Utmaningar för Försvarsmaktens utbildningssystem

Överste Fredrik Zetterberg, chef för MHS Halmstad Behoven av nya officerare utmanar Försvarsmaktens utbildningssystem

Inom en tioårsperiod ska dagens Försvarsmakt nästan ha fördubblats vad gäller den totala personalnumerären. En ökning som ställer krav på nuvarande skolsystem. Ett system som enligt luftvärnaren och nye chefen för Militärhögskolan i Halmstad, överste Fredrik Zetterberg, nu måste leverera för att matcha det ökade behovet av nya officerare.

”Försvarsmakten ska tillväxa. Inom en tioårsperiod ska den totala personaltillgången (utom personalreserv) öka från dagens 66 300 till 105 700 individer år 20321. Ökningen kommer ske inom alla personalkategorier men främst av värnpliktiga, från dagens 15 000 till 44 000. Övriga personalkategorier kommer också öka, vilket redan idag är en utmaning för Försvarsmaktens utbildningssystem. Med denna artikel vill jag beskriva Försvarsmaktens utbildningssystem med fokus på Försvarshögskolans officersprogram (OP) samt Försvarsmaktens grundläggande officersutbildning (GOU) samt de utmaningar som finns och följer av Försvarsmaktens tillväxt.

Utbildningssystemet

Försvarsmaktens utbildningssystem (se bild) består av ett antal komponenter som syftar till att kompetensutveckla både individer och förband. Kompetensutvecklingen består av grundläggande utbildning i syfte att grundutbilda till soldat- och officersyrkena samt vidareutbildningar för anställd personal. Vidareutveckling av personal kan ske på olika sätt, internt inom Försvarsmakten och externt vid exempelvis Försvarshögskolan eller andra utbildningsinstitutioner. Nedan beskriver jag i mycket övergripande ordalag Försvarshögskolans officersprogram (OP), särskild officersutbildning (SOFU) samt Försvarsmaktens grundläggande officersutbildning (GOU) där SOU, FFU, ROU och AROU ingår.

Officersprogrammet (OP)

OP är en treårig högskoleutbildning som leder till en akademisk officersexamen (en yrkesexamen) om 180 högskolepoäng. Programmet har krigsvetenskaplig, nautisk eller militärteknisk inriktning. OP ger behörighet för anställning som yrkesofficer i Försvarsmakten. För att bli antagen till OP krävs grundläggande högskolebehörighet och godkänd grundutbildning med värnplikt (eller motsvarande militär utbildning). Under utbildningen läser man ett år på någon av Försvarsmaktens skolor och centrum på en verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Försvarsmaktens nuvarande utbildningssystem.

Överste Fredrik Zetterberg tar emot blivande reservofficerare i samband med sommarens inryckning. Foto: Sofia Svensson, MHS Halmstad.

Man kan välja antingen markstrid, indirekt bekämpning, fältarbete, luftvärn, CBRN, ledningssystem mark eller luft, försörjning, säkerhetsförband, militärteknik mark eller luft, amfibie, nautik eller luftbevakning, som särskild inriktning.

Specialistofficersutbildning (SOU)

SOU är tre terminer lång och vissa inriktningar fortsätter ytterligare någon eller flera terminer efter examen. Utbildningen genomförs med fokus på den expertisroll som krävs av en specialistofficer samt rollen som yrkesofficer och grupp-/ troppchef. Därav genomförs teoretisk och praktisk utbildning vid någon av Försvarsmaktens skolor och centrum där fackkompetens finns inom det kommande arbetsområdet för specialistofficeren. Det finns 39 olika inriktningar på SOU indelade i sju profiler: markstrid, sjöstrid, luftstrid, ledning, teknisk tjänst, logistik samt underrättelse-/och säkerhetstjänst. SOU ger behörighet för anställning som yrkesofficer i Försvarsmakten. För att bli antagen till SOU krävs bl.a. gymnasieexamen och godkänd grundutbildning med värnplikt (eller motsvarande militär utbildning). ROU är en ettårig utbildning som ger behörighet för anställning som officer i reserven. För att bli antagen till ROU krävs grundläggande högskolebehörighet och godkänd grundutbildning med värnplikt (eller motsvarande militär utbildning). Utbildningen inleds med ett gemensamt skede vid Militärhögskolan Halmstad (MHS H) för att därefter genomföras vid någon av Försvarsmaktens skolor och centrum. Man väljer antingen inriktning markstrid, indirekt bekämpning, fältarbete, luftvärn, ledning, logistik eller sjöstrid. Anpassad reservofficersutbildningen (AROU) genomförs under 20 veckor, antingen över två somrar eller en termin. Utbildningen vänder sig till erfarna gruppbefäl och ger behörighet för anställning som specialistofficer i reserven och genomförs som helhet vid Militärhögskolan Halmstad. För att bli antagen till AROU krävs bl.a. gymnasieexamen och godkänd grundutbildning med värnplikt (eller motsvarande militär utbildning). Utbildningen innehåller gemensamma delar och fokuserar på rollen som reservofficer och grupp-/troppchef.

Foto: Sofia Svensson, MHS Halmstad.

Kadett Lukas Burle från Lv 6, övas som biträdande skjutledare under kursen Arok2. Under övningen fick han agera skjutledare till värnpliktiga vid Vapnö kompani från Försvarsmaktens Tekniska skola (FMTS).

Flygförarutbildning (FFU)

FFU ger behörighet att anställas som yrkesofficer, antingen som officer eller specialistofficer, i flygtjänst. Utbildningen inriktar sig på stridsflyg, transportflyg eller helikopter. För att bli antagen till FFU krävs antingen grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen och godkänd grundutbildning med värnplikt (eller motsvarande militär utbildning). Man ska också ha klarat de särskilda tester som krävs för flygtjänst.

Särskild officersutbildning (SOFU)

SOFU är en möjlighet för den som redan har en akademisk examen från universitet eller högskola om minst 180 högskolepoäng som innehåller ett skriftligt examensarbete om minst 15 poäng. Efter säkerhetsprövning blir man anställd som officer och påbörjar en utbildning som varar tolv månader och består av fyra delar: krigsvetenskap, ledarskap, officer i militära professionen och befattningsutbildning. Anställning som yrkesofficer sker med stöd av 20 § officersförordningen (2007:1268). I ett fåtal fall, som för medicinsk personal, kan även en anställning av reservofficer vara aktuellt.

Behov överstiger kapaciteten

Förbandens upplevda behov av elever vid OP och SOU överstiger för närvarande skolornas kapacitet. Som exempel är förbandens årliga sammanställda behov av elevplatser åren 2022-2027 vid SOU 730 platser mot den befintliga utbildningskapaciteten på 560 platser. Det pågår ett långsiktigt arbete med att öka utbildningskapaciteten. Bland annat har min militärhögskola i Halmstad ett särskilt fokus inom pedagogik att utveckla flexibla lärmetoder och på så sätt bidra till att öka utbildningskapaciteten. Antal sökande i förhållande till antal som påbörjar utbildning är svårbedömda. Till SOU 21/22 var antalet sökande mer än 1200 till 560 elevplatser. Antalet elever som de facto startade utbildningen var 423. Tappet är ett resultat av många faktorer där många valbara inriktningar inom den grundläggande officersutbildningen att välja på samt konkurrensen från civila utbildningar är några faktorer.

Fler förband ska framgent konkurrera om befintlig kapacitet och inrymmas i måltalen. Under 2021 fanns 24 grundrekryterande förband (t ex Lv 6 och A8) som får platser till de olika yrkes- och reservofficersutbildningarna. Under 2021 ökades dessa till 28 (MR N, MR V, MR M och MR S) och under 2022-2024 tillkommer ytterligare sex grundrekryterande förband (I 13, I 21, K 4, F 16, A 9 och Amf 4).

Färre utbildar fler

Vid Försvarsmaktens skolor och centra bedrivs ett flertal olika programbundna utbildningar samtidigt. Vid en ökning av antalet elever eller utbildningskapacitet måste helheten hänga ihop då utbildningarna konkurrerar om samma resurser såsom lokaler, lärare, gemensamma utrymmen etc. Arbete pågår med att utöka kapaciteten för att möta förbandens behov kopplat till Försvarsmaktens långsiktiga personalförsörjning. Enkla lösningar som att låta färre utbilda fler eller skapa fler elevplatser per klassrum är exempel på enkla lösningar är några. Även utveckling av pedagogik och metoder pågår för att skapa en rationell och effektiv utbildningsmiljö. Utbyggnad av dagens Militärhögskolor, Karlberg (MHS K) och Halmstad (MHS H) kan vara en långsiktig lösning men då måste också kapaciteten öka på samtliga av Försvarsmaktens skolor och centrum. Försvarsmaktens utbildningsystem måste också ses om ett system där respektive Försvarsgren (FG) och stridskraft (SK) har utbildning för samtliga FG/SK. Det får inte finnas outnyttjad kapacitet på en skola tillhörande ”fel” stridskraft. Det har vi inte råd med. Vi står inför en angenäm uppgift att tillväxa och Försvarsmakten får ekonomi att växa, men det är lättare att köpa 100 nya lastbilar än att utbilda 100 nya officerare. Vi måste därför påbörja ett långsiktigt arbete med att både utveckla dagens utbildningsystem och öka utbildningskapaciteten. I dag saknar Försvarsmakten en utbildningsstrategi men den är nu under framtagning då behovet av en strategi är stort med tanke på den stora, framtida tillväxten. Målen med strategin är att tydliggöra ”Försvarsmaktens gemensamma målbild inom utbildningsområdet, koordinera Försvarsmaktens gemensamma vägval i den gemensamma utbildningsproduktionen samt tydliggöra prioriterade fokusområden som är centrala för en modern och ändamålsenlig utbildning i Försvarsmakten och som leder mot krigsförbandens utveckling, behov och förmågor. Planen är att den Försvarsmaktsgemensamma strategin ska fastställas under 2023.

FAKTA

Överste Fredrik Zetterberg

är i grunden luftvärnsofficer. Idag är han chef för Militärhögskolan Halmstad. Fredrik har under många år arbetat vid Högkvarteret men har under hela sin karriär varit knuten till Lv 6 där han innehaft många befattningar såsom bataljonschef för 61:a luftvärnsbataljonen samt chef för LvSS. Före nuvarande tjänst var Fredrik införandeledare för luftvärnssystem 103. På fritiden ägnar sig gärna skolchefen åt löpning, matlagning samt att påta i villaträdgården.