Österbottniska Posten (ÖP) nr.1 2017

Ett urval av våra resor under våren: Danskrysssning på Viking Grace Mamma Mia the Party, Stockholm Nordiska trädgårdar, Stockholm Påsken i Riga Holland (buss/buss) Stadssemester i Edinburgh Gardasjön Fantomen på Operan, Stockholm Alsace o. Champagne (buss/buss)

22-23.3 & 10-11.5 31.3-2.4 7-9.4 14-17.4 19-26.4 20-23.4 22-28.4 28.4-1.5 29.4-8.5

Stadssemester i Wien Österrike med Wien och Tyrolen Norra England och lite Skottland Hvar, Kroatien Våren i St. Petersburg Med skärgårdsfärjorna till Åland Lofoten-Hurtigruten Vandringsresa till Cortina

4-7.5 8-15.5 9-15.5 16-23.5 24-28.5 4-6.6 7-13.6 15-22.6

Allt detta och mycket, mycket mer...

Ta kontakt med oss för mer information eller om du vill boka!

Närpes 020 7434 530 Korsholm 020 7434 520 Jakobstad 020 7815 360

www.ingsva.fi

FÜrsäljning, service och reservdelar! Myynti, huolto ja varaosat!

!

" "

VÜrü samgymnasium/idrottsgymnasium Vasa Üvningsskolas gymnasium Vasa svenska aftonläroverk Kristinestads gymnasium Korsholms gymnasium Gymnasiet i Petalax Närpes gymnasium Vasa gymnasium

Vi7

asa Arbis rar ür och Ünskar samla in minnen i for av erättelser, fotogra er och f re ül tillverkade i r is regi. nsa lade innen är tänkt att resultera i en utställning under h sten 2 17.

Har du eller nügon du känner ett ni kan tänkas dela ed er av.

Ta kontakt med kansliet ĂĽ n eller

inne

.

Gymnasier i samarbete

FĂ–R DIG

KUNSKAP FLEXIBILITET KVALITET FRAMTID FĂ–R FRAMGĂ…NG

FÜrsäkringsbolaget, fÜr allt du bryr dig om

restaurang

Stenbrytaren KORSNĂ„S 06/3641 152 www.stenbrytaren.Ăž

* Kaffe * Bakverk * Lunch * Pizza * Grillmat * A la carte* TĂĽrtor * Catering * MĂśten * Barnkalas * med mera

Stallhagen är ett mikrobryggeri pü Åland som har bryggt Ül av hÜg kvalitet sedan 2004.

Getavägen 196 AX-22410 Godby www.stallhagen.com

SIBELIUSUTSTÄLLNING INSTRUMENTUTSTÄLLNING KONSERTER under vür- och hÜstsäsongen

1.2.2017– 7.1.2018

Har du nügot som är extra viktigt och speciellt fÜr dig?

Tillsammans fixar vi den bästa fÜrsäkringslÜsningen. Ta kontakt.

Ring 010 80 81 80* eller kom pü besÜk. Du hittar vürt närmaste kontor pü adressen folksam.fi

*FrĂĽn fast linje 8,35 cent/samtal + 3,20 cent/min, frĂĽn mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 19,20 cent/min.

– dirigenter som musikfÜrmedlare 1917 – 2017 MUSEET ÖPPET: Vür- & hÜstsäsong 1.2–30.4, 1.9–30.11. | ti – sÜ 11–16 Onsdagar konsert kl. 19, biljetter frün kl. 18 Sommaren 2.5–31.8. | ti & to – sÜ 11–16, ons 10 –18 Vintern 1.12.2017–7.1.2018 | ti – sÜ 11–16

Biskopsgatan 17, Ă…bo | www.sibeliusmuseum.fi

UF och ÖP - en del av historien Att Finland fyller 100 år har knappast gått någon förbi. Det märks i olika kampanjer, utställningar, i revy- och teaterproduktioner med mera. Och visst, det finns all orsak att fira.

I de 100 år av självsändighet som nu firas har uf-rörelsen haft en betydande roll. Den finlandssvenska uf-rörelsen i sig är äldre än det självständiga Finland. Malax uf grundades redan 1888 och SÖU 1906.

Redan vid åren för grundandet av ungdomsrörelsen finns starka kopplingar till det självständiga Finland.

Föreningarna var i många fall knutpunkter gällande medborgararbete för en självständig nation.

Ungdomsföreningarna grundades för att skapa innehåll, för att fungera som folkbildare och för det som vi i dag kallar förebyggande verksamhet. Det sågs inte med blida ögon att ungdomen dansade och ägnade sig åt fylleri vid vägkanterna. Grundandet av den första ungdomsföreningen i Svenskfinland och därefter SÖU har vi att tacka Johannes Klockars för.

Man kan även säga att grunden för dagens ÖP, Österbottniska Posten, lades av Johannes Klockars. Han var, bland mycket annat, även skribent och redaktör och stod bakom tidningen ”Ungdomen”. Tidningens fokus låg på ungdomar, ungdomsföreningar och nykterhetsarbete.

Ungdomen utkom från 1897 fram till 1910. Tidningen återkommer med ny kraft 1937 men upphör vid krigsutbrottet 1939.

Krigsåren påverkade naturligtvis alla medborgare och hela samhället på en rad olika sätt, saker som vi har svårt att föreställa oss idag.

Det påverkade även föreningslivet på många sätt. Många föreningshus blev allt från tillfälliga sjukhus till soldatförläggningar. Föreningarnas manliga medlemmar var i stor utsträckning vid fronten och verksamheten minimal.

Föreningshusen fick även på många orter fungera som boende för dåtidens flyktingströmmar. Det handlade huvudsakligen om de stora skaror från Karelen som fick bryta upp från sina hem men även om invånare från norra Finland och Lappland som flydde Tysklands bombningar och illdåd där.

Efter krigsåren vidtar samhällsbygget. Sakta men säkert återvänder hoppet hos människorna och föreningshusen fylls återigen med människor, dans- och teaterverksamhet med mera. Dansen har sin storhetstid under 50 och 60–talet men även bingoverksamhet och pidron har sina givna platser.

1968 utkommer det första numret av ÖP. Tidningen är något mera vågad än sin föregångare ”Ungdomen”.

Man räds inte att kritisera sina egna

Kallelse till:

SÖU:s vårmöte 8.4 på Kulturskafferiet Ritz i Vasa.

Vårmötet är öppet för alla våra föreningar, deras medlemmar och andra intresserade.

Handlingar, fullmakter och tidtabell på www.sou.fi närmare mötet i enlighet. med förbundets stadgar.

Välkomna!

Bidrag att sökas!

Nedanstående fonder och stiftelser har ansökningstid nu. Passa på och sök! Även på fyrk.fi listas kontinuerligt aktuella bidrag.

Februari: • Konstsamfundet • Svenska Folkskolans Vänner • Aktiastiftelserna i Österbotten • Harry Schaumans stiftelse

Mars: • Waldemar von Frenckells stiftelse • William Thurings stiftelse • Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond Medlemsföreningar som vill ha hjälp och stöd med ansökningar, uppgörande av budget med mera får naturligtvis ta kontakt med SÖU.

Ring- och fototräffar!

Första ringen 9.3 kl. 19 i Nedervetil UF Tredje ringen 8.3 kl. 19 i Pensala UF Femte ringen 15.3 kl. 19 i Iskmo-Jungsund UF Sjunde ringen 14.3 kl. 19 i Övermark UF

föreningar från förbundshåll, reportage om hembränt samsas med debatter kring kvalitén på dansmusik.

Vågorna svallar stundvis ganska höga.

1986 upphör utgivningen av ÖP. Intresset från annonsörerna och läsarna finns inte i tillräckligt stor utsträckning, ekonomin haltar. 1997 återupptas verksamheten med friskt mod, dock sker en hel del förändringar under åren. Upplagan ökas och sänks, utgivningsfrekvensen justeras åt båda håll. Allt i takt med ekonomin i samhället.

2017 är det åter dags för en förändring. Tidningen du håller i handen (eller läser på en skärm) är första numret av ”nya” ÖP. Vi har lyckats öka upplagan från dryga 20.000 exemplar till närmare 40.000, sidantalet har växt från 16 till 32 sidor och utdelningen sker numera i nästan hela vårt verksamhetsområde. Utgivningsfrekvensen har dock minskat men samtidigt har tidningen i större utsträckning fått karaktären av ett magasin med en förhoppningsvis längre livslängd.

Innehållsmässigt är vi nu närmast en redaktionell föreningspost. SÖU är ett förbund för föreningar. Det ska även märkas på innehållet i tidningen. Personlingen tycker jag vi lyckats mycket bra.

Jonas ”Josip” Rönnqvist Verksamhetsledare SÖU

Österbottniska Posten - SÖU:s medlemstidning • Nr 1 2017 Chefredaktör: Caroline Mård Ombrytning & layout: Jonas Rönnqvist Pärmfoto: Jessica Lindgren Där fotograf eller författare ej anges har materialet i första hand producerats av SÖU. Annonsförsäljning: CJ-center Tryck: Botnia Print.

Upplaga: 38.000, utdelas till svenska hushåll i Österbotten.

Ansvarig utgivare: Jonas Rönnqvist/Ab Sidwill Oy

In memoriam:

Pär Särs

Den andra veckan i februari nåddes vi av den tragiska nyheten att Pär hastigt lämnat oss i en sjukdomsattack.

Pär Särs är ett bekant namn för många inom rörelsen och han har varit aktiv på många nivåer inom organisationen. Han har suttit med i förenings- och ringstyrelser, SÖU:s teaterutskott med mera och nu senast som konstituerande medlem av SÖU:s nygrundade kamratförening.

Mest känd är Pär förmodligen för en bred och uppskattande revypublik. Hans insatser har varit stora på och bakom revy- och teaterscenen i Österbotten, både som skribent och aktör. Även i vinterns revy i hemföreningen Terjärv UF fanns Pär med som skribent och i kulisserna. En naturlig plats för en av Terjärvs mest älskade revyrävar.

Pär var enkel att få kontakt med och han umgicks gärna med folk i alla åldrar, en inkluderande människa.

Han präglades av en underfundig humor, kryddad med en smula ironi, i många fall självironi. Både hans humor och lugn hade förmågan att smitta av sig på andra.

Pär var vid sitt frånfälle 64 år och hade nyligen blivit pensionär. Om ödet velat annorlunda hade han förmodligen blivit en av Österbottens aktivaste pensionärer inom föreningsliv och revyverksamhet.

Vila i frid Pär. Där du är nu har det förmodligen blivit betydligt roligare. Saknaden är stor.

SÖU och SÖU:s Kamratförening

Mecki Anderssons fritid och jobb har en tendens att flyta ihop. Andersson är verksamhetsledare för After Eight som firar 30-årsjubileum i år, och han har varit med ända sedan starten. Föreningen har många lyckade tillställningar bakom sig, men det är vardagen och mötet med alla människor som Andersson värderar högst.

After Eight:

Kultur, kaffe och kontakt Att ha mål och visioner är livsviktigt för att komma framåt, säger Mecki Andersson, verksamhetsledare på After Eight som firar 30-årsjubileum i år. Mod att våga avsluta det som inte fungerar är också en framgångsfaktor. Det har aldrig varit ett självändamål att bli störst, trots det har musikcaféet på Storgatan 6 fått en speciell plats i mångas hjärtan.

Att fylla trettio år innebär nästan oundvikligen att man stannar upp och tänker tillbaka på det som varit, och framåt på det som komma skall. Mecki Andersson, verksamhetsledare på musikcafé After Eight poängterar att det också är viktigt att ta sig tid att reflektera och njuta av nuet.

– Alla lyckade evenemang förgyller tillvaron, men det är den grå vardagen och alla människor man möter som är det stora.

Den 17 januari 1987 slog After Eight upp sina portar i Ebeneserförsamlingens lokaler. Under de första tre åren förverkligades all verksamhet på talko, år 1990 registrerades föreningen och ett år senare kunde föreningen anställa två personer, en av dem var Mecki Andersson. Sedan dess har musikcaféet verkat på

ett antal olika adresser i Jakobstad, och nu finns sjutton personer på lönelistan.

Det är svårt att tänka sig Jakobstad utan After Eight. Under föreningens trettio år långa historia har musikcaféet blivit ett populärt café och lunchställe, när det vankas bearnaisesås på menyn kan det vara upp emot tvåhundra lunchgäster. Till Storgatan 6 kommer man även från när och fjärran för att ta del av olika kulturevenemang.

Ungdomsverkstäderna är en verksamhet som uppskattas högt, de kan man ta del av om man är mellan 16 och 29 år gammal. Målet med Liljas verkstad är att ge meningsfull arbetspraktik, uppmuntra till fortsatta studier eller arbete, samt utmana ungdomarna att ta kontroll över vardagen.

– Vi har ett- och tvåårskontroller med alla ungdomar som har deltagit i verkstäderna för att höra vad som har hänt med dem, om de har fått jobb eller börjat studera. Många har berättat att tiden på After Eight har varit livsavgörande, och det bevisar att man med relativt enkla medel och med bondförnuft kan åstadkomma mycket i en trygg och sund miljö.

Andersson konstaterar att det har hänt mycket under tiden som föreningen har jobbat med ungdomar. Det oroliga läget ute i världen och det hårda samhällsklimatet gör avtryck på ungdomarna.

– I mitten av 1990-talet var de huvudsakliga problemen som ungdomarna tampades med alkohol och droger, det var väldigt svartvitt. I dag ser vi att ungdomarna kämpar med många mindre problem som tillsammans skapar en tung situation som är svår att komma ur på egen hand. De behöver hjälp och stöd av ett nätverk av olika personer för att få bukt med allt.

Tre personer arbetar med uppsökande ungdomsverksamhet, och deras uppgift är att hjälpa ungdomar som av någon anledning behöver en puff framåt.

After Eight har i samarbete med Optima erbjudit en kulturmontörutbildning, som har varit en treårig utbildning för att bli ungdoms- och fritidsinstruktör, och där fokus bland annat har legat på evenemangsplanering, marknadsföring, IT och gruppdynamik. I vår utexamineras den sista årskullen eftersom Optima valt att säga upp samarbetet med After Eight. Andersson hade gärna sett

att utbildningen hade kunnat fortsätta, men han konstaterar att nu gäller det att hitta på något annat i stället.

En ny grej som kommer i gång i vår är det tvååriga Leaderprojektet ELab vars mål är att ta fram modeller för hur man handleder unga och förenklar steget ut i arbetslivet.

– Man kan tycka att vår verksamhet är spretig och att det skulle vara smartare att fokusera på några få grejer, men allt hänger nog ändå ihop på något sätt.

I januari ordnades en mingelkväll med bakelser och musik, drygt 200 personer var på plats då firandet inleddes med lanseringen av After Eights extratjocka jubileumsmagasin. Firandet kommer att fortgå under hela året.

– Vi kommer att ha en konsert i sommar men artisten är fortfarande oklar. Det har visat sig att sommarkonserterna måste vara publikvänliga och artisterna får inte vara för snäva, men vi har vår egen stil och strävar efter att lyfta fram artister som inte syns överallt.

I samband med Spotlight ordnas AE Run för första gången. Deltagarna kan välja mellan att springa eller gå 5 eller 10 kilometer och få ta del av

olika happenings längs med rutten.

– AE Run är ett exempel på en idé som har kommit till på ett av våra personalmöten då alla anställda har fått presentera sina tre bästa idéer.

På de här mötena ska man inte fokusera på vad saker och ting kostar, utan helt fritt tänka ut något som man själv skulle vilja göra. Vi strävar efter att vara en yes-organisation som är öppen för personalens idéer och förfrågningar utifrån.

På grund av att mycket av verksamheten står och faller på huruvida bidragsansökningar blir beviljade eller inte är det svårt att göra upp långsiktiga planer, utan föreningen är tvungen att acceptera att man måste leva med det osäkra och ta ett år i gången.

Sina trettio år till trots upplevs After Eights verksamhet inte som mossig, Andersson tror att det beror på att de får mycket input och influenser från ungdomarna som vistas där.

– Jakobstad har profilerat sig som en kulturhuvudstad, det är mycket på gång trots att det är en liten stad. På After Eight är målet att alltid hålla en hög kvalitet på allt det vi gör.

Text och foto: Caroline Mård

Fler föreningar än After Eight Sommarens och har orsak att höstens resor ute nu! fira i år. Vad är på gång?

RESOR Sommar - Höst 2017

Teater Jacob, 60 år Emma Krokvik, ordförande: – Vi håller på att läsa in en pjäs, men den är inte avklubbad ännu så jag kan inte säga vilken det är som vi funderar på. Klart är i alla fall att vi ska ha premiär i höst. Överesse UF, 70 år Jesper Ahlvik, ordförande: – Vi ska fira med en åbrodans under Essedagarna i juli. Fredagen den 7 juli kan man dansa till folkmusik på bron. Vi håller också på att skriva sketcher till en revy som har premiär i höst.

Kärklax UF, 80 år Linda Sjölund, styrelsemedlem: – Vi ska ha en jubileumsfest i mars.

Om vi hinner bli klara med renoveringen av serveringsrummet så håller vi festen den 18 mars. Mer info om anmälning kommer på Facebook och Instagram.

Deltagarna i Verkstad Lilja får testa olika typer av hantverk. Foto: After Eight

Böle UF, 110 år Katarina Källberg, ordförande: – Vi har diskuterat jubileet lite smått och kommit fram till att vi ska ordna något för föreningsmedlemmarna.

Det blir troligtvis en middag eller kaffebjudning på lokalen. Vi firade 100-årsjubileet stort med inbjudna gäster och monumentavtäckning så vi tar det lite lugnare i år.

Veronica Maggio fyllde innergården på sin konsert år 2009. Foto: After Eight

Gardasjön Norditaliens vackra turkosa juvel.

Resa 18-24.4.

Tre sjöar, fyra länder Panoramavyer och vackra landskap kring alpernas sjöar.

Resa 26.4-2.5.

Sloveniens strandpärlor Sex nätter på fyrstjärnigt hotell direkt vid Adriatiska havet.

Intressanta utflykter i Slovenien och till Kroatien. Resa 3-9.5.

Holland Vårens blomsterprakt i Holland med Amsterdam, Keukenhof och Den Haag. Resa 20-24.5.

Fantomen på Operan Den storslagna musikalen med svensk ensemble på Cirkus i Stockholm. Resa 31.3-2.4.

Sparesor till Pärnu Resor 8-15.4, 6-13.5 och kortresa 27.4-1.5.

Hotellresor till Tallinn Bekväma restider, tre centrumhotell att välja mellan, båtresorna med Tallinks splitternya Megastar.

Resor 2-4.3, 14-16.4, 29.4-1.5.

Påskresa till St. Petersburg Återupptäck det levande konstverket St. Petersburg på en visumfri resa med två dagar i St. Petersburg, en natt på hotell och två nätter ombord på St. Peter Lines fartyg. Guidad stadsrundtur och egen buss med. Resa 12-15.4.

Riga Fira Valborg i vackra Riga.

Resa 27.4-1.5

Loppis i Luleå Sveriges största fyndmarknad i Arcushallen. Resa 28-29.4.

Norrnäs UF, 120 år Mikaela Nygårds, ordförande: – Jubileet kom på tal ifjol i samband med att någon annan förening firade, men styrelsen har inte hunnit planera något ännu. Jag tror inte att vi ställer till med något stort, eventuellt blir det något i samband med Norrnäsdagen i sommar.

Skaftung UF, 110 år Alexia Sahl, ordförande: – Vi är ännu i planeringsstadiet, men vi ska nog fira på något sätt i sommar. I vår ska vi ha påskbrasa och en byamiddag.

Tjöck & Påskmark UF, 110 år Ann-Marie Ahlkulla, ordförande: – Vi kommer inte att fira för vi har ingen lokal att vara i! Sedan i höstas är vår nyrenoverade lokal uthyrd åt skolan och dagvården, och under tiden ligger föreningsverksamheten på is.

Jul på Södermalm har blivit en omtyckt tradition. Foto: After Eight

Aktuella resor

UF Hoppet, 110 år Pia-Maria Toivio, ordförande: – Vad bra att du ringer, vi har inte haft koll på att föreningen har jubileum i år. Nu får vi nog ställa till med kaffebjudning åt byborna.

Vi har mycket program i år, vi ska bland annat ha marknad, påskbrasa, loppis, bridgekurs och eventuellt en självständighetsdans. Dessutom ska lokalen hyras ut åt en terapihundutbildning.

UF Strimman, 100 år Jonas Sjöberg, ordförande: – Vi var lite fundersamma på när föreningen grundades, men vi kom fram till att det har gått 100 år i år. Vi kommer att fira med lite annorlunda program på grötfesten i december.

Just nu går vi i renoveringstankar, och väntar med spänning på om våra bidragsansökningar godkänns.

Till After Eight kommer man bland annat för kaffe, kulturupplevelser och samvaro i mysig miljö. Foto: After Eight

Din upplevelse. Vår passion.

Türi blomstermarknad Den stora blomstermarknaden i Estlands ”vårhuvudstad” Türi.

Resa 18-20.5.

Skåne Med Kalmar, Öland och två heldagsturer i Skåne och Österlen.

Resa 8-14.6.

Dansgala i Umeå Arvingarna och Fernandoz på Universum i Umeå. Resa 8-9.4.2017

Danskryssning med Viking Grace

Carisma och Titanix 22-23.3.

Pris från 50 € / person i tvåbädds Inside4. Bussrutter både längs riksåttan och Strandvägen! essa och mån a er resor å vår hemsida:

www.

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Petter har besökt After Eight flera gånger. Här får han publiken att sjunga med år 2013. Foto: After Eight

06- 318 4000

s .fi

Det tar flera dygn att värma upp ungdomslokalen i Vörå, och Niklas Svartbäck och de övriga eldarna får ägna mycket tid åt att passa Högforsen. ”Det finns ingen bättre avkoppling än att sitta här”, säger Svartbäck.

Pannrummet – lokalens hjärta Termometern på scenen visar minus tre när revyövningen ska börja. Aktörerna övar in sina repliker iklädda vinterkläder, på utsidan går kvicksilvret ner till elva minusgrader. Innan publiken kan släppas in måste den 900 kvadratmeter stora lokalen värmas upp och Vörå UF:s eldare kommer att tillbringa mycket tid i pannrummet under de närmaste veckorna.

I pannrummet finns en trotjänare som har värmt flera generationer Vöråbor. Högforspannan från 1953 fungerar fortfarande och matas med ved när lokalen ska värmas upp.

Uppvärmningen vilar på flera ben, förutom vedpannan värms lokalen med olja, el och luftvärmepumpar.

– De utrymmen som används oftast har grundvärme, det skulle vara jättedyrt att ha värme i hela lokalen, säger Niklas Svartbäck som är ordförande i föreningen.

För att få en behaglig värme i salen måste man börja elda två till tre dagar på förhand. Temperaturen stiger

med två grader i timmen när pannan går för fullt. Föreningen har inga uttalade eldningsansvariga, utan man brukar komma överens om vem som sköter eldandet allteftersom.

– Vi eldar inte inför egna styrelsemöten och revyövningar, det blir effektiva träffar då det är lite kallt, säger Svartbäck.

– Det är avkopplande att sitta här och sköta pannan. Det finns en radio och så kan man ta en öl och öppna luckan och grilla en korv. Fryspizza ovanpå pannan är också en delikatess, säger Joakim Engstrand.

Enligt Svartbäck är eldandet synonymt med avkoppling. Under de femton år han har varit aktiv i föreningen har det inte varit några större mankemang med pannan. Han minns en gång då en varmvattenledning sprang läck i dam-wc, efter det införde de regeln att stänga av vattnet då ingen är i lokalen.

– Vi har satt kylarvätska i systemet och lagt ett alarm på pannan för

några år sedan, det är billiga försäkringar, säger Svartbäck.

Ryktet har spridit sig att de bästa efterfesterna äger rum i pannrummet.

– Pannrummet är den enda platsen i lokalen där man får röka inomhus, det brukar se ut som ett lågstadiedisco med rökmaskin då folk sitter här och kedjeröker, säger Markus Påhls.

Inredning har inte varit prio 1 i pannrummet. Mycket är i original.

Det finns några stolar, en bänk och stora lådor för tomburkar. Några planscher pryder väggarna och det finns gott om verktyg, arbetshandskar och allt annat man kan tänkas behöva.

– Vi skulle behöva ha lite mysbelysning, vår ljusslinga har gått sönder och det är inte så stämningsfullt med ljusrören, säger Påhls.

Vörå UF är en ”karastark” förening, och eldandet har fallit på männen och pojkarnas lott. En dörr i pannrummet leder till vedförrådet som just nu är fyllt till brädden. Fören-

ingen köper ved, men det händer också att det kommer in donationer.

– De senaste vintrarna har varit ekonomiska, vi tycker om milda vintrar och helst ska det vara mycket snö, säger Svartbäck.

Visst har det funnits tankar på att förnya uppvärmningssystemet och installera bergvärme, men när de har räknat på det har de konstaterat att de värmer upp lokalen många vintrar med nuvarande system innan de har tjänat in bergvärmeinstallationen.

Pannan ska fyllas på med jämna mellanrum, och det är svårt att hinna med något annat de dagar man har eldandet på sin lott.

– Det har nog hänt att jag har tagit ut pekkasdagar för att sitta i pannrummet, säger Påhls.

– I revytider kan man gå upp och öva en sång och sedan trappa ner igen och lägga i mer ved, säger Svartbäck.

Förutom att fylla på med ved så ska den som eldar hålla koll på ett antal mätare. Om något går sönder försöker de först fixa det själva, om inte de får ordning på det ringer de efter yrkesfolk.

– Vartefter något går sönder lagar vi det, det känns fint och ansvarsfullt att hålla det här kulturarvet i skick, säger Svartbäck.

Nästa år firar Vörå krigsskola sitt 100-årsjubileum med en fest i lokalen. Det var här Finlands första underofficerutbildning arrangerades, och hela 1400 män från hela Finland har skolats här. Kommunen håller i trådarna för firandet den 26 januari nästa år, och såväl republikens president som Försvarsmaktens huvudstab kommer att bjudas in.

– Om presidenten kommer så är han välkommen på efterfest i pannrummet!

Text och foto: Caroline Mård

www.eksentro.fi Tel. 06 385 0940 patrik.kulla@eksentro.fi

Vi tillverkar och levererar kundanpassad inredning för hela hemmet.

Vi har specialiserat oss på; - Köksinredningar - Badrumsinredningar - Grovköksinredningar - Garderober/Skjutdörrar

Joakim Engstrand och Markus Påhls konstaterar att alla fester förr eller senare brukar sluta i pannrummet.

Har du funderat på: Arbete?

Att testa på något yrke?

Studier / studieplatser?

Karriärträning?

Det har vi också!

Föregångarna Föregångarna harhar 14 16 års års erfarenhet av att ge individuell och mångprofessionell handledning för arbetssökande och studerande i alla åldrar.

Tag kontakt!

ore an arna FÖR DIG OCH DIN FRAMTID

www.foregangarna.

Handelsesplanaden 12 B 15, 65100 VASA | Tfn. 010-3211 370

ÖVERLÅTA DIN SKOG I ÖSTERBOTTEN? Vi hjälper dig genom hela processen t t t t

Fastighetsförmedling Skogsvärdering Generations- och arvskiften Allmän rådgivning m.m.

Ab Skogsfastigheter AFM Företagaregatan 13, 65380 Vasa skogsfastigheter@svf.fi 0500 568 804

Ab Skogsfastigheter AFM

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

Hur det kommer sig att det finns en fiol i pannrummet är en gåta. ”Det står Stradivarius på fiolen, kan den vara värd något?”

Arjessa FAMILJEVÅRD Hyvinvointipalvelut Arjessa Oy startar en ny verksamhet inom familjevård och söker

SVENSKSPRÅKIGA FOSTERFÖRÄLDRAR/ FAMILJEHEM I ÖSTERBOTTEN Arjessa:s professionella arbetstagare stöder familjehemmet Arjessa familjevårdens socialarbetare ger stöd och regelbunden handledning från början till slut.

Familjevårdaren får en för arbetsuppgiften lämpad förberedande utbildning, grupphandledning och fortbildning under hela placeringstiden.

I slutet av mars startar vår förberedande utbildning för familjehemmen. Välkomna med Er ansökan!

Om ni vill läsa mer om Arjessa:s familjevård och lämna en intresseanmälan vänligen gå in på adressen: www.arjessa.com/familjevard Vi kontaktar Er så fort som möjligt.

I pannrummet finns allt man behöver, förutom mysbelysning.

Förfrågningar: Kita Westerlund / Enheten i Vasa Tel: 050 329 0282

Deltagandet i UMK gav värdefulla erfarenheter och ett minne för livet. Alva Nygårds dröm om att få jobba med musik har bara börjat.

Från sommarteater till schlager Målet är inte att vinna UMK, Alva Nygård 16 år, vågar inte ens tänka tanken på att få representera Finland i Eurovision Song Contest i Kiev i maj. Men om tittarna röstar fram henne och låten ”Arrows” är hon mer än redo att tagga till. ÖP träffar Alva Nygård på ett café i Jakobstad en dryg vecka innan UMK avgörs i Metroarenan i Esbo den 28 januari..

– Jag har inte hunnit bli nervös ännu. Nu fokuserar jag bara på att finslipa sången och dansen, och på att undvika att bli förkyld, säger Alva Nygård.

Sången har alltid funnits där. Hon kommer från en musikalisk familj och storasyster Linn deltog i Eurovisionen år 2010. Alva har tagit sånglektioner på Musikinstitutet sedan hon var 11 år gammal, och hon har uppträtt i olika sammanhang.

I somras spelade hon huvudrollen som Alice i Pedersöre Teaters pro-

duktion av ”Alice i Underlandet”.

– Det är speciellt att vara med i en sommarteater, gemenskapen är bra och man lär sig att det lönar sig att sätta plast innanför kläderna ifall det är en regnig dag.

Låtskrivaren och producenten Arto Ruotsala tog kontakt efter att ha hört hennes låt ”A Grand Illusion” och sett hennes coverversioner på Youtube.

– Han berättade att han hade en låt som han tyckte att skulle passa mig, och eftersom jag gillade den direkt kom vi överens om att skicka in den till uttagningen till UMK. Poplåten ”Arrows” kan tolkas på flera olika sätt, men enligt Alva handlar låten om att befinna sig i gränsstadiet mellan vänskap och kärlek, och att inte veta hur det ska fortsätta.

Låten gick vidare och tävlar om segern med nio andra bidrag. I år har man slopat deltävlingar, utan går di-

rekt på finalen – vilket märks med tanke på att budgeten då är större eftersom endast ett tillfälle ska sändas.

Det är på alla deltagares egna ansvar att marknadsföra sig själva. Alva har flitigt använt sig av Facebook, Instagram och Twitter.

– Jag tycker att det är roligt att redigera bilder så jag har inte tagit någon stress av det. Eurovisionsfans från runt om i världen har börjat följa mig, så det är kul.

Det har blivit en hel del resor ner till Helsingfors för Alva som går första året i Pedersöre gymnasium. Bland annat har hon spelat in sin första musikvideo.

– De andra konstaterade att inspelningsdagen var lång och tuff, men jag tyckte inte att det var någonting jämfört med en skoldag.

Den här terminen har Alva biologi, finska och samhällslära på läsordningen och hon passar på att plugga i tåget.

– Alla i skolan är nog glada för min skull, jag har inte märkt av någon avundsjuka.

Finska är inte ett favoritämne och Alva berättar att hon för det mesta talar engelska då hon är nere på planeringsmöten.

– Det har nog gått bra, alla på YLE är supertrevliga! Men jag vill lära mig finska.

Krista Siegfrieds är en av programledarena och Alva har redan flera gånger fått frågan om hon vill göra en Krista och även ställa upp i den svenska schlagerfestivalen.

– Jag har inte planerat något men det skulle nog vara häftigt. Jag har alltid följt både de svenska och finska tävlingarna noggrannt.

Alvas tre Eurovisionsfavoriter: – Loreen, ”Euphoria” (Sverige, 2012) – Loïc Nottet, ”Rhytm Inside” (Belgien, 2015) – Dami Im, ”Sound of Silence” (Australien, 2016)

ÖP ringer upp efter finalen!

Hej Alva! Hur var det?

– Kul! Jag trodde att jag skulle vara mer nervös. Genomgången gick helt okej, men jag lyckades ännu bättre i finalen.

Vad säger du om din placering?

– Jag kom på sjättte plats och det är jag jättenöjd med. Det är coolt i och med att jag är helt ny i branschen.

Vad tycker du om vinnarlåten?

– Norma John är en värdig vinnare. Duktig pianist och duktig sångerska!

Vad händer nu?

– Jag har inte hunnit tänka så långt. Samarbetet med Arto som skrev ”Arrows” fortsätter.

Text och foto: Caroline Mård

Vad gör ni FSU? Det är mycket på gång i de olika ungdomsförbunden i Svenskfinland. Det intygar Tomas Järvinen som är verksamhetsledare på centralorganisationen Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU).

Det är en hel vetenskap att greppa vad ungdomsförbund, landskapsförbund, lokalförbund och ringar är.

Det är inte helt enkelt att hänga med i hur ungdomsrörelsen är uppbyggd i Svenskfinland. Fast, på samma gång är det väldigt lätt.

Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU) är centralorganisation för fyra landskapsförbund: Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU), Nylands Svenska Ungdomsförbund (NSU), Åbolands Ungdomsförbund (ÅUF) och Ålands Ungdomsförbund (ÅLUF). Landskapsförbunden är uppdelade i lokalförbund, medan SÖU är uppdelat i åtta ringar. I ringarna och landskapsförbunden hittar man i sin tur alla medlemsföreningar.

Landskapsförbunden alternativt lokalförbunden sköter all kontakt med sina medlemsföreningar, men vad gör då egentligen FSU? Den frågan ställde vi Tomas Järvinen när han var på besök på SÖU. – FSU har tre olika syften: serva landskapsförbunden, föra föreningarnas talan uppåt mot ministeriet och att flagga för UF-rörelsen i alla tänkbara sammanhang, säger Järvinen.

FSU är även medlem i flera organisationer i Finland och Norden.

Bland dem kan nämnas föreningshusdelegationen, där FSU är den enda svenskspråkiga organisationen som kan påverka vart bidragen far.

Liksom i landskapsförbunden har FSU flera projekt på gång. Ett av projekten Järvinen nämner är Kodklubben. Kodklubben är en eftermiddags- och kvällsklubb för barn och ungdomar där man med hjälp av spel och lekfulla metoder kan lära sig grunderna inom programmering.

Något som FSU också arrangerar tillsammans med Yle Fem varje år är Melodi Grand Prix. MGP är en finländsk musiktävling för barn i åldern 8–15 år.

– MGP är ett bra sätt för FSU att synas i andra sammanhang, säger Järvinen.

Inkommande sommar är det också återigen dags för Popkalaset. Popkalaset ordnades senaste gång år 2014 i Ekenäs, men nu arrangeras festivalen i Borgå.

– Årets huvudartist på popkalaset är Per Gessle, känd från bland annat Gyllene Tider och Roxette, säger Järvinen.

Som verksamhetsledare på FSU har Järvinen en överblick över de olika landskapsförbunden, och han säger att det finns skillnader mellan landskapen.

– Visst är landskapen olika. NSU är lika stort som SÖU då man ser till antalet medlemsföreningar, medan de andra ungdomsförbunden är mycket mindre. Det finns även skillnader på föreningarna i de olika förbunden, och exempelvis i södra Finland är det populärt med eftermiddagsklubbar i föreningarna. Andra förbund har också lokalförbund med anställda, medan SÖU har ringar. Musikinstitutet i Esbo var tidigare ett lokalförbund exempelvis, säger Järvinen.

Hur framtiden ser ut i ungdomsförbunden är svårt att säga menar Järvinen. FSU ska fortsätta som tidigare, men kanske i större utsträckning jobba för ännu mera service mot fältet.

– Till exempel 2008 fanns det nästan hur mycket pengar som helst, och alla hade råd att göra det mesta.

Nu vrider man och vänder på alla slantar. I dag måste man mera än tidigare tänka: hur gör vi detta mera effektivt?

– Just nu är vi också väldigt påhittiga med vilka projekt man kan ha, det finns inga egentliga ramar. Projektidéer är alltid välkomna, säger Järvinen.

Något som oroar Järvinen är språkfrågan. Förut kunde man känna av hatet mot svenskan, nu är det nästan ingen som pratar varken för eller emot svenskan.

– Det känns som att vi håller på att glömmas bort, och det är en hotbild.

Vi måste jobba emot den utvecklingen. Men vissa ansvar ska inte förbunden eller föreningarna bära, det ska staten göra, säger Järvinen.

Text och foto: Sofia Sundholm Tomas Järvinen har varit verksamhetsledare på FSU sedan 2008 och säger att ungdomsförbunden har gått framåt under de senaste åren. Ålder: 40 år Familj: Fru och två barn Bor: Borgå Jobb: FSU:s verksamhetsledare sedan 14.2.2008 Bästa förbundsminne: När jag av en händelse blev tillfrågad om att vara speaker på SÖUrock i Molpe 2008. Det var jätteroligt, och jag minns att det blev en lång efterfest.

Frågor i revytider SÖU:s reporter passade på att få en pratstund med några av besökarna på premiären av Pörtom UF:s revy ”Ställ er i kö”.

Gun-Britt Mickelsson

Johan Bäckman

Börje & Majvor Lundmark

1. Varför kom du hit ikväll?

2. Vad skämtar man mest om i år?

3. Kommer du att besöka fler revyer i år?

Gun-Britt Mickelsson, Yttermark 1. För att se på revyn.

2. Jouren är väl mycket på tapeten nu.

3. Ja, kanske Övermark!

Brage Ketola

Pia Heikfolk, Therese Risberg, Wille, Jakob, Ella & Jonathan

Johan Bäckman, Vasa 1. Jag kom med en kompis, jag hade ingen aning om vad revy var för något.

2. Invandring mest, det började ju och slutade med det i revyn. Där emellan var det aktuella händelser från året.

3. Kanske, om jag blir rekommenderad någon bra.

Börje och Majvor Lundmark, Petalax 1. En mysig stund! Vi har varit förr också, Pörtomrevyn är ett säkert kort!

2. Det har ju varit mycket om mobilerna nu och sjukvården förstås.

3. Kanske, det är lite öppet ännu.

Brage Ketola, Närpes 1. Jag brukar alltid vara på revy.

2. Det är lite svår att säga, sjukhuset, antar jag.

3. Inte i år tyvärr.

Pia Heikfolk och Therese Risberg, samt barnen Wille, Jakob, Ella och Jonathan, Pörtom 1. Tradition. Vi ser alltid fram emot premiären.

2. Mobiltelefoner och lokalpolitik.

3. Böle UF möjligtvis, vi har inget planerat.

Text och foto: Jan Lindholm

Kurs fÜr serveringspass 1.4 vid YA i Vasa Kursen omfattar 3 timmar fÜreläsning och 1 timme fÜr prov. Materialet �Alkoholärenden i restaurangverksamhet� finns pü www.valvira.fi fÜr instudering fÜre kursen.

Pris 90 â‚Ź/person (10 deltagare), 60 â‚Ź/person (15 deltagare), 45 â‚Ź/person (20 deltagare).

GĂĽr du ut hĂśgstadiet i vĂĽr?

Satsa pĂĽ yrkesutbildning!

Sista anmälningsdag 17.3. SÖU arrangerar kursen i samarbete med YA och SFV-bildning.

Mer info och anmälan pü sou.fi.

Hela vürt utbud fÜr unga hittar du pü: www.yrkesakademin.fi Du ansÜker via gemensam ansÜkan under tiden 21.2–14.3.2017 pü: www.studieinfo.fi.

Malou von Sivers - Balans i livet

Uppfyll dina drĂśmmar! GĂĽ en kurs, byt yrke eller fĂśrdjupa din kompetens.

TORSDAG 27.4 kl 18.30 i Stjärnhallen i NyarLeby I fÜreläsningen bjuder Malou pü en mycket personlig fÜreläsning som berÜr teman som sürbarhet, mod, personlig utveckling, glädje, samarbete och fÜrstüelse.

YA har ett stort och kvalitativt utbud fĂśr dig som vuxenstuderande.

Kurser hittar du pĂĽ: www.eduya.fi.

Vuxenutbildningar med aktuell ansĂśkningstid hittar du pĂĽ: www.yrkesakademin.fi under Utbildning fĂśr vuxna

Anmälan innan 1.3 20₏, efter 25₏ pü arbis.fi eller pü tel. 7856 470

VĂ„LKOMMEN!

Välkommen att studera hos oss!

NYKARLEBY ARBIS PRESENTERAR...

K

KulturfĂśreningen Katrina

- 7 Ă…R I RAD

a

. 2 017 - 21.8 8 1 N ESS HAM ONGR

ica land

K U LT

K UR &

TILL GRUNDLĂ„GGANDE YRKESUTBILDNINGEN

hĂśsten 2017 sĂśker du via www.studieinfo.fi 21.2-14.3.2017.

Finns även studentplatser. www.optimaedu.fi/unga

TILL YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN

Biljetter & resor & ( # %.&-.+ ) " %)(!+ ,, #,#- 4& ( www.visitaland.com #%#(! #( / +#!

#%#(! #( #(& ( www.vikingline.fi/figaros-brollop % +6&#($ (

www.katrina.ax

hĂśsten 2017 sĂśker du via www.studieinfo.fi 15.3-5.4.2017. www.optimaedu.fi/special

INFO OM VUXENUTBILDNINGENS

ÅLAND 1–5 AUGUSTI 2017

KATRINA KAMMARMUSIK

certifikatkurser, examensutbildningar och chauffĂśrsutbildningar.

V A R I A T I O N E R

Konstnärlig ledare CECILIA ZILLIACUS Artister 1 1 5 1

1 1 1

www.optimaedu.fi/vuxna

www.katrina.ax

Cecilia Zilliacus

/ &# .'** ( (

/ (- (+0,)(

TRĂ„DGĂ…RDSGATAN 30, JAKOBSTAD LANNĂ„SLUND 1, JAKOBSTAD Ă…MINNEVĂ„GEN 2A, NYKARLEBY

/# . (!

VĂ„LKOMMEN

MARIE

( #&& ' +%

1

LANDETS BĂ„STA YRKESUTBILDARE

Marie-Helene Rosenlund, styrelsemedlem, Emilie Lassfolk, ordförande, Isabella Berglund, inköpsansvarig och Marina Lassfolk, kassör.

Föreningen med goda utsikter I Härkmeri har man all orsak att fira i år. Ungdomsföreningen grundades år 1907 och har 110-årsjubileum i år. En aktningsvärd ålder för en ungdomlig förening.

och i Härkmeri är att det blir allt dyrare och mera arbetsamt att ordna evenemang. Det är inte bara ett papper som kräver namnunderskrifter, ibland kan det handla om högar med blanketter. För Emilie Lassfolk kan det ta en hel vecka med kvällsarbete att få in en ansökan för exempelvis alkoholtillstånd.

– Vi är ingen rik förening, och att ordna evenemang är dyrt. Att vara med i en förening ska ju vara en hobby, men ibland blir det ett heltidsjobb.

Planeringen av vårens och sommarens evenemang är i full gång i Härkmeri Uf. Föreningen är en av flera ungdomsföreningar som jubilerar just i år. Det har gått hela 110 år sedan Härkmeri Uf grundades.

– Vi har inte bestämt något evenemang till hundra procent ännu, men fira ska vi nog på något sätt, säger Emilie Lassfolk som är ordförande i föreningen.

Något som ändå är säkert är att det först blir påskbrasa, och så kommer Härkmeridagen att ordnas även i sommar. Det blir en ordentlig byadag med försäljare, soppor, grillkorv och aktiviteter.

– Härkmeridagen är ett årligen återkommande evenemang som varje sommar lockar folk ur husen, säger Emilie Lassfolk.

Ungdomsföreningen i Härkmeri har både en lokal och en danspaviljong.

I fjol renoverades paviljongen i västra Härkmeri, och med talkokrafter byggdes det nya trappor och fasaden fick en omgång med färg.

På midsommaren i fjol firade även paviljongen femtio år. Invid danspaviljongen har det gamla serveringshuset rivits, och träd har fällts för att förbättra utsikten. Det är inte ofta i Österbotten man får stå högt uppe

Det som ändå är glädjande bland ungdomsföreningar i Österbotten är att det ordnas verkligt många evenemang, både större danser och shower men också många mindre tillställningar. I vår och sommar är det svårt att hitta en helg då inte en enda förening skulle ordna något program. Viljan att fortsätta ordna tillställningar och aktiviteter finns helt tydligt kvar.

När det blir sommar öppnar Härkmeri ungdomsförening dörrarna för hugade dansbesökare. på ett berg och se ut över skog och fjärdar.

– Både lokalen och paviljongen ligger på berg, det verkar som att vi tycker om att vara högt uppe i vår förening, säger Emilie Lassfolk.

– Våra pappor var med i föreningen, så det var naturligt att hänga med. Men ungefär för tio år sedan skedde en generationsväxling, säger Isabella Berglund som är inköpsansvarig i föreningen.

Styrelsemedlemmarna vi träffar i Härkmeri Uf är unga, men både Emilie Lassfolk och Isabella Berglund har ändå varit aktiva i snart tio år i föreningen.

I december gjorde SÖU en undersökning där föreningarna ombads fylla i en enkät. Enkäten handlade om evenemang, publik, marknadsföring, med mera. Liksom i Härk-

meri Uf är det många föreningar som önskar nya krafter både i styrelsen, men också bland funktionärer.

– Det känns lite som att folk är mera där hemma nuförtiden. Det är också svårt med talko, det blir att vi tar med föräldrarna och pojkvännerna när det ska räfsas, säger Isabella Berglund.

Något som också märks bland de föreningar som svarat på enkäten

Också i Härkmeri Uf kommer man att fortsätta ordna evenemang, och nya koncept testas med jämna mellanrum. Fastän byråkratin tar mycket tid, så finns det många saker när man ordnar evenemang som är verkligt roligt.

– Om folk kommer på evenemanget man ordnat är allt jobb absolut värt besväret, säger Emilie Lassfolk.

Text: Sofia Sundholm Foto: Jessica Lindgren

Delat dansintresse fĂśrenar pĂĽ Facebook

Sol och bad irek l g frĂĽn Helsingfors till a a vid da havet

All nclusive ĂĽ era hotell frĂĽn . nklusive transfer

Avresa var e mĂĽnda .kingtours.se och info kingtours.

4 43 54 M Stina LindgĂĽrd

MOTORBRĂ„NNOLJOR & DIESEL TILL MYCKET KONKURRENSKRAFTIGA PRISER! Fyll hustanken och farmartanken.

Snabba och säkra transporter.

Den slutna Facebookgruppen �Gamla Österbottniska Dansorkestrar� samlar dansentusiaster frün när och fjärran. Foton, dansannonser och inspelningar frün forna tiders favoritdansband inspirerar till livliga debatter i kommentarfältet.

Elof Granholm frün Terjärv är en av dem som flitigast delar med sig av urklipp med allt som berÜr gammaldans. Han har bläddrat sig igenom JT:s arkiv, och i samband med att gamla ürgüngar av ÖP har digitaliserats och publicerats pü nätet sü har han saxat südant som han tror att skulle intressera de Üvriga i dansbandsgruppen. – Jag har fokuserat pü südant som direkt rÜr dansbanden. Musikerna flyttade ofta mellan orkestrarna, och orkesteruppsättningarna brukar väcka diskussion. Folk brukar ocksü dela med sig av sina minnen frün spelningarna.

holm fram till att han har delat 800 urklipp pü Facebook. I ett skede tog han en paus eftersom det kom negativa kommentarer om att forumet fÜrvandlats till ÖP:s arkiv. – Det är ändü münga som uppskattar urklippen. Om man endast länkar till det digitala tidningsarkivet sü uteblir kommentarerna, och det är ju de som är intressanta.

Granholm läste ÖP fÜrr i tiden, om man ville ut och dansa var tidningen ett müste eftersom det var här dansarrangÜrerna annonserade. – Büde fÜrr och nu skrivs det sällan om dansband i dagstidningarna.

Dansen är inte Granholms enda intresse. Han har en egen hemsida där han samlar information om allt mellan himmel och jord. Material som rÜr Terjärvs historia intresserar, men även dikter, küserier och bilder frün evenemang runt om i Österbotten publiceras.

– Det skulle kanske vara bäst att fokusera pü en grej och gÜra det grundligt, men jag har det felet att mina intressen gür in i varandra.

I ungdomen besÜkte Elof danser i Karlebynejden och i PedersÜre, ibland bar det ocksü av till Vetil och Kaustby. – Guns Rosor är det bästa som har hänt gammaldansen i Österbotten, genom dem lever traditionen vidare.

Visst är det trevligt att lyssna pü rikssvensk dansbandsmusik, men i längden blir det trükigt att endast variera mellan tryckare och snabbisar.

Om man vill dela med sig av sina dansbandsminnen kan man ansÜka om medlemskap i Facebookgruppen Gamla Österbottniska Dansorkestrar. Vill man bläddra i ÖP:s arkiv ska man besÜka https://issuu.com/ webbop.

Text: Caroline MĂĽrd

När han senast räknade kom Gran-

talningsOlika be alternativ

Bränsletjänst Kent , 66240 Petalax

050-321 3799 Kent Nordling Välkommen pü bütmässan 10-19.2 i Helsingfors

Willy’s 650 Willy’s X6 (Nyhet) Willy’s 4400 Willy’s Combi(Nyhet)

willys boats

Tillverkning och fÜrsäljning Willys Boats Landola Hallen , Jakobstad Tel. 040 7536 359

Bygglovsplanering Konstruktionsplanering Konsultuppdrag

Nybyggnationer Renoveringar

ÖP:s arkiv är en guldgruva fÜr den som är intresserad av intervjuer med orkestrar och dansannonser. Där hittar man även Elof Granholm som figurerade i samband med en artikel om Tärjä TV ür 1983. Foto: SÖU:s arkiv/John Ahläng. Fler arkivbilder hittar du pü www.arkivet.sou.fi.

Fanny Willman, Adam Stéfansson Högnäs, André Mejía Martínez och Lotta Storbacka hoppas att alla som har rösträtt i kommunalvalet ska utnyttja den.

“Vi är trötta på män som fuckar upp allt” Mänskliga rättigheter, fulljour, kollektivtrafik, svenskans ställning… Politiska ämnen diskuteras flitigt bland ungdomarna i Övis gymnasium i Vasa, men få säger sig vara intresserade av politik. Fanny Willman, Adam Stefánsson Högnäs, Lotta Storbacka och André Mejía Martínez konstaterar att vuxna borde bli bättre på att få unga med i beslutsfattandet.

Abiturienterna Fanny Willman och Lotta Storbacka får för första gången gå till valurnan när det är dags för kommunalval i april. André Mejía Martínez och Adam Stéfansson Högnäs fyller 18 senare i år och får vänta med att rösta till presidentvalet nästa år.

– Jag anser att alla som fyller 18 samma år som valet ordnas borde få rösträtt, säger André.

För rösta det vill de, och det är mänskliga rättigheter som ligger närmast hjärtat för de här ungdomarna.

– Engagemang finns, men det politiska maktspelet intresserar inte, säger Adam.

Frågor som är viktiga för dem med tanke på kommunalvalet är sådant som rör unga.

– Kommunaltrafiken är viktig, men också flyktingfrågan trots att den kan vara svår att lösa på kommunal nivå, säger Adam.

– För mig är frågor som rör utbildning och sommarjobb också viktiga, säger Fanny som röstar i Korsholm i motsats till de andra som är skrivna i Vasa.

Om André fick rösta skulle han välja en kandidat som arbetar för att utveckla Vasa till en framåtsträvande industristad och som värnar om sjukhuset.

Vilken kandidat ska man då lägga sin röst på? Partitillhörighet är viktigt för alla fyra, men kandidatens värdegrund är det som avgör.

– Det är klart att man påverkas av det som diskuteras hemma vid matbordet, men man präglas nog av diskussioner med kompisar och av det man ser på nätet också, säger Adam.

Lotta tror att många unga känner att politiken inte angår dem, eftersom representationen är så snäv. Bilden av politik är män i kostym, och som

en ung person kan det vara svårt att identifiera sig med dessa.

Fanny är aktiv i en politisk ungdomsorganisation i Österbotten, och hon är i full färd med att värva kandidater. Värvandet har gått ganska bra hittills, den vanligaste orsaken till att tilltänkta kandidater tackar nej är att de är på väg bort på grund av studier. Fanny själv är i samma situation, om allt går vägen kommer hon att studera i Lund i höst.

– Vi söker efter personer som har ett samhällsintresse, som gärna är föreningsaktiva, har en positiv personlighet och som har en vilja att förändra.

André kan tänka sig att ställa upp i kommunalvalet någon gång i framtiden. Han är nu aktiv i Vasa ungdomsfullmäktige.

– Man ska stå för sina åsikter, men man måste också lyssna till och försöka förstå dem som tycker annorlunda. Om man inte gör det så bidrar man till att polariseringen blir större i samhället.

Lotta anser att vissa saker ska man inte behöva förhandla om.

– Mänskliga rättigheter, jämlikhet och kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar är värden som inte får urholkas, säger Lotta.

Ungdomarna konstaterar att det är en orolig tid både nationellt och internationellt, men de tror också att en motreaktion är att vänta.

– Nu är vi trötta på män som fuckar upp allt, det är dags att vi som är unga enar oss. Särskilt kvinnor måste sluta tävla sinsemellan så att vi uppnår jämlikhet någon gång, säger Lotta.

I dag är det väldigt lätt att få information om de olika partierna och vilka frågor kandidaterna brinner för, men det är också väldigt lätt att gå miste om infon eftersom det krävs ett visst engagemang för att själv ta reda på. Ungdomarna efterlyser mer information om kommunalvalet i skolan. En färdighet som också borde få mer utrymme i skolan är källkritik.

– Vi borde få lov att använda alla möjliga nätkällor för våra uppgifter och få de rätta vektygen för att själva avgöra vad som är sant eller inte, säger Fanny.

André studerar på IB-linjen och han har ett ämne som heter Theory of Knowledge, och han berättar att på de lektionerna får de verkligen öva sig i att se saker från alla möjliga synvinklar, och det är en övning som verkligen öppnar ögonen.

Valdeltagandet i kommunalvalet har en nedåtgående trend i Vasa valkrets. Lotta, André, Adam och Fanny skulle gärna se att trenden skulle svänga.

– Nya unga ansikten behövs i politiken, alla som får rösta ska göra det!

Text och foto: Caroline Mård Kommunalvalet Vid kommunalval väljs ledamöter till kommunernas fullmäktige. Val förrättas vart fjärde år. Valdag är söndagen den 9 april 2017. Förhandsröstning i Finland mellan 29 mars och 4 april 2017.

Vem kan rösta? Alla som fyller 18 senast på valdagen. Utlänningar som varit bosatta i Finland i åtminstone två år. Meddelandekort kommer på posten.

Källa: www.vaalit.fi

Demonstration i dikesrenen SÖU:s enorma bildarkiv håller på att digitaliseras under det Aktion Österbotten-finansierade projektet Klockars Online, och titt som tätt publicerar vi roliga bilder som vi behöver hjälp med att identifiera på Facebook.

En dag hajar Annika Åman till då hon bläddrar bland bilderna, hon ser sin pappa Sture stå och demonstrera mot nedskräpning på en svartvit bild. Hon skickar bilden åt sin pappa som känner igen en hel del klasskompisar från Sursik på bilden, men han kan inte komma ihåg tillfället.

– Jag visade bilden åt min småkusin och vi kom fram till att den borde vara tagen någon gång i slutet av sextiotalet men vi vet inte vad det var fråga om, berättar Sture.

För att få reda i vad som fick ungdomarna att ställa sig med plakat med slagord som ”Bara smutsgrisar

och slarvkuskar tycker att det här är onödigt” längs med riksåttan ger Sture stafettpinnen vidare till YLEjournalisten Barbro Westerberg som är den som håller i ett av plakaten.

– Jag kommer ihåg att det var mycket skräp längs vägarna, men jag kommer inte ihåg årtalet.

Efter lite grävande i ÖP:s arkiv dyker en artikel om en allmän städdag våren 1970 upp. Sursik deltog i kampanjen och Westerberg säger att tidpunkten kunde stämma.

– På den här tiden kastade folk ut skräp genom bilfönstren, och jag tror nog att skräpplockandet hade en pedagogisk effekt på oss som var med, säger Westerberg.

Har du mer information om bilden och evenemanget? Hör i så fall av dig till caroline@sou.fi.

Var du med och plockade skräp den här dagen? Foto: SÖU:s arkiv

Text: Caroline Mård

Sportlovsjippon i föreningar Bio

Friluftsdagar

Norrvalla 28.2 & Purmo UF 2.3 kl. 18: Disneyfilmen Vaiana Oravais UF 3.3 kl. 18: Hundraettåringen UF Strimman 3.3 kl. 19: Familjefilm

Kärklax UF, Maxmo dansbana 26.2 kl. 12–15 Norrnäs UF, Verkan, 26.2 kl. 11–14 Wassor UF, Masten, 27.2 kl. 11 Solf UF 1.3 Österhankmo HF/UF, Vallbacken 5.3 kl.

13–15 Kimo UF, Mördarbacken 5.3 kl. 13 Rangsby UF, Fagerö Folkpark 5.3 kl. 12–15

Disco och musik UF Hoppet 24.2 kl. 18–21: Disco för åk 3-6.

Korsnäs UF 25.2 kl. 21.30–02: Pubkväll med Festingarna Jeppo UF 25.2 kl. 21–01.30: Pubkväll.

Kärklax UF 2.3 kl. 18–20: Minidisco t.o.m. åk 2 Sundom UF 11.3 kl. 19: Galakonsert.

Solf UF 17.3 kl. 18–21: Lågstadiedisco.

Petalax UF 18.3 kl. 21–02: Pubkväll med rocktema Petalax UF Disco: 24.3 kl. 18.30–21.30: åk 1–4, 25.3 kl. 14–16.30: 4–6-åringar, kl. 19– 22.30: åk 5–7

Revy och teater Purmo UF 22.2, 24.2, 25.2 kl. 19.30 och 25.2 kl. 15: Jubileumsrevykavalkaden ”Gröm å Göulo” Byarevyn, Oravais UF 24.2 och 25.2 kl. 19: ”Finland 100 nainting” Lappfjärd UF 25.2, 3.3, 4.3, 10.3 och 11.3 kl.

19: ”Laffjöl Runt” Pörtom UF 11.3 kl. 18: Barnspexarn: ”Häschtägg skärmfritt”

ETTÅRIGA STUDIER

www.vnf.fi – på spåret mot framtiden

Vörå UF 11.3, 17.3, 18.3, 24.3, 25.3, 31.3, 1.4, 7.4 och 8.4. kl. 19: ”PAKKO PÅ - en finlandssvensk revy” Taklax UF 11.3 kl. 19: ”Café Le Pop”

Loppis 21–23.2 Yttermark UF kl. 18–20 25.2–1.3 Övermalax UF: lör–sön kl. 12-16, mån–ons kl. 17-20 25.2–4.3 Nämpnäs UF: lör–sön kl. 11–16, mån–fre kl. 16–20 18.3 Österhankmo HF/UF kl. 11–14: Bytesloppis och café.

18-24.3 Pörtom UF: lör–sön kl. 12–16, mån– fre kl. 18-20 25-26.3 Sundom UF kl. 11–17

Övrigt Västerhankmo UF 22.2 & 26.2 kl. 18–21: Öppet hus för ungdomar.

Replot UF 22.2 kl. 19: Danskursen Funkymoves Sundom UF 23.2: Kurs i ljud och ljus Dagsmark UF 23.2 kl. 19-21: Majbo–Café öppet UF Strimman 26.2 kl. 12–14: Soppdag Petalax UF 1.3 kl. 18-21: Stylingkväll för 10–15-åringar (förhandsanmälan) Österhankmo HF/UF 7.3 kl. 19-21: Danskurs (förhandsanmälan) Västerhankmo UF 10.3 kl. 20-22: Ost- och vinprovning (förhandsanmälan) Rollspelsföreningen Eloria 11.3: Lajv (förhandsanmälan) Vasa bridgeklubb 11.3: SÖU:s pidrofinal Malax IT-förening, Bygdegården 17.3: LAN

Behöver Behöver du du hjälp hjälp

Västra Nylands folkhögskola 019 222 600, info@vnf.fi ANSÖK senast 7.8 på vnf.fi/ansokan

F:

m

a

R

hetsse

rvice

Foto: Chris Senn

vice

tser

Flyt

M

g

in

jn

äl

rs

Fö

Ö

en hjälpande hand 050-5899741

ning

Dans Teater Mode Konst Fotokonst Seriekonst, grafisk design och animation

EK

ST

Fastig

Fondväggsmål

Språk och turism Natur och medicin Juridiska programmet

A

Behöver du hjälp med något i ditt hem Vi sk ter o ditt hus och trädgård - gräskli ning - vedarbete - renovering, ggen - städning ino hus och uto hus - handla . .

- inredning och ålar valfria otiv å en fondvägg.

- ttservice och ttstädning - f rsäljning av d ds o el. likn.

Ring F:ma A Ekström 050 589 9741.

Malax Behöver du hjälp

Den belönande föreningsverksamheten

Vörå samgymnasium idrotts ymnasium Att vi finländare är aktiva föreningsmänniskor och gärna deltar i kursverksamhet inom fri bildning är inget nytt. En glädjande stor andel av oss väljer att förverkliga oss på fritiden genom aktiviteter som på något sätt ökar välbefinnandet och livskvaliteten.

Som bäst pågår kampanjen Fri Tid, Yle Österbotten och HSS medias gemensamma satsning som kartlägger österbottningarnas fritid. Har våra fritidsaktiviteter förändrats? Jag gissar att vi fortsättningsvis motionerar och tillbringar tid med familjen, att många av oss engagerar sig i föreningsverksamhet, sjunger i kör eller deltar i det mångsidiga utbud av kurser som ordnas.

Föreningarna kan också fungera som kursarrangörer. En uppsjö av kurser arrangeras årligen, ofta med ideella krafter, av allt från små, lokala föreningar till stora finlandssvenska förbund. Svenska folkskolans vänner (SFV) bedriver studiecentralsverksamhet och stöder dessa föreningars kursverksamhet genom kursbidrag. Ifjol arrangerades knappa 13000 kurstimmar, dryga 800 kurser med cirka 16000 deltagare med hjälp av SFV:s kursbidrag. Av samtliga 12 studiecentraler i hela Finland arrangerades över 10000 kurser med över 250000 deltagare.

Den här verksamheten är en del av det vi kallar fri bildning. Syftet med den fria bild-

ningen är att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, aktivt medborgarskap och demokrati. Över 50 procent av den kursverksamhet som SFV stöder förverkligas i Österbotten.

Verksamheten är bred, och når alla ålderskategorier i alla delar av Österbotten. Redan som nyfödd kan man delta i babysim och de äldsta deltagarna tränar balans och minne på Folkhälsans kurser. Övriga kurser som lockar är till exempel danskurser, ledarutbildningar, teatergrupper, ordningsvaktskurser, medicinsk yoga för bättre sömn, körsång, matlagningskurser för föräldrar, löparskola och olika typer av föreläsningar och utbildningsdagar.

Som verksamhetsombud på SFV är det inspirerande att möta dessa eldsjälar runt om i Österbotten, som ofta med små medel och ett litet bidrag väljer att ge av sin tid för att ordna kurser i byn eller regionen. Dessa kurser ger bra mycket mer än bara kunskap och kompetens. De stärker den sociala tillhörigheten, välmåendet och det aktiva medborgarskapet.

Så ett stort tack till alla eldsjälar som får oss andra att må lite bättre, känna social tillhörighet och till på köpet lära oss något nytt!

Anna-Karin Öhman Verksamhetsombud SFV i Österbotten

Fotboll, skidåkning, friidrott och orienterin som s ecialitet ombinera elitidrott och gymnasiestudier!

Professionellt tränarteam Nationell idrottsläro lan S littern a undervisningsutr en å Ca us Norrvalla ns irerande tränings ilj och eget internats oende Tveka inte - ta kontakt! ektor Nina Karls-N gård 5 -3 39244 Linjeledare ohan Nord r 5 -34 39 Mer info www.vora.fi/gymnasiet

Mer rättigheter, me

Nya Ord Från och med årsskiftet har en ny ordningsvaktslag trätt i kraft.

Lagen ger mer rättigheter åt ordningsvakterna, men ställer också mer krav. Grundutbildningen blir längre och dyrare, men ger mer färdigheter för uppgiften som ordningsvakt.

Glenn Hannus (bilden till vänster) på Verifi förklarar att de största förändringarna, som berör den frivilligbaserade ordningsvaktsverksamheten, är kravet på händelserapport, tystnadsplikt, meddelande av grunden för åtgärd, samt ordningsvaktens rätt att gripa en brottsmisstänkt.

Händelserapport och tystnadsplikt En händelserapport bör skrivas varje gång en ordningsvakt riktat en åtgärd mot en person, t.ex. vägrande av tillträde genom att fysiskt hindra en person från att ta sig in på området för tillställningen.

– Händelserapporten är en dokumentation över vad som har hänt och vilka åtgärder som har vidtagits, rapporten behövs om det i ett senare skede blir en utredning av händelserna eller rättssak. Rapporten bör skrivas direkt, eller så snart som situationen ger möjlighet till det. Arrangören skall ha en kopia av rapporten och vid behov även polisen. På detta sätt är även arrangören medveten om vad som hänt under evenemanget och kan enklare hantera reklamationer i efterhand. Tidigare krävdes rapporten endast om någon togs i förvar, men nu gäller det alltså för alla ingripanden, berättar Hannus.

Tystnadsplikten som införts för ordningsvakter innebär att även den som arbetat som ordningsvakt på talko, på exempelvis ett föreningsevenemang, inte längre följande dag kan berätta vem hen har gripit eller sett överförfriskad.

Skyldigheter blir rättigheter – En del av ordningsvaktens skyldigheter blir nu rättigheter. Detta gäller exempelvis rätten att vägra tillträde på grund av berusning, dåligt beteende, ålder eller äventyrande av säkerhet. Lagändringen innebär att ordningsvakten inte längre är straffbar ifall hen till exempel har gett någon tillträde till området trots detta, förklarar Hannus.

Nu har också ordningsvakten rätt att gripa någon, även om personen inte gjort sig skyldig till något brott, ifall man bedömer att situationen kräver det för att säkerställa att personer eller egendom inte skadas.

En nyhet är också rätten att i egenskap av ordningsvakt gripa en per-

son som misstänks för ett brott, på vilket det kan följa fängelsestraff och vissa brott på vilket det kan följa böter, till exempel snatteri.

Tidigare har detta gripande utförts enligt allmänna rätten att gripa och då har man inte haft rätt att åberopa ordningsvaktens rätt att använda maktmedel, ej heller åtnjutit ordningsvaktens förhöjda rättsskydd.

Ordningsvakten skall också meddela orsaken till ingripandet åt personen som åtgärden har riktats mot så fort det finns möjlighet till detta.

Näringstillstånd krävs för ordningsvakter på sluten tillställning I fortsättningen är det precis som tidigare tillåtet att ha ordningsvakter från flera olika bolag på samma evenemang. Men föreningen måste komma ihåg att kontrollera leverantörernas tillstånd för ordningsvakterna till utskänkningsområdena.

Ingen får nämligen fakturera för ordningsvaktstjänster utan ett näringstillstånd för säkerhetstjänster.

Anmälan till polisen görs som tidigare om det serveras alkohol under en sluten tillställning. Men om antalet deltagare överstiger 100 personer bör man överväga om det inte är en offentlig tillställning. Genom den nya lagen är det nu möjligt att tillsätta ordningsvakter under en sluten tillställning, men då också endast från ett bolag med näringstillstånd för säkerhetstjänster.

– Vid anmälan om en offentlig tillställning till polisen är det viktigt att föreningen kommer ihåg att kryssa i alla maktmedlestillstånd för ordningsvakterna, ifall man anlitar vakter från en näringsidkare. Om inte får ordningsvakterna inte använda sig av utrustningen vid evenemanget, och kan inte ställa upp med hänvisning till arbetssäkerhetsföreskrifterna hos vaktbolagen, förklarar Hannus.

Han tipsar också föreningar om att göra upp en mall för uthyrning av lokalen, och att skriva ett kontrakt där det klart framgår vem som är ansvarig och vad man kommit överens om vid uthyrningen. Detta är speciellt viktigt om föreningen har ett utskänkningstillstånd för hela eller delar av utrymmet, så att man inte äventyrar föreningens verksamhet på grund av hyresgästens evenemang och förfarande.

Längre utbildning men mer kunskap – Grundutbildningen för ordningsvakterna har förlängts från 32 lektioner till nuvarande minst 41.

Utbildningen innehåller bland annat flera lektioner i förstahjälp och släckning än tidigare. Högre krav

en längre och dyrare kurs för ordningsvakterna

dningsvaktslagen på både innehållet, längden och kompetensen hos utbildarna innebär också att kostnaderna för kurserna tyvärr har blivit betydligt högre, berättar Hannus.

Längden på repetitionskursen är däremot oförändrad. Det är ändå viktigt att observera att man nu måste gå repetitionskursen och ansöka om ett nytt godkännande innan ordningsvaktskortet går ut, annars är man tvungen att gå om hela grundutbildningen. Den tidigare möjligheten att förnya kortet inom 6 månader efter att det gått ut har alltså försvunnit.

Nu är det inte heller längre möjligt att ordna kombinerade repetitionsoch grundkurser.

I och med de ökade kostnaderna för grundkursen, lönar det sig för mindre föreningar att hålla ordningsvaktskorten i skick och gå repetitionskursen i tid. Det finns förstås alltid behov av grundkurser för nya ordningsvakter, speciellt bland de större dansföreningarna. En del av föreningarna betalar redan idag avgiften för grundutbildningen för intresserade medlemmar, i utbyte mot att de ställer upp som ordningsvakt under ett antal evenemang.

Grundkursen för ordningsvakter är en av de kortaste yrkesutbildningarna i landet. Det är en perfekt chans för till exempel unga studerande att få en kort utbildning som ger möjlighet till en extra inkomst.

Ordningsvaktsutbildningen öppnar inte bara dörrar till sommarjobb hos vaktbolag, utan även till föreningar och pubar med mera. Personer i 18–25-års åldern är välkomna i ordningsvaktsbranschen eftersom de ofta är bekanta med och har bra kontakt till de yngre som rör sig på evenemangen.

På grund av de ökade kostnaderna är det nu ännu viktigare att grundkurserna får så många deltagare som möjligt så att deltagaravgiften kan hållas nere. SÖU strävar till att ett utbildningsprojekt förverkligas för att minska kostnaderna för bland annat de dyrare grundutbildningarna för ordningsvakter. Inför sommarsäsongen rekommenderas att alla föreningar bekantar sig med den nya lagen och ordnar ett informationstillfälle för sina ordningsvakter.

Läs hela den uppdaterade ordningsvaktslagen under rubriken ”Lag om privata säkerhetstjänster” på finlex. fi. Länk till polisens anvisningar för arrangörer av publika evenemang finns på sou.fi under fliken ”Medlemsservice” och ”Manualer och nyttiga länkar”.

Text och foto: Malin Andtbacka

Några av nyheterna i lagen är kravet på uppgörande av en händelserapport efter varje riktad åtgärd mot en person, samt tystnadsplikt för ordningsvakterna. Foto: SÖU:s arkiv.

Nya ordningsvaktslagen i korthet -Krav på händelserapport efter varje ingripande -Tystnadsplikt införs -Skyldigheter blir rättigheter -Krav på näringstillstånd för att få fakturera för ordningsvaktstjänster till utskänkningsställen -Grundutbildningen förlängs till 41 lektioner och blir dyrare -Repetitionskursen måste gås före tillståndet går ut -Om evenemanget kräver trafikdirigering på allmän väg, krävs det att någon är utbildad i Vägsäkerhet 1 (innehas av de flesta yrkeschaufförer)

Föreningsaktiv kluven till den nya lagen Den nya lagen får garanterat konsekvenser för alla föreningar med någon form av programverksamhet. Utfallet och hur olika delar av lagen tillämpas får vi förmodligen se först när tillståndsrumban för sommarens evenemang startar.

Checklista vid arrangemang av en sluten tillställning: -Kontrollera att räddningsplanen är i skick -Överväg om det behövs ordningsvakter, kontakta i så fall någon med näringstillstånd -Gör anmälan om det serveras alkohol -Överväg om man behöver ansöka om nöjestillstånd (konsultera polisens tillståndsenhet) -Gör upp en modell med kontrakt som används om lokalen hyrs ut -Skaffa en ansvarsförsäkring som täcker eventuella skador

Mikaela Nygårds, ordförande i Norrnäs UF, tycker det är knepigt med de nya bestämmelserna men ser det inte som något negativt att grundkursen blir längre ifall den ger mer kunskap.

– I vår förening har vi bara något evenemang per år där vi använt oss av ordningsvakter, oftast nyårsfesten som varit öppen för alla i byn.

Tillställningarna har varit lugna utan alkoholservering och ordningsvakterna har tillsatts med eget talkofolk, berättar Nygårds.

RepetitionskuRs föR oRdningsvakteR vid fageRö folkpaRk 25.3 kl. 9-16.30

Målgrupp för kursen är de som gått grundutbildningen och vars ordningsvaktskort snart går ut. pris: 70 euro/person (7 deltagare), 55 euro/person (10 deltagare), 40 euro/person (15 deltagare) Minimi deltagarantal 7 personer. adress: Björkgrundsvägen 1, 64550 Rangsby Anmälning senast 10.3.2017 på sou.fi Vid frågor kontakta malin@sou.fi eller 040 143 1012.

Hon tror samtidigt att det kommer bli knepigt att hålla reda på när ordningsvaktskorten ska uppdateras.

– Det finns risk för att det glöms bort och att en del då tvingas gå om grundutbildningen. Det blir nu extra viktigt att påminna alla berörda om att uppdatera korten i tid, konstaterar hon.

För de som behöver uppdatera sina ordningsvaktskort arrangerar SÖU en repetitionskurs lördagen den 25 mars kl. 9–16.30 i Fagerö. Mer info om kursen och anmälan finns på sou.fi.

White One

Hitta din egen stig Vi klär Er till bröllop & fest!

Den ofrivilliga emigranten

Gemensam ansökan 21.2 –14.3.2017:

Grundexamen i barn- och familjearbete Barnledaren är ett mångsidigt proffs inom småbarnsfostran. Som barnledare arbetar du med olika uppgifter inom småbarnsfostran, bl.a. som barnskötare i dagvården, som ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever eller i församlingens barn- och familjearbete.

Läs mera: www.seurakuntaopisto.fi/barnledare

Skolhusg 30, VASA (06) 317 0187

info@boutiquebeauty.fi www.boutiquebeauty.fi

Från och med 2017 är yrkesutbildningen vid Kredu en del av Seurakuntaopisto.

Gemensam ansökan 21.2.–14.3.: Studieinfo.fi

Seurakuntaopisto, Kredu kampus Seminariegatan 19, 66900 Nykarleby www.seurakuntaopisto.fi

Nästa nummer av ÖP utkommer i maj...

Där kan du läsa om sommarens evenmang, danser och teater med mera. Kontakta CJ Center (06-347 0608) om du är intressad av en annons.

Stort urval Schalins vigsel- och förlovningsringar från oss!

Storgatan 15 68600 Jakobstad info s edlunds. tel. 06-7231152 öppet vardagar 9-18 och lördagar 9-15

I skrivande stund är det exakt fem månader sedan jag tog mitt pick och pack och flyttade till Sverige.

Att flytta bort från hembyn var inte något jag hade planerat, jag trivdes ypperligt med att bo i mitt kära Purmo. Det var varken studier eller jobb som lockade, utan kärleken. Det var inget lätt beslut att flytta bort, men jag visste att jag ville satsa på kärleken.

Nu bor jag i Kungälv som ligger strax utanför Göteborg, och på dagarna jobbar jag som vikarie på förskolor i kommunen. Så ser min vardag ut för tillfället.

När jag började jobba fick jag höra en del stereotypiska kommentarer.

En förvånande stor skara människor har undrat hur jag har kunnat lära mig så bra svenska på bara några månader. Lika förvånade blir de när jag förklarar att det är mitt modersmål, och att det inte alls har varit svårt. Men alla finlandsvenskar som flyttar till Sverige känner väl igen sig i det här. Att dessutom jobba med förskolebarn kan vara väldigt komiskt ibland, man får ganska ofta höra att man säger på fel sätt eller så ber de en att upprepa ett ord som de tycker låter konstigt. När jag och mitt oändliga tålamod har försökt förklara för dem att man kan prata lite olika beroende på varifrån man kommer skakar de bara på huvudet och konstaterar bara; nej, så kan man ju inte säga! Några barn har till och med frågat om jag pratar svenska överhuvudtaget.

Efter flytten har jag ännu mera börjat uppskatta min dialekt. Jag har

svårt att inte prata dialekt när vi är ute och träffas i kompisgäng, till en början tyckte jag att det var svårt eftersom jag vill bli förstådd och inte hålla på och upprepa mig hela tiden.

Jag har insett att jag identifierar mig så mycket med mitt språk att jag inte vill välja bort det. Då får jag helt enkelt acceptera att folk kanske inte förstår mig till hundra procent.

Att flytta till ett annat land innebär en omställning oavsett om det bara är till ett grannland. Min största omställning har varit att inte hålla på med föreningsaktiviteter. Det blev en konstig känsla att komma hem på dagarna och inse att man inte ska gå på något styrelsemöte eller sätta sig vid datorn och skriva styrelseprotokoll eller bidragsansökningar. Jag har konstaterat att jag har haft det otroligt bra som fått hålla på med det jag älskar, och nu när jag inte har det på samma sätt här i Sverige ännu så kan jag känna ett stort tomrum. Föreningslivet har gett mig så mycket, man har ibland svårt att se det när man är mitt uppe i det. Man ser bara måsten.

Så alla ni som är mitt uppe i föreningsbubblan, försök att njuta av den ibland och tänk på hur många människor som ni gläder genom att ordna evenemang i era byar.

Föreningslivet finns ju inte bara i Österbotten och tids nog tror jag att jag inte kommer att ha några problem med att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter.

Sabina Mattjus

Niklas Kortell, Märta Lybäck, Alex Fröjdö, Mikael Fröjdö och Bengt Lybäck kommer att väcka Kronoby Ungdoms- och Nykterhetsförening ur sin dvala och fundera på verksamhetsformer som skulle intressera unga och passa in i Samlingshuset.

Kronobyförening återuppstår Samlingshuset i Kronoby är en viktig samlingspunkt för Kronobyborna. Nu vill kommunen bli av med lokalen som årligen medför ett minus på 30 000 euro. Kommunens förslag är att en förening tar över Samlingshuset, annars kan en försäljning till tredje part komma på fråga. Förslaget om en försäljning är inte populärt, i stället går Kronobyföreningarna samman och återupplivar anrika Kronoby Ungdoms- och Nykterhetsförening.

nu vill man bli av med den. Låt oss säga att en förening tar över lokalen, då kommer kommunen med all rimlighet att ge bidrag åt föreningen, och därtill kommer föreningen att vara tvungen att höja avgiften för MI-kurserna som ordnas i lokalen.

Hur stor blir vinsten för kommunen i slutänden, frågar Lybäck.

En försäljning är trots allt inte ett alternativ, det är de föreningsaktiva som har samlats till möte i Sam-

lingshuset eniga om. Lokalen är i flitig användning av olika föreningar och MI-kurser, och många har varma minnen från samlingshuset mitt i byn.

Niklas Kortell, ordförande för Krombi Tiater föreslår att ungdomsföreningen ska återuppstå och att styrelsen ska bestå av representanter för alla föreningar som har intresse av att utnyttja Samlingshuset. Förslaget får bifall från resten av mö-

tesdeltagarna, men i diskussionerna poängteras att kommunen inte kan förvänta sig att en förening kan ta på sig det ekonomiska ansvaret för lokalen med en gång. En övergångstid är av yttersta vikt, och en grundlig konditionsgranskning bör göras innan den eventuella avyttringen.

– Taket har läckt och kommunen har lovat att göra en provisorisk reparation, men det är ju nog en tidsfråga innan taket måste bytas och det kos-

Kronoby kommuns ekonomi är i dåligt skick, och man har därför beslutat att alla hus som inte ingår i kärnverksamheten ska bort. Samlingshuset är stort och medför varje år ett minustecken på 30 000 euro.

Sedan hösten har alla Kronobyföreningar med intresse av att kunna använda Samlinghuset med jämna mellanrum samlats och spånat kring framtiden.

I januari 2017 bildas en interrimstyrelse för Kronoby UF&NF. På plats är bland annat representanter för Krombi Tiater, Folkhälsan, IK Kronan, Torgarestiftelsen och Kronoby Hornkapell, och intresset för att återuppliva föreningen är stort.

– Vi har skickat e-post till alla föreningar i nejden, förhoppningen är att alla föreningar så småningom ska vara representerade i styrelsen, säger Kortell.

Planen är att bilda en ny styrelse till hösten, och då ska verksamheten komma igång på riktigt och förhoppningen är att ungdomarna då ska hitta till ungdomsföreningen.

– Den nya styrelsen får ta upp ekonomin till diskussion med kommunen. Vi har många idéer men vi vill inte ta oss vatten över huvudet, säger Kortell.

Flera föreningar har verksamhet i Samlingshuset, men ingen förening vill ensam ta på sig ansvaret för att sköta om huset. Diskussionerna har mynnat ut i beslutet att göra ett försök med att återuppliva Kronoby Ungdoms- och Nykterhetsförening.

Föreningen grundades 1890 och har legat i dvala under det senaste decenniet, men föreningen har officiellt inte avslutats.

Malin Brännkärr tf kommundirektör i Kronoby är glad över att ungdomsföreningen återuppstår. Hon anser att en förening har bättre möjligheter att ta hand om lokalen än kommunen som kämpar med stora renoveringsbehov i flera skolor.

– Föreningslivet i kommunen är starkt och föreningarna gör ett viktigt jobb, säger Brännkärr.

Bengt Lybäck, tidigare ordförande för Kronoby Ungdoms- och Nykterhetsförening, gillar inte förslaget på att en förening ensam åläggs att ta över huset.

– Ungdomsföreningen donerade lokalen åt kommunen år 1928, och

tar en hel del, säger Kortell.

Nu ska föreningen och kommunen hitta en lösning på hur övertagandet av Samlingshuset ska gå till i praktiken.

Samlingshuset i Kronoby, bild från SÖU:s arkiv. Den bilintresserade kan säkert gissa årtalet.

Text och foto: Caroline Mård

Isac Lindvall (Socklot), Ida-Maria Mattsson (Nykarleby) och Anna Granlund (Vexala) går i Carleborggsskolan i Nykarleby. De skulle gärna se fler kvällsöppna lokaler och bio om de fick vara med och bestämma.

En kvällsöppen lokal, tack!

Vad gör ungdomar på sin fritid?

Men framförallt, vad saknar de och vad vill de göra? I januari drog SÖU ut på skolturné till nio högstadieskolor i Österbotten för att komma lite närmare svaren på dessa frågor.

Hälften av de som svarade på enkäten är aktiva i en idrottsförening, och över en tredjedel är inte med i någon förening alls.

Det som de allra flesta gör på sin fritid är att umgås med sina kompisar, och över hälften av ungdomarna idrottar. Träffas gör de mest hemma hos någon, och enbart en fjärdedel av de svarande har en kvällsöppen lokal där de kan umgås.

Att svara på en kort enkät med sju frågor var uppgiften för högstadieeleverna när SÖU var på skolturné.

Som tack för svaren fick eleverna ta godis. Ett mycket uppskattat inslag i proceduren, och ibland gick det vilt till runt godisskålen. Sammanlagt kom det in 771 enkätsvar från de olika skolorna, och ännu fler elever kom bara fram för att diskutera och säga hej.

På speciellt en punkt är ungdomarna som svarat på enkäten överens. Det behövs fler evenemang för ungdomar. Det som står högst på önskelistan är en kvällsöppen lokal. Ungdomarna vill ha en lokal där de bara kan prata och umgås. Många berättar att de nu träffas i stan, på abcstationen, på en parkering, eller bara utomhus. Önskemålet är att kunna träffas på ett ställe inomhus som är varmt.

Frågorna i enkäten berörde föreningsliv, fritidsintressen, sociala medier och önskemål om evenemang.

På den sista frågan fick ungdomarna själva skriva vad de skulle ordna i en Uf-lokal.

L ÄRUM F

Ö

R

L

A G

E

Något som också önskas bland ungdomarna är ett disco eller en ungdomsdans. Några stora artister behöver det nödvändigtvis inte vara som uppträder, det kan räcka med en DJ som spelar musik som är populär just nu. Det som också många kryssat i när det gäller evenemang är att de önskar bio eller filmvisning.

Ida-Maria och Anna tycker att det skulle vara bra med liknande kvällsöppna lokaler som i Socklot Uf på

bygg en bra grund med specialpedagogiska verktyg.

T

29,00 €

Lättläst instruktionsbok om hur du använder en iPad: t.ex. fingerrörelser, nedladdning av musik och användning av appar. 174 sidor.

forlaget@larum.fi 040 653 9776

fler ställen, och de tycker också att det kunde ordnas fler evenemang.

– Ibland skulle det vara roligt med något att göra på kvällarna och helgerna, säger Ida-Maria.

En fråga i enkäten berörde också sociala medier, och då vilka medier som ungdomarna använder mest just nu. 82 procent av ungdomarna använder helst Snapchat, och det är också den överlägset mest använda appen. Exempelvis använder bara 14 procent Facebook, och då tillsammans med Snapchat.

– Vi har också en grupp på Whatsapp där vi bestämmer vad vi ska göra på kvällarna, men vi använder nog Snapchat mer än något annat, säger Isac, Ida-Maria och Anna.

De flesta ungdomar som själva föreslog evenemang i en Uf-lokal skrev fest och disco. Något som också tipsades om många gånger var LAN-

party, kvällsöppen lokal och bio.

En sammanställning av svaren på enkäterna skickas ut till de berörda kommunerna, föreningarna och skolorna. Vill man veta mera om svaren på enkäterna kan man kontakta Sofia Sundholm, projektledare för Kulturturism och Emilia Nord, projektledare för Bygdegården, på SÖU. Projekten finansieras av Aktion Österbotten och NTM-centralen.

De skolor SÖU besökte var: Kristinestads högstadieskola, Tegengrenskolan i Vörå, högstadiet i Petalax, Sursik skola, Korsholms högstadium, Ådalens skola i Kronoby, Borgaregatans skola, Carleborgsskolan i Nykarleby och Närpes högstadieskola.

Text och foto: Sofia Sundholm

FDUV

5,60 €

Tangle texture

Lättläst om iPad

Beställningar shop.larum.fi

I Carleborgsskolan i Nykarleby träffade vi Ida-Maria Mattsson, Anna Granlund och Isac Lindvall. Alla tre går i åttan. Isac är aktiv i Socklot Uf, och han tycker det är bra att han och hans kompisar kan umgås i Uflokalen.

– Vi har själva en nyckel till lokalen, och det fungerar bra utan att någon vuxen är där. I lokalen brukar vi spela pidro, lyssna på musik och prata, säger Isac.

Skapa olika former med böjbara Tangle. Tanglar är bra för motoriskt nervösa händer. Genom att sitta och vrida på en tangle kan det vara lättare att få koncentration och fokus.

facebook.com/larum.fi @larumfinland

För föräldrar och familjer med barn med funktionsnedsättning 28.3 Föreläsning om föräldraskap med Christoph Treier kl. 18–21 i Vasa 22.4 Familjedag i Vörå kl. 10–16 med utomhusvistelse och simning

www.fduv.fi/kalender

Lindman tel. 050-375 2951 Långängstået 5A, Sundom OSKARS KLOCKGJUTERI Vi gjuter bronsprodukter i sand

-Hus-, välling- och kyrkklockor -Minnesplattor och gravstensprydnader -Dörrklappar och - skyltar -Mortlar -Övrigt enligt önskemål

Välkomna på besök

För dina idéer!

Aktion Österbotten öppnar upp ansökningen till två temaprojekt:

Småinvest och Aktiva byar Ansökningstid: 1.2- 31.3.2017 Småinvest handlar om mindre investeringar i byns gemensamma anläggningar och utrymmen.

Genom Aktiva Byar kan man ordna nya evenemang och utveckla verksamheten.

Sökande kan vara en registrerad förening eller kommun (endast i Österbotten).

Läs mer på vår hemsida!

Aktion Österbotten www.aktion.fi Handelsespl. 18A 9A info@aktion.fi 65100 Vasa

I samarbete:

* Vi erbjuder auktoriserad märkesservice * Vi ser till att alla garantikampanjer är utförda på din bil * Vi uppdaterar bilens styrenheter varefter biltillverkarna skickar uppdaterade program Alexandra Mangs och Annika Åman, Unga Scenkompaniets konstnärliga ledare, ser framemot att samarbeta med föreningar inom det nya dramaprojektet för barn och ungdomar. Foto: Jonas Axberg.

Drama och lek på gränsen Unga Scenkompaniet inleder ett nytt Leader-projekt i samarbete med SÖU med fokus på drama för barn och unga. Nu söker vi föreningar att samarbeta med i Österbotten.

Projektet ”Unga Scenkompaniet och de gränsbevakande”, vill genom dramapedagogisk efterforskning undersöka barn och ungdomars förhållandet till gränser. Genom att samarbeta med lokala föreningar i hela Österbotten är målet samtidigt att väcka intresset för teater bland unga på landsbygden.

– Vad betyder gränser? Var går mina och dina gränser? Vad innebär det att vara begränsad? Och vad händer om man överskrider gränserna?

Det här är några av de frågor som vi kommer att undersöka tillsammans

med barn och unga inom projektet, berättar Annika Åman från Unga Scenkompaniet. Åman fungerar tillsammans med Alexandra Mangs som konstnärlig ledare för Unga Scenkompaniet som är en turnerande, fri teatergrupp med barn- och ungdomsperspektiv i fokus.

Projektet genomförs med hjälp av tio intressegrupper i hela Österbotten med 10-15 deltagare per grupp.

Grupperna riktar sig till barn i lågstadieåldern, och föräldrar kan också delta, samt till ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern.

– Vi vill också inkludera asylsökande och nyanlända, för vilka frågor om gränser är extra aktuella, säger Åman.

Materialet som samlas in i de tio intressegrupperna ska resultera i två nya teaterföreställningar år 2019.

Föreställningarna produceras av en professionell teatergrupp, men barnen och ungdomarna kommer att bidra med material till manus och genom möjligheten att exempelvis skapa musik eller dräkter till pjäserna. ”Unga Scenkompaniet och de gränsbevakande” är ett treårigt projekt som finansieras av Aktion Österbotten. Hösten 2017 inleds arbetet med intressegrupperna, och redan nu kan föreningar ta kontakt om man vill samarbeta.

Text: Malin Andtbacka

* bygger hus * renoverar * snickeridetaljer * gör element för hus, villor, garage

LINDBERG CONSTRUCTION Kaasastået 32, Malax .lindber construction.

5

-7337 1, ove.lind erg

. ala .

Orginal Mitsubishireservdelar från oss

Orginal BMWreservdelar från oss

Bulderbackavägen 5, Jakobstad, 044-723 4731

Loppis intog Norra Vallgrund UF Den enes skräp, den andres fynd. Under helgen 10–12.2 bytte många varor ägare när det ordnades loppis i Norra Vallgrund UF. När SÖU besökte föreningslokalen i Norra Vallgrund under söndagen fanns Linda Kaarto och Bodil Salonen på plats. De två, tillsammans med Maria Nordlund och Maria Rönn, var de som höll i trådarna för loppiset.

– Förra, och första gången det ordnades loppis här var 2012 så det börjar vara ett tag sedan sist. På fredagkväll var det alldeles ”tåfft” här.

Dörrarna öppnades klockan 17 och långt innan det var parkeringen helt full, berättar Linda.

Loppiset hade de marknadsfört på facebook, under spalten ”läsarna tipsar” i Vasabladet och på findit.

– Ja, jag la in en ”säljes-annons” där jag skrev ”loppis i Norra Vallgrund”. Det hade tydligen effekt, det märkte vi när vi såg obekant folk här, säger Bodil med ett skratt.

Vid ett av borden i cafeterian sitter Walther Lindell och William Snickars.

– Vi tänkte att vi skulle komma hit och ’skåda’ och ta en kopp kaffe, säger William.

Pojkarna berättar att de inte särskilt ofta besöker loppisar, men det händer.

– Om mamma far in till stan och ska på loppis så är det klart att man far med, förklarar William.

På frågan om vad som är de bästa fynden de gjort på loppis tänker de efter en stund och sedan utbrister Walther: Pluntor! Och knivar.

– Jag hittade en gång en stor patron. En krigspatron! berättar William. Pojkarna är överens om att något som de inte skulle köpa från ett loppis är kläder.

– Jag köper inte ens nya kläder.

Det är mammas uppgift, säger William.

Bland borden och stängerna inne i salen rör sig Maarit och Arto Jaala.

Maarit berättar att de inte går på loppis särskilt ofta.

– Vi har sommarstuga här i Norra Vallgrund och intresserar oss därför för vad som händer här i trakterna, så som detta loppis, berättar Maarit.

Hon säger att hon inte brukar fynda så mycket när hon väl besöker loppisar.

– Vi har kollat på programmet Huutokauppakeisari och han tipsade om att kolla efter stämplar under glas och liknande, det är så vi går till väga nu, fortsätter hon.

– Å andra sidan har vi så mycket saker på stugan som borde säljas så vi får snart ordna egen loppis, säger hon med ett leende.

Linnea och Lena Holm är ute på mor-och-dotter-äventyr. Lena berättar att hon jobbar i en skola i trakterna och att det var tack vare elevernas uppmaningar som hon intresserade sig för att besöka loppiset. Varken Lena eller Linnea är ute efter något särskilt utan tycker det är trevligt att kika runt. – Det bästa fyndet jag gjort var nog en byrå som var ganska ny, berättar Lena.

Marcus Ekblad och Axel Schauman hittade till loppiset av en slump.

– Jag var på väg hem till Marcus och såg en skylt om loppiset så vi gick hit, berättar Axel.

– Ja, och jag hade hört att de fyllt på borden idag, inflikar Marcus.

Marcus har hittat en ljushållare med ett budskap på som han tänker köpa.

– Jag letar egentligen efter ett udda Coca-Cola-glas. Det fanns inte här men så hittade jag den här i stället, säger han och visar upp ljushållaren.

Axel berättar att han främst letar efter Kalle Anka-tidningar när han går på loppis.

Text och foto: Emilia Nord

Walther Lindell och William Snickars hittade inget av intresse men var överens om att kaffet var gott.

Maarit och Arto Jala använder sig av ett tips från Huutokauppakeisari när de besöker loppisar.

Besök från Åland

Alla känner alla på Åland, det är både en fördel och en nackdel konstaterar Elise Åkerblom och Zacharias Kalm på Ålands Ungdomsförbund. I november besökte de SÖU för att utbyta erfarenheter av att arbeta med och för ungdomsföreningar. Ålands Ungdomsförbund har en lång historia, förbundet grundades 1909 och har i dag 21 medlemsföreningar.

– Mitt främsta mål som projektkoordinator är att stärka kontakten till alla medlemsföreningar och få igång samarbeten, säger Elise Åkerblom. Ålands Ungdomsförbund tampas med samma utmaning som SÖU, det är långt räknat i kilometrar från kansliet till föreningarna i områdets utkanter.

– Det är mycket givande och värt tiden att vara ut och besöka föreningarna, man får en helt annan kontakt då man träffas ansikte mot ansikte och inte enbart kommunicerar via mejl, säger Åkerblom.

God kommunikation med medlemsföreningarna är A och O, säger Zacharias Kalm och Elise Åkerblom på Ålands Ungdomsförbund.

Zacharias Kalm är inne på sitt tredje år som ordförande för förbundet och hans förhoppning är att kunna lämna över en välfungerande organisa-

tion om ett år då hans mandatperiod är över.

Enligt Kalm finns det ingen på Åland som inte kan sjunga, och det stora intresset för sång och musik syns även i ungdomsförbundets verksamhet. Sångtävlingen Vokalisten har ordnats sedan 1962, och varje år deltar ett tjugotal barn och unga i tävlingen där de får känna på att stå på scen och uppträda med ett band.

En sångtävling är inte nog på Åland, ungdomsförbundet arrangerar även Deluxe som i äkta Idolstil vaskar fram en vinnare som får spela in en låt. År 2016 var det Elsa Le Curieux som tog hem segern och hon har spelat in låten ”Like an Eagle” på Axxell Lappfjärd.

Mycket av de åländska ungdomsföreningarnas verksamhet är koncentrerat till sommaren, och midsommar är en höjdpunkt. Föreningarnas evenemang är inte bara till för lokalbefolkningen, även turister brukar lockas till föreningarna.

– Vi trodde att vi var ensamma om våra problem gällande till exempel bidragsbiten, men det visade sig att vi har mycket gemensamt med SÖU och vi kan inspireras av hur ni har löst vissa saker, säger Kalm.

Text och foto: Caroline Mård

PELLE SVANSLÖS 8.6 2.7.2017

MUSIK THOMAS ENROTH TEXT THOMAS LUNDIN

Regi: Mika Fagerudd

Finns sommarteater i Esbo www.ebuf.org

N YS K RI V E T F I N LANDSSVENSKT ORATOR I UM I N F Ö R F I N L AN D 10 0 Å R

Må bra på Spa Sportlovets

Värme, sällskap, behandlingar och god mat i Pärnu.

Resor 12.3, 18.3, 13.4 (påsk), 16.4, 2.5, 6.5

Fantomen på Operan nspelma i i Stockholm Vörå S Spa 24-26.2 och 3-5.3 (utresa från Helsingfors) Boka genast! nfo

boknin :

på klubb 6-22.4.

1 Pärnu ter och r Konse s! dan

info lindelltravel.

.lindelltravel.

SÖDERUT MED LINDA TOURS! FLYG DIREKT FRÅN VASA:

RHODOS, IXIA 1 V. 9-16.6 4 pl.

RHODOS, IXIA 1 V. 15-22.9 RHODOS STAD 2 V 15-29.9 KRETA, PLATANIAS 2 V 2-16.10 KRETA, AGIA MARINA 1 V. 9-16.10 KRETA, AGIA MARINA 1 V.(Höstlov)16-23.10

Passa på – nu säljs också vinter 2017-18, avgångar från Vasa till Gran Canaria, Teneriffa och Kap Verde.

Ring för mera info 06-2243350

r du intresserad av antingen sommarjobb eller extrajobb under so aren så nns nu här jlighet ust nu s ker vi ersonal inf r sommaren 2017 o du är å hugget u får gärna ha någon for av ankn tning till ranschen o du s ker so arjo eller ett allvarligt intresse u skall vara service inded, glad, ositiv, utåtriktad och ar etsa , alla s råk räknas so erit ven h gien ass och serverings ass ses so en erit Paviljongvägen 21 Ab aminnerestaurant@gmail.com Tel: 0500-566 392

DU SOM KÖR MYCKET: Hos oss kan du tanka Din bil med förmånlig och ren biogas för under 30€/gång och köra ca 500 km/tank.

Samtidigt gör Du gott för naturen!

VILKEN HÄRLIG KÄNSLA ATT FÅ TANKA FÖRMÅNLIG BIOGAS!

Per Vilén berättar att föreningarna numera är skyldiga att uppge en avskrivningsplan i bokslutet.

Västra Jeppovägen 288 (längs med Riksväg 19). www.jeppobiogas.fi

Välkommen till Uffes i Purmo!

Till fest & vardag » » » » » » » » »

smakliga luncher varje vardag 11-13 à la carte restaurang för 100 personer catering, allt från större fester till hemmamiddagar smörgåstårtor söta tårtor café & kiosk lösglass goda pizzor grillmat

Vi har öppet 7 dagar i veckan tfn 727 2255 Purmovägen 471, Purmo www.uffes.fi

Föreningar måste ha en avskrivningsplan Föreningar och fastighetsbolag har hittills varit befriade från att ha en avskrivningsplan, men en förändring i lagen kräver att de föreningar vars bokföringsperiod börjar den 1 januari 2016 har ett system för sina avskrivningar.

Per Vilén på Företagstjänst Bäck & Vilén var kanslichef på Svenska Österbottens Ungdomsförbund på 1980-talet, och han tror inte att lagändringen har någon större inverkan på SÖU:s medlemsföreningar.

– Man kan fortsätta avskriva i samma takt som tidigare, det nya är att det i bokslutets noter måste framgå hur man tillämpar avskrivningarna, säger Vilén.

Att avskriva innebär att man redovisar en lokal eller inventaries värdeminskning över tid, och ser till att tillgångarnas värde är riktiga i balansräkningen. Lagen om avskrivningar gäller anläggningstillgångar som byggnader, konstruktioner, maskiner, inventarier och motsvarande tillgångar som är under förslitning och som finns aktiverade i balansen. För att en anläggningstillgång ska aktiveras, det vill säga bokföras under balansräkningens aktiva, ska dess ekonomiska livslängd vara mer än tre år. Kostnaden kommer som avskrivning i resultaträkningen.

– En avskrivningsplan innebär att man årligen måste göra avskrivningar och man måste enligt huvudregeln konsekvent följa sin avskrivningsplan. Det vill säga man bör årligen tillämpa samma avskrivningsmetoder och principer, säger Per Vilén Föreningen kan själv ganska långt bestämma avskrivningstiden, procenten och metoden som man sedan konsekvent bör hålla sig till. Planen är tänkt att motsvara anläggningstillgångens intjänings- och användningstid, det vill säga man minskar anläggningstillgångens värde med avskrivningar i takt med att anläggningstillgången förbrukas.

När man bestämmer sin avskrivningsplan är det bra att känna till att stora avskrivningar kan leda till stora ”onödiga” förluster i föreningen, vilket i sin tur kan leda till att föreningens kapital blir negativt. Vid negativt kapital kan styrelsemedlemmarna bli personligt ansvariga för föreningens skulder, vilket man vill undvika så långt som möjligt.

– Få ungdomsföreningar kommer att råka ut för det här, men det är något man behöver känna till.

Om man vill ha ner föreningens resultat kan man också öka avskrivningen genom avskrivnings-

differenser och ackumulerade avskrivningsdifferenser. Man får nämligen alltid avskriva maximalt det som lagen medger, vilket kan vara större än de planmässiga avskrivningarna.

– Hantering av avskrivningsdifferenser brukar vara lite komplicerat för den oerfarna bokföraren, ibland också för den lite mera erfarne.

Vilén säger att de flesta föreningar som har skatteskyldig verksamhet tar hjälp av en bokföringsbyrå, och för en kunnig bokförare är avskrivningplanen inte något krångligt. Om man har frågor är det alltid bra att konsultera en revisor.

– Bokslutet ska ge en rätt och riktig bild av resultatet, om det av någon anledning blir en konflikt är det besvärligt om pappren inte är i skick.

Bokföringslagen kräver numera att föreningarna har en avskrivningsplan, men Vilén kan inte svara på varför lagstiftaren har sett ett behov av att ändra på regelverket.

– Lagen uppdateras med jämna mellanrum, jag antar att orsaken till den här förändringen är att man vill ha ett enhetligt redovisningssystem.

Text och foto: Caroline Mård

Bennäs samlingshus måste rivas men de runda färgade fönstren kommer att bevaras. Pedersöre UF:s styrelse består av Åsa Forsman, Niklas Noon, Carina Rönnlund, Rickard Anderssen, Alexander Höglund, Richard Nylund, Jan Portin och Martin Jussila. Mats Elvström saknas på bilden. Foto: Caroline Mård.

Samlingshuset i Bennäs rivs men aktiviteten fortsätter Det snart 110 år gamla samlingshuset i Bennäs måste rivas på grund av lokalens dåliga skick.

Men ungdomsföreningen är aktiv och det finns redan nu förhoppningar om en ny lokal.

För några år sedan upptäcktes en vattenskada i lokalen och planen var att renovera. Efter att ha öppnat upp golvet i serveringen konstaterades det att skadan var större än väntat.

Stockstommen var i så dåligt skick att en rivning tyvärr blev aktuell.

Föreningen kontaktade då Österbottens museum för att kontrollera om byggnaden var skyddad, och muséet gav tillåtelse att riva lokalen.

byggnad måste rivas, men stommen är helt slut och det är tyvärr det enda alternativet, konstaterar Carina Rönnlund ordförande i Pedersöre UF.

Tanken är att samla in pengar för rivningen och redan nu finns det idéer som kommer att offentliggöras inom kort. Förhoppningen är att man också skall kunna bygga ett nytt allaktivitetshus där alla verksamma föreningar i Bennäs kan samlas. För tillfället saknas en lokal för mellanstora grupper. Bystugan rymmer endast ett tjugotal personer medan Anderssénsalen vid Sursik skola lämpar sig för större grupper på upp till 400 personer.

– Det är beklämmande att en så fin

FÖRELÄSNINGAR OM VÄRDSKAP med Ulrika Karlsson

Det värdeskapande värdskapet – konsten att välkomna kunder, kollegor och sig själv! tis 14.3 kl 16.00-18.00 i Frans Henrikssonsalen, Närpes Bjud på dig själv så ler världen tillbaka! – om värdskap och personlig utvecklig tis 14.3 kl 19.00-21.00 i Frans Henrikssonsalen, Närpes tel. 040-1600687 www.opistopalvelut.fi/narpes

– Det första samlingshuset i Bennäs stod klart vid årskiftet 19071908, men brann ner redan på nyårsdagen. Föreningsmedlemmarna samlade ändå ihop sina krafter på nytt och ett halvår senare stod samlingshuset klart. Det var talkoanda det, konstaterar Rönnlund.

rådet. Den är upplyst kvällstid och i flitig användning.

Föreningen var under den första tiden aktiv inom teater, dans och sång.

Under 1960-talet tillkom ungdomsverksamhet och bingo som levde vidare till slutet av 1900-talet. Under 2000-talet har föreningen främst arrangerat lågstadiediscon och hyrt ut lokalen åt privatpersoner, föreningar och bröllop. Vid lokalen finns också byns pulkabacke som föreningen har verkställt i samarbete med bya-

– Det klagas ofta idag på ungdomar och att de varken bidrar eller tar ansvar, men det problemet ser inte vi.

Samlingshuset har varit öppet för ungdomarna och de har själva fått samla in pengar och ansöka om bidrag för att utveckla verksamheten.

De har varit duktiga och tagit ansvar, berättar Rönnlund.

I Pedersöre UF har man också lyckats få med ungdomarna i verksamheten och de har fått möjlighet att samlas i lokalen och påverka verksamheten.

med servering och fungerat som parkeringsvakter vid olika evenemang och föreningen har erbjudit de som fyllt 18 år gratis ordningsvaktsutbildning. Ordförande berömmer ungdomarna och säger att det fungerat bra.

– Både äldre och yngre behövs i en fungerande förening. Det är viktigt att man släpper in ungdomarna och att de får vara med och påverka och genomföra projekt och evenemang.

Då lär de sig också att ta ansvar och fortsätter att tänka på föreningen även om de flyttar bort för att studera, konstaterar Rönnlund.

Text: Malin Andtbacka

Ungdomarna har också hjälpt till

Vi levererar lokal kraft och energi

Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby, Tel. (06) 785 6252 www.nykarlebykraftverk.fi

Serieritarkurser populära Martin Hanses har hållit flera workshoppar om serietecknande i samarbete med SÖU. Martin höll nyligen en serieritarkurs i Kristinestad högstadieskola.

Denna gång var upplägget för kursen lite annorlunda än tidigare.

Förutom att visa egna seriestrippar, serietidningar och samlingar, så använde han gamla seriestrippar från Österbottniska Posten, som digitaliserats genom SÖU:s projekt Klockars Online, som inspirationskälla. Vi träffade Martin för en liten pratstund om de tecknade seriernas framtid.

SPORTLOVSPROGRAM Lör 25.2 Malax, Pixnehallen kl. 11-16 OBS! Bungytrampolin!

Tis 28.2 Maxmo, Idrottsgården kl. 12-16 Tor 2.3 Oravais, Centrumskolan kl. 12-16 Fre 3.3 Korsnäs Skola kl. 12-16 Lör 4.3 Närpes, Simhallssalen kl. 12-16

Hur har serietecknandet förändrats under åren?

– I och med Internet har det blivit enkelt att få ut sina serier. Människor tar serier mer på allvar nuförtiden, men allt färre är villiga att läsa en hel serietidning. Korta seriestrippar som kan konsumeras snabbt är mest populära. Samma humor som förmedlas i film och tv-serier återspeglas i tecknade serier.

Vem läser serier i dag?

– Jag tror att alla som har Facebook ser serier i sitt flöde nu som då. Många läser också dagligen sin favoritserie i tidningen.

förknippa serier med webbserier.

Då klassikerna dör bort kommer webben att återstå. Men helt klart så kommer även en nisch för fysiska serier att finnas kvar, men trenden är att det mesta kommer att vara online. Är serier populära bland ungdomar?

– Webbserier är populära. Om du frågar ungdomar om de läser serieteckningar så kommer de att svara: “Nä, jag vet inte”, men nämner man Cyanide & Happiness eller Rage comics så vet alla vad man talar om.

Jag tror uttrycket känns främmande.

Ungdomar konsumerar serieteckningar utan att aktivt söka upp eller kategorisera dem.

Vad tyckte du och ungdomarna om de gamla seriestripparna från Österbottniska Posten?

– Serierna hade väldigt olika stil genom åren. Otroligt intressant att det har funnits så många finlandssvenska tecknare. Väldigt annorlunda humor också, det tyckte eleverna med.

Fler serier, och hela nummer av ÖP, hittar du på https://issuu.com/ webbop/stacks Text och foto: Jan Lindholm

Hur ser framtiden för serier ut?

– Tyvärr kommer folk att börja

Behöver Ni utrymme för festen, Kom så ordnar vi resten. * * * *

L u n c h b u ffé va rda ga r kl . 10.30-14 P i z za-m eny va rd a ga r f rå n k l 15 fram till en timme innan stän g ning 6 0 si tt p l at se r i resta u ra n gen och 36 på terrassen V i e r b j u d er också Ala cartemeny och privatbeställning vid beh ov.

R i n g , så ordna s det!

Södra Terjärvvägen 10, Terjärv 045-804 7898, www. s a ang a inas.fi

Erik Cainberg Henrik Knifs bok följer den Nedervetil-födde bildhuggaren Erik Cainberg (1771–1816) på hans färd via Sergels ateljé i Stockholm till en lång men improduktiv tid i Rom, och tillbaka till Åbo där hans kändaste verk finns. Cainbergs splittrade liv placeras i kontexten av den oroliga tiden – en tid då nationalitets- och identitetsperspektiv ännu inte dominerade vår gestaltning av världen.

Anna Bondestam

192 sidor, rikt illustrerad

Som författare sticker Anna Bondestam ut. Hon kommer från arbetarklassen, är österbottning och kvinna. Hon skildrar bygdernas människor då modernism och självspegling är i ropet. Recensenterna är förtjusta, hon prisbelönas – ändå känner hon sig som en outsider. Pia Heikkiläs bok handlar om en författare som upplever att hon inte hittar en roll som överensstämmer med ambitionerna.

Pris 15 euro. Beställ på redaktion@sfv.fi tel. 09-6844 570, eller fråga i bokhandeln.

Mer information: www.sfv.fi/bok

260 sidor, rikt illustrerad

Klipp ur ÖP 46/1984, serien ”Aidemekla”.

Animerat och svenska storfilmer är säkra kort

NYHET!

Pelletskaminer med Drag. ...med Drag från Ariterm slipper du skorsten!

Vaiana, en av vårvinterns premiärfilmer. Foto: Disney.

SÖU:s mobila biograf har sakta men säkert kommit i rullning.

Bokningarna och besökarantalen ökar ständigt, och den mobila bion har visat sig vara ett lyckat koncept.

Antagandet var att föreningar med lång väg till närmaste biograf skulle locka mest folk på visningarna, men statistiken över bioåret 2016 visar att det även finns intresse för bio i föreningar som ligger nära städerna.

Statistiken visar att föreningar som är aktiva och har många evenemang året om även lockar folk när den mobila bion är i byn.

Vaiana (Moana) - 17 februari I det forntida Oceanien i Söderhavet ger sig den skickliga seglaren Vaiana ut för att leta efter en mytomspunnen ö. På sin fantastiska resa slår hon sig ihop med sin stora idol, den legendariska halvguden Maui, och tillsammans korsar de det öppna havet. Under den actionspäckade färden stöter de på jättelika havsvidunder, sällsamma dolda världar och uråldrig folktro.

Svenska storfilmer är ett säkert kort; ”En man som heter Ove” och ”Hundraettåringen som smet från notan och försvann” har lyckats med konststycket att få folk att överge sofflocket och komma till lokalerna. Några föreningar har testat visa smalare amerikanska produktioner, men då har besökarantalet varit något mindre.

SÖU:s mobila bio har år 2016 visat barnfilm åt sammanlagt 942 personer, och 901 personer har dykt upp på filmer med högre åldersgräns.

Den genomsnittliga besökarmängden per föreställning är 47 personer på barnfilm och 45 personer på vuxenfilm. År 2017 ser positivt ut då intresset för biografen har ökat i föreningarna runt om i Österbotten.

I och med att animerade barnfilmer släpps i regelbunden takt och flera svenska produktioner är på kommande så ser framtiden ljus ut för SÖU:s mobila biograf.

Vad är på kommande på bioduken?

Flera intressanta filmer har premiär i februari och åtminstone 25 svenska produktioner har premiär under 2017, här listas några pärlor. Vi får hoppas att även dessa får finsk distribution.

Borg - 15 september En berättelse om en svensk ikons stora genombrott som skildrar åren då Björn Borg gjorde resan från Södertälje till världseliten, och om hans största kamp som utkämpades 1980 i mötet med den amerikanska supertalangen John McEnroe. Med Sverrir Gudnason och Shia LaBeouf.

All Inclusive - 10 november Komedi med Suzanne Reuter och Liv Mjönes. En resa till Kroatien med familjen för att fira Ingers 60-årsdag lät som en bra idé ända tills Inger kom på sin man med att vara otrogen. När charterplanet lyfter finns bara en olycklig Inger och hennes två vuxna döttrar med på resan, ordentliga Malin och struliga Tove. Det tar inte lång tid innan systrarnas rivalitet om mamman utvecklar sig till en tävling om vem som bäst kan trösta henne.

Vilken typ av filmer ska man då välja om man vill ha en fullsatt lokal? Statistiken över 2016 visar att animerade barnfilmer och filmer för en vuxen publik har lockat lika stor publik.

Många föreningar har inkluderat bioförevisningar som en del av sitt årliga program, och har haft flera visningar under årets lopp.

dan av Sveriges artister genom 30 år navigerar Björn Skifs och hans vänner oss genom den unika upplevelse som Badrock var i Sommarsverige under åren 1986 till 1992.

Kanske Björn Borg på en filmduk i er lokal i höst? Foto: Julie Vrabelová, Nordisk Film.

Tom of Finland - 24 februari Tom of Finland är baserad på den verklige Touko Laaksonens spektakulära liv. Man får följa hans öde från det krigshärjade Finland via Berlin till Kaliforniens liberala 70-talsparadis, och se hur hans bilder uppnådde ikonstatus och inspirerade en hel generation unga homosexuella män. Tom of Finland är en gripande film om kärlek, mod och frihet. Den är regisserad av en av Finlands främsta regissörer, flerfaldigt Jussi-belönade Dome Karukoski, vars tre senaste filmer haft världspremiär på filmfestivalen i Toronto, och som förärats med en plats på Varietys Top 10 Directors To Watch-lista.

Filmen om Badrock - 7 mars I en hitkavalkad framförd med gräd-

Korparna - hösten 2017 Det är 70-tal. Agne, en femte generationens jordbrukare, har bestämt sig. Den äldste sonen Klas ska ta över jordbruket när han själv inte längre orkar. Men Klas har andra planer. Fotografen Jens Assur regidebuterar med Tomas Bannerheds roman som förlaga.

Tårtgeneralen - 25 december Efter sin framgångsrika dokumentär ”Trevligt folk” regidebuterar tv-duon Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med en komedi. Robert Gustafsson har huvudrollen. När Köping utses till ”Världens tråkigaste stad” tar en man på sig att göra något åt saken. Han ska sätta det lilla samhället på kartan genom att göra världens längsta smörgåstårta.

Vill ni visa film i lokalen? Kontakta jan@sou.fi för mer info Text: Jan Lindholm Källor: h t t p s : / / w w w. m o v i e z i n e . s e / nyheter/25-svenska-filmer-far-premiar-under-2017 http://www.sf.se/

Wahlroos Verkstad

Malax 06-365 7105

Säkerhet för morgondagen i erb uder svensks råki a s kerhetst nster i sterbotten Företag och o entli sektor

Privatkunder

Omsorg

tbildnin och konsulterin

Alarmcentral

evaknin och ordnin svaktt nster

Tekniska lösnin ar

y eri Ab, vretor et A vån, Telefon: info veri .

23. – 26.2.

3. – 7.3.

12. – 16.4.

27.4. – 4.5.

28.4. – 4.5.

12. – 16.5.

12. – 18.6.

28.6 – 5.7.

29.6 – 2.7.

31.7. – 6.8.

1. – 3.8 7. – 13.8.

25. – 28.8.

1. – 5.9.

3. – 7.9.

8. – 12.9.

28.9. – 4.10.

6. – 9.10.

,

asa .veri .

Skid-VM i Lahtis Vasaloppet Påskresa till St. Petersburg Det vackraste av Europa: Rhendalen, Rüdesheim, Mainau och Montreaux Krigshistorisk resa till Svir En resa i historiens vingslag Saima kanal, Viborg, Kronstadt, St. Petersburg och Nöteborg Resa till Solovetskijöarna och Petrozavodsk Höga kusten Vandringsresa, Österrike FINLAND 100 ÅR:Vi besöker Sveaborg och Porkalaparentesen samt ser teaterpjäsen Okänd soldat Nordkalottens fronter Formel 1 GP i Spa, Belgien F1-tävlingar i Monza, Italien Upplev natursköna Island!

Medoc Marathon Kultur- och vandringsresa till Umbrien i mellersta Italien Enzo Ferrari Marathon

ANNELIE POMPE 21/3 2017 I VASA

Hallå där!

Hallå där! Vem är du?

– Jag heter Mats Sabel och jag är ny krögare på sommarrestaurangen i Åminne. Jag har varit i restaurangbranschen i 40 år och ser fram emot sista helgen i april då restaurangen öppnar.

Mod Äventyr Rädsla Passion

Ta ett d u t andeta och föl med å Annelies ins irerande förel snin orksho å Academill. il etter och boknin : .mentria.

Till användare av bröstprotes Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov.

Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum.

Nästa gång, se till att välja den bästa

09-649839 ● www.amoena.fi

Vad kan man äta där?

– Jag tror att många kommer att välja vår hemgjorda hamburgare.

Det kommer också att finnas à la carte och pizza. Vi kommer att satsa på salladsbuffén och erbjuda goda alternativ åt den som vill ha en lite lättare måltid.

Vad ser du mest fram emot?

– Glada och nöjda kunder. Jag ser också fram emot ett gott samarbete med Åminne Folkpark, vi kommer att dra nytta av varandra och skapa gemensamma koncept.

Text & foto: Caroline Mård

Vörå Spelmansklubb Konsert

Boka bord till åsk, 1 aj orsdag, se våra enhållnings tider å he sidan .lindskok.

Vörå Spelmansklubb på Sparesa Pärnu 16-22.4 med Lindell Travel, konserter och dans!

IIRIS VILJANEN MED ORKESTER

31.3 KL 19

KOPPARBERGSVÄGEN 2.0

TEATER VIIRUS EN PERSONLIG BERÄTTELSE OM FATTIGDOM I FINLAND.

21.4 KL 19

ÖZZ NÛJEN ÄR RIKARD III

FRITT EFTER WILLIAM SHAKESPEARE RIKSTEATERN

25-26.4 KL 19

FAMILJEN KAOS

SVERIGES HETASTE HUMORGRUPP. BIANCA OCH TIFFANY KRONLÖF OCH THOM GISSLÉN.

12-13.5 KL 19

WASA TEATERS BILJETTKASSA | SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN STUDIOTICKET, NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

Malax Bygdegården fre 10.3 kl. 19 ristinestad lör 11.3 kl. 19 Kronoby samlingshus lör 18.3 kl. 19 vevla lokal sön 19.3 kl. 14

Olle Englund har inga problem med att fylla sin fritid. Söndagarna ägnas åt lindy hop, ett par dagar i månaden arbetar han på Ritz, nu som då står han i baren på DooBop och när han hinner deltar han i Korsholms Teaters styrelsemöten. Några kvällar i månaden spelar han bas i kompisbandet och på lördagarna jobbar han i kassan i en matbutik. Hemma på köksbordet har han flera datorer som han ska fixa och sälja vidare.

Föreningsengagemanget ger mer än det tar Tiden räcker inte till för allt som Olof ”Olle” Englund vill göra.

Han är inne på tredje året på Novias scenkonstlinje, och på fritiden engagerar han sig gärna i Ritz Lindy Hoppers, Korsholms Teater, The Doo-Bop Club och Ritz.

Olle Englunds karriär har inte gått i en spikrak bana. Han har studerat på två ingenjörsutbildningar och bland annat bott i Umeå, Helsingfors, Lappfjärd och på Åland. Han hade testat på livet som journalist, lärare, skolgångsbiträde, diskare och valsafariassistent innan han för tre år sedan tog tag i en av punkterna på sin livslista och testade om han skulle passa i teaterbranschen.

Inträdesprovet gick bra och han kom in på Novias scenkonstlinje, men då han skulle tacka ja till studieplatsen kom tvivlet och han tackade slutligen nej, med motiveringen att han inte vill ta platsen ifrån någon som

eventuellt är mer motiverad än han.

– Som av en slump träffade jag Axel Hanses som studerar scenkonst, och han berättade att det fanns lediga studieplatser och det blev så att jag hoppade på utbildningen trots allt.

– Vi har kommit väldigt nära varandra i klassen. Vi har gråtit, skrattat och grälat. Det kommer att vara jättetomt när vi skiljs åt nästa år.

På scenkonstlinjen har han fått göra mycket och utmana sig själv. Olle har kommit fram till att det inte är de stora scenerna som lockar, han trivs med att undervisa mindre grupper ungdomar och om han skulle börja om skulle han sikta på att bli ämneslärare, helst i matematik och historia.

– Drama i skolan kan vara ett sätt att väcka elevernas gnista och få dem att hitta motivation. Läs- och skrivämnena har hög prioritet i sko-

lan, och det är inte rättvist mot de elever som inte lär sig på samma sätt. Under dramalektionerna hinner man inte behandla lika mycket material som i ett läs- och skrivämne, men kunskapen brukar fastna hos eleverna.

Olle har funderat på att dra igång en teaterkurs för vuxna.

– Kursen kunde rikta sig till glada amatörer som vill slipa på tekniken.

Olle upptäckte den österbottniska sommarteatertraditionen för bara några år sedan. De senaste två somrarna har han spelat i Korsholms Teaters produktioner, och han har bland annat besökt Närpes Teater och Oravais Teater.

– Jag har gått miste om mycket!

Den egna utvecklingen som skådespelare och den delade upplevelsen mellan aktörerna är minst lika viktig som det som publiken ser.

När Olle flyttade tillbaka till uppväxtorten Vasa var han arbetslös och han sökte sig till föreningarna för att ha något att göra. När han var liten gömde han sig på toaletten när det var dans på schemat i skolan. När han flyttade till ett litet samhälle på Åland och besökte byadanser kom han inte längre undan, och han upptäckte att det här med dans är lite roligt ändå.

– Jag hade bekanta som sysslade med lindy hop och de väckte mitt intresse för dansen. Jag gillade det och i dag dansar jag uppskattningsvis 20 timmar i månaden.

Olle leder en nybörjargrupp i föreningen Ritz Lindy Hoppers tillsammans med Susanna Kelm och han är ofta med när föreningen ordnar socialdans.

– Dans är ett bra sätt att lära känna människor. Jag trivs med lekfullheten i dansen och tycker om att experimentera.

Lindy hop uppkom i Harlem, New York på 1930-talet. Det är en lekfull och social dans som utvecklades bland den afroamerikanska befolkningen.

– Som i alla pardanser finns det en förar- och en följarroll. I Sverige har queerlindy fått ett uppsving, där försöker man växla friare mellan rollerna, och jag tror att många som dansar som följare egentligen skulle vara mer bekväma med att föra, och vice versa.

– Jag är aktiv i några föreningar, men har sällan huvudrollen. Det viktigaste för mig är gemenskapen, det är roligt att jobba som volontär när man får träffa trevliga typer.

Text och foto: Caroline Mård

Minnen från danser förr i tiden illustreras med bilder från bland annat SÖU:s arkiv.

Dansminnen i ny bok i%FU WBS EBOT CPSUPN WÊHFOw t .BSHBSFUB 4ÚEFSHÌSE .BSJBOOF /PSENBO PDI "MJDF -JMMBT t 4DSJQUVN Tredje delen i Margareta Södergård, Marianne Nordmans och Alice Lillas dokumentation av ungdomsdanserna i Österbotten är en guldgruva för den nostalgiske som vill läsa om sin ungdomstid, men också för den som inte ens var påtänkt då dansen gick som hetast under det förra seklet.

Jag hör till den sistnämnda kategorin och när jag bläddrar i boken slås jag av hur roligt ni verkar ha haft det förr i tiden. I dagens läge är det svårt att förstå att unga gick man ur huse

för att bege sig till en danslokal flera gånger i veckan.

När man besöker en dans i dag är medelåldern hög på dansgolvet, och det är svårt att föreställa sig att dansbanorna var Österbottens främsta äktenskapsmarknader en gång i tiden. För att inte tala om det ofattbara att flickorna lade tummen i vädret och liftade till danserna!

Boken ”Det var dans bortom vägen” innehåller drygt sextio österbottningars minnesbilder från danser och ungdomstiden från 1920-talet

fram till sent 1990-tal. Boken är delvist tematiskt uppdelad med rubriker så som Kläder och seder, Trubbel på dansvägen, Hyss och fadäs, och Hugade friare.

Ett intressant kapitel är ägnat åt religiositet och dans, och där får man läsa om hur dansen inte var ett tilllåtet nöje för alla ungdomar – och hur den kunde leda till både inre konflikter och stridigheter inom familjen.

Det var allmänt vedertaget att då man blivit konfirmerad kunde man

börja gå på dans. En informant delar med sig av ett minne från då en av byns flickor lärde honom grunderna i vals och tango, och han minns glädjen av att äntligen ha knäckt koden. I samma episod berättas det om hur förskräckt föräldragenerationen blev då rock’n’roll för första gången dansades på den lokala danslaven år 1957, och den äldre generationen blev varse att flickornas underbyxor blottades under kjolarna i dansens virvlar.

med fotografier från privata samlingar och arkiv, bland annat har Svenska Österbottens Ungdomsförbund haft glädjen att bidra med ett tiotal bilder från sitt arkiv. Bokens redaktörer har producerat 269 välskrivna sidor som inbjuder till läsningen.

Boken finns bland annat att få tag i på Gros bokhandel och i Scriptums webbutik.

Text: Caroline Mård

Minnesepisoderna är illustrerade

Tel. +46 390 41800

Revysvep!

Revy- och teaterförestälningar har det inte varit någon brist på i vinter! Flera föreningar spelar fortfarande och en del har inte haft premiär ännu. Tidigare hölls de flesta premiärer kring nyår men många har flyttat fram sina spelscheman både en, två och tre månader. En delorsak är att många hus inte är vettiga att värma upp när vintern är som kallast. Nedan ett svep över vad som varit och vad som komma skall. Förhoppningsvis får vi se flera av dessa på SÖU:s Revykavalkad 8.4 på Ritz! Mer info om kavalkaden närmare evenemanget.

Byarevyn. Årets revy ”Finland 100 nainting” har ett sällsynt bra manus som är skräddarsytt för de tio aktörerna. Alfred Backa har skapat en föreställning som är hutlöst rolig och som tar med publiken på en tidsresa genom Finlands första sekel som självständigt. En hållpunkt är OS i Helsingfors år 1952, och på bilden ses Sandra Nygård, Lukas Löfdahl och Ulf Johansson.

Foto: Caroline Mård.

Lappfjärd UF:s revy ”Laffjöl runt” har premiär den 25 februari.

På bilden står Emma Berg, Lena Wissander och Sofia Dahlroos och skvallrar och kaverar. Foto: Marie Lillhannus.

Karleby UF - ”Åppstellt”. Årets Karlebyrevy har höjt sig flera snäpp.

Bra texter bäddade för fina skådespelar- och sångarprestationer på Jungsborgs scen. Roligt att se yngre förmågor i bärande roller!

Revyn spelades i januari och gänget gör ett gästspel på Alexandersteatern i Helsingfors den 26 februari. Foto: Mirka Johansson.

Äktenskapliga missförstånd och dråpligheter avlöser varandra i Replot UF och Skäriteaterns pjäs ”Källaren”, som samtidigt är regissören Johanna Karhulahtis slutarbete för studier på Novias scenkonstutbildning. Foto: Jenny Nyman.

Terjärv UF:s revy ”Navabränd” bjuder på hjärtlig underhållning från början till slut. Den smarta scenografin förvandlas med enkla medel till många olika scener och funktioner. En av höjdpunkterna i revyn är Petter Dahlviks gestaltning av tv-kocken Mikael Björklunds trerätters middag på det andra inhemska. Foto: Malin Andtbacka.

I farsen ”Gröna Hissen” i Smedsby Uf tog den välgjorda scenografin publiken till societeten i 1920-talets Stockholm. Det var fart, fylleri och äktenskapliga missförstånd i den underhållande farsen där regissören Tinja Sabel gjort ett fint arbete tillsammans med skådespelarna och teamet i Smedsby. På bilden ser vi Wivianne (Jahorina Kolppanen), Alice (Karolina Guarnieri), John (Ari Sundberg) och Bosse (Mikael Gädda) dagen efter en vild natt. Foto: Jonas Bergqvist.

Pörtom Uf - ”Ställ Er i Kö”. En opolitiskt korrekt revy från Pörtom Uf med starka sångval, ett djupare budskap och ett självsäkert gäng med skådespelare. På bilden Sören Storbäck och Alexandra Nyroos som konstaterar att absolut värst av alla flunsor är nog “manflun”. Foto: Jan Lindholm.

I Sundom UF:s revy ”Upponer hitodit” blandas stilarna friskt med sketcher om vardagliga situationer, språkbekymmer och teknikproblem som varvas med stämningsfull sång. I den farsartade sketchen ”Osett barn”, som innehåller både ett utomäktenskapligt barn och en oväntad tvist, agerar Elisabeth Henriksson, Fredrik Bäckström och Felicia Borg. Foto: Bengt Henriksson.

Det har gått trettio år sedan den första revyn spelades i Purmogården. Det här firar Purmo UF med jubileumskavalkaden ”Gröm å göulo”. En sketch som får vara med är ”Besiktasi”, från vänster Mattias Löv, Hans-Erik Ahlskog och André Molander. Foto: Monica Mattjus-Sandström.

Vörå UF:s revy 2017 ”Pakko på” - en finlandssvensk revy.

Premiär blir det den 11.3. På bilden Victor Ohlis som SingelStefan, en karaktär som har tendens att återkomma med sina bekymmer i varje Vörå-revy. Foto: SÖU:s arkiv.

Hos Multitronic och iTronic hittar du allt som rör datorer och mycket mer

iTronic är Vasas enda auktoriserade Apple servicepartner

iTronic är specialiserade på Apples produkter. Våra försäljare ger gärna tips och råd om du t.ex funderar på att köpa en iPhone telefon eller en Mac dator.

Massi, iTronic butiken

Om din mobila enhet har t.ex trasig skärm hittar du bytesenheter hos oss. Via oss får du även Apples egna skärmbyten där du bibehåller garantin.

Vesselin, iTronic service

Vi vill försäkra oss om att du inte betalar för ingenting. Därför gör vi alltid en gratis felsökning innan vi kommer överens om en eventuell reparation.

Multitronic erbjuder ett brett urval produkter på webbsidorna multitronic.fi.

Om du behöver hjälp är du alltid välkommen till vår butik i Vasa, vi hjälper dig att hitta rätt produkt.

Vi erbjuder full service på alla datorer och mobila enheter.

Mikael, Multitronic butiken

Korsholmsesplanaden 38, Vasa | 06 319 77 00 Må-Fre: 10 -18, Lö: 10-14 | www.multitronic.fi

Hovrättsesplanaden 19, Vasa | 06 319 7780 Må-Fre: 10-18, Lö: 10-15 | www.itronic.fi