Håkan Hörstedt

Sensorförmågan – avgörande för framtidens strid mot luftmål Av olika skäl kunde inte i förra numret av Artilleri & Luftvärn i samband med temat om ledningsstödsystem en artikel om luftvärnets framtida ledningsförmåga införas. Den publiceras istället nu och har skrivits av Luftvärnets Stridsskolas chef, överstelöjtnant Håkan Hörstedt.

”Tiden då man med stor sannolikhet, på gränsen till visshet, kunde utesluta att den svarta pricken i horisontet var ett eget flygplan och därmed kunde beordra ”robot eld”, är med all säkerhet förbi. Framtidens strid mot luftmål med korta stridsförlopp och därmed korta reaktionstider kräver moderna robotsystem med väl fungerande sensorer- och ledningssystem och en helt annan metod för samordning av striden. Sensorerna har i detta fall en mycket viktig om inte avgörande betydelse för stridens utgång. Informationen från sensorerna, och ledningssystemet, syftar till att eldenheterna ska kunna komma till verkan genom att ge en relevant förvarning och leverera noggranna måldata. En väl fungerande sensortaktik är också en förutsättning för överlevnad och kan till och med bidra till att vilseleda motståndaren.

Luftvärnets luftstridsnätverk Själv är bäste dräng, skulle man kunna säga. För att veta, att man väl kan använda sina vapensystem och att de har noggrann och korrekt måldata vid rätt tillfälle måste man som förbandschef också äga och ha handlingsfrihet med lednings- och sensorresurserna. Sensorerna måste vara en mix av inte bara radarstationer på olika frekvensband, för att göra signalmiljön komplex för motståndaren, utan också bestå av en blandning av aktiva och passiva system. För att säkerställa en något så när heltäckande luftlägesbild bör en del sensorer vara mindre och lättrörliga för att kunna flyttas dit där de bäst behövs. Antennerna bör vara sådana att de kan lyftas upp över trädtopparna för att inte motståndaren ska kunna smita in där vi minst anar. För att kunna fylla luftstridsnätverket med adekvat målinformation får inte antalet sensorer vara en begränsning.

En form av molntjänster Verkans-, sensor- och ledningsenheter sitter ihop i ett luftstridsnätverk. Detta nätverk fungerar som en molntjänst där alla enheter kan ansluta. Detta säkerställer att rätt och nödvändig information, och samma information, finns på alla enheter och framför allt längst ute på de enheter som ska genomföra striden. Molntjänsten gör det också möljligt att glida på ledningsskalan från centralstyrning till att alla mandat är utdelegerade. Vid behov kan lokala moln skapas vilka i sin tur kan ansluta till varandra. Varför utveckla egna ledningssystem när det finns färdiga på marknaden? Det är viktigt att äga och att ha koll på sitt eget stridsledningssystem. Äger staten ledningssystemet kan man själv styra över vidarutvecklingen och anpassningen av systemet, och de meddelanden som kan och ska överföras mellan enheter, för att passa i framtiden. I förlängningen handlar detta även om att kunna hantera cyberhotet genom att ha tillräcklig insyn i ledningssystemet.

Skjuter längre Förmågan att kunna bekämpa mål med luftvärn på längre avstånd och högre höjd ger luftvärnet ett större avtryck i luftförsvaret. Detta ger också möjlighet och ställer krav på en högre grad på samordning i luftförsvaret. I förlängningen innbär detta att man kan projicera förmågan på ett helt annat sätt där den behövs än med luftvärn med kortare räckvidd. Denna samordning ger högre chef större handlingsfrihet och möjlighet att skapa lokal luftöverlägesenhet. För att uppnå detta måste metoder för att samordna striden i luften mellan jaktflyg och luftvärnsförband utvecklas. En sådan samordning syftande till att nå en högre effekt kräver också en fungerande sensorkedja och ett väl fungerande stridsledningssystem. För att skapa tillräcklig förvarning till bland annat luftvärnsförbanden, skulle en flygande spaningsradar eller annan sensorplattform, kunna skicka måldata in i stridsledningssystemet. Detta innebär att ett mål bör kunna upptäckas på i alla fall 250 kilometers avstånd från radarantennen. För att upptäcka ett mål på 50 meters höjd och cirka 25 mil från sensorn, enbart med hänsyn till jordkrökningen, måste sensorplattformen komma upp på en höjd av cirka tre kilometer. Slutsatsen av detta är att enbart markbaserade radarsystem inte är tillräckliga för att nå full effekt. Till detta kan läggas behov av att ge tillräckligt god förvarning för att bekämpa ballistiska missiler. Vilket ställer ytterligare krav på den fasta sensorkedjan, vilket också berörs av Martins Bergstrands artikel i det senaste numret. Luftvärnet välkomnar den modernisering av sensorkedjan som Bergstrand beskriver i sin artikel.

Tillsammans Luftförsvar är inget som ett förband eller ett truppslag löser på egen hand. Luftförsvar är något som flygvapnet, armén och marinen utför tillsammans och även tillsammans med andra nationer om så krävs. För att detta ska fungera krävs att det finns en fungerande infrastruktur, tekniska lösningar och väl etablerade metoder och procedurer. Överstelöjtnant Håkan Hörstedt

inledde sin militära karriär med värnplikt vid Lv 4 i Ystad. Sedan 1996 är hans hemmaförband Lv 6 i Halmstad. Håkan Hörstedt har gedigen erfarenhet av robotluftvärn främst från robot 70- och 90- systemen. Efter att ha slutfört Försvarshögskolans tekniska chefsprogram arbetade han i drygt tre år på Högkvarteret som materielansvarig för luftvärnssystem. Därefter utsågs han till chef för 62:a luftvärnsbataljonen och tjänstgör nu sedan knappt fyra år tillbaka som chef för Luftvärnets Stridsskola. Håkan är en hängiven cyklist och tränar så snart tid medges landsvägscykling.

Idealt vore att kunna utbyta måldata mellan Försvarsmaktens olika radarstationer, exempelvis med en ny multifunktionsradar som Mattias Hansson skriver om i Artilleri & Luftvärn nr 1 2020. Luftvärnets och artilleriets radarstationer är konfigurerade så att de kan ersätta varandra med att spana efter artillerigranater eller efter flygplan vid behov och skicka in måldata i varandras nätverk.

För få radarstationer? Faran med detta är att vi får för få radarstationer och att vi gör det enklare för motståndaren ur ett telekrigsperspektiv. En annan fara kan vara att när förbandschefen vill ha handlingsfrihet med sin radar ”så gör den annat”. En fråga som dyker upp är då vem har rätt att omgruppera eller beordra sändning med en gemensam radar. Gärna likadana radarstationer, då det finns flera rationaliseringsvinster med detta men risken att använda samma radarstationer bör övervägas innan allt för stora vinster intecknas. En av delarna som gör detta möjligt är ett modernt fast sensorsystem; redundant, uthålligt och som kan fungera i såväl fred som kris och krig. Ur sensorsystemet kommer information som hanteras i ett stridsledningssystem och som kan spridas genom exempelvis genom Länk 16. För att knyta

Sensorinformation i alla dessa former är av vital betydelse för framtidens strid mot luftmål. Bilden visar en ögonblicksbild från en av Luftvärnets viktigaste sensorer, UndE23. Till höger en av de första bilderna från den nya Luftvärnscentralen som kommer att utgöra kärnan i luftvärnsbataljonens ledningsförmåga. Foto: Carl Eberstein

ihop de olika enheterna nationellt och internationellt fungerar Länk 16 alldeles utmärkt. Länk 16 är ett system för att utbyta bland annat luftlägesinformation mellan olika enheter, exempelvis stridsflygplan.

Länk 16 en del av lösningen För markförband brukar det användas från bataljonsnivå eller motsvarande och uppåt. Det är också möjligt för luftvärnsförbanden att skicka in målinformation från egna sensorer in i Länk 16 så att andra kan ta del av luftläget. Länk 16 ger just förvarning och en överblick över luftläget. För att utbyta måldata mellan luftvärnsförband som inte kan ingå i vårt nationella luftstridsnätverk är en variant på Länk 16 lösningen, Denna lösning benämns Joint Range Extension Application Protokoll, version C (J-REAP C) och fungerar med samma informationsutbyte som Länk 16 men med en högre uppdateringshastighet och överförs inte via radion utan via fiberkabel till sidordnat förband. JREAP-C fungerar också alldeles utmärkt inom luftvärnsbataljonen för att integrera Patriotsystemets ledningsnätverk med vårt eget nationella luftstridsnätverk. Till skillnad från vårt eget luftstridsnätverk har vi inte lika lätt att påverka utvecklingen av Länk 16 och JREAP-C.

Samordnat ansvar Luftlägesinformationen är inte bara viktig för enheter som ingår i luftförsvaret. På nationell nivå finns behov av att förse även andra förband och enheter med luftlägesinformation, exempelvis mekaniserade bataljoner, brigadledningar och civila ledningsstaber. För detta används idag FM Broadcast som är både billigare och enklare att hantera bland annat tack vara den lägre sekretessnivån. Behoven och komponenterna är många och vi är en god bit på väg att lyckas. Här gäller det att få kuggarna i kugghjulen att greppa i varandra. Allt kan inte ske samtidigt men varje steg på vägen som leder mot målet är viktigt. Att hålla ihop detta, få det att fungera och samordna all teknik är något som FMV, Försvarsmakten och försvarsindustrin måste ta ansvar för tillsammans.

Full interoperabilitet - redan i dag

Vilken betydelse har en samlad nationell och internatio Full interoperabilitet - redan i dag -

nell lägesbild för dig i Försvarmakten? Vilken betydelse har en samlad nationell och internationell Det försämrande säkhershetspolitiska läget i Östersjöom- rådet har resulterat i att NATO har stående insatsförband i Baltikum, Försvarsmakten har fått uppdrag att placera enhe- lägesbild för dig i Försvarmakten? Det försämrande säk- hershetspolitiska läget i Östersjöområdet har resulterat i att NATO har stående insatsförband i Baltikum, Försvars- makten har fått uppdrag att placera enheter på Gotland ter på Gotland och att genomföra större internationella öv- och att genomföra större internationella övningar. Mäng- ningar. Mängden förband som uppträder i området har ökat den förband som uppträder i området har ökat markant markant det sista året,och med detta ökar risken för medvet det sista året, och med detta ökar risken för medvetna och - na och omedvetna incidenter, både nationellt och internati omedvetna incidenter, både nationellt och internationellt. - onellt. För att minimera denna typ av risker krävs informa För att minimera denna typ av risker krävs informations- tionsöverlägsenhet bland annat genom en samlad lägesbild, väl övade förband som kan genomföra beordrad verksamhet överlägsenhet bland annat genom en samlad lägesbild, väl övade förband som kan genomföra beordrad verksam- het samt att det finns yttäckande samband. samt att det finns yttäckande samband.

Vad gör SitaWare för dig?

Vad gör SitaWare för dig? För dig som är soldat betyder det att du, din gruppchef och För dig som är soldat betyder det att du, din gruppchef och plutonchef har en bättre lägesuppfattning och kan snabbare ge order och genomföra er uppgift med mins- plutonchef har en bättre lägesuppfattning och kan snabba kad risk för felnavigeringar och vådabekämpningar ef- - re ge order och genomföra er uppgift med minskad risk för tersom ordrar och stridledning kan ges grafiskt. Din chef felnavigeringar och vådabekämpningar eftersom ordrar och kan orientera dig om var den där utlänska skytteplutonen stridledning kan ges grafiskt. Din chef kan orientera dig om är grupperad, var skjutgränsen går för sidoplutonen och i var den där utlänska skytteplutonen är grupperad, var skjutvilket område våra helikoptrar opererar just nu. gränsen går för sidoplutonen och i vilket område våra heli koptrar opererar just nu. För dig som är chef på kompani och bataljon ger SitaWare dig möjligheten att få lägesbilden grafisk presenterad, lägesbilden innerhåller positioner på fartyg, flyg och an- För dig som är chef på kompani och bataljon ger SitaWare dra nationers enheter som är relevanta för din uppgift. dig möjligheten att få lägesbilden grafisk presenterad, lä Denna information kan vidarebefordras till dina enheter - gesbilden innerhåller positioner på fartyg, flyg och andra och gör att du är interoperabel ned till lägsta nivå. nationers enheter som är relevanta för din uppgift. Denna Du som är brigadchef, arbetar i brigadstab eller annan information kan vidarebefordras till dina enheter och gör att typ av stab har en samlad lägesbild på egna och andra du är interoperabel ned till lägsta nivå. Du som är brigadchef, arbetar i brigadstab eller annan typ av stab har en samlad lägesbild på egna och andra organisa- organisationers förband, både interntionellt och natio- nellt vilket underlättar samordning av egna förband och samverkan med andra organisationer. tioners förband, både interntionellt och nationelt För mer information och kontaktupplysningar - vilket un- derlättar samordning av egna förband och samverkan med www.systematic.com andra organisationer.

FULL INTEROPERABILITET REDAN I DAG

C 4 I SOFTWARE

FRÅN HÖGKVARTER NER TILL ENSKILD SOLDAT

www.systematic.com/redanidag