Artilleri & Luftvärn nr 2 2019

Page 1

Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift nr 2 2019



Artilleri & Luftvärn Tidskrift för artilleri och luftvärn Nr 2 | 2019 | årgång 148 Redaktör och ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 Krylbo, tel 0226-121 09 Mobil: 0703-999 708 E-post: stefanbratt@tele2.se

Innehåll Stort fokus på artilleriets och luftvärnets utveckling_________________________ 4 Chefsbyte på Artilleriregementet_________________________________________ 6

Biträdande redaktör: Joakim Lewin Mobil: 070-633 59 18 E-post: joakim.lewin@fmv.se

Intensiv övningsperiod i vår_____________________________________________ 8

Pernilla Höök Grafisk form Mobil: 0768-41 57 22 E-post: pernilla@whdesign.se

Niklas Edelsvärd Interoperabilitet – en av drivkrafterna för Bold Quest________________________ 14

Korpen ser och kan leda eld_____________________________________________ 9 Harry Ollinen Northern Wind blev hans sista övning____________________________________ 12

Leif Öberg ASCA – ett sätt att öka artilleriets interoperabillitet_________________________ 16 Historisk dag för Luftvärnsregementet___________________________________ 20 Artilleriet tillbaka till Kristinehamn?_____________________________________ 24

Redaktionsadress: Postadresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Artilleri & Luftvärn c/o Artilleri & Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad Tel: 08-788 78 68

Robert Humeur Del 2 – telekrigssystemen_____________________________________________ 28

Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad.

Tävling - Vinn boken "Förste man in"____________________________________ 42

Vilken frfamtid har Strix efter 2025?______________________________________ 32 Roy Bendiksen Norska armén satsar på bangående artilleripjäs____________________________ 34 Mats Nilsson Svenska artilleriet firar 225 år__________________________________________ 36 Tips på sommarläsning_______________________________________________ 41

Redaktionen tar inget ansvar för insänt men ej beställt och överenskommet material. ISSN 004 – 3788

Artilleri & Luftvärn

Omslagsbild: Det finns faktiskt en flygdivision inom armén. Vid K 3 huserar Flygenheten som leds av kapten Fredrik Majberger. Formgivning: Pernilla Höök, Westberg & Höök Design, www.whdesign.se Tryck: Exakta Group AB. Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktionen.

3


Vice ordförande har ordet, överste Jonas Lotsne

Stort fokus på artilleriets och luftvärnets utveckling Det var länge de kärnfrågor som föreningen driver tog så stor plats på dagordningen som i dessa dagar. Relevansen av artilleri och luftvärn är slående vilket tydligt kan noteras av den omfattande verksamhet som sker inom Försvarsmakten men också i den allmänna rapporteringen och inte minst den debatt och diskussionen som pågår efter att försvarsberedningen presenterade sin slutrapport den 14 maj. Mer om rapportens innehåll i detalj hittar du i en artikel i detta nummer.

Tydlig förflyttning av tyngdpunkten Den utveckling vi ser följer ett tydligt mönster med en tyngdpunktsförflyttning från småskalig konflikthantering till ett allt större fokus på storskalig reguljär krigföring och nationellt försvar. En förflyttning som återigen ger både luftvärn och artilleri en självklar roll i detta sammanhang. Vi delar denna tyngdpunktsförflyttning och de slutsatser som följer med ett flertal andra länder. Detta kunde jag själv få berättat för mig efter att mina kollegor från Artilleri- och Luftvärnsregementets kommit hem från det årliga återkommande deltagandet av den internationella konferensen kring funktionerna vid Fort Sill i USA i början av maj. Den 14 maj kom också rapporten som många väntat på. En rapport som om slutsatser och förslag följs innebär att det ser ljust ut för både luftvärnets och artilleriets framtida utveckling fram till 2025. Den föreslagna utvecklingen ger stadga och långsiktighet för våra funktioner och skapar också en tydlighet som är nödvändig för att leverera effekt här och nu.

4

Betydelsefullt seminarium Med de förutsättningar som jag berört är min åsikt att vi måste samlas ytterligare kring våra gemensamma frågor framgent. I detta hänseende spelar vår förening och dess medlemmar en central roll. Ett bra bevis på (kraft)samling är det seminarium som genomfördes den 28 maj under ledning av Granatkastarteknisk förening på Kavallerikasernen i Stockholm där många av ovan frågor belystes. På dagordningen stod bland annat föreläsningar och diskussioner kopplat till dagens- och morgondagens artilleri- och luftvärnssystem. Det historiskt stora deltagandet, både på seminariet men också på efterföljande middag, vittnar om starkt engagemang och intresse för de frågor föreningen driver. För egen del har jag sedan den första april i år lämnat Artilleriregementet för tjänst vid högkvarteret och ledningsstaben. Jag vill tacka alla medlemmar för er inspiration, goda stöd och värdefulla diskussioner i min roll som chef A9 och som vice ordförande i föreningen. Samtidigt vill jag önska min efterträdare överste Magnus Ståhl lycka till som ny chef för A9!

Å styrelsens vägnar ber jag att få önska alla medlemmar och läsare glad sommar!

Artilleri & Luftvärn


Nu lämnar Jonas Lotsne över chefsskapet för A 9 till överste Magnus Ståhl och skriver därmed sin sista spalt som vice ordförande. Foto: Viktora Szakacs, A 9

Artilleri & Luftvärn

5


Chefsbyte på Artilleriregementet

Magnus Ståhl tar över efter Jonas Lotsne Den tredje juni övertog överste Magnus Ståhl befälet för Artilleriregementet (A9) efter överste Jonas Lotsne. Därmed återvänder hemmasonen Ståhl till artilleriet och Boden efter en treårig sejour på Högkvarteret. – Om någon för trettio år sedan hade sagt att jag skulle bli regementschef över Artilleriregementet, då hade jag sagt att de är galna. Nu är jag väldigt glad för att just detta är fallet, sa den nyblivna regementschefen överste Magnus Ståhl efter att chefsbytet genomförts. 6

För drygt trettio år sedan kom Magnus Ståhl med bussen från Vuollerim och ryckte in som befälselev på dåvarande Ing 3. Att han skulle stå som regementschef senare i livet, det var långt ifrån självklart.

Artilleri & Luftvärn


Men efter tre år på Högkvarteret är bodensaren tillbaka i Boden och tar nu över taktpinnen efter överste Jonas Lotsne som fört befäl över A 9 de senaste 2,5 åren.

Litet men välskött förband Chefsbytet markerades med en överlämningsceremoni den 3:e juni då Jonas Lotsne avtackades och lämnade över A 9:s standar till Ståhl. – Artilleriregementet har en fantastisk förbandsanda. Tack för att jag fick ta del av den. Förbandet är litet men väldigt välskött. Jag ser fram emot att följa artilleriets framsteg kommande år, förklarade Jonas Lotsne som därmed går vidare i karriären och sin befattning som stabschef för Ledningsstaben (LedS) på Högkvarteret. Även arméchef, generalmajor Karl Engelbrektson var på plats i Boden för att önska tillträdande chef lycka till, men också för att tacka Jonas Lotsne för hans tid som förbandschef. I närvaro av regementets personal och inbjudna gäster påminde arméchefen om den tuffa period Lotsne klev in i som ny regementschef. – På den tiden var funktionen indirekt eld väldigt ifrågasatt på stridsfältet. Men, ni överlevde denna period tack vare en god förbandsanda och officerskår som fortsatte att utveckla artilleriets förmåga trots knapra resurser under en relativt lång tid, konstaterade arméchefen. Artilleri & Luftvärn kommer att i kommande nummer publicera en mer utförlig presentation och intervju med Magnus Ståhl där han ges möjlighet att utveckla sin syn på artilleriets utveckling och framtid. Text och foto: Viktoria Szakacs, kommunikatör A 9

Överst: Överste Magnus Ståhl, ny chef för A 9. Mitten: Arméchef, generalmajor Karl Engelbrektson lämnar över A 9 standar till Magnus Ståhl. Nederst: Arméchefen var på plats för att genomföra chefsbytesceremonin. Artilleri & Luftvärn

7


Övningar har avlöst varandra:

Intensiv övningsperiod i vår för både artilleriet och luftvärnet Det började redan i slutet av förra året med den stora NATO-ledda övningen Trident Juncture. Efter årsskiftet har olika övningar avlöst varandra främst för artilleristerna men även luftvärnsregementet har genomfört ett antal övningar med den första slutövningen för värnpliktiga sedan 2010 som kulmen. På följande sidor kommer du som läsare att kunna ta del av ett axplock från ett antal olika övningar. K 3:s flygande spaningsfarkost Korpen deltog under A 9:s Brigadunderstödsövning, överstelöjtnant Harry Ollinen gjorde sin sista övning som reservofficer efter mer än 40 år i kronans tjänst när han deltog i den nordiska storövningen Northern Wind. En annan överstelöjtnant, Niklas Edelsvärd, chef för Artilleriet Stridsskola deltog i den, måhända lite mindre uppmärksammade övningen Bold Quest i Finland där svenska pjäser sköt för första gången via ett så kallat ASCA-protokoll på order av dansk eldledning. Bold Quest är dock ur ett Nato-perspektiv en mycket viktig övning och stora resurser läggs från Nato när det gäller deltagande förband och kompetenser.

Kapten Leif Öberg berättar mer om hur Sverige avser att använda och införa ASCA. Själv har redaktören deltagit i Grundläggande Krigsförbandsövning för drygt 250 rekryter från Luftvärnsregementet. Den första slutövningen för en kull värnpliktiga sedan plikttjänstgöringen lades vilande 2010. Intresset för att fortsätta yrkeslivet inom det militära är också stort då över 100 killar och tjejer fått erbjudande om anställning vid Luftvärnsregementet och dessutom accepterat erbjudandet. Nästa år blir också ett övningstungt år då hela samhällets resurser ska övas i samband med Totalförsvarsövning Aurora 2020 (TFÖ 2020). Planeringen är i full gång och övningen kommer att genomföras i ett antal olika etapper. Mer om detta i kommande nummer.

Major Göran Landewall från A 9 ledde spelgruppen under BrigStri. Från vänster efter Landewall; fanjunkare Fredrik Wadling, fänrik Jakob Wadenfelt och förste sergeant Jonas Fjällström. 8

Artilleri & Luftvärn


Eldledare övade med stridsteknisk obemannad farkost:

Korpen ser och kan leda eld Remoted Piloted Aerial System (RPAS), obemannade spaningsfarkoster har under en rad av år varit eftertraktade inom artilleriet som en eldledningsresurs. Under årets Brigadunderstödsövning som Artilleriregementet genomförde i Bodenområdet fanns ett av Försvarsmaktens senaste RPAS-system med som en sensorresurs – spaningsplattformen Korpen. – Klart för start! – Klart! – 100 procent! Motorn på Korpen rusar och operatören som står ute på sjöisen kastar iväg farkosten som genast stiger upp mot skyn. Ett par hundra meter från startplatsen sitter pilot och navigatör i baksätet på en jeep och följer med stor koncentration Korpens färd mot det utpekade området där fientliga styrkor förväntas vara grupperade.

Försök med Ugglan Flygenheten från K 3 i Karlsborg utgör per definition en egen flygflottilj inom Försvarsmakten. Reglerna för militär flygverksamhet föreskriver att farkoster som flygs måste samordnas av en division med utsedd flygchef. Korpens divisionschef heter Fredrik Majberger och han står och tittar mot skyn för att se den sista skymten av Korpen eller SRPAS 05B som systemet heter mer formellt. Det som är lite speciellt med K 3:s flygenhet är att enheten i sig inte opererar något system utan alla spaningsfarkoster finns fördelade på ett antal förband runt om i landet., till exempel 32:a underrättelsebataljonen, amfibiekåren eller arméns jägarbataljon. – Flygoperationellt leds verksamheten av mig och mina medarbetare från Karlsborg, förklarar Fredrik Majberger. SRPAS där S:et står för stridstekniskt system är långt ifrån någon nyhet. Artilleriet drev under ett par år i slutet av

Artilleri & Luftvärn

Korpen har landat och en av operatörerna tar hand om maskinen och ser till att alla funktioner är som de ska.

90-talet försök med ett större taktiskt system, Ugglan, som eldledningssensor. Försök som dock ebbade ut när obemannade system började användas med framgång i Afghanistan och på senare år även i Mali. I Afghanistan användes Försvarsmaktens system Falken och Svalan. I dag har Korpen tillkommit som stridstekniskt system. Korpen väger cirka fem kilo och har väsentligt längre aktionstid i luften än den lättare Svalan (vikt ca 1 kilo). – Korpen är ett digitalt system som länkar information i realtid till navigatör eller annan operatör som kan se informationen, förklarar Fredrik Majberger.

9


"100 procent". Korpens motorvarv ökar markant och några sekunder senare är den flygande spaningsfarkosten i luften.

Jägarpatrull leder bekämpningsuppdrag En sådan operatör sitter en dryg halvmil bort på toppen av en höjd och spanar i ett enögt okular. Det är Fredrik, chefen för en av fallskärmsjägarnas patruller, som har fått uppgiften att leda eldinsatsen mot de mål som Korpen upptäcker. Målen verifieras av jägarpatrullens eldledare med hjälp av sin specialkikare med mycket hög upplösning. Jägartrion utgör en så kallade Tactical Party-enhet med förmåga att både leda eld från markförband och från luft. 10

Korpen flygs på ett smidigt sätt från baksätet på en jeep.

– Vi kan med vår utrustning se koordinaterna och via direktkontakt med operatören för SRPAS kan vi bestämma mål som vi sedan eldleder från vår observationsplats. Detta är en metodik som vi inte har möjlighet att öva på annat sätt med tillgång till långskjutande pjäser så för vår del är denna övning mycket viktig, förklarar patrullchefen. Artilleri & Luftvärn


Det dröjer några minuter innan den realtidsstreamade bilden blir synlig i patrullchefens instrument och eldsignalering inleds. Några minuter senare kokar kalhygget en knapp kilometer från observationsplatsen av nedslagen från Archerpjäsernas granater. Någon timma senare börjar Korpens batterikraft att tryta och piloten bestämmer sig för att det är dags för landning. Korpen blir synlig i lufthavet när den närmar sig sjökanten och piloten drar av gas. Farkosten börjar singla ned och dunsar mjukt ned på isen. Navigatören trär på sig snöskor och börjar traska ut på isen för att hämta Korpen som nu ska genomgå kontroll efter flygning då alla system kontrolleras. – Flyggrupperna är lättrörliga enheter som grupperas på samma taktiska sätt som övriga enheter inom samma förband för att minska risk för upptäckt. När det är aktuellt med start eller landning flyttar vi till aktuell plats, säger kapten Majberger.

FAKTA UAV 05B Korpen Vikt: ca 6 kg Uthållighet: ca 2 timmar Räckvidd: ca 15 km Sensorer: Dagsljus, lågljus- och IR-videokamera Tillverkare: AeroVironment Inc, USA

Effektiv länk i bekämpningskedjan Någon bestyckning har inte Korpen förutom sina system för underrättelseinhämtning vilket kan vara nog så förödande för ett påkommet fiendeförband. Korpen används uteslutande för spaning och informationsinhämtning i realtid. – För närvarande har Korpen en dagsljuskamera som kan förstora bilden upp till 50 gånger, en lågljuskamera för dåliga siktförhållanden, en infraröd kamera samt en IR-belysare. Överstelöjtnant Stefan Svensson vid Artilleriet Stridsskola var övningsledare för BrigU19. Han tycker att samverkan med RPAS-system och skjutande enheter är ett stort steg framåt: – Absolut. Jag vet att vi för ett antal år tillbaka har haft försöksverksamhet med andra obemannade system och lyckats bra med intentionen att leda eld med dessa system. Korpen som deltagit i övningsmomenten visar återigen att ett obemannat system med personal som opererar systemet med förståelse för kedjan för indirekt eld kan utgöra en mycket effektiv länk för att nå avsedd verkan i målterrängen. Artilleri & Luftvärn

Piloten spanar efter Korpen som ska landas på en sjöis bara några tiotals meter från flyggruppens grupperingsplats. 11


En patrull fallskärmsjägare gör sig beredd för att leda eld med hjälp av sin avancerade spaningsutrustning.

Northern Wind blev sista övningen för Harry Ollinen

Norsk multinationell brigad stred mot svensk-finsk brigad Olycka med dödlig utgång Överstelöjtnant Harry Ollinen har varit i Försvarsmaktens tjänst sedan 1977 då han klev in genom A 8:s kasernvakt. Sedan 1996 har han varit en av A 9:s reservofficerare men nu är det slut. Den stora svenskledda arméövningen Northern Wind i våras blev Harrys sista övning i uniform. Exklusivt för Artilleri & Luftvärn ger han sin syn på övningens genomförande.

”Motståndarsidan under Northern Wind bestod av en norsk brigad, Brigade Nord, förstärkt med förband från USA och Storbritannien. Totalt deltog cirka 10 000 soldater, varav huvuddelen på motståndarsidan. I den svensk-finska brigaden ingick 92:a artilleribataljonen samt ett reducerat raketartilleribatteri från Finland. De svenska förbanden hade till uppgift att genomföra fördröjningsstrid från gränsen mot Boden medan motståndarsidan anföll på stor bredd. 12

Terrängen från finska gränsen längs inlandsvägarna mot Boden är kuperad och mycket vägfattig. Detta i kombination med tjockt snötäcke blev en stor utmaning för förbanden. Tyvärr uppstod också en allvarlig olycka. En spaningssoldat ur hemvärnet klämdes under ett stridsfordon 90 med dödlig utgång. Utmaningarna för artilleriförbanden bestod främst av mycket rekognosering, smala vägar med trafikstockningar, dikeskörningar och sambandsproblem. Viss personalbrist gjorde också övningen mycket utmanande för artilleriet. Detta gällde också för motståndarsidan. Staben vid 92:a artilleribataljonen bestod förutom den aktiva personalen av många reservofficerare som klarade utmaningarna väl. Under dylika övningar är det svårt att få en uppfattning av artilleriets betydelse för striden eftersom den skedde på civil mark och inga möjligheter till skarpskjutning förelåg. Övningen uppfattades som mycket värdefull vilket bland annat konfirmerades av ledningarna för de finska artilleriförbandens som fick känna på den norrländska vintern med stora snömängder. Inryckningsomgångarna i Finland är årsplanerade att de övar främst under barmarksförhållanden. Artilleri & Luftvärn


Anton Cortinovis var en av instruktörerna under eldledarutbildningen.

Artilleriet klarar vinterstriden En av artilleribataljonens stabsmedlemmar är kapten Ragnar Håkansson från Uddevalla. Han var nöjd med övningen: – Det är en häftig miljö, gränserna för vårt system tänjs. Möjligheter och begränsningar framgår tydligt. Det blev bättre och bättre under övningen, systemet började fungera. De smala vägarna gjorde att logistikkedjan verkligen sattes på prov. En annan reservofficer, Håkan Näsberg från Bålsta, tyckte också att övningen var bra: – ”Lagarbetet och ledningens funktion har verkligen övats. Att öva mot en riktig motståndare som tar egna beslut är utmanande och konsekvenserna av dåliga beslut framgår med tydlighet. Det enda som saknades var skarpskjutning. Pjäserna fungerar bra i vinterförhållanden och de körde aldrig fast trots ett snötäcke på en meter. Vi klarar vinterstriden!” Ev av övningsledarna, major Niklas Nyström konstaterar att övningen har utvecklat det nordiska samarbetet, speciellt på sensorsidan: Ett utbyte som är viktigt. Jag har själv i många år pläderat för att Sverige och artilleriet ska ha ett aktivt utbyte med förband i våra grannländer. Nästa gemensamma övning inom artilleriregementet sker i höst i Finland inom ramen för den roterande Nordic Artillery Exercise. Men, då får artilleriet klara sig utan mitt deltagande då jag nu har gjort patron ur! Jag kommer dock att följa den fortsatta utvecklingen av artilleriet som nu verkar ha passerat dess botten då sittande Försvarsberedning konstaterar att artilleriet och luftvärnet måste ges en större volym.” Artilleri & Luftvärn

En värnpliktig soldat visar ett brett leende inför kommande slutövning. 13


Interoperabilitet – en av drivkrafterna för Bold Quest Den amerikanska övningen Bold Quest (BQ) har precis genomförts med sin tyngdpunkt i norra Finland men även på andra platser i världen, för Sveriges del södra Finland och Uppsala. Från Försvarsmakten har bland annat företrädare för A 9 deltagit i övningen där utveckling av metoder med fokus på interoperabilitet har varit en av drivkrafterna. Chefen för Artilleriets Stridsskola, överstelöjtnant Niklas Edelsvärd var en av övningsledarna (Officer Conducting the Exercise).

Jag har i tidigare nummer av Artilleri & Luftvärn (nr 4, 2017) beskrivit övningen men en kort repetition förtjänar att göras. BQ är ingen övning utan bör snarare betraktas som en experimentplattform, vilken leds av amerikanska försvarsstaben (Joint Staff ), i år stöttad av finska Försvarsmakten, där NATO-medlemmar och partners kan verifiera teknik och metoder med fokus på interoperabilitet. Syftet med det svenska deltagandet är att utveckla förmåga att genomföra gemensam strid via tekniska och metodmässiga försök tillsammans med andra nationer. Interoperabilitet bedöms allt viktigare i Sverige. Exempelvis anger Försvarsberedningen i sin senaste rapport bland annat att Sverige ska enskilt och tillsammans med andra stater och organisationer kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp. Sverige ska därför kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd.1 Interoperabilitet kan inte enbart definieras och beskrivas efter förbands- eller ledningsnivåer. Det måste även definieras ur ett verksamhets- och nivåperspektiv. Ett exempel är funktionskedjor, till exempel funktionskedjan indirekt eld. Det är rimligt att anta att en svensk eldledare ska kunna leda eld med en finsk artilleribataljon. Detta gör att vi har ett behov att överse hela funktionskedjan för indirekt eld, där såväl tekniska lösningar som doktrin och metod ingår.

Försvarsmakten har i LEDS direktiv från 2018 pekat ut riktningen där det framgår att ”interoperabla koncept, metoder, procedurer och processer för gemensamma operationer ska utvecklas och införas, grundat på operativa krav.2 För indirekt eld bör i ett första steg utredas vad som krävs för att uppnå en interoperabel systemlösning syftande till att skapa underlag för framtida beslut. A 9 har deltagit i en arbetsgrupp för meddelandestandard för att möjliggöra digital interoperabilitet för indirekt eld - ASCA. (se separat artikel om ASCA i detta nummer). Huvuddelen av våra viktigaste partners har valt denna lösning; USA, Tyskland, England, Norge och Danmark är några länder. Finland har också påbörjat detta utvecklingsarbete.

Digital interoperabel funktionskedja För Artilleriregementets del var fokus på det som benämns Joint Fires-tråden. Ett delvis missvisande namn, då det enbart deltar artilleri- och granatkastarförband. Verksamheten syftade främst till att demonstrera en digital interoperabel funktionskedja. Cirka tio nationer deltog, förutom de nordiska länderna bland annat USA, Frankrike och Belgien. Det pedagogiska upplägget håller en röd tråd. Inledningsvis testades ledningsstödsystemen i labb-miljö med stöd

1. DS-2019-8, Värnkraft; Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025, s. 104. 2. FM2018-9647:4 LEDS Direktiv – Avseende ledningssystems utveckling i enighet med Federated Mission Networking (FMN) ramverk

14

Artilleri & Luftvärn


av tekniker för att säkerställa fungerande kommunikation. Därefter övades procedural interoperabilitet i form av en enklare ledningsträning (Command Post Exercise, CPX) för att skapa ökad förståelse för olika nationers metoder. Slutligen genomfördes en skarpskjutning för att bekräfta att allting fungerade. För Sveriges del skedde ett nära samarbete med framförallt Danmark. Genom att delvis använda danska eldledningsstödsystem för indirekt eld tillsammans med två svenska Archer kunde en effektiv funktionskedja för indirekt eld ske. Tekniska lösningar medger dock inte att funktionskedjan är helt digital ännu. Det är, som tidigare nämnts i artikeln, ett arbete som påbörjats men kommer att ta något år att slutföra.

Interoperabelt koncept Tyngdpunkten för det svenska deltagandet låg denna gång på att ta fram ett beslutsunderlag för hur ett inledande interoperabelt koncept för Joint Intelligence, Surveillance and Reconnaissance (JISR) kan införas i Försvarsmakten. Konceptet grundar sig i en kravställning från Federated Mission Networking (FMN) och följer internationella standarder som t ex NATO-doktrin och tekniska specifikationer. Under BQ genomfördes försök där staber i tre olika nivåer (operativ, taktisk, och förbandsnivå) fick arbeta med JISR-processen i en federerad miljö. "Federerad miljö", som möjliggörs av det interoperabla konceptet, kan närmast liknas vid pooling/sharing inom en koalition där samtliga nationers tillgängliga resurser utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Ett svenskt underrättelsebehov kan till exempel besvaras genom inhämtning med en amerikansk sensor och bearbetning av en fransk enhet innan delgivning sker i nära realtid tack vare att alla arbetar efter samma metoder och med stöd av tekniska system som fungerar tillsammans. För att sätta JISR i ett sammanhang har staberna också till del arbetat i processerna Joint Targeting, Joint Fire Support och Joint Situational Awareness. Dessa områden kommer att genomlysas för framtagande av motsvarande koncept för införande i kommande utvecklingssteg.

Artilleri & Luftvärn

Kapten Daniel Johansson från ArtSS diskuterar ett kommande övningsmoment med ett par danska kollegor under årets Bold Quest i Finland.

Sammanfattningsvis kan återigen konstateras att BQ erbjuder en helt unik miljö för att både utveckla och testa processer och materiel i ett tidigt skede. Detta gör att vi rätt kan rikta vår kravställning för att tillse att nationell utveckling och anskaffning uppnår rätt målsättningar, men också att vi tillsammans med våra strategiska partners möjliggör en förmåga att samarbeta från insatsens första dag, om så skulle krävas. Att sätta upp liknande tester i Sverige skulle vara mycket kostnadsdrivande och sannolikt inte uppnå full effekt. Artilleriet och luftvärnet har påbörjat ett gemensamt arbete för att samordna sensor- och bekämpningsförmåga, där Bold Quest kommer att kunna vara en av testbäddarna för att realisera detta. Jag vill avslutningsvis tacka vår viktiga strategiska partner Finland för ett fantastiskt arbete att som värdland inhysa BQ. Vi deltagare är väl medvetna om de insatser som detta krävt! Text: Övlt. Niklas Edelsvärd Foto: Viktoria Szakacs, A 9

15


Foto: Viktoria Szakacs, A 9

ASCA – ett sätt att öka artilleriets interoperabillitet ASCA – Artillery Systems Cooperation Activities är ett begrepp som förekommer mer och mer inom artilleriet. Men vad är ASCA och vad innebär införandet av ASCA inom Försvarsmakten? Kapten Leif Öberg vid Artilleriets Stridsskola arbetar bland annat med frågor som rör artilleriets interoperabilitet där ASCA utgör en viktig beståndsdel. Exklusivt för Artilleri & Luftvärn förklarar Öberg hur svenskt artilleri ska använda och dra nytta av ASCA.

”Kanske förlorar vi för många män1” skrev general John J. Pershing i ett memorandum i augusti 1918 efter cirka 60 000 man i förluster under fyra månader på hösten 1918. Orsaken till förlusterna berodde till stor del på att USA inte analyserat påverkan av ny teknik (kulsprutan och artilleriets verkan) samt metod och inte förändrat sin doktrin2 från tiden före första världskriget på det sätt som de övriga krigförande staterna gjort.

Förändring kan ske på två sätt, en strukturerad och förebyggande förändring eller en påtvingad förändring3. Att ändra sig från påtvingad förändring kan ske genom ett misslyckande eller att observera andras misslyckanden. Genom ett misslyckande är man tvingad till anpassa sig omedelbart eller fortsätta att misslyckas. Att genomföra en strukturerad och förebyggande utveckling mot en interoperabel förmåga är det som förordas.

1. Gen. John J. Pershing, memorandum to Maj. Gen. James McAndrew, 7 August 1918, National Archives, records group 120, box 101, entries 16, 17, and 18 (Chief of Sta_, GHQ [General Headquarters], 2. Mark Ethan Grotelueschen, ¬e AEF Way of War: the American Army and Combat in World War I (Cambridge, UK: Cambridge University Press, 2010) 3. Benjamin M. Jensen, Forging the SwordDoctrinal Change in the U.S. Army (Stanford, CA: Stanford University Press, 2016), 8–17. 4. Från Militärstrategisk doktrin 2016 (MSD 16), 2016-03-22, FM2016-7616:1. De strategiska effekterna utvecklas närmare i kapitel 3.3. 5. FM2018-9647-4_LEDS DIREKTIV forts utv - FMN - Prioriterade interoperabilitetsövningar – BOLD QUEST

16

Artilleri & Luftvärn


Svenska system är i allt väsentligt uppbyggda efter en svensk standard, liksom att metoderna för systemtillämpningen är helt unika. Därför måste ett systematiskt interoperabilitetsarbete genomföras. Interoperabilitetsarbetet skall leda till att det bästa ur den svenska metoden bevaras samtidig som nödvändig interoperabilitet skapas. För att kunna delta i internationella insatser eller för att kunna ta emot hjälp av tredje part måste våra ledningssystem vara interoperabla. Det innebär att vi måste ha förmåga att kunna utbyta information med andra nationer om vi ingår exempelvis i en operation ledd av NATO. Detta för att tillsammans uppfylla det militärstrategiska4 konceptet.

Gemensam standard för informationsutbyte Det finns idag ett pågående internationellt samarbetsprojekt vid namn Artillery Systems Cooperation Activities (ASCA). Målsättningen med ASCA är att förbättra och vidmakthålla ett operativt/taktiskt gränssnitt för artilleri och bekämpningsledning som verkar i en multinationell miljö. ASCA är således inget ledningsstödsystem utan en gemensam standard för utbyte av bland annat bekämpnings- och sensorinformation. ASCA medger att olika nationer kan understödja eller understödjas med indirekt eld oavsett nationellt system. Gränssnittet stödjer utbytet av vital ledning- och bekämpningsinformation (underrättelser om mål, målprioritetslistor och eldplanläggning med mera). Resultatet av ASCA-projektet är till dags datum en ökad interoperabilitet för förbanden samt en förbättrad omvärlds- och lägesuppfattning. ASCA är en teknisk interoperabilitetslösning för indirekt bekämpning. Den är fastställd i STANAG 2245 för användning inom ”multinational fires”. ASCA-formaten godkänns i konsensus och implementeras av medlemmarna. ASCA är förutom en teknisk lösning också en överenskommelse mellan medlemsländerna som underlättar möjligheten att använda annan medlemsnations indirekta bekämpningssystem. Sverige har idag ingen digital interoperabilitet inom området indirekt eld. De digitala system som disponeras idag följer inte internationell standard och saknar således interoperabla gränssnitt. Artilleri & Luftvärn

Kapten Leif Öberg grundutbildades som pansarspaningsplutonschef vid P 5 i Boden. Efter värnplikten och officersexamen fick han anställning vid dåvarande I 19/P 5. Han har erfarenhet av att arbeta med utveckling av lednings-stödssystem sedan 2008 då han var ansvarig för provturskommandot för stridsledingssystem bataljon vid MSS. Han gick därefter kursen för CD&E (Concept development & experimentation) vid FHS. Efter denna har han arbetat vid ArtSS med utvecklingsfrågor.

Kravet på minskade bekämpningsförloppstider under ett högkonfliktsscenario gör att samverkansgrupper som ska översätta meddelanden mellan internationella partners blir en obsolet metodik. Försvarsmakten ska öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd som kan vara såväl indirekt som direkt. I det sammanhanget är gemensamma standarder och metoder en förutsättning.

Nio medlemsländer Idag har ASCA nio medlemsländer som arbetar med ett kontrollerat och godkänt system för digital eldledning. Flera länder, däribland Sverige och Finland, står i begrepp att starta utvecklingsarbetet mot digital interoperabilitet genom deltagande i ASCA-samarbetet5. Så sent som i april 2019 lämnade Försvarsmakten via A 9 in en ansökan om att bli sponsrad nation, som ett led på vägen till fullt medlemskap i ASCA-samarbetet. Detta med avsikten om att få ett ledningsstödssystem för indirekt eld som stödjer verksamhetens behov av planering, genomförande och utvärdering i en interoperabel miljö. 17


En skärmdump från ledningssystemet Sitaware Headquarters som visar skjutning via danska eldledningssystemet THOR med finskt artilleri över en ASCA-gateway.

18

Framtida utveckling

Försöksförband

Idag använder Försvarsmakten PC-Dart och PC-SKER som uppfyller vissa av kraven på genomförandeledning av indirekt eld. Däremot saknas funktioner för planering och utvärdering som måste göras ”vid sidan av” PC-Dart och PC-SKER. En utveckling av ett nytt ledningssystem är därför nödvändig. Försvarsmakten har detta år sökt om medlemskap i ASCA (utvecklingsprogrammet). Avsikten är att starta utveckling av ett ledningsstödssystem med ASCA-standard under 2020, som 2023 ska leda till ett fullt utvecklat och av de andra nationerna godkänt interoperabelt system. Införande kan sedan ske fullt ut från cirka år 2025.

Tanken är att skapa ett försöksförband för interoperabilitet där man testar och utvecklar ett ledningsstödsystem som skall ingå i arméns kommande ledningssystem från och med 2022. Försöksförbandet har två pjäser, en kompanistab samt en bataljonsstab som ledningsdel. Vidare kommer en sensordel (e-grupp) att finnas. Från 2022 kommer även en sensorledningsdel och en Giraffe G4 multifunktionsradar att ingå för att skapa en komplett bekämpningskedja att genomföra försök med. Dessa försök kommer Artilleri & Luftvärn i den mån sekretesskrav medger att berätta mer om i kommande nummer. Artilleri & Luftvärn


Hello archer. welcome to Heaven.

What are the capabilities of a modern weapon system? To find out you have to take it to the very edge. No matter how challenging the task is, we can reach that edge.

BOFORS TEST CENTER Artilleri & Luftvärn

www.testcenter.se

19


Historisk dag för Luftvärnsregementet

Första fältförsöken för Eldenhet 98 – Ok, dubbelkolla nu så att grupperingsinstruktionerna är korrekta. Det är nu vi kan ändra och se till att allt blir rätt innan vi inleder utbildningen på allvar. Löjtnant Simon Ljungbergs genomgång inleder en historisk lördag i Luftvärnsregementets historia. Denna lördag den 11 maj är första gången som nya luftvärnsroboten Eldenhet 98 kommer att grupperas i fält. Artilleri & Luftvärn fick möjlighet att delta i början av den historiska dagen för att följa arbetet som luftvärnsbataljonens försökskompani genomförde. Ett arbete som utgör en del av pågående organisations- och metodförsök (OMF) för EldE 98. 20

Omfattande dokumentation Uppgiften att genomföra OMF har Luftvärnets Stridsskola (LvSS) tillsammans med delar av bataljonens försökskompani varav en pluton avdelats för att arbeta med införandet av robot 98. Artilleri & Luftvärn


– Min pluton har nu sedan årsskiftet arbetat med att ta fram handböcker och skriva instruktioner inför de utbildningar som kommer att ske. Först kommer delar av fast anställd personal som har utbildning på robot 70-systemet att skolas om. Senare i höst utbildas den första kullen värnpliktiga på systemet, säger Simon Ljungberg. Och det är åtskilliga dokument som ska tas fram, utvärderas och slutligt valideras innan de används i kommande utbildningar och förbandsverksamhet. – Vi har sedan årsskiftet skrivit ett nytt säkerhetsreglemente, tagit fram handböcker som nu är skickade på remiss samt dessutom genomfört ett antal utbildningar hos leverantörerna Diehl och Saab, säger Simon Ljungberg.

Uppdaterad mjukvara Hans kollegor är i full färd med att montera det inte fullt lika moderna 20-mannatältet som kommer att utgöra platsen för stridsledningsfunktionen. Måldata som kommer från sensorn, radarstationen PS 91, vars antenn redan står och snurrar ett par hundra meter från tältets grupperingsplats. Kapten Peter Kalitta berättar att radarn som tidigare användes för robot 90-systemet till delar byggts om. Platsen för skytten för robot 90 är borttagen. Likaså har den gamla simuleringsutrustningen istället fått ge plats för ny kommunikationsutrustning och en uppdaterad mjukvara för radarn. Inne i bandvagnshytten är det plats för två radaroperatörer. Senare i höst ska enligt planeringen de första verifieringsskjutningarna ske i Vidsel.

Överst: Löjtnant Simon Ljungberg och förvaltaren Johan Palmén i diskussion om hur grupperingsarbetet ska genomföras på ett optimalt sätt. Mitten: En eldenhet robot 98 grupperad i fält för första gång lördagen den 11 maj. Nederst: Löjtnant Simon Ljungberg är chef för Luftvärnsregementets särskilda försökspluton för robot 98. Artilleri & Luftvärn

21


GLOBAL PATRIOT SOLUTIONS TM

ENGINEERED TO EVOLVE. PROVEN TO PERFORM. Raytheon’s Patriot är ett beprövat och högteknologiskt system som är perfekt anpassat för dagens och morgondagens utmaningar. Patriot förändras och utvecklas i takt med hotbilden. Patriot är en hörnsten i luftvärnet för 16 partnernationer som reducerar kostnader och erbjuder världens mest avancerade försvar.

Raytheon.com/patriot @Raytheon Raytheon

© 2018 Raytheon Company. All rights reserved.

22

Artilleri & Luftvärn


GEM-T DEN FÖRSTA MISSILEN SOM UTNYTTJAR KRAFTEN FRÅN GALLIUMNITRID Det finns ett kraftfullt material som heter galliumnitrid. Det återfinns i flera sorters ny teknik, från smarta ljuskällor och snabbladdande mobiltelefoner till lasrarna som läser Blu-ray-skivor. Nu används materialet i en modern missil. Galliumnitrid, även känt som GaN, är ett halvledande material som ökar processorkraften i olika typer av utrustning. Den första missilen som utnyttjar kraften i GaN är GEM-T, en förkortning för Guidance Enhanced Missile – Tactical Ballistic Missile, som används i luftvärnssystemet Patriot. GEM-T används mot anfallande flygplan samt taktiska ballistiska missiler och kryssningsmissiler, och innehåller nu en GaN-sändare som inte behöver omcertifieras under missilens 45 år långa livstid.

Solid-state-teknik

I närmare två decennier har Raytheon arbetat för att dra nytta av galliumnitridets kraft och effektivitet. Arbetet har utförts inom ramen för Raytheon’s Trusted Foundry, en fabrik som ackrediterats av det amerikanska försvarsdepartementet där GaN-förstärkare tillverkas. Raytheon har hittills investerat mer än 300 miljoner dollar för att utveckla sofistikerad GaN-teknik för försvarssektorn. Sändarna kopplar samman robotarna med det

markbaserade systemet och gör att missilen kan kontrolleras under dess anflygning. GaN-versionen av GEM-T använder solid-state-teknik istället för konventionell design med vandringsvågrör, som kräver leveranser av komponenter och omcertifiering för att användas under hela missilens livslängd. Detta behövs inte med de nya versionerna av GEM-T.

Produktionslinjerna står redo Den nya sändaren, som designats för att möjliggöra framtida innovationer, är på god väg att ha genomfört sina kvalifikationsprogram och kommer fortsätta att utvärderas under framtida flygtester. GaN- tekniken har potential att ersätta radiofrekvenstillämpningar som kräver hög effekt på en liten yta, exempelvis radiodatalänkar, aktiva målsökare och zonrör. Framstegen som gjorts med den nya sändaren i GEM-T banar väg för nya innovationer och effektivare försvarssystem.

© 2018 Raytheon Company. All rights reserved.

Artilleri & Luftvärn

23


Artilleriet tillbaka till Kristinehamn? För femton år sedan, i samband med 2004 års försvarsbeslut, togs beslutet att avveckla all artilleriverksamhet i Kristinehamn. Istället omlokaliserades A 9 till Boden. Men, om något år skulle återigen artilleripjäser rulla in i ”Lusasken”. I alla fall om den parlamentariska sammansatta försvarsberedningen får igenom sin vilja.

En kanadensisk artillerittropp med en haubits M 777 ger eld någonstans i Afghanistan. Den sittande försvarsberedningen anser att Sverige också bör anskaffa något enklare artillerisystem. Foto: British Army. 24

Artilleri & Luftvärn


En återetablering av artilleriverksamhet i Kristinehamn är ett av de mera konkreta förslagen som försvarsberedningen presenterar i sin 350-sidiga slutrapport, ”Värnkraft”, som den tolfte maj överlämnades till försvarsminister Peter Hultqvist. – Anledningen till att beredningen direkt pekar ut Kristinehamn för återetablering av artilleriutbildning är närheten till två artilleriskjutfält, Villingsberg och Älvdalen. Beredningen tror också att rekryteringsmöjligheterna är avsevärt mycket bättre i Kristinehamn än Älvdalen, säger beredningens huvudsekreterare, Tommy Åkesson.

Enklare artillerisystem Enligt beredningens förslag ska också ett enklare artillerisystem liknande franska Ceasar anskaffas i slutet av nästa decennium. – Med beaktan på att Danmark anskaffade 36 pjäser av typen Caesar för mindre än två miljarder medan Norges anskaffning av koreanska K 9 översteg fem miljarder är beredningens åsikt att anvisa fyra miljarder för anskaffning av ett kompletterande artillerisystem. Artilleri & Luftvärn

När det gäller luftvärn och en anskaffning av nytt brigadluftvärn efter 2025 gör beredningen tummen ned. – Det finns helt enkelt inte några pengar för att anskaffa ytterligare lv-system. Beredningen prioriterar anskaffning av någon form av långräckviddigt markmålsvapen så Luftvärnsregementet får i lugn och ro förbandsätta de nya systemen som redan är på ingång, förklarar Tommy Åkesson.

Buret lv-system Däremot har beredningen föreslagit att hemvärnet ska utrustas med någon form av enklare, buret lv-system motsvarande amerikanska Stinger. En utbildning som skulle genomföras i samverkan med finska armén då Finland har Stinger i sin vapenarsenal. Ytterligare luftvärnssystem ska också införas inom marinen då beredningen vill beväpna samtliga kustkorvetter med ett ”kvalificerat” lv-system. Även Gotland kommer att tillföras lv-resurser och även artilleri, sannolikt ett kompani Archer om Försvarsmakten tillåts att anskaffa samtliga 48 Archerpjäser som ingick i den ursprungliga ordern tillsammans med Norge. 25


Sverige kommer att få fler brigader och brigadstaber om försvarsberedningens förslag genomförs, säger beredningens huvudsekreterare, Tommy Åkesson (bilden längst t h).

Fasta sensorkedjan förnyas Största enskilda materielsystemet som finns angivet i rapporten är den nya fasta sensorkedjan. – Redan i dag finns fyra miljarder avsatta till ersättning av nuvarande fasta sensorer och fram till 2030 tillkommer ytterligare 18 miljarder så detta är både mycket pengar och en stor satsning så det gäller att denna kedja verkligen överlever ett första anfall, säger Tommy Åkesson och ler. Arméns tillväxt kommer att vara markant. Tre tunga brigader, en lätt motoriserad och en divisionsledning ska ingå i organisationen med staberna placerade i Boden, Skövde och Skåne, mest sannolikt Revinge. En ökning av antalet brigader innebär också att antalet artilleribataljoner mer än fördubblas – från dagens två till sju! – Antalet manöverförband är i dag 32, beredningen föreslår 40, säger Tommy Åkesson. Personellt kommer enligt beredningens beräkningar Försvarsmaktens organisation att öka från dagens 60 000 till 94 000. Största ökningen sker av antalet värnpliktiga. – Det låter kanske lite märkligt men det är svårt enligt beredningens åsikt att årligen komma upp i knappt 8 000 värnpliktiga. Om vi utbildar fullt och ändå har en del överutbildning kommer vi att ha en maximal volym på 7 700 värnpliktiga. 26

Inom pliktsystemet återinförs också kategorin kompanibefälsuttagna, KB med 15 månaders utbildningstid. – Det är också inom denna kategori som beredningen tror att Försvarsmakten kommer att hitta de flesta som rekryteras till någon form av fortsatt tjänstgöring som antingen yrkesofficer eller reservofficer. Med andra ord samma tanke som fanns före pliktsystemet lades vilande, konstaterar Åkesson.

Ingen enighet om finansiering Huruvida de förslag som beredningen presenterar kommer att realiseras återstår att se då socialdemokraterna inte är överens med övriga partier i beredningen om hur stor anslagshöjningen ska bli. De borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna beslutade bara någon dag före rapportens överlämnade att lämna beredningen då socialdemokraterna aviserade motvilja mot att bejaka de övriga partiernas krav på att höja försvarets anslag till 1,5 procent av BNP, vilket motsvarar cirka 84 miljarder. En ökning med 58 procent jämfört med årets anslagsnivå. I sak däremot instämmer socialdemokraterna med övriga beredningen om att Försvarsmakten och även den civila beredskapen måste tillföras ökade anslag.

Artilleri & Luftvärn


VERA-NG SEES W IT HO UT B EEI NG SEEN VERA-NG is a unique and proven world leading integrated passive surveillance and ELINT system designed for 3D real-time detection, location, identification and tracking of airborne, ground and naval targets.

www.omnipol.com

Artilleri & Luftvärn

E X PERIENCE • I N N O VAT I O N • S O LU T IO N S

27


Del 2 – telekrigssystemen:

Letar efter rörliga nålar i höstacken I årets första nummer av Artilleri & Luftvärns beskrev Robert Humeur utvecklingen av telekrigsfunktionen sedan början av förra århundradet. I och med denna artikel fortsätter Robert Humeur att beskriva ett antal fundamentala funktioner i ett telekrigsystem. ”Donbas-regionen, Ukraina, året är 2017. Flera soldater i ett ukrainskt förband får samtidigt ett SMS som påstår att de är omringade av överlägsna motståndarstyrkor och övergivna av övriga ukrainska förband. Några minuter senare får deras anhöriga meddelanden med budskapet om att ”din son har stupat i strid”, vilket får de flesta av dem att försöka ringa soldaterna. Strax därefter får de ukrainska soldaterna ytterligare ett meddelande, denna gång med uppmaningen att kapitulera för att deras liv ska skonas. Detta meddelande följs nästan omedelbart av ett artillerianfall mot den eller de positioner där flera mobiltelefoners signaler upptäcktes, varpå flera soldater dödas och skadas. De överlevande överlämnar sig omedelbart till de rysktrogna separatisterna som finns i området.

Detta sofistikerade exempel på en kombination av telekrig, cyberattacker, informationsoperationer och traditionellt artilleri återges av den amerikanske översten Liam Collins i en artikel i Business Insider 20181. Tillvägagångssättet finns beskrivet av flera trovärdiga källor och visar på hur dagens stridsfält kan se ut, där en kombination av psykologiska och kinetiska effekter samverkar till att bryta motståndarens vilja till kamp. Hur fungerar ett telekrigssystem? Och hur skiljer det sig från en radio eller radar? För att bryta ner och förklara de grundläggande funktionerna kan vi använda oss av en modell som är allmänt erkänd för att beskriva kognitiva händelseförlopp och beslut. Under sin tid som flygförare i Koreakriget kom John Boyd att formulera de teorier för omvärldsuppfattning och beslutsfattande som han valde att beskriva med hjälp av OODAloopen. Samma teorier för informationsinhämtning, bearbetning och beslutsfattande kan användas för att beskriva ett telekrigssystem. Hela processen börjar med att uppfatta något (Observe). Denna uppfattning analyseras (Orient) så att den kan omvandlas till användbar information. Därefter kan beslut fattas (Decide) baserat på den inhämtade och bearbetade informationen. Utifrån detta beslut utförs någon typ av handling (Act) i syfte att åstadkomma någon typ av effekt. När telekrig omnämns så är det oftast den aktiva störningen som får uppmärksamhet, men för att kunna åstadkomma den måste man först veta var motståndarens system finns och vad denne gör. I denna artikel kommer jag därför kort belysa de 1. https://www.businessinsider.com/russians-use-creepy-textmessages-scare-ukrainians-changing-warfare-2018-8

28

Artilleri & Luftvärn


Robert Humeur första två momenten i OODA-loopen ur ett telekrigssystems perspektiv och hur det påverkar sensorer och sambandssystem. Störning återkommer vi till senare.

Tänder en ficklampa För att ett telekrigssystem ska kunna uppfatta sin omvärld behöver det hämta in information. Till skillnad från en kommunikationsradio eller en radar förlitar sig systemet på att passivt avlyssna etern. Man kan tänka sig detta som en nattlig kurragömmalek i en mörk skog där alla bär ficklampor. Så länge ingen tänder sin ficklampa så är det svårt att med blotta ögat upptäcka de andra. För att se bättre väljer kanske någon av deltagarna att tända sin ficklampa för att se, vilket samtidigt gör att alla de andra omedelbart ser ljuskäglan och kan upptäcka bärarens position. Alltså innebar beslutet att använda sin aktiva sensor för att se bättre samtidigt att denne deltagare direkt röjde sin position för alla de andra. På samma sätt kan ett telekrigssystem jämföras med våra ögon i exemplet ovan. En radio eller radar motsvarar ficklamporna. Så länge de är avstängda kan inte telekrigssystemet upptäcka dem.

Tre kategorier Beroende på hur tidskritisk informationen är kan man grovt indela de spanande delarna av ett telekrigssystem i tre kategorier: signal intelligence (SIGINT), electronic support measures (ESM) och radarvarnare (RWR). De förstnämnda är i första hand inriktade på att med hög detaljeringsgrad samla in information för långsiktiga underrättelsebehov. Den riktigt petige delar även in dem beroende på om de letar efter radarsignaler (ELINT) eller radiokommunikation (COMINT). Ett ESM-system kan generellt sägas operera med fokus på att inhämta sekundaktuell information för att skapa en lägesbild samt för beslutsstöd. För att skydda olika typer av plattformar krävs ofta system med oerhört snabba reaktionstider, ibland enstaka millisekunder, vilka refereras till som varnarsystem.

Artilleri & Luftvärn

arbetar vid strategiavdelningen på Saab Surveillance med telekrig och sensorsystem. Innan Robert började på Saab 2017 har han många års erfarenhet av operativt användande av sensorer och telekrigsystem från Försvarsmakten. I sin tidigare roll som officer har han tjänstgjort i luftvärnet, flygvapnet och marinen i olika telekrigbefattningar och även varit utlandsstationerad som telekrigofficer. Robert har en M.S. i Information Warfare från Naval Postgraduate School, Monterey, USA.

Observe Vad gör då exempelvis ett ESM-system och hur uppfattar det verkligheten? Vi börjar med det första O:t; Observe. Först och främst behövs någon form av antenn för att plocka upp elektromagnetiska signaler från omgivningen. Helst ska de också ge möjlighet att bestämma riktningen varifrån signalen kom, vilket betyder att man ofta behöver antingen en väldigt riktningskänslig antenn eller ett arrangemang med flera antenner. Antennens uppgift är att plocka upp energi ur luften och omvandla den till elektriska signaler. Dessa skickas vidare till en mottagare. De tidigaste mottagarna var mycket enkla och gav bara en indikation på om det fanns en signal eller inte. Efterhand har utvecklingen gjort dem alltmer sofistikerade och gett dem förmågan att mäta signaler mycket noggrant. Exempel på parametrar som är intressanta är sändfrekvens, modulation, och pulsintervall. Ursprungligen var alla mottagare analoga och dessa klarar bara att mäta en signal i taget, men utvecklingen av digitala mottagare har gått fort och dessa har nu nästan helt tagit över.

29


Telekrigssystemets beståndsdelar

Leta efter nål i höstack Att mäta in signaler kan tyckas enkelt. Före andra världskriget så fanns det inte så mycket mänsklig aktivitet i etern och det var relativt lätt att upptäcka sändande system. Efterhand som trådlös kommunikation och sensorer utvecklats är det nu mer som att likna vid att med förbundna ögon leta efter en nål i en höstack. Som rör sig. Mitt i natten. Behovet av att ha förmåga att hitta enskilda svaga signaler i denna myriad av ointressanta signaler har varit drivande för övergången till digitala mottagare. Dessa ger möjlighet till avancerad signalbehandling vilket medger upptäckt av signaler som är omöjliga för ett äldre analogt system att mäta in. 30

Orient Om vi tänker oss liknelsen med en brottsplatsundersökning så kan ovanstående sägas beskriva hur fingeravtryck letas upp och samlas in. Det vi nu har att göra är att jämföra dessa signaler, fingeravtrycken, med vad vi redan vet om vår omvärld. Varje enskild signal ska pusslas in i ett mönster som är unikt för varje radar eller radio. Dessa unika kombinationer av signaler jämförs med ett bibliotek i telekrigssystemet och resultatet presenteras för operatören som ett förslag på vilken radar eller radio det rör sig om. Generellt kan man säga att ju längre tidsförhållanden man är intresserad av desto mindre automatiska är dessa system. Artilleri & Luftvärn


I ett kvalificerat SIGINT-system kan operatören göra detaljerade analyser som kräver mycket manuell hantering, medan en radarvarnare oerhört snabbt gör en automatisk klassning av signalen och ofta skickar informationen vidare till andra system helt utan mänsklig inblandning. Inom många teknikområden så var den tekniska utvecklingen länge driven av de militära behoven. Så är det inte längre och det gäller även inom telekriget. Som ett enkelt men talande exempel kan man göra en jämförelse mellan antalet träffar för två Google-sökningar. En sökning på ”electronic warfare” ger drygt 48 miljoner träffar. Telekrig som företeelse har funnits i över hundra år. Söker vi istället på ”wireless hacking” så får vi över 29 miljoner träffar. WiFi blev standard och gjordes tillgängligt 1997. Båda sökningarna relaterar till att utnyttja det elektromagnetiska spektrumet för att påverka ett annat system, men den civila tillämpningen har på oerhört mycket kortare tid nått nästan samma spridning.

Av detta kan vi dra slutsatsen att kvalificerade telekrigförmågor inte bara finns hos reguljära förband, utan även kriminella grupper och terrororganisationer kan ha tillgång till vissa förmågor. Så vad gjorde då telekrigssystemen i exemplet från Ukraina? De olika textmeddelandena som skickades kom mest sannolikt via hackade nätverk hos mobiloperatörerna eller helt enkelt som vanliga SMS-utskick då soldaternas mobilnummer var kända, alltså inte via traditionellt telekrig. Men när alla de anhöriga försökte ringa sina soldater så börjar soldaternas mobiltelefoner sända ut signaler för att kommunicera tillbaka. Dessa signaler plockades sannolikt upp av ett telekrigssystem som kunde bestämma deras position. Mot dessa positioner kunde sedan artilleribekämpningen inledas och den ena parten lyckades nå sitt syfte med telekrigsoperationen.”

Beroende på hur tidskritisk informationen är kan man grovt indela de spanande delarna av ett telekrigssystem i tre kategorier: signal intelligence (SIGINT), electronic support measures (ESM) och radarvarnare (RWR).

Artilleri & Luftvärn

31


Rekordstort deltagarantal på gemensamt seminarium:

Vilken framtid har Strix efter 2025? Den svenska intelligenta hårdmålsgranatkastargranaten Strix börjar närma sig strecket för sin livslängd. Hårdmålsgranaten med sin intelligenta målsökare firar 25 år i sedan första serieleveransen 1994. Samtidigt är det också hög tid att börja fundera på om Strix ska göras ännu mer potent och effektiv, anser företrädare för såväl leverantörerna Saab och BAE Systems Bofors som representanter för Försvarsmakten och FMV. I våras genomfördes en första workshop där företrädare för användaren, den svenska armén, FMV och industrin diskuterade en möjlig framkomlig väg för att vidareutveckla Strix. – Sedan den första seriebeställningen genomfördes 1991 har det naturligtvis hänt otroligt mycket när det gäller så väl hårdvaru- som mjukvaruutvecklingen. Såväl vi som Saab har under dessa år arbetat med att utveckla teknologier som Strix använder. Vår kunskap skulle kunna användas för att göra Strixgranaten till ett ännu mera potent vapen mot hårda mål, förklarade Henrik Knape från BAE Systems Bofors i samband med det gemensamma seminariet på K 1 den 28 maj. Som vanligt är det också en fråga om ekonomin när det gäller vidareutveckling av materielsystem. I dagsläget är den ekonomiska biten osäker. Artilleri & Luftvärn fortsätter att bevaka utvecklingen för hur Strixgranaten ska hanteras i framtiden. 32

Rekorddeltagande Årets gemensamma seminarium som i år leddes av Granatkastarteknisk Förening hade lockat ett rekorddeltagande. Nästan 100 personer trängdes i en av K 1:s utbildningslokaler för att lyssna på ett antal kvalificerade föredrag och presentationer. Huvudtalare var Försvarsberedningens huvudsekreterare, Tommy Åkesson, som gav en mycket utförlig redogörelse för den parlamentariska Försvarsberedningens slutsatser i rapporten ”Värnkraft” (se separat artikel). Åkesson som också har en god insyn i Försvarsmaktens verksamhet, bland annat som reservofficer vid en av brigadstaberna, uppskattades för sin raka och distinkta presentation. En annan uppskattad föreläsare var danske Mogens Mogensen som berättade om koreanska artilleriets inhemska system K 9 Vidare som nu köpts av bland annat Norge. Seminariet avslutades med en gemensam middag som även denna var synnerligen välbesökt. På en öppen fråga från en av arrangörerna, Art och Lv-klubbens sekreterare Lars Mörrby, deklarerade en klar majoritet att de tre föreningarna ska fortsätta arrangera gemensamt seminarium även år 2020. Artilleri & Luftvärn


Full interoperabilitet - redan i dag Full interoperabilitet - redan i dag Vilken betydelse har en samlad nationell och internatio-

Vilken har dig en samlad nationell och internationell nell betydelse lägesbild för i Försvarmakten? lägesbild för dig i Försvarmakten? Det försämrande säkDet försämrande säkhershetspolitiska läget i Östersjöomhershetspolitiska läget i Östersjöområdet har resulterat i att rådet har resulterat i att NATO har stående insatsförband i NATO har stående insatsförband i Baltikum, FörsvarsBaltikum, Försvarsmakten fått uppdrag placera enhemakten har fått uppdrag atthar placera enheterattpå Gotland ter på Gotland och att genomföra större internationella och att genomföra större internationella övningar. Mäng-övMängden förband som uppträder har ökat denningar. förband som uppträder i området hari området ökat markant detmarkant sista året, med dettamed ökardetta risken förrisken medvetna och detoch sista året,och ökar för medvetomedvetna incidenter, både nationellt och internationellt. na och omedvetna incidenter, både nationellt och internatiFöronellt. att minimera denna typ av risker För att minimera denna typ avkrävs riskerinformationskrävs informaöverlägsenhet bland annat genom en samlad lägesbild, tionsöverlägsenhet bland annat genom en samlad lägesbild, väl övade förband som kan genomföra beordrad verksamväl övade förband som kan genomföra beordrad verksamhet het samt att det finns yttäckande samband. samt att det finns yttäckande samband.

Vad gör SitaWare för dig?

För dig som är soldat betyder det att du, din gruppchef Vad gör SitaWare för dig? och plutonchef har en bättre lägesuppfattning och kan För dig som är soldat betyder det att du, din gruppchef och snabbare ge order och genomföra er uppgift med minshar en bättre lägesuppfattning och kan snabbakadplutonchef risk för felnavigeringar och vådabekämpningar efre ge order och genomföra er uppgift med minskad tersom ordrar och stridledning kan ges grafiskt. Din risk chefför och var vådabekämpningar ordrar och kanfelnavigeringar orientera dig om den där utlänskaeftersom skytteplutonen är grupperad, var skjutgränsen går för sidoplutonen i stridledning kan ges grafiskt. Din chef kan orienteraoch dig om vilket område våra helikoptrar opererar just nu. var den där utlänska skytteplutonen är grupperad, var skjutFörgränsen dig somgår är chef på kompani och och ibataljon ger SitaWare för sidoplutonen vilket område våra helidig möjligheten att få lägesbilden grafisk presenterad, koptrar opererar just nu. lägesbilden innerhåller positioner på fartyg, flyg och andig somenheter är chef på kompani och bataljon geruppgift. SitaWare draFör nationers som är relevanta för din dig möjligheten lägesbilden grafisk presenterad, Denna information att kanfåvidarebefordras till dina enheterläpositioner flyg och andra ochgesbilden gör att duinnerhåller är interoperabel ned på till fartyg, lägsta nivå. Dunationers som är brigadchef, i brigadstab eller annan enheter somarbetar är relevanta för din uppgift. Denna typinformation av stab harkan envidarebefordras samlad lägesbild på egna ochoch andra till dina enheter gör att organisationers förband, både interntionellt och natiodu är interoperabel ned till lägsta nivå. nellt vilket underlättar samordning av egna förband och Du som är brigadchef, arbetar i brigadstab eller annan typ samverkan med andra organisationer. av stab har en samlad lägesbild på egna och andra organisaförband, både interntionellt och nationelt- vilket unFörtioners mer information och kontaktupplysningar derlättar samordning av egna förband och samverkan med www.systematic.com andra organisationer.

Artilleri & Luftvärn

FULL INTEROPERABILITET

REDAN I DAG

C4I SOFTWARE

FRÅN HÖGKVARTER NER TILL ENSKILD SOLDAT www.systematic.com/redanidag

33


Norska Haerens Våpenskole för artilleri och luftvärn har tagit fram ett strategidokument för utveckling av understöd med sikte på år 2040. Exklusivt för Artilleri & Luftvärn ger överstelöjtnant Roy Bendiksen en kortfattad presentation av den framtida strategin. Artikeln är på redaktionens uppdrag översatt av reservofficeren överstelöjtnant Harry Ollinen. ”Traditionellt beskrivs markstridens komponenter som en kombination av ”command and control” (C2), manöver, eldunderstöd, underrättelser, skydd och logistik. Samtidigt vet vi att understödet inte får ses som isolerad företeelse utan som del inom ramen för kombinerade operationer med sjö- och flygstridskrafter och koordinerad med övriga resurser på landsidan.

Detta kallas operativt understöd och handlar om att knyta samman alla tillgängliga sensorer, C2 och övriga effektskapande åtgärder för att leverera eld för att stötta landoperationer. Ökningen av det operativa understödet kan ske genom förbättring av systemelement i form av plattformar, respektive systemintegration.

FAKTA K9 VIDAR Besättning: 5 personer  Räckvidd: 40 mil Vikt: 44 ton  Motoreffekt: 1000 hästkrafter Kaliber:155 mm/52  Ammunition: 44 skott i vagnen Räckvidd: 44 kilometer med basflödesgranat 34

Artilleri & Luftvärn

Foto: Jo Andreas Berg Rasen, Artilleriskolen, Norge

Norska armén satsar på bandgående artilleripjäs


Den första stora uppgraderingen av detta systemelement gäller hela det norska fältartilleriet. Norge har beställt 24 stycken K9 VIDAR och 6 stycken K10 ammunitionsersättningsfordon från koreanska HANWA Land Systems. Produktionen har startat, med första leverans av två K9 och ett K 10 i samband med Sankta Barbara-firandet 2018. Första batteriet är levererat och fältsatt under 2019 och till Brigad Nord/Artilleribataljonen året därpå. K9 VIDAR kommer genom sin räckvidd och eldhastighet att bidra till en avsevärd förbättring av eldkraft i jämförelse med dagens M109A3GNM. Automation, snabb responstid och eldhastighet bidrar till snabba möjligheter att genomföra uppdrag och möjligheter till flera elduppgifter. Förbättrat pansarskydd och snabb omgruppering av eldställningar kombinerat med god framkomlighet och hög marschhastighet ger en betydande förbättring av skyddet för skytt och manskap. Dessa förmågor tillsammans med ett uppgraderat eldledningssystem kommer att ge norska fältartilleriet större flexibilitet och handlingsfrihet på slagfältet.

Nytt korträckviddigt system Den andra stora uppgraderingen av systemelementen gäller förstärkning av luftvärnet. Förbandet blev uppsatt under 2017 som ett batteri i Brigad Nord/Artilleribataljonen. Systemet är en kombination av medellångt till långräckviddigt system - NASAMS, med AIM-120 AMRAAM robotar och två korträckviddiga system (SHORAD) med samma robotar som utnyttjas i det svenska nya luftvärnssystemet, IRIS-T. Batteriet med NASAMS är i operativt bruk medan SHORAD-systemet enligt planen ska vara i drift år 2022. Samtliga enheter ska vara förbandssatta år 2024. Norge planerar att köpa in ny artillerilokaliseringsradar under perioden 2021-2022. Konceptet bygger på en containerlösning som kan förflyttas med pansrade fordon. Idag finns det fyra kandidater för nytt artillerilokaliseringsradar.

Artilleri & Luftvärn

Man planlägger också inköp av ny artilleriammunition omkring 2023. Kravet är längre räckvidd, men också större möjligheter att bekämpa hårda mål. Av intresse är olika cargogranater liksom RAM-projektiler (rocket assisted projectiles och RAMJET). Ser vi längre fram planläggs för förstärkning av långräckviddigt markbaserade precisionssystem från och med 2028. Arbetet med att ta fram en konceptuell lösning har startat, bland annat genom tester av det system som det svenska försvaret också har visat intresse för, Ground launched small diameter bomb (GLSDB). Konceptet är intressant från ett precisionsperspektiv men också möjligheterna av att kraftsamla och skapa kombinerade effekter.

Systemintegration Systemintegration handlar om teknik-, processer- och relationen människa-maskin. För operativt understöd handlar teknisk interoperabilitet om att ha informationssystem som möjliggör C2 av sensorer och effekter- alltså hur vi planlägger och leder operationer. Det omfattar tre områden: 1. Deltagande i utvecklingen av Haerens sambandskoncept. 2. Aktivt deltagande i CD&F varvid vi ser på lösningar för framtiden. 3. Deltagande i standardiseringsprogram för funktionen, Artillery System Cooperation Activities (ASCA) och US Joint Staff Coordinated Implementation. Detta är viktigt eftersom det är här vi kan utöka det operativa understödet med de allierades sensorer- och effekter. När det gäller processer och relationen människa-maskin-interoperabilitet har här Haerens Våpenskole ett av sina viktigaste ansvarsområden. Att genom utbildning, träning och övning utveckla organisationen så att maximal effekt nås av materiella och tekniska lösningar och genom att skapa förståelse för styrkor och svagheter få en bättre förståelse för operationer, samt att vi skräddarsyr den förmågan i det mili-tära spelrummet.

35


Svenska artilleriet firar 225 år Det moderna svenska artilleriet fyller i år 225 år. Något som ska firas på orter som Boden och Kristianstad senare i år. Det var år 1636 som artilleriregementet organiserade. Alla dåvarande artillerienheter fördes 1649 samman till det gemensamma artilleriregementet. 1794 föddes det moderna artilleriet då Artilleriregementet delades upp i fyra regementen; Svea, Göta, Wendes och Finska Artilleriregementet. Artilleriet är ett gammalt och stolt truppslag. Om detta vittnar bland annat förbandets motto ”Ultima ratio regum - Konungars yttersta argument”. Från början omfattade Artilleriregementet det egentliga Sverige men kom 1641 att innefatta hela stormaktsväldet med fästningsartilleri i städer som Ivanogorod och Greifswald. Artilleriregementet var under denna tid förlagt i 50 garnisoner i hela stormaktssverige. Det var indelat i fyra brigader, Livbrigaden (bland annat Stockholm och Frösön) Göteborgsbrigaden (bland annat Göteborg och Karlstad), Skånska brigaden (bland annat Malmö och Jönköping) samt Finska Brigaden. Artilleriregementet organisation bestod på detta sätt i mer än 150 år.

Redan tidigt visade det sig att det var svårt att leda ett regemente med så stor geografisk utspridning. Därför förordades allt eftersom en uppdelning i flera artilleriregementen för att kunna verka över hela Sveriges yta.

Fyra regementen 1794 delades Artilleriregementet upp i fyra regementen; Svea Artilleriregemente (No1), Göta Artilleriregementet (No2), Wendes Artilleriregemente (No3) och Finska Artilleriregementet (No4). Denna uppdelning och organisation betraktas som det moderna svenska artilleriets födelse. Antalet förband och artilleripjäser har sedan dess ökats och minskats allt eftersom hot och ekonomi utvecklat sig. Här nedan finns exempel från senare tid.

Haubits 77-systemet var under nästa fyra decennier stommen i det svenska artilleriet.

36

Artilleri & Luftvärn


Bandkanonen levererades 1967 i totalt 26 exemplar och var huvudbeväpning för det norrländska divisionsartilleriet.

Artilleri under andra världskriget Namn

Typ

Antal

aktiv

10, 5 cm haubits M/40

Haubits

400

1937- ca 1990

15 cm haubits M/39

Haubits

?

1939- 1991

Kommentar

Artilleri under kalla kriget Haubits F

Haubits

196

1957-2000

Även känd som fransyskan, Nyttjades som brigadoch fördelnings artilleri. Sista förbandet utbildades på Gotland 1997/98 och ingick bland annat som brighaubbat på MekB 18

Bandkanon 1

Bandhaubits

26

1967-2003

Tillverkades för artilleri- divisionerna i Norrland, vid Bodens Artilleriregemente.

Haubits 77A

Haubits

220

1979-2000

Pjäserna ingick som artilleribataljoner i brigaderna, till del senare som fördelningsartilleri

Haubits 77B

Haubits

51

1990-2012

Exportversion av haub 77. Den sista pjäsen togs ur tjänst 2012. 48 st pjäser ”modifierades” till ARCHER

10, 5 cm haubits M/40

Haubits

400

1937- ca 1990

Ingick som artilleriförband (bataljonsartilleri) i mekaniserad och pansar- förband. Ingick även som artilleri i lokalförsvarsförband (haubitskompanier i lokalförsvaret, mm)

Summa:

Artilleri & Luftvärn

893 pjäser

Knappt 900 artilleripjäser.

37


Överst:En hel artilleribataljon ger eld under en av Bergslagens regementes slutövningar i trakten av Filipstad. Mitten:10,5 centimeters haubits modell 1940 kom i tjänst några år före andra världskrigets utbrott. Nederst: En artilleripjäs som åtskilliga värnpliktiga brottats med under långa övningar, haubits F eller mer känd som "fransyskan". Sista förbandet utbildades så sent som 1998 på Gotland.

Firas under Garnisonens dag För att kunna utveckla och använda ett modernt artilleri, har det dock hela tiden, som en viktig del, funnits kvalificerade utbildningar av artilleriofficerare och utveckling av nya artillerisystem. 2017 firade ArtSS 150 år som artilleriskjutskola. Det avses då den lite mer praktiska utbildningen på skjutskolor belägna på något av FM skjutfält. Skjutfältet och skjutskolan i Älvdalen kanske är det många av oss minns bäst. 2018 var det, som ett exempel på den kvalificerade artilleriofficersutbildningen, 200 år sedan generaltygmästaren Carl von Cardell startade högre artilleriläroverket på Marieberg, Kungsholmen i Stockholm. Högre artilleriläroverket utbildade initialt artilleriofficerare men utvecklades efterhand till att ta hand om andra tekniska truppslag och öppnades 1846 även för civila elever s.k. civilingenjörer. Firandet kommer bland annat att uppmärksammas i september med firande i Kristianstad av tidigare Wendes Artilleriregemente (A 3) och i Boden i samband med Garnisonens dag. Även under A 9:s högtidsmiddag i oktober kommer jubiléet att uppmärksammas.

38

Artilleri & Luftvärn


Defending the high North

IRIS-T SLM Ground Based Air Defence

www.diehl.com

Artilleri & Luftvärn

39


One Partner for all Missions

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena: Transportfordon ■ Bärgningsfordon ■ Reparations- och underhållsfordon ■ Stridsutrustning ■ Artilleri- och granatkastarammunition ■ Stridsvagnsammunition ■

Specialammunition ■ Stridsvagnar och stridsfordon ■ Indirekta eldsystem ■ Ledning och samband ■ Simulering och träningsutrustning ■ Logistiklösningar ■

För mer information: www.rheinmetall-defence.com 40

Artilleri & Luftvärn


Tips på sommarläsning:

Tidigare SBS-operatör Ant Middleton ger träffsäkra ledarskapstips Att känna en tillfredsställelse, till och med ren njutning av att få fyra av ett skott som skulle kunna vara direkt dödande. Är det ok eller är det rent av stötande? Svaret är naturligtvis olika beroende på vilken individ du är. Anthony ”Ant” Middleton, tidigare operatör inom brittiska specialstyrkan, Special Boat Service (SBS) berättar i sin biografi ”Förste man in – att leda i frontlinjen” (övers Öyvind Vågen) både engagerat, livfullt och stundtals gripande om hans erfarenheter som stridande soldat i bland annat Afghanistan. Många av Artlv-klubbens medlemmar har upplevt Afghanistan på plats och utsatts för likvärdiga faror som Middleton men frågan är om någon har varit i direkta eldstrider lika ofta som Middleton?

Lågmäld och naken skildring ”Förste man in” består av tio så kallade lektioner med ett definierat ledarskapstema. Några exempel är ”du måste inte vara ledare för att leda”, ”kraften i intelligent väntan” och inte minst den ”ultimata ledarskapslektionen”. Kan tyckas att Middleton tar i så att hans skinn vitnar men faktum är att denna bok är förvånansvärt lågmäld i sin ton och definitivt läsvärd. Inte minst med tanke på Middletons bakgrund som tämligen bortskämt medelklassbarn med en uppväxt på internatskolor och i Frankrike som ett mycket artigt barn. Allt detta tack vare ett arv från en avliden far i Middletons unga år. Kontrasten mellan dessa världar och första mötet med militära, blivande kollegor från olika engelska arbetarstäder med sin segregering och utsatta miljöer är slående och skildras både ärligt och naket. Artilleri & Luftvärn

För den generelle läsaren är Middleton mest känd som en av programledarna för BBC:s populära serie ”Elitstyrkans hemligheter”. Programmet går ut på att ett antal kandidater genomför samma utbildning som SAS-operatörer gör för bli godkända. Till slut står en av eleverna som segrare, ett slags militärt Robinson. Om tid finns över för lite sommarläsning rekommenderar redaktionen ”Förste man in – att leda i frontlinjen” varmt som en intressant och kanske för många, berikande läsning i sommarsoffan eller hängmattan. 41


Artilleri- och luftvärnsklubben Adress

Ordförande

Artilleri- och Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad

Öv Anders Svensson Luftvärnsregementet Halmstad 035-266 20 00

Kontaktperson: Överstelöjtnant Lars Mörrby, Försvarets Materielverk, Stockholm.

lars.morrby@fmv.se Tel: 08-782 54 11, 070-217 0216

Artilleri-Tidskrift Bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser Inom Europa Utom Europa

Vill du också läsa

”Förste man in”? Svara då på frågan om vilken ny befattning som överste Jonas Lotsne har efter sina år som chef för A 9? Maila ditt svar till: stefanbratt@tele2.se

300 kr per år 350 kr per år

Lösnummerpriser Enkelnummer Dubbel-/Temanummer

100 kr 150 kr

© 2019 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa. Scanna QR-koden så kommer du till webbsidan där tidigare nummer av Artilleri-Tidskrift finns publicerade i pdf-format. Eller besök www.artlvklubben.se

Du kan bli en av de lyckliga vinnarna. Redaktionen tackar NoNa Förlag för stödet med utlottningen.

42

Har du flyttat eller har ny adress? Du vet väl om att som medlem är det din skyldighet att anmäla ny adress om du vill fortsätta att få tidskriften och vara medlem i föreningen. Mejla eller ta kontakt med antingen sekreteraren (se kontaktuppgifter ovan) alternativt redaktören. Artilleri & Luftvärn


Artilleri & Luftvärn

43


Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO

ARCHER – MORE THAN A GUN

Mobility, Survivability, Effect and Endurance, Archer brings the indirect fire capability to an entirely new level.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.