis kussion, men så fick jag kon takt med Rainer, han hade bl.a. hållit en morgonsamling i hög stadiet i Närpes kring det här temat, och den vägen kom vi all koncentrera oss på dansen. Naturligtvis kan man inte komma fram till några slutliga lösningar med en timmes panel-

debatt. Det jag ville ha fram är alt dcet är skönt att dansa. Alt dansen är något som kan ge något, att det är frågan om kommunikation och ett sätt att få kontakt. - Diskussionen, både den som bandades och den som fördes medan kamerorna stod från kO,p plade, handlade mycket om problematiken med att ungdo men i stor utsträckning inte KAN dansa. Detta gäller spe

ma ut och träffas . . Folkdanslaget i Oravais fungerar som en sektion inom uf-föreningen. Olof Nystedt är ordförande för stämmokom mitten som ska se till att allt fungerar under helgen 15-17 juni i sommar. - Vi börjar på fredagkvälj med en gammaldans för all mänheten i paviljongen , berät tar han. Lördagen går åt till sightseeing och övningar av stämmodanserna och på sönda

gen börjar vi som vi brukar med en andakt i kyrkan och se dan festrnarsch från centrum ner till sportplan där huvudfes ten tar vid kl. 14.00. Där blir ' dragkamper, massuppvisningar och där håller Hulden tal. Dessutom ska givetvis folk hinna umgås med varandra un der de här dagarna . Det är kanske det viktigaste . JOHN

l J Rainer Böling: Stäng alla stordansplatser! ciellt IP ojkar och i synnerhet S}'dösterbot ten. Leif Ahlroos, dansarrangör i Yllermark, menade all Sydös terbollen har mycket alt lära sig vad "danskulturen" beträffar. - I norra Österbotten är de flesta inne i lokalen under kväl len och de flesta dansar dess utom. Senast vi hade dans här i Yttermark hade vi som vanligt en massa folk - ute på gården. Vad det beror på? Tja, visste jag det kunde vi kanske göra något åt saken. Nå så ,'ad beror det då på alt

man samma kväll hade myc,ket folk i NUFS - den enda dans platsen förutom Yltermark den kvällen. Vad beror det på att det finns tre dansplatser söder om Vasa som går bra, Korsnäs, Petalax och Pörtom? Till det svarade Anna-Lena (;roos, som satt med i panelen som representant för ungdo marna, kort och lakoniskt: - Foltsche! Där ungdomarna samlas, där samlas ännu fler. En universielI regel som man inte ändrar

Forts. sid. 14

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• och förändringarna i dess dokt Midvintertinget: rin.

Dyster framtid för

specialnäringarna ?

Senaste söndag hade Svenska Österbottens Ungdomsförbund kallat till det årligen åter kommande Midvintertinget. Enligt stadgar na ska Midvintertinget inte enbart behandla uf-problematik så i år hade man valt "Fram tiden för våra Österbottniska special nä ringar" som tema för tinget.

Detta om något borde väl ha in kreativitetss kapandet miljöer, sa tresserat ungdomar på den Öster Andersson . bottniska landsbygden, där jord Efter Anderssons allmänna in bruk, växthus- och pälsnäringen ledning s kisserade de tre övriga har haft och har en mycket stor inledarna framtidsutsikterna betydelse för utkomsten . inom sina specialområden. Gun Av någon anledning hade dock nar Mäenpää om pälsdjursnä endast knappa dussinet hörsam ringen , Rune Holmström om met kallelsen och infunnit sig till växthusnäringen och Henrik Vörå Folkhögskola där man kun Svarfvar om jordbruket i allmän de åhÖra fyra inledande anföran het och olika specialodlingar i den av sakkunniga från olika synnerhet. områden, samt en paneldebatt En försiktig optimism kunde med dessa sakkunniga i panelen. man få fram, även om det påpe NICKE ANDERSSON inledde kades att specialnäringarna givet med att konstatera alt vi måste se vis som sådana är känsliga för dagens situation i ett längre per fluktuationer på respektive spektiv för att vi ska kunna få marknad . kunskap om tendenserna i de för Tinget enades om att anta föl ändringar som väntar. Speciellt jande resolution: inom den ekonomiska politiken och det regionalpolitiska tänkan Svenska Österbollens Ungdoms det har 1970-talets ekonomiska förbund, SÖU diskuterade vid skeenden i hög grad påverkat ut sill Midvinierting temat "Framti vecklingen. Till delta skall också den för våra ÖsterbolIniska läggas att vi idag är på väg in i ett specialnäringar ". Som inledare teknologins, automations och ett hördes Nicke Andersson om de informationens samhälle som allt ekonomiska framtidsutsikterna i på sätt eller annat kommer alt allmänhet, Gunnar Mäenpää om påverka vår Österbottniska fram . pälsdjursnäringen, Rune Holm tid. ström om växthusnäringen samt 81.a. kommer kraven på för Henrik Svarfvar om jordbrukets nyelse inom utbildningen att växa specialodlingar. snabbare än vad utbildningsinsti Ur Österbollnisk synvinkel har tutionerna mäktar med menade vi anledning all uppmärksamma Andersson. åtminstone tre stora fråge - Framtiden kräver att vi sal komplex där förändringarna sar på kunnandet samt på kom kommer all ha återverkningar på petens och kreativitet som ju är den ÖsterbolIniska framtiden. kunnandet i en högre potens. Vi - Den nya teknologin, auto bör mera fun dera på hur vi skall mationen och informationssam omforma våra institutioner l.ex . hället. kommunförvaltningen till att bli - Den ekonomiska politiken

- Förändringarna i det regio nalpolitiska tänkandet. Man kan med fog fastslå all minkfarmningens snabba tillväxt från början av 60-talet, var en av de injektioner som stoppaqe flyllningstrenden i Svenska Österbollen. Ungdomarna och småbrukarna såg en chans all få sin utkomst i egen hembygd. I takt med näringens tillväxt öpp nades möjlighet även för företa garkretsar alt påbörja småindus tri-betonad förnödenhets- och maskintillverkning. Underlaget för arbetsplatser breddades. En ökning av pälskonsum tionen är ej given, den är beroen de av såväl den världspolitiska lä get som' den ekonomiska kon junkturen och t.o.m. av kall eller mild vinter. Pälskonsumtionen torde dock ej minska. En viktig fråga för framtiden är den utveckling samhällsinställ ningen i vårt land tar för all un der/älla eller försvåra farm ningen. Bland orosmolnen märks de allt hårdare krav som ställs på de sanitära åtgärderna. Som exempel kan nämnas kraven på hårda underlag, vilka om de genomdrivs generellt allvarligt ijrågasäller näringens ekono miska möjligheter. Man vågar dock sia om all näringen kommer all fortbestå, även om de stora snabba pengarna är förbi. För växthusnäringens del kan man konstatera all näringens produktivitet är högre än genom snillet för landet. Framtida ut vecklingsmöjligheter är försiktigt positiva. Den satsning på kvalitet som varit karaktäristisk för nä ringen inom Svenska Österbollen kommer all i samband med specialisering även i framtiden ge hygglig inkomst. En viktig roll för utvecklingen kommer den framtida efterfrå gan på de olika hälsoprodukter all ha. För specialodlingar inom jord bruket är framtiden fortfarande oklar. Vad gäller sockerbetor och potatis torde odlingsarealenförb li ofärändrad. För oljeväxterna finns vissa ' expansionsmöjligheter. När det gäller sysselsäitningen inom det ÖsterbolIniska jordbruket kom mer självverksamheten inom skogsbruket all ha avgörande be tydelse.

Den' halverade INTELLIGENT SI(d)AN

Jaha, så har det gått två veckor i I. maktlysten gen och det är dags för en ny 2. häns}'nslös fingervals. Jag antar att ni har lis 3. vapeninnehavare tat ut att jag sökte städerna Tu 4. mord planerare nis, Ankara, Stockholm, Oslo, Prag, Paris, Berlin, London, Håll i er, nu börjar det! Natten var månljus och st ilb.. Moskva, Bern, Rom och Rabat. Gatorna låg öde. Folk hade ~ Har ni hittat fler? Inte jag! länge sedan krupit ner mellan la Sen över till paragraf två. Du visste vart du var på väg , kanen . SÅ: Ett svagt hasande, en och jag utgår ifrån att du också vet varifrån du kom? Kom du till figur med hat i blicken. Ed, ' exempel från X-by är det bara att förstås . Nu skall mordet .k~_ räta upp skylten så att X-by tex Mordet på Anders, som förol äm ten pekar ditåt! (förkortn. för de pat honom. Två kvällar i rad lla övriga orterna) ger sig själv . de han fått stryk av honom klädpoker. Jag har tålt myc k Sen till den sista och utan tve kan den svåraste uppgiften . tänkte han, men nu är måttet ri gat. Den handskbeklädda va Det finns endast två svarta hat tar. Om den siste i raden (num terhanden klämde till om lra skon , mordredskapet. .. mer tre) hade sett att de två fram Ett rum och kokvrå . And förvarande bar svarta hattar sk ulle han förstås genast ha sva - sait framför skrivmaskinen. rat att han själv bar en grå hatt. här intrigen får jag väl aldrig Mannen som står främst vet att sida på, tänkte han . Klockan \ fyra och novellen skulle gå de två som står bakom honom in te kan ha svarta hattar, på sin tryckeriet kl 6. T J A, jag kärn höjd en av dem . Om den främste väl ett tag till, tänkte han vidatt_ Signal: R-R-R-R-R-R-R. hade haft en svart hatt skuHe den Vem farao kan det vara? Kan mellersta förstått att han själv ske Elsa. Han öppnade dörre n. hade en grå hatt. De kunde ju in - Va , Edvin? te ha svarta hattar båda två efter Ja, jag måste snacka m som den siste i raden svarade ne dig. kande på frågan. När den främs Vid den här tiden på d. te i raden hörde att den mellersta inte kunde svara, förstod han att net? Ja, jag ska U förklara . J han själv måste ha grå hatt! har en ide till en intrig . (puh, det blev långt det här)

I fall du har till ditt örfogande 5 st. 50 pennis slantar kan du ju alltid försöka placera dem så att var och en av dem berör de fyra andra, klarar du det?

Dagl'ns mord! Edvin var en satt liten knatte. Han hade ingen chans att hävda sig bland kompisarna, varken ge nom armbrytning, fula ord eller ping-pong. Dessutom var han snål, så snål att han alltid rullade sina cigarretter själv. Sånt arbete skulle ingen annan i bekantskaps kretsen offra för ett bloss . (Ett li tet bidrag till anti-tobakskam panjen). Nåväl, han hängde i var je fall med det övriga gänget på bio och andra nöjen, som en oin tressant skugga med jakande svar. Ingen kunde väl drömma om att denne var :

Anders ber Edvin kom ma och de båda "vännerna" fram till soffan och sätter Tänder varsin cigarrett. S blandar drinkar i två väldisl. glas. - Jo. Anders, iden är fa tisk, hör här! En författare . kl 4 på morgonen i sin lya . det ringer på dörren. Det ä. kompis. En kompis som ko för att mörda. Han har han på händerna, precis som jag. Författaren börjar bli orolig. ciellt som Edvin håller en träs handen. Plötsligt reser sig E och slår ett dödande slag mOl J fattarens tinning. När polisassistent LaxelI Ii; mer till brottsplatsen låg den de [lå golvet med krossat hu Bredvid sig till höger ligget'" träsko. LaxelI hade snab teori klar och strax var mö fast!

Panelen I'id SÖU:!) midl'intertinK. Fr. I'. Rune Holmström, Nicke Andersson. Gunnar Mäenpää och Henrik SI'arfl'ar. LänKst till hÖKer SÖV-ordförande Mårten LÖI·dahl.

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Poltergeist' '

- . Korsnäs

Ar ja ur dundrar in i Korsnäs in ande helg. Bandet bildades -82, alltså för knappt två år och vann bl.a. radions ta ~ l i norr varefter de fick erka i Riksradions program ITOpol. Sedermera har de också medv!:;rkat i TV i "Rakt

F redagsdisco på Jungsborg r enaste veckas sportlovspro pam hade några viktiga punkter ' t bort ur Karlebys evene gskalender. Fredagkväll ar gerar nämligen Karleby ung domsförening disco på Jungs och på söndagkväll ger fr<i rna i Pink & Blue konsert, så den på Jungis.

Dagsmark satsar Pidro på brandsäkerhet

Oagsrnark Ungdomsförening höll sitt årsmöte den 23 februari i

närvaro av ett tjugotal medlemmar. Föreningen kunde då blic ka tillbaka på sitt 87:e verksamhetsår. Ur verksamhetsberättel sen kan bland annat konstateras att en ganska omfattande renovering av föreningslokalen har påbörjats under ]983 och är planerad att fortsätta under innevarande år.

Renoveringen gäller främst brandsäkerheten och därför har festsalens tak och hallens tak och väggar försetts med gipsonitski vor och målats. En nödutgång har byggts från festsalen. Dess utom har en bit av ytterväggen och ett fönster i köket förnyats. Sammanlagt har renoveringsar betena under 1983 kostat cirka 27.000, Föreningens nöjesverksamhet har inte gell tillräckligt med in komster för att klara detta utan

Ole Wik, oravaisbo ,som flyttat till Vasa, har lämnat verk -.heten inom hemföreningen bakom sig på grund av de långa ..-sIJinden. Tidigare har han bland annat medverkat i sex revy psiiJtningar och dragit pingisen inom Oravais UFo

Wik, är IV-ringens repre nt i SöV:s styrelse. Sedan par år tillbaka är han bosatt i ' "asa, där han har tjänst vid armeringscentralen. Just _ ldUer han pli med vidareut ning i Helsingfors, och han därför en del problem att med föreningsarbete som själv skulle vilja. - Det är klart man ser pli ·.n gsarbetet och förbundet en annan synvinkel då man

iIIe själv längre aktivt deltar i

ra aingsverksamheten. På

SÖU-nivå är delta kanske en Ii

IBI BKkdel, men inom FSV rör

IIIU sig på ett annat plan och

dM gör det inte någon större

ZON I:

l) UF Havsbandet 1.. ................... 2) Replot UF I ........................... 3) Koskö HF ............................. 4) Gerby UF .............................. 5) Korsholms UF II ..................... 6) Smedsby UF 1. ........................ 7) Iskmo-Jungsund UF II ............. 8) Vestervik UF I ........................ 9) Norra Vallgrund UF ................. 10) UF Hoppet ............................

4-4-1 61-47 3-6-0 60-48 2~6-1 55-53 4-1-4 58-50 3-3-3 52-56 3-3-2 51-45 4-1-4 49-59 2-3-3 47-49 1-3-5 43-65 1-2-5 44-52

I I

12 p I

10 p I

9 p I

9 p II

9 p I' 9 p

7 P

5 p

4 P

ZIN II:

l) Iskmo-Jungsund I ................... 2) Korsholms UF ........................ 3) UF Havsbandet II ................... 4) UF Hoppet I .......................... 5) Tölby HF .............................. 6) Replot UF II .......................... 7) UF Hoppet III ........................ 8) Karperö UF; ......................... 9) Smedsby UF .......................... 10) Vestervik UF II .......................

5-4-0 4-2-3 5-0-4 3-3-3 4-1-4 3-3-3 3-3-3 4-0-5 4-0-5 2-2-4

14 lO lO 9 9 9 9 8 8 6

RESULTAT FRÅN FEMTE RINGEN:

skillnad, anser Wik. Det är nu första året som

Wik är ordinarie medlem i

FSV-styrelsen. I SÖV är han nu

inne på tredje året.

Den fråga som Wik kommit att "tampas" med är 'ekono min, vilken tenderar att vara li ka problematisk inom förbun det som inom föreningarna. - Vi borde hitta på någon ting som skulle göra att vi fick den ekonomis.ka sidan uppredd innan läget blir akut, menar Wik. Någon undermedicin kan han inte på rak am utskriva, men menar alt det borde finnas vägar att komma fram på.

man har varit tvungen att även ty sig till insamling i byn för att hjälpa upp saken. Medel har också erhållits så ännu känner nog byborna ansvar för sin för ening och dess problem. Sj älva renoveringsarbtet har utförts på talko och till största delen aven grupp yngre för eningsmedlemmar. Vilket ju be visar att det även hos de yngre finns ansvarskänsla för förening ens hus. Tonårsklubben Cosmos har haft regelbundna samman komster en gång i veckan. Föreningen har också deltagit i

SÖU:s tävlingsverksamhet.

Senaste sommar arrangerades en sommarfest med program och Lappfjärds manskör som "gäst artister". En liknande fest är också planerad till inkommande sommar. Till föreningens ordförande för 1984 valdes Mikael Gröndahl och styrelsen i övrigt består av följande personer: Viceordf. Stig Rosegren, sekreterare Per-Erik Englund, kassör Kurt Backlund, styrelsemedlemmar: Desire Mali nen, Thomas Dahlroos, Fredrik Hannus, Asmo Rintamäki, Har ry Kangas, Hans-Erik Norrvik , Lise-Lott Klåvus, Åsa Lindell, Tor-Erik Rosenback och supp leanter Roger LundelI och Fjalar Gu~. . Föreningens verksamhetsplan för 1984 upptar bland annat fort sättning på renovering samt in redning av två vindsrum till mö tesrum för byns alla samman komster. Barn- och tonårsverk samheten skall fortsätta och för bättras. Danserna går inte,ekono miskt ihop och därför blir det färre av dem, men i stället satsar man påå en sommarfest med program och även senare på året planeras en programfest med L sommar.

Kurs i Korsholm i jöreningsteknik Svenska Österbottens Ungdoms förbund kommer i samarbete med ungdomsnämnden i Kors holms kommun' och Studiecen tralen Svenska Studieförbundet att arrangera en kurs i förenings teknik . Kursen blir en tvådagars kurs och kommer att arrangeras i Korsholms ämbetshus i Smeds by tisdagen den 6. 3. och torsdagen den 8. 3. med början klockan 19.00. Kursen kommer bland annat att behandla följande: förenings' juridik, mötesteknik, förenings funktionärernas uppgifter, bi dragsansökningar, verksamhets tips m.m. Förhandsanmälan om delta

gande i kursen kan göras till ung

domssekr. Maj-Len Kuivamäki

på Korsholms kommun tel.

222 31! eller instruktör Bror Ja

cobsson på SÖ U tel. 113 572.

Dessa personer ger också närma

re information om själva kursen.

Förhandsanmälan vill man ha se

nast måndagen den 5 mars.

64-44 59-49 51-57 59-49 54-54 54-54 51-57 53-55 51-57 45-51

Senaste lördag var det dags för den första utav de tre semifinaler na, som arrangeras i SÖU:s pidroturnering. I den mellersta semifi nalen som spelades i Iskmo-Jungsund UF:s lokal möttes lag från femte och fjärde ringen. Replot UF kunde hemföra segern med klar marginal medan det var betydli'gt hårdare om andra platsen, som sist och slutligen gick till UF Havsbandet fran Södra Vall grund. Därmed går Replot UF direkt till final medan UF Havsban det fick chansen att ta sig till final via uppsamlingssemifinalen där tvåorna fran de tre semifinalerna gör upp om den fjärde finalplat sen. Resultat från mellersta semifinalen i SÖU:s pidroturnering:

Iskmo-Jungsund UF-Korsholms UF.............................. UF Havsbandet-Replot UF......................................... Bertby UF-Iskmo-Jungsund UF ................................... Korsholms UF-UF Havsbandet .................................... Replot UF-Bertby UF................................................ UF Havsbandet-1skmo-Jungsund UF ............................. Korsholms UF-Replot UF ........................................... UF Havsbandet-Bertby UF ......................................... Iskmo-Jungsund UF-Rep!ot UF ................................... Bertby UF-Korsholms UF ...........................................

3-6 4-5 3-6 3-6 5-4 6-3 5-4 4-5 4-5 7-2

Slutställning: 3 segr. ), förlust. 19-17 l. Replol UF 2" 2" 20-16 2. UF Havsbandet 2" 2 19-17 3. Bertby UF 2" 2 16-20 4. Korsholm UF 5. I-Jungsund UF I" 3 16-20 ~ _________________________

Skolning för Kattil omvald ordningsmän i Vörå uj i Pedersöre Inom Pedersöre Medborgarinsti lut anordnas under våren en ord ningsmannakurs under fyra kväl lar. Kursen, som hålls vid Sursik, inleds den 6 mars då vice härads hövding Bo-Sanfrid Höglund fö reläser om ordningsmannens ju ridiska ställning. Den andra kvällen handlar det om planeringen av ordningsman nens arbete och funktioner. Ulf Edfelt leder den kvällen och den därpå följande, som tar upp praktiska övningar. Den fjärde och sista kvällen ger Bo Forsman från Röda korset instruktioner i första hjälp. Kursen arrangeras i samråd med Pedersörepolisen och rik tar sig till alla former av arrangörer såväl inom som utanför Peders öre.

Förra veckans torsdag visade det sig att Thomas Kattil fick för troendet all fortsätta som UF:s ordförande ytterligare ett år. Öv riga medlemmar i styrelsen är Kenth Smeds, Margit Sved, Anne Pesonen, Carina Höijer och J-E Södergård, samtliga dessa omval da. Nya medlemmar i styrelsen är J-E Ollus, P-E Granfors, Bengt Höijer, Peter Ekman och Sune Carlström. Som suppleanter val· des Kerstin Jåfs och R-M Kullas. På grund aven omfattande re·

novering av lokalen ordnades in·

ga ungdomsdanser under 1983,

däremot gammaldansade mar

vid paviljongen i Rejpelt fyre

gånger. Olika barn och tonårs

klubbar har verkat under året, til

stor del ledda av Norrvalla-lin

jens elever.

Årets revy, "Ein til" spelade: fyra gånger för sammanlagt Cl tusen personer.

Svaren

I DAG ~a(A Vt HÄR PA SID

JAR\I UF FIRA FREDEN ~

Svar till frågorna i Ytterjeppo. A: Viktor Tichonov B: Anders Parmström C: Alpo Suhonen 2 A : Michail Sjolochov B: Boris Pasternak C: Aleksandr Solzjenitsyn

3 A: Erkki Liika nen B: Peter Stenlund C: Seppo Kääriäinen

VÄL.~OMMeAl TIL.L 9:pe; ~INue;N5 i'VAL, I .soU:5

iA"U~ SAft L..AX UF F5ft

F~J6~r AVL.'Nu

P€'IZA11,A.

STÅ(.(.t,'''•• u: SÅtLAX' IJr

SI(JJAItV

s VAltEr "'1# PEr PEIl.. 111

.nr'

5 A: Karleby B: Kristinestad (Lappfjärd) C : Närpes

6 A : Chris Rea B: Magnus Uggla C : Michael Jackson

f~J(-rA

fALc., AV

(}f

4 A: 2 Det våras för förhisto· B: x Siv Ruud C: x Lilla Fridolf

NAM ilie,

WA7fE.A.cJ.

7 A: Nyslott B: Kaustby

Kuhmo (Kumo)

8 A: Paris B: Trondheim C : London

Alf Robertson gästar Pörtom och Nykarleby I fjol slog han alla pub'likrekord Pörtom-Iokalen, Alf Robertsoo.. Speciellt litet äldre årgångar hade sökt sig ut för att se och hÖT3 hans countryballader. Nu på fredag , den 2. 3., s en början på slutet av sportt o~ återkommer han med ban "Spotlights". Dagen därpå, lör dagafton , befinner sig samma man med samma band i Nykarle by . Var det någon som kom tänka på hundungar och he brygderi så stämmer det fl _ ganska bra. Men han har låtar på repertoaren, lite för var sådär.

Dags att ... sådär utan vidare. Frågan blir då i stället vad det är som loc kar ungdomarna till de dans plalser som går bra jus. idag. Därom kunde panelen emeller lid icke ge besked. Här kom Böling in i bilden. Medveten om att han retar många med uttalandet sade han all han vill la upp saken lill de ball, få folk all börja fundera. - UF-rörelsen gjorde fel då man började gå samman om slordansplatser. Storarrangö rerna drar myckel folk med kända arlisler och showband. Del här gör all ungdomarna blir borlskämda. Meningen är viii ändå att ungdomarna ska roa sig själva i försia hand inle komma ul för all s.å slilla och BLI roade! Eli anna. problem är all många, främst pojkar, in'e kan dansa. Borlål 80 1Jf0 av dem som fakliskl dansar vid en danslill siäIlning här i Sydöslerbotten är flickor. Danskulluren biir fås in på

Österbottniska Posten II.kdlem i tidningarnas förbund. Ö sterbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Ös terbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar . Jakobst a d s Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 19R4

I Diskussionens ,·åKor Kick hÖKQ "id SÖFF-diskussionen senaste måndaK. anna. spår. Personligen fiirs.år jag inle hur man kan dansa med hå läderrockar emellan, 'illade Böling och syflade. då på

ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande Sture Erick son, .Stig-GÖran rorsman. Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Joh a nsson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13555, hemtel. 967-21099 Redaktion : Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD

"Läderjacka-gummislövlar" syndromel. Böling menar också att disk jockey har en mycke. bällre

Redaktör i Vasa : Sven-Erik Glader tel. 961·113 522, hemtel. 961 -32698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng, tel. 961-113 522, hemtel. 961-112001. PRENUMERATIONSPRIS 1983

Helt år ..... . . .. .. ... ..... ...... .. . .. . . 60, Hallvt år. .. ...... .. .. . . .. .... ..... .. .. 40, Skandinavien ..... . . . . .. . .. .... .. . . . 70, Lösnummer .... ..... ........ .. . ... . . 2,50

konlak' med publiken. Pra'ar,

showar och får igång folk.

Kunde man in'e länka sig att

orkes.rarna skulle göra på

KASSA OCH BOU·ÖRING Jakobsgat.an 13, Jakobstad Tel. 967-13 555 ANNONSMOTTAGNING SÖU :s kansli , Handelses panaden 10 D. 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961·121564 Onsd . tel. 967-11827 Hemtel. 961 -222508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

liknande säll? Ulf Johansson, SÖU:s kalt slichef menade alt man visserli gen kunde tänka sig alt sälta or kes'rarna på skolbänken, meta att detta i minsl lika hög grwt fordrades för arrangörern del. Härvid syftade han på dm arrangörskurs som ordnas i medlel av mars, med sakkunlli ga från Sverige. Johansson förde dessuto de. faklum på lal all man f.... SÖU;s sida s'räva.r efter .. också skolorna skulle vara meI och lära ungdomarna dan Innan del är för senl. In man är så gammal alt man ia vågar erkänna att man inle &.;_ dansa u.an blir kvar u.e på PIr keringsplalsen.

John Ahläl1l ANNONSPRIS I texten ... .. . .. ... . .... . · · · · · ·· · ·· ·· ·· ::. Efter texten .. . ... . ... ... .. .. . .. . .... . ~ -- Bestämd plat s · ,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Färgtillägg -,35 spmm _ . Österbottniska Posten ansvarar . för eventuell skada som tillfoga~

nonser vilka meddelats per teld ma

ler som på grund av post förse . te införts i begärt nummef_

4) Film A: Vilken av följande filmer har inte Mel Brooks regis serat. J: Höjdskräck. x: Det våras för Frankenstein. 2: Det våras för förhistorien. B: Vilken av följande skådespelare är inte med i Berg mans Fanny o. Alexander.

J: Christina Schollin. x: Siv Ruud. 2: Stina Ekblad. C: Vem. eller vilka har blivit seriefigurer efter att de fil matiserats. J: Stålmannen. x: Lilla Fridolf. 2: 91 :an Karlsson.

5) Svenska ÖSterbotten

Nu i sportlovstider vill vi veta i vilken kommun följande österbottniska skidcenter ligger. A: Köukarberget .B: Bötomberget C: Vargberget

Frågesporten Ytterjeppos lag samlade 16,5 poäng och placerade sig et

ta i senaste \'tckas frågesport. Klarar du frågorna? Testa dig själv! Svaren finns på sidan tio. Lycka till! Segrarnas poäng

i Sarajevo

kablick på OS i Sarajevo och ishockey-tur

där som för övrigt gick helt enligt planerna med

. på första plats, Sverige på tredje plats och Finland sjätte plats. Vi frågar vad heter tränarna för dessa lag. - Sovjet ; Sverige C: Finland

Egna poäng

.::IliIq~

!iande tre verk är av mycket kända författare, som annat fått nobel-priset för sina alster. Vi frågar har skrivit: : Stilla flyter Don.

B: Doktor Zivago. C: Den första kretsen

6) Musik

Vilka mycket kända artister har gjort följande hits.

A: I can hear your Heartbeat B: Hand i hand C: Billie Jean

O5 ,

7) Kultur Som bäst laddar man opp för sommarens stora musik festspel, som kommer att arrangeras på olika håll i vårt land. Vi frågar var kommer följande festspel att hållas. A: Operafestspelen

B: Folkmusikfest5pelen C: Kammarmusikfestspelen

Politik

De politiska partiernas partisekreterare har under den se-

te tiden figurerat rätt ofta i tidningspressen. Vi frågar d heter partisekreterarena i:

: SociaJdemokratiska partiet B: Svenska Folkpartiet C: Centerpartiet

VASA musikbranschens specialaffär

r.r

alll emellan rockkonserter ed! friluftsmöten

sound check %7 • 73 UJ7

_IIIII~_IIIPITKÄKATU 41 STORALANGGATAN ....65100 VAASA VASA ~o n 110 159

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedlIng.

o.m

8) Kyrkor i vilka städer träffar man på följande kyrkor.

A: Notre-Dame B: Nidaros Domkirke C: Westminster Abbey

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

Pre~'lt~iiU4fi'l

DU!

·Inneh lena Wilson

Källarvåningen under

Ringkvalet inom tredje ungdomsringen sam lade glädjande många föreningslag. Hela 10 lag ställde upp för att kämpa om ringseg.ern och därmed möjlighet att gå vidare till SOU finalen och en seger där ger sedan plats i FSU-finalen. Nu är det ju så att endast ett lag kan vinna och denna gång blev det Ytter jeppo UF:s Jag IU som hemförde segern med 16,5 p, kanske bade man nytta av hemma plansfördelningen.

~ES EB\' RA

IS GVES "'''RPFS R ESOR ~~~ . UO~M 1(.1(.\

Ii 11\

•• .lAG BESTÄLLER ÖP FÖR

p. p. p. p. p. p. p. p. p. p.

ÖP MtaIar

•• o

65.k

;

D 7. NK

1111••'11'

J .•

Na... ra: •••••••••••••••••••••••• __ •••••••••____•

REPLOT FÄRJFÄSTE

I I lAdre. .: ••••••••••••••..•..•••••••••••••••••••• I I I I Be'. na...n och adre••:••••__ •••••••••• I

Tel. 961·38020

16,5 15,5 15 13 13 12,5 12 10 5 4

·cm~_

• CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE

RESULTAT: 1) Ytterjeppo UF III.............•... 2) Jeppo UF II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3) Jeppo UF I ...................... 4) Pensala UF . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . •• 5) UF Svanen ...................... 6) Kovjoki UF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • •. 7) Ytterjeppo UF I ....... .. ......... 8) YUerjeppo UF II ................. 9) Markby UF II . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10) Markby UF l.. . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

SKANDINAVIEN

• HAMBURGERBAR

Prenumerera!

Mode Ulrika Närpes

Hemmaseger i Ytterjeppo

Handelsespi. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961-113572

PRESENTER

..................................................

~------------~-~-~

ponot

öp

PB27 68601 JAKOBSTAD $v.....öl'Äad.... 16/72 ~akob.t.d

I I

~------------------~

FEBRUARY . 6 13 20 27 5 12 2 9162330 7 14 21 28 3 101724 31 6 13 7 14 1 8 15 22 29 4111825 1 8 15 2 9 1623 5 12 1926 3 10 17 24 2 9 16 613~027 3 10 17 142128 4 11 18 25 5 12 19 26 1 8 15 22 29 4 11 18

MAY

APRIL Mo

Tu W

Th Fr Sa

Su Mo

Tu We

Th Fr Sa Su

2 9 16 23 30 3 10 1724 4111825 5 12 1926 6 13 20 27 7 1421 28 l 8 15 22 29 JUL Y 2 9162330 3 10 1724 31 4 11 1825 5 12 1926 6 132027 ' 7 1421 28 '1 8 15 22 29

Tu We

Th Fr Sa S

1 2 3 4 5 6

8 9 10 11 12 13

15 16 17 18 19 20

22 29 23 30 24 31 25 26 27

14 21 28

L 14 L 11 L 3; L 17 L 7, F 20 L 6. L 27 L 10 L 1, L 22. M 31

27 28 29 30 31

Gammaldans

4 11 18 5 12 19 6 13 20 7 14 21 1 8 15 22

Juli

F 13 , Molpe pav .

Ö.Malax L 21 Malax L 25 Mars Ö,Malax L 24 April Ö,Malax L 7, M 30 , Malax S 22 Juni Aminne L 9, L 16, F 22, L 30 Juli Aminne S 1, L 14. F 27 Augusti Aminne L 4, L 18 September Malax L 29 Oktober Ö.Malax L 13 'November Ö.Malax L 3, L 24 December Malax L 1, L 29 , Ö. Malax L 8, Ti 25

25 26 27 28 29

DECEMBER

19 20 21 22 23 24

26 27 28 29

'30

3 4 5 6 7 1 8

10 1'7 24 31 11 18 25 12 19 26 13 20 27 14 21 28 15 22 29

2 9 16 23 30 NYKARLEBY

FORSBY

Ungdomsdans

Januari Februari Mars April Oktober November December

April Maj Juni Juli Augusti September

F 6, L 28 L 18 L 3, F 16. L 24 L 7, F 20 L 6, F 19, L 27 F 9, L 17 L 1, L 22, M 31

~ebruari

Gammaldans Januari Februari Mars April Maj September November December

l7 L4 L 10 S 22 L5 L 22 L 10 L 15

M 30 L 19 L 2, F 8, S 17, L 30 L 7, S 15, S 22, L 28 S 5, L 11, F 17, L 25 L 1, L 29

Gammaldans

Januari

Nattini ·84

25 26 27 28 29 30

2 9 16 23 30

4 11 18 25

L5,L19.L26 . S27 L 2.S 3. F 8. S 17. F 22. L 23, F 29 L 7, S 8: F 13, S 15, L 21, S 22. L 28 , S 29 Augusti S 5, L 11 , S 12, L 25 September L 8

18 19 20 21 22 23

3 10 17 24

NOVEMBER

Maj Juni Juli

11 12 13 14 15 16

SEPTEMBER

5 12 19 26

Ungdomsdans

10 17 24

6 13 20 7 14 21 1 8 15 22 2 9 16 23 3 10 17 24 4111825

12 13 14 15 16 17

4 5 6 7 8 9

1 2

INNE FOLKPARK

KORSNÄS Ungdomsdans Januari Februari Mars April Oktober November December

28 29 30 31

6 13 20 27 AUGUST

5 6 7 1 8 2 9 3 10

26 27 28 29 30 31

JUNE

7 14 21 1 8 1522 2 9 16 23 3 10 17 24 4111825 5 12 19 26

OCTOBER

19 20 21 22 23 24

Maj Juni Juli Augusti September

L 12 L 16 L 21 L 18 L8