Markstrid
Bengt Fransson
Major Bengt Fransson, Artilleriregementet, är chef för Bro kompani som utbildar närskyddskompaniet
Markstrid inom artilleribataljonen Inledning Syftet med denna artikel är att presentera artilleriets främsta medel för markstrid – Närskyddskompaniet. Inledningsvis ges en bakgrund till hur skyddet mot marktrupp hanterats inom artilleriet från andra världskriget och framåt. Därefter berörs dagens Närskyddskompani avseende uppgifter, uppträdande och stridsteknik. Avslutningsvis ges några personliga kommentarer kring markstridsfunktionen i ”Artilleribataljon/Ny”.
Bakgrund Ursprunget till begreppet närskydd kan härledas till grunden för val av grupperingsområde. Genom att nyttja ”… terräng som är tagen och skyddad av egna förband”1 skapades en skärm kring artilleriförbanden – ett fjärrskydd. Kvar återstod stabens, 1
Brigadreglemente Armén Indirekt eld Förhandsutgåva (BrigR A IE Fu), 2003 års utgåva, s. 51, mom. 21.
20
pjäsernas och trossens omedelbara skydd – närskyddet. I en artikel2 ur denna tidskrift från 1942 redogörs för hur närskydd mot marktrupp organiseras vid en grupperingsplats. Främst användes två tillvägagångssätt. Endera sattes skyddsavdelningar upp ur batteri- och divisionstrossar, vilka tillsammans med divisionens pansarförstöringspatrull skötte närskyddet, eller avdelades ur infanteriet särskild skyddstrupp – artilleriskyddstrupp. Det kan i sammanhanget noteras att den brittiske militärteoretikern Generalmajor J. F. C. Fuller redan 1932, i en serie föreläsningar om framtida utvecklingsmöjligheter för det brittiska försvaret, nämner just artilleriskyddstrupper samt redogör för behovet av desamma. 2
C.G Dahlberg, ”Applikatoriskt exempel på skyddstjänsten inom division vid gruppering”, Artilleri-Tidskrift, 1942.
