Skjutning med kallt och strävt eldrör

tannien det största bidraget med sin 3000 man starka 3. kommandobrigad, som avslutade sin vinterträning i Norge med att genomföra Cold Response. Frankrike deltog med en alpjägarbataljon på 800 soldater.

Lärorikt

Personalen från Artilleriregementet tar med sig många erfarenheter hem om hur man hanterar den typ av miljö som finns i ett kuperat land som Norge. Landskapet påminner i många stycken de missionsområden som den svenska utlandsstyrkan har och kommer att få uppgifter i. -Otroligt lärorikt att få vara med om det här, det ställer helt andra krav på oss med den här typen av terräng, säger Andreas Nilsson, radaroperatör.

– Att vi dessutom är med och syns i ISTARkonceptet är mycket viktigt för framtida uppgifter, framförallt för den kommande stridsgruppen som ska sättas upp i Norden, avslutar Andreas Nilsson.

att byte av laddning från en lägre till en högre laddning minskar utgångshastigheten vid första skottet och detta fenomen kallas, ej vetenskapligt, för strävt eldrör.

TTÖ

Daniel Johansson, Robert Andersson

Kaptenerna Daniel Johansson och Robert Andersson var 2004 – 2005 studerande vid Taktiska Programmet vid Artilleriets Stridsskola och tillhörde då Norrlands Artilleribataljon.

Skjutning med kallt och strävt eldrör

Vid skjutningar med haubits 77B har det visat sig att eldrörets egenskaper förändras beroende på vilken laddning som skjutits innan samt hur länge det varit i skjutvila. En minskning av V0 uppstår vid första skottet då eldröret har varit i skjutvila en längre stund. Detta fenomen kallas, ej vetenskapligt, för kallt eldrör. Det har även visat sig Uppgiften

Uppgiften var att genomföra en försöksskjutning där värden tas fram på hur

mycket utgångshastigheten varierar mellan: Kallt eldrör, kallt och strävt eldrör samt strävt eldrör jämfört med varmt eldrör.

Uppgiftens innebörd

Det höga kraven avseende precision och verkan hos framtidens långräckviddiga bekämpningssystem får till följd att alla osäkerhetsfaktorer och inflytelser måste kunna identifieras och korrigeras för att erhålla verkanseld i första eldöppnandet.

Om vi genom dessa försök identifierar de förändringar i V0 som uppkommer vid laddningsbyte, kan dessa värden vara en parameter i framtagandet av en ny ballistikräknare. Detta för att exempelvis erhålla god precision och verkan vid MRSI1 -skjutningar.

1 Multiple Rounds Simultanious Impact

Bilden nedan visar byte från laddning 4 till laddning 9 där strävt eldrör kunde konstateras. Första skottet går ca 8m/s saktare än de övriga två i serien vilket innebär en längdspridning på ca 320-350m. Bilden nedan visar byte från laddning 8 till laddning 9. Där uppstår ett glatt eldrör vilket innebär att det första skottet har högre utgångshastighet än de övriga. Det var den enda laddningskombinationen där detta påvisades. Första skottet går mellan 3,4 till 6,5m/s fortare än de övriga två i serien vilket innebär en längdspridning på ca 120-280 m.

Artilleri & Luftvärn Genomförande

Försöket genomfördes under helgen vecka 511 på Älvdalens skjutfält med en haubits 77 B. Under förberedelserna vägdes granaterna med 10 grams noggrannhet. Pjäsen bemannades av elever ur YOP 3-4 och för inmätning av nedslag utnyttjades lärare ur ArtSS. Skjutningen genomfördes som treskottsserier med byte till högre respektive lägre laddning mellan serierna. För att verifiera varje laddningskombination eftersträvades att skjuta tre serier i varje kombination. Sista dagen genomfördes två femskottsserier MRSI.

Samtliga granaters nedslag inmättes från säkert lägesbestämda observationsplatser. Värdena från dessa platser användes för att kontrollera tillförlitligheten av V0-resultaten.

De erhållna V0 värdena som vi fick under skjutning jämfördes med beräknat V0 för aktuell granatvikt och kruttemperatur och utifrån detta beräknades ett D V0 för varje skott. Detta lades sedan in i Facit – SKER Version 2.2.7 beta, för att fastställa längdspridningen mellan de tre skotten. Normerat väder användes för att avgränsa bort vädrets inverkan på granaten. Vid skjutning med laddning 8 när eldröret varit i skjutvila påvisas ett kallt eldrör. När skjutning genomfördes med kallt eldrör och laddning 6 kunde dock inget fenomen påvisas.

MRSI skjutningarna påvisar små skillnader i spridning mellan skotten utifrån de serier som skjutits med laddning 4 till 7.

Från de skjutna laddningskombinationerna är det framförallt vid byte till laddning 8 och laddning 9 som korrektioner behövs för att uppnå träff i första skottet.

Framtida ballistikräknaren måste ha inprogrammerade erfarenhetsvärden från skjutningar med alla laddningskombinationer för att kunna korrigera riktelementen med hänsyn taget till eldrörets förutsättningar. Den bör också kontinuerligt lagra V0 för att kunna ändra korrektionerna allteftersom eldrörets egenskaper förändras.

Dessa två funktioner är en framgångsfaktor om artilleriet i framtiden ska kunna genomföra MRSI-skjutningar samt erhålla rättliggande eld även vid stora laddningsbyten.

Där orimliga värden från V0 -radarn erhölls, användes inmätta värden från observationsplats för att identifiera eventuell längdspridning. Resultaten som erhölls lades in i en grafisk tabell för att lättare kunna identifiera strävt och kallt eldrör.

Slutsatser

De flesta av laddningskombinationerna påvisar en tendens till strävt eldrör vid första skottet. Vid byte mellan låga laddningar inom 4 till 7, påvisas en mycket liten spridning. Däremot vid byte från låg till hög laddning, exempelvis från laddning 4 till laddning 9, blir spridningen betydligt större.

Vid laddningsbyte från laddning 8 till laddning 9 påvisas glatt eldrör vid första skottet. Även denna laddningskombination bör korrigeras.

Bilden till höger visar det olika laddningskombinationerna som skjutits samt vilken tendens varje kombination har och om längdspridning var över eller under 50 m inom serien.