Del 2 Graderad Verkan: Tekniska möjligheter

Metoder för verkan måste sökas inom okonventionella tekniker, som inte traditionellt används. Hela teknikspektrumet erbjuder möjligheter att utveckla variabel verkan. Detta kan uppfylla de särskilda krav på begränsningar och säkerhet som FM kan formulera.

Området saknar inte innovationer. Viktigt är dock att kunna placera in tekniken, verkansformen och effekterna mot bakgrund av frågorna • vilken är den fysiska verkan, • mot vilket hot kan den användas, • hur skall den användas och • begränsningar, regelverk.

Följande redovisning utgör exempel på den utveckling som pågår internationellt.

1 Explosiva, mekaniska, kinetiska (termobar, gummikulor, ”bönpåsar”, nät etc.)

I ett slutet rum kan termobarisk verkan (tryck och värme) vara ett alternativ. Konventionella splitterstridsdelar har stort riskavstånd, eventuellt kan splitter med begränsat verkansavstånd fungera (DIME1). Så kallad ”bräsch” – ammunition, där syftet främst är att öppna en genomgång i en vägg, kan ge mindre splitter i ett rum och därmed minska sidoeffekterna. Tillfällig verkan kan uppnås med siktnedsättande medel.

Ett punktmål kan bekämpas med riktade splitter med begränsat verkansavstånd (lätta splitter – snabb uppbromsning). Det kan även uppnås genom att splittret ges förmåga att brinna upp på vägen till marken.

Verkan kan erhållas genom en så avpassad smärtupplevelse, att målet avbryter sina aggressiva intentioner. Del av rörelseförmågan kan slås ut under viss tid. Denna verkan är beroende av projektilvikt, hastighet och anslagsyta (storlek, form och materialegenskaper).

För att inte orsaka penetration är utgångshastigheten relativt låg (generellt ca 100 m/s). Detta medför att den ballistiska banan är starkt krökt och att projektilen utsätts för en snabb inbromsning. Effektiva verkansavståndet varierar därför avsevärt beroende på vald konstruktionsdesign

Projektiler finns av två huvudtyper:

1 Dense Inert Metallic Explosives, DIME. Ulf Sundberg är en av världens främsta experter när det gäller området graderad verkan och icke-dödande vapensystem. Han har mångårig erfarenhet av arbete inom området och har tidigare arbetat inom Försvarets Forskningsinstitut, FOI. Fortfarande ingår Ulf Sundberg i ett internationellt nätverk som arbetar med ämnet.

Exempel på ”gummikulor”.

Exempel på mellankalibrig punktmålsammunition. Från vänster: s.k. ”baton round”, brittisk ammunitionstyp (Atenuating Energy Projectile (AEP) samt 40 mm M1006, skumgummiprojektil (US och SE)..

”Bean Bag”. • “Stinger”/ ”Stingball”, som består av många små gummikulor/ hagel med relativt låg energi och impuls. Dessa förekommer i såväl kalibrarna 12 Gauge och 40/37 mm som i gevärs- och handgranater. Ammunitionen verkar över en yta samt har relativt kort räckvidd. Genom dålig precision finns risk för ögonskador. • “Baton rounds”/“Blunt impact” utgörs av en eller ett fåtal större projektiler med hög energi och impuls. Ammunitionen är ämnad för punktmål och har en längre räckvidd än föregående.

För att öka säkerheten har såväl den brittiska som amerikanska ammunitionen utvecklats genom samarbete mellan ballistiker och läkare. Högre utgångshastighet och lättare projektil, än sina föregångare, har minskat risken för vådaskott genom bättre precision under verksamma delen av banan. 23DS 12 Gauge, ”Drag Stabilized Bean Bag”, projektilen utgörs av hagel inneslutna i en kevlarpåse. Den har en liten anslagsyta och vådaskott kan ge penetration2 .

Redovisad ammunition förekommer endast till vapen med enkelskottskapacitet. Vid upploppsbekämpning är risken att en nödvärnsituation kan uppstå i de fall skottet inte omedelbart ger avsedd effekt. Fabrique National har utvecklat ett flerskottsvapen, FN303 med kaliber .68”. Ammu-nitionen kan vara icke-penetrerande, försedd med märkfärg eller OC.

2 Se bild 7 i del 1. FN303 med exempel på projektil. FOI avdelning ”Försvars- och Säkerhetssystem” (tidigare ”Vapen och Skydd”) har genomfört grund-läggande skjutförsök i syfte att förstå de fenomen som påverkar tillförlitligheten vid användning av icke penetrerande ammunition. Försöket med 40 Kravallpatron (40 mm XM1006) visade en god precision på 30 m. Inträngningen var 40 mm på 10 m. Bansänkningen på 30 m var ca 40 cm. 40 mm ”STINGER” visade god precision i uppmätt medelträffpunkt på 15 m. Den stora spridningen, ca 2 m diameter, gjorde det svårt att träffa målet. Ammunitionen torde inte uppfylla distinktions-kravet.

Skjutning med den av FM anskaffade Kravallpatron 12/70 (12 Gauge Finstabilized) visade mycket stor variation i Vo.

Nätteknik utnyttjas både för att stoppa personer och fordon. Genom centrifugalkraften utvecklas nätet vid utskjutning i ett räfflat eldrör. Nätet kan göras klibbigt för att försvåra frigöring.

Portable Vehicle Arresting Barrier (PVAB).

”General Dynamics Ordnance and Tactical Systems” har utvecklat ett fordonstransporterat system PVAB. Det har kapacitet att stoppa ett fordon (3 400 kg) i 72 km/t. I Storbritannien har QinetiQ utvecklat ett personburet system (”X-NETTM), vilket kan stoppa lättare lastbilar. Detta har anskaffats av USA till Irak.

2 Elektriska (elektriska stötar)

Advanced Taser X26

Via utskjutna pilar överförs elektriska pulser till målet på ett avstånd av ca 7 m (0,003 A, pulsspänning ca 50kV, pulsbredd några få mikrosekunder och repetitionshastighet 10-15 Hz). Verkan är okontrollerbar sammandragning av kroppens muskler under 5 s. En begränsning är den korta räckvidden varför den används främst polisiärt i samband med omhändertagande.

3 Kemiska (tårgas, klister, superhala ämnen, korrosionsaccelererande etc.)

Uppmärksammade är bilder på infångande klistersystem. Denna teknik anses idag vara ett alternativ för att vid strid i bebyggelse kunna försluta kontrollerade utrymmen. För att stoppa fordon har USA tagit fram friktionshämmande medel, ”slippery foam”. Detta reducerar förarens möjlighet att köra kontrollerat och därmed köra av vägen och kunna omhändertas.

Andra futuristiska tekniker är så kallade superkorrosiva ämnen samt ämnen som påverkar materials struktur och bärande förmåga. Kemiska substanser för att skingra folkmassor har funnits länge. Hittills har begränsningen främst varit juridisk.

Vid polisiära insatser för upploppsbekämpning avses som regel kemiska medel mot personer, såsom pepparsprej och tårgas (CS, CN och OC). Medlen är förbjudna som stridsmedel enligt kemvapen-konventionen. För förband i internationell tjänst med uppgifter som är av polisiär karaktär är andra regler möjliga. Spridning av agens kan ske som vätskestråle, dimma eller skum. Den pepparsprej som används av svenska polisen, och som närskyddsmedel för utlandsstyrkan, ger en stråle med ca 5 m räckvidd.

4 Farmakologiska & biologiska (lugnande, irriterande, illaluktande etc.)

Dessa ämnen är mer spekulativa än övriga tekniker. Det är mot dessa som kritik fokuseras – möjligheten att manipulera en individs vilja och attityd med kemiska medel

På Dubrowka teatern i Moskva den 23/10 2002 togs ca 800 åskådare som gisslan av ca 50 med sprängladdningar beväpnade rebeller. Vid fritagningen användes ett narkosmedel (Fentanyl) för att snabbt slå ut gisslantagarna och förhindra att de skulle hinna utlösa laddningarna. Samtliga terroristerna sköts eller avväpnades utan att ha kunnat sätta sina planer i verket.

Den medicinska beredskapen hade inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa återhämtning av de ur gisslan som påverkats. Sjukvården var lång tid ovetande om vilken agens som använts. Denna information kunde ha minskat antalet döda.

Insats OC-spray.

5 Optiska (laser, blixtar, visuell stimuli och illusion)

Forskning kring andra överföringsformer av energi än kinetiska är en viktig del av JNLWD forskningssatsningar i USA. Målet är att kunna splittra en grupp på avstånd mellan 50 och 1 000 m – bortom den räckvidd som uppnås med kinetisk energi. Ett flertal utvecklingsprojekt pågår i USA bl a av ”Advanced Tactical Laser” (ATL), vilken avses kunna leverera en efter behovet anpassad energimängd t.ex. genom variation av pulsens varaktighet, våglängd eller intensitet.

Advanced Tactical Laser (Idébild).

Verkan av några lasereffekter:

0,005 W: Laserpekare, typiskt oskadlig, 20,000 gånger ljusare än en 100W lampa på 10 m. 0,01 W: Blinkreflexen skyddar öga. 0,03 W: Bränner genom ett pappersark. 0,5 W: Ögonskada innan blinkreflex. 1-5 W: Hudrodnad/ brännskada/ förkolning. 10 W: Gör hål i ett slaggbetongblock. 1000 -3000 W: Industriell svetsning och skärning. 25 000 W: “Vapenklass”.

Genom att medvetet utnyttja detta spann av verkansmöjligheter vill man kunna utnyttja tekniken för att både, genom värme på huden, förhindra personer eller stoppa, förstöra materiel, genom hög effekt. Starkt irriterande ljussken, stroboskopljus etc. är en annan optisk verkan som prövas. Den eftersträvade responsen är att få målet att stanna, fly eller bli desorienterad.

6 Mikrovåg (HPM, EMP)

Detta är ett ”brännande” radiofrekvent system för att påverka personer på stora avstånd. Verkan är värme med en brännande, smärtsam intensitet. ADS3 arbetar med 0,3 mm våglängd och frekvensen ca 94 GHz (effekttätheten är 0,5 W/cm² x 1,2 s = 6 J/cm²).

Gränsvärdet för smärta förorsakad av värme anses vara ca 4 J/cm² och för en liten brännskada ca 8 J/cm². Verkan är demonstrerad. Verkansavståndet bedöms4 vara omkring 1-1,5 km.

7 Akustiska (infraljud, ultraljud)

Ljud ansågs tidigt kunna verka genom variation av intensitet eller frekvens. Genom resonans med vissa kroppsfunktioner kan det ge illamående och obehag. Ett svenskt projekt inleddes med en nu avbruten granskning av Vortex-fenomenet5. Fenomenet, som uppmärksammades redan på 1950-talet vid FOA 2, demonstrerades vid FOA 7 (1997-98). Utvecklingen fullföljs internationellt inom ett stort antal projekt.

Att med hög juridisk säkerhet kunna varna är ett problem. Högtalare, som med hög volym

3 ”Active Denial System” (ADS). 4 Efter TV-inspelningar av försöksuppställningen. 5 A Computational Study of Vortex Ring Generation, FOAR--01290-310.

(>100 dB) kan avge en varningston eller utnyttjas för anrop, har utvecklats i USA, nu även med möjlighet för tvåvägskommunikation.

Slutsatser

Området har hög prioritet inom NATO. CNAD har placerat det som ett av de femton mest prioriterade utvecklingsområdena. USA satsar ca 40 milj. USD/år. Denna satsning påbörjades redan 1996.

De höga krav på beredskap NBG skall upprätthålla, som följd av kravet på snabb insats, ger hög sannolikhet för att den skall möta den första, sannolikt svåraste och våldsammaste fasen i uppdraget. Oförutsedda krav och förmåga till krishantering förutsätter flexibilitet i agerande och utrustning samt förmåga att kunna möta varje situation – ofta inte förutsedd. Ett överlägset egenskydd är en förutsättning för återhållsamt agerande. Uppgifter av polisiär karaktär, även i bebyggelse, ökar behovet av hänsynstagande till tredje man.

Forskningen vid FOI kan idag endast översiktligt bevaka alla aktuella områdena som kan ge NBG goda förutsättningar att utveckla förmågan till egenskydd, säkerhet och flexibilitet. Medverkan i internationella arbetsgrupper ger erfarenheten att, även om svenskt kunskap respekteras, delges ingen detaljinformation utan svensk egenutveckling i utbyte.

Försvarsmaktens viljeinriktning saknas som underlag för fortsatt forskning inom området. Genom metodiska studier kan FM ta fram underlag som möjliggör avgränsning och val av fortsatt forskning och utveckling ur flera tekniskt möjliga alternativ

Long Range Acoustic Device (LRAD).

För Sveriges jägare sedan 1975. Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten.

www.aimpoint.com • info@aimpoint.se