9 minute read
Porträtt av nyblivna generalmajoren Laura Swaan Wrede
Laura Swaan Wrede Först inom luftvärnet att vara ställföreträdande arméchef
Hon har en förkärlek till att lära sig språk, har varit adjutant till kronprinsessan Victoria och chef för landets största arméförband, Livgardet. För två år sedan utsågs Laura Swaan Wrede att bli första luftvärnaren som leder den svenska armén.
Advertisement
Den 31 mars år 2020 är en historisk dag inom såväl den svenska armén som luftvärnet. Då befordrades överste Laura Swaan Wrede till brigadgeneral och fick befattningen ställföreträdande arméchef. En position som ingen svensk officer med bakgrund inom luftvärnet tidigare haft, och som definitivt ingen kvinnlig officer har varit i närheten av att inneha. Men könsdiskussion om manligt eller kvinnligt ledarskap som officer är Laura Swaan Wrede innerligt trött på att höra: – Jag har nu varit hög chef inom Försvarsmakten i ett antal år och jag är fortfarande lika förvånad över att det är sådan stor fokus på mitt kön. Jag går inte runt och tänker att jag är ett föredöme på grund av mitt kön som kvinna. Jag vill vara ett föredöme för att jag har en viss kompetens och erfarenhet som jag kan dela med mig av. Jag kan tycka att vi inte har kommit så långt som vi borde i genusdiskussion eftersom det fortfarande är sådant fokus på mig som kvinna, säger Laura Swaan Wrede.
Händelserika år
Nu har hon haft befattningen som ställföreträdande arméchef i drygt två år och det har, minst sagt, varit händelserika år. Ett krig pågår i Europa och inte särskilt lång från svenska gränsen, en pandemi har gått hårt åt vissa länders befolkning, ett Natomedlemskap stod före valrörelsen högt upp på den politiska dagordningen och den svenska armén växer så det knakar: – Mycket att göra? – Ja, uppgifter att lösa saknas absolut inte men jag är en person som gillar att arbeta. Just nu ger det också en stor tillfredsställelse att få jobba med tillväxt och personal som är positiv till den framtida utvecklingen av armén som vapengren. Men, det gäller också att vi levererar enligt de beslut som vår uppdragsgivare, den svenska riksdagen, har beställt utifrån förutsättningen att anslagsökning som är utlovad också infrias från politiken.
– Hur ser du på utmaningen med att få tillräckligt med personal, officerare som soldater, för att klara av tillväxttakten? – Vi måste se till att de personalkategorier som vi har att tillgå används på ett klokt, flexibelt och effektivt sätt. Ett exempel är bland annat återetableringen av I 13 där vi idag har personal som både arbetar med att stötta den befintliga hemvärnsgruppen samtidigt som de stöttar etableringsarbetet som är i sin linda. Jag vill inte att vi ska börja tala i termer av ”vi och de”. Vi måste lyfta blicken och varje regementschef ska inte bara titta på sin organisationsenhet (OrgE) utan se till helheten inom respektive garnison eller ort. Vi kanske också kan utnyttja vissa tidvisa anställda i detta arbete och inte minst attrahera tidigare anställda officerare att återvända till armén. Personalförsörjningen är helt klart en utmaning, säger brigadgeneral Wrede och tillägger att ska tillväxten lösas enligt gällande plan måste dagens personalbrist tas bort.
Först ställföreträdande arméchef och nu sedan 30 september nyutnämnd Rikshemvärnschef. Laura Swaan Wredes karriär har ännu inte nått toppen.
– Vi ska heller inte glömma bort vikten av att skapa en bra utbildning för de värnpliktiga så att även denna kategori av personal känner sig välkommen till Försvarsmakten och ser armén som en framtida arbetsplats.
Mot en fjärde brigad
– Hur ser du på ditt uppdrag som ställföreträdande arméchef? – Det är definitivt ett viktigt uppdrag då jag och arméchefen ska föra armén mot framtiden. Arméchefen har också enträget arbetat med att foga samman armén till en helhet och skapa förståelse såväl internt som externt för målet med en armé bestående av tre brigader. Ny går vi också med raska steg mot en fjärde brigad. – Hur är uppdelningen i arbetsuppgifter mellan dig och arméchefen? – Mycket jämlik. Arméchefen och jag delar lika på alla uppgifter. När möjligheten öppnades för kvinnor att genomföra frivillig värnplikt blev Laura en av de första att söka och blev antagen.
Luftvärnet lockade
– Det var luftvärnet som lockade mig. Och på Lv 7 var de också mycket framsynta och gjorde ingen stor sak av det kom ett gäng tjejer till förbandet. Vi som gjorde lumpen samtidigt träffas än idag och snackar gamla minnen. Vi är också ett gäng som fortfarande är aktiva inom Försvarsmakten som Catharina Schön-Niklasson, Anneli Vesterholm och Susanne Brorsson.
Those were the days. Laura Swaan Wrede blickar tillbaka till värnplikten som hon och några kvinnor var de första att göra i armén med placering på dåvarande Lv 7 i Luleå. Bild t h: General Swaan har landat i Afghanistan för en av många genomförda utlandsmissioner.
– Vad är det som tilltalar dig med officersyrket? – Jag tycker om att ha ett varierat arbete och jag gillar att vistas i skog och mark. Jag tycker om att arbeta med människor och att hantera utmaningar. Ett officersyrke som är en mix av dessa beståndsdelar är helt optimalt för min del. Att vara chef för Livgardet var en helt otrolig tid och just den omfattande spännvidd som finns på Livgardet, med allt från hund- och musikenhet till säkerhetsbataljon, passade mig som hand i handske. En fantastisk kul del av min yrkeskarriär.
Praodagar föddes det militära intresset
Laura Swaan Wrede är uppvuxen i Småland och speedwayfästet Målilla. Pappa var egen företagare och mamma ekonom.
– Har du haft en tydlig ambition att göra karriär inom det militära? – Svårt att svara på. Jag vet att jag sa när jag var tolv år att jag skulle bli officer. Vart detta kom ifrån vet jag inte, men så var det. När jag sedan kom till punkten för att göra prao i skolan fick jag beskedet från studievägledaren att ”militären tar inte emot tjejer”. Ett besked som jag inte var nöjd med utan jag tog saken i egna händer och ringde själv till I 12 i Eksjö. En framsynt överstelöjtnant som hette Inge Werner tog mig på allvar och erbjöd mig att få sova ett par nätter på regementet. Jag fick ett eget rum på sjukan. Där och då, 1980, när inte ens möjligheten fanns för kvinnor att göra värnplikt, föddes med stor sannolikhet mitt intresse att bli officer. Jag brevväxlade med Inge ända fram till hans död för något år sedan och han sa till mig under min prao; ” jag tror att du kommer att vara en av våra framtida officerare. När du tar din examen på Karlberg kommer jag att vara på plats”. Och det var han. Vilken härlig kollega.
Skör balansgång
– Hur ser du på ledarskapet och dess utveckling inom armén. Det har framkommit uppgifter om att det finns en dold, mindre positiv kultur på vissa förband där kränkningar och ovälkommet beteende förekommer trots en tydlig värdegrund? – Som chef är du chef här och nu. Du fattar ditt beslut baserat på den fakta och information som du har tillgänglig just den stunden. Då gäller det att du har en stor tilltro till denna medarbetare och jag har alltid sagt att jag som förbandschef ska ”älska mina soldater”. Du måste vara mån om soldaternas väl och ve vilket innebär en tydlighet och rakhet i ditt sätt att agera, vilket också är en skör balansgång till att inte bli bufflig eller rent av olämplig som ledare. Samtidigt måste du våga vara obekväm och våga fatta mindre populära beslut, vilket du kommer att tvingas att göra i någon situation.
– Det finns vissa som hävdar att rollen som general blivit mer och mer politisk. Ser du några tecken på att så är fallet? – Jag håller inte med. Visst, det vore anarki om vi skulle ta egna beslut som inte stämmer överens med vad uppdragsgivaren har beordrat oss att göra men det innebär inte att vi som arméns främsta företrädare per automatik säger ja och amen till det som våra chefer eller andra beslutsfattare framför. I detta hänseende tycker jag att arméchefens enträgna arbete med att förklara sin plan för armén i form av devisen ”3-2-1”, som nu är 4+1+1, varit mycket tydlig. Men, balansgången att vara lojal mot uppdragsgivarens beslut och de uppfattningar som skulle kunna finnas hos personalen eller Försvarsmaktens ledning kan i vissa lägen vara svår. Jag tycker att vi har ett öppet och transparent debattklimat inom armén.
Din chef, arméchefen Karl Engelbrektson tog i slutet av förra året emot den första eldenheten av luftvärnssystem 103 Patriot från FMV. Vilken känsla har du när Sverige genomför en sådan markant förmågehöjning av luftvärnet? – Naturligtvis är det en fantastisk känsla och insikt att Sverige nu fått ett luftvärnssystem som tillhör de bästa i världen. Som utbildad på kanonsystemet 40/48, som vi då tyckte var mycket bra är naturligtvis utvecklingen som att flyga till Mars. Anskaffningen av 103-systemet är av stor vikt för hela Försvarsmakten. – Jag vill också hävda att införandet av Patriot också medfört att armén och flygvapnet nu kommer varandra ännu närmare i och med att vi båda har ett ansvar för att bedriva luftförsvar på ett effektivt sätt. Som luftvärnare när vi varit basnära och övat har jag aldrig känt att det funnits ett motstånd från flyget till vår verksamhet utan jag har alltid känt ett välkomnande som resulterat i en bra samverkan.
Talar flera språk
Ett av generalens stora intressen som hon också haft stor glädje av i yrket är språk. Hon pratar utan problem ett antal språk, däribland finska. – Ja, jag har en förmåga att lära mig språk snabbt vilket också är värdefullt med tanke på den ökande andelen övningar och samarbete med andra länder. Jag gillar också att vara ute i insatser och arbeta vilket fört mig till bland annat Mellanöstern i några år.
Ett uppdrag som hon avslutade vid årsskiftet och som bland annat medfört att hon tilldelats utmärkelsen Serafimerorden av åttonde storlek, var personlig adjutant åt hennes kungliga höghet, kronprinsessan Victoria. – Jag kommer inte att kommentera detta uppdrag mer än att det för mig varit en mycket stor ära att få arbeta i det svenska kungahuset. Jag har haft förmånen att lära mig hur nationen Sverige fungerar och leds. Jag har träffat många höga befattningshavare och även kunnat delta i vissa samtal så visst har det givit mig en personlig inblick i världspolitik och utveckling. Det har varit mycket givande år.
De personliga hälsningarna från det svenska kungahuset och andra utmärkelser har en hedersplats. Till höger diplomet som stipulerar att Laura Swaan Wrede av HKH kung Carl Gustaf förärats Serafimerorden av 8:e storleken.
Fotnot: I samband med slutförandet av denna tidskrift meddelades att Laura Swaan Wrede utsetts till rikshemvärnschef och hon lämnade sin befattning som ställföreträdande arméchef den 30 september. Samtidigt befodrades hon till generalmajor. Till ny ställföreträdande arméchef har utsetts en annan välkänd luftvärnare, överste Anders Svensson som också befordras till brigadgeneral. Artilleri & Luftvärn ber att få gratulera båda till befordringarna.
