Artilleri och Close Air Support med tydligt insatsfokus

Överstelöjtnant Claes Silfwerplatz är chef för ArtSS Claes Silfwerplatz

Verksamheten i Försvarsmakten genomgår en tydlig omsvängning mot att sätta insats i fokus. Kursändringen sker från ”strategisk timeout” och demonstratorer till förmån för förmåga till insats här och nu.

Påståendet ovan är inte något påhäng på någon ny trend utan mer en återställning till vad som var i fokus under 80- och 90-talet, krigs- eller insatsförbandets användbarhet. Detta resonemang genomsyrar även inriktningen och verksamheten vid Artilleriregementet.

Close Air Support

Först vill jag kommentera begreppet indirekt bekämpning som används som ett samlingsbegrepp för Artilleriregementets ansvarsområden; indirekt eld och Close Air Support (CAS). Indirekt bekämpning motsvarar begreppet ”Fire Support” vilket används i doktriner eller manualer inom NATO eller USA. I internationella doktriner betonas vikten av att de två komponenterna integreras tekniskt och metodmässigt. Att ansvaret för de två komponenterna är delegerat till Artilleriregementet underlättar denna viktiga integrering.

CAS-förmåga inom ramen för ISAF

Eftersom en av komponenterna, CASförmågan, redan är insatt inom ramen för ISAF tydliggörs vikten av förmåga här och nu. Insatserna inom ISAF har resulterat i ett ständigt flöde av erfarenheter vilka påverkar utformning av organisation, materiel och metoder för de enheter som leder flygunderstödet, TACP-gruppen. Här har kompetensen att hantera erfarenheter eller ”Lessons Learned” ökat. Alla erfarenheter måste analyseras, ställas mot ett sammanhang och övervägas för att passa in i en helhet. Här har insynen i andra länders erfarenheter varit mycket värdefull. Genom att komplettera de svenska erfarenheterna från norra Afghanistan med erfarenheter från en avsevärt högre konfliktnivå i de södra delarna av landet är

det möjligt att skapa en välbalanserad helhet.

Erfarenheter från Afghanistan

Erfarenheterna från Afghanistan visar att en högre konfliktnivå ställer krav på att komponenterna CAS och indirekt eld nyttjas samordnat för att lösa ut understödsbehoven.

Våra nordiska grannar Norge och Danmark, nyttjar redan granatkastare för understöd men överväger även insatser med 155 mm artillerisystem. En händelseutveckling med ett framtida utökat svenskt behov av understöd bedöms vara genomförbart eftersom Artilleriregementet sedan ett antal år tillbaka påbörjat ett antal åtgärder för att kunna hantera detta. Exempel på detta är - anpassningen av svenska reglementen till NATO-metodik, - deltagande i internationella övningar där NATO-metodik används, - framtagande av ett koncept för en allsidigt sammansatt artillerienhet av kompanis storlek, - utvecklandet av metoder för nytt-

UAV-systemet Falken har fällt ut sin airbag inför landningen.

Foto: Alexander Karlsson, Försvarsmakten/

Combat Camera.

TACP (KS 05) under samövning med amerikanskt flyg.

Foto: Henrik Berger, Försvarets Bilbyrå.

jande av precisionsgranaten Excalibur och - framtagandet av ett valideringssystem för att kontrollera de uppställda operativa kraven. På samma sätt som för CAS så nyttjar vi andra länders inhämtade erfarenheter inom indirekt eld. Åtgärderna som beskrivs i ovanstående stycke sker i mycket nära samarbete med Norge. Genom det samarbetet underlättas vår harmonisering till NATO-metodik. En särskild arbetsgrupp är etablerad med uppgift att synkronisera svensk och norsk reglementsutveckling mot den gemensamma nämnaren, NATO-standard. På sikt kommer med största sannolikhet svenska och norska reglementen att utformas på samma sätt för att underlätta framtida insatser, övningar eller samordnad utbildning.

Gemensamma övningar med de nordiska länderna

Redan nu så deltar svensk personal och förband på gemensamma övningar med de nordiska länderna. Den nordiska artilleriövningen NAX, som genomförs årligen, har tydligt fokus de kommande åren på att träna de nordiska ländernas artilleriförband och CAS-enheter enligt NATO-metodik.

NATO-övningen ”Cold Response” som årligen bedrivs i Nord-Norge ger oss möjlighet att öva personal och enheter inom ramen för en joint operation över brigadnivån. Här finns även möjlighet att ta till sig kunskap från nationer som Storbritannien, Nederländerna, Canada och USA.

Med införandet av artillerisystemet ARCHER så är artilleribataljonsorganisationen i IO 14 utformad så att det är möjligt att avdela kompanienheter eller mindre efter det behov som finns inom en viss operation. Kompanienheten kan innehålla artilleri, granatkastare, eldledningsgrupper, TACP-grupper för ledning av flyginsatser, artillerilokaliseringsförmåga, vädersonderingsutrustning, logistik och ledning för enheten tillsammans med funktionsstöd åt högre chef vid underställande. ARCHER-systemet ger oss många fördelar

vid insats inom en operation liknande ISAF. De höga kraven på skydd för personalen under förflyttning och verkan är ett exempel. Den goda rörligheten medger att systemet kan följa och understödja rörliga operationer inom ett operationsområde. Den korta grupperingstiden gör att vår responstid från det att vi utsätts för överfall till motverkan av artilleri är kortare än 3 minuter. Vid en internationell insats är den personella numerären kostnadsdrivande.

Eftersom ARCHER-systemet är helautomatiserat så går det att operera det med en tredjedel av den personal som krävs för Haubits 77B. Ett av kraven på systemet var en hög grad av autonomitet. Det innebär att en enskild pjäs kan understödja ett manöverförband utan tillförsel av extra ledningssystem.

Genom Excaliburs precisionsbekämpningsförmåga ökar det svenska artilleriets användbarhet avsevärt. Andra nationer som nu använder Excalibur nyttjar systemet i situationer där minimal påverkan på tredje person är ett måste. I en urban miljö kan en okontrollerad insats få ödesdigra konsekvenser med inverkan på högsta politiska nivå.

Med träffsannolikhet under 10 meter kan särskilt utpekade delar av en byggnadpåverkas, precisionen gör att andra delar av byggnaden påverkas mindre, och andra intilliggande byggnader är helt opåverkade. Storleken på Excalibur-granaten (25 kg) gör att verkan kan skalas upp från en granat till fler granater beroende på effektkraven, något som är svårare med en 250 kg flygbomb.

Granaten har visat sig mycket användbar i situationer där egna mindre förband på patrulluppdrag har hamnat i underläge och undsättning brådskar. Med förmågan kan understödet påräknas inom några minuter, inte sällan behövs understödet i urban miljö där minimal påverkan på tredje person är nödvändig samt att situationen kan innebär korta stridsavstånd och risken att träffa egna är stor.

Ny amerikansk standard

Sverige har beslutat sig för att nyttja NATOmetoder vid insatser med CAS och artilleri. Inom CAS-området har STANAG 3797 hitintills följts vad avser krav på utbildning. Från hösten 2010 så har Sverige för avsikt att följa en ny amerikansk standard för CAS, JCAS MOA. Bakgrunden till den nya standarden är upptäckta brister för både utbildning och metoder inom den amerikanska försvarsmakten. Det har uppdagats skillnader mellan olika enheter vilka har resulterat i vådabekämpningar.

Den nya standarden betonar vikten av särskilda utbildningsenheter som uppfyller en viss kvalitetsnivå vad avser bemanning. Vidare ingår det en uppföljningsorganisation som inhämtar erfarenheter från operations-

området och omsätter vissa delar till nya utbildningsmål vid utbildningsenheterna inför kommande insatser.

För att säkerställa understöd av flyg inom ISAF så har Försvarsmakten hemställt till regeringen om att få certifiera sig enligt JCAS MOA. Artilleriregementets uppgift blir att upprätta en utbildningsenhet, benämnt FAC ”School House”. Vidare så kommer Sverige att representeras i den särskilda uppföljningsorganisationen för JCAS MOA, ett deltagande som kommer att tillföra oss många nya erfarenheter inom området.

Inom artilleriområdet finns inte samma tydliga krav på certifiering och uppföljning av de ingående enheterna. Trots detta så genomför Artilleriregementet en årlig valideringsövning (Fire Fox) av samtliga eldledningsgrupper inom Försvarsmakten. Valideringen syftar till att kontrollera att en lägsta nivå upprätthålls för respektive grupp. En eventuell framtida insats med artilleri bör på motsvarande sätt bygga på motsvarande kvalitetskrav som de för CAS. Det finns inget självändamål med ett certifieringskrav men det tydliggör vilken kvalitetsnivå som olika enheter besitter. En chef som understöds är medveten om att den aktuella enheten kan leverera det understöd som krävs på ett rätt och säkert sätt. Fire Fox utvecklas kontinuerligt för att förbättra valideringsmetoderna och inarbeta nya viktiga detaljer. Exempelvis så har övningen utvecklats från ren eldledningstjänst till att även inkludera kompaniartillerichefens roll som stöd till en manöverkompanichef vid understöd av både mekaniserad strid och avsutten strid.

Grk behövs som batart

Jag vill verkligen betona granatkastarnas roll. Hela paletten av system; CAS, artilleri och granatkastare, krävs för att möjliggöra manöverchefernas understödsbehov. Granatkastarna utgör manöverbataljonschefen eget bataljonsartilleri med vilket han alltid har egen handlingsfrihet. Han kan med bataljonsartilleriet täcka de mest akuta understödsbehoven direkt. För att uppnå större verkan eller nyttja förmågor som precisionsbekämpning kan manöverbataljonschefen efterhand tilldelas artilleri eller CAS. Detta ställer särskilda krav på att de tre komponenterna har harmoniserade metoder, så långt som möjligt samma typ av utrustning för ledning och slutligen att det tränas och övas att använda systemen integrerat.

Artikeln refererar mycket till insatserna i Afghanistan. Det är dock viktigt att vi inte nu bygger en funktion som bara är anpassad mot en motståndare som återfinns i Afghanistan. Vi måste skapa enheter, metoder och system som kan hantera andra typer av konflikter. Kriget i Georgien 2008 visar på vikten av att kunna möta en teknologiskt likvärdig eller mer avancerad motståndare. Förmågor som artilleribekämpning med artillerilokaliseringsradarn ARTHUR blir här

en mycket viktig komponent. Konflikten i Georgien visar även på vissa brister i nuvarande arsenal. Ett exempel är bristen av en fungerande taktisk UAV med möjlighet att upptäcka mål på djupet av motståndarens gruppering. Här finns det ett behov av att återta kompetensen för att genomföra bekämpning med stöd av UAV:er, detta när en taktisk UAV tillförs Armén. Det borde tydligt framgå att det krävs mycket av personalen vid Artilleriregementet för att leverera det som efterfrågas och kan bli efterfrågat imorgon. För att kunna leverera det som efterfrågas måste vi ha en sådan flexibilitet att nya erfarenheter kan inarbetas på ett snabbt och effektivt sätt. Jag har i artikeln försökt beskriva vikten av kvalitet i det vi levererar. Trots ett högt tempo för leverans så får vi inte lura oss själva och göra avkall på kvalitén för den produkt vi levererar.

Granatkastarpluton ur 41. mekaniserade bataljonen P4.

Foto: Alexander Karlsson Combat Camera