Mikael Frisell

Chefen för FMV Armémateriel, Mikael Frisell: FMV jobbar hårt för att skapa en större och starkare armé

Det är bråda tider inom Försvarets Materielverk. Ökade försvarsanslag ökar också trycket för att FMV:s medarbetare ska leverera nya materielsystem till alla försvarsgrenar, inte minst armén. Exklusivt för Artilleri & Luftvärn ger chefen för Armémateriel, brigadgeneral Mikael Frisell, en bild om den aktuella situationen för armémateriel.

”Sedan Försvarsberedningens rapport, Värnkraft, presenterades för drygt ett år sedan har ett intensivt arbete med att utarbeta underlag och svara på remisser till Försvarsdepartementet genomförts både i Försvarsmakten och vid FMV som en viktig del inför kommande försvarsbeslut i höst. ”Värnkraft” utgör en historisk vändpunkt i svensk försvarspolitik. Det finns som jag uppfattar det ett brett politiskt stöd och samförstånd om att det krävs en större och modernare försvarsmakt. Försvarsanslaget behöver ökas och 2025 ligga på 1,5 procent av BNP. Anslagsnivån får dock inte stanna på 1,5 procent. Det långsiktiga målet måste fortsatt vara två procent av BNP år 2030.

Politisk satsning på armén Mycket arbete återstår dock innan det finns ett Försvarsbeslut på plats för perioden 2021-2025. I skrivande stund har måldatum för de politiska förhandlingarna precis flyttas fram till den 16 juni. Nästa steg är att Försvarsmakten och FMV får Regeringens planeringsanvisningar för utarbetande av ett kompletterande budgetunderlag. Det kompletterande underlaget blir viktigt inför regeringens fortsatta arbete med den kommande försvarspropositionen. Om vi idag lägger örat mot rälsen och lyssnar på vad som har kommit ut från den politiska dialogen och debatten kan vi dra slutsatsen att det finns en stark politisk vilja att satsa

– Armén ska bli större, starkare och modernare. Nu ska det levereras!

lite mer på armén tidigare i perioden än vad Försvarsmakten föreslagit i sitt underlag. Om det blir så återstår att se. Oavsett hur den slutliga avvägningen kommer att se ut konstaterar jag att det kommer välbehövliga substantiella tillskott på anskaffningsanslaget med krav på leverans av materiel och system i perioden.

Fördubbling av anslag För att ge lite siffror är anskaffningsanslaget som FMV har dispositionsrätt för i år (2020) cirka 15 miljarder SEK. Med dagens kända fakta kommer anslaget stegvis att ökas för att 2025 vara uppemot 30 miljarder kronor. Dessa tillskott är inte på något sätt tillräckliga vilket mycket tydligt framgått av ÖB:s underlag. Oavsett summan kommer det krävas ett omfattande och hårt arbete tillsammans med Försvarsmakten och industrin för att omhänderta en ökad produktion som kommer mycket snabbt. Tillväxt kräver ett förändrat mindset och en förändrad kultur hos alla inblandade. Tillsammans måste vi skapa planer över de åtgärder som leder till framtida leveranser och ekonomiska utfall och börja följa upp dessa på ett helt annat sätt än vad som görs idag. Det är något som nu prioriteras på FMV.

Prioriterade områden Arméns målbild är tydlig. Armén ska bli större, starkare och modernare! Målbilden brukar förenklat uttryckas 3+2+1 - tre brigader, två stridsgrupper och en divisionsledning. Vidare ska särskilt den indirekta bekämpningsförmågan och luftvärnsförmågan stärkas. För att tydliggöra utvecklingen och för att inrikta armén för väpnad strid mot en kvalificerad motståndare har arméchefen och jag tillsammans tagit fram prioriterade områden där det nu pågår och planeras för ytterligare anskaffningar.

Mikael Frisell flankerad av Luftvärnsregementets projektledare för Eldenhet 98-systemet, major Joakim Olsson (t.v) och ställföreträdande regementschefen, överstelöjtnant Thomas Wessman.

Områdena är: • Långräckviddig bekämpning • Nästa generations stridsvagn och stridsfordon • Markbaserat luftförsvar integrerat i det totala luftförsvaret • Förbättrad pansarvärnsförmåga • Sensorer • Ledningssystem • Signaturanpassningsåtgärder • Soldatens och gruppens beväpning • Bandvagnar och hjulfordon Redan idag pågår många stora och viktiga anskaffningar till armén. Vi har anskaffningen av 48 Archersystem, 40 granatkastarpansarbandvagn 90, renoveringen av stridsvagn 122 och stridsfordon 90, anskaffningen av ett nytt modernt granatgevär (M4) med ny ammunition, anskaffning av stora volymer fin- och grovkalibrig ammunition och inte minst ett helt nytt kort- och medellångräckviddigt luftvärn. Långsiktig investering Anskaffningen av en helt ny markbaserad luftvärnsförmåga bestående av Patriot (Luftvärnssystem 103) och Iris-T (Eldenhet 98) integrerat med ett ledningssystem och nya och uppdaterade sensorer i två luftvärnsbataljoner (103/98) med en bedömd livslängd på minst 30 år är en mycket stor och omfattande anskaffning. Det är en långsiktig investering som kommer bli en central del av Sveriges luftförsvar. Det är också ett system som vi kommer använda och vidmakthålla tillsammans med våra partners för en lång tid framöver och är således en mycket viktig säkerhetspolitisk investering i den transatlantiska länken. Om vi blickar framåt så finns det flera stora kommande anskaffningar i planen. För att nämna några så har vi anskaffningen av en helt ny eldhandvapenfamilj (eldhandvapen, skarpskyttegevär, prickskyttegevär och lätta understödsvapen) till armén och hela Försvarsmakten. Här finns det goda möjligheter till samarbete med bland annat Finland som vi för närvarande utreder. Inom området förbättrad pansarvärnsförmåga pågår förberedelser av anskaffning av en ny pansarvärnsrobot och utveckling av en ny pansarspränggranat till granatgeväret. Vi följer även tillsammans med USA utvecklingen av en styrd granat till Carl Gustaf-systemen (granatgevär/pansarskott). Vidare pågår förberedelser för en samanskaffning av splitterskyddade bandvagnar tillsammans med Tyskland, Storbritannien och Nederländerna under svensk ledning.

Viktig digitalisering Sist men definitivt inte minst ska digitaliseringen av armén påbörjas med införandet av ett nytt ledningsstödssystem vilket vi kunde läsa om i en utmärkt artikel i denna tidskrift tidigare i år. Digitaliseringen av armén är helt nödvändig om vi ska ha en relevant armé på stridsfältet framöver. Det är en mycket komplex och utmanande uppgift. Ledningsområdet har fått ta mycket ”stryk” under flera år med medvetna reduceringsbeslut och förskjutningar som tillslut har medfört att den övergripande planen inte längre

Brigadgeneral Mikael Frisell är chef för FMV Armémateriel och ansvarig för alla anskaffningar av materielsystem till armén och hemvärnet. Han kommer närmast från tjänsten som chef Norrbottens Regemente, I 19 och chef för Norra Militärregionen. Mikael Frisell är 54 år och tidigare landslagsskytt. Han gillar att träna och resa, särskilt till varma breddgrader för avslappning med sol och bad. Ett annat stort intresse är röda viner och i planen ligger en resa till Kaliforniens vingårdar.

hänger ihop. Med den tillförda ekonomin inom ledningsområdet planeras det nu för en bättre helhet samtidigt som det är en tydligare ansvarsfördelning där arméchefen har det övergripande ansvaret och kan på ett bättre sätt styra och inrikta utvecklingen. Beställningen från Försvarsmakten är på en högre systemnivå med ett helhetstänk i botten vilket är en förutsättning för att kunna lyckas med denna komplexa och viktiga uppgift. FMV:s uppgift är att leverera och införa förband med ett fungerande ledningsstödssystem stegvis och ordnat i armén och inte bara leverera radioapparater, datorer m.m. styckevis och delat.

Det blir ett och annat kontrakt som Mikael Frisell undertecknar när armén nu växer sakta men säkert. På bilden är det Saab Dynamics chef, Görgen Johansson (t.h) som är glad mottagare av FMV:s beställning. Foto: FMV

Bortom 2025? Vad händer bortom 2025? Inom luftvärnsområdet ser vi ett ökat behov av signaturanpassningsåtgärder med passiva sensorsystem, skenmål (både eldenheter och radarsystem) och maskering inom alla våglängder. Som en amerikansk kollega uttryckte det: ”If you emit, you will be hit and you will be killed!”. Jag ser också framför mig en fortsatt diskussion om luftvärnets tillväxt och utvecklingen av ett nytt brigadluftvärn och divisionsluftvärn. Inom det indirekta eldområdet behöver vi fortsatt prioritera utvecklingen av ett brigadartilleri och divisionsartilleri. Utveckling av eldrörsartilleri, raketartilleri eller markrobot är något vi behöver ta ställning till. Givetvis behövs det även förbättrade sensorer, eldledningssystem och ammunition (både verkan och räckvidd) om armén ska få en förbättrad långräckviddig bekämpningsförmåga. Vidare är behovet mycket stort att ersätta dagens stridsfordon och stridsvagnar under 2030-talet. Det är dags att redan nu påbörja planeringen i den riktningen. Här finns möjligheter till flera intressanta internationella samarbeten. Initiala kontakter är tagna. Sammanfattningsvis står vi inför en spännande tid och utmanande uppgifter. Målet är tydligt. Den materiella utvecklingen av armén ska fortsätta. Armén ska bli större, starkare och modernare! Nu ska det levereras!”