Nystart för Luftvärnsmuseet i Norrtälje

Visste du att det finns ett luftvärnsmuseum i Norrtälje? Ett gäng entusiaster arbetar med att utveckla detta museum och en av dessa är John Fürstenbach. Ett museum som nu efter pandemin hoppas få en nystart. Ett givet besök för den sanne luftvärnaren.

“Norrtälje luftvärnsmuseum ska beskriva luftvärnets utveckling och system samt tidigare Roslagens Luftvärnsregemente, Lv 3:s verksamhet i Stockholm och Norrtälje. En beskrivning som idag sker med modeller, bilder, texter och materiel som samlats in under Lv 3:s verksamhet och som deponerats av bland andra Armémuseum.

Svensk luftvärnsteknik

Armémuseums luftvärnssamlingar är koncentrerade till Halmstad och Luftvärnsmuseet vid Skedala Hed. Där finns (i stort sett) all historisk luftvärnsmateriel. Norrtälje Luftvärnsmuseum ingår inte i Sveriges Militärhistoriska Arv (SMHA). Det har en kompletterande profil given av att vara ett arbetsplatsmuseum med tema Lv 3 och svensk luftvärnsteknik. Här visas arbetsplatsernas, luftvärnets och hotbildens utveckling från 1940-talet fram till 2000. Lv3 verksamhet inleddes 1939 när detachementet till A10S lokaliserades till före detta Göta livgardes kaserner i Stockholm. A10S blev 1941 A 11 och 1942 Lv 3, Stockholms luftvärnsregemente. Från våren 1952 flyttade Stockholms luftvärnsregemente till Norrtälje. 1957 blev namnet Roslagens luftvärnsregemente. Efter 2000 avvecklades Lv 3 och de andra myndigheterna i Norrtälje Garnison. Kasernområdet är nu delvis kulturminnesskyddat och fyllt av annan verksamhet.

Uppbyggnad av museet

I början av 1990-talet började man bygga upp ett museum inne på Lv 3. Museet invigdes 1995 och överlevde inom Kamratföreningen efter regementsnedläggningen 2000. Nu drivs det som en ideell förening med ett 60-tal medlemmar. Syftet är att med stöd av samlingarna visa hotbilden och dess växelspel med luftvärnets system av system.

Personalen består av ett tiotal tidigare officerare vid Lv 3. De har erfarenhet av systemen inom lvbat 48, RBS 70 och RBS 90 och av flera materielutvecklingsprojekt i slutet av 1900-talet. Därigenom finns en samlad kompetens rörande utvecklingen av luftvärnet, dess vapensystem och övrig materiel från 1960-talet och fram till de senaste anskaffningarna. Utöver visningsverksamheten har museet en roll som kunskapsbank och gör mindre utredningar med utgångspunkt i samlingarna. Det kan röra allt från luftvärnsställningar i Stockholmsområdet till materielbilder och strid mot luftmål under beredskapstiden.

Försökskontor för robot 365

Den byggnad som varit kontor för försöken med rb 365 och därefter för den tekniska avdelningen rymmer museets huvuddel. För varje årtionde finns rum som å ena sidan med kontorsmiljöer speglar den civila teknikutvecklingen och å den andra bilder, modeller och materiel som belyser den tidens luftvärn. I bokhyllorna finns reglementen och exempel på personlig utrustning och övrig materiel. I källaren visas rb 70, 20 mm lvakan m/40-70 och 40 mm lvakan m/36 med korrektör. I biblioteket finns försvarsmaktsgemensamma skrifter och relevant militärhistorisk litteratur. I det som var klargöringshallen för rb 365 finns tyngre lv-materiel bland annat en 40 mm lvakan m/48 DIRSI, strålkastare m/37, centralinstrument m/ä, 8 cm lvkan m/40H, cig 790 och lvrobotvagn 701 samt ett diorama över en grupperad ciglv-pluton 760. Det pågår ett ständigt förbättrings- och utvecklingsarbete av de fysiska utställningarna. Nästa steg är att göra den information som finns i museet lätt tillgänglig i en framtid när kunskapen om kanonluftvärnet är på väg att dö ut. Museet får idag stöd av Norrtälje kommun och Luftvärnsförbundet. I övrigt finansieras verksamheten av medlems- och entréavgifter samt bidrag från enskilda personer. Vi välkomnar naturligtvis fler luftvärnsintresserade som medlemmar och stödjare till vår verksamhet.”

Norrtälje Luftvärnsmuseum invigdes 1995.

Både liten som stor kan hitta intressanta föremål att studera.

Museet har som profil att vara ett arbetsplatsmuseum med tema Lv 3 och svensk luftvärnsteknik. Här visas arbetsplatsernas, luftvärnets och hotbildens utveckling från 1940talet fram till 2000.