Luftvärnsorganisation för internationella uppgifter

Claes Berg Nichlas Berg Peter Svensson

Författarna är löjtnanter och elever vid Luftvärnets Taktiska Program (TaP Lv) vid LvSS i Halmstad.

Claes Berg

Luftvärnsorganisation

för internationella uppgifter

Nichlas Berg

Peter Svensson

Kurschefens förord

Denna artikel är en förkortad version av de specialarbeten som genomförs vid TaP Lv. Syftet med årets specialarbete är dels att träna på att hantera en frågeställning under lång tid (månader), dels att studera för luftvärnet aktuella frågeställningar. Olof Johansson/Överstelöjtnant, C TaP Lv

Sammanfattning

Syftet med denna avhandling är att vara ett diskussionsunderlag avseende ett svenskt luftvärnsförband i internationella insatser. De områden som avhandlingen belyser är en tänkbar organisation av förbandet, tänkbara uppgifter samt hur förbandet leds.

Då inga svenska luftvärnsförband tidigare tjänstgjort utomlands är mycket av texten våra egna åsikter baserade på egen kompetens och erfarenheter. Avhandlingen visar att det endast går att skicka mindre luftvärnsenheter av storlek upp till kompani (-). Detta påverkar i sin tur vilka uppgifter luftvärnsförbandet kan få. Avhandlingen visar att det troligen endast finns en elduppgift som luftvärnsförbandet kan få då det tjänstgör utomlands, nämligen att försvåra.

Studieuppgift

• Diskutera hur ett luftvärnsförband för internationella insatser kan vara organiserat. • Diskutera vilka uppgifter ett luftvärnsförband i internationella insatser kan få. • Diskutera hur ett luftvärnsförband i internationell insats kan ledas.

Föreslå hur ett svenskt luftvärnsförband för internationella insatser kan vara organiserat, vilka uppgifter det kan få och hur förbandet kan ledas.

Lv i internationella uppgifter Grundvärden

Vad vi menar med internationell tjänst?

De senaste åren har utvecklingen i Europa gjort att vi har fått en helt ny säkerhetsbild i vårt närområde. Framförallt har demokratiseringen i Östeuropa och det förhållandet att EU har växt sig starkare bidragit till denna säkerhetsbild. Länderna inom EU är ömsesidigt beroende av varandra medan staterna i Östeuropa har mycket att förlora på kriser i närområdet. De senare har i dagsläget inte förmågan att militärt hota/invadera en annan stat.

Detta innebär att hotet för ett väpnat angrepp på länderna inom EU är litet. Politikerna i vårt land har nu valt att för att bibehålla stabiliteten i vårt närområde skall vi förebygga att kriser uppstår. Om de likväl uppstår skall vi hjälpa till att lösa dem även militärt om så behövs.

De Västeuropeiska försvarsmakterna har dimensionerats för väpnad strid1. På senare år har även deltagandet i multinationella och internationella insatser i NATO och/ eller FN fått en alltmer framträdande roll. Allt större vikt läggs på att kunna ingripa i kriser inom eller i anslutning till Europa.

Om allt går enligt planerna skall EU ha en stående styrka på 60.000 soldater (15 brigader) år 20032. Sedan tillkommer flyg(350-400 flygplan) och marinstridskrafter (100 örlogsfartyg). Som medlem av EU skall även Sverige ingå med delar i denna styrka. Detta gör att i framtiden kommer det att bli än vanligare än vad det är idag med internationell tjänstgöring, förmodligen mycket samövningar och stabsövningar men även insatser i krisområden där EU beslutar, troligtvis sanktionerat av FN. I dessa krisområden kan uppgiften vara allt ifrån fredsbevarande och humanitära insatser till rena stridsuppgifter. Förbanden som skickas iväg kommer att vara sammansatta med lämpliga enheter från olika nationer för att kunna lösa en specifik uppgift på bästa möjliga sätt.

Med internationell tjänst avses att svensk militär personal skickas utomlands till ett krisområde för ett visst mandat, troligen inom ramen för en multinationell styrka.

1 Försvarsmaktsidé och målbild, Rapport 5

2 Försvarsmaktens hemsida Vilka yttre faktorer kan påverka oss i missionsområdet?

Terrängen: I Sverige har vi en skiftande terräng med allt från slättlandskap i söder till fjäll- och snölandskap i norr. Det är stor skillnad på hur vi strider i respektive område, vilket ställer krav på hur vi utbildar våra förband.

Klimatet: I Halmstad hinner vi inte med att genomföra en gedigen vinterutbildning med både personliga färdigheter och senare duglighet med förbandet i snölandskap. Det är visserligen kallt även här, men det finns ingen likhet med två meters snö och tjugo minusgrader som det är i norra delen av Sverige. Förutom tiden har också ekonomin påverkat valet av övningsserie, då vi inte har råd att genomföra övning av typen Älvdalen, som Lv 6 gjorde ”förr i tiden”.

När en svensk styrka skickas utomlands kommer alla ingående förband att bli påverkade av klimatet. Luftvärnsförbandet kommer förmodligen att uppleva samma problem, i varje fall när det gäller personalen. Förutsättningen för materielen måste vara att när vi löser vår uppgift skall vi kunna vara i fordonen. Ingen befattningshavare skall behöva uppehålla sig utanför. Det bör i våra splitterskyddade fordon finnas klimatanläggning, annars blir det bara just ett splitterskydd.

Om inte dessa förutsättningar gäller, ser vi klara nackdelar med tanke på klimatet. Luftvärnsförbandet kommer inte att klara sig i sträng kyla eller hög värme, då främst med tanke på personalen.

Fred eller krig: Till största delen har svenska förband som åkt på uppdrag utomlands gjort det för att skilja stridande parter i fredsbevarande syfte. Framtidens uppdrag behöver (som nämnts) inte bara innefatta denna typ av uppdrag, utan t ex även internationella övningar. Det är förmodligen ändå vid det förstnämnda som vi kan komma att påverkas mest vid den internationella tjänsten.

Det är stor skillnad på uppdraget om det är fred eller krig i det land man kommer till. Mandaten som styrkorna kan tänkas få i framtiden bör likna de som finns i FN i nuläget – fredsbevarande eller fredsframtvingande.

Det som påverkar luftvärnstjänsten är tillåtelsen att öppna eld. Eldtillståndet kommer förmodligen att fås från högre chef oavsett om uppdraget är fredsbevarande eller framtvingande. Frågan är vad som är bäst för luftvärnsförbandet, om det är krig i landet där vi befinner oss. Förbandet bör kanske ha befogenheter att besluta om eld för att kunna verka i avskräckande syfte eller kunna hävda ett territorium.

Under hur lång tid skall vi kunna lösa uppgifterna utomlands?

Detta beror på hur stort förband vi skickar. Vi har inte ett speciellt stort urval av personal på officerssidan. Vi kommer nog att vara i behov av att reservofficerare kan åka med som truppförande chefer.

Slutsatser

Förbandet vi skickar bör ha klimatanläggning i fordonen för att kunna verka i sträng kyla. Uppgiften bör kunna lösas med all personal i fordonen, både med tanke på kylan och det eventuella minhotet.

Luftvärnet har inte tillräckligt med personal för att kunna upprätthålla en mission typ KOSOVO, vilket innebär att uppdrag under kortare perioder är att föredra.

Organisation

Inledning

Sverige har genom åren haft närmare 100000 män och kvinnor i internationell tjänst.3 Detta gör att vi idag har en ganska bred erfarenhet inom försvarsmakten och vet vad som krävs av ett förband i en interna-

3 T.o.m. 2001-08-01

tionell miljö. Däremot har Sverige aldrig tidigare satt upp ett luftvärnsförband för internationella insatser och när det nu blir aktuellt år 2002 så saknar vi den viktiga erfarenheten att organisera ett sådant förband. I det här kapitlet skall vi försöka identifiera ett antal förmågor som ett luftvärnsförband i internationella insatser (II) bör inneha och utifrån dessa skissa ett förslag till en tänkbar organisation.

Luftvärnsförbandets förmågor

Redan i definitionen av ordet luftvärnsförband4 kan vi identifiera två huvudförmågor:

1. Upptäcka flygande farkoster (Luftbevakning) 2. Bekämpa flygande farkoster

För att dessa två förmågor skall kunna utnyttjas på bästa sätt krävs också ledning och samordning. Den tredje förmågan är således: 3. Ledning

Inom ramen för en multinationell styrka kommer beslut om vapeninsatser att ligga på en hög nivå, vilket ökar kravet på att förse högre chef med bra beslutsunderlag. För att kunna ge detta kan vi identifiera ytterligare två förmågor: 4. Dokumentation 5. Överföring av information

För att luftvärnsförbandet skall kunna verka under en längre tid krävs en sjätte förmåga: 6. Uthållighet Förbandet skall ha en insatsberedskap på 60 dagar, vilket kräver en enkel och genomtänkt transportplan innefattande att materielen är förberedd. 7. Enkel transport

Att hålla personal i internationell tjänst kostar mycket pengar och man strävar i Högkvarteret att hålla ner personalramarna så mycket som möjligt. Detta konstituerar ett åttonde villkor: 8. Liten personalstyrka

4 Se sida 11 under rubriken Studieppgift. Förmågornas innebörd för organisationen

Vi har nu identifierat åtta förmågor som luftvärnsförbandet bör inneha. För att ha någon nytta av dessa måste vi analysera om de har någon inverkan på förbandets organisation.

Luftbevakning: För att effektivt kunna genomföra luftbevakning krävs någon form av sensorer. Dessa kan vara t.ex. radarstationer, siktesutrustningar eller observatörer. Under rubriken luftbevakning kommer vi i fortsättningen att tala om radarstationer eller underrättelseenheter (UndE).

Antalet radarstationer styrs delvis av storleken på det område man skall övervaka och delvis av hur många vapenplattformar som skall ingå i förbandet.

De bör vara minst två för att kunna genomföra radarsamverkan och för att kunna täcka in ett område på ett bra sätt med tanke på terrängen. Besättningen för en UndE bör vara tre man för att kunna sköta enheten.

Bekämpa flygande farkoster: Denna förmåga kräver någon form av vapenplattform som klarar av att bekämpa de luftfarkoster som definierats i hotbilden för den aktuella insatsen. Det ställer troligtvis också krav på ett bra underrättelseunderlag och en noggrann identifiering vid bekämpning.

Plattformen skall också vara splitterskyddad, mest för att kunna överleva i en internationell miljö och för att kunna motivera personalen att bemanna vapenplattformen. Dock krävs inte splitterskyddet för att öva inför internationella insatser som t.ex. PFF5-övningar.

Vi antar att det i varje eldenhet ingår en vapenplattform och kommer hädanefter endast att tala om eldenheter (EldE).

Antalet eldenheter som skall ingå i förbandet bör vara minst tre för att kunna skydda ett objekt eller ett område.

Hur stor besättningen skall vara beror på vad vapenplattformen kräver men den bör inte vara större än 3-4 man för att hålla nere personalstyrkan men ändå kunna betjäna vapenplattformen.

Ledning: Ledning av luftvärnsförbandet kommer att behandlas särskilt i avsnittet Ledning sida 23.

För att kunna leda förbandet behövs en liten ledningsgrupp med en chef och en ställföreträdare. Eftersom det troligtvis kommer att vara inom ramen för en multinationell enhet så kan det krävas en samverkansofficer för att sköta kontakter med sidoförband. Man kan också tänka sig att en kvartermästare ingår i ledningsgruppen för att samordna allt underhåll inom förbandet.

Dokumentation: Allt som rör sig i luftrummet måste kunna dokumenteras och senare rapporteras för att kunna utgöra beslutsunderlag för högre chef. Detta kan göras på flera sätt, t.ex. •med videokamera över ett radar-ppi som spelar in radarbilden, •genom ett informationssystem som kan sammanlänka information från flera radarstationer (jämför UNIS6) eller •genom att koppla en videokamera till en siktesutrustning på en vapenplattform för att kunna se målet i verkligheten.

I ett framtida vapensystem bör en sådan förmåga att spela in stridsförlopp och det som ses i siktet ingå.

5 Partnerskap för fred. Bäst beslutsunderlag fås med ett informationssystem där man om inte i realtid så i alla fall i nära realtid kan se vad som följs i radarstationerna. Detta skulle kunna ske i en stridsledningsenhet där insatsen leds och dokumenteras.

Överföra information: Information från och inom luftvärnsförbandet kan vara tal, bild och data och beroende på vad som Forts sida 18

6 UNderrättelseInformationsSystem

Halmstad 01-09-15: HM Konungen överlämnar Luftvärnsregementets standar till regementschefen överste Jan-Erik Jakobsson. Stadarföraren major Urban Schöön står beredd att ta emot standaret. Standarmarsch för sista gången med de numera historiska standar, som har tillhört nu nedlagda luftvärnsförband. Läs mer om Luftvärnsregementets standar på hemsidan www.lv6.mil.se ”Det nya standaret”

Kristinehamn 02-0514. Konungen Carl XVI Gustav överlämnar, i sin egenskap av försvarsmaktens främste företrädare, det nya standaret till regementschefen överste Göran Mårtensson.

Därefter överlämnades även fanan till Norrbottens artilleribataljon. Regementets nya standar – på blå botten – ersätter de tidigare standaren för Svea, Smålands, Gotlands och Bergslagens artilleriregementen och kommer i fortsättningen att föras tillsammans med Wendes artilleriregementes vita hedersstandar. Historiskt bevandrade personer menar att även det nya fälttecknet borde ha varit ett hedersstandar på vid botten. Läs mer om det nya fälttecknet på Artilleriregementets hemsida www.artreg.mil.se

Forts från sida 15 överförs kräver detta olika system. För att överföra tal och måldata räcker det med en vanlig radio 180, men om vi även vill överföra andra data och bilder kräver detta betydligt mer avancerade system som t ex ett telesystem och ett informationssystem. Ju bättre system för att överföra information, desto bättre underrättelseunderlag kan vi få till luftvärnsförbandet och desto bättre underlag kan vi presentera för högre chef.

Man kan alltså skicka ut förbandet med bara Ra 180 men sambandssystemet kommer då att innebära stora begränsningar. För att bättre kunna utnyttja förbandet bör det ingå en TS/IS-enhet.

Troligtvis kommer det inom ramen för missionen att finnas underrättelseunderlag att tillgå från t ex flygande radar. Sådant underlag vill vi på något sätt kunna få in till luftvärnsförbandet.

Uthållighet: Om förbandet skall kunna verka dygnet runt under en längre tid måste man kunna återhämta personal och genomföra avlösningar på de enheter man har utgrupperat. Det innebär att varje UndE och EldE måste ha minst en avlösning. Det innebär också att antalet UndE och EldE måste vara fler än minsta antalet som skall vara grupperade för att kunna återhämta och underhålla materiel.

Förbandet måste kunna försörjas med livsmedel och drivmedel. Troligen kan luftvärnsförbandet få hjälp med detta av annat förband i området, varför det inte behöver någon egen resurs för detta. Materiel måste kunna repareras och underhållas. Det kräver tekniskt stöd och reparationsresurser främst för UndE och EldE men även för sambandsmedel och fordon. Någon form av logistikenhet behövs också för att sköta bakre underhåll och kontakten mot Sverige.

Enkel transport: Enkel transport kan möjliggöras genom att endast ta med sig den materiel som verkligen behövs och packa den i enhetslaster, t ex container. T ex kan en C-130 lasta två 20 fots containrar.

UndE och EldE bör bestå av 1 fordon för att underlätta transport och dessutom ha sådana mått att de kan transporteras med flyg, eftersom det är detta transportmedel som ställer högst krav på lasten.

Liten personalstyrka: Kräver att endast för uppgiften nödvändig personal ingår i förbandet. Detta underlättas om man redan i planeringsstadiet bygger upp organisationen med en grundstomme och ett antal tilläggsdelar som ”kläs på” grundstommen efter behov.

Det kommer antagligen att krävas ett stort antal officerare, eftersom eldöppnande med förbandet torde komma att styras av ett komplicerat regelverk. Detta ställer sådana krav på dem, som bemannar UndE och EldE, att det är nödvändigt med en yrkesofficer som chef för EldE och UndE (jfr IKFN7).

7 Handbok IKFN moment 133. SamO luft 1993 kap 7 stycke 7

I övrigt bör besättningarna på EldE och UndE vara så personalsvaga som möjligt men de måste naturligtvis klara av att lösa sin uppgift.

För tekniskt stöd och reparation krävs ett antal tekniska officerare med kompetens på respektive system.

En tänkbar organisation

För att ha något att utgå ifrån har vi valt ett Briglvkompani 90/70 i organisation 2004. Storleken kompani valde vi för att det är den minsta enheten inom luftvärnet som kan lösa en självständig uppgift. Briglvkompani 90/70 valde vi för att det är den kompanityp som vi har flest av. Den utgör en sorts stomme inom luftvärnet. Organisation 2004 valde vi för att det är den organisation som vi nu strävar mot och – som vi ser det – den organisationsmodell som i tiden ligger närmast en eventuell insats. Den här typorganisationen skall vi pröva mot de förmågor vi har identifierat och justera till en tänkbar organisation för ett luftvärnsförband i internationella insatser.

Förbandet bör ha en liten ledningsgrupp med chef, ställföreträdare, en samverkansofficer och en kvartermästare. En stridsledningsenhet bör finnas som en möjlig tilläggsdel i förbandet. Denna bör bemannas av två stridsledare i två avlösningar.

I organisation 2004 finns en inbyggd förmåga till dokumentation i och med två LvUndC och det bör ingå minst en LvUndC i den ovan nämnda stridsledningsenheten.

Brigadluftvärnskompani 90/70 (2004)

Lv i internationella uppgifter Jämförelse

För att genomföra luftbevakning har Briglvkomp 90/70 5 UndE att disponera. Vi har tidigare konstaterat att vi behöver minst två och för att kunna ha uthållighet minst tre. För att då kunna ha uthållighet med förbandet och samtidigt endast ta med det nödvändigaste så bör antalet UndE vara tre.

Tidigare kom vi fram till att antalet eldenheter bör vara minst tre för att kunna lösa en luftstridsuppgift. Skall vi kunna ha tre eldenheter ute över tiden, bör de vara fyra för att kunna återhämta och underhålla personal och materiel.

Standardförfarande bör vara att överföra information via Ra 180 och det kräver inga organisatoriska förändringar. Det bör finnas en TS/IS-enhet som tilläggsdel i förbandet för att öka förbandets användbarhet.

Tekniskt stöd och reparation finns i Stabsoch trossplutonen i organisation 2004. Det är två reparationsgrupper varav en för lvmateriel och en för fordon.

Organisation 2004 har inte några enheter som är speciellt förberedda för flygtransport. Däremot är lvrepgruppen med materiel inrymd i en repcontainer vilket innebär att den utan ändringar skulle kunna ingå i ett internationellt förband och fordonsrepgruppen skulle kunna inrymmas på motsvarande sätt. I övrigt har vi tidigare i arbetet redovisat att EldE och UndE bör bestå av ett fordon och all annan materiel packad i containrar.

Briglvkomp 90/70 framstår som väldigt personalstarkt jämfört med det vi kommit fram till tidigare. För att minska personalstyrkan föreslår vi följande:

• En lednings grupp på fyra officerare.

• Eldenheter med 6-8 mans besättning.

• Undenheter med 6 mans besättning.

• Lvrepgrupp med 4 tekniska officerare.

• Fordonsrepgrupp med 1 officer och 2 mekaniker.

• Logistikenhet med 2 officerare och 1 assistent.

• TS-enhet med 1 sambandsofficer och 4 soldater.

• Stridsledningsenhet med 4 officerare.

Summan av ovanstående blir då som mest 23 officerare och 50 soldater.

Slutsatser

Utifrån de jämförelser vi gjort ovan lämnar vi här ett förslag på hur ett luftvärnsförband för internationella insatser kan tänkas se ut.

Förbandet i sitt grundutförande har vad som krävs för att lösa enklare uppgifter men för att lösa mer komplicerade och krävande uppgifter föreslår vi två tilläggsenheter. Den ena med TS/IS-materiel och personal. Den andra är en stridsledningsenhet med LvUndC och stridsledningspersonal. Dessa två enheter gör att förbandet kan ledas effektivare och information kan föras till och från förbandet betydligt snabbare.

Vi har strukit stora delar av det Briglvkompani 90/70 som vi utgick från, men vi har gått enbart efter de förmågor vi har identifierat och försökt hålla personalstyrkan så liten som möjligt. Det förband vi nu föreslår torde vara autonomt när det gäller strid mot luftmål men har stora begränsningar i övrigt. Detta innebär att förbandet kommer att behöva hjälp med sjukvård, sjukvårdstransport, livs- och drivmedel och bevakning av grupperingsplatser.

Ledningsgrupp (4)

Chef Stf Samverkansofficer Kvartermästare

Lvgrupp (6–8)

Chef

Stf

4–6 Soldater

Undgrupp (6)

Chef Stf 4 Soldater

Lv/sb rep (4)

Chef Stf 2 tekniker

Rep Fordon (3)

Chef 2 mekaniker

Logistikenhet (3) Chef

Stf Assistent

TS-enhet (5)

TS-Driftledare 2 Gruppchefer 2 Soldater Tilläggsenheter

Stridsledning (4)

2 Stridsledare 2 Stribef

TS-enhet (5)

TS-Driftledare 2 Gruppchefer 2 Soldater

Stridsledning (4)

2 Stridsledare 2 Stribef

Lv i internationella uppgifter Uppgifter till svenska luftvärnsförband i internationell tjänst

Inledning

I detta avsnitt avhandlas vilka uppgifter svenska luftvärnsförband kan tänkas få vid internationell tjänstgöring inom en multinationell styrka i ett missionsområde: Både elduppgifter (specifika luftvärnsuppgifter) och övriga uppgifter som kan ställas till förbandet.

Som utgångsvärde har vi valt att se på detta som om luftvärnsförbandet är ingående i en multinationell styrka inom ramen för EU, NATO eller FN. Därför kommer vi även att se på vilka luftvärnsuppgifter som finns inom NATO (eftersom flertalet länder i EU även är medlemmar av NATO) och om dessa är överförbara på svenska luftvärnsförband. Vi kommer också att se på de stridsuppgifter som svenska markstridsförband har och se om de är överförbara till elduppgifter för luftvärnet.

Vilka krav kommer att ställas på det svenska luftvärnsförbandet?

Som vi avhandlat tidigare (under Grundvärden) kan förbandet komma att skickas till ett område där den övergripande uppgiften kan vara allt ifrån humanitära insatser till att skilja stridande parter med militära medel. Den övergripande uppgiften kan komma att ändras under tiden i missionsområdet. T ex kan uppgiften inledningsvis vara att skilja två parter åt med militära medel för att därefter övergå till att understödja humanitära insatser och vise versa.

Detta gör att vi måste utbilda och sätta upp förbandet enligt värsta tänkbara scenario. Kan vi lösa uppgiften då, kan vi även göra det när det är lugnare i området.

För att kunna gå vidare i resonemanget skall vi klarlägga vad vi menar med värsta tänkbara scenario för ett svenskt luftvärnsförband i internationell tjänst:

Luftvärnsförbandet understödjer egna mekaniserade förbands anfall och tagande av terräng där det finns fientliga förband.

För att kunna lösa denna uppgift krävs att luftvårnsförbandet kan följa det mekaniserade förbandets rörelse och skydda det från fientliga luftfarkoster av olika slag.

Hotet inom detta scenario är relativt stort med tanke på att det kan finnas fientliga enheter i området som vi passerar. Dessa enheter kan utsätta förbandet för direktriktad eld och möjligtvis även indirekt eld. Detta gör att förbandet måste ha någon form av splitterskydd för att kunna lösa uppgiften med så liten risk som möjligt för skador på personal och materiel.

Elduppgifter

Eftersom luftvärnsförbandet sannolikt kommer att ingå i en multinationell styrka ställde vi oss frågan:

Kan vi skicka svenska luftvärnsförband i internationell tjänst med de elduppgifter vi har idag eller måste vi anpassa oss till NATO standard – syftande till att undvika missförstånd när vi befinner oss i ett missionsområde?

Vi har valt att se på vilka eld- resp stridsuppgifter NATO och svenska luftvärnsförband resp markstridskrafter har. Vi jämför dessa och ser om de svenska elduppgifterna håller måttet eller om vi bör ändra dem.

NATO uppgifter till luftvärnsförband8

1Luftförsvar av område (area defence).

Områdets storlek varierar mellan 50x50, 60x60 eller 80x80 km beroende på typ av luftvärnssystem, prestanda och mängden eldenheter. 2Luftförsvar av objekt (asset defence)

Skyddsobjektet kan vara allt från en brigad till en flygbas. 3Antirobot försvar (tactical missile defence).

Uppgiften ges idag till luftvärnssystemet

Patriot som är det enda operativa luftvärnssystem som kan utnyttja satellitinformation för bekämpning.

8 Kn Segerbo utredning från 2000, elduppgifter till luftvärnsförband sid 20 9 Ledning luftvärn 05 300:3852 Bilaga 2 sid 1

Elduppgifter till lvförband i Sverige9

•Nedkämpa: Bryta fiendens flygverksamhet på en angiven plats eller inom ett angivet område. •Försvåra: Försvåra fiendens möjligheter att genomföra en viss angiven verksamhet. •Eld mot…: Eld avges i angiven riktning mot viss måltyp. Uppgiften ges till eldenhet.

Slutsatser:

Ur uppgiftssynvinkel är svenska luftvärnets elduppgifter godtagbara för att kunna delta i en multinationell insats i ett krisområde utomlands. Som vi nämnt kommer förbandet sannolikt ej att bestå av mer än en stridsgrupp vilket gör att elduppgiften nedkämpa sällan kommer att användas. Då kvarstår endast en elduppgift och därför bör minst en elduppgift tillföras för att kunna anpassa ambitionsnivån.

Ledning

Förbandets ledningsenhet kräver luftvärnskompetens. Organisation och utrustning anpassas till vad chefen skall göra: utöva ledarskap, leda förbandet eller både och.

Här tar vi upp vilka ledningsverktyg som finns för att stödja chefen i arbetet. Därefter följer en diskussion kring olika scenario och vilka verktyg som kan behövas med tanke på olika krav i scenarierna. Det är inte säkert att chefen behöver alla verktygen vid alla typer av uppdrag.

Verktygen

Oavsett styrkan bör det finnas en kompanistab10. Den kan stödja chefen vid beslut och göra tjänst dygnet runt. Storleken är beroende av förbandets storlek, uppgiftens komplexitet och tiden (dygnet runt och hur länge?). Uppgiften kan bli mer komplex om förbandet till exempel får i uppgift att samordna eller till och med leda andra internationella luftvärnsförband.

Det bör också finnas en luftvärnsrepresentant i högre förband (överordnad chef) för att se till att kontakten med högre chef går smidigare, kanske främst med tanke på att (svenskt) luftvärn inte verkat i internationella uppdrag förut. Det kan vara svårt att utnyttja förbandet rätt om luftvärnsrepresentationen saknas i högre stab (jfr vår organisation där luftvärnet har representant i luftstrilaget i brigadstaben.)

Ett telesystem krävs för sambandet. Om vi befinner oss i ett område med svenska förband, kan vi räkna med ett utbyggt telesystem som vi kan utnyttja. Då behövs en anslutningspunkt för att ha handlingsfrihet att lösa rörliga uppgifter.

Om det inte finns ett svenskt förband får vi antingen leda med hjälp av radio eller försöka utnyttja ett eventuellt internationellt telesystem, vilket kräver anpassning av vår utrustning.

Möjligen kan Underrättelseenhet 23:s inbyggda anslutningspunkt användas i stället för en ”lös” anslutningspunkt. Det beror på hur utbyggt systemet är och hur luftvärnet skall utnyttjas.

Genom ett informationssystem skall vi kunna göra motsvarande saker som idag: Utifrån ett gemensamt läge följs striden upp. Order från högre chef tas emot och omsätts till eget uppdrag. Detta skickas till förbandets underenheter som löser uppgifterna och rapporterar via informationssystemet. En av fördelarna med systemet är att det lagrar all viktig information som sänds mellan enheterna för en senare analys av allt som hänt.

En LuftVärnsUNDerrättelseCentral (LvUndC), som är under utveckling. I dagsläget är lägesinformationen i luften och på marken två skilda system. Utvecklingen går mot ett gemensamt informationssystem, men här måste vi beskriva vad ”luftdelen” skall kunna, nämligen ta in radarinformation från alla radarstationer, även utländska (se Bengt Svenssons rapport11).

LvUndC måste kunna delge den samlade informationen till alla och invisa eldenheter.

Kompanistaben bör ha en ledningsplats för att kunna lösa sina uppgifter. Oavsett hur stor staben är, måste det finnas en utgångs-

10 I organisation 2004 består en Lvkompstab 70/401 av 14 personer varav 12 är yrkesofficer och 2 är värnpliktiga. 11 Redovisa tekniska interoperabilitetsbehov för ledning av luftvärnsförband internationellt, Bengt Svensson

punkt för ledningen av förbandet. I organisation 2004 finns tre ledningsplatser. Beroende på hur stor staben är och vad den skall göra kan förbandet medföra olika många ledningsplatser. Om chefen skall kunna leda från framskjuten plats eller utöva ledarskap bör det finnas en splitterskyddad ledningsplats.

Vilka verktyg skall ingå i ett uppdrag?

Vid ett internationellt uppdrag kommer vi att få bedöma hur många ledningsverktyg som förbandschefen kan behöva. Grunden är att vår organisation skall vara så ”slimmad” som möjligt, men det kan finnas något scenario där vi behöver merparten av verktygen. Utifrån ett antal scenario diskuterar vi vad som kan vara lämpligt att medföra med tanke på uppgift, organisation och yttre faktorer.

Scenarier och förslag på verktyg

Övervakning av luftrum vid internationell övning: Luftvärnsförbandet har fått uppgift att under en PFF-övning övervaka och dokumentera vad som händer i luftrummet. Övningen bedrivs i Europa med förhållanden som liknar dem i Sverige. Förbandet kommer inte att ta med några eldenheter. Det krävs två radarstationer UndE 23 för att täcka det tilldelade området.

I detta scenario kommer chefen att behöva LvUndC för att kunna spela in det radarstationerna ser. Via telefonnätet kan informationen skickas till ett inhämtningsställe, lämpligen en ledningsplats. Terroristhot vid en internationell flygplats: Det har uppdagats ett hot mot en internationell flygplats någonstans i Europa. Det misstänks att flygplan kan komma att användas till att krascha in i terminalerna. All flygverksamhet är inställd och det har inrättats en ”icke-flygzon”. Flygande farkoster i zonen kommer att bekämpas av luftförsvaret. Luftvärnsförbandet har fått i uppgift att komplettera med låghöjdstäckning när det gäller både radar och eldenhet. Det finns i nuläget endast höghöjdstäckning och långräckviddiga luftvärnssystem. Eldtillstånd beviljas av högre chef, i detta fall en internationell stab. Vi kommer att behöva skicka ett kompani för att lösa uppgiften.

I detta scenario finns behov av att kunna spela in det som händer i luften, varför LvUndC bör medföras. Kompanistaben bör ha en representant i högre chefs stab för att kunna vidarebefordra eldtillstånd så snabbt (och smidigt) som möjligt. All information och alla order sammanställs och behandlas vid ledningsplatsen.

Understöd av en fredsbevarande styrka: Sverige har haft en fredsbevarande styrka i ett land någonstans i Europa i ett år. FNstyrkorna har hittills haft luftherravälde, men båda de krigförande parterna har börjat trotsa flygförbudet och anfaller varandra från luften. Luftvärnsförbandet har fått uppgift att skydda den svenska kontingentens verksamhet, både den stationära och den rörliga. Detta kan innefatta t ex skydd av stab och av transporter. Förbandet kan också få uppgift att understödja annat in-

ternationellt luftvärn för att skydda FNviktig verksamhet.

Detta scenario ställer lite högre krav än de andra två, då det gäller under en längre tid och kan innehålla fler uppgifter i uppdraget. Det finns även här ett behov av att kunna logga händelseförlopp och åtgärder vid förbandet, varför LvUndC bör medföras. Om kompanistaben skall kunna leda två uppgifter samtidigt kan det tänkas att det behövs två ledningsplatser. En kan vara stationär, men minst en bör vara rörlig. Det skulle dessutom vara en fördel om staben hade ett informationssystem för att kunna sammanställa all information och samtidigt ha tillgång till den från båda ledningsplatserna.

Vilka förändringar behöver vi för att kunna leda utomlands?

Grunden är som nämnts att det skall gå att ta luftvärnsförbandet utan att förändra det nämnvärt för att det skall verka utomlands. Det kan dock vara så att ett par saker behöver göras för att kunna verka även med internationella förband:

Vi kommer kanske att samordna eller leda internationella luftvärnsförband. Våra ”ettor och nollor” i ledningssystemet måste kunna tas emot av de övriga förbanden, vilket innebär att vi redan nu bör verka för en internationell standard. (Resonemanget tar ingen hänsyn till eventuella säkerhetspolitiska hinder med alliansfrihet eller utveckling mot ingående i en pakt, till exempel NATO…) Kompanistaben (och kompaniet?) behöver kunna tala engelska och anpassa metodiken till internationell standard. ”Metodanvisning ledning av markstrid vid brigad”12 föreskriver anpassning mot internationell standard samtidigt som vi skall behålla det som är bra i vårt system. Detta leder till att vi bör delta i någon internationell övning under grundutbildningen, till exempel en PFF-övning.

Ledning av förbandet i praktiken

Skall eldenheterna alltid vara eldberedda? Vid ett peace keeping-uppdrag förutsätts väl att den internationella styrkan som verkar för fred har luftherravälde? Eller kan det vara så att luftvärnsförbandet är med i skapandet av luftherraväldet och därför en naturlig del av hela luftförsvaret? I vilket fall som helst bör man ställa sig frågan om det kommer att tillåtas lufttrafik av de stridande parterna.

Detta tas upp som ett problemområde. Vad skall luftvärnsförbandet göra om det ej löser luftvärnsuppgifter? – Ett klart ledarskapsproblem som bör tas i beaktande innan man bestämmer sig för vad som skall skickas utomlands.

Ledning utan telesystem kräver antingen radioapparater med lång räckvidd eller mindre grupperingsområde för förbandet. Behovet av främre ledningsplats ökar.

Luftvärnsförband har ju som sagt inte varit i internationell tjänst tidigare. För att det skall gå smidigt för överordnad chef att börja utnyttja luftvärnsförbandet

12 Metodanvisning ledning vid brigad, utgåva 7, 2001-06-30.

bör det finnas en organisation liknande brigad, dvs med en luftvärnsrepresentant som funktionsansvarig. Då blir det ingen större skillnad från ”hemma” och tillvänjningen bör gå fortare. Luftvärnsförbandet får inte bli en stat i staten som ingen vet hur det skall utnyttjas och därför inte vågar använda. Artilleri & Luftvärn Slutsatser

Denna del har diskuterat ämnet ledning av det internationella luftvärnsförbandet. Förhoppningsvis har det väckts en tanke om att det inte bara är att skicka en chef och tro att han/hon löser sin uppgift utan hjälpmedel. Chefen kommer att ha olika behov av resurser beroende på komplexiteten i uppdraget. Hjälpmedlet är ett ledningsverktyg för att underlätta ledningen av förbandet.

Denna uppsats – liksom föregående artikel – bör väcka tankar hos varje sann luftvärnare. Välkommen med ditt debattinlägg med synpunkter, instämmanden och reflexioner! /Redaktören

Temanummer 2002

131 år med Artilleri-Tidskrift

Uppsatser och meddelanden i tidskriftens årgångar är en guldgruva för den historiskt intresserade. Här finns massor av underlag för den som vill borra i våra truppslags vapen-, teknik- och organisationsutveckling – bara man kan hitta bland allt material.

Nu finns Artilleri-Tidskrifts artiklar systematiserade för sökning i ett anpassat bibliotekssystem. ”AT system” presenteras i AT nr 3/2002.

Beställ detta häfte! Du behöver det •för din egen skull, •för dina elever och •för ditt bibliotek.

Temanumret kan beställas hos redaktören till de priser som anges på sida 32. Välkommen med din beställning!