Hundratio år av ungdomsverksamhet

Hundratio år av

UNGDOMSverksamhet Specialutgåva av Österbottniska Posten

yoga med malin berghagen

OK

söndag 13.11.2016 kl. 10.00-17.00. stjärnhallen i nykarleby. 65€

För Dig som vill AFF köpa el. sälja bostad/fastighet. Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

☎ 361 0444 HANDELSESPLANADEN 16 E D. ÖRNDAHL 0400 210 335 www.primafastigheter.fi

Kom och inspireras – och få hjälp på vägen för att komma djupare in i yogans magiska värld och för att må bättre – av yogainstruktören, föreläsaren och författaren Malin Berghagen.

10.00-11.30 Yoga med Malin 15.30-16.00 Fruktpaus och försäljning av Malins yoga-böcker 11.30-12.30 Lunch 12.30-15.30 Yoga workshop 16.00-17.00 Föreläsning: Min kropp, min själ, mitt andetag med Malin Vi bjuder på lunch, frukter och juice.

Anmälan och info på www.arbis.fi eller på tel 78 56 470.

Välkomm

en!

nykarleby arbis presenterar...

Personbilsdäck Lastbilsdäck Traktordäck Alltid förmånliga priser!

Välkomna till en riktig bokhandel!

Härmävägen 6 VÖRÅ

Öppet Vard 9-17• Lö 10-14 Närpesvägen 12, Närpes Tel. 06-2242090

050 468 5545

Villaägare!

Sjötransporter och muddring från ponton med 23 tons grävmaskin.

Korsholms Sjögrävning Alf Källskog Tfn 0400 260321

Stefan Berglund Tfn 050 538 6966

Sommarstugan, egnahemshus eller industri, ta kontakt med oss!

• • • • •

Elplanering Elinstallationer Elmaterialförsäljning Växthusbelysning Service

Tegelbruksvägen 4 b, 64200 Närpes Tel. 06-2241110 • Fax. 06-2243346 info@electroteam.fi Jonas Krook 050-5392585 Bengt-Erik Österberg 0400-451615

PEDESI PÖRTTI Andra ungdomsringens stuga i ylläs!

60m2 stuga i ylläsjärvi • 6 pers. (+2 pers) 4 km till slalombacke • ~ 500m till butik Lediga veckor finns ännu! www.andraringen.sou.fi • Tel. 050-5406426 Ylläsjärventie 156, 95980 Ylläsjärvi

Hyreslägenheter på Handelsesplanaden 23 Ännu finns det lediga ettor, tvåor och treor i BAB Libris Vasa.

Se www.hss.fi eller ring 06-784 8904 för mer information.

110 åriga FSU gratulerar 110 åriga SÖU

www.hss.fi 06-784 8904

Båttillbehör • Båtservice • 4-hjulsinställningar • Alkolås •

Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU r.f. är centralorganisation för den finlandssvenska ungdomsföreningsrörelsen och amatörteatern i Svenskfinland.

www.fsu.fi

Luftkonditioneringsservice • Paketbilsinredningar • Servicebilsinredningar • Däckförsäljning •

Firma M. Knip • Påksholmsvägen 39, 66530 Kvevlax 050-5616851 • matias@knip.fi • www.knip.fi

“Kroppin je fati men sjielin je rik” I en tidning om uf-rörelsen i svenska Österbotten känns det naturligt med en rubrik på dialekt, vårt och föreningarnas arbetsspråk. Citatet ovan (på standardsvenska ”kroppen är fattig men själen är rik”) är hämtad från Rickard Eklunds ballad ”Finland”, som för övrigt valdes till årets finlandssvenska låt tidigare i höst.

Strofen passar väldigt bra in som en beskrivning på ungdomsföreningsrörelsen trots att låten handlar om någonting helt annat.

Det mesta görs med små eller inga ekonomiska resurser men resultaten är betydande. Strofen passar även in på fastighetsmassan inom rörelsen. Läckande tak, dragiga golv och krånglande oljepannor med en ålder som närmar sig ungdomsrörelsens är ingen ovanlighet. Däremot är stämningen varm inne i lokalerna, rå men hjärtlig är ett uttryck som säkert passar in på många föreningar. Att engagera sig i en förening ger massor som inte går att mäta i pengar.

Att ha den stora förmånen att arbeta med ungdomsföreningar

och ungdomsfrågor ger även väldigt mycket (även om rubriken även kunde symbolisera lönenivåerna inom ungdoms- och kultursektorn). Jag är inne på mitt trettonde år på SÖU och varje arbetsdag är intressant, utmanande och oftast rolig. Extra roligt är det förstås när man får arbeta direkt med föreningar, mindre roligt att arbeta med den byråkrati och administration som konstant växer.

Det som gör situationen annorlunda än de flesta arbetsplatser är att det vi jobbar med är våra ”kunders” fritid. Människor som satsar själ och hjärta på dans, teater, barnverksamhet, fastigheter, och mycket annat. Att vi arbetar med fritiden leder automatiskt till att en hel del kontakter sker kvällar, nätter och helger.

Det är inte ovanligt att telefonen plingar till på julannandagen, nyårsafton eller en fredagskväll i juli. Det brukar handla om allt från teknikbehov, strul med myndigheter och tillstånd till att man behöver få hjälp med slutrepliken i ett revynummer eller saknar en ordningsvakt. I 95% av fallen har föreningen själv lösningen på problemet och be-

höver närmast ett bollplank eller en utomstående att prata av sig med. Ändå är det kanske en av våra viktigaste uppgifter.

Under de 110 år som SÖU funnits har föreningarna stått för en hel del olika utmaningar. Om man bläddrar i protokoll som är 100, 50 eller 20 år gamla ser man att det mesta går i cykler. Likaså om man bläddrar i gamla nummer av ÖP. Människorna och årtalen byts, men problematiken är oftast den samma.

Trots samhällsförändringar, utmaningar, ökade myndighetskrav med mera utvecklas rörelsen och mår bra. Ser man på Österbotten i stort växer både SÖU och föreningarna i fråga om medlemsantal. Det byggs, renoveras och arrangeras evenemang. Att rörelsen fortsätter att utvecklas kontinuerligt beror garanterat på att den ger deltagarna så mycket, inte i pengar men i livskvalitet. Det behovet kommer varken att försvinna eller förändras.

Jonas ”Josip” Rönnqvist Verksamhetsledare SÖU

110 år av ungdomsarbete - specialnummer av ÖP november 2016 i samband med SÖU:s 110-årsjubileum.

Chefredaktör: Caroline Mård Ombrytning & layout: Jonas Rönnqvist Grafik: Jan Lindholm Planering & koncept: Caroline Mård, Jonas Rönnqvist Där fotograf eller författare ej anges har materialet i första hand producerats av SÖU. Annonsförsäljning: Kustmedia Tryck: Botnia Print.

Upplaga: 38.500, utdelas till svenska hushåll i Österbotten.

Ansvarig utgivare: Jonas Rönnqvist/Ab Sidwill Oy

SÖU:s jubileumstidning Tidningen du håller i handen utges med anledning av SÖU:s 110-årsjubileum, en aktningsvärd ålder för en ungdom. Inom SÖU finns idag 124 medlemsföreningar och kring 20.000 personmedlemmar.

Det gemensamma för alla dessa 124 föreningar är människorna.

Människor som ger av sig själva, sin tid, sin energi och sitt engagemang. När någon av våra föreningar når över nyhetströskeln, må det då vara på grund av ett lyckat evenemang, en premiär, ett renoveringsprojekt eller något annat, så är det alltid en eller flera människor som står bakom det hela. Det är människorna som utgör rörelsen, som ser till att saker händer (och har hänt) på alla nivåer i organisationen.

Ofta lyckas man med det nästan omöjliga. Att arrangera kulturevenemang som dans, teater med mera i periferin och dra större publik än vad man gör i många proffsproduktioner inne i städerna. Det är också en bedrift

I vår jubileumstidning har vi i första hand tagit fasta på människorna i och kring föreningarna, alla de som på något sätt står för aktiviteter eller möjliggör dem. Det finns betydligt fler som skulle vara förtjänta av att lyftas fram än vad som är möjligt i denna tidning. Människor med vilja och drivkraft som gör att du kan se revy, gå på soppdag, dansa och sjunga allsång finns i alla föreningar. Människor som håller igång föreningshus så att byn får en samlingsplats, ett ställe där du kan gifta dig, fira din 50-årsdag, gå på loppis eller något annat.

Här krävs det minnsan arrangörer och funktionärer! Dans i Korsnäsgården med Hep Stars på scen, bild från ÖP/SÖU:s arkiv. att varje vecka kunna hålla dörren öppen till föreningshuset, att värmen är på och att kaffet är ny-

kokt. Många av våra föreningar verkar i byar där antalet hushåll kan räknas i tiotal, i bästa fall i

hundratal. Ändå lyckas föreningsmedlemmarna hålla liv i både fastighet och verksamhet.

Stöd din lokala förening. Besök evenemang, delta i talkon! Är du riktigt vågad går du på ett års- eller höstmöte med risk för att bli invald i styrelsen. Föreningarna fortsätter att existera genom att många hjälps åt och gör något tillsammans. Det brukar dessutom vara väldigt roligt.

SÖU:s styrelse och personal

Det är inte helt lätt att veta vad publiken vill ha, det kan Johan Sten, bokningsansvarig på Fagerö Folkpark, skriva under på.

Konsten att boka ett band Det är ingen lätt uppgift att vara ansvarig för artistbokningen på dansbanor idag.

Johan Sten har skött uppgiften på Fagerö Folkpark sedan 2004 och han håller ständigt ögonen öppna efter artister som skulle kunna tänkas locka folk till föreningens evenemang.

Det är en hel vetenskap att pricka rätt i artistvalet. Många faktorer ska spela in för att publiken ska strömma in till danserna. Musiken ska falla publiken i smaken, vädret ska vara bra men inte för bra, och evenemanget ska inte krocka med något annat.

Johan Sten på Rangsby uf Fagerö rf håller öron och ögon öppna och funderar ofta på potentiella artister.

– Svenska band är populära och det gäller att vara tidigt ute och

ha lite tur om man vill få tag i orkestrar som är i ropet.

För några år sedan lockade Idolvinnare stor publik till Fagerö, men den vurmen har svalnat något. Det gäller att vara ihärdig, Rolandz med Robert Gustafsson i spetsen nappade inte på den första förfrågningen, men ett år senare var orkestern på plats i Fagerö.

– Publikens krav på orkestrarna har blivit högre, och de ska helst ha sett orkestrarna på tv.

Under en säsong på Fagerö bjuds det på evenemang för flera olika målgrupper.

Mogendanserna kräver en viss typ av artister, medan ungdomsdanserna bör ha artister eller DJ:s som intresserar dem. Shower med humorinslag har blivit allt mer populära, och sommarens satsning var svenska Pistvakt.

Rockabillykvällarna lockar en helt annan publik än

mogendanserna, vilket medför att arrangörerna måste känna till många genrer.

– Det är prismässigt inte längre någon större skillnad mellan rikssvenska och finländska orkestrar.

Fagerö har varit en dansarrangör under en så lång tid så att dansplatsen är välbekant även i Sverige.

– Visst har det kommit svenska artister hit med inövade finska fraser i bagaget.

Fagerö lyssnar gärna till förslag från publiken, och styrelsen brukar bolla olika förslag innan Sten inleder bokningsprocessen.

Majoriteten av nästa sommars artister har varit preliminärt bokade sedan länge. Sedan åttiotalet använder sig föreningen av en agent i Stockholm som sköter om bokning av ungefär 75 pro-

SÖU arbetar för kulturen!

- Medlemsföreningarna ordnar olika dans- och musikevenemang som samlar människor i alla åldrar och upprätthåller en stor del av den regionala dansscenen.

- Teater- och revyverksamheten är en stor verksamhetsform bland medlemsföreningar med ett 20-tal uppsättningar årligen.

- SÖU stödjer kulturverksamheten, driver olika projekt och ordnar evenemang såsom Orkesterparaden, Revykavalkaden och

cent av de rikssvenska artister som kommer till Fagerö, resten sköter föreningen på egen hand.

Ibland är det omöjligt att få det band som man vill, sommaren är kort och danssäsongen är intensiv. Då är det bra att ha gamla idéer sparade i byrålådan.

Det spelar ingen roll hur bra artistuppbåd man än har om ingen vet om att de spelar. Fagerö marknadsför sig främst på Facebook och genom tidningsannonser.

– Affischens tid börjar vara förbi, konstaterar Sten.

Danskulturen varierar mellan orterna. Johan Sten berättar att danserna är mer lättsamma på finlandssvenskt håll och här är foxtrot den vanligaste dansstilen.

På finskt håll går musiken mer i moll.

Under årens lopp har danserna varit källa till många roliga minnen. Artisterna är oftast trevliga, men inbland har funktionärerna fått tampas med besvärliga turnéledare.

– Orkestrarna kännetecknas av en talkoanda, det ska mycket till för att de inte ska uppträda.

Artisterna ställer ofta upp och skriver autografer efter spelningarna, och det finns flera exempel på artister som släppt loss i discot efteråt. Danny Saucedo är ett exempel.

Dansens framtid är en ständig fråga bland SÖU:s dansföreningar.

– Jag har på känn att dansintresset ökar!

Text och foto: Caroline Mård

SÖU-Rock. Även marknadsföringsåtgärder koordineras.

- SÖU har införskaffat en mobil biografanläggning som finns till föreningarnas förfogande för att omvandla lokalen till biograf för en kväll.

- Pidron spelas i många ungdomsföreningar och under vinterhalvåret ordnas det turneringar i ringarna som avslutas med SÖU:s pidrofinal.

Föreningslivet integrerar Fem procent av invånarna i Molpe har burmesiskt påbrå, och föreningslivet har varit en av vägarna in i det finländska samhället. Systrarna Oomeh Maij och Prehmo Majsjö och Molpe UF:s Jens Juthström diskuterar hur föreningar kan agera när flyktingar kommer till byn.

– Alla i Molpe känner oss, men vi har inte koll på alla ännu, säger Oomeh Maij som kom till Molpe som flykting från Burma år 2007.

Två år senare kom systern Prehmo tillsammans med resten av familjen. Då hade hon blivit förvarnad om att man kan gå ut trots att det är kallt och snö på marken.

Det är inte lätt att komma till ett land där man inte förstår språket och allt är annorlunda. Att hitta sin plats i samhället tar tid.

I dag ger sig molpedialekten till känna då systrarna pratar, men trots att de trivs i byn är längtan till hemlandet stor.

– Det är lättare att komma in i samhället på en liten ort, våra vänner i större städer har berättat

Theas fot- och handvård!

Tel. 050-3531961 flowerthea@hotmail.com Östervägen 2 B 1 66800 Oravais

att de har svårt att hitta finländska vänner – det är lättare att i stället umgås med andra med samma bakgrund.

I början var det vänfamiljerna som introducerade dem till det finländska samhället, men för drygt fem år sedan kom systrarna i kontakt med Molpe UF. – Vi har varit funktionärer på olika evenemang och jobbat i serveringen. Vi har också ordnat en funktionärsmiddag med burmesiskt tema.

Ungdomsföreningen har välkomnat de burmesiska flyktingarna, och Jens Juthström konstaterar att det finns mycket man kan lära av varandra.

Till en början var språket ett problem, men i takt med att flyktingarnas ordförråd ökade blev kontakten till ortsborna starkare.

– Man ska inte vara rädd för att säga ”va?” när man inte förstår varandra, man gör sig själv och den man pratar med en otjänst om man nickar och ler trots att man inte förstår vad den andra säger, säger Juthström.

– Det är inte så lätt att prata

med främmande människor på ett nytt språk, speciellt när man är blyg, säger Oomeh Maij.

Juthström menar att ungdomsföreningarna kan engagera sig mer om det kommer flyktingar till byn. Trots kulturkrockar och kommunikationshinder så är man troligtvis mer lika än olika.

– År 2012 brann ett stort flyktingläger i Burma, och ungdomsföreningen hjälpte till att samla in pengar eftersom många av de burmesiska flyktingarna i byn hade bekanta i lägret, säger Juthström.

I dag arbetar Oomeh som närvårdare och Prehmo är kock. De har båda barn och de konstaterar att barnen får en naturlig plats i samhället i och med att de lärt sig språket från barnsben och umgås med finländska barn.

Trots att systrarna har varit i Finland sedan 2007 och 2009 finns det fenomen som de inte blir kloka på.

– Dansbandsmusik är nog inte så bra, säger de med ett skratt.

Text och foto: Caroline Mård

Prehmo Majsjö och Oomeh Maij på terrassen vid paviljongen Molpe.

AB SKINNARS VERKSTAD OY Reparationer och service USA-bilar Reservdelar Mjölnaregatan 15, Vasa Tel 3198 600 Fax 3198 601

Ring! Så kommer vi överens om dag och tid.

ÖPPET: vard. 9-18

Bilreparationer - alla märken Bosch testutrustning J-E Backull, Lotlaxv.

398, 66600 Vörå

✆ 050-554 9171

SE ÖVER VINTERDÄCKEN! Byt till NYA vinterdäck så hålls Du på vägen!

Service & Installation • service och reparationer av bilar, traktorer, lantbruksredskap m.m.

• däckservice för tunga fordon • kontroll och inställningar av hjulvinklar • ny 3D-utrustning

Bruksgatan 383 • www.baggasbil.fi • www.fixus.fi Tfn 010-3224 070 • Anders 0500 157 917

Lindberg Construction

MOTORBRÄNNOLJOR OCH DIESEL TILL MYCKET KONKURRENSKRAFTIGA PRISER! Fyll hustanken och farmartanken till vintern.

Snabba och säkra transporter.

Olika betalningsalternativ!

Bränsletjänst Kent & Johnny 66240 Petalax 050-3213799 Kent Nordling | 0500-162803 Johnny Gammal

GOOD HAIR DAY!

Tel 0500–733 701

• bygger hus • renoverar • snickeridetaljer • gör element för hus, villor, garage www.lindbergconstruction.fi

Hovrättsesplanaden 20 • 06-312 5670 online tidsbeställning: www.artistica-hair.com

Skrivtävling Under våren 2016 ordnade SÖU en skrivtävling för ungdomar.

Deltagarna fick i uppdrag att skriva berättelser utgående från bilder från förbundets arkiv, bilder som digitaliserats inom ramen för projektet Klockars Online. Juryn bestämde sig för att ge ett hedersomnämnade till Nikolina Saari för hennes charmiga bidrag.

Juryns motivering: Nikolina Saari bjuder självsäkert och med glimten i ögat på en mustig berättelse med flera generationers perspektiv, på renaste Pedesidialekt.

Köbildning in till Emet Folkpark. Den här bilden från ÖP:s arkiv var inspirationskällan till Nikolina Saaris bidrag i SÖU:s skrivtävling.

”Mommo, e hedee tu?”

Lillon kom springand me en pakko fotona i handen. Ho vifta okring me döm som di sku ha ve nyast bamsetiiningen. Jaha.

Bengt släppt in henne på vinden igen.

Sidu morjens, ho hitta en bild från Emet. Joo, ja minns e som igår tå ja såg Bengt tijj i kassakön. He kosta 15 mark ti koma in. Liti över två euro – men he va råskotti grömtti pengan tå.

Ha hadd just fyllt 18 å ja va 17.

Ha kom me ejji biln, såklart. Ti som skryyte me biln bruk int få na kvinnona, men ha hadd int na granna bil så he jämna ut se. Ja syns såklart bakifrån, å noo hadd ja grann flätona på ha tiin. Nuförtin er di föståss grå, men ja ha hört et he e på modet.

Bengt sto bakom me, stackarn,

ha va så blyg. Men innan kvälldi va slut fick ja noo mjuka upp an. Ja minns hu fääsingens roko an va på ti dans, trampa me på tååna hejlatin. Men ha fösööka, pojkstackarn, å noo ha ja hända lär an ti dans, så nu krockar int vi namejr. Atee dansn sku int ha ve na vidari utan Bengt tä hellde.

He va mest gambä känga me ny höftre som guppa åpåå på dansgolvi. No sku ju ti å ha na roolit, men drack di upp allt röölimonad, tå vart e uslit om svängryym fö döm tå di sku fösök dans. Hejla dansverksamhejtn va skvalldäkängas högkvarter.

Ja minns he va Märta-Lis som va skvallermaffians ledare. Ho så ut som en Bond-skurk me kortti hår o mustasch. Ja tror int ho levär namejr, ja tyckt Walfrid sa he på Olofas begravning.

Olof, förästn va ju tär vi Emet

just he kvälldi. Bengt sku no int ha våga tala me me om int Olof sku ha bucka till a så a foll hövustupa i knää på me. He va he enda bra Olof dzo, ha va ganska frissam annos.

Va hejtt ha som too betalt i kassa nu igen? He va väl Margaretas broder, men va fääsingen hejtt a...

-”BEENGT, va häjjt han som too bitalt i Emets kassan tå man sku in?” He e nu självaste fääsingen om int man ska koma ihåg na namne namejr!

-”Bruno hejjt an ju”. Klart Bengt kombä ihåg, ha minns ju allt från förr i tin. Ha vejt va Bruno hejter men ha vejt int va a ska ta från handilsbode fast man lägger lappi i hande på a..

Jaa, husomhelst låta Bruno me fa in uta ti bital imilla, ja tror a

va liti förtjust i me. Men san ja rååka Bengt fick ja noo alltjämt betal fö me.. Men he va ju värt e fö ja fick ju dans me Bengt. Fast ha va värt e föst tå Bengt hadd lärt se ti dans, så fram ti he sku ja ha kuna fa gratis, faktiskt. Men he va fiinan bild, ja ha int tänkt på hetee kvälldi på 40 år. Na nytta ska man ju ha åv båånbååne, di gräver fram minnen åt ejn på vinden. På tal om henna, jyst så, skååni ha du somna på såffo. E mommo diin verkligen så tråki?

Ja sku ha måsta läsa bamse iställi fö ti biräätt om hu ja å moffa rååkist. Dagens ungdomar, ni halls int ens vaken.

Nåjaa, du behöver int veta allt om hedee kvälldi. Jag och Bengt vejt ju...

Nikolina Saari

Nikolina Saari Ålder: 17 år Hemort: Esse, men jag studerar vid svenska privatskolan i Uleåborg På fritiden: sysslar jag med styrketräning och när jag har tid läser jag gärna en bok. Min absoluta favoritförfattare är Stephen King. Jag skriver mycket noveller bara för nöjes skull, men författaryrket är inget jag skulle satsa på.

Varför valde du den här bilden: Jag valde bilden från Emet för att jag kände igen stället. Jag har varit där och kunde verkligen föreställa mig vad som händer på bilden. Just därför skrev jag på dialekt, för när jag föreställde mig situationen pratade ingen standardsvenska, snarare en blandning av olika österbottniska dialekter.

Revypasset – vilken revy väljer du?

Det är inte alltid helt lätt att hitta den perfekta gåvan eller julklappen. I sådana lägen kan det allra bästa vara att låta mottagaren själv få bestämma lite över sin present. Att dessutom vara säker på att mottagaren får sig ett gott skratt gör det också roligare att ge presenten.

SÖU planerar som bäst ett så kallat revypass. Passet skulle berättiga inträde till vilken som helst av de revyföreningar som medverkar. Revypasset passar utmärkt som gåva eller julklapp eftersom mottagaren själv bestämmer vilken revy man besöker. Meningen är att både företag och privatpersoner ska kunna

köpa revypass till sina anställda, släktingar och vänner. I revypasset deltar de flesta av SÖU:s föreningar som ordnar revyer.

I detta skede är revypasset under planering, men mera information om hur man går tillväga för att köpa ett revypass kommer snart på SÖU:s hemsida och facebook.

Det kunde gå vilt till på danserna förr konstaterar Jorma Malinen som jobbat som polis i över tre decennier.

Ungdomarna lever och mår bra Slagsmålen var fler till antalet, och pojkarna var större och starkare förut. Det säger Jorma Malinen som varit på många evenemang under sin tid som polis.

Polisyrket var aldrig någon dröm för Jorma Malinen. Men efter militären och en tids jobb på Keppo foderkök uppenbarade sig en tjänst som polis på det som tidigare hette Nykarleby länsmansdistrikt.

Utan utbildning började Malinen av en slump arbeta som polis, men kom efter tre månaders jobb in på polisskolan. Hösten 1978 började han sedan sin karriär. I dag är han en nöjd och lite otålig pensionär och har många historier i bagaget.

Malinen skrattar när han berättar om en av de första gångerna han var med som polis på en dans.

Han hade inte ännu fått sin polisuniform, och bara det gjorde det lite svårare att inge respekt.

Då gick det inte att bara prata sig ur diverse situationer.

– Det var en man som tagit med sig kedjan ur motorsågen till dansen. Jag antar att han ville visa hur duktig han var med kedjan när han stod och viftade runt med den, berättar Malinen.

Kedjan flög till slut i diket, och Malinen sprang snabbt efter och plockade upp den. Mannen som bjudit på showen fick snällt åka med polisbilen till butkan. Och han var nog inte den enda som fick gå samma öde till mötes.

– På danserna förr var det hård trafik till butkan i Nykarleby.

Som mest kunde vi ha in tio till femton personer en kväll, skrattar Malinen.

På åttiotalet var danserna stora och drog som mest flera tusen besökare. Man fick inte vara berusad på evenemangen, och det fanns heller ingen alkoholutskänkning på områdena. Men nog dracks det en hel del av det man hittade i bakluckan på bilen eller av det man gömt i något buskage.

– Det vanliga förut var att man blev arg över att man inte slapp

in till dansen för att man var berusad, och då var det vanligt att det uppstod slagsmål, säger Malinen.

Och slagsmål fanns det gott om förr. Stora gäng kunde slåss mot varandra, och den ena pojken var starkare än den andra. Malinen säger att pojkarna var större och kraftigare förr, vilket han tror beror på att fler hade fysiska jobb på den tiden.

– I dag är de starka pojkarna ofta de som går på gym, och de riktigt starka är inte alls lika många till antalet som de var tidigare, säger Malinen.

Det man som polis kan förbereda sig på under evenemang är att något inträffar. Malinen berättar om den gången han plötsligt såg en man lyfta upp en stor och tung cykelställning från marken.

Riktigt farlig blev situationen när mannen bestämde sig för att slänga ställningen runt sig.

– Den gången hann alla väja undan. Men just det han gjorde är något som kan ses som helt normalt beteende och något som

kan hända på evenemang, menar Malinen.

Gatulivet i allmänhet har blivit värre och övergreppen har blivit fler. Förr var det stora gäng som slogs, i dag angriper flera personer en ensam individ.

– Slagsmålen finns nog ännu i dag kvar, men de ser annorlunda ut. I dag är det mycket vanligare att ett gäng angriper en enskild person, säger Malinen med en allvarlig ton.

Men med det menar han ändå inte att det var bättre förr. Malinen säger att ungdomarna alltid har varit glada typer, och att det många gånger är de som är över femtio år som ställer till problem.

– Ungdomarna lever och mår bra, och det har de alltid gjort!

Något som också har ändrat över tid är att danserna blivit färre, och att kroglivet är det som nu drar folk. Förut var det vanligt att man for in till centrum i Jakobstad för att lifta till dansen.

– Flickorna stod i gathörnen

och väntade på att bli upplockade. Pojkarna fick ibland köra många varv innan de hittade den rätta att plocka upp, skrattar Malinen.

Malinen själv menar att han aldrig har plockat upp någon, kanske någon enstaka jeppoflicka och kört dem till Nykarleby. I polisbilen däremot har han fått köra många i åldersgruppen 15–17 år som varit i behov av en skjuts hem. Också bekantas bekanta har fått lift någon gång med polisbilen.

Nu har Malinen varit pensionär i över ett halvt år och känner att det börjar bli långtråkigt. Några veckor i höst har han spenderat på en potatisåker och jobbat. Att bara gå där hem och slappa är inget för honom.

– Att bara sitta där hemma och dega är inget för mig. Jag vill att det händer något.

Text och foto: Sofia Sundholm

Hjärtat klappar för

barnteater Kaija Grannas är ett känt ansikte för den teaterintresserade. Hon har medverkat i otaliga revyer och sommarteatrar, samt agerat på professionella scener i Vasa. För den stora massan blev hon känd som fammo i KAJ:s ”Pa to ta na kako”. Hon har även fostrat många av skådespelarna som agerar på ungdomsföreningarnas scener.

Kaija Grannas har alltid varit en teaterapa. Hon är född under kriget, och då fanns inte så många möjligheter att uppträda. Skolans julfest var en av årets viktigaste händelser för då fick hon ställa sig på scen och underhålla.

– Det bästa med teater är kicken man får av att gå in i en roll. Det finns också ett stort nöje i att roa publiken.

Teatern ger livsglädje och en känsla av att jag duger till något.

Barn och djur ligger Kaija nära hjärtat. Det var nära att hon hade utbildat sig till att bli ungdomsledare, men det var inom vården hon hamnade och hon jobbade på akuten på Vasa centralsjukhus i över trettio år. Hon bor i Veikars med sin man, och barnbarnen och sonens hund Wilma är ofta där på dagarna.

Det var egentligen fotbollens fel att hon halkade in på teaterundervisning. För att skrapa ihop pengar till fotbollslaget som hon tränade började hon sätta upp teaterföreställningar med flickorna i spetsen. Under årens lopp har hon undervisat hundratals barn i bland annat Smedsby, Skatila och Gerby, och det händer med jämna mellanrum att före detta teaterelever kommer fram och ger henne en kram. Föreningarna fick också upp ögonen för henne och hon har medverkat i Korsholms Teater, Oravais Teater och Smedsbyrevyn. Hon har även spelat på Wasa Teater och Vasa stadsteater.

Visste du att..

Kaija och Wilma hemma i trädgården.

SÖU:s medlemsföreningar får: - råd och tips gällande evenemang, mötesteknik och projektadministration, bokföring och IT med mera - tillgång till SÖU:s projekt som gynnar föreningar, barn och ungdomar - tillgång till en kostnadsfri räddningsplan för föreningshus - möjlighet att delta i förbundets evenemang och kurser - regelbundna medlems- och informationsbrev från förbundet - förmånligt hyra vår mobila biografanläggning samt ljud- och ljusutrustning - tillgång till kopieringsmaskin och mötesrum på SÖU:s kansli - tillgång till 1 timmes konsultation med jurist - bokföringstjänster såsom hjälp med bokslut och deklaration - möjlighet att ansöka om statliga renoveringsbidrag för föreningshus - möjlighet att ansöka om stöd för tea-

En produktion som Grannas minns med värme är ”Lumpänglar” på Oravais Teater.

terverksamhet, både produktions- och marknadsföringsstöd, från vår takorganisation FSU - SÖU bevakar lagstiftning och håller kontakter med beslutsfattare, finansiärer, myndigheter och andra organisationer för att gynna medlemsföreningarna SÖU:s medlemsföreningar har tillgång till ett webbpaket som innehåller: - en egen hemsida med bland annat en evenemangskalender - ett platsbokningssystem för t.ex. teaterföreställningar eller loppisbord - ett medlemsregister och ett bokföringsprogram SÖU:s medlemsföreningar har följande förmåner gällande marknadsföring av sina evenemang: - 30-50% på annonser i ÖP - 30% på annonser i Vasabladet, ÖT och Syd-Österbotten

– Annika Åman skrev rollen Skäri Hilma enkom för mig. I föreställningen medverkade många barn, och de blev väldigt kära för mig och vi håller fortfarande kontakten.

Hon har hjälpt otaliga barn att hitta självförtroende under teaterkurser i Vasatrakten.

– Man ska inte tvinga barn att göra något, men när barnen själva får skriva manus och spela upp det som de själva har hittat på brukar de göra det med stor entusiasm, säger Grannas.

FSU:s Teaterkalas har varit en morot både för henne och teaterkursdeltagarna. Att under en sommarvecka åka iväg med en hel busslast med barn är inget som har skrämt henne. Grannas har varit noga med att mobbning inte får förekomma på hennes kurser. Genom att barnen själva skapar sina pjäser lär de sig att arbeta i grupp, och att respektera varandra.

– Det är roligt att se att många har fått mersmak för teater och fortsatt vidare till amatörteatrar eller till och med till professionella scener.

Det har gått ungefär fem år sedan Kaija senast ledde en barnteaterkurs. Nu är hon pensionär, men schemat är trots det fullspäckat. I höst medverkar hon i Vasa stadsteaters ”Niin kuin taivaassa”.

– Det är en stor skillnad mellan att stå på scenen i en amatörteaterproduktion och på en professionell teater.

På en sommarteater är det inte så strikt, men gemenskapen blir väldigt stark. På en professionell teater är det mer allvar och publiken har större förväntningar.

Jag tycker om båda!

– Ungdomsföreningarna är en jättebra startpunkt för teaterintresserade ungdomar, genom teater får man självförtroende och många nya vänner.

Text och foto: Caroline Mård

- 50% på biljettförköpstjänst hos NetTicket - möjlighet att gratis puffa för sina evenemang i ÖP och på öp.fi - möjlighet att medverka i SÖU:s dansoch teaterkalender SÖU ordnar kurser för bl.a.

- ordningsvakter - hygienpass - serveringspass - föreningskunskap - dans - teater - samt kurser enligt behov Vad krävs av föreningarna då?

- att man betalar sin medlemsavgift (nu 70€/år) - att man uppdaterar rapportblanketten årligen - att se till att vi har korrekta kontaktuppgifter till dem

Kalle Wilson, Johan Langels, Anders Häggblom, Sture Höggblom och Lars Langels spelar pidron varje tisdag, åtminstone.

Pidron - nästan på liv och död Tisdag kväll klockan 19.30 är en helig tid. Mycket ska till för att någon av lagmedlemmarna i Nämpnäs uf 1 ska missa veckans pidrobatalj. Åtta år i följd har laget tagit sig vidare till SÖU:s stora pidrofinal och fyra gånger har de stått högst upp på prispallen. Nu vill vi veta vad som är hemligheten bakom framgångarna.

avtagit, och lagmedlemmarna har haft paus under sommaren och knappt hållit i en kortlek.

Innan ringkvalet börjar i oktober kommer laget att spela några träningsmatcher.

– Tjusningen med pidron är att den fyller en social funktion.

När vi träffas på tisdagarna så diskuterar vi jakt och fiske mellan partierna, alla tankar på jobb försvinner, säger Johan Langels.

Laget består av Lars Langels, Kalle Wilson, Johan Langels, Anders Häggblom, Sture Häggblom och Sivert Nybacka. De äldre herrarna har spelat tillsammans sedan sjuttiotalet och ”ungdomarna” Johan och Anders har varit med sedan barnsben.

– Ett tag tog pidron över sällskapslivet i byn. Alla spelade!

När sittplatserna inte räckte till i sommarstugan hände det att man satte sig i bastun och spelade, berättar Sture Häggblom.

Man kunde tycka att spelet skulle bli tråkigt till slut, men nej.

Varje parti bjuder på nya möjligheter. Trots att man har ”hålat” eller fått bedrövliga kort en runda kan turen ha vänt lagom till nästa omgång.

– Vi sörjer inte våra förluster någon längre tid, och vi blir inte stridande om någon råkar göra ett misstag under spelets lopp.

Det bästa med pidron är att det finns ett element av chans. Ett drag som är rätt en gång kan vara katastrofalt i nästa omgång.

Efter omgångens slut analyserar spelarna gärna korten och funderar på hur det hade gått om korten hade fallit annorlunda.

– Det är genom analyserna som man lär sig spelet, säger Anders Häggblom.

När lokalen var nybyggd på sjuttiotalet var det pidrospel som gällde nätterna igenom.

– Det hände att någon for direkt till morgonskiftet från lokalen, berättar Kalle Wilson.

På hösten och våren tävlar Nämpnäs uf 1 om en finalplats mot de övriga lagen i sjunde ringen. Det brukar vara jämna kamper, men ofta lyckas nämpnäsborna knipa en finalplats.

– Det svider mest om vi förlorar mot det andra laget i byn, säger Sture Häggblom.

Pidron blev nästan för dominerande, när man bjöd hem gäster förvissade man sig om att man skulle få jämna lag, och man hörde sig för om att alla kunde spelet. Numera har pidrofrenesin

SÖU:s pidrofinal brukar äga rum i månadsskiftet mars-april och då tävlar alla de bästa lagen om segern. Alla tävlar mot alla och ofta avgörs segern först när den sista matchen är spelad. Nivån är

Nämpnäs uf har under åren deltagit flitigt i SÖU:s turnering, ofta med flera lag. Klipp från ÖP 1979.

hög och lagen har inte råd att förlora mer än ett par matcher om de vill ta hem segern.

Ringkvalet och finalen spelas av sexmannalag, och under varje match spelar laget vid tre bord.

Vem som spelar i par med vem avgörs genom lottning.

– Vi har spelat ihop så länge så för vår del spelar det ingen roll vem vi spelar tillsammans med, vi känner varandra så pass bra så vi vet hurudana kort lagkamraten har om han bjuder åtta till exempel, säger Lars Langels.

Laget har varit med om många minnesvärda matcher. En final som de sent kommer att glömma är finalen i Bertby. Ett lag som hade som vana att fundera väldigt länge på varje drag gjorde att finalen drog ut på tiden och ärtsoppan tog slut och någon var tvungen att hämta mer mat.

Så vad är hemligheten bakom Nämpnäs uf 1:s framgång?

– Det är kontinuiteten, den goda stämningen och sämjan som gör laget framgånsrikt.

Samt inställningen att vi alltid går in för att vinna, säger Sture Häggblom.

– Vi brukar fira med en whisky om vi vinner, och om vi förlorar tar vi en whisky i alla fall, berättar lagmedlemmarna.

Text och foto: Caroline Mård

Privat läkarcentral som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till privatpersoner, företag och organisationer.

För allt du bryr dig om!

Vi erbjuder service av bl.a.

• allmänläkare inom företagshälsovård • specialläkare inom företagshälsovård • specialläkare • sjömansläkare • företagshälsovårdare • företagsfysioterapeut • företagspsykolog • bioanalytiker Mottagning i Närpes, Närpesvägen 16 B, 64200 Närpes Kristinestad, Östra långgatan 51 B, 64100 Kristinestad

TIDSBOKNING MÅNDAG-TORSDAG KL. 8-16, FREDAG KL. 8-15 PÅ TEL. 06 781 2080

Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

TRAFIKSKOLA B-KURS I BYGDEGÅRDEN ONS 2.11 KL 16.00

Försäkringsbolaget för allt du bryr dig om

AL CONSULTING

Farsdagslunch 13.11

Rönn Putte Rune

NYA KURSER I MALAX

Har du något som är extra viktigt och speciellt för dig? Tillsammans fixar vi den bästa försäkringslösningen! Bekanta dig med våra försäkringar på www.folksam.fi

Bokföring Fakturering

Salladsbord delux * * * Bräserad fläskfile eller Ugnslax med lök och räksås * * * Kaffe med lyxig kladdkaka eller havtorns cheesecake

(t.ex vägavgifter)

Löneräkning Kopieringstjänst

PIZZA RACE 6.11 MOPEDKURS I BYGDEGÅRDEN

Stenbrytaren

06-3178174 eller 050-5465021 lisbeth@ronn.net

Linda Backgren-Holm 050-5575178 Annette Östman 050-5997878 alconsultingmolpe@gmail.com

Korsnäs • 06/3641 152 Må-To 8-18 • Fre 8-22 • Lö 12-22 • Sö 12-19 WWW.STENBRYTAREN.fi

KÖK

Alltid monterade och provkörda!

STIHL BG 56 Lövblåsare

Vi har även

AR SKJUTDÖdeRR ller! i olika mo

garderober, hemvårdsrum, badrumsinredning, dörrar Alla möbler inklusive anpassade storlekar.

Vaasan

Öppet Må-To kl. 9-15

Restaurang

LÖ 4.2.2017 KL 9-16 (LUNCH INGÅR)

VÄLKOMNA!

Vi nns i Andelsbankens hus i Molpe

8 € alla pizzor

www.keittiokalustetukut.fi

KEITTIÖKALUSTETUKKU

299 € STIHL FS 90 Röjningssåg Med 3 st bett • Gräs • Sly • Röj

www.visionliukuovet.fi Öppen må-to 9-18, fre 9.30-17, lö 10-14 tel. 06 315 5878, fax 06 315 5818 vaasa@keittiokalustetukut.fi

STIHL BR 500 Lövblåsare

199 € Stihl MS 181 Erbj. 299 € • Volym 32 cm • 4,3 kg Stihl MS 193 CE Erbj.

399 € • Volym 30 cm • 3,3 kg Stihl MS 170

599 €

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

Erbj.

3

3

439 €

Björnvägen 1, 65350 VASA

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modelle r!

Ultralätta motorsågarr

Cirkelv. 15, 65100 Vasa

VIKING MB 448 TX

STIHL RE 129 PLUS

Gräsklippare pp

Högtryckstvätt

429 €

VIKING GE 140L Kvisthack thackk

399 €

399 € tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Arbeta säkertt och användarrvänligt med STIHL skydds-utrustning!

Fråga efter paketpris.

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Båttrailer fr. 850 € Släpvagn fr. 850 € -Service av lantbruks- och skogsmaskiner -Försäljning o. service av småmaskiner • Motorsågar • Jordfräsare • Gräsklippare -Försäljning av reservdelar o. tillbehör

Tommy Söderbacka, Petra Söderbacka, Johan Forsman och Joakim Påvall på andra ringens dans.

Joakim Påvall i Ytteresse UF är initia- Mårten Skog från Lillby UF rycker in som ordtivtagare till dansen. ningsvakt i Ytteresse.

Alla med i ringdansen! ”Finns det kaffe?” Till all lycka är svaret ja. Drygt en timme innan dansen ska börja droppar kvällens funktionärer in, en efter en. Den här vackra men kalla septemberlördagen är det Andra Ungdomsringen som är arrangör, och föreningsaktiva från hela Pedersöre drar sitt strå till stacken.

Kvällens dans är ett samarbete över föreningsgränserna. Ytteresse UF har årligen en dans på höstkvisten, men i år var det problematiskt att få ihop tillräckligt med talkofolk i den egna föreningen, därför kastade ordförande Joakim Påvall ut frågan till de övriga föreningarna inom Peder-

söre om det skulle vara möjligt att ordna dansen i Andra Ungdomsringens regi. Eftersom föreningen har en stuga i Ylläsjärvi som kräver en hel del renovering är all extrainkomst välkommen, alltså var det inga större problem att locka med funktionärer från andra föreningar.

– Förhoppningsvis kan vi göra en gemensam dans till en tradition, säger Johan Forsman som är ordförande i Andra Ungdomsringen och i Forsby Bollklubb.

I kväll behövs café- och barpersonal. Några personer ser till att parkeringen löper smidigt, några turas om att sitta i biljettluckan

och givetvis behövs även ordningsvakter. Innan dansen börjar går Joakim Påvall igenom rutinerna med de inlånade ordningsvakterna. Mårten Skog från Lillby UF och Janne Pettersson från Forsby Bk får dra på sig västarna och bege sig ut i kylan.

Melissa Mattjus och Ida Lillqvist från Purmo Uf blir kommenderade till caféet, det är de som ska förse dansarna med kaffe under kvällen.

– Hur brukar ni göra? Vi vill ju inte förstöra ert system, säger Lillqvist.

Ett tjugotal husbilar har radat upp sig på parkeringen framför

Mats Finne och Johan Forsman från Forsby Bk i biljettluckan.

Andra Ungdomsringen Andra Ungdomsringen är en centralorganisation för ungdoms-, hembygds- och liknande föreningar inom Pedersöre, Larsmo och Jakobstad. Föreningens mål är att vara ett samlande organ för ungdom och ungdomsföreningsverksamhet inom nämnda område samt att vara en förenande länk mellan medlemsföreningarna och Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU).

paviljongen. De anlände långt innan halv åtta då Nilzons börjar spela upp. Dansarna är ute i god tid, cirka fyrtio personer har betalat in sig redan innan dansen officiellt har öppnat. Men Mats Finne och Johan Forsman i biljettluckan klagar inte, målet ligger på 300 besökare. ”Sitter ni här?”, utbrister en besökare. Han syftar på att herremännen i biljettluckan vanligtvis håller till i Forsby.

– Majoriteten av besökarna kommer knappast att märka att funktionärerna inte är föreningens eget folk, tror Forsman.

gott, men förhoppningen är att det ska bli ännu bättre. Redan nu ser föreningarna till att inga danser krockar med varandra, men drömmen är att föreningarna ska kunna börja låna funktionärer av varandra.

– Det måste finnas en vilja till samarbete för att få saker att funka. Många föreningar kämpar med att engagera talkokraft, och det är en utmaning att motivera föreningsaktiva att jobba för andra än specifikt för den egna föreningen, konstaterar Forsman.

Text och foto: Caroline Mård

Samarbetet inom andra ringen är

Melissa Mattjus och Ida Lillqvist från Purmo UF sköter serveringen.

Medlemmar: Forsby bollklubb, Purmo ungdomsförening, Lillby ungdomsförening, Kållby Samlingshus, Ytteresse ungdomsförening, Överesse ungdomsförening, Sundby ungdomsförening, Lappfors ungdomsförening, Pedersöre teaterförening och Teater Jacob.

Verksamhet: Upprustning och uthyrning av ”Pedesi Pörtti” i Ylläsjärvi. Arbeta för ett gott samarbete mellan föreningarna.

Anna Bondestam Som finlandssvensk författare sticker 15,Anna Bondestam (1907–1995) ut. Hon kommer från arbetarklassen, är österbottning och kvinna – under en tid då de flesta finlandssvenska författare har en helt annan social bakgrund. Bondestam skriver dessutom epik och skildrar bygdernas människor under en period då modernism och självspegling är i ropet.

Hennes böcker trycks ändå i stora upplagor, recensenterna är förtjusta, hon prisbelönas – ändå känner hon sig som en outsider, att hon inte hittar en 260 sidor, roll som överensstämmer med hennes ambi- rikt illustrer ad tioner och mål. Författaren Pia Heikkilä tecknar fem bilder av Anna Bondestam: hennes lyskraftiga föräldrar, banden till Jakobstad, uppväxten inom socialdemokratin, den intellektuella läggningen och klassresan.

Fira jul i Lappland Julresa till Äkäslompolo 22 – 27.12.2016 Kom och upplev en stämningsfull jul och dela gemenskapen vid Raitismaja.

Rikligt julbord och gemytligt kvällsprogram. Reseledare Björn och Noomi Elfving. I priset ingår busstransporter och logi med helpension. Buss med start från Vasa och påstigning norrut.

I SFV:s biografiserie har även publicerats: Victor Westerholm Aleko Lilius Eirik Hornborg Alma Söderhjelm

Se våra andra resor på webbplatsen www.raitismaja.fi

Pris 550 €

Claes Cedercreutz Algoth Niska Valdemar Nyman

Erik Cainberg Helena Westermarck Hilma Granqvist

Alla SFV-biografier kostar endast 15 e Beställ på redaktion@sfv.fi eller 09-6844 570 eller fråga efter böckerna i välsorterade bokhandlar.

Läs mer på www.sfv.fi/bok Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830

info@raitismaja.fi

www.raitismaja.fi

ETT URVAL AV VÅRA KOMMANDE RESOR Nyårsresa • Nyårskryssning med Viking Grace Teater och musikaler • Fantomen på Operan, Stockholm • Mamma Mia the Party, Stockholm

Verso 91 Inflyttningsfärdigt från

122.249€

NYHET!

Inflyttningsfärdigt pris inneh. vattenburen golvvärme utan värmekälla, eldstad och skorsten. Huset på bilden har tilläggsutrustning.

www.kastelli.fi www .kastelli.fi

Verso är ett hem som har det du behöver och inget extra.

Verso är förmånlig, ekologisk och kan anpassas så att det passar dig oberoende av i vilket skede av livet du befinner dig. Tag kontakt med oss så bokar vi ett planeringsmöte!

KASTELLI-HUS VASA,Storalånggatan VASA ,Storalånggatan 60 Mikael Boberg 046 850 3590 Johan Wikar 040 197 1629 KASTELLI-HUS JAKOBSTAD, JAKOBSTAD, Skolgatan Skolgatan 5 Johan Wikar 040 197 1629

NHL – Toronto Maple Leafs - med Leo Komarov

+lk

LÄS MERA PÅ

ETT SMART SÄTT TILL EGET HEM

Kommande resor ut i Europa • Midvinterdag i St. Petersburg • Fotboll i England - Liverpool vs Arsenal • Almuñécar 3 veckor • Mickes matresa

Allt detta och mycket, mycket mer...

Ta kontakt med oss för mer information eller om du vill boka!

Kundtjänst, tel. 020 743 4520 info@ingsva.fi • www.ingsva.fi

31.12-1.1 5-8.1 & 3-5.3.2017 24-26.2, 16-19.3 & 31.3-2.4.2017 11-13.2.2017 3-6.3.2017 4-24.3.2017 31.3-7.4.2017 20-25.2.2017

Biograf i lokalen Det är en grå och kylig fredagseftermiddag i september när SÖU:s mobila bioutrustning anländer till Nyby byaförening i Petalax. Det är perfekt väder för en filmkväll!

SÖU:s kulturombudsman Jan Lindholm ansvarar för kvällens filmvisning. Efter en titt på Nybygårdens invaramp konstaterar han att den tyvärr är för smal för utrustningen och vi får tänka om. Bilkärran med utrustningen dras i stället direkt till trappan där luckan till kärran får fungera som provisorisk ramp och vi kan börja lasta ur.

Föreningsaktiva från Nyby byaförening är redan på plats. De har radat ut cirka hundra stolar i salen och fixat popcorn och annat snacks som finns till försäljning.

– Vi har köpt allt från den lokala butiken och kommit överens om att vi får lämna tillbaka en del av det som inte blir sålt under kvällen, berättar Irene Enbacka som driver barnsektionen tillsammans med Annika Åstrand.

Det är första gången de ordnar bio i lokalen och i övrigt ägnar man sig främst åt barnverksamhet i föreningen.

Bioutrustningen rullas in i lokalen och packas upp. Affischer med kvällens familjefilm ”Hitta Doris” sätts upp i aulan. Filmduken spänns upp och högtalare placeras ut i lokalen. Sen är det en hel del sladdar som ska kopplas innan det är dags för filmförevisning en timme senare.

En halvtimme före filmvisningen ska börja dyker de första besökarna upp. Samtidigt är utrustningen färdigkopplad och en testvisning görs. Men det är något som är fel. Den svenskspråkiga dubbningen är inte som den ska vara och en problemsökning inleds. Ljudet av ivriga besökare i aulan växer sig högre och efter några samtal till kollegor och filmdistributörer hittas felet och allt är klart för visning. Klockan är sex och dörrarna öppnas för en ivrig publik på 80 personer.

Efter förevisningen möts jag av många glada miner i aulan. Karl Wik, 8 år, tycker att filmen var rolig och spännande och mamma Sabina tycker att evenemanget var bra ordnat.

– Också lillasyster på 5 år orkade sitta stilla och filmen var inte heller för skrämmande för henne, berättar Sabina.

Femtonåringarna Fanny Hermans och Martina Storsjö är också nöjda med visningen, och skulle gärna se en svensk komedi i lokalen.

Svenska filmer är något som också Jan Lindholm rekommenderar åt föreningarna eftersom utbudet på de finländska biograferna är begränsat.

– ”En man som heter Ove” drog stor publik på föreningarnas filmvisningar i vintras och lagom till jul i år kommer ”101-åringen”, uppföljaren till komedin med Robert Gustavsson, berättar Jan.

Släpvagnen med bioutrustningen är framme Bioduken spänns upp och högtalare placeras vid Nybygården. ut i salen.

Många föreningar passar ofta på att visa två filmer när de hyr utrustningen, en barnfilm på eftermiddagen och en film för vuxna på kvällen. Detta för att kunna locka en större publik. Filmerna varierar i pris och tillgänglighet, men det är oftast enklast och billigast att få tag på nya filmer.

Föreningar kan till och med visa en film i lokalen samma dag som den har premiär på riktiga biografer.

Jan beställer, hämtar och laddar sedan upp filmen i projektorn.

Sedan är det oftast Anders Hedström som är timanställd som kommer ut och visar själva filmen. Anders visar även filmer på biografen i Närpes och har bra koll på både teknik och filmutbud.

Jan rekommenderar att man tar kontakt en månad före planerad visning. Då får också föreningen tid för marknadsföring av filmvisningen och möjlighet till fler besökare. Fredagar och lördagar lämpar sig bäst för filmvisning, men också skollov har varit populära bland föreningarna.

– Det enda föreningen behöver göra inför själva visning är att vara på plats och öppna lokalen cirka två timmar före visningen, rada ut stolar i salen och fixa snacks till besökarna. Snacksförsäljningen är en chans för föreningen att dra in lite extra pengar på evenemanget, berättar Jan.

Projektorn installeras av Jan, SÖU:s kulturombud, som får telefonstöd av Anders.

Irene Enbacka och Ingela Granqvist säljer Martina Storsjö och Fanny Hermans vill snacks och biljetter till kvällens förevisning. gärna se en svensk komedi i lokalen.

Förbundets mobila bioutrustning är populär bland medlemsföreningarna och allt fler vill testa det enkla sättet att ordna ett evenemang i lokalen. Passa på ni också!

Text och foto: Malin Andtbacka

Publiken, ikväll 80 personer, är på plats och filmen kan börja.

Sofia fixar med beställningar och infotexter.

Magnus har inte satt sin sista potatis, men däremot digitaliserat sin sista ÖP.

13.9.2016 - En dag på SÖU

Vad gör ni riktigt på SÖU? Dricker kaffe och fyller i papper? Japp, naturligtvis dricker vi kaffe och en hel del administrativt hör till våra måsten. Många känner till SÖU:s evenemang, revykavalkader, okesterparader, SÖU-Rock, vi arbetar även med den egna tidningen ÖP, vår mobila biograf samt med olika tidsbestämda projekt. Normalt består personalstyrkan på kansliet av åtta–tio personer. Det så kallade centralkansliet består av en verksamhetsledare, en ekonom och en person med ansvar för kontakten till föreningarna samt kulturfrågor.

Drygt halva personalstyrkan är anställd på projektbasis. För att ge en liten inblick i vårt arbete får ni här följa med tre av de anställda under en vanlig arbetsdag, tisdagen den 13 september 2016.

Jonas ”Josip” Rönnqvist, verksamhetsledare 9:55 Startar dagen lite senare, vi har styrelsemöte på kvällen. Börjar med att gå igenom mailkorgen. I den finns allt från förfrågan om lediga jobb till info om seminarier och möten.

10:02 Ringer och pratar med Anders och kollar hur han mår. Han jobbar med vår mobila biografanläggning och i lördags på vägen hem från en visning i Rökiö hade han oturen att krocka med en älg. Det gick bättre för Anders än för älgen och bilen.

10:10 Läser igenom ”Snabbguide vid ansökan om utbetalning i Hyrrä”.

Vi är mitt i redovisningen av vårt projekt Klockars Online och det elektroniska redovisningssystemet är nytt för oss. Försöker få lite ordning på mina timdagböcker. Går sådär.

10:20 Möte med Jenny, vår ekonomiansvarige, genomgång av arbetslagstiftning som ändrats och hur det påverkar våra personalprinciper.

10:55 Telefonsamtal med Tomas, FSU:s verksamhetsledare, administrativa ärenden. Samtalet blir kort, han är hemma med sjukt barn.

11:10 Går igenom verksamhetsplanen för 2017 en sista gång. Texterna har varit klara i en dryg veckas tid men fixar lite med layout och bilder.

hetsinwest. En möjlighet för våra föreningar att söka pengar för att exempelvis bygga utegym eller handikappanpassde WC:n.

11:30 Bekantar mig med handlingar och prisuppskattningar för en renovering i Österhankmo. Föreningen vill ha stöd och hjälp med olika bidragsansökningar. Möte på torsdag.

13:37 Eva-Stina på Aktion Österbotten ringer och har lite frågor kring vinterns revyer och presentkort till dem. Låter som en perfekt produkt för vårt projekt Kulturturism, slänger ärendet vidare till Sofia.

11:55 Läser info från Svenska folkskolans vänner om deras bidrag som kan sökas i september.

12:05 Bryter om tidslinjer vi delar ut till föreningar under jubileumsåret, de ojämna ringarna. De jämna trycktes och började delas ut i förra veckan.

12:30 Ger över datorn till Malin så hon får korrekturläsa tidslinjer medan jag går på lunch. Blir snabblunch från hamburgerleverantören ett stenkast från kansliet.

13:10 Magnus, som är sista dagen på jobb, kommer in och diskuterar avslutande av e-postkonton, lösenord till datorn och annat praktiskt.

13:33 Samtal med Åsa på Aktion Österbotten om deras två temaprojekt Friskinwest och Tillgänglig-

13:54 Kollar upp fjolårsuppgifterna på utdelningen av den Finlandssvenska Bokkatalogen, utdelningsföretaget vill ha mått och vikt för att kunna komplettera sin offert. Utdelningen sker parallellt med ÖP som en köptjänst via vårt aktiebolag Sidwill, Svenska Kulturfonden är beställare.

14:13 Ett paket med reklammaterial för Föreningsfestivalen har kommit till kansliet. Emilia testar både mössa, t-shirt och väska. Knäpper en bild av henne och sätter upp på Instagram.

Sofia på FSU, bland annat om produktionsstöd för föreningarna, teaterkalaset 2017, teaterstatistik med mera. Ber Malin informera vidare till våra föreningar.

15:20 Ann-Sofie, suppleant för femte ungdomsringen, ringer och berättar att hon eventuellt blir lite försenad till styrelsemötet, har en tent efter jobbet.

15:23 Bryter om några sidor av jubileumstidningen, den du håller i handen nu.

15:58 Frågar efter senaste versionen av evenemangsfördelningen av Caroline, hon har samlat in respons från föreningarna och fördelningen ska upp på kvällens styrelsemöte.

16:10 Börjar kopiera handlingarna till mötet, en lunta på över 70 sidor denna gång.

14:32 Jan kommer in och funderar på rutiner kring biografanläggningen.

17:35 Mårten från Kaffehuset August kommer in med mat till styrelsemötet. Genom att deltagarna är från Karleby till Kristinestad och många åker rakt från jobbet till mötet behöver de utfodras. På tom mage fattas inga vettiga beslut.

14:37 Får info om teaterärende från

17:56 PDF:ar tidslinjer och skickar

14:15 Avskedskaffe för Magnus, vemodigt.

Mycket kan man missa men aldrig en kaffepaus. Från vänster: Malin, Sofia, Jenny, Josip, Emilia och kanslihunden Romeo.

iväg dem till Jan på Fram för tryck.

17:58 Styrelsemedlemmarna droppar in en efter en och börjar med mat och lite allmänt skvaller. Förra mötet hölls i juni så det finns en del att uppdatera sig om.

18:17 Johan, SÖU:s ordförande, ringer och vill in, ytterdörren till huset går i lås 18.00.

18:34 Styrelsemötet inleds. Tjugo ärenden på dagens lista. Under kvällen behandlas allt från verksamhetsplan och budget till evenemangsfördelningen och uppdatering av pidroreglerna och mycket ryms däremellan.

22:06 Styrelsemötet avslutas. En del av deltagarna dröjer sig kvar en stund och pratar. God stämning trots långt möte.

22:35 Släcker och låser och lämnar kansliet för dagen. Konstaterar att det är ovanligt lite folk utanför Ollis för att vara en tisdag mitt under studiesäsong.

00:37 Kollar mailen en sista gång i ryggläge på sofflocket så att jag inte glömt något under dagen. Kommit en fråga kring Orkesterparaden men den överlever säkert tills imorgon.

Malin på plats vid Purmogården. SÖU besöker årligen cirka 50 av sina 124 föreningar genom kurser, möten med mera.

Att verksamhetsledarens skrivbord är städat sker lika ofta som Finland vinner Jenny och Malin på lunchpaus. fotbolls-VM.

Sofia Sundholm, Kulturturism

projektledare

07:53 Träffar Malin ute på gården.

Hon är ovanligt tidigt ute, så måste förstås kommentera och skratta åt den saken.

07:54 Låser upp dörren till kansliet.

Lampan har lämnat på sedan i går.

Ligger en hög med tröjor på en stol som ska bli SÖU-tröjor. Provar två olika storlekar, bestämmer mig för den större, tar den mindre.

07:59 Knäpper på datorn och läser ett mail jag fått från Musik & Talang.

Ska om några dagar delta i en paneldebatt under kongressen och får info om festivalpass och mat.

08:04 Gör den obligatoriska morgonkollen genom nyhetssajter och

Malin Andtbacka, projektledare Klockars Online och fältansvarig 07:54 Anländer till kansliet och inleder arbetsdagen med att kolla mailen och den gemensamma kalendern.

08:23 Börjar planera ett tentamenstillfälle för hygienpass i tredje ringen i oktober.

09:00 Kaffepaus med provning av tröjor som skall beställas till personalen.

09:30 Telefonsamtal från Sundom uf gällande ansökan om renoveringsbidrag.

facebook. Läser att man ska göra en fläta om man har en dålig hårdag, he va naa. Kastar snabbt iväg en fråga till Jessica Mattila på Ritz om hon har tid för fotografering till jubileumstidningen och en snabb genomgång om vad debatten på Musik & Talang ska handla om.

08:25 Tänker tillbaka på gårdagens möte på Wasaline med pensionärsförbundet. Jag och Emilia ska vara med på deras kryssning till Umeå för att dra en pidroturnering. 350 glada pensionärer plus arrangörer ska med.

Måste fixa infobroschyrer tills dess.

Det blir nog dagens program.

08:27 Tappar nerverna på min knarrande stol, sprayar den med silikonspray. Nu så! Fortsätter med broschyren.

09:45 Mailkontakt med Aktion Österbotten gällande ansökan om renoveringsbidrag.

10:00 Telefonkontakt med Pensala uf för bokning av lokalen för tentamenstillfälle för hygienpass.

10:17 Telefon- och mailkontakt med Skogscentralen gällande infotillfällen för föreningar.

10:32 Mailkontakt med kursledare på Folkhälsan för bokning av tentamenstillfälle för hygienpass.

10:45 Sammanställning av text över Svenska litteratursällskapets historia och verksamhet till en tidslinje över

08:50 Plockar ur och i diskmaskinen.

Kokar kaffe.

09:10 Resten av personalen droppar in en efter en. Kaffepaus. Allt från bilservice, vädret, ansökningar och ikea diskuteras. Man ska inte underskatta en ordentlig kaffepausdiskussion.

09:50 Gör en beställningslista på SÖU-tröjor. Fortsätter med broschyren.

10:45 Tar en svängom i korridoren för att sträcka på benen och prata med kollegorna. Ibland måste man ventilera tankarna.

11:52 Kollegan Jan bönar och ber om lunchsällskap. Så klart ställer man opp!

SÖU:s 110-åriga verksamhet.

11:05 Uppgörande av budget för tentamenstillfället för hygienpass.

11:30 Lunchpaus.

12:15 Uppdatering av hemsidan med info och anmälning till tentamenstillfället för hygienpass.

12:30 Korrekturläsning av tidslinjer som sänds i tryck.

14:00 Kaffepaus med avtackning av Magnus som är sista dagen på jobb.

14:30 Förbereder kvällens ringträff.

12:40 Fortsätter med infobroschyren. Söker info, skriver en mening, raderar meningen, skriver om den, skriver ett ord, går in och söker nya ord i synonymordboken på nätet, skriver en ny mening... En vill ju det ska bli läsvärt.

har aldrig frukt på kaffepausen annars. Det är något skumt på gång.

Vi avtackar Magnus som jobbat på SÖU.

13:25 Efter några turer i korridoren enas vi om att beställa den glada färgen svart på våra nya SÖU-tröjor.

Skickar in en beställning till tryckeriet.

14:35 Träffar Jessica på Ritz. Pratar om Musik & Talang och fotar henne till jubileumstidningen.

13:40 Josip kommer in i rummet och funderar på revypass. Kanske kan va nåt! Blir morgondagens tankenöt.

14:30 Kommer på att jag har möte i denna sekund på Ritz. Springer iväg.

15:38 Tillbaka på kansliet, för över lite foton till datorn och passar på att redigera dem lite.

16:03 Stänger av datorn och far hem

14:07 Går oroligt runt i korridoren och funderar varför ingen tar kaffepaus.

14:08 Kaffepaus och fruktstund. Vi

14:45 Avslutar dagen på kansliet och fyller i timlistan.

16:45 Inköp av bulla till kvällens ringträff. Träff med Emilia vid kansliet där vi packar bilen full med bulla, infopapper och tavlor med tidslinjer och kör iväg mot Purmo för ringträff.

18:35 Vi anländer till ett soligt Purmo och träffar Anders från Skogscentralen. Föreningsaktiva från Purmo uf är på plats och fixar kaffe.

19:00 Ringträffen inleds med kaffe och en presentation av Skogscentralen om förnybara energikällor och uppvärmningssystem för föreningshus. Sedan fortsätter vi med en pre-

sentation av vad som är aktuellt inom förbundet och vad vi erbjuder medlemsföreningarna. Pågående projekt, 110-årsjubileet, aktuella kurser samt en föreningskryssning och Johannesgalan presenteras. Också ansökan om renoveringsbidrag och uppdatering av räddningsplaner diskuteras.

Samtidigt får varje förening berätta om sin verksamhet och vi svarar på frågor. Träffen avslutas med val av nya kandidater till SÖU:s styrelse.

En tidslinje över SÖU:s 110-åriga verksamhet delas ut där också föreningarnas egen del i förbundets historia finns uppmärksammad.

22:00 Arbetsdagen avslutas tillbaka i Vasa.

Ringträff i Purmo! Vad har SÖU på gång och vem väljs in i styrelsen från andra Halvvägs genom mötet är humöret fortfarande på topp! Fr. v: Johan, ungdomsringen på höstmötet?

Josip, Lenita, Jonas, Ann-Sofie, Sandra, Jessica och Josefine (skymd).

Som verksamhetsledare på Ritz har Jessica Mattila fullt upp om dagarna. Att jobba för en förening har både sina för- och nackdelar, fast fördelarna är ändå fler konstaterar Jessica.

Föreningen som arbetsgivare Skafferiet r.f. är det officiella namnet på föreningen som har verksamhet i den gamla biografen Ritz i Vasa. För många har Ritz blivit känt för alla de evenemang som ordnas där, och färre lär det inte bli om man ska tro verksamhetsledaren Jessica Mattila.

Att ha föreningen som sin arbetsplats är få förunnat. Jessica Mattila jobbar sedan hösten 2013 som verksamhetsledare på Ritz och tycker att det finns många fördelar med att jobba för en förening. Men, förstås också nackdelar. Den största utmaningen för Jessica när hon började jobba var att det egentligen inte fanns någon som skolade in henne.

– Det fanns över femtio olästa mejl den dagen jag började jobba, och jag fick i uppgift att svara på dem. Då var det tur att styrelsen var hjälpsam, skrattar Jessica.

Att arbeta på Ritz är ett ganska ensamt jobb, på samma gång är det mycket självständigt. Det självständiga arbetet är något

som Jessica trivs väldigt bra med.

– Mitt jobb är väldigt flexibelt och framförallt roligt. Ingen dag är den andra lik, och ibland händer det många saker. Min uppgift är att koordinera och se till att saker blir gjorda.

Bland det lite mera negativa med jobbet nämner Jessica bland annat de långa beslutsprocesserna. I en förening tar det oftast längre än på en ”vanlig” arbetsplats.

– Man kan inte bara gå in till sin chef och fråga något och få ett beslut på en gång. Ibland krävs det flera möten innan ett beslut kan tas, och det kan ibland ta flera månader.

ten uppe på evenemangen och att hitta frivilliga som vill jobba. Vi välkomnar alltid nya krafter till vårt gäng på Ritz, säger Jessica.

De största utmaningarna just nu på Ritz är att det händer väldigt mycket. Under de tre år som Jessica har jobbat på Ritz har evenemangen blivit betydligt fler. Nu räknar man med ungefär tjugo evenemang i månaden.

Programmet består av konserter, biokvällar, föreläsningar, open stage-kvällar och mycket mer.

– Det är svårt att hålla kvalite-

Att få publiken att komma till evenemang är en utmaning för de flesta föreningar, och Ritz är inget undantag. Jessica har ändå några tips på hur man kan tänka för att få publiken att komma på det man ordnar.

– För det första, publiken kommer inte om de inte vet om att det ordnas ett evenemang.

Marknadsföringen måste fung-

Som specialförening ser Jessica att den kompletterar andra föreningar och deras evenemang. Ibland ordnas också ganska snäva kulturprogram på Ritz som kanske inte lockar den stora publiken. De här evenemangen behöver ändå ordnas tycker Jessica.

– Vi är öppna för de flesta förslag, men måste förstås också tänka ekonomiskt. Därför ordnar vi ofta de lite snävare evenemangen i samarbete med andra aktörer. Detta för att främst minimera riskerna.

era. För det andra, tvekar man på ett evenemang och funderar om publiken faktiskt kommer, då kommer publiken antagligen inte. Däremot måste man ibland våga ta risker. Att däremot ta för många risker är rent ekonomiskt svårt. För det tredje, tänk på målgruppen.

Ritz blev klassificerad som biograf år 2014. Nu ordnas filmvisningar två kvällar i veckan, och särskilt den äldre generationen har börjat hitta till bion.

– Det är nog något nostalgiskt med bio i Ritzhuset. Målet är ändå inte att bara vara en biograf, Ritz ska vara ett kulturhus till för alla, säger Jessica.

Jessica är också medlem i Svenska Föreningen Brahegården i Kristinestad och har en förkärlek för gamla hus. Och att kämpa med gamla hus är något som ständigt är aktuellt på Ritz.

Lokalen börjar vara ganska föråldrad och i många vrår skulle en renovering behövas. Men byggnaden är museiskyddad, och finansiering för att rusta upp

den är svår att hitta. Dessutom är det många stora beslut som borde tas.

– Nu ska vi få nya garderobsmöbler, så det är åtminstone en förbättring, säger Jessica.

Bilden av Ritz har också förändrats under årens lopp och ses inte längre som en hipsterförening för endast en liten klick av människor.

– Ibland tror vi att vi är hipsters när vi ordnar ett evenemang, men så kommer det bara pensionärer. För hur hipster är egentligen Olle Jönsson från Lasse Stefanz, skrattar Jessica.

Många evenemang är redan inplanerade under vintern och våren på Ritz, och fler lär det ännu bli. Jessica ser ljust på framtiden för både föreningen och det gamla Ritzhuset.

– Jag kan inte prata för hela föreningen och styrelsen, men jag tror vi är på väg åt rätt håll, säger Jessica.

Text och foto: Sofia Sundholm

Nya sätt att arbeta, nya sätt att tänka

DEN STORA FINLANDSSVENSKA

KRYSSNINGEN

3-4 FEBRUARI 2017 KOM MED OCH FIRA FINLAND 100 ÅR! Vi fyller hela fartyget med sång, seminarier, diskussioner, musik, gastronomi, litteratur, dans, glada återseenden, nya bekantskaper, gamla och unga tillsammans.

Mångsidig underhållning med FORK, Marion Rung, Susann Sonntag’s, Frida Andersson, Arne Alligator, Benjamin, Sofia Sida och många fler.

Försäljningen inleds nu.

BOKA DIN PLATS PÅ WWW.KRYSSNINGEN.FI Tilläggsinformation kryssningen@bildningsforbundet.fi eller 040 703 6085 vardagar kl. 10-15

SÖU och ungdomsväsendet är förnyare på många sätt. Liksom ett fyrtorn lyser vägen behöver också föreningsväsendet sina vägvisare.

SÖU och dess medlemsföreningar var en av de folkrörelseaktörer som tog initiativ till att bilda en lokal aktionsgrupp i Österbotten som kunde ta lyra på landsbygdsutvecklingspengar från Europeiska unionen. Aktion Österbotten, som jag är ordförande i firar som bäst 20 år av LEADER-verksamhet i Finland. Som utvecklingsorganisation är vi till för våra medlemmar och för att främja en lokal utveckling överallt i Österbotten.

Föregångaren till Aktion Österbotten, Studiefrämjandet i Österbotten, var i tiderna en informell sammanslutning som med studiecirklar arbetade för att höja på allmänbildningen och föra ut nya tankar och idéer i landet. I efterkrigstidens Finland var det en viktig samhällelig insats.

Dåtidens ombudsmän var välkända överallt i byarna, närapå legendarer.

Då Finland gick med i EU hamnade vi in i en ny värld, på gott och ont. En positiv sak är att vi fick nya verktyg för utvecklingen. Studiecirklarna kompletterades med någonting helt nytt, strategier och projekt.

I Österbotten är vi numera inne på vår fjärde sjuåriga programperiod, där vi fördelar pengar för utvecklingsprojekt och investeringar i landskapet.

Projekt är ett centralt koncept och var då ett helt nytt sätt att jobba. Det har numera blivit ett vedertaget begrepp. Det är samtidigt en viktig anställningsmöjlighet på landsbygden. Själv fick jag mitt första betalda jobb efter studierna i Åbo, som

projektanställd bland annat med kopplingar till Leader 1997. På så sätt fick jag ett fotfäste på arbetsmarknaden på landsbygden.

Projekt kan ha många definitioner, men några centrala aspekter brukar återkomma: en specifik, avgränsad aktivitet, som siktar på ett mätbart resultat och som arbetar med givna resurser. Det finns oftast en given tidsram, en tydlig ram för omfattningen på verksamheterna och en given budget.

SVENSKA BILDNINGSFÖRBUNDET

Projekt betyder inte att det inte finns rum för innovationer. I dagsläget har Aktion Österbotten finansierat över 600 olika projekt sedan 1996. Om vi dessutom delar en gemensam vision och en gemensam strategi i Österbotten så kan vi försöka rikta dessa 600 projektpilar mot ungefär samma måltavla. Ibland känns det som att vi med våra strategier skjuter med hagelbössan på måfå, ibland så märker vi att många små insatser här och där bildar ett gemensamt mönster.

Lyfter vi blicken så ser vi att det runtomkring i Österbotten finns många mänskor och föreningar som är intresserade av samma saker och som vill jobba för en utveckling, som också har potential att gynna grannar och andra runtomkring.

Förmågan att kunna anpassa sig till nya sätt att arbeta och nya sätt att tänka är en viktig framgångsfaktor för utvecklingen – välkommen med din projektidé!

Mats Brandt Kommundirektör i Malax, ordförande i SÖU:s Kamratförening och Aktion Österbotten.

Köttets ursprung har betydelse. Oberoende av veckodag eller årstid arbetar våra producenter med att producera finländskt kvalitetskött.

Tack vare detta kan Atria alltid erbjuda inhemskt kött.

Välkommen på SÖU:s

Orkesterparad!

Dans har genom åren varit en viktig verksamhetsform i föreningarna.Dansarrangörerna är många, danspubliken är stor och många orkestrar har börjat sina karriärer i föreningshus. Med anledning av vårt jubileum arrangerar vi därför en orkesterparad med jubileumstema. Välkomna till Lappfjärd uf den 19 november, danspulvret är redan på plats!

Det har dansats otaliga timmar genom åren i våra föreningar.

Musikstilarna, besökssiffrorna och trenderna har varierat under åren, men intresset har generellt alltid varit stort. Bläddrar man i tidigare utgivna ÖP:n eller läser dagstidningarnas insändarspalter har även debatten många gånger gått het. Ska det finnas både herrarnas och damernas? Hur är det med den så kallade ko-hopen?

Förstörs den österbottniska dansbandskulturen av rikssvenska orkestrar? Får man sjunga på engelska? Är det dans om man inte håller i varandra? Att dylikt engagerat och engagerar är inget annat än ett tecken på att dansen och musiken berör och är betydelsefull.

Den 19 november är det således dags för vår jubileumsorksterparad dit alla dansglada är varmt välkomna. Blir man törstig så sköter Lappfjärd uf om förfriskningarna. Årets upplaga av orkesterparaden bjuder på mycket österbottniskt, men även på ett gästspel från Sverige. Stilmässigt har vi med anledning av vårt jubileum valt att göra paraden till lite av en tidsresa med musik för alla smaker. Det blir mycket renodlad dansmusik men även nedslag i 50-, 60- och 70-talsmusik för att landa i retrodisco.

Oberoende av när din danskarriär var som mest aktiv hittar du

säkert något att bli nostalgisk över denna afton.

Det blir inte heller bara nostalgi, vi har även den stora glädjen att presentera ett helt nytt band.

Tomas Fantz har världspremiär på orkesterparaden. Trots att bandet är nytt är Tomas inget obekant namn i orkestersammanhang. Läs gärna mera om bandet på sidan intill.

Varmt välkomna från när och fjärran på orkesterparad till Lappfjärd! Och som SÖU:s ordförande berättar på annan plats i denna tidning: man kan dansa till nästan allt. Och kan man inte kan man delta i en gratis danskurs inför orkesterparaden!

Evenemanget arrangeras i samarbete med Lappfjärds uf, Axxell samt Närpes Ljud & Ljus.

Gammel-tjo och bugg!

Efter en splittring av dansbandet Milanoz fanns ändå låtarna, glädjen och viljan att spela kvar i tre av de gamla medlemmarna.

De tre bestämde sig för att starta dansbandet Benders, och nu vill de försöka på nytt. Benders spelar låtar av Lasse Stefanz, Vikingarna, Mats Bladhs, Alf Robertson med flera.

– Vi är tre entusiastiska killar som utlovar gammel-tjo och bugg, men också många låtar med lugnt tempo, säger Birger Enholm.

Benders, från vänster: Birger Enholm, Boris Bäcklund, Åke Norrgård.

Alla har hört ”Angelina” Låten ”Angelina” som Marlene skrev till sin dotters dop har toppat danslistan på Radio Vega, och dansbandet Marlenes har många spelningar i bagaget.

Bandet spelar främst modern dansmusik men i repertoaren finns också schottis, samba och allt där emellan.

– Efter flera snabba låtar då man fått svettas brukar vi spela jättelugna låtar så att man får kramas, säger Marlene Östersund som är sångerska i bandet.

Gitarrmusik En äldre gentleman firade 50-årsdag och ville ha gitarrmusik på festen. Johan Emet (gitarr), Egon Veevo (bas) och Victor Nyblom (trummor) for och spelade. I gästboken skulle Emet skriva ett bandnamn, och det första han kom att tänka på var 80-tals barnprogrammet Masters of the universe. Så i ett försök att vara lustig var både bandnamnet och bandet fött och har fortsatt leva vidare.

– Vi spelar 50- och 60-tals instrumental musik. Vi bjuder på surf/rockabillymusik och countrymusik i stil med Chet Atkins, Tarantino och musik ur James Bondfilmer, säger Johan Emet.

70-talsmusik i ny förpackning Med folkhögskolan Axxell i Lappfjärd som bas bjuder ban-

det Under The Hidden Elephant på pop och rock från 1970-talet, bland annat Abba, BeeGees, The Eagles med mera. Hela elva personer står på scen!

Bekant återbesök Sveriges största turnerande mobila disco, Action Disco, kommer att avsluta årets orkesterparad. Lars Martens från Umeå är en rutinerad party DJ och turnerade aktivt runtom i Österbotten på 80- och 90-talet. För många är han säkert bekant från tidigare, och Lars själv känner bra till Österbotten.

– Förut när jag turnerade minns jag att det var full fart på dansgolven, och det räknar jag med att det blir nu också. I Lappfjärd kommer jag att spela hits från 70-, 80-, och 90-talet , säger Lars.

Gratis danskurs!

Kom med på en intensiv danskurs under orkesterparaden!

Under en och en halv timme lär kursdragaren Tommy Räfsbäck ut grunderna i foxtrot och flera nya buggturer. Det utlovas väldigt mycket bugg och lite foxtrot. Allt för att vara uppvärmd tills första bandet äntrar scenen. Kursen hålls i Lappfjärd uf 18.00-19.30. Du hinner alltså hämta andan en stund efter kursen innan dansen börjar 20.00.

Marlenes, från vänster: Alex Söderman, Roger Lagerström, Marlene Östersund, John Gullqvist, Philip Norrvik.

Orkesterparad När: 19.11.2016 klockan 20.00-02.00 Var: Lappfjärd uf Spelschema: 20.00 Benders 21.00 Marlenes 22.00 Johan Emet & The Masters of The Universe 23.00 Tomas Fantz 24.00 Under The Hidden Elephant 01.00 Action Disco Pris: 20€ i dörren (OBS enbart kontanter), 14€ + ev. serviceavgift på förköp via Studio Ticket samt NetTicket.fi och deras ombud (exempelvis Luckan i Kristinestad).

För vem?

För alla som vill dansa, lyssna på musik och träffa folk!

Törstig?

Lappfjärd uf sköter om serveringen för alla törstiga.

Annat?

Arrangeras av SÖU tillsammans medLappfjärd uf.

Johan Emet från Johan Emet & The Masters Of The Universe.

Nytt dansband presenterar sig Tomas Fant har varit med i den finlandssvenska dansbandssvängen länge, och nu är han aktuell med en ny orkester som bär hans namn. Tomas Fantz har världspremiär på SÖU:s Orkesterparad i Lappfjärd. Fräscha tongångar utlovas.

Tomas Fant, Jontte Bonn, Alexander Nybäck och Hasse Bergström gör sitt första framträdande i orkestern Tomas Fantz på SÖU:s Orkesterparad i Lappfjärd. Foto: Izabella Fant.

Allt sedan Lasse Stefanz på 1970-talet av en slump fick ett ”z” på slutet så har genitivformen varit pop i dansbandsvärlden, och Fants nya orkester är traditionen trogen.

– Alltid retar det någon, säger Fant med ett skratt.

Orsaken till orkesternamnet är att bandet vill komma in på marknaden snabbt, och eftersom Fant har varit med länge så har man valt att dra nytta av att hans namn är bekant för många.

– Vårt namn signalerar att vi är ett dansband.

Trots det traditionella namnet så är bandets vision att vara en frisk fläkt på dansbanorna, med en repertoar i ständig förnyelse.

Fants vision är att locka ut alla åldersgrupper till dansbanorna.

Därför skall repertoaren vara så varierad som möjligt, en blandning av gammalt och nytt, och olika musikstilar. Orkestern kommer att bjuda på några egna låtar, men mest blir det svenska covers, med inslag av finska och engelska hits.

– Låtarna ska först och främst

Ta buss till paraden! Strandlinjetrafik: Vasa Gamla busstation 18.10, Solf Service 18.20, Malax HVC 18.30, Petalax TB 18.45, Molpe Strandv. 18.55, Korsnäs Strandv.

19.05, Töjby Strandv. 19.15, Närpes Busstation 19.35, via Pjelax, Tjöck E8 19.50, Lappfjärd UF ca 20.00. Pris: 10 €/väg från alla ställen förutom Närpes 8€ och Tjöck 5 €/väg. Ingves & Svanbäck: Nykarleby torg 17.00 (25€ t/r), Munsala Berras 17.20 (25€ t/r), Oravais ABC 17.35 (25€ t/r), Kaitsor hlp. 17:45 (25€ t/r), Kvevlax Sale 18.10 (25€ t/r), Smedsby Piffi hlp. 18.15 (20€ t/r), Vasa gamla bst. 18.25 (20€ t/r), Långåminne 18.50 (20€ t/r), Pörtom Pörteborg 19.10 (10€ t/r), Övermark hlp. R8 19.30 (10€ t/r), Yttermark hklp. R8 19.35 (10€ t/r), Närpes TB 19.40 (10€ t/r), Lappfjärd 20.00. Båda bussarna i retur samma rutt 02.00. För intresse av transport längre norrifrån vänligen kontakta Ingves & Svanbäck.

Under The Hidden Elephant: Joel Jaakkola (bas), Ove Niemistö och Daniel Skeppar (gitarr), Benji Westerlund (saxofon), Joakim Bergman (synth), Sofie Utgård, Christian Salonen, Philip Järvenpää och Camilla Almenfors (sång + stämmor), Evelina Salonen (percussion) Mikael Ahlholm (trummor).

DJ Lars Martens, Action Disco.

vara dansvänliga, tempot ska vara varierat, låtarna får inte vara för melankoliska och det får gärna finnas humoristiska inslag, berättar Fant.

Tomas Fantz består av Tomas Fant, sång och bas, Alexander Nybäck, sång och gitarr, Jontte Bonn, synt och dragspel, och Hasse Bergström, trummor och sång. Nybäck och Bonn är i tjugoårsåldern och Fant är väldigt glad för att de vill ge dansmusiken en chans.

– Jag tror att publiken kommer att märka att vi älskar att spela, och förhoppningsvis smittar glädjen av sig till dansarna.

Orkestern har övat ihop en gång i veckan sedan juni, och redan nu kan man börja boka in orkestern för spelningar under 2017. På SÖU:s jubileumsevenemang ställer sig bandmedlemmarna för första gången på scenen tillsammans.

– Vi har redan nu några datum spikade för nästa år, vilket är jätteroligt.

Tomas Fant spelade tidigare i Carisma, men han hoppade av orkestern i våras.

– Att vara med i orkester är jämförbart med att driva ett företag. Nu går mycket tid åt att skapa bolag, ta banklån, skaffa utrustning… Det är många bitar som ska falla på plats innan vi kan ställa oss på scen.

Text: Caroline Mård

Hitta Doris!

Välkommen på gratis filmförevisning!

När vi från SÖU ändå besöker Lappfjärd passar vi på att bjuda på en gratis filmförevisning. Vi riggar upp vår biografanläggning och visar filmen ”Hitta Doris” för både små och stora barn!

Visningen börjar 14.00 och pågår till cirka 15.45.

Vill du inte njuta av filmen kan du istället bekanta dig med bilder från ÖP och SÖU:s arkiv, vårt digitaliseringsprojekt Klockars Online finns på plats. Även en del av materialet kommer att finnas i lokalen på kvällen under dansen.

1881

1959

Finlands första ungdomsförening grundas i Kauhava.

Svenska Österbottens Ungdomsförbund grundas.

Johannes Klockars grundar Malax UF, den första ungdomsföreningen i Svenskfinland. HAN VAR OCKSÅ EN drivande kraft i grundandet av söu och fsu.

1907

Fem vandringsbibliotek införskaffas för att främja folkbildningen.

1908

svenska kulturfonden grundas. fonden är en av söu:s och föreningarnas viktigaste finansiärer. organisationens uppgift är att stöda finlandssvensk kulturverksamhet.

1897

1905

1890

1939–45

1908

Under krigsåren ligger största delen av ungdomsföreningarnas verksamhet nere eftersom det råder nöjesförbud och de manliga medlemmarna är inkallade i krigstjänst. Dessutom använder försvarsmakten många föreningshus som kaserner eller vapenförråd.

Den vandrande folkhögskolan Breidablick grundas och verkar fram till 1960 då den slås samman med Vörå folkhögskola.

1897-1939

Tidningen Ungdomen utkommer en gång i månaden fram till 1910.

Ungdomen återkommer hösten 1937 och utges då en gång i veckan fram till krigsutbrottet 1939.

1941 1906

ÅbolandS Nylands svenska finlands svenska ungdomsförbund ungdomsförbund ungdomsförbund

1880

1946

1900

Ålands ungdomsförbund

1920

Många nya ungdomsföreningar grundas och föreningshus byggs. Verksamheten består av bildning, musik och teater. Dansen väcker dock länge debatt.

Artist- och förmedling bildas för a kontakten ungdomsfö dansarrang dansbanden till 2010 då

1967

Nordivalen festival, or vid Svenska folkhögsk Närpes den samlar ett

1

det första Posten i sö utgivninge tidningen u

1

SÖU ger ut ett Minnesalbum över stupade Österbottningar i vinterkriget.

1909

1910

196

Det första ungdomslägret ordnas i Oravais och har stor betydelse för att få igång verksamheten efter kriget.

1906 1888

SÖU:s sommarsamlingar lockar stor pu under slutet av femtiotalet och början sextiotalet. Vid sommarsamlingen i När den 1 augusti 1959 är president Urho Kek och fru Sylvi Kekkonen förbundets gäs

1930

1940

Under krigstiden har ungdomsföreningarna ringa verksamhet.

So in o N 19 f

1950

Dansens genomslag b inkomstkälla och me samarbete mellan fö

Svenska Österbottens Ungdomsförbund i dag Förbundet arbetar för föreningarna, ungdomen och kulturen samt driver projekt för att utveckla rörelsen.

SÖU erbjuder medlemsservice genom kurser och evenemang, håller kontakt med myndigheter och finansiärer och är föreningarnas språkrör. Förbundet har 124 medlemsföreningar med 20 000 personmedlemmar från Karleby i norr till Kristinestad i söder och området är indelat i åtta ungdomsringar. Varje förening har i genomsnitt 160 personmedlemmar.

1906-1908 Herman Ingo 1969-1970 Olav Storgård

1909-1910 Einar Spjut 1971-1973 Gustav Skuthälla

1911-1916 Edvin Sundqvist 1974-1976 Hans Ingvesgård

1917 Alfred J. Karlsson

1918 Väinö Granlund

1981-1983 1977-1980 Leif Rex Sture Erickson

1919-1921 Johannes Näse

SÖU:s Ordf

1922-1925 Edvin Sundq

1989-31.5.1991 1.6.1991-3 1984-1988 Peter Bjurs Mårten Lövdahl Kjell A

1960-talet

ublik n av rpes kkonen ster.

66

Danskurser ordnas för att väcka dansintresset bland ungdomar. några exempel är Jocke-kampanjen 1980-81, Let’s dance 1987, Chans till dans 1991 och Steg för steg 1995-1996.

1965

h musikergen Artisto att förbäTtra mellan öreningarna, görerna och n och verkar fram å den läggs ner.

Gruppresor till Nordamerika inleds och resorna är populära fram till 1980-talet.

n, en nordisk ungdomsrdnas med huvudfesten a Österbottens kola-folkakademin i n 23 juli 1967 och t par tusen personer.

Boken “Huset mitt i byn” med ungdomsföreningarnas lokaler ges ut, en ny uppdaterad version utkommer 2010.

1998

den Första Johannesgalan ordnas. på Galan premieras årligen föreningsaktiva och årets förening utses.

1981

Revykavalkaden arrangeras för första gången av SÖU.

1977

1970

1968

numret av Österbottniska öu:s regi utges. 1986 upphör en och återupptas 1997. utges än idag.

LAN blir populärt bland unga i österbotten och ett tema för projekt inom söu.

1990

2000

2010

föranden

5 qvist

50% har dans/musikverksamheT

45% har Barnverksamhet

1925-1926 Ernst August Mitts

60/40 Ordförande

30% har teater/revyverksamhet

1927-1949 Johannes Nyquist

1997-1999 31.12.1991 1992-1996 Antus Anna-Lena Groos Anders Forss

2020

SÖU driver en rad olika projekt för att utveckla sin och föreningarnas verksamhet.

Kontakten med föreningarna blir allt mer digitaliserad och sker till stor del via hemsida, e-post och sociala medier. Men fortfarande slår ingenting den personliga kontakten.

Miljö- och ungdomsfrågor engagerar under 1970-talet och flera tonårsting grundas.

SÖU:s Verksamhet finansieras genom statsbidrag, verksamhetsbidrag och projektmedel i huvudsak från:

Föreningsstatistik 2016

80% har Ungdomsverksamhet

lajv-verksamhet introduceras till medlemskåren genom ett projekt.

söu:s medlemsföreningar Får kostnadsfria hemsidor, medlemsregister och bokföringsprogram genom samarbete meD webbhuset, det s.k. förbundswebbpaketet.

Orkesterparaden blir ett populärt evenemang under 1970-talet. paraden återupptas 2013 efter en paus på 10 år.

1980

2003 2008

1976

ommarteaterverksamheten nleds 1962 med Korsholmsspelet och slår igenom ordentligt i Närpes 1966. Revy blir populärt på 970-talet. idag har ca 30% av föreningarna teaterverksamhet.

1970

2002

Storsand-Rock, föregångaren till SÖU-Rock, ordnas för första gången i monäs.

SÖU:S PIDROTURNERING DRAR IGÅNG och samlar fortfarande 500 deltagare varje år.

1960–70-talet

blir en viktig edför ett ökat öreningarna.

Studiefrämjandet i Österbotten inför LEADERmetoden.

SÖU finns med som konstituerande medlem. studiefrämjandet är föregångare till dagens Aktion Österbotten.

SÖU-Rock ordnas för första gången i Maxmo. 1982-1988 hålls SÖU-Rock i Molpe och 1989 i karperö. 2005 återupptas konceptet, nypremiären sker i molpe.

Bingoverksamhet inleds i Finland med SÖU som en drivande part.

Kanal 8, som är föregångare till radio x3m, börjar producera ungdomsprogram.

1996

1982

1981

1966

1960

1989

1980–90-talet

Talangjakt och frågesport (sedermera ringfrågan) blir populärt på 1960-talet.

40/60 kassör

1950-1956 Harald Wiik

30/70 sekreterare

90% har lokal

1957-1959 William Hägg

25% har paviljong

1960-1963 Trygve Erikson

2000-2003 2004-2007 2008-2011 Mats Brandt Jens Juthström Niclas Sandnabba

1964-1966 Alf Snellman 2012-2013 Anna Bertills

1967-1968 Allan Blom 2014Johan Häggblom

s a På W

r e t a a Te

SJUKT BRA 3D!

PLEPPO TVÅ! –Vi mårar åpå! | Urpremiär: 12.11.2016 MASKERADMORDET –En deckargåta | Urpremiär: november 2016 JULKONSERT –Med Lytts och vänner | 29.11 – 17.12 WASA TEATERS BILJETTKASSA | SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN STUDIOTICKET, NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

Jag gick i konsumtionsfällan

LIVSKVALITET

Vinterpris tom 31.3!

Tag kontakt så bygger vi Ditt hem!

Dan 050 377 3660, Bengt 0500 666 785, Lars 050 375 5966, www.simons.fi

Trapper Fyrhjulingar fr. 5990 € + lk

Blommor och Presenter Full begravningsservice

Trapper, Rieju, Kymco + andra märken Ny återförsäljare/service i Sunnanvik!

Öppet: Vard. 9-17, Lö 9-12

Korsnäs Blomster och Begravningstjänst Kyrkobyvägen K Kyrk Kyr yrkob kobyvä y ägen g n 59 Tel. 06-3641410 • 050-5740464

Hammarvägen 7, Vasa • Tel. 010 3210100 www.repaint.fi • www.tomtom.fi

Fram tills december i fjol var jag en slentrianmässig slöshoppare som kunde ta en vända på stan och komma hem med en blommig kjol bara för att mönstret var extra fint, trots att jag redan hade blommiga kjolar i garderoben.

Jag har alltid älskat att gå på loppis och där köpte jag ännu oftare en hel del kläder, många gånger trots att det inte var riktigt min stil – det var billigt och kunde komma till pass någon gång, och det spelade inte så stor roll för det var ju köpt på loppis. Men ett plagg här och ett där blir många plagg i slutändan.

�l�nstalla�oner snabbt och med yrkesvana. �ven en m�ngs�d�g b��k.

Tfn 06-2241 809 www.pizzeriacasa.fi

Mjölnaregatan 26 | Vasa �el. (06) 317 7�00 | ���k: (06) 317 4087 www.kontaktor.fi

HÖSTENS HÄNDELSER 4.11 Barnens halloweenparty 13.11 Farsdagslunch 1.12 & 10.12 Småföretagarnas julfest Julbord varje söndag fr.o.m 27.11 fram till jul!

Tel. (06)3850366

Öppet: Må-To 9-19 Fr-Lö 9-22 Sö 9-19

För närmare info följ oss på Facebook eller ta kontakt per telefon!

Så såg jag dokumentären ”The True Cost” (fritt översatt ”Den verkliga kostnaden”, finns på Netflix). Den handlar om förhållandena för de som arbetar i till exempel H&M:s fabriker i Bangladesh, om hur miljön påverkas av vårt aldrig sinande konsumtionsbehov, om att vi bara kräver nytt och nytt och att ingen längre tar hand om och vårdar sina plagg och använder dem tills de faktiskt är utslitna.

Jag blev äcklad och obekväm – var jag faktiskt en del i allt detta? Så var det, och det ville jag ändra på.

Det senaste året har jag därför undvikit att köpa nytillverkade kläder, sett till att använda de plagg jag redan har och inte köpa allt som eventuellt kan vara bra att ha, inte ens när jag går på loppis. I en flytt skänkte jag nästan allt jag inte an-

Loppis i föreningshusen

vänt och alla onödiga reaköp i färger jag inte trivs i till Röda Korset, för det fanns garanterat andra som skulle uppskatta de kläderna mer än jag.

Och det gjorde skillnad att tänka efter.

De få loppisplagg jag köpt det senaste året har jag använt betydligt fler gånger än många av de splitternya plagg jag tidigare bar hem. Jag går på loppis med en annan inställning: när jag stiger in på en föreningsloppis är det nuförtiden främst med sikte på att hitta något specifikt, i stället för att göra så många billiga fynd som möjligt. Den fina stickade tröjan som bara kostar två euro får hänga kvar till förmån för någon annan som faktiskt behöver en stickad tröja – jag har redan flera.

Loppisar är fantastiska. Jag blir fortfarande lika glad som innan när jag hittar något fint. Loppis är en inkomstmöjlighet för föreningar och ger många möjlighet till ovanliga och billiga fynd, det som är skräp för en är en skatt för någon annan. Det är i sig ett äventyr att besöka en loppis i en föreningslokal man aldrig tidigare satt sin fot i. Men loppisar kan också vara en lika stor konsumtionsfälla som klädbutikerna med sina reklamer, om man inte tänker efter före man handlar.

Jonna Granqvist Loppisbesökare och föreningsaktiv

Nästan varje vecka arrangeras loppis i något föreningshus i Österbotten. Verksamheten har växt enormt de senaste åren.

När ÖP listade loppisar i Österbotten inför sommaren 2016 fanns närmare 70 evenemang med, en lista som knappast var komplett. Av den större kalibern kan exempelvis Skärgårdsloppis i Fagerö folkpark nämnas.

Aktuellt frĂĽn OT-resor Ă„nnu hinner du med...

Hotellresor till Tallinn Bekväma restider, shoppingtur i Tallinn.

Välj mellan tre centrumhotell.

Resa: 4-6.12.

Sparesor till Pärnu Resa (8 dagar): 3-10.12.

UmeĂĽ hotellresa

Ă–P:s och SĂ–U:s bildarkiv gĂĽr online!

Projektet Klockars Online, finansierat av Aktion Österbotten, har fÜrsÜkt bringa ordning i SÖU:s omfattande fotoarkiv. Drygt 5000 bilder frün fÜrbundets historia har digitaliserats, och dessa finns nu till püseende pü http://arkivet.sou.fi. Sidan kompletteras med bilder vartefter. Här kan man gÜra sÜkningar pü fÜreningar, personer och pü olika fenomen, till exempel revy eller dans. I münga fall saknas information om bilderna och vi hoppas att ni kan hjälpa oss med den saken. Om du vet nügot om en bild, skriv en kommentar sü fÜr vi in informationen i registret!

Julshopping i Umeü och Gammlia Julmarknad. Välj mellan Scandic Plaza och Stora Hotellet. Resa 3-4.12.

Danskryssning med Viking Grace Fernandoz och HĂśgtryck 16-17.11.

Pris frün 44 ₏ / person i tvübädds Inside4.

Bussrutter büde längs riksüttan och Strandvägen!

Vüren 2017 AlmuùÊcar SkÜna dagar pü Spanska solkusten.

MĂśjlighet att delta i utflykter.

Resor 12-20.2 och 26.3-5.4.

Rundresa i Portugal Lissabon, Porto och Dourodalen.

Resa 17-25.3.

Solkusten - Madrid Njut av skÜna dagar i AlmuùÊcar och avsluta med tre nätter i Madrid.

Resa 26.3-7.4.

Barcelona-Franska Rivieran Storstaden Barcelona, furstendÜmet Andorra och Europas äldsta turistmül – Franska rivieran. Resa 7-14.4.

Här bläddras det i ÖP! Det är rimligen vintertid med tanke pü klädseln och fÜrmodligen inte sü varmt inomhus heller.

Vet du nĂĽgot om bilden? Ă„r det kanske du som sitter och smĂĽfryser i en lokal nĂĽgonstans?

GardasjĂśn Norditaliens vackra turkosa juvel.

Resa 18-24.4.

Tre sjÜar, fyra länder Panoramavyer och vackra landskap kring alpernas sjÜar. Resa 26.4-2.5.

Sloveniens strandpärlor Sex nätter pü fyrstjärnigt hotell direkt vid Adriatiska havet. Intressanta utflykter i Slovenien och till Kroatien.

Resa 3-10.5.

RESOR 1

VĂĽren 2017

Resekatalogen med vĂĽrens resor utkommer i bĂśrjan av november!

Din upplevelse. VĂĽr passion.

KKV 3603/MjMv, SMAL 21495

R U D Y D L V W U D I L N I L ‡

Dessa och münga fler resor pü vür hemsida: www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000 Män, och framfÜr allt män i kostym, är det ingen brist pü i vürt bildarkiv. Gü in pü vürt arkiv om du vill se fler bilder, har du varit aktiv inom uf-rÜrelsen är risken stor att du hittar dig själv.

Under de trettio år som Kalle Teir varit aktiv inom ljud- och ljusbranschen har han hunnit vara med om många evenemang. Att jobba med föreningar och människor som verkligen brinner för det de gör är något som Kalle värdesätter högt.

“Hald käftan så vi hyör kva di sjonger” Han har druckit konjak med Povel Ramel backstage. Han har jobbat med vitt skilda artister, allt från Eddie Medusa till Göingeflickorna. Efter trettio år i ljud- och ljusbranschen är Kalle Teir ett välkänt ansikte för många band, föreningar och evenemangsarrangörer.

Referenslistan på Kalles hemsida är lång. Det är en mycket glad och stolt person som berättar om sin tid i ljud- och ljusbranschen och om alla häftiga artister han fått äran att jobba med.

– Det är svårt att välja ut någon som har varit extra rolig att arbeta med och för, men nog är det väl ändå Povel Ramel som står högst på listan, säger Kalle.

Kalle Teir har undervisat i musik och ljudteknik på Lappfjärds folkhögskola, numera Axxell Lappfjärd, sedan 1988. Vid sidan om undervisningsarbetet driver han Närpes Ljud & Ljus Ab sedan 1986. Han är hemma från Närpes, men bor nu i Kristinestad.

Första jobbet som ljudtekniker fick han när han var sju år gam-

mal. Det var dags för Marthafest i Rörgrund och till festen behövdes det ljudutrustning och någon som skötte tekniken. Kalle fick låna sin brors basförstärkare och en mikrofon. När det var dags för någon att prata på festen så fick han skruva på volymknappen. Kalles bröder Anders och Mats är musiker, så att fixa med ljudet har alltid funnits i hans liv.

– Alltid har det funnits några apparater att skruva på, skrattar Kalle.

När Kalle började med sin firma var apparaturen ganska rudimentär. Skulle man ha bra grejer så kostade det en hel del. Men i takt med teknikutvecklingen har läget blivit annorlunda till Kalles glädje.

– I dag får man tag i bra saker för en ganska billig peng, men förstås för en riktigt stor peng får man jättebra saker.

Något som också ändrats under de trettio år som Kalle haft sin firma är evenemangen. Förut ordnade nästan alla föreningar och byar sommarfester, men nuförtiden finns de knappt kvar.

En utveckling som är svår att förklara.

– Kanske kan det bero på att talkoandan har förändrats. Talkoandan har i stället blivit en hemmakultur. Folk rörs mera inom sociala medier och färre människor engagerar sig i talkon. På mindre orter är kanske talkoandan bättre, säger Kalle.

Att jobba tillsammans med föreningar och med talkojobbare är ändå något som Kalle trivs väldigt bra med och något som han gärna fortsätter med.

– Det är alltid roligt att jobba på ställen där man ser människor som verkligen brinner för det de gör och är engagerade.

Några större katastrofer har ändå Kalle inte varit med om på de evenemang han varit involverad i. Det säger han beror på att han alltid varit noga med att på förhand planera allt så bra som möjligt. Han berättar ändå om det som ibland kan ställa till små dispyter och märkliga situationer, nämligen när företag och större sällskap bokar bord närmast scenen. Då kan det hända att publik som verkligen vill se de som uppträder inte får biljett, eller så hamnar fansen

längst bak. Personer som sitter som matgäster kanske inte heller alltid är den mest tystlåtna publiken.

– En gång ropade de som faktiskt kom till evenemanget för att höra på musiken till de som satt längst fram: ”Hald käftan så vi hyör kva di sjonger!”. Sådana gånger är det ju trist, berättar Kalle.

Under 80-talet var det populärt med ungdomsdansband, något som inte längre finns i samma bemärkelse. Kalle själv spelade i ungdomsdansbandet Space. På en spelning var det tveksamt om det skulle komma någon publik alls. Till en början trodde bandet att det åtminstone skulle komma två personer.

– De som kom var vaktmästaren och hans hund. Då var det bara att packa ihop och fara hem, skrattar Kalle.

För att underlätta för ljud- och ljustekniker när man ordnar ett evenemang har Kalle några saker man kan tänka på.

– Det är bra att veta var eluttagen finns, och hur mycket el det finns. Pynta också scenen strax

före publiken kommer så att jag inte av misstag river sönder något i farten. Framförallt är det bra att diskutera allt som rör scenen i god tid före evenemanget.

Har man fått möjligheten att renovera sin lokal tycker Kalle att man självklart ska kontakta honom och be om råd när det gäller scenbygget, akustiken och ljuset.

Med över trettio års erfarenhet vet han vad som fungerar och vad som kanske inte fungerar så bra. För det finns många bra och dåliga scener.

Evenemangstyperna har under Kalles karriär förändrats, och publiken ställer allt större krav. Han tror att vi i framtiden kommer att se färre små evenemang, och att evenemangen blir mastodonter i stället. Mat och musik fungerar alltid enligt Kalle, men nu kommer också underhållningsbiten med i spelet. Publiken vill ha ett mervärde på evenemanget.

– Det ska bli spännande att se vad som händer i framtiden. Men just nu har vi så goda förbindelser till Umeå att jag tror att allt är möjligt att ordna, säger Kalle.

Text och foto: Sofia Sundholm

Vill du veta mer?

det lokala och lojala

Kontakta oss på tel 06 786 8200 eller foretagslosningar@jnt.fi

JNT för företag JNT sköter kommunikationen inom ditt företag genom att ta hand om allt från internet och telefoni till övervakning och datasäkerhet. Vi jobbar för att gynna ditt företag utgående från dina behov och vi tror stenhårt på personlig service.

JNt telekom, it och data. I Österbotten. För Österbotten.

Telekom, IT och Datatjänster för Företag i Österbotten.

JNT för företag – Hovrättsesplanaden 16, vån 6 | 65100 Vasa | Tel 06 786 8200 | foretagslosningar@jnt.fi www.jnt.fi/foretag

Vill man ha tag i Madelene Lindqvist och Johan Häggblom så är det mycket möjligt att man hittar dem på ett dansgolv någonstans i Österbotten.

Foto: Sofia Sundholm.

Dansen förde dem samman I Pensala hittar vi Madelene Lindqvist och Johan Häggblom. Från det att Johan bjöd upp Madelene på SÖU:s Orkesterparad år 2014 har de varit ett par. Dansen är ett stort gemensamt intresse och de dyker regelbundet upp när det ordnas dans i föreningarna.

Johan Häggblom och Madelene Lindqvist är något oense om vad som är viktigast på en dans. Johan menar att det är den sociala biten som lockar mest, medan Madelene hävdar att hon nog kommer till dansen för att dansa.

– Jag har alltid sagt att jag vill vara tillsammans med en man

Johan Häggblom

som kan dansa, säger Madelene.

– Det är roligt att dansa, men en viktig del av dansandet är nog att ta en öl i baren och prata med bekanta, säger Johan.

Sommartid besöker de regelbundet dansbanorna från Emet i norr till Fagerö i söder. Johan är ordförande i SÖU:s styrelse sedan tre år tillbaka, och han konstaterar att det har blivit ännu mer intressant att besöka de olika föreningarna sedan han blev ordförande.

– Det är bäst stämning på sommardanserna, då är folk som annars inte brukar dansa ute.

Både Johan och Madelene har

Ålder: 37 Hemort: Pensala Yrke: Jordbrukare och entreprenör Favoritdansställe: Molpe Bästa danslåten: Jag kommer aldrig ihåg låttitlar…

Godaste nattmaten: Kebab med franska

dansintresset med sig hemifrån.

– Efter konfirmationen fick jag och en kompis själva börja gå på dans vid Klacken. Vi dansade bara med varandra, och min kompis kan fortfarande inte låta bli att föra då hon dansar med en man, berättar Madelene.

Johan lärde sig dansa i skolan, redan i lågstadiet fick de pröva på olika danser.

På vintrarna får dansskorna vila. Johans föreningsengagemang och Madelenes studier tar mycket tid, och det brukar endast bli några vändor till Waskia och Norrvalla.

Paret har två gånger besökt

dansbandsveckan i Malung tillsammans.

– Ett tips till de som ska dit är att packa med tillräckligt mycket byteskläder, för det blir svettigt!

Båda två rekommenderar dansbandsveckan varmt. Besökarna är i alla åldrar och trots att så många samlas på samma ställe går allting väldigt städat till.

Till de som är nyfikna på dans säger paret att det är bäst att bara våga sig ut med bekväma skor på fötterna. Om man inte alls har koll på stegen kan det löna sig att gå en danskurs innan, om man ens har lite hum om turerna så gäller det bara att hitta en partner som kan föra.

Madelene Lindqvist

– Det är stor skillnad på hur karlarna för, vissa håller väldigt mjukt och man måste gissa sig till vart de är på väg, medan andra är väldigt tydliga, berättar Madelene.

Madelenes favoriter är Arvingarna och Elisa’s. Johan har ingen större skillnad vem det är som står på scen, huvudsaken är att takten byter mellan låtarna. Paret behärskar bugg, foxtrot, vals, schottis och tango. Med de här danserna kommer man långt.

– Man kan i princip dansa till vilken musik som helst!

Text: Caroline Mård

Ålder: 27 Hemort: Pensala, ursprungligen från Purmo Yrke: Agrolog, studerar till agronom Favoritdansställe: Molpe och Klacken Bästa danslåten: Arvingarnas ”Hon kommer med sommaren” Godaste nattmaten: Grillkorv med senap

BÖLE UF www.boleuf.com

/Forsby På Toppen

Grattis!

SÖU 110 år!

GERBY UF

www.gerby.fi 040 140 8351 •

www.fagero.fi

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING

KARPERÖ UF STRANDLID R.F. Styrelsen tackar SÖU för det goda samarbetet www.carpella.fi

Korsholms Svenska Församling www.korsholmssvenskaforsamling.fi korsholms.svenska@evl.fi

LAPPFORS UF www.lappforsuf.sou.fi

Malax församling¤ Tel (06)3651 048 Tel. 050-462 9575 www.malaxforsamling.ı

NEDERVETILS¤ FÖRSAMLING www.nedervetilsforsamling.fi

NÄRPES¤ FÖRSAMLING Tel. (06) 220 4200 narpes.forsamling@evl.fi

KVEVLAX UF www.kvevlaxuf.sou.fi

www.larsmo.fi

Tel. (06) 3477 111 • www.malax.fi

www.korsholm.fi

(06) 327 7111

KÄRKLAX UF www.karklaxuf.com

MALAX UF www.malaxuf.fi

Molpe UF www.molpe.fi

NORRNÄS UF www.norrnas.fi

www.nykarleby.fi

NÄRPES STAD www.narpes.fi staden@narpes.fi

www.narpesteater.fi

PEDERSÖRE TEATER

www.oravaisteater.fi

www.pedersore.fi

PETALAX HF www.bykiston.fi

PETALAX UF

petalax.uf@gmail.com www.facebook.com/PetalaxUF/

PURMO UF RF

PÖRTOM UF

SMEDSBY UF

SOLF UF

www.portomuf.fi

www.smedsbyuf.fi

TERJÄRV¤ FÖRSAMLING

www.purmouf.sou.fi

www.solfuf.sou.fi

VÖRÅ UF www.vorauf.fi

ÖVERMALAX UF

www.vora.fi www.aminnefolkpark.fi

040 594 3746

Mikael Sjölund, Daniel Storrank, Linus Brännström, Joel Nyman, Nick Ådahl och Roy Huldén utanför Gillestugan i Nedervetil.

“Vi kommer hit, pratar skit och spelar playstation, sedan far vi till stan och äter grillmat.”

Klubbrummet - ungdomarnas eget gubbdagis Besöker man Nedervetil en lördag och undrar var ungdomarna håller hus kan man satsa en slant på att de håller till i klubbrummet på Gillestugans vind.

Alla känner alla i Nedervetil, en kommundel i Kronoby med cirka 1700 invånare. Fotboll är stort och det finns flera livskraftiga föreningar. En av dem är Nedervetil UF som håller till i Gillestugan. En tisdag i oktober har SÖU stämt träff med ett gäng ungdomar i lokalen.

Gänget som möter mig på lokalens trappa är i 17–18-årsåldern.

Majoriteten av dem är medlemmar i ungdomsföreningens styrelse.

– Vi har en ung styrelse, och medlemmarna brukar bytas ut med jämna mellanrum, säger Joel Nyman som är inne på sitt första år som ordförande.

Föreningen sköter serveringen då det ordnas evenemang i lokalen, och arrangerar det populära

skinkbingot som fyller lokalen under vintrarna.

Gillestugan är i flitig användning. Så gott som varje kväll är det yoga, hornorkesterövning, MI-kurs eller ett band som övar i lokalen. Nu i höst är det ännu mer spring i lokalen då farsen ”Rååkast på nete” har premiär.

Nedervetil UF kommer att sköta serveringen och garderoben under de elva föreställningarna.

En trappa upp i lokalen finns klubbrummet. Ungdomarna är lite förtegna då jag ber dem berätta vad som egentligen pågår här.

– Vi håller oss nog i skinnet, säger de.

– Klubbrummet är som ett gubbdagis för ungdomar, säger Mika Sjölund.

Det är en oskriven regel att man kan börja hänga i klubbrummet ungefär från och med det att man fyllt 15. Intresset för att vara i klubbrummet brukar

Det går inte bara att leva på grillmat... hålla i sig tills efter militären.

Styrelsen har nycklar till rummet, och det är öppet några kvällar i veckan. Under sommaren är lokalen stängd.

– Klubbrummet är till för byns ungdomar, men det är okej att komma hit som utbys ifall det finns nedervetilbor på plats.

Ungdomarna renoverade klubbrummet för några år sedan.

Väggarna målades röda och en

playstation 4 införskaffades och den har varit i flitig användning sedan dess. Det finns en bardisk, ett spelbord och en stor tv i rummet, och det händer att ungdomarna samlas för att se på ishockey ihop. Sofforna har skänkts av bybor.

– Vi drömmer om att kunna skaffa ett biljardbord, men hittills har det varit för dyrt, konstaterar Joel Nyman.

I klubbrummet diskuteras allt mellan himmel och jord. Den kvällen SÖU är på besök är det enbart pojkar på plats, men de hävdar bestämt att det nog brukar vara flickor i rummet också.

– Om klubbrummet inte fanns skulle vi vara hemma eller sitta och frysa i en bil på Sales parkering, det här är nog bättre.

Det brukar gå lugnt till i klubbrummet, men ungdomarna har hört att det kunde gå vildare till förr i världen och då var det inte ovanligt att polisen körde förbi och kollade läget.

En vanlig kväll i klubbrummet ser ut så här enligt Nick Ådahl: – Vi kommer hit, pratar skit och spelar playstation, sedan far vi till stan och äter grillmat.

Enligt gänget som är på plats i lokalen finns allt man behöver i Nedervetil, och de har inga planer på att flytta bort.

Text och foto: Caroline Mård

Bertel Nygård står för otaliga artiklar, ledare och kåserier i SÖU:s tidning ÖP. Tidningen utkom 1968–1985 med en paus i utgivningen fram till 1997 då den tog ny fart.

Biokemist som blev journalist Den 1 juni 1978 började Bertel Nygård arbeta på ÖP. På den tiden skrev han sina artiklar på skrivmaskin och på måndagarna fick han stressa för att hinna skicka texten och filmrullen med kvällsbussen till Jakobstad där tidningen redigerades. ÖP utkom en gång i veckan och ville man ha koll på var det ordnades dans i helgen var det ÖP man skulle läsa. ÖP var dock långt ifrån bara dansannonser. Trots att dansföreningarna var lojala mot ÖP och annonserade flitigt, hände det sig att Bertel Nygård kom med kritik mot dansarrangörerna på ledarplats.

– Jag kommer ihåg att Åminne var rätt så sura på mig ett tag.

Minns också en SÖU-samling på Jungsborg i Karleby, tror jag det var. Jag omringades av föreningsaktiva, och de goda råden haglade Nygård skrev ledare, kåserier och reportage, ofta illustrerade av Leif Sjöström. Som utbildad

biokemist i Åbo hade Nygård ingen journalistisk erfarenhet i bagaget då han inledde sin karrär på ÖP i slutet av 1970-talet.

- Jag hade varit aktiv inom FSU och jobbat med miljö- och teaterfrågor tidigare, men under ÖP-åren lärde jag känna Österbotten. Det finns nog inte en by som jag inte har besökt.

Målsättningen hos de tre ÖPanställda var att blicka både inåt och utåt, och erbjuda prenumeranterna en bred tidning.

– Vi hade mycket föreningsmaterial, men som jag minns det var föreningarna alltid missnöjda med något.

I och med att tidningen utkom en gång i veckan kunde den fungera som ett debattforum. Allt från kjollängder till berusade dansbesökare avhandlades i spalterna. Tidningens innehåll var mer politiskt än i dag, men inte partipolitiskt. Nygård beskriver ÖP-tiden som turbulent, det var en stor klyfta mellan ungdomsrörelsen i Österbotten och i södra Finland och det ventilerades från

båda läger i tidningen.

– UF-rörelsen i södra Finland leddes till stor del av äldre människor, och de uppskattade inte alltid tonen och innehållet i ÖP. De var mest intresserade av teater och folkdans. Konflikten mellan norr och söder gjorde sig också påmind då statsandelarna skulle fördelas, och Nygård kommer väl ihåg ett eldfängt FSU-möte i Tammerfors då österbottningarna, med bistånd från åbolänningarna, vann omröstningen. Nylänningarna marscherade därefter ut i protest, och förbundsmötet fick avbrytas. ÖP lyfte fram populärkultur, och inte sällan recenserades skivor, böcker och filmer i spalterna.

Titt som tätt bestämde sig redaktionsrådet för att ha temanummer, och Nygård minns bland annat ett temanummer om sexualundervisning och ett om action- och våldsfilmer.

En gång fick Nygård och hans kollegor en rejäl utskällning av ledningen. Ett tre man starkt reporterteam åkte till Stockholm

utan lov, och trots att de lyckades få en exklusiv intervju med Ulf Lundell sågs det självständiga beslutet inte med blida ögon.

Nygård kommer också ihåg hur ÖP:s användning av svordomar utmynnande i en djupt kritisk ledare i Österbottningen.

mest betraktat ungdomsföreningslivet från åskådarplats. Han är en trogen besökare på Närpes Teater och han missar sällan en revy i Vörå. Ibland händer det att frun drar med honom på en dans i Molpe, trots att han aldrig har varit någon stor dansfantast.

ÖP gavs ut av Jakobstads Tidning, och chefredaktören tillika redigeraren befann sig där och tog emot materialförsändelserna som kom med buss från reportrarna i Vasa.

– Det var alltid en överraskning att se sina artiklar i tryck, trots att det blev många telefonsamtal fram och tillbaka visste man aldrig hur det skulle börja se ut.

Eftersom tidningen utkom en gång i veckan gällde det att se till att ha tillräckligt med material.

– I början hände det sig att jag skrev ledare och kåserier på semestern, utan ersättning.

Nygård är uppvuxen i Vörå, men bor sedan 1977 i Malax.

Förutom några gästspel i Vörårevyn och en intensiv period med sommarteater i Molpe har han

Nygård var anställd på ÖP från 1978 till 1982 då han gick över till Vasabladet där han stannade fram till pensioneringen.

– Jag har följt med ungdomsrörelsen från sidan under årens lopp. Många österbottniska journalister har inlett sina karriärer på ÖP, och SÖU:s roll som medborgarskola är tydlig då man ser hur många politiker som har bakgrund i förbundet.

Nygård berättar att han har inbundna årgångar av ÖP liggandes där hemma och att det händer att han bläddrar i dem.

– Ibland rodnar jag då jag läser mina gamla texter, och ibland kan jag tycka att de var riktigt bra!

Text och foto: Caroline Mård

Östebottniska Posten online

Inom ramarna för det Aktion Österbotten-finansierade projektet Klockars Online har ÖP:s arkiv från 1968 fram till 1984 skannats in och publicerats på nätet. Även tidningar utgivna de senaste åren finns online.Vem som helst kan gå in och bläddra bland nya och gamla nummer på adressen https://issuu.com/webbop. Tidningarna är fin dokumentation på verksamhet inom föreningar och samhället i övrigt.

Stil och innehåll har varierat något genom åren, dock kan man väl konstatera att tidningen var något mera vågad förr. I arkivet hittas allt från hetska debatter till reportage om moschakokning.

I nummer 41 av ÖP 1983 skriver B-G Laxell om Bob Dylan: “Tack vare sin lyrik har han utnämnts till hedersdoktor vid universitetet i Princeton! Sina politiska rötter har Dylan främst i den engelska litteraturen och tagit intryck av bl.a. T. S. Elliot (1888-1965), John Bunyan (1628-1688) och William Blake (1757-1827)”. Kanske Laxell redan då hade på känn att Nobelpriset var på kommande?

I nummer 39 av ÖP 1979 går debatten het kring jämlikhetsdans, danskultur och den så kallade “ko-hopen”. Eftersom ÖP utkom varje vecka tidigare var den en utmärkt plats för debatt kring det mesta som rörde ungdomsrörelsen, populärkultur och en hel del annat.

www.eksentro.fi

Tel. 06 385 0940 patrik.kulla@eksentro.fi

Vi tillverkar och levererar kundanpassad inredning fĂśr hela hemmet.

Vi har specialiserat oss pü: • KÜksinredningar • Badrumsinredningar • GrovkÜksinredningar • Garderober och SkjutdÜrrar och framfÜr allt personlig service frün bÜrjan till slut!

VINTERFĂ–RVARING AV BĂ…TAR BĂ…TTVĂ„TT, SERVICE OCH REPARATIONER

Transport av bĂĽtar upp till 9 meter!

Bilverkstad

Allt inom nybyggen och renoveringar Jonas Bondfolk

0503592595

Petri Kaivo-Oja

Avgastest pĂĽ bensin, och dieselbilar

FÜrmünliga och prisvärda vinterdäck!!

Jonas: 045 1333678 66100, Malax

0405932284

DAGS ATT BOKA RESAN! 3-6.12 TALLINN LÅNGHELG (bekväma resetider) 9-11.12 STOCKHOLM, JULSHOPPING (Skansens julmarknad) FLYG TILL GRAN CANARIA FRÅN VASA PUERTO RICO 2 V. 2.2 Servatur Monte Bello 1220₏ 4 pl.

13.2 Puerto Plata 1155â‚Ź 4 pl.

2.3 Servatur Monte Bello 1220₏ (gott om plats ännu) TENERIFFA FRÅN TAMMERFORS (Bussresa ingür) PLAYA DE LAS AMÉRICAS 2 V. 14.2 Läg. Colon II 1320₏ 4 pl. Hotell med frukost 1480₏ 4 pl.

>> PASSA PĂ…, UTNYTTJA VĂ…RA PRISVĂ„RDA AVGĂ…NGAR! RING ELLER BOKA PĂ… HEMSIDA!

Närpes, Tel 06-2243350

Farsdagslunch sĂśndagen den 13.11

1 dukning 11.30 • 2 dukning 13.30 • 3 dukning 15.30 Bordsreservationer pĂĽ tel. 06-3464392 Jullunch serveras 12.12-16.12 kl. 10.30-16.00 www.tessescafe.ďƒž • Tel. 06 346 4392 Ă–ppet mĂĽ-to 9-20, fre 9-22, lĂś 11-22, sĂś 11-20

www.lindatours.com

5BQQB JOUF HSFQQFU

WIKMANS AUTOSERVICE Bilglas • Bildemontering • Bilmülning • Plütarbete • Biluthyrning

WĂŠMK GSJLUJPO FMMFS EVCCBS, UJMM TBNNB

•

Bilbärgning 24 h

•

Tel. 0500 660 835

wikman@tawi.fi • Nixvägen 31, 64230 Närpes st

QSJT.

'ĂŠMHBS PDI EĂŠDL UJMM QBLFUQSJT

195/65R15 205/55R16 205/60R16 225/50R17 %ĂŠDL

'ĂŠMHBS

Goodyear Ultragrip Ice 2 / Arctic

Dezent TX

690 â‚Ź 840 â‚Ź 840 â‚Ź 1130 â‚Ź

,PN J IĂŒH BUU LPOUSPMMFSB MĂŠNQMJHIFUFO

1KFMBY 3JOHTFSWJDF ,SJTUJOFTUBETWĂŠHFO 1KFMBY - 5FMFGPO: rengascenter.ďŹ | rengasliikkeesi.ďŹ

'ĂŠMHBSOB GJOOT PDLTĂŒ J HSBGJUHSĂŒ

www. alcar. f i

www.SFOHBTDFOUFS Gi

Från och med i höst är det möjligt att spela pidron på mobilen. Skärmdump från appen.

Pidron på nya plattformar Sedan 2004 har man kunnat spela pidro på nätet. I höst har Tommy Westlin och Antti Nordberg lanserat en ny version av pidron och från och med nu kan man spela kortspelet på mobilen och på surfplattan.

Westlins och Nordbergs gemensamma intresse för appar och spel förde dem samman, och idén till att ta över Pidro Online låg länge och pyrde innan alla bitar föll på plats i våras och de grundade företaget OneApps Ab Oy. Sedan juni har fem programmerare jobbat med att utveckla appen.

– Det har varit mycket mer arbete med det här än vi någonsin hade trott, säger Antti Nordberg.

Bara att förklarar spelreglerna åt de utländska programmerarna har tagit sin lilla tid.

Westlin har jobbat på distans från Thailand under en stor del av planeringen och Nordberg har skött sin del av arbetet vid sidan av sitt heltidsjobb.

– Vi har valt att låta andra sköta programmeringen, medan vi har fokuserat på spelkänslan, säger Nordberg.

Det har länge funnits en efterfrågan på att Pidro Online ska mobilanpassas. Sajten som startades av ett gäng österbottningar vid Åbo Akademi har varit väldigt populär sedan starten 2004, men under de senaste åren har spe-

larnas antal sjunkit och det tror Westlin och Nordberg att beror på att allt färre sitter vid datorn numera.

– Vår förhoppning är att antalet konton ska tredubblas och att fler yngre personer ska hitta till spelet. I år gick mobilmarknaden för första gången om PC-spel, säger Westlin.

Den nya appen kan kostnadsfritt

App Store, men det är nog inte realistiskt. Vi satsar på den finländska marknaden till att börja med, säger Nordberg.

Varianter av pidron spelas på olika håll i världen, och emigrerande finlandssvenskar är flitiga kortspelare online. Appen kommer än så länge att vara gratis, men Westlin och Nordberg hoppas att lokala företag ska hoppa in som sponsorer. Satsningen

Annti Nordberg och Tommy Westlin har lagt ner både tid och pengar på den nya appen. laddas ner och fungerar på Iphone och Androidapparater. Man kan fortsättningsvis spela på sin PC. – Vi har varit tvungna att skapa ett eget game center på grund av att vi vill att spelet ska fungera för alla.

– Visst skulle det vara roligt om Pidro Online låg i toppen på

består av eget kapital till 100 procent.

– De flesta som spelar på Pidro Online skulle nog vara beredda att betala en slant, men eftersom vi strävar efter att locka unga spelare kommer vi att jobba för att spelet ska vara gratis även i fortsättningen, säger Westlin.

Spelet lanseras i en engelsk och i en svensk version. En finsk version ska skapas så fort det bara är möjligt. En dröm är att kunna ordna turneringar online.

– En annan dröm är att skapa möjlighet för spelarna att spela mot en dator. På så sätt är man inte beroende av andra spelare eller av att vara uppkopplad. Att spela mot en dator skulle också vara lärorikt för en nybörjare, säger Westlin.

Alla befintliga konton flyttas över till den nya sajten. Nya spelare måste godkänna ett licensavtal innan de kan börja spela.

En av nyheterna är att spelarna kan jaga medaljer i olika kategorier. En fair play-mätare visar om spelarna har en benägenhet att lämna spel mitt i eller använda grovt språk. Administratörerna kommer att utreda misstankar om fusk och har rätt att stänga av spelare som missbrukar spelreglerna.

– Det har hänt att det har fun-

nits misstankar om att spelare kommer överens om sina drag genom att prata över Skype, men det är svårt att bevisa något.

Charmen med spelet försvinner nog snabbt om man börjar ägna sig åt fusk, konstaterar Nordberg och Westlin.

På Pidro Online kan man välja mellan att spela mot okända spelare, eller bjuda in kompisar till spel vid privata bord. Det går betydligt fortare att spela en omgång pidro på nätet jämfört med att spela på traditionellt sätt med riktiga kort.

– Man hinner bra med en omgång pidro på mobilen på kafferasten, konstaterar Nordberg.

Under vinterns lopp ämnar Nordberg ordna pidroträffar runt om i Österbotten där sajten presenteras och deltagarna får lära sig att använda appen.

Text och foto: Caroline Mård

Pidron?

Pidron är ett kortspel där två par spelar mot varandra.

Spelets urpsprung tros härstamma från Amerika och etablerats i Österbotten av hemvändande emigranter.

Mer info och regler på SÖU:s hemsida, www.sou.fi.

Pidrominnen efterlyses Vet du när man började spela pidro i Österbotten?

Vem var det som introducerade spelet och var ligger pidrons österbottniska vagga? Mejla caroline@sou.fi om du har en teori. Om du har en rolig pidroanekdot på lager får du även gärna berätta den åt oss.

n 1976

Renare ventilation seda

Allt inom ventilationsunderhåll Rengöring, injustering, sanering m.m.

För våra övriga tjänster, se: www.nyja.fi

Dags för filterbyte!

Vi har många modeller ventilationsfilter i lager.

NY-JA Ab Oy Fabriksgatan 10, Nykarleby • 06 723 0839 • nyja@nyja.fi • www.nyja.fi

VINTERN KOMMER FORTARE ÄN DU ANAR

ÄR DU BEREDD? VINTERDÄCK till verkli konkurrenskraftiga pri gt ser.

Ring och fråga!

NYHET!

NYHET!

en Vi har äv ! ll däckhote

Har du funderat på:

Det har vi också!

Vad ska jag bli då jag blir stor?

Studier / studieplatser?

Vi på Föregångarna har 16 års erfarenhet av att ge individuell och mångprofessionell handledning för arbetssökande och studerande

Arbete / Arbetsprövning?

i alla åldrar och branscher.

Att testa på något yrke?

Tag gärna kontakt och hör dig för om vad vi kan göra för just dig!

Vasavägen 1465 tel. (06) 383 6020 WWW.RENGASMARKET.FI

Palvis Palvis

Julshoppen är öppen!

dermoshop.com Bekanta dig med vårt största julklappssortiment någonsin!

Marcus 050-5945 396

lanaden 12

Handelsesp

B 15, 65100

VASA

Glada Pörtnameser på gala! Från vänster Tony Bränn, Elisabeth Bergström och Pia Sand.

Prisregn på Johannesgalan Självaste Maria Montazami hälsade festdeltagarna välkomna till årets Johannesgala i Kvevlax UF. Förutom att umgås över föreningsgränserna, äta god mat och dansa till Ben Dover så delades Johannesprisen ut under galakvällen den 8 oktober.

Galans tema var glitter och glamour, och värdföreningen hade verkligen lyckats skapa feststämning i lokalen. Mellan rät-

terna bjöd det på program i form av videosnuttar, sketcher och dansuppvisning. Värdparet Anna Pensar och Nicklas Nygård lotsade de 150 deltagarna genom kvällen. Höjdpunkterna var givetvis utdelningen av Johannesprisen. Föreningarna har nominerat kandidater och tillsammans med en jury bestående av Carina Storhannus, Lotta Lappinen, Mathias Högbacka och Gallina Sandås röstat fram vinnarna i de sex kategorierna.

Som sista programpunkt utsågs Årets Förening. Efter en spännande kamp mot Lillby UF och Molpe UF tog Pörtom UF hem segern, och nästa år hålls galan således i Pörtom.

– Vi är jätteglada. Det känns bra att vinna ett så här fint pris eftersom vi är en så liten förening, säger Pia Sand från Pörtom UF. Text: Caroline Mård Foto: Sofia Sundholm

Johannes Klockars Johannesgalan har fått sitt namn efter rörelsens grundare Johannes Klockars. Klockars pryder även det diplom, vilket ses på bilden intill, som delas ut åt alla vinnare. Den första galan arrangerades 1998.

Kategorierna har reviderats något under åren men det som alltid funnits med är den prestigefyllda utmärkelsen Årets Förening. Följande föreningar har premierats: Dagsmark uf, Kvevlax uf, Närpes uf, Molpe uf, Bergö uf, Sundom uf, Wasa Uf Skatila, Kimo uf, Terjärv uf, Karperö uf, Vörå uf, Rangsby uf, Korsnäs uf/bf, Kärklax uf, Åminne Folkpark, Österhankmo uf/hf, Karperö uf, Kvevlax uf, Pörtom uf.

SÖU:s styrelse 2017 Ordförande: Johan Häggblom

Johannesgalans vinnare 2016

Första ringen Ordinarie: Anna Huldén Ersättare: Niklas Kortell, Krombi Tiaterförening

Årets Förening: Pörtom UF • Årets Johannes: Annika Joupers-Ekblom Årets Inventarie: Stefan Kronstrand • Årets Tändstift: Ulrika Nabb Årets Talkokraft: Familjen Grandell • Årets Underhållare: Anders Aromäki

Andra ringen Ordinarie: Jessica Påvall, Ytteresse uf (ny) Ersättare: Richard Nylund, Pedersöre uf (ny) Tredje ringen Ordinarie: Jonas Nyman, Pensala uf Ersättare: Josefin Nyman, Pensala uf Fjärde ringen Ordinarie: Ulrika Forss, Kimo uf (ny) Ersättare: Victor Ohlis, Vörå uf Femte ringen Ordinarie: Nicklas Nygård, Kvevlax uf/ Film i Österbotten Ersättare: Ann-Sofie Finne Sjätte ringen Ordinarie: Josefine Silfver, Övermalax uf Ersättare: Daniel Forsman, Molpe uf Sjunde ringen Ordinarie: Malin Haka, Pörtom uf Ersättare: Emelie Sved, Pörtom uf

Innan galan hölls SÖU:s höstmöte med bland annat val av styrelse. Från vänster övre raden Daniel Forsman, Josefine Silfver, Jonas Rönnqvist (SÖU:s verksamhetsledare), Jonas Nyman, Nicklas Nygård, Victor Ohlis och Richard Nylund. Främre raden från vänster Malin Nyström, Lenita Hjortman, Anna Huldén och Johan Häggblom (ordförande).

Åttonde ringen Ordinarie: Sandra Toivonen, Lappfjärd uf Ersättare: Sofie Lundell, Dagsmark uf (ny) Skolungdomens representant Ordinarie: Malin Nyström Ersättare: Lenita Hjortman

Kusiner som trivs i rampljuset Leeroy (9 år) och Linus (11 år) ägnar gladeligen sommarloven åt att nöta riksåttan mellan Vasa och Oravais.

Bägge kusinerna Granfors har medverkat i Oravais Teaters ”Lumpänglar”, och teatererfarenheten har gett mersmak. De var med i Melodi Grand Prix år 2015 och just nu ligger de i hårdträning inför musikalen ”Billy Elliot”.

Teaterintresset kommer hemifrån. Pojkarna bjuder titt som tätt in familjen på egna teaterföreställningar som de har övat in. När Leeroys mamma Annika Åman frågade om pojkarna ville testa på att ha små roller i pjäsen ”Lumpänglar” som hon skrev och regisserade på Oravais Teater var svaret ja.

– Premiärfesten var bäst! Barnen simmade i ån och vi fick vara uppe till sent, berättar Leeroy.

Melodi Grand Prix var en ny upplevelse. Linus och Leeroy framförde den egna låten ”Magi” som kom på sjätte plats i tävlingen. Förutom inspelningsdagarna i Helsingfors var deltagarna med på ett läger i Karis.

– Det var pirrigt innan finalen, men det var roligt så vi kommer nog att söka igen.

Oavsett om det handlar om TV eller teater är pojkarna överens om att det är viktigt att ge publiken något att titta på, och att det märks om man njuter av att stå på scenen.

Leeroy är ganska säker på att

han vill jobba med teater eller film i framtiden. Linus har inte bestämt sig ännu, han håller också på med fotboll och ishockey.

– Linus har nytta av teatern på fotbollsplanen, skämtar Leeroy.

Linus och Leeroy har Billyskola på Vasa Stadsteater tre dagar i veckan. Musikalen har premiär nästa höst och innan dess får alla medverkande öva upp sina färdigheter i dans, sång och teater.

– Vi får öva på att steppa och dansa balett, säger Linus.

Förutom att öva upp skådespelarfärdigheterna får Leeroy träna på finska.

– Jag brukar inte ha några problem med att lära mig repliker, men det är lite annat då de är på finska som jag inte är så bra på.

Linus kan finska och hans största problem är att få schemat att gå ihop så att han hinner med både Billyskolan och ishockeyn.

Rollerna har inte delats ut ännu, det kommer att finnas två uppsättningar skådespelare i alla barnroller.

– Vi får lön för att vara med, det är häftigt!

Linus har planer på att köpa nya hockeysaker för pengarna, Leeroy funderar på att donera en del till fattiga barn.

Pojkarna uppmanar alla att testa på teater.

– Alla måste inte tycka om det, men man vet inte förrän man har provat. Det viktigaste är att man försöker vara sig själv och inte härmar andra.

Text och foto: Caroline Mård

23-24.11 .2016 Botniahallen

Våndan av ett revyuppslag Det är höstens första träff på uf-lokalen för revygänget. Ett dussin förväntansfulla aktörer väntar på att få kliva upp på scenen. Hela gänget andas optimism. En revyorkester finns redan engagerad. Likaså en stor grupp personal till allehanda uppgifter. Nu återstår alltså bara att börja skriva texter.

Texter som skall ligga till grund för ytterligare en bejublad revyföreställning. Även denna vinter.

Idéer till sketcher finns nerskrivna på en särskild lista. Uppslag till sånger och sketcher som har dykt upp i vardagen, i massmedia, på skolan eller på jobbet. Eller hemma i garaget – ja till och med på köksgolvet.

Man har samlat tidningsurklipp. Man har lyssnat på skvaller. En bybo hade sagt fel saker på fel ställe. En politiker har tänjt på gränserna för sina befogenheter.

Kommundirektören har bjudit sig själv på starka drycker på nattkröken. Enligt ett envist rykte har hela kommunfullmäktige besökt sin svenska vänort tillsammans med ett lokalt byggföretag. Naturligtvis på skattebetalarnas bekostnad. Dessutom lär alla fullmäktigemedlemmars respektive ha varit med på resan. Rena drömscenariot för revymakare som älskar att improvisera.

Snabbare än någon hinner blinka, står tre av aktörerna på scenen iklädda rollerna som kommundirektör, fullmäktigeordförande och byggföretagets VD. Det ena välplacerade skämtet efter det andra levereras och det hela är på väg att nå sin kulmen då en i revygänget som suttit och följt med från sidan plötsligt utbrister: – Har vi bevis på att det ligger till så här?

Tänk om det ändå var så att kommundirektören betalade för sina starka drycker och kommunfullmäktige med respektive betalade resan själva!

Likt en istapp som smälter i solskenet, så försvinner det så gott som färdiga revynummer som vi redan hunnit skratta så gott åt!

En av aktörerna på scenen försöker rädda situationen med att han nog minsann har hört från säker källa att kommunstyrelsen ändå ätit gratis lunch på en lokal restaurang. Efteråt hade de gått och sett en sommarteaterpjäs, naturligtvis utan att behöva betala biljetterna. Maten och teaterbiljetterna var enligt vad källan kunde berätta, betald av självaste teatergruppen.

Bara för att det är så svårt att få publik till alla föreställningar! Kanske skulle re-

vynumret med några smärre justeringar kunna räddas i alla fall?

En av de äldre i revygänget hade dessutom hört att kommunens ekonom fått en bröllopsgåva på flera hundra euro när han gifte sig i somras! Sketchmakandet tar ny fart, fyra nya aktörer plockas upp på scen, De ikläds roller som kommundirektör med fru samt förstås brudparet. Ordvitsarna får ny luft under vingarna. Teatergruppen som fjäskat för kommunpamparna får sina pikar. Vänortsresan vävs finurligt in i handlingen och sen fyller någon hastigt i att de nyanskaffade kontorsmöblerna till kommunhuset nog överskridit budgeten med hästlängder!

Efter en stund kommer någon på att kasta ut en fråga i luften: ”Tror ni att det är många i vår publik som känner till allt det här?”

Tystnaden är total för några sekunder... tills en av de mest sansade i gruppen konstaterar att en sådan händelse nog förutsätter en påläst publik. Vilket förstås inte går att garantera på förhand. ”Och hur är det med sanningshalten i alla våra påståenden?” frågar en annan. ”Det svåra med lokal politik är ju att den lätt bara förstås av de redan invigda” Då fiskar revygängets yngsta medlem upp sin smarttelefon ut fickan: ”Vi kollar på nätet!!! VSG?” hojtar den fyndige ynglingen.

Vilken tur att vi revymakare har Google! Öppet för var och en som vill ta reda på hur det förhåller sig i den riktiga världen.

Några i gänget får ny energi av det finfina förslaget. Några minuters googlande släcker dock det sista hoppet om att få årets första sketch skriven redan första kvällen. Någon läser högt för de andra: Vänortsresan som fullmäktige skulle göra blev tyvärr aldrig av. Kommundirektörens fru var aldrig med på kommunekonomens bröllop heller. Hon har ju varit på arbetsresa utomlands hela sommaren. De nya kontorsmöblerna till kommunhuset var i själva verket matsalsbord till personalköket. Nu gick luften ur revygänget. Några spridda kommentarer är det enda som hörs.

Google förresten? Vem som helst kan ju lägga vilken information som helst ut i cyberrymden. Utan den minsta sanningshalt. Nej bästa revyensemble. Tack för ikväll. Vi ses nästa söndag, samma tid, samma plats. Då börjar vi om från ”scratch!”

Sören Storbäck, revymakare i Pörtom

ons 18.00-21.00 | to 8.30-15.30

Fr it t iNtr äDe!

Svårt att välja?

Står du inför studie- och yrkesval? På Knowhow hittar du alla alternativen: skolorna, branscherna, arbetsgivarna och mycket mera!

Närmare 100 utställare, showscen, tävlingar och aktiviteter.

Fö rälD rAr

Kom tillsammans med era ungdomar och bekanta er med utbudet!

Mässan bjuder även på värdefullt innehåll för arbetssökande och karriärbytare!

nyhet!

DröMMer Du oM Att StArtA eget?

Få tips av experter och inspireras av lokala entreprenörer!

Med på mässan i år är även ett femtiotal unga företagare som säljer sina produkter och tjänster.

Utbildning • Arbetsliv • Fritid Aktuellt program och utställare på:

www.knowhowmessut.fi

RESTAURANT

Traditionellt Julbord på Svenska Klubben vardagar 7.12 - 22.12 • 26€ Perinteinen Joulupöytä Svenska Klubbenilla arkisin 7.12 - 22.12 • 26€

Restaurant Bacchus-Svenska Klubben Strandgatan 4, Vasa Tel: 010-4706200 • www.bacchus.fi

Svenska Österbottens Ungdomsförbund SÖU har 124 medlemsföreningar med 20 000 personmedlemmar från Karleby i norr till Kristinestad i söder, och området är indelat i åtta ungdomsringar. Ringarna fungerar även som föreningar och juridiska personer.

Varje förening har i genomsnitt 160 personmedlemmar, har någon form av publik kulturverksamhet, och äger en egen lokal.

De flesta föreningar är ungdomsföreningar men en förändring är på väg där allt fler föreningar fusioneras och blir byaföreningar.

Detta betyder inte att ungdomsverksamheten minskar utan snarast att hela byn sluter sig kring föreningen och fastigheten och de yngre får fokusera på verksamheten.

Den första finlandssvenska ungdomsföreningen grundades 1888 i Malax av Johannes Klockars. Klockars var även en nyckelfigur i grundandet av både SÖU och takorganisationen FSU. Klockars var enormt aktiv och bortsett från ungdomsarbete även engagerad i tidningsproduktion, nykterhetsarbete och folkbildning.

Han var även riksdagsman samt föreståndare för folkhögskolan i Kronoby.

För den som tidigare varit aktiv inom rörelsen, antingen FSU, SÖU eller den lokala föreningen finns nu mera en kamratförening. Föreningen är till för den som vill hålla kontakt med andra tidigare aktiva i Österbotten och få insyn i vad som sker i rörelsen just nu. Mera information om föreningen hittar du på www.kamraterna.sou.fi.

”Vad gör man om man inte är med i en förening?”

Vad får en 21-åring att ägna sin fritid åt att sitta på möten?

I Lenita Hjortmans fall har föreningsengagemanget kommit med modersmjölken, och det är gemenskapen och viljan att motverka det allomfattande hotet om nedläggningar och indragningar som gjort att hon i nuläget är medlem i fyra styrelser.

Lenita Hjortman är och förblir Västerhankmo troget. Hon är uppvuxen en halv kilometer från lokalen på Bjärji, och hon har tillbringat otaliga kvällar i UFlokalen under ungdomstiden.

Trots att hon numera har flyttat hemifrån och börjat studera kommer hon fortfarande så fort ungdomsföreningen kallar.

– Jag känner inte till något annat liv än föreningslivet, konstaterar hon.

Sedan fem år tillbaka är hon medlem i styrelsen i Västerhankmo UF, och under årens lopp har hennes engagemang för föreningslivet även gett henne styrelseposter i SÖU, Sidwill och studerandeföreningen Nud rf.

Det blir en del pusslande för att få schemat att gå ihop, och om någon frågar vad Lenita gör på fritiden får man svaret: går på möten.

– På ett bra möte är alla överens och ingen behöver höja rösten. Ordföranden ska kunna avbryta diskussionen om den blir för utdragen.

Lenita studerar till hälsovårdare i Vasa. Hon har föreningslivet

att tacka för att hon träffade sin sambo, deras vägar korsades på en dans i Kvevlax UF och numera bor de tillsammans i Västerhankmo. För att vara en så liten by har Västerhankmo ovanligt många föreningar. När man känner sig färdig som medlem i ungdomsföreningen är steget kort till att gå med i till exempel hembygdsföreningen eller marthorna. I och med att många är aktiva i flera föreningar ser man till att inga evenemang krockar i byn.

Engagemanget bland ungdomarna går i vågor. När Lenita och hennes systrar växte upp hängde alla ungdomar i lokalen, numera har intresset svalnat något.

– När vi var unga brukade vår mamma, även känd som Bjärjimam, sticka sig in i lokalen varje kväll för att se så att allt gick rätt till. Vi lärde oss att hålla oss i skinnet, och det skulle vara bra om föräldrarna engagerade sig i ungdomarna på samma sätt i dag.

Föreningarnas evenemang kan vara en bra inkörsport till byagemenskapen om man är nyinflyttad. Tröskeln för att delta är låg, och nästa gång man besöker ett evenemang är man redan bekant med någon.

Föreningsengagemanget har gett Lenita många kunskaper som hon har nytta av även utanför föreningsvärlden.

– Det handlar mycket om problemlösning och att tänka brett för att hitta en lösning. Erfarenhet av att ordna evenemang är

användbart i många sammanhang.

Att vara föreningsaktiv kan betyda många saker, det handlar inte bara om att gå på möten och öva in spex. Det är mycket med det praktiska kring lokalen. Under vinterhalvåret ska lokalen värmas upp inför alla evenemang och då gäller det att frivilliga eldare ställer upp.

Lenita har varit skolungdomens representant i SÖU:s styrelser i två omgångar, och på höstmötet utsågs hon till suppleant på samma post – och hon tänker vara en aktiv sådan.

– Styrelseuppdragen skiljer sig åt. I Västerhankmo UF är verksamheten överskådlig och vi känner vår målgrupp. När vi fattar beslut i Sidwills och SÖU:s styrelser handlar det om större evenemang och mer pengar är på spel.

Utveckling är något som intresserar Lenita, och under tiden som SÖU-aktiv har hon speciellt intresserat sig för frågor som direkt gynnar de mindre medlemsföreningarna.

– Anskaffningen av SÖU:s biografanläggning är ett exempel på något som föreningarna kan nappa på och som bidrar till att det händer något i byarna.

Hur får Lenita timmarna att räcka till?

– Ja, jag vet inte. Nog brukar det alltid gå att klämma in mer trots att kalendern verkar vara full.

Text och foto: Caroline Mård