Angående Artilleriklubben och museer

Debatt Leif Mårtensson

Överste Leif Mårtensson har varit chef för Wendes Artilleriregemente och är ordförande i Wendes Militärhistoriska Förening.

Angående Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift samt om artillerimuseer och WMF

Artilleriklubben

Klubben har idag mist sin betydelse. Det var ett bra inlägg från Stellan Jansson i nummer 2/2005. Kan klubben knytas till en ”arméklubb” vore det bra, eljest må den avvecklas.

Den nära kopplingen mellan truppslagen artilleri och luftvärn är liten. Den var tills 1942 naturlig eftersom luftvärnet utvecklades ur artilleriet. Detta gällde också någon generation ytterligare så länge gamla artillerister fanns i stort antal inom luftvärnet. Vapenmässigt och taktiskt är det inte mycket gemensamt. Bara att det i Artilleri-Tidskrift (AT) krävs temanummer visar detta. Dela på AT så att luftvärnet och artilleriet knyts till respektive regementes tidskrifter. Resurserna skulle ge dem ökade spridningsmöjligheter. Innehållet i AT idag är smalt, det är oklart vad den vill uppnå och de aktiva mottagarna blir allt färre.

Om museer

Det är lätt att föreslå ett stort artillerimuseum, ett ”riksmuseum”. Det är ju bara att ha hittat en fantastisk byggnad och sedan förvänta sig att SFHM och andra tar vid.

Byggnader finns över hela landet. Det krävs mer än så. En positiv inställning från kommunen är en bra början – inte att ha ”snackat med en positiv politiker”; det gäller alltid pengar och då måste partiet ge stöd och ha makt i kommunen! Enskilda politiker räcker inte.

Något att tänka på innan man föreslår ett stort museum:

1. Är husägaren beredd satsa på ett museum? Idag ställs stora krav på handikappanpassning, toaletter, säkerhet, reception etc samt eventuellt krav på bygglov och ändrad stadsplan. 2.Vem bekostar inredning? 3.Vem betalar löner? Det krävs museiproffs om det ska bli bra och publikdragande. Se bara hur ”militärmuseerna” runt landet ser ut – bedrövliga utställningar. Det är stapling av föremål vilka sedan inte rörs, eftersom man då stöter sig med den som byggde upp dem. De flesta har inte hängt med.

Vi militärer är inte bra på att ställa ut för allmänheten. 4.Viktigast: Vem bekostar driften? Löner och hyror, sophämtning, försäkringar etc? Hur länge? Idag kostar oftast ett års drift ca vad punkt 1-3 totalt kostar.

Entréavgifter räcker aldrig.

Till sist: vem ska sköta om föremålen, fordonen, pjäserna etc? Anställda museiproffs krävs men de kan troligen inte så mycket om artilleri eller luftvärn och de blir alltid få. Således krävs en organisation bakom av idealitet med kunnigt och intresserat folk och som också rekryterar yngre människor.

Genom att jag hjälpt Armémuseum vid inventeringen landet runt av gamla kanoner mm, har jag därvid hört samma idéer – vi vill göra ett riksmuseum och det har ju aldrig någon tänkt på tidigare, och vi har massor av idéer om hur det ska se ut. Det märkliga är att man inte ens själva disponerar mer än en begränsad samling för att ställas ut. Den ska tas från annat håll, serveras av SFHM, eller tas där det funnits naiva idealister som har samlat, restaurerat och ansträngt sig. De tråkiga ekonomiska problemen har inte penetrerats. Användbara museisamlingar ramlar inte ned från himlen. Det krävs hårt arbete av en stor arbetsstyrka om inte allt skall förfalla. Det krävs verkstad, specialkunnande med vettig åldersstruktur, knytning till ett levande regemente, god egen ekonomi, samt naturligtvis, ett samarbete med SFHM.

Om Wendes Militärhistoriska Förening, WMF

WMF har satsat på visningsbara studiesamlingar (inkluderande skyltning och guidning), allt i enkla byggnader vilka vi sköter själva. Vi har aldrig själva kallat detta för ett Museum. A 3 är det enda artilleriregementet som aldrig haft ett museum utan enbart samlingar.

Ett modernt museum har 5-10 % utställt samt resten i förråd – d v s dessa kan till del eventuellt utnyttjas som visningsbara samlingar. Tillfälliga utställningar är ett måste för att dra folk, utställningar som byts ut regelbundet. Således krävs utöver själva utställningslokalerna ytterligare stora utrymmen.

WMF försöker visa hela truppslagssystemet för rörligt artilleri med den tekniska utvecklingen från 1794: pjäser, fordon, sambandstjänst, eldledningstjänst, batteriplatstjänst, ammunition, underhållstjänst, underrättelsetjänst, etc. Till detta har vi ett arkiv. Dessutom kan vi göra uppvisningar med motorfordon och

med hästar, sexspann, vagnar, trossar mm. Via hemvärnet har vi också en egen musikkår i uniform m/Ä.

Självklart skall dessa samlingar vara kvar i Kristianstad. Lån till tillfälliga specialutställningar kan ske. Vi planerar för tillfälliga utställningar inne i staden och då i samarbete med Norringarna från P 6. Även samlingarna i N Åsum blir bättre och bättre exponerade. Arbetsstyrkan är över 25 män och kvinnor, dessutom lika många i hästavdelningen. Vi har egen verkstad och goda förbindelser med Försvarsmakten, till exempel för besiktning av fordon. All viktig materiel är listad på SFHM/AM. WMF samlingar har klassats som nationellt viktiga i det första steget av de pågående museiutredningarna.

I Boden finns motsvarande inriktning för fast grupperat artilleri. Utöver fortet Rödberget skall under 2005-2006 inrättas ett kommunalt garnisonsmuseum i Boden–sålunda inget specialmuseum för artilleri. Övriga artilleriregementens samlingar är lokala och knutna till det egna regementet eller garnisonen på platsen. A 6 ska ha en eloge för sin satsning på kopplingen till Jönköpings historia, men museet leds också av ett proffs, Sven Engkvist. Curt Johanssons förnämligt exponerade samlingar i Östersund bara packades ihop när lokalen togs och ingen gav stöd. Det finns också ett fint museum i Göteborg på Kviberg, huvudsakligen luftvärnsinriktat, vilket är naturligt eftersom Lv 6 var sist i tjänst där. Artillerisamlingarna är relativt små. (Jag klassar alla pjäser etc som står utomhus som prydnader.) Linköping, Karlsborg och Visby har garnisonsmuseer med artilleridel.

WMF kan besökas enligt tider på hemsidan, www.wendisten.org, en hemsida tillsammans med A 3 kamratförening, Wendistföreningen. WMF är en självständig förening, men samarbetar med Wendisterna.

Box 6042, 17106 Solna. Besök: Hemvärnsg.15 Tel:08 446 54 66 www.sporrong.se

Till sist, luftvärnet …

Det är en skandal att Lennart Johanssons förnämliga samling plötsligt kastades ut från Ystad och bara packades ihop i Halmstad. Nu verkar det lossna enligt uppgift då detta skrivs (2005-07-01). Det skulle då kunna bli motsvarande samlingar av luftvärn i Halmstad som för artilleri i Kristianstad, rubricerade som visningsbara statliga samlingar. De båda truppslagens liv och föremål skulle då räddas inför framtiden.