Hjo Vision

Page 1

TILLSAMMANS SKAPAR VI FRAMTIDENS HJO

1


VISION

|  VÅRA UTVECKLINGSOMRÅDEN

VI ÄR PÅ GÅNG!

F

Hjos vision ska också vara hela samhällets vision. Därför var Hjoborna delaktiga redan från början. Och när förslagen nu börjar förverkligas så är det tack vare gemensamma krafter från medborgare, näringsliv, föreningar och kommun. Det är bara tillsammans vi kan göra verklig skillnad.

ör det första: en levande vision som känns i hjärtat hos alla Hjobor. För det andra: vi ska göra det tillsammans. Och för det tredje: för att komma framåt måste vi se både utmaningarna och vår stads alla fantastiska möjligheter. Det var tre viktiga insikter som vägledde oss när vi under 2012 jobbade som mest intensivt med att ta fram en ny vision för Hjo. Nu har vi levt med vår vision några år och erfarenheterna så här långt vill vi sammanfatta med orden: vi är på gång!

Utmaningar saknas inte, det måste vi vara ärliga med. Vi uppnår inget genom att blunda för det svåra och jobbiga. Samtidigt finns en otrolig potential och kraft till utveckling i Hjo, det har inte minst arbetet med visionen visat. Vi är bra och har alla förutsättningar att bli ännu bättre.

I den här trycksaken berättar vi lite om de konkreta förändringar och förbättringar som visionen lett fram till. Vi berättar om vad som händer inom våra utvecklingsområden. Om nya intressanta initiativ och projekt. Och framför allt om några av de människor som gör allt detta möjligt.

Vår grundinställning är att vi alla har ansvar för den plats där vi lever och verkar. Och i Hjo finns en gemensam vilja att göra den platsen så fantastisk som möjligt. Det är precis vad orden i vår vision handlar om: Tillsammans skapar vi framtidens Hjo.

Men låt oss ta det från början. Vår vision är en framtida målbild som vi strävar emot. Det viktigaste är inte att komma fram, utan att veta åt vilket håll vi vill gå för att lägga vår energi, vår kreativitet och våra resurser på rätt ställe. Vi blir aldrig helt klara och det är som det ska vara.

Så här långt har vi kommit hittills. Nu fortsätter vi framåt, steg för steg. Vi är på gång – och det är bara vi själva som avgör hur långt vi kan gå! ♥ Catrine Hulmarker Kommunstyrelsens ordförande

Ett bra sätt att beskriva vår vision är därför att se den som ett verktyg. Vi ska använda den. Ha nytta av den. Gärna diskutera vad som står i den och vad det egentligen betyder i vår praktiska vardag. Allt för att visionen ska fortsätta att vara levande i varje stund och i varje beslut.

2

Lisbeth Göthberg Kommunchef


DET HÄR SATSAR VI PÅ I HJO I visionsarbetet, där många Hjobor valde att vara med, lyftes sex områden fram som särskilt viktiga att satsa på i Hjo kommuns framtid. Dessa kallar vi utvecklingsområden och de presenteras här nedan. Både rubrikerna och texterna om varje område innebär en prioritering för oss, och hjälper oss att veta vad vi ska satsa på. I den här broschyren visar vi exempel på vad som hänt sedan visionen togs fram, utifrån de prioriteringar som Hjoborna valt att göra.

TILLSAMMANS

BOENDE

I Hjo arbetar vi tillsammans för att utveckla Hjo och göra vår vision verklig. Vi satsar medvetet på goda möten mellan människor, gott samarbete i näringslivet och god samverkan mellan Hjo och andra kommuner. Vi är kända som det enkla, lättillgängliga och välkomnande Hjo där vi låter hjärtat vara med.

Hjo har en enorm potential att bli en levande och vacker boendeort med vårt sjönära läge. Det ska vi ta vara på och göra ännu mer av. I framtidens Hjo är det gott att leva och enkelt att få livspusslet att gå ihop. Ett brett utbud av bostäder, goda kommunikationer och en stark gemenskap lockar allt fler till Hjo. Många uppskattar att Hjo särskilt prioriterar verksamheter som riktar sig till barn och unga.

LÄTT OCH GOTT ATT LEVA

GODA MÖTEN FÖRVERKLIGAR VISIONEN

LEVANDE HJO

HÄNDELSER ÅRET RUNT

HÅLLBARHET & NATUR

Framtidens Hjo är en levande stad. För alla åldrar och året runt. Här finns de funktioner som gör en plats till en egen stad. Ett levande centrum. Och ett brett utbud av idrottsoch kulturaktiviteter som gör livet gott att leva. I Hjo kan människor mötas, växa, vara kreativa och inspireras av andras kreativitet.

RESURSSNÅLT MED HÖG LIVSKVALITET

I framtidens Hjo har människor en hög livskvalitet utan att tära på våra gemensamma naturresurser. Genom vår småskalighet har Hjo unika förutsättningar att bli en tät, miljövänlig och promenad- och cykelvänlig stad. Det ska vi ta vara på och göra till vår styrka.

VÄTTERN

BESÖKARE

I framtidens Hjo tar vi vara på vårt fantastiska läge vid Vättern. Vi använder det för att berika livet för alla Hjobor och för att locka fler boende och besökare.

Hjo har en stark attraktionskraft. I framtidens Hjo tar vi vara på vår potential och är ett välbesökt resmål. Besöksnäringen är till nytta för alla Hjobor eftersom den skapar arbeten och en levande stad och landsbygd. Ett gott bemötande och en välkomnande atmosfär får gäster att längta tillbaka hit.

GÄSTER SOM LÄNGTAR TILLBAKA

LIV VID VATTEN

3


BOENDE

|  LÄTT OCH GOTT ATT LEVA

NYA FÖRSKOLAN MED FOKUS PÅ UTEMILJÖ

Bland de villaområden som växer fram både på Sigghusberg och på Knäpplan blir den nya förskolan en central och viktig del för de familjer som väljer att satsa på ett liv i närheten.

Våra barn och unga är vår framtid, och Hjoborna var i visionsarbetet rörande överens om att det är särskilt viktigt att vi satsar på våra barn och unga i Hjo.

-Vi vill också låta ute- och innemiljöerna smälta ihop och det ska vara lätt att förflytta sig mellan olika miljöer. Själva bygget är utformat enligt den tanken, och man har också gått i linje med vår värdegrund – det goda mötet, berättar Caroline. Förskolan ska inbjuda till samtal, både mellan barn och vuxna. Bland annat byggs en stor gemensam entré som länkar samman alla de sex avdelningarna och skapar en ”vi-känsla” som ska inbjuda till möten mellan avdelningarna. Mitt i förskolan finns också ett torg, en större yta där gemensamma aktiviteter kommer kunna hållas. Samtidigt understryker Caroline att man i andra sammanhang värnar om lugn och ro, en trygghet, på respektive avdelning. Måltiderna är ett sådant exempel, då maten kommer att köras ut och barnen får äta i små grupper på sina avdelningar.

V

i är det första steget i en lång utbildning och det är väldigt viktigt att vi redan från början kan stimulera och främja barnen i deras utveckling, säger Caroline Hägglund, förskolechef i Hjo kommun. Hon ser den nya förskolan på Knäpplan som en möjlighet till utveckling för samtliga förskolor i Hjo. Alla ska hålla en jämn takt och arbeta gemensamt. Förskolan kommer att lägga extra fokus på uteverksamhet samt skapande, och därför kommer varje avdelning att ha ateljéer - öppna lokaler som alltid står tillgängliga att gå till och på olika sätt skapa spontant i.

Den nya förskolan ska ha plats för 120 barn och tanken är att delar av den nya förskolan ska kunna öppnas i januari 2016. ♥

BYGGER SIN FRAM

FAKTA Villaområdet Knäpplan

Den femte december 2014 sattes spaden i jorden till familjen Englunds husbygge. I sommar hoppas de kunna flytta in i sitt tvåvåningshus på en av Hjos västra höjder.

♥ I första etappen iordning- ställs nu 26 villatomter.

H

enrik och Marlene Englund hade i flera år skissat på sitt bygge. Med två små barn i hemmet var hus en nödvändighet och de hade en dröm om att kunna utforma det precis efter sina egna önskemål. När bostadsområdet på Knäpplan stod klart bestämde de sig för att bygga sitt drömhus. -Läget är perfekt för oss. Vi arbetar båda i Hjo och har nära till jobbet. Dessutom är det nära till idrottsområdet, nära till skola, och nu framöver hoppas vi också kunna skola in vår minsta i den nya förskolan som byggs här strax intill, säger Henrik. Både han och hans hustru Marlene är från Hjo och har sina familjer här.

♥ Nya vägar, gång och cykel banor byggs. ♥ Kommunen satsar ungefär 9 000 000 kr på ny infrastruktur och iordningställande av mark för framtida bebyggelse i kommunen.

4


FAMILJEN BLAD LÄMNADE STORSTAN FÖR HJO De var klara med Stockholm. Trötta på stressen, bilköerna och avstånden. Efter sjutton år borta har Hjosonen Fredrik Blad, sambon Katarina och deras son Rasmus flyttat tillbaka till Fredriks barndomsstad.

D

et är framförallt för Rasmus skull. För att han ska få en trygghet och en frihet, säger Katarina och nickar åt deras sjuåring som ständigt är på språng med nya uppdrag genom den öppna dörren ut i trädgården. Att han ska få gå i en fin skola och på egen hand ta sig mellan hemmet och skolan, följa med kompisar och röra sig fritt så som han vill. Den möjligheten fanns ju inte Stockholm.

I Hjo är det gott att leva och enkelt att få livspusslet att gå ihop. De flyttade hit från Hammarby Sjöstad strax innan jul 2014 och blev de första hyresgästerna av den nyrenoverade kuskbostaden på Regeringsgatan. De valde att ”provbo” där, som de själva kallar det. Efter många år i Stockholm ville de flytta, men var till en början inte säkra på var. -Men vi har ju alltid varit mycket i Hjo och hälsat på Fredriks familj och vänner, varit med på aktiviteter och trivts här, så när vi väl bestämt oss gick allt ganska så snabbt, fortsätter Katarina, som också växt upp i småstadsmiljö, i småländska Alvesta. Fredrik berättar att flera av hans tidigare klasskamrater gjort samma sak, flyttat till storstan som unga, men sedan vänt tillbaka. -Så jag förhörde mig en del med dem om hur de upplevt att komma tillbaka, och de peppade oss att göra det. Idag ångrar vi oss verkligen inte, säger han, och berättar vidare att de nu har ”provbott” klart och köpt ett hus på Sigghusberg. -Det finns ingen tvekan om att vi vill stanna kvar.

Dessutom är det ju så idag, att många arbeten kan skötas från vilken plats som helst. Jag har arbetat hemifrån en dag i veckan, och Katarina har kunnat göra det upp till fyra dagar i veckan. Snart börjar hon en ny tjänst i Skövde, och då är det samma sak där, 40 minuter in till jobbet – avstånden här är ju ingenting.

Både Fredrik och Katarina har haft arbeten som innebär pendling. Fredrik arbetar i Jönköping och Katarina har haft kvar sitt arbete på en eventbyrå i Stockholm, men eftersom de båda är vana pendlare och dessutom har flexibla arbeten är resvägen näst intill obetydlig för dem. -Hjo är den perfekta metropolen för alla som har arbete i både Jönköping, Göteborg och Örebro. Har man varit iväg och levt i Stockholm, vant sig vid den tiden som pendlandet tar bara inom den staden, så är 45 minuter till Jönköping ingenting, säger Fredrik. Det är perfekt.

De säger att det inte finns någon längtan tillbaka till Stockholm, utan nu har de funnit sin nya plats i tillvaron, de har hamnat på precis rätt plats för dem. - Det är vad man gör det till. Vi är båda väldigt öppna och tar gärna kontakt med nya människor, det har flyttat in flera barnfamiljer till Hjo från andra orter som vi idag umgås med, och jag har börjat som tränare i IFK Hjo, föreningslivet är såklart en stark nyckel till att träffa Hjoborna, säger Katarina. Därför har det varit lätt även för mig som inte bott här tidigare att känna mig hemma snabbt. ♥

MTID I HJO -Vi har varit iväg en del och rest utomlands, och vi har även en del vänner som flyttat till större städer, men de flesta är nog överens om att när man fått barn så känns det naturligt att stilla sig med just det här lugnet som en liten stad kan ge. Vi vill satsa på att leva här. Tomten är 900 kvadrat och strax nedanför ska en lekplats för området byggas. -Det är tacksamt att bygga här, lutningen är ganska kraftig och de hus som planeras att byggas nedanför oss blir enplansvillor så alla kommer nog få bibehålla utsikten. ♥

5


LEVANDE HJO

|  HÄNDELSER ÅRET RUNT

Kulturkvarteret Pedagogien

VI TRÄFFAS PÅ HJOS KREATIVA MÖTESPLATS Tänk så mycket kunskap den gamla samskolan givit upphov till. Alla elever som vistats i klassrummen, tagit sin realexamen och fortsatt ut i livet. En av dem - särskilt uppmärksammad, har på sätt och vis blivit kvar. I skolan som numer är samlingspunkt för både turister och Hjobor, barn och vuxna sitter kreativiteten och skaparlusten kvar i väggarna.

I Hjo kan människor mötas, växa, vara kreativa och inspireras av andras kreativitet.

Estrid, som gick i skolan i byggnaden som numera är Kulturkvarteret, hade troligen tyckt väldigt mycket om det citat som över hundra år efter hennes skolgång yttrades i samma byggnad: ”Har man bara fantasi, tid, bra material och bra kompisar kan man egentligen skapa vad som helst.” För i Kulturkvarteret, vägg i vägg med utställningslokalerna, finns nämligen Hjos nutida och kanske framtida kreatörer. ”Skapande verkstad” är en samlingsplats för barn och ungdomar som varje vecka skapar genom teckning och måleri, lera, papier-maché och fotografi, för att ge några exempel. -Ibland lägger vi in säsongsbetonade teman, och en annan del som jag försöker arbeta för är att väva in teknik och lite experiment under våra träffar, berättar Fredrika Johansson som är kulturpedagog. Hennes grupper är inte åldersindelade, utan vid det stora pysselbordet samlas liten som stor, för-

S

edan den första etappen av bygget stod klart sommaren 2013, har det nya Kulturkvarteret börjat växa fram. Turistbyrån har flyttat in i kvarteret, biblioteket har byggts in, och därtill har man också skapat lokaler för utställningar. En av utställningarna med det internationellt kända designföretaget Svenskt Tenn i spetsen, blev redan från starten ett mycket populärt besöksmål för både turister och Hjobor. Nu har den avlösts av andra tillfälliga utställningar på olika teman, samt en permanent utställning om Svenskt Tenns grundare, Hjobördiga Estrid Ericson.

Bone Machine

EFTERLÄNGTADE REPLOKALER FYLLS ”När skulle ni vilja ha tillträde till lokalen?” ”Gärna så fort som möjligt, helst innan helgen.” Frågan ställdes av kultur-, turism- och fritidschef MarieLouise Fahlström Lindblad, och det entusiastiska svaret kom snabbt från bandmedlemmarna i Hjo-bandet Bone Machine. De fyra killarna blev de första att få flytta in i de nya replokalerna som byggts i det gamla Telia-huset, strax bakom Kulturkvarteret.

6


Kreativiteten flödar

Ett exempel på det är de anordnade Kvarterskvällarna, som också anordnas i kulturkvarteret och är ett nytt koncept sedan början av 2015. Kvarterskvällarna samlar Hjobor kring ett speciellt tema för kvällen. En invånare som har ett speciellt intresse, yrke eller något de vill reflektera och dela med sig av håller föredrag för andra Hjobor. Sedan starten har man avverkat ämnen som biohistoria, musikuppträdanden, näringsliv och företagande, poesi och lokal Hjo-historia. -Där kan vi snacka om demokratisk arena. Det som slår mig under de här kvällarna är att det inte bara är Hjo kommuns vision – alla Hjobor har utifrån sina intressen och tankar massor av idéer, som på ett eller annat sätt är en viktig del av vår gemensamma vision. Det är häftigt att få vara del av, säger Bo. ♥

skolebarn sida vid sida med högstadieelever, och för de som vill - med föräldrar, mor-eller farföräldrar i bakgrunden. På så sätt hjälper man varandra, och lär också känna nya personer i andra åldrar. Och när det emellanåt kan bli lite för mycket ”myror i benen” på deltagarna kring bordet finns resten av Kulturkvarteret fritt att utforska. Öppna entréer leder dem till andra lokaler och sammanhang som de i vanliga fall inte skulle besökt. -Och det är precis så vi vill att det ska vara, nickar Bo Alsterberg som arbetar inne på biblioteket strax bredvid ”Skapande verkstads” lokaler. -Ett bibliotek behöver faktiskt inte vara en plats där allt ska vara tyst och stilla precis hela tiden. Vi har ett uppdrag som handlar om så mycket mer än så. Vi vill vara en del av alla de aktiviteter som pågår och försöker hela tiden hitta nya grepp för att komplettera det traditionella biblioteket. Till exempel satsar man nu stort på ett ungdomsbibliotek med photoshop-program, tv-spel och filmskapande, främst riktat till unga tjejer som annars saknar en naturlig samlingsplats för den typen av aktiviteter. -Det handlar helt enkelt om att försöka sänka trösklarna, hitta nya sätt att komplettera traditionell kultur, blanda åldrar och skapa mötesplatser, anledningar till att ses. Det är vårt uppdrag och vad vi varje dag arbetar för, säger Bo.

F

I och med det skulle man kunna tänka sig att det från och med nu ständigt kommer höras sång, taktslag från trummor eller ljuda elgitarr från byggnaden, men nej. Då lokalerna är ljudisolerade stannar musiken innanför väggarna – i alla fall så länge musikerna själva önskar det så. För tanken med att ha replokaler ett stenkast från Kulturkvarteret Pedagogien är så klart att de musiker som skapar sin musik också ska ha bra möjligheter att bjuda på den och nyttja scenerna i kulturkvarteret så mycket som möjligt för uppträdanden, konserter och andra musikevent. -Det känns redan nu som en bra samlingsplats för oss som är intresserade av samma sak. När vi är fler band igång i huset kommer man säkert kunna ha utbyte av varandras musikalitet och inspireras också, säger Oskar. ♥

ör veckan därpå bar Joel Strand, Oliver Wallentén, Tom Liljedahl och Oskar Summerton in sina instrument, högtalare och förstärkare i en av lokalerna – deras nya replokal. -Vi är verkligen jätteglada för att det har satsats på musiken i den här formen för oss. Tidigare har vi varit i en arbetsbod på min mammas tomt, och det har väl inte varit riktigt optimalt, säger Oskar. Andra band och musiker i kommunen har gjort på liknande sätt – spelat hemma eller använt en av källarlokalerna i anslutning till Guldkroksskolan. Men nu har totalt tre skilda replokaler och ett gemensamt samlingsrum byggts och finns till förfogande för musiker som vill spela, skapa och umgås tillsammans. -Det känns redan nu att det här kommer ge större möjligheter att utvecklas som band, vi kommer nog att hänga ganska mycket här under kvällar och helger, säger Joel Strand.

7


LEVANDE HJO

|  HÄNDELSER ÅRET RUNT

MED STORT HJÄRTA FÖR IDROTTEN Det kan handla om bollkänsla, styrka, kondition, smidighet eller teknik - idrotten har många grenar. Gemensamt för alla är dock att det finns en förening bakom varje inriktning, och när det kommer till föreningslivet i Hjo satsar man nu hårt på att samarbeta och verka tillsammans.

I

lek och tävlingsmoment är sådant som för oss samman och skapar nya kontakter, säger Christer Klang.

en levande stad är det ständigt liv och rörelse, och en del av de aktiviteter som ständigt pågår i Hjo, året om, är knutna till idrotten. Därför har det tidigare insomnade idrottsrådet nu vaknat på nytt. I det nya konceptet sitter en tjänsteman och en politiker vid rodret och tillsammans med kommunens alla föreningar vill de värna om Hjos idrott och idrottare. -Alla föreningar är ju egentligen utformade på samma sätt, och i många fall är det liknande problem eller frågeställningar som uppstår. Kan vi tillsammans hjälpas åt med lösningar och ta lärdom av varandra så har vi till stor del lyckats med vad vi vill uppnå i idrottsrådet, säger Christer Svensson, som är fritidsansvarig i kommunen och som tillsammans med Christer Klang, Hjopolitiker, brinner för idrotten i Hjo. De har sedan årsskiftet 2014/2015 samlat representanter från Hjoföreningarna till regelbundna träffar. Mötena mellan klubbarna ska leda till gemensamma aktiviteter och evenemang som på olika sätt stärker idrotten i Hjo.

Man planerar även att hitta fortsatta former för en idrottsgala, som kan stärka gemenskapen mellan idrottsklubbarna och lyfta ideellt verkande krafter. -Dock är det viktigt att vi gör vår egen version utifrån de unika förutsättningar som vi har. Det är lätt att snegla på andra småkommuner runt omkring, men Hjo ska hitta sin väg, säger Christer Svensson.

I Hjo finns ett brett utbud av idrotts- och kulturaktiviteter som gör livet gott att leva. Det finns många fördelar med att verka i en liten kommun. Det finns visserligen en konkurrens om det fasta antalet idrottare, men däremot ingen större konkurrens mellan klubbarna eftersom det i de flesta fallen bara finns en förening per idrott.

Exempel på det finns redan, bland annat ”Idrottens dag” – ett relativt nytt sommarevenemang med bara några års bakgrund där föreningarna står för aktiviteter och visar upp sina verksamheter för alla barn och vuxna som vill ta chansen att prova på olika idrotter. Bland annat har torget varit boxningsring, hamnen varit utslagsplats för golf och därtill basketplan, Stadssparken har varit fylld av friidrottsgrenar och orienterare och Strömparterren har varit ytan för den årliga beachvolleybollsturneringen. -Det är verkligen ett koncept som vi kommer att satsa på, utveckla och samordna ännu mer kommande år. Aktiviteter,

En annan insats som idrottsrådet kommer att arbeta för framöver, är att underlätta så mycket som möjligt för alla föreningarnas medlemmar gällande tidplaneringen. Många är aktiva i flera klubbar, därför vill man hjälpas åt att pussla med dagar och tider för att det ska fungera så bra som möjligt för alla familjer. ♥ 8


Att Rödingens verksamhet är viktig och har stort potential att användas mer, är något som framkommit tydligt. -Vi lät en mix av människor, både från föreningarna och även andra utanför, tycka till och delge idéer. En del av dem har varit aktiva och deltagit i tidigare aktiviteter på Rödingen, och andra har i princip aldrig varit här, säger Caroline Falkander, frivilligsamordnare. Hjo kommun tillhandahåller totalt åtta lokaler i Rödinghuset, och dessa är nu aktuella att utveckla och använda på nya sätt. Lokalerna består av bastu, gym, snickeriverkstad, kök och samlingslokaler som används till bland annat aktiviteter inom matlagning och bakning, musik och dans, hälsa och friskvård samt föredrag och möten. Många aktiviteter arrangeras genom föreningarnas studiecirklar, medan andra är gemensamma eller fristående aktiviteter. Även frivilligverksamheten som bedrivs gemensamt av föreningarna och kommunen har också sin fasta punkt i Rödingens lokaler.

Rödingen

AKTIVITETER FÖR ALLA

-Rödingen är redan en samlingspunkt för många. Det genomförs många aktiviteter – både föreningsknutna och fristående, och det är väldigt positivt att ha dessa lokaler att låna, därför är vi så klart måna om att så många som möjligt ska få ta del och nyttja det vi har, och det vi i framtiden kommer att kunna erbjuda, säger Jarl Graaf, ordförande i SPF.

I den gemensamma visionen ligger ett ansvar att vi tillsammans ska se till att Hjo är en levande stad för alla åldrar och året runt.

Just nu satsar man på att utveckla matsalen och entrén, gymnastiksalen, snickeriverkstaden, köket och diverse aktiviteter. Små justeringar, upprustning och reparation av redan befintligt material arbetas också med. Ett exempel på sådant som redan är åtgärdat är den gamla hörslingan i samlingssalen, som nu har byts ut mot en modernare. I övrigt diskuteras bland annat pubkvällar, egen syateljé, och ytterligare utveckling av gymmet för framtiden. -Under 2014 hade vi 600 lokaluthyrningar här, men vi har möjlighet att nyttja dem ännu mer. Kommunen tillhandahåller lokalerna, så bara hjälp oss att fylla dem med innehåll, uppmanar Caroline.

Ett av våra mål är att alla pensionärer som valt att leva i Hjo ska må gott. Som ett led i det har Hjo kommun tillsammans med pensionärsföreningarna påbörjat ett arbete för att utveckla aktiviteter för Hjobor över 65 år, och ett av de främsta fokusområdena ligger på Rödingen.

Men även om lokaluthyrning är en stor del av Rödingen, värnar man också starkt om den drop-in-verksamhet som sker via den lunchservering och caféverksamhet som bedrivs i huset. Det är där de spontana mötena, samtal med nya vänner och nya sammanhang sker. - Vi har redan tidigare arbetat utifrån visionen ”tillsammans skapar vi framtidens Hjo”, så för oss är det bara att fortsätta. Den meningen ligger helt i linje med vad vi anser är det viktigaste av allt, konstaterar styrgruppen. ♥

H

ur är det att vara äldre i Hjo? Hur borde det vara? Vad behövs för att må bra, för att vara aktiv och hur och var kan dessa önskemål utformas? Det var frågor som i slutet av 2014 började diskuteras i ett stort medborgarmöte då Hjobor över 65 år samlades på Park. En grupp med representanter från pensionärsförningarna tillsammans med kommunen sammanställde sedan önskemålen, och har sedan med hjälp av referensgrupper fortsatt att arbeta med frågorna.

BLIKSTORPS AIK I den bästa av världar skulle alla kunna utföra en och samma idrott på lika villkor och ha samma förutsättningar att bli lika bra oavsett ålder eller kön. Blikstorps AIK har faktiskt just det att erbjuda. De, som har bordtennisen som sin stora gren, har ett åldersspann på närmare 80 år mellan sin yngsta och äldste aktive spelare.

I

tränar tillsammans med killarna, något som utvecklar dem väldigt mycket. Och att alla åldrar kan spela råder heller ingen tvekan på. -Bara man når upp till bordet, säger Ingmar Siljehult, som tillsammans med sin bror Rune Siljehult varit klubben trogen i alla år, och är fortfarande aktiva båda två. Rune tog nyligen en andraplats i SM för 85-åringar.

den stora, röda byggnaden som i alla år varit bygdens samlingsplats, ”Folkets hus” hörs nu mer lätt studsande bollar. För sedan årsskiftet 2014/2015 är det nämligen idrottsföreningen Blikstorps AIK som äger huset. De satsar stort på att utveckla föreningen som samlar bygdens aktiva barn och vuxna under alla år, men också lockat Hjobor, Skövdebor, Tidaholmare och andra.

Så, vad är egentligen det bästa med att tillhöra en pingisklubb i Blikstorp? -Klubbkänslan! Att vi alla har så skoj ihop. Vi är bra vänner och alla här accepterar varandra på ett väldigt fint sätt. Många kommer hit från olika håll, vilket gör att klubben blir en samlingsplats där man får nya vänner, säger Anders.

Det är ett sammansvetsat gäng som tränar i den stora samlingssalen där fem pingisbord finns uppställda. I framtiden finns stora planer på att kunna nyttja det stora husets potential, och använda lokaler och markytan runt om för att bygga ett riktigt allaktivitetscenter. Ritningar för allting finns, sporthall, omklädningsrum, kanslidel, läktare. Planer för ny boulebana lika så. -Vi har verkligen ett behov att utöka. Vi har stora planer, men allting måste ta sin tid, säger Anders ”Pingis” Karlsson, i Blikstorps AIK.

Med de orden kan man konstatera att husets betydelse är densamma som tidigare. -Det fortsätter att vara ett ”folkets hus” och vi vill fortsätta med den bykänslan som finns. Huset är till för alla föreningar som vill vara här, vi lånar ut lokalerna gratis och hoppas kunna fylla det med mycket liv och rörelse. Det ska finnas något för alla här, säger Anders. - Ja, och Folkets hus-skylten ska så klart sitta kvar, men vi sätter upp BAIKloggan bredvid också, säger Ingmar Siljehult.

Det finns ändå ingen tvekan om att de trivs bra med sitt nya klubbhus, där tre barn- och ungdomsgrupper tränar ett par gånger i veckan. Därtill också en seniorgrupp och ett par nybörjargrupper. Tjejerna som är lite färre

Ett gott exempel på en levande landsbygd. ♥ 9


TILLSAMMANS

|  GODA MÖTEN FÖRVERKLIGAR VISIONEN

Familjen Abura vill leva i Hjo:

”DET HAR VARIT LÄTT ATT FÅ VÄNNER HÄR” Deras resa hit var lång och svår. Den splittrade familjen Abura, och ställde dem inför utmaningar i helt nya sammanhang. Tillslut, efter lång tid från varande fick de återförenas igen, och av alla världens platser blev den återföreningen i Hjo. Det är också här som de valt att låta sitt nya liv ta form. I Hjo vill de stanna..

D

et var Dunya och Alaa, två av familjen Aburas totalt tre döttrar, som först kom till Sverige i oktober 2013. Som palestinier på flykt från Syrien hade de dessförinnan först tagit sig till Turkiet och därefter till Grekland. I Göteborg meddelade Migrationsverket att de skulle få komma till Hjo och de båda systrarna hamnade under ett halvår på Tappers. Väl på plats i Hjo påbörjade de arbetet med att försöka få hit resten av familjen. -Vi höll hela tiden kontakten med vår familj, och tillsammans med vår god man arbetade vi jättehårt för att vi skulle få en chans att återförenas, berättar Dunya. Under tiden lärde både Dunya och Alaa lära känna Hjo som stad och började studera svenska på Hjo folkhögskola. -Det som var viktigt för oss var att snabbt försöka lära oss språket, i och med det lärde vi känna andra människor lättare här. Vi har fått mycket hjälp för att lära oss hur saker fungerar i Sverige och kände oss välkomna. Det är så skönt att allt gått så bra, säger Dunya.

Ett kvitto på att Hjo är på väg att bli känt som den enkla, lättillgängliga och välkomnande staden där vi låter hjärtat vara med. Och än bättre blev det i vintras när resten av familjen kom. Pappa Maher, mamma Sana och systern Islam bor tillsammans med Dunya och Alaa och Alaas lilla dotter i en egen lägenhet. Hela familjen går nu på folkhögskolan och läser SFI – svenska för invandrare. Dunya och Alaa har också börjat studera matematik, naturkunskap, samhällsämnen och engelska. -Jag vill bli engelsklärare i framtiden, säger Dunya, som delvis kommer från en lärarfamilj. Mamma Sana var tidigare kemi-

och fysiklärare, medan Maher sålde möbler när de levde i Syrien. De bodde i en av landets större städer, och därför är kontrasten med lilla Hjo stor för dem. -Men jag tror att det var bra för oss att få komma till en liten ort, säger Dunya. Det har varit lätt att få vänner här. På frågan om det har varit någonting som varit svårt för dem ser de på varandra och nickar instämmande. Alla längtar efter samma sak, en större lägenhet för att få plats bättre. -Vi lever nu fem vuxna och ett barn i en liten, liten lägenhet. Jag letar något större för oss alla hela tiden, berättar Dunya, och tillägger att de helst vill stanna i Hjo eftersom de nu funnit sig till rätta och lärt känna människor här. -Och nästa vecka blir det ytterligare lite trängre, säger Alaa och ler. Då kommer min man, han är den siste som saknas för att vår familj ska vara hel. Jag och vår lilla dotter har längtat så länge nu. ♥

HJO KOMMUN ARBETAR FÖR EN GOD INTEGRATION Oavsett hur det kommer sig att man hamnar i Hjo ska alla som bor här känna sig hemma och välkomna. Extra viktigt blir detta om man kommer från ett annat land, med ett annat språk, och möts av ett samhälle som är nytt och annorlunda.

I

ntegrationsenheten arbetar med ensamkommande flyktingbarn, vuxna flyktingar och flyktingfamiljer som fått uppehållstillstånd.

kontakter till svenska familjer som kan hjälpa till att välkomna nyanlända in i vårt samhälle, som en slags fadder, säger Linda Fred som arbetar som integrationssamordnare i kommunen.

-Det handlar framförallt om att hjälpa flyktningar som fått uppehållstillstånd i Sverige att få tillgång till bostad och praktiskt hjälp vid inflyttning. Vi hjälper även till att skriva in barn på skola eller förskola och ser till så att vuxna kan börja läsa svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering. Vi kan även ordna med

-Det viktigaste för oss är att vi gör ett bra arbete med god kvalitet. Oftast är vår kontakt som intensivast precis i början, vilket också är den viktigaste perioden. Det är den som lägger grunden för den fortsatta integrationen och sedan också kontakten med Arbetsförmedlingen, säger Linda. ♥

10


Hjo rock!

Hamnfesten

MUSIKFEST MED VÄTTERN SOM KULISS Att Hjo Hamnfest blivit en av sommarens stora höjdpunkter är inget att tveka på. Under två vardagar i juli månad hoppar Hjobor och turister sida vid sida i takt i det stora publikhav som skapas på kajen. Med gungande gästbåtar på första parkett, kvällssolen i nacken och Vättern som en dekor till alla de artister som uppträder, kan man inte säga annat än att Hjo rock!

H

en av de två scenerna som Hamnfesten utgår ifrån stolt upp spännvidden på den musikaliska kreativitet som lokala band och artister har att erbjuda. Det finns massor av duktiga musiker och band i Skaraborg. Och det är ju när alla hjälps åt som man kan skapa en succé. Första året lät man hamnfesten vara koncentrerad till just musikuppträdanden på kajen under kvällstid, men under senare tid har fler och fler velat vara med för att utveckla evenemanget, och numera är hela hamnen, från den södra till den norra piren involverat. Ett slags festivalområde har växt fram med servering, marknadsstånd och barnaktiviteter som pågår under hela dagarna och kompletterar artistframträdandena.

jo Hamnfest är inte ett särkskilt gammalt begrepp, men det är redan så självklart på allas läppar inför varje sommar, sedan starten 2012. Det hela började med en musikfest under en kväll då Hjomusikern Jacob Widén ville fira tioårsjubileet av sitt band Neverstore, på hemmaplan. Man byggde upp en scen nere i hamnen och Neverstore bjöd in kompisar från andra band att spela under kvällen. Massor av Hjobor slöt upp och efterfrågan på något liknande sommaren därpå gjorde att man började fila på hur ett stort musikarrangemang med inbjudna artister skulle kunna se ut. Det hela ledde till det som kom att bli en av de största höjdpunkterna i Hjo under sommarsäsongen, och som lockar mängder av turister

-Vi försöker göra hamnfesten så bred som möjligt. Det ska finnas något för alla. Under 2015 års evenemang, den 1617 juli, satsar vi ännu mer på familjeunderhållning och testar dansband på torsdagen. Fredagen blir mer rock- och festorienterad, ett upplägg som vi kör för tredje gången och som vi tycker fungerar bra, berättar Jacob Widén, som varje år arrangerat, men också uppträtt under hamnfesten.

I Hjo satsar vi medvetet på goda möten mellan människor, gott samarbete i näringslivet och god samverkan mellan Hjo och andra kommuner.

Under senaste hamnfesten uppskattade man 6000-7000 besökare, och trots att placeringen av evenemanget inte är optimalt rent logistiskt för vare sig arrangörer eller boende i närheten är Hjoandan räddningen. -Vi gör det tillsammans och då är det helt klart värt allt extra arbete med kabeldragningar, avspärrningar, extra toaletter och parkeringar. Ingen klagar utan alla tycker att det är en jättefin chans att sätta Hjo på kartan och visa vad vi går för. ♥

Första året var det Erik Saade och poptjejerna i Timotej som drog publik, senare har bl.a. Måns Zelmerlöw och Dead by April gästat och uppträtt till applåder och jubel. Och visst, nationella artister i all ära, men närproducerat har alltid legat Hjoborna väldigt varmt om hjärtat. Därför visar

11


|  LIV VID VATTEN

SVERIGES FINASTE HAMN BLIR ÄNNU BÄTTRE En ringklocka från en cykel plingar till i folkmassan där några strövar omkring med glass, andra har satt sig till ro utanför ”feskeboa” med en siklunch vid solväggen. Glada ungdomar är på väg till Guldkroksbadet, och vinkar samtidigt åt några båtgäster som lagt till. Dofter från restaurangerna blandas med ljud från änderna, och inte sällan hörs signalen då ångaren Trafik deklarerar tid för avgång med sin hesa, men pålitliga stämma.

H

amnområdet har i århundraden berikat livet för Hjoborna genom fiske, båtliv, bad och andra nöjen i anslutning till Vättern. Den nuvarande hamnen byggdes under 1800-talet och är nu liksom då, den naturliga samlingsplatsen för både boende och tillresta turister. Under 2013 beslöt man att en renovering av hamnen skulle göras. I samband med det bjöds Hjoborna in till en diskussionskväll om hamnens utveckling och framtid. -Hamnen ligger många av Hjoborna varmt om hjärtat och därför fanns det många förslag och idéer vad som skulle kunna göras. Vi har också många dagligt verksamma i hamnen; restauranger och café, sportfiskare, yrkesfiskare, föreningar och alla de som livnär sig på turism och service. Tillsammans sammanställde vi alla de förslag och önskemål som framkom under träffen och har nu med oss dessa när vi rustar upp, berättar Håkan Karlsson, chef för samhällsbyggnad i kommunen. För i början av 2015 påbörjade man den första etappen av hamnrenoveringen. I den ingår en upprustning av den norra piren samt kajkanten. En bredare pir med flera båtplatser och nya möblemang med grillplatser ger möjlighet till än mer liv och rörelse i den norra delen av hamnen. Man tittar också på olika möjligheter att binda ihop hamnen med Stadsparken, genom att förlänga gångstråken från norra piren, över Guldkroksbadets strand och vidare mot parkens redan befintliga gångstigar. Detta är ett exempel på något som länge varit ett av önskemålen bland Hjoborna.

Nästa etapp att renovera är den södra piren, den som sedan tidigare är den mest centrala och tillgängliga av pirarna. -Där presenterar kommunen först en lösning över vad som behöver göras för att rädda och bibehålla piren i gott skick. Sedan välkomnar vi tankar och ytterligare idéer om hur området kan utvecklas, till exempel hur Strömparterren ska utformas och fungera, säger Håkan. Den sista och avslutande etappen i hamnrenoveringen blir att muddra hela hamnen. Tanken är att man ska kunna klara av en etapp per år, med uppehåll under sommaren så klart – då ska hamnen som alltid vara en plats för sommaraktiviteter och nöjen. Samtidigt som renoveringsarbetet tar man också fram en ny plan för hela hamnområdet som ska ge ännu fler möjligheter att skapa trivsamma mötesplatser och aktiviteter för oss alla. ♥

Totalt avsätts 16,5 miljoner för att rusta upp hamnen till bästa möjliga resultat. För att vi ska ta tillvara på vårt fantastiska läge vid Vättern, för att berika livet för våra Hjobor och för att locka fler boende och besökare.

HJOS VISION ÄR HELA SAMHÄLLETS VISION

V

i har alla ansvar för den plats där vi lever och verkar. Och i Hjo finns en gemensam vilja att göra denna plats så fantastisk som möjligt. Vi har alla möjlighet att vara delaktiga och när initiativ och förslag börjar förverkligas så är det tack vare gemensamma krafter från medborgare, näringsliv, föreningar och kommun. Det är bara tillsammans vi kan göra verklig skillnad. Vi är verkligen på gång!

www.hjo.se

Ansvarig utgivare: Hjo Kommun | Produktion: whdesign.se | Text: Malin Ingsten/ David Björklund | Omslagsfoto: Jesper Anhede | Foto: Jesper Anhede/ Malin Ingsten/ Per Olsson/ Niclas Ahlin | Tryck: Strokirk Landströms

VÄTTERN


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.