Utvecklingen mot framtidens brigadluftvärnsförband

Major Bo Hansson, utvecklingschef vid Luftvärnets Stridsskola Hög tid att fortsätta utvecklingen mot framtidens brigadluftvärnsförband

När nu införande av luftvärnsbataljon 103/98 är i full gång är nästa steg för det svenska luftvärnet att fortsätta utvecklingen av framtidens luftvärn av divisions-, brigad- och bataljonsluftvärn för arméförbanden. Ett arbete som redan startat och kommer att accelerera från idag och framåt.

Dagens luftvärn för skydd av markstridskrafterna består av brigadluftvärn samt bataljonsluftvärn vid de mekaniserade bataljonerna. I arméns brigader ingår som interimslösning brigadluftvärnskompanier bestående av robot 70 och 90-enheter. Grundutbildning återstartar för dessa förband 2024. I pansar- och mekaniserade bataljoner ingår plutoner av luftvärnskanonvagn 90 med primär uppgift att skydda bataljonernas förband och verksamhet. På Gotland har P 18 försetts med luftvärnsenhet, robot 23 Bamse.

Bekymmersamt förmågegap

Avsaknaden av divisionsluftvärn samt det faktum att brigadluftvärnskompanierna inte uppfyller alla de krav som är adekvata mot morgondagens hotbild i en markoperation ger ett förmågegap. Vad är det då för luftvärn som behövs? Det beror på vilket typ av mål som skall bekämpas och när och var på stridsfältet det skall ske. Studien Luftvärn 2035 som nyligen är avslutad utgör ett viktigt underlag för pågående utveckling av det markbaserade luftvärnet (se även artikel om studien på annan plats i denna utgåva).

Exempel på förmågor Exempel på förmågor

Attacker mot funktioner

LZ

Målbekämpning på djupet

LZ Direkt understöd

Luftvärn skyddar

Rörlig Högrörlig

Trögrörlig

Bild: Peter Sehlin LvSSBild: Peter Sehlin LvSS

Utveckling av markbaserat luftvärn

Bild: Roger Åhfelt LvSS

Luftvärn med hög tillgänglighet

Initialt i skymningsläge behövs luftvärn, med hög tillgänglighet, för områdesförsvar och punktskydd av flera platser med operativ och strategisk betydelse för att hantera hot från kryssningsrobotar mot statiska och semistatiska mål. Med morgonen den 24 februari 2022 då ryska invasionen av Ukraina inleddes förstår var och en att kvalificerat luftvärn behövs på flera platser samtidigt. Samma luftvärn kan sedan användas för skydd av divisionen/brigadens verksamhet om konflikten går mot väpnat angrepp.

Luftvärnets Systemutvecklings Plan (LvSUP), som reviderades 2021, är ledstången för luftvärnets utveckling och framtid. Ett par punktsatser ur denna rörande arméluftvärn: • Bataljonsluftvärnet bör fortsätta utvecklas med samma rörlighet och skyddsnivå som understödda förband. • Brigad- och divisionsluftvärn bör ha likvärdiga förmåge krav avseende räckvidd och verkan för att kunna möta hoten inom divisionens område samt behöver liknande rörlighet och skyddsnivå som understödda förband. • Brigadluftvärnet bör ombeväpnas snarast i syfte att kunna möta dagens hotbild. • Beslut om att upprätta divisionsluftvärnsförband bör fattas snarast. • Brigadluftvärn och divisionsluftvärn har de förmågor rörande verkan och räckvidd som krävs för att skydda områden och objekt i gråzon. För att förbättra markoperationens förmåga till luftförsvar och tvinga en motståndare till taktikanpassning krävs införande och vidmakthållande av olika verkans- och sensorsystem som tillsammans bildar system av system för att uppnå robusthet, redundans, handlingsfrihet och förmåga till kraftsamling. Luftvärnssystem ska bestå av vapensystem som kompletterar varandra, kanon/robot och andra verkanssystem, olika typer av målsökare, olika höjdtäckning och räckvidder. Sensorer både passiva och aktiva med olika plattformslösningar. Den tekniska livslängden för luftvärnssystem är lång vilket gör att system efterhand behöver kunna uppgraderas när utvecklingen av lufthotet, vapen och plattformar, tar nya tekniska kliv.

Major Bo Hansson

grundutbildades som stridsledare för robot 70 på dåvarande Lv 4 i Malmö. Efter värnplikt och officersexamen fick han anställning vid Lv 4 och är i dag en av ett flertal officerare som valde att följa till Lv 6 i samband med Lv4:s nedläggning. Bo Hansson har jobbat med luftvärn under hela karriären. Han blev bataljonschef för 32.fördelningsluftvärnsbataljonen 1996 och har tjänstgjort som chef för luftvärnsfunktionen i tre olika brigadstaber. Sedan 2020 är han chef för LvSS utvecklingsavdelning.

Sensorers räckvidd avgörande

För att kunna falla i ledningsnivå på ett fragmenterat stridsfält är autonoma system med sensor och verkanssystem på samma plattform i eller i nära anslutning önskvärda för några av luftvärnssystemen. För att täcka den luftvolym som division och brigad har som operationsområde kommer räckvidd på sensorer och eldenheter samt terrängframkomlighet att vara avgörande för att säkerställa ett adekvat framtida luftförsvar på morgondagens stridsfält. Lägg tak på huset innan du inreder det för dyra pengar, annars är det risk att det regnar in!