Stadsporten 10

TROLLHร TTANS STADS PERSONALTIDNING NR 7 OKTOBER 2012

Driftiga duon tackar fรถr stรถdet

Tema: Entreprenรถrskap

LEDARE

I Trollhättans Stad har vi många exempel på goda entreprenörer INNEHÅLL Välkommen till ett nytt nummer av Stadsporten – denna gång sätter vi lite extra fokus på entreprenörskap.

Kan man vara anställd i kommunal verksamhet och samtidigt vara en entreprenör? Definitivt – och i Trollhättans Stad har vi många exempel på goda entreprenörer. Några av dessa kan du läsa om lite längre fram i tidningen.

Entreprenörskap har haft olika betydelser genom historien.

Ursprungligen betydde det att få något gjort och senare inom företagsekonomin och nationalekonomin har det betytt att vara risktagare, att bryta mönster och hitta nya infallsvinklar.

När beteendevetenskapen intresserade sig för entreprenörskap sattes fokus på individen och de personliga egenskaperna ställdes i fokus, attityder och sociala normer.

Handlingsorienterad, skapa mervärden, är nyfiken, ser saker för vad de egentligen är, är ekonomiskt disciplinerad och uthållig. Det är egenskaper man brukar tillskriva en entreprenör.

I detta nummer av Stadsporten hittar du exempel på entreprenörskap från äldreomsorgen, skolan, kultur- och fritidsverksamheten, Stadsbyggnadsförvaltningen samt Arbetsmarknads- och socialförvaltningen.

Hör gärna av dig med tips på fler goda förebilder. Vi gillar entreprenörer!

Trollhättans arbetsmarknad fortsätter att förändras – och nya entreprenörer är på väg att etablera sig i vår stad.

Volvo Aero har sålts och vi kan hälsa nya ägaren GKN Aerospace välkomna till Trollhättan. GKN är ett brittiskt företag med verksamhet i 35 länder och med god tillväxt. Ambitionen är att bli än starkare på Aerospace-området. Återigen ett erkännande av den goda tekniska kompetens som finns hos de anställda här i Trollhättan.

Samtidigt bygger Nevs upp sin verksamhet kring elbilsproduktion i Saabs lokaler. Idag har man ett 100-tal anställda och den uttalade ambitionen är att fortsätta expandera så att man kan producera bilar i Trollhättan och lansera den första elbilen i början av 2014.

Trollhättan är alltjämt en ort som är intressant för företagare. Vår näringslivsenhet arbetar med ett 40-tal intressenter och förhoppningsvis blir det verklighet av några stycken.

Just nu jobbar vi dessutom med att visa Trollhättans fördelar bland norska företag för att öka deras intresse för att etablera sig här. Vi välkomnar entreprenörer av alla de slag!

Annika Wennerblom, Stadsdirektör

2

Ledaren.................................................................. 2 Ungdomspengen ................................................. 3 Blåvingen ...........................................................4–5 3D-grafiker ........................................................4-5 ASF-marknad ....................................................... 5 Bryggan, Entreprenöriellt lärande .............6–7 Kreativ coach ....................................................... 7 Bokrecension ....................................................... 8 Profilen ................................................................. 8 Nyanställd............................................................. 9 Sylteskolan........................................................... 9 CSG .......................................................................10 Frågor och svar om telefonin ........................10 Tack .......................................................................11 Bowling ............................................................... 11 Julfest .................................................................. 11 Arkiv X ..................................................................11 Krönika .................................................................12 Trisslotten ............................................................12 Rabattenavtal..................................................... 12 Kulturbaren..........................................................12

STADSPORTEN UTGES AV: Informationskontoret, 461 83 Trollhättan, Telefon: 0520-49 70 21, Fax: 0520-49 70 15, E-post: stadsporten@trollhattan.se.

ANSVARIG UTGIVARE: Peter Asp. REDAKTÖR och grafisk form: Per Carlberg TRYCK: Lidtryck REDAKTIONSKOMMITTÉ: Annika Wennerblom, stadsdirektör, Andreas Gleisner, Utbildningsförvaltningen, Bente Hjelm, Arbetsmarknads- och socialförvaltnignen och Vision, Carin Pettersson, Kultur- och fritidsförvaltningen, Dan Fogelberg, Tekniska förvaltningen, Jeanette Lundin, Informationskontoret, Kristina Rynvall, Omsorgsförvaltningen, Lena Andersson, Stadsbyggnadsförvaltningen, Lennart Andersson, Kommunal, Maria Fagerberg, Miljöförvaltningen, Rose-Marie Ivarsson, Personalkontoret, Åsa Olsson, Hållbart samhälle, Åsa Zetterberg, Lärarförbundet.

OMSLAGSBILD: Fabian Engström och Anton Johansson.

Läs mer på sid 3.

FOTO: Joachim Nywall MANUSSTOPP: 1 november 2012

Tema: Entreprenörskap Entreprenörskap får någonting att ändra riktning, skapar möjligheter genom att nya infallsvinklar hittas och utvecklas. I detta nummer av Stadsporten har vi lagt extra fokus på just entreprenörskap i Trollhättans Stads verksamheter – i form av fem sidor fyllda med goda exempel.

Tack vare Ungdomspengen kunde Fabian Engström och Anton Johanssons dröm om discoarrangemang bli verklighet.

Starkt stöd har de också fått av N3:s kreativa coacher, här i form av Magnus Sörensen.

FOTO: Per Carlberg

Ungdomspengen fixar discot De är unga, hungriga och driftiga. Och tackar Ungdomspengen för sin framgång.

– Utan den vet jag inte vad vi hade gjort, säger Anton Johansson.

16-årige Fabian Engström och 17-årige Anton Johansson var båda vana discoarrangörer på Club Turbin, men ville testa något utanför fritidsgårdens väggar.

Som duo. Som Club Fajje.

– Vi båda älskar musik, och ville göra något tillsammans, säger Fabian.

– Ja, vi klickar bra när vi arbetar tillsammans, flikar Anton in när vi träffar ungdomarna på N3.

Ungdomspengen De ville arrangera ett eget ungdomsdisco, och berättade om sina tankegångar för N3:s Torbjörn ”Tabbe” Jackson. Han upplyste om Ungdomspengen, och bad killarna skriva ned sina planer i en ansökan för att kunna få ekonomiskt stöd från Trollhättans Stad.

Ansökan skickades in i februari,

två månader innan ungdomsdiscot skulle gå av stapeln på N3:s klubbscen.

Vad kunde ni få för konkret stöd?

– Vi får använda lokalen här, ljud och ljus och övrig personal om det behövs. Och skulle discot gå minus så backar Ungdomspengen upp det, förklarar Anton.

Och det behövde ni använda?

– Ja, men det var lite grejen med det. Hade vi vetat att det skulle gå plus hade vi inte använt oss av den.

Vi vill skapa oss ett namn för att kunna gå plus, säger Fabian.

Till det första discot kom 130 personer, till det andra som arrangerades i slutet av september kom över 200 ungdomar. Men duon har inte som mål att sätta nya besöksrekord på N3 varje gång. Blickarna är redan vända utåt.

– Vi har fått erbjudande om att

arrangera discon i Göteborg, säger Anton.

– Vi vill samarbeta med olika kommuner, fyller Fabian i.

Vilket stöd har ni fått av de kreativa coacherna på N3?

– Inget, säger Fabian och skrattar innan han fortsätter: – Nu sist var vi sena med ansökan, men de hjälpte oss och pushade på med lite olika saker, säger Fabian.

– Det ger oss småtips att tänka på, säger Anton.

Magnus Sörensen är kreativ coach på N3. Han är imponerad av duon.

– Anton och Fabian är ett specialfall, de är så otroligt drivna, duktiga och målmedvetna. Ofta har de förberett allting i huvudet, men kanske inte tänkt på smågrejer. Annars har de här killarna väldig koll, säger Magnus.

Och Ungdomspengen har varit

mycket viktig för den driftiga duon.

– Utan den hade vi varit kvar i club Turbin, slår Fabian fast.

Per Carlberg

Ungdomspengen – Av unga för unga För vem: Ungdomar mellan 12–25 år som bor i Trollhättan.

Vad: Pengen kan sökas för kultur- och fritidsarrangemang i Trollhättan som når andra unga. Den totala potten för Ungdomspengen är 380 000 kronor/år.

Hur: Ansökan kan göras när som helst under året, och har kort behandlingstid. Skriv ned så mycket som möjligt om din idé. Ansökan går att göra digitalt via kommunens hemsida.

3

Tema: Entreprenörskap

Personalen fick större inflytande – då lyfte Blåvingens verksamhet Personalen på Blåvingens äldreboende ville ha större inflytande. Det fick man, med bonuseffekten att bland annat sjuktalen har sjunkit.

– Nu fattar vi besluten tillsammans, säger enhetschef Christina Änglehed.

För fyra år sedan kom Christina Änglehed till Blåvingen. Det var enligt henne en traditionell arbetsplats inom äldreomsorgen, där chefen talade om för de anställda vad som skulle göras, och sedan arbetade man utifrån det.

Det fanns informella ledare, sjuktalen var höga – och man brottades med ett minus i verksamheten på cirka två miljoner årligen.

Christinas uppdrag var att bli av med underskottet, men också förverkliga målsättningen med en vårdavdelning för finsktalande.

Individuella samtal Det första hon gjorde var att prata med sin nya omgivning – I vården är produktiviteten människorna. Jag

satte mig ned och intervjuade alla utifrån vem de saker, men de leder inte sin grupp, utan är en av var, inte hur länge de hade jobbat inom vården, för de andra.

Tillsammans med sina samordnare tittade man det var ointressant i det läget. Det är mer intressant på ekonomin och räknade timatt veta var människor är i livet för mar, men snart insåg Christina att att veta vad man ska leda. hon måste prata om detta i grupChristina ville få upp delaktigperna. Så dags hade Trollhättans heten hos sin personal, men tyckte Stad precis lanserat utbildningen inte att stora ATP-träffar var rätt FAS (Förnyelse, arbetsmiljö, samväg att gå. verkan).

– När det är 45 personer på plats Christina Änglehed.

Den kom väl till pass. är det ingen som vågar säga någon– FAS var helt outstanding, säger ting, speciellt inte när en ny chef är på plats. Man lyssnade, men gick sedan därifrån Christina.

Med hjälp av FAS underlättades kommunikatiooch gjorde någonting annat än det som hade sagts. nen mellan medarbetarna, och för varje möte blev dialogen bättre. Det mynnade bland annat ut i ett Mindre arbetsgrupper Istället strukturerade hon upp arbetet i fem mindre önskemål om större delaktighet i utformandet av arbetet, och en chef som är tillåtande. arbetsgrupper.

– Som chef är det väldigt spännande, för det är Med varje grupp diskuterade Christina hur man tillsammans arbetar fram den bästa lösningen för ju det man vill ha. Man vill ju att personalen ska de boende, och man pratade också med samtliga tycka, säger Christina.

Tillsammans satte varje grupp upp målen för anhöriga till denne.

I samband med detta införde hon också en ny sin verksamhet, där man också tog i beaktande vad brukaren hade för önskemål. Exempelvis att man ledarorganisation.

– Det var för stort att göra detta själv. Du kan vaknar när man gör det, och äter frukost när man klara av det, men jag valde att utse en samordnare önskar, inte efter klockslag.

– Det har varit en fantastisk resa, det finns i varje grupp.

Medvetet undvek hon benämningen ledare på så mycket kreativitet, kraft, ja allting i de här grupperna, säger Christina. samordnaren.

När arbetet skulle summeras efter tre år var – Samordnaren gör scheman och en massa andra

3D-tekniken erbjuder nya möjligheter Trollhättan är unikt på många plan.

Det gäller bland annat inrättandet av en 3Dgrafikertjänst: Det var vi först i landet med.

Susanne Larsson arbetade med att göra dataspel åt företaget Ayewear, när hon 2007 kom i kontakt med Trollhättans Stad som ville ha hjälp med att göra 3D-filmen ”Vision 2030”. Det var ett stort projekt med flera inblandade, men Susanne gjorde huvuddelen av filmen själv som blev klar 2008.

Vad blev responsen på filmen?

– Vision 2030-filmen blev ett startskott för 3D-verksamheten. Här kunde tekniken visa upp sin styrka, säger Susanne Larsson.

4

FOTO: Per Carlberg Susanne Larsson visar programmet som användes för att producera 3D-filmen Trollhätte-kanalpark.

Stadsbyggnadsförvaltningen hade precis inrättat en 3D-grafikertjänst, men den blev ledig i samband med att visionsfilmen var klar. Susanne sökte jobbet – och fick det.

Men den nya tekniken hade inte

sin självklara plats.

– Det kändes som att den var separat, den var inte en naturlig del i verksamheten. Vi var tvungna att dra upp riktlinjerna för hur vi skulle använda 3D, berättar hon.

Så gjordes. Det beslutades att 3D skulle användas för att åskådliggöra bland annat detaljplaner på särskilt intressanta områden eller visualisera känsliga bygglov.

Resultatet av åtgärden blev det önskvärda: 3D blev snabbt en naturlig del i verksamheten.

– Genom enkla illustrationer kunde vi visa hur det var tänkt att byggas. Det är som sagt ett väldigt enkelt – men bra sätt – att använda 3D. Man åstadkommer det man vill, och de enkla sätten kan också vara de bra sätten, tycker Susanne.

3D-illustrationerna blir ett komplement till de ordinarie planskisserna, och visualiseringen kan underlätta arbetet för beslutsfattare.

Samtidigt kan personer som berörs av planerna – eller bara är nyfikna – erbjudas en bild av hur det aktuella

Tema: Entreprenörskap

GODA SAMTAL. Inger Samuelsson och Fixhrije Krasniqi diskuterar arbete med sin chef Christina Änglehed. Att arbetsmiljön har blivit bättre sedan hon anlände till Blåvingen kan de intyga. ”Vi har fått mer att säga till om, alla tycker att det är positivt. Är det något så tar vi upp det med Christina”, säger Inger Samuelsson.

FOTO: Per Carlberg

resultaten bra: Ekonomin var i balans, sjuktalen låga, nöjdheten stor bland brukarna – och personalen var glad över att man hade nått målen.

”Använde inte tiden rätt” Hur det stora minuset hade vänts kan Christina förklara.

– Vi använde inte tiden rätt, och inte personalen på rätt sätt. Och använder du inte personalen på rätt sätt, tycker inte de att det är lika roligt att gå till jobbet. Och tycker man inte att det är lika roligt att jobba blir man mer sjuk – och då kostar det mer pengar. Men idag har vi väldigt höga frisktal. Jag tror enbart det beror på delaktighet, att det är vi

tillsammans som driver Blåvingen.

Hon kan ha en tillbakadragen roll under mötena i grupperna, och konstatera hur kraften kommer inifrån – inte från ovan.

– Ofta sköter gruppen själv diskussionen, och jag är bisittare med frågor för att vi ska hitta svaren.

Det är deras egen toleranströskel som gäller. Det bor en inre ambition, och i den finns stolthet.

Christina har genomfört samma ändringar på tidigare arbetsplatser.

Med samma resultat?

– Ja. Du visste att det skulle fungera?

– Ja, det var jag helt bombsäker på. Men jag visste

inte hur mycket Trollhättans Stad skulle tilllåta. Det finns folk som säger till mig att det inte fungerar att arbeta så i kommunal verksamhet.

Nähä, säger jag då, berättar Christina och skrattar.

Vad har varit svårast i den här processen?

– Nu ska jag vara riktigt ärlig: Det är faktiskt alla möten utanför Blåvingen. De tar mer energi än vad de oftast ger, därför att man diskuterar så mycket om att det inte går, istället för att fråga vad ni har gjort för att få det att fungera. Likväl som vi hämtar kunskap från andra enheter, vill jag att vi ska kunna hjälpas åt för att få det bra.

Per Carlberg

Marknadsför sig på marknaden 3D-grafikern Susanne Larsson.

området är planerat att se ut. Att Trollhättans Stad brukar denna teknik för detta är minst sagt ovanligt i Sverige.

– Att vi använder 3D för småärenden är unikt.

När det gäller större ytor eller projekt, exempelvis Vision 2030 eller det nya Resecentrum, är det film som gäller.

Både filmer och illustrationer kommer man åt via Trollhättans Stads hemsida.

Samtidigt fortsätter utvecklingen.

Nästa steg är en anläggning som kan visa filmer i 3D. Ur användarsynpunkt har den framförallt en stor fördel: – Det är inget svårt som man behöver lära sig, bara hur man tar på sig ett par 3D-glasögon…

Per Carlberg

Delar av de sociala verksamheterna inom Trollhättans Stad har skapat en ny mötesplats: Månadsmarknaden.

– Vi tänkte att socialtjänstens verksamheter skulle synas lite mer.

Då är marknaden här ett jättebra sätt att träffa alla sorters människor, både föräldrar, barn, gamla och unga, säger Cathrine Westvig från Nätverk i centrum.

Oktobermarknaden var det andra tillfället som man var på plats. Erfarenheten från septemberupplagan var enbart positiv, de hade träffat och pratat med väldigt många människor.

– Vi hade många samtal om föräldraskap, och hur det är för ungdomar att växa upp i Trollhättan, berättar Cathrine.

Också fältarbetaren Magnus

FOTO: Per Carlberg Fältarbetarna Elisabeth Rutfors och Magnus Frykner delar marknadsstånd med Pernilla Björnberg och Cathrine Westvig från Nätverk i centrum.

Frykner är nöjd med att man visar upp sig i samband med marknaden.

– Det är positivt, och man får så många bra samtal under en dag.

Dessutom har vi tänkt att bjuda

in till föräldrakafé. Tanken är det ska vara öppna forum framöver, där man kan diskutera med andra föräldrar, säger Magnus.

Per Carlberg

5

Tema: Entreprenörskap

Här främjas kreativiteten Målet är att vara en lyssnande pedagog, någon som ser barnet, som utgår från barnets behov och vilja.

En pedagog som hjälper barnen att hjälpa sig själva. På förskolan Lunnen är det entreprenöriella lärandet en självklar del av verksamheten.

– Det här med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande var nya ord för oss när vi gick in i projektet. Vi har haft det förhållningssättet ändå, men nu har vi blivit mer medvetna, och vi har fått gemensamma ord på vårt sätt att arbeta med barnen, säger Marie Ekholm, pedagog och projektdeltagare i Bryggan.

Praktiska uttryck Marie Ekholm lyfter fram flera exempel på hur det entreprenöriella förhållningssättet kan ge praktiska uttryck i lärsituationer.

– Det kan vara något så enkelt som att vi låter barnen själva öva på att klä på sig när vi skall gå ut.

Som förälder har man ofta inte tiden att låta barnen pröva, öva, göra fel, lära och göra rätt, men det har vi här på förskolan. Det är en fantastisk framgång för ett barn som för första gången lyckas få på sig galonbyxor, stövlar och regnjacka alldeles själv.

Marie Ekholm menar att det är viktigt både i stort och smått att låta barnen själva träna, öva och

Kreativitet kan övas upp på många sätt. Genom att barnen får utlopp för sin skapandelust stimuleras konstnärliga färdigheter.

6

utvecklas. Allt syftar till att barnen skall utvecklas till trygga sociala individer som är handlingskraftiga och initiativrika. Det kan bara ske om pedagogerna är medvetna och finns där för att stötta, vägleda och hjälpa där det behövs, utan att göra för mycket.

– Många föräldrar som är här på besök blir nästan chockade över hur mycket barnen klarar själva. Vi har tvååringar som äter helt själva, dukar av sin tallrik och ställer den i diskstället och sedan går och tvättar händerna. Barnen är kompetenta, men de måste få tid och möjlighet att lära sig på sitt eget sätt.

Ser utveckling En annan viktigt del i pedagogernas roll är att dokumentera barnens lärande och deras framsteg, så att de ser en utveckling hos sig själva. Då kan barnen se sina egna framgångar och växa i det. Som Lunnens representant i projektet Bryggan deltar Marie i träffar med andra pedagoger från Östra området. Det är ett projekt som hon menar betytt mycket för att skapa en gemensam värdegrund bland pedagoger i förskola och förskoleklass i området.

– Ordet entreprenörskap väckte funderingar, men det handlar ju om att tillvarata barnets kompetenser och att som pedagog se och möta det kompetenta, kreativa barnet. Dessutom ligger det entreprenöriella lärandet inom ramen för förskolans läroplan.

Som projekt har Bryggan redan gjort skillnad, enligt Marie.

– Jag upplever en stor skillnad i övergången mellan förskola och förskoleklass tack vare Bryggan.

Andreas Gleisner

Kristoffe Hedberg

KAN SJÄLV. Entreprenörskap handlar om att tidigt stärka och odla egenskaper som nyfikenhet, mo

”Eleverna ska bli bemötta ut I skolans värld handlar entreprenörskap egentligen inte om att driva företag eller göra ”business”. Det är ett förhållningssätt till barnen, en metod pedagogerna använder i det dagliga mötet med barn och elever där lärsituationer uppstår.

Skolverkets definition, som också återfinns i skolans styrdokument handlar bland annat om att stärka elevernas initiativtagande, kreativitet, men också att våga fatta beslut, ha mod att ta risker och att tillvarata möjligheter och förändringar.

– Vi ska ge våra barn och elever färdigheter så att de är rustade för att möta framtiden och har de kunskaper och verktyg vi tror att de behöver. De handlar om kreativitet, kritiskt tänkande, och att eleverna skall bli små ambassadörer för sig själva, säger Birgitta Ahlberg,

områdeschef för Östra skolområdet, och en av de drivande krafterna bakom arbetet med ett entreprenöriellt lärande i Trollhättans Stad.

Entreprenöriellt lärande Sedan februari 2011 har Birgitta Ahlberg drivit ett projekt med utgångspunkt i entreprenöriellt lärande i Östra skolområdet. Projektet heter Bryggan och omfattar 3 skolor och ett 30-tal förskoleavdelningar. I bakgrunden finns också ett samarbete med kommunalförbundet Fyrbodal och STEPS, ett EUprojekt för strategiskt entreprenörskap i skolan, som bistått med kompetensutveckling och andra resurser i from av föreläsningar och handledning.

– Syftet med bryggan är att skapa bra övergångar mellan förskola och försko-

Tema: Entreprenörskap Kristoffer vill minska glappet Avståndet mellan näringslivet och de som har tagit studenten är stort.

– Vi ser att det är en stor lucka som behöver fyllas, säger Kristoffer Hedberg som arbetar med entreprenörskap på N3.

27-årige Kristoffer är entreprenör i grunden. Som musiker har han bland annat släppt tre skivor, och är också upphovsman till akustiska klubben Dinkytown. Nu har Kristoffer ett vikariat som kreativ coach på N3, där en av arbetsuppgifterna är kreativt entreprenörskap.

– I samband med invigningen av N3 skänkte Trollhättans Tomt en summa pengar som var öronmärkta för kreatiKristoffer vitet och entreprenörskap.

Hedberg.

Främst var de riktade att sätta fokus på Innovatumområdet, berättar Kristoffer.

r g.

FOTO: Andreas Gleisner

od, initiativkraft och självständighet hos barnen.

tifrån sin egen unika varelse” leklass. I vårt område fanns ett visst glapp mellan stadierna. Det var inte alltid samma förhållningssätt och det fanns inte heller något gemensamt språk. Det är det Bryggan syftar till att skapa, säger Birgitta Ahlberg.

”Skuggningar” Pedagoger från varje förskola, och förskoleklass i området ingår i projektgruppen. Man har regelbundna träffar med föreläsningar och workshops.

Dessutom genomför pedagogerna ”skuggningar” av varandra.

Det handlar om att observera kollegorna i mötet med barn och elever och utifrån projektets mål se framgångar och utvecklingsområden hos varandra.

– I dessa skuggningar bär man med sig frågeställningen ”hur bidrar pedagogen till att stärka barnets kreativitet, självförtroende

och nyfikenhet?”, allstå nyckelorden för det entreprenöriella lärandet, säger Birgitta Ahlberg.

Målet med Bryggan är att alla elever ska stärkas i sin vilja att ta ansvar och att odla den naturliga nyfikenheten och drivkraften som finns hos barnet.

– Eleverna skall bli bemötta utifrån sin egen unika varelse, de skall bli uppmuntrade att tänka kreativt, att våga pröva själva, att pröva nytt och att lära av misstagen. Det är motsatsen till att curla, kan man säga, menar Birgitta Ahlberg.

Projektet Bryggan avslutas formellt vid årsskiftet, men arbetet fortsätter.

– Det är en kontinuerlig process som vi kommer att befinna oss i, säger Birgitta Ahlberg.

Andreas Gleisner

Kreativa näringar Hans första uppdrag – som han fortfarande är mitt uppe i – är att kartlägga kreativa näringar och aktörer på området, men också runt om i staden. Syftet är att minska glappet mellan studenter och näringsliv. Där ser Kristoffer att det finns en stor lucka.

– Har man tagit studenten – eller gått ur högskolan – och exempelvis vill arbeta med animering inom film, kanske man går till ett företag och knackar på dörren – men ingen öppnar eller man hamnar fel.

Kanske kan Kristoffer då öppna den dörren genom att ha kontaktuppgifter till företaget i fråga eller någon annan aktör i samma bransch.

– Aha, du vill jobba med animering? I så fall kan du vända dig dit. Jag kan maila honom och berätta att du hör av dig, exemplifierar Kristoffer och tillägger: – Såna här saker kan det ligga stor vinning i.

Nätverkande är A och O Tanken är också att Kristoffer ska anordna ett par seminarier om året som ska sätta fokus på kreativitet och entreprenörskap.

– Syftet är att skapa en anspråkslös mötesplats för näringsliv och ungdomar. Den första träffen var den 4 juni med föreläsningar och workshop, säger Kristoffer och berättar att deltagarantalet var cirka 100 personer.

Du har själv en bakgrund som entreprenör, vilket stöd är det som behövs?

– Jag var själv väldigt driven, och gillade inte att sitta och söka stipendium eller leta bidrag. Jag skapade kontakter, och drevs av mina idéer och drömmar.

Han understryker också vikten av nätverkande: – Det är A och O, och man slutar aldrig nätverka. Det handlar också om att göra det på rätt sätt, inte bara ta utan också ge något tillbaka, det är så man bygger det långsiktigt.

Per Carlberg

7

KULTUR OCH NÖJE

PROFILEN

Boktipset Ett år av magiskt löpande/Kenneth Gysing Svenska folket motionsoch tävlingslöper som aldrig förr. Böcker, artiklar och nya rön om löpning publiceras i en strid ström och antalet deltagare i löpartävlingar slår rekord år efter år. Kenneth Gysing, chefsredaktör för tidskriften Runners World, har samlat ett urval av sina krönikor i boken ”Ett år av magiskt löpande”. Med humor och distans (ja viss distans i alla fall) ger han en bild av hur det kan vara att ha löpningen som livsstil. Hans skildringar av löpandets plågor och frustration i form av skador, utebliven träning och brutna lopp blandas med euforin i ett oväntat personbästa, vardagsträningens välbefinnande, ett ”runners high” eller den sköna känslan efter att bara ha tagit sig i mål. Som läsare förstår vi att löpning inte bara behöver handla om löpning utan att det även kan handla om naturupplevelser och äventyr. Som löpare får du resa, träffa människor och se nya städer och miljöer. Krönikorna borde vara uppbygglig läsning för löpare kvällen innan ett tidigt morgonpass. Hör du inte redan till denna utvalda skara……tveka inte, det kanske visar sig att du också är en löpare.

Stefans lilla röda/Stefan Sundström Folkhemmets nedmontering, kommersialiseringen av allt och alla, det växande klimathotet, orättvisor och hyckleri. ”Farstas Mick Jagger” har synat samtiden i sömmarna och han gillar inte det han ser. När han inte jagar etablissemanget med skarpa iakttagelser och vassa formuleringar står han i trädgårdslandet hemma på Ekerö gård och funderar på vad han kan göra för att bidra till en hållbar utveckling. Han beskriver uppväxten i Farsta på 70-taup let, let skildrar gripande livsöden och berättar historien d om o när han och hans gamla mamma sitter på en bänk m och o väntar på färdtjänsten som kommer när den kommer och Stefan inser att han kommer att komma för sent till en intervju inne i Storstan. Ja, vad är viktigast i livet?

Att se till att gamla mamma kommer hem eller att komma i tid till en intervju? Sundström har ett stort socialt patos och skriver om medmänsklighet på ett sätt som berör. Det känns äkta. Sundström är Sundström och han håller en stadig kurs!

Per Gertow, stadskansliet

8

FOTO: Per Carlberg Musiken har alltid varit viktig för Peder Karlsson. Och som före detta medlem i dansbandet Stig-Inges vet rektor Karlsson naturligtvis hur man hanterar en gitarr.

Peder går sin egen väg Peder Karlsson tar ut svängarna. Och gillar när det svänger. Han är rektor för Trollhättans enda kommunala friskola, och använder gärna gitarren i sin yrkesutövning.

Sylteskolans F–6 skiljer sig från mängden genom att man är den enda friskolan i privat regi i Trollhättan. Den drivs genom så kallad intraprenad, vilket innebär att driftsformen är något friare för att nå de uppsatta målen.

– Vi har fortfarande tillgång till kommunens personal- och ekonomiavdelning, men vi får göra saker i lite friare former, säger Peder Karlsson.

Huruvida intraprenadskapet ger bättre möjligheter till att utveckla verksamheten är emellertid svårt att veta.

– Det får framtida utvärdering utvisa. Man kanske hade kunnat göra de sakerna inom den ramen som fanns också, men man spelar mycket på känslan av att vara fri och inte bunden, säger Peder.

Carola Apropå att spela så är det precis Peders melodi.

I ena hörnan av rummet står nämligen en gitarr, och den samlar inte damm. Det händer att han spelar för både elever och personal, och han har faktiskt en lång karriär bakom sig inom dansbandssvängen.

– Det började -67. Vi bildade en poporkester, men jag vet inte om ordet dansband var uppfunnet då.

Under 70- och 80-talet blev det däremot mer inriktat på dansband. Peder kom med i gruppen Stig-Inges, ett band som var stort.

– Vi hade jättemycket att göra, och låg under Mariann Records.

Skivbolagsdirektören var en viss Bert Karlsson.

– Det var på den tiden när han gick runt i Mocka-jacka, där det stod Carola på ryggen,

minns Peder och skrattar lite lätt.

Viktig avkoppling Så småningom tonades dansbandsengagemanget ned. Det blev för långa resor, och nuförtiden nöjer sig Peder med att rycka in som vikarie lite då och då, samt att han spelar på ett och annat bröllop.

Musicerandet är ändå fortfarande en viktig del.

– Ibland sitter jag bara hemma och spelar för mig själv. Jag behöver ingen publik. Som rektor kan det vara ganska tufft ibland, och det är det skönt att ha något vid sidan av.

Per Carlberg

Namn: Peder Karlsson Yrke: Rektor F–6 Sylteskolan.

Bor: Vargön.

Aktuell med: Rektor på Trollhättans enda kommunala friskola.

Fritiden: Ordförande i Wargöns IK, speaker på IFK Vänersborgs matcher, musicerande.

Senast lästa bok: ”Hämnd” av Brenda Novak.

Godaste maten: Stekt fläsk med löksås och potatis.

Bästa filmen: Nyckeln till frihet.

Nyanställd Här är vår nya arbetskamrater 1 augusti – 30 september 2012 Sandra Drew ........................personlig assistent, OFF Angelica Helgesson................................. lärare, UTB Astrid Ahlsén................................... SFI-lärare, UTB Björn Wallin Salthammer........ socialsekreterare, OFF Johan Winther............ lärare, Nils Ericsonsgymnasiet Sara Ekström................ lärare, Nils Ericsongymnasiet Göran Cedgård....................... utvecklingsledare, ASF Dan Jonasson................................ ekonomichef, KSF

”Det bästa är att man kan hjälpa folk” Hon flyttade från Michigan till Västerlanda. Hon är konstnär, och har haft många olika jobb – nu är hon personlig assistent i Trollhättans Stad.

Amerikanskan Sandra Drew Hernvall träffade sin dåvarande man i Sverige i samband med en semester här 1978, och har bott i landet sedan 1984.

I USA utbildade hon sig till operationsassistent.

– Men den utbildningen gällde inte här, så jag läste till undersköterska, berättar hon.

I Sverige har hon arbetat med senildementa och utvecklingsstörda. Hon har också verkat inom kriminalvården och på förlossningsklinik, men sedan mitten av augusti är hon alltså personlig assistent i Trollhättans Stad.

När hon fick det jobbet blev hon väldigt glad.

– Jag hade varit arbetslös en tid, och sökt många jobb.

FOTO: Per Carlberg Sandra Drew Hernvall arbetar som personlig assistent. Ett stort intresse vid sidan av jobbet är att måla – och favoritmotivet är björkar.

Sandra är van att arbeta med människor, vilket kommer väl till pass i den nya tjänsten.

– Det är viktigt med kemi mellan brukaren och mig, och jag tycker att det fungerar bra.

Hon är ansvarig för en brukare, som hon stöttar på alla sätt och vis: Lagar mat, bakar, följer med till sjukgymnast och affären och så vidare.

– Det bästa är att man hjälper folk, och ger dem ett bättre liv, säger Sandra.

På fritiden saknar hon inte heller intressen.

I hemmet har hon ett gosigt kramdjur i form av en två meter lång kungsboa (!) och några katter, men hon är också konstnär.

– Jag målar tavlor, och har haft flera utställningar.

Favoritmotivet är träd, och allra helst björkar.

Fascinationen för träd har hon i generna.

– Min pappa var landskapsarkitekt, och han älskade att måla träd.

Per Carlberg

Visning av grundsärskolans nya lokaler på Sylte Tisdagen den 25 september visade träningsskolan stolt upp sina nybyggda och nyrenoverade lokaler på Sylteskolan.

Utbildningsnämnden, UTB, Byggherren och andra som varit delaktiga i byggandet var inbjudna till mingel. Träningsskolan lyckönskades med flera blomsterarrangemang och besökarna höll med om att lokalerna var mycket fina, och väl anpassade till verksamheten.

Träningsskolans lokaler är åldersadekvat placerade på F-6

och 7-9, det främjar inkluderingsarbetet med grundskolan.

– Vi har alla förutsättningar för ett gott samarbete här. Under rasterna på skolgården är det alltid elever från grundskolan som kommer och leker, cyklar eller gräver i sanden tillsammans med särskolans elever, säger Elin Olsson, biträdande rektor på skolan.

Andra aktiviteter som Skoljoggen och trevliga musiksamlingar i aulan är redan inplanerade att ha gemensamt.

Häromdagen var det mingel i grundsärskolans nya lokaler på Sylte. Remigiusz Bielinski (utbildningsnämndens andre vice ordförande), biträdande rektor Elin Olsson och Birgitta Erngren (förvaltningschef på UTB) slog sig ned vid bordet, där Robin lekte med klossar.

9

NYHETER PÅ JOBBET

Aktuellt från CSG Några av de frågor som tagits upp på Centrala Samverkansgruppens senaste möte kan du läsa här.

Riktlinjer för rökfria arbetsplatser i Trollhättans Stad. Ett reviderat förslag är utskickat och genomgås där det bland annat står att anställda i Trollhättans Stad inte får röka på arbetstid, undantaget paus i de fall det är möjligt ur verksamhetssynpunkt, vilket avgörs av ansvarig chef på samma sätt som övrig frånvaro på arbetstid.

Viktigt att det kommer med hur stöd är utformat för den som vill sluta röka. Förslag kommer om att frågan också kan ingå i riktlinjen om alkohol och droger och annat skadligt bruk.

Arbetsgivaren gör ändringar i skrivelsen och skickar ut till CSG:s deltagare innan den fastslås.

Den Goda Arbetsplatsen. Personalchefen rapporterar om arbetet med Den Goda Arbetsplatsen. Mycket handlar om FAS-arbete och ett 20-tal utbildningsdagar är inplanerade under hösten.

Viktigt att vi kan kommunicera vad vi gör och vad som skapar Den Goda Arbetsplatsen. Politikerna kommer också att arbeta med frågan om vad Den Goda Arbetsplatsen betyder för dem.

Medarbetarenkät. Beslut är taget om enkät på övergripande nivå. Inte nedbrutet i detalj som tidigare. Den ska kunna jämföras med SKL:s enkät och även följas upp enligt Mål- och resursplanen. FAS-utskottet kommer att kallas till möte. Om det är genomförbart med en digital enkät är inte klart ännu.

Rapport Sjukfrånvaroprojekt.

Personalchefen rapporterar om att sjukfrånvarogruppen kommer att träffas i oktober. Man behöver komma vidare med vilka aktiviteter vi ska fortsätta med mer konkret. Det kan vara metodfrågor och mer handlingsinriktat. Det är viktigt att kunna göra analyser på arbetsplatsen.

Arbetsskor. Jane Ahlin från Hälsan tar upp frågan om arbetsskor, vilket är en arbetsmiljöfråga. Chefer vet inte var eller vad de ska köpa. Rutinen arbetskläder och skor stämmer inte. Eva Lindberg–Hjelm tar med sig frågan till Personalkontoret.

10

10 frågor – och svar om nya telefonin I mitten av december byter vi telefonisystem. Många frågor kommer säkerligen att dyka upp i samband med det. Vi lät BrittMarie Svensson, administrativ chef, svara på några av dem.

1. Vad är vinsten med detta byte?

– Vi får en mer modern lösning som exempelvis bättre matchar mobilt arbetssätt utan att totalt sett öka stadens kostnader utifrån dagens användningsnivå. I behovskartläggningen som gjordes inför upphandlingen framfördes av 75 procent, att det viktigaste var förutom ett stort antal grundtjänster, att man vill ha en lösning som ger bra stöd för mobilt arbetssätt. Och att behovet finns tyder väl den situation vi har idag, där det vid sidan av telefonväxeln finns cirka 1 200 mobiltelefonabonnemang.

2. Kommer samtliga fasta telefoner att tas bort?

– I princip ja. Det kan finnas särskilda funktioner där en fast telefon av någon anledning behöver finnas kvar.

3. Vart gör jag av min fasta telefon?

– De fasta telefonerna som inte kommer att användas i fortsättningen kommer att tas om hand av projektet. Hur detta ska gå till är inte beslutat ännu. Vi får återkomma i denna fråga.

4. Om den fasta telefonen tas bort – och jag inte har en mobiltelefon – får jag en mobil då?

– Den funktion/person där det saknas mobiltelefon idag kommer att tilldelas en mobiltelefon av projektet. De som redan har en mobiltelefon behåller den.

5. Vart beställer man en mobiltelefon, och får man välja modell?

– De mobiltelefoner som projektet tillhandahåller är av ett begränsat utbud vad gäller modeller.

Projektet beställer de mobiltelefoner som behövs och kommer i stort att välja vilken av tillgängliga modeller som är lämpligast för olika funktioner. Tillgång till tjänstetelefon varierar stort i organisationen. Från ytterligheten att man är väldigt många medarbetare om en anknytning/telefon till att man har sin ”egna” telefon och förväntas vara anträffbar på annan tid än ordinarie arbetstid. Och detta påverkar bland annat lämplig modell för telefon.

6. Vilket telefonnummer får jag?

– De som har ett anknytningsnummer (fastnätsnummer) och ett mobilnummer behåller båda.

Den nya lösningen ”gifter ihop” dessa. De som har ett anknytningsnummer men inte mobilnummer, kommer att få ett mobilabonnemang/-nummer.

Och fristående mobilabonnemang där man inte

Britt-Marie Svensson.

har en anknytning kommer att få ett anknytningsnummer.

7. Kommer jag att behålla det fasta jacket?

– Det fasta jacket kommer att finnas kvar men kommer att vara ”dött” efter den så kallade porteringen.

8. Blir det några informationsträffar inför förändringen? För alla?

– I samband med porteringen (övergången), som kommer att delas upp på cirka fyra tillfällen, kommer man att få en utbildning/information där man också kvitterar ut SIM-kort och eventuell mobiltelefon. Det är ännu inte klart hur vi ska göra för den personal där man är flera om en telefon. Det pågår en dialog med verksamheterna om detta – så där får vi återkomma. Alla kommer troligen inte få ta del av informationen via informationsträffar utan på annat sätt.

9. Inga andra förändringar som sker i samband med bytet?

– Det blir en del förändringar i form av fler möjligheter, i och med att vi får en helt ny telefonväxel. Det kommer vi att informera om på informationsträffen i samband med porteringen.

När porteringen är tekniskt sett klar och växeln är ”uppe och rullar” kommer vi jobba vidare med att göra nya ”nyttiga” funktioner kända genom dialog med verksamheterna så att telefonistödet förhoppningsvis blir ett stöd för verksamheterna i arbetet att klara sina mål. Det kommer också tas fram en telefonipolicy som ska innehålla riktlinjer avseende stadens telefoni, regler, rutiner, säkerhetsfrågor mm.

10. Har ni några goda exempel från andra kommuner som har genomfört detta?

– Det vi har hört från andra kommuner som har motsvarande lösning som vi ska införa är att anträffbarheten ökar markant. Det betyder exempelvis att kunderna behöver göra färre kontaktförsök för att få sitt ärende uträttat.

Per Carlberg

TACK Ett Hjärtligt Tack till Er alla! Tack för presenter, blommor och fest! Ha det bäst, ta vara på tiden!

Kram, Aila Knuutila Hjärtligt tack till alla mina arbetskompisar på Stadsbyggnadskontoret och till Vision för presenter och den trevliga avtackningen som blev ett minne för livet vid min pensionering Helena Hall Ett stort tack till politiker och arbetskamrater för gott samarbete under 32 år i Trollhättans Stad. Tack också för all uppvaktning i samband med min pensionering!

Daniel Nilsson, Ekonomikontoret

Trollhättan vann fem medaljer på RM RM i bowling 2012 spelades i Karlstad. Man spelade åtta serier var och resultatet summerades.

Trollhättans Stad representerades av fem damer och fem herrar, och fem medaljer blev skörden: Herrar, Klass A: 1) Peter Andersson, 1784 poäng.

Damer, Licensierade: 2) Kristina Rynvall,1521.

Herrar, B-klass: 3) Fredrik Back, 1423.

Herr 2-manna: 3) Peter Andersson och Emil Larsson, 3167.

Dam 4-manna: 3)Kristina Rynvall, Christina Nilsson, Lisbeth Olsson, Carina Bergman,5059. Övriga deltagare från Trollhättans Stad: Anne Friberg, Dan Wiesner och Lennart Svensson.

Dags för årets julfest!

Fredagen den 30/11 klockan 18.30 Trollhättans Stad bjuder som vanligt in alla anställda och förtroendevalda till årets julfest på Swania.

Perikles orkester står för underhållning och för dansmusiken. När julbordet är uppätet, runt cirka 22.00, kommer allmänheten att kunna komma in och dansa.

Biljetterna kostar 150 kronor/person, inkl julbord med dans. Biljetterna kan köpas i stadshusets reception från och med 22 oktober. 400 biljetter finns.

Ta gärna med jämna pengar. Först till kvarn gäller...

• Du måste lämna en ifylld talong samtidigt som du köper biljetten. köpa för flera personer samtidigt men vi måste då ha en talong för var och en.

• Telefonbeställning kan inte göras.

• Köpt biljett kan ej återlämnas

Du kan

Välkommen!

Festkommitten består av Ulf Gehandler, Nils Ericsonsgymnasiet.

Rose-Marie Sandstedt, Agenda 21.

Birgitta Olsson, Receptionen.

Gabriel Oberle, Stadsbyggnadsförvaltningen.

Maarit Eklund-Johnson, Personalkontoret.

Talong för köp av biljett till julfest på Swania fredagen den 30 november kl 18.30 Namn: ...............................................................................................

Arbetsplats: ......................................................................................

Arkiv X Sven-Åke Sandblom förgyller varje nummer med läsning ur stadsarkivet. Denna gång handlar det om en liten värmande historia för 45 år sedan...

Utbyggandet av fjärrvärmeanläggningarna i Trollhättan startade inom stadsdelen Kronogården. Avtalet härom undertecknades i januari 1967. Utbyggandet har sedan fortsatt med Sylte, Lextorp och centrala staden. Arbete pågår inom Dannebacken, Håjum och Sandhem. I framtiden kan Hjortmossen och Karlstorp bli aktuella liksom en del större industrier. Kommunen har genom beslut i olika sammanhang ställts sig bakom denna utveckling. Antalet fjärrvärmeuppvärmda bostadslägenheter är nu omkring 8 000.

Ytterligare cirka 5 000 lägenheter på östra sidan om älven kan i framtiden bli anslutna. Däremot är friliggande enfamiljshus inte aktuella, bortsett från några kvarter med gemensam panncentral.

Motivet för fjärrvärmeanläggningars tillkomst var bl.a. de ekonomiska och miljömässiga fördelarna. Energikrisen har medfört att ytterligare motiv tillkommit. Samhället ställer nu krav på energihushållning och minskning av oljeberoendet. Enligt lagen om kommunal energiplanering skall kommunfullmäktige senast den 1 juli 1982 anta en plan för att minska oljeanvändningen i kommunen. Kommunen kan bidra till att minska oljeanvändningen genom att utöka fjärrvärmenätet i samband med övergång till fastbränsleledning eller andra alternativa energiformer. Samtidigt erhålls en positiv inverkan på sysselsättningen såväl lokalt som inom landet. De ökade kostnaderna för nya anläggningar och det höga ränteläget har emellertid medfört stora påfrestningar på fjärrvärmeverksamhetens ekonomi. Anläggningarna måste byggas för att klara värmeförsörjningen i ett slutstadium medan anslutningen av abonnenter sker successivt. Trollhättan har nu kommit i det läget att de befintliga provisoriska panncentralerna i centrala staden är fullt utnyttjade såväl vad avser pannor som pumpkapacitet.

Frågan har nu blivit akut genom att Kema Nord AB skall ersätta en del av den gamla anläggningen i Trollhättan. Den nya anläggningen kommer att medge tillvaratagande av vätgas i en omfattning som vid förbränning motsvarar cirka 4 000 kubikmeter eldningsolja per år. Kema Nord AB som har alternativa möjligheter för lokaliseringen av den nya anläggningen har erbjudit Trollhättans Fjärrvärme AB/ Trollhättans kommun mark för ett värmeverk i samband med leverans av värme. Förutom från vätgasförbränning kan spillvärme från kylvatten eventuellt utnyttjas.

Priset för värmen från vätgasen skulle utgöra 90 % av priset för billigaste alternativa bränsle som Trollhättans Fjärrvärme AB annars skulle använt. Kema Nord svarar därvid mot en engångsavgift för anskaffandet och driften av nödvändiga anläggningar. För spillvärmeleveransen skulle en normal delning av vinsten ske.

I nuvarande situation är självfallet Kema Nords erbjudande av stort intresse. Samtidigt som tomtfrågan löses på ett bra sätt erhåller fjärrvärmebolaget lägre kostnader för värmeanskaffandet vilket underlättar den svåra ekonomiska situationen. Vidare tar kommunen ett betydelsefullt steg när det gäller minskning av oljeanvändningen.

Kommunfullmäktigeprotokoll, 1967 Sven-Åke Sandblom, Stadsarkivet

11

TILL SIST ...

Den ”svenska” avundsjukan?

Handen på hjärtat vänner, visst känns det bra när: 1 Det regnar hemma när du själv är på utlandssemester?

2 Ditt ex har det jobbigt med sin nya flickvän/ pojkvän?

3 Grannen fick betala mer för sin bostadsrätt/hus eller bil, än vad du själv behövde göra?

Känns det å andra sidan inte lite orättvist att arbetskamraten får en chans till utveckling, högre lön eller den snyggaste ryggsäcken? Vad har den personen gjort som inte du kunde gjort minst lika bra?

Funderar du också på varför det ofta är så här?

Måste det vara så? Finns det en övertygelse om att ifall någon annan har det sämre, så får du själv det automatiskt bättre? Visst kan du också få ha det ganska bra, bara du inte har det lika bra som jag! Vi är ju inte helt okänsliga, eller? Varför gläds vi inte alltid med andras framgångar då? Förtjänar verkligen inte andra att få det lika bra eller till och med, gud hjälpe oss, bättre än du själv?

Denna mörka egenskap hos människan tycker jag är sorglig och helt onödig. Det hör man ju bara på ordets uppbyggnad att det inte är nyttigt för någon! ”Avundsjuk = sjuk av avund” Ja, hur roligt låter det?

Nä, jag tänker i alla fall inte gå omkring och vara sjuk helt i onödan, så de så. Tänk om vi blev friska allihop!

Vilken stämning det skulle bli på jobbet då. Halleluja!

Då skulle det kännas som after work hela tiden.

Om avundsjukan kommer krypandes, så här i influensatider, då kanske det går att kurera sig med schyssta motargument? Ex: ”Vad roligt att du tjänar 2000 kr mer i månaden än mig för samma jobb! Toppen! Nu har jag också världens chans att få så hög lön.”

Förresten så vill jag även passa på att avliva uttrycket ”Den svenska avundsjukan” . Det är inget speciellt svenskt med det. Det är bara en tråkig mänsklig egenskap och svenskar är ju också människor. Därför kan det stämma in på oss, likväl som på vilken nationalitet som helst!

Det enda bra jag kan komma på som har med avundsjuka att göra är den där låten med Nanne Grönvall ”Jag är så avundsjuk”. Den är tokbra och när hon sjöng den på ”Kanalrock” i somras så studsade hon runt på scenen. Vi kunde utan tvekan ha kopplat Stadshusets reservkraftsaggregat direkt till henne!

Förminska inte din egen lycka, genom att missunna någon annan glädje i livet. När jag blir glad för någon annan människas skull, så mår jag själv bra. It´s a win win situation som man brukar säga om man är riktigt duktig på engelska. Ta tag i ditt eget liv istället för att gnälla över andras. Det blir så mycket roligare då!

Sist men inte minst: Livet är alldeles för kort så varför göra det tråkigt genom att sura över inbillade orättvisor?

Lev som fan innan livet lever fan med dig!

Maria Svantesson

FOTO: Per Carlberg Ann-Britt Ivarson-Gremalm och Mikaela Maxe vann varsin trisslott av förra numrets krönikör, Jan Eriksson.

Jan fick hjälp med sitt problem I förra numret av Stadsporten efterlyste krönikören tips om hur man inte mår dåligt av människor som jämt klagar och gnäller.

Tipsen haglade in – och två vinnare belönades med varsin trisslott.

Ja, Jan Erikssons krönika passerade inte obemärkt förbi. Till viss del berodde den stora responsen kanske på belöningen som utlovades i slutet av krönikan: ”Hur ska jag göra för att inte tillåta dessa människor att få mig må dåligt? Hör gärna av er till mig. Det bästa tipset belönas med en trisslott.”

Det bästa tipset blev till två, eftersom Jan hade svårt att bara utse en vinnare.

Vinnarna är Mikaela Maxe och Ann-Britt Ivarson Gremalm.

Båda hade skrattat gott – och igenkännande – åt den i deras tycke mycket välskrivna krönika.

Så här lyder Ann-Britts tips att bemöta fenomenet gnälliga människor: – Jag var på en föreläsning en gång, där man sa att alla människor som är negativa är utsända att träna på. Då gör man det till en positiv energi åt sig själv istället. Och möter man människor som kommer med mycket kritik säger man: ”Det ligger

någonting i vad du säger”. På så sätt blir de oftast stumma, och du har lyckats byta samtalsämne.

Mikaela säger så här: – Jag tycker det är roligt att försöka omvända dem, jag måste se om det överhuvudtaget går att få dem lyckliga.

Det är en metod som har skördat framgång.

– Jag ler och är positiv. Det fanns en butter person på jobbet, men hon har blivit så glad – och vinkar till och med åt mig när vi ses på stan, säger Mikaela.

Krönikören tackar för tipsen, och säger så här om all respons: – Många har hört av sig via mejl, eller kommit fram och pratat med mig. Så man förstår att det här berör väldigt många människor. Samtidigt finns det en och annan som tittar underligt på mig…

Rabatterade priser hos Rygg- och ledkliniken Trollhättans Stads personalförening Rabatten har tecknat ett avtal med Rygg- och ledkliniken. Avtalet omfattar följande mot uppvisande av medlemskort: Behandling hos leg. naprapat eller leg. sjukgymnast med fortbildning inom akupunktur/ortopedisk manuell idrottsmedicin, 485 kronor.

Priset för massage av dipl. massör är 340 kr/30 min, eller 510 kr/60 min.

Träning, årskort: 3553 kr/ kontant, autogiro 299 kr/ månad.

I kortet ingår screening, träningsupplägg och ett tillfälle med en personlig tränare, samt möjlighet att delta på PT-passen i gymmet.

Mer info hittas på www.ryggledkliniken.se Vid frågor: Ring Rygg- och ledkliniken, 0520-10556 (Trollhättan), 0522-10151 (Uddevalla).

Per Carlberg

Anställda i Trollhättans Stad ... ... har under våren möjlighet att besöka Kulturbaren (Folkets Hus) på torsdagar till ett subventionerat pris. Programmet för hösten 2012 ser ut enligt nedan: 11/10: Lost Finers 18/10: Bluesmöte 1/11: West of Eden 15/11: Roffe Wickström 29/11: A Tribute to Sir John 13/12: Favorit i repris Tid: Alla akter startar klockan 20.30 på torsdagar. Mot uppvisande av den senaste lönespecifikationen får du priset subventionerat med 50:-/gång