Något stort mellan Lillhärdal och Särna

Benny Björkung

Benny Björkung, provledare på Bofors Test Center i Karlskoga.

Något stort mellan Lillhärdal och Särna

I början av året fick Bofors Test Center (BTC) uppgiften att genomföra ett skjutprov med Archer som skulle skjuta skarp Excalibur med Uniflexladdningar, alltså något unikt i vårt lilla land. Provet skulle genomföras med skjutplats i Härjedalen och nedslagsområde på Älvdalens skjutfält.

Jag fick ”tyvärr” äran att genomföra detta och det fanns många belackare som sa ”det går aldrig” (som ni vet ligger Karlskoga i Örebro län). Vår nye VD, Stefan Krol, fick lösa kontakten med markägare för riskområde och han lyckades.

Min avdelningschef Jan Rådesjö fick ta kontakt med alla myndigheter om risk, skyddsobjekt, risk för flyg med mera. Även han lyckades och jag själv tog tag i arbetet med att skapa resurser för en lyckosam provning.

Till slut hade vi fått ihop följande resurser till skjutningen:

Försvarsmakten: 2 artradar samt en Archerpjäs.

FFK Karlsborg: 2 höghastighetsvideokameror vid målen, fyra videokameror vid mål, två telemetristationer (en vid pjäsen, en på Kalgravsåsen), Weibelradar vid pjäs.

Bofors Test Center: två höghastighetsvideokameror vid pjäs, tre video vid pjäs, Weibelradar vid pjäs, provledning, Marvinutrustning (vindvisering).

Bofors Defence: Pjässervice, Ytterballistiker.

Leverantören i USA: Sju personer med olika uppgifter.

Ostermans Aero: Helikopter med sjuksköterska.

Älvdalens skjutfält: Logistik (mat, förläggning, maskiner, personal mm).

Totalt var det mellan 40-60 personer involverade på plats i provet. Hemvärnspersonal svarade dessutom för bevakning (med skarpladdade vapen) under två veckors tid.

Veckorna fram till genomförandet var inte njutbara, efter cirka tre veckors förberedelser insåg jag att vi måste vara två provledare för att klara uppgiften och jag fick Peter Ljungqvist till min hjälp från BTC.

Nära ”väggen”

Trots denna åtgärd var den berömda ”väggen” väldigt nära och under ett par veckor sov jag bara sporadiskt, började få ont i huvudet och blev orkeslös. Som tur var slapp jag att möta väggen. Väl dags att åka till Älvdalen vecka 17 släppte oron och det började bli kul att se om alla kom från olika håll i Sverige för att genomföra provet.

Måndagen den 24 april drog vi mot Älvdalen. Vi hann till Filipstad innan telefonen ringde och beskedet var tungt - vägen mellan Särna och grupperingsplatsen var avstängd för transporter över 12 ton. Det vi skulle fram med vägde 40 ton.

Jag och kunden lämnade över ärendet till ”högre chefer”. Tisdag klockan 1100 fortfarande ingen lösning, varvid jag ringde en chef för vägverket och bad om hjälp. Efter ungefär en kvart ringer en tjänsteman och säger följande ”Grabbar, ni får använda vägen men håll avstånden så ska ni se att det går bra”.

Skjutplatsen var en aktiv torvmosse där tjälen börja gå ur marken, (under min tid som batterichef på A7 på Gotland har jag aldrig grupperat på en kladdigare plats). Omlastning av långtradarna fick ske ute på vägen för att få in mätutrustningen.

På onsdag förmiddag får jag reda på att pjäsen inte kommer före torsdag kväll och systemprov var planerat under torsdagen. Jag ringer och får tag i rätt person på FMV och pjäsen kommer på torsdag förmiddag.

Utrustning för temperingen från USA skulle komma under onsdag. Den kom till Arlanda torsdag natt och till Särna fredag morgon. Under fredagen när vi skulle prova utrustningen mot telemetristationen var det snöstorm...

En väderballong släpps upp timmarna före skjutning av personal från Bofors Test Center.

Hemfärd sent samma kväll för att åka upp igen två dagar senare för fortsatta prov av olika utrustningar. Tisdag den andra maj är allt klart för skjutning men dimma och regn gäckar provningen. Under onsdagen fortsätter Murphy att sätta oss på prov då viss mätmateriel strejkar. Torsdag och äntligen bra väder när det är näst sista dagen för genomförandet. Alla är på tå då vi inser att vi håller på att skriva svensk artillerihistoria.

Nedräkning för första skottet men skruven på pjäsen stänger inte. En fullt sprängladdad projektil i eldröret som ska plundras framifrån med fjärrstyrd utrustning från BAE som inte har hunnit med att provas. Den fungerar perfekt.

Ny nedräkning. Avfyrning och rapport från målområdet, träffen ligger cirka sju meter från koordinaten vi programmerat projektilen med.

Nu har vi varit med om något ingen annan gjort i vårt avlånga land, skjutit en skarp Excalibur 26 km med styrning, i Archer med L/52 eldrör och Uniflex laddningar som drivladdning.

Vi skjuter ytterligare 3 skott. Provmässigt blir hela försöket en fullträff. Bara för att ge er en liten bild av behovet av kommunikation. Min mobil hade 6,20 tim inkommande och 18,42 utgående samtal under veckor 16-18. Tack alla som deltog och utförde ett mycket proffsigt jobb, hälsar en före detta batterichef på 4140batteri.

En Excalibur lämnar eldröret för att slå ned 26 km längre bort i terrängen på Älvdalens skjutfält.

En Weibelradar grupperades vid pjäs för att följa projektilbanan.