Roland Jostrup Vägen till luftvärnets interoperabilitet

Roland Jostrup

Överstelöjtnant Roland Jostrup är chef för Luftvärnsutvecklingsenheten på Luftvärnsregementet.

Vägen till luftvärnets interoperabilitet

Varför internationell satsning?

I den för Försvarsmakten allt större inriktningen mot internationell verksamhet försöker luftvärnsfunktionen hitta sina spår. I t ex Partnership Goals (samarbete med NATO inom ramen för Partnerskap för fred) finns i nr 1410 inriktning om ökad luftförsvarsförmåga för våra internationella bataljoner. Där svarar Sverige upp med anpassning av en pluton luftvärnskanonvagnar (lvkvplut), som skall vara insatsklar 2003 och vid behov kunna ingå i den internationella stridsfordon 90-bataljonen.

För att på sikt vid behov kunna möta andra typer av hot än de som lvkv klarar av erfordras luftvärn med längre räckvidd och andra förmågor. Möjlighet till förstärkning med aktiva och passiva sensorer, för luftövervakning och alarmering, skulle också kunna vara ett framtida önskemål i en internationell hotbild. Att kunna erbjuda andra luftvärnsförband än lvkvpluton som förstärkningsförband vid internationella insatser, eller färdiga paket ur luftvärnsförband, är en målbild som luftvärnet för närvarande arbetar mot.

Men luftvärnets internationella behov formas egentligen i mindre omfattning av utveckling av luftvärnsförband för internationella insatser. I stället är det teritoriell integritet och det väpnade angreppet som bör ligga till grund. Att tillsammans med andra länders luftvärnsförband kunna verka inom samma luftrum, eget eller andra länders, torde vara en förmåga som kommer att erfordras inom relativt kort tidsrymd. Bl a kräver förmågan att bekämpa mättnadsanfall med kryssningsrobotar erforderliga

upptäcktsavstånd och möjlighet att verka samordnat med luftvärnsförband med olika räckvidder. Här är ömsesidigt utbyte av sensorinformation ett sätt att öka möjligheten till framgång.

Samverkan vid aktioner av terroristkaraktär kan vara ett annat scenario, där förmåga att uppträda tillsammans med andra länders luftvärnsförband är önskvärd.

Dessutom krävs ökad internationell fokusering av andra skäl om vi skall leva upp till tanken med ett kompetensförsvar. Då utvecklingen av komplexa system numera av bl a kostnadsskäl samutvecklas länder emellan, erfordras en ökad fokusering mot omvärldens luftförsvarsfunktioner, dels för att kunna ställa relevanta krav på framtida luftvärnssystem och bl a förebygga utveckling av inkompatibla lösningar, dels – kanske det viktigaste – för att kunna utveckla professionella officerare till luftförsvarsfunktioner inom och utanför landet.

Tactical Fighter Weaponry

För att kunna tillfredsställa ovan beskrivna behov har Luftvärnsregementet sökt efter en internationell övning med flera nationers luftvärn och flygvapen inblandade. Dessutom borde övningen av kostnadsskäl vara närbelägen och av rationalitetsskäl vara årligen återkommande. Efter att under 2001 ha deltagit med observatörer föll önskemålet på övningen Tactical Fighter Weaponry (TFW) i Danmark.

Övningen startade på 1950-talet som Oxböl-övningen. Från1969 heter den ”Tactical Fighter Weaponry” och är en årligen återkommande dansk flygvapenövning, till vilken andra nationer inbjuds för att öva enligt ett internationellt koncept. Övningsledare är Chefen för Danska Flygvapnet och övningen har hittills varit öppen enbart för NATO-anslutna förband. Övningen är idag en Joint Combined Air Power Exercise. Förutom Danmark och Norge deltager även Tyskland, Storbritannien, Italien och USA.

Huvudmålet är att öva operatörer såväl i flygvapen- som luftvärnförband och både kommunikations- och radarstörning erbjuds deltagande förband.

Övningens scenario bygger på erfarenheter från senare års konflikter på Balkan. De fiktiva länderna SKAGIA och JUTLANDIA (norra respektive södra Jylland) strider om det mellanliggande området LYKONIA. Den internationella styrkan som stöder LYKONIA är baserad i JUTLANDIA. Styrkorna från JUTLANDIA skall försöka framtvinga en fred genom aktioner mot SKAGIA, som därefter kommer att besvara angreppen.

Grundläggande formalia med inbjudan till TFW 2002 har mottagits från The Royal Danish Air Force via TACTICAL AIR COMMAND DENMARK och svensk regering har beviljat Luftvärnsregementet och I 19/Luftvärnsbataljon att deltaga. Övningen genomförs 19-30 augusti med tilltransporter och förberedelser veckan före.

Cluster Viking

Den svenska kontingenten avser att samgruppera med den norska under övningen för att härigenom få stöd och tillgång till

Svenskt luftvärns deltagande i TFW 2002.

de norska officerarnas erfarenheter. Avsikten är också att genomföra de dagliga utvärderingarna tillsammans med norrmännen i en första del och därefter nationsvis i en andra del.

De svenska luftvärnsenheterna skall ingå i ett cluster (ungefär luftvärnsunderrättelseområde) benämnt Viking tillsammans med norska NASAMS1- och NALLADS2 förband samt danska Hawkförband. Förbanden i cluster Viking grupperar nordväst Ålborg i NV JYLLAND och ledning utövas från norska GBADOC3. Ytterligare cluster grupperar i norra och i västra Jylland.

1 Norwegian Advanced Surface-to-Air Missile System. Konceptet bygger på AMRAAM-robotar.

2 Norwegian Advanced Low Level Air Defence System. Konceptet bygger på bandvagnsburen rb 70. 3 Ground Based Air Defence Operations Centre.

Luftvärnets deltagande

I syfte att på en rimlig nybörjarnivå och med få deltagande enheter skapa så många beröringspunkter som möjligt mot andra nationers luftvärnsförband, består materielen av två spaningsradar PS 90, två eldenheter RBS 90 och två ledningshytter.

Ericssons senaste 3 D-spaningsradarprototyp, UndE 23, skall också delta. Denna är avsedd för Luftvärnsbataljon Robot 97 i Sverige och föremål för internationell lansering.

Luftvärnsregementet har för avsikt att personellt delta med cirka 25 yrkesofficerare åt gången. Då övningen inklusive tilltransport-, förberedelse- och grupperingstid omfattar två och en halv vecka, byts delar av personalen ut i halvtid. Syftet med bytet är främst att erhålla utrymme till så många som möjligt att skaffa en internationell luftvärnsgrund detta första år.

Vår målsättning

Målsättningen för den svenska kontingenten är att före och under övningen påbörja kompetensuppbyggnad på stor bredd för svenska luftvärnsofficerare avseende •förmåga att genomföra planering för svenska luftvärnsförbands deltagande i internationella övningar och •förmåga att leda svenska luftvärnsförband vid samverkan med andra nationers luftvärn.

Svenska luftvärnsofficerare skall efter övningen ha fått god förståelse för och kunskap avseende •vilka förmågor som erfordras för att planera och genomföra strid med luftvärnsförband inom NATO operationsområde, •vanliga förekommande luftvärnssystem inom NATO, •NATO kommandostruktur samt •NATO ledningsprocedurer. Dessutom skall, för luftvärnsfunktionens fortsatta utveckling, behov av interoperabilitet identifieras avseende •materielutveckling vid samverkan med andra nationers luftvärnsförband, •logistik och •mottagande av stöd från värdnation.

Förberedelser inför övningen

För att bl a få stöd med planering, utbildning i ledningsmetoder och kunskap om hur logistiken bör hanteras, kontaktades norska luftvärnsofficerare, inledningsvis inom ramen för det norsk-svenska materielsamarbetet. Dessa har välvilligt ställt upp som ”handledare” vid den i Danmark i mars genomförda Main Planning Conference och vid rekognonsering för övningen i maj. Dessutom har utbildning av den svenska kontingenten genomförts av norska luftvärnsofficerare några dagar vid Luftvärnsregementet. Ytterligare utbildning, bl a efter översättning av erforderlig NATO-tabulatur för talsamband och samverkan, är inplanerad vid Luftvärnsregementet.

Utmaningar

Luftvärnsfunktionen ställs inför många intressanta utmaningar för att fullt ut kunna delta i samövningar med andra nationer. Förhoppningsvis kommer den ökade internationella verksamheten att ytterligare bidra till att göra luftvärnet till ett spännande och intressant arbetsfält. Det är ju inte bara de utbildningsmässiga utmaningarna som skall antas, utan även de tekniska.

För att inte enbart genomföra samverkan via talsamband, utan även kunna ta emot måldata från samgrupperade NASAMSenheter, pågår vid Luftvärnsregementet utveckling av UNIS4 programvara. Om Luftvärnsregementet tekniskt når ända dit redan vid denna första internationella övning får vi inte svar på förrän då övningen gnomförs i augusti.

4 En vid Luftvärnsregementet egenutvecklad funktionsmodell för underrättelseinhämtningssystem - UNIS. UNIS utgörs av ett nätverksbaserat system för att integrera ett stort antal sensorer från luftvärnet, flygvapnet, amfibieförbanden och artilleriet. Systemet kan dessutom automatiskt ta emot och grafiskt presentera rapporter och meddelanden som sänts via PC-DART. Systemet medger även att varje eldenhenhet får del av all luftlägesinformation. Redaktörens kommentar tillkommen under korrekturarbetet:

Det visar sig nu – i pressläggningsskedet – att vi inte får svaret i augusti heller. en av de viktigaste nationerna, som skulle ha deltagit, meddelade i slutet av maj, att man ”på grund av pågående (och förväntade? min kommentar) skarpa åtaganden” inte kunde ta ut mer flygtid av piloterna. Nästa tunga nation meddelade då att man också drog sig ur. Den danska försvarsledningen fattade då beslutet att ställa in övningen. Beklagligt för det svenska luftvärnet – och förvisso ett hårdhänt sätt att bli varse den internationella samordningens villkor. Men ändå – den del av målsättnngen, som avser kompetensuppbyggnad före övningen har ju kunnat uppnås.

Ät Din lunch på Militärsällskapet.

Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering kl 11 30 – 13 30). Är Du reservare kan Du mot avgift bli medlem och inta Din lunch. Medlemmar har dessutom möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Ett konferensrum är iordningställt för sammanträden. Adress: Kommendörsgatan 9 1 trappa Tel 08-662 62 53 eller 08-662 62 54