Region Blekinge

”Världen låg framför mina fötter …”

Kreativa affärsidéer blir verklighet

19-årig Blekingeprofil

SIDAN 2

SIDORNA 8-9

SIDORNA 10-11

Familjen Wagner

flyttade från Polen till Blekinge

SIDAN 4

Karin Thunbergg

”Allt gaur”

tilldelades Region n Blekinges kulturpris 2011. Karin Thunberg är journalist och författare, uppvuxen på Tjurkö i Karlskrona skärgård.

KARIN THUNBERG OM SITT BLEKINGE

Inte behövde jag längta bort, inte då från början. Världen låg framför mina fötter.

Tidigt döpte vi stenarna längs sjön till Amerika och Köpenhamn, London – eller åtminstone Lyckeby. Några hopp, mer behövdes inte för att vi skulle kunna ta oss någon annanstans, till den plats där äventyret väntade.

Alla dessa strandremsor, sjöbodar. Alla slingrande vägar in i landskapet, bort mot Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg. Städer som smultron på ett grässtrå, att avnjutas i långsamma portioner eller som hastiga munsbitar.

Blekinge i mitt hjärta. Ändå har jag inte kvar ens ekot av min barndoms dialekt, de skorrande r:en, att glida över vokalerna som vi en gång gled nerför ledstången genom huset vid havet. ”Det gaur inte.” Äsch, jag ljuger. Möter jag en bleking i förskingring ligger orden, dialekten, där och väntar på att äntligen få användas. Åter komma i bruk. Och vi prautar och prautar och allt är alldeles äkta, inte fånigt tillrättalagt som i ett Fredrik Lindströmskt dialektprogram på tv.

Våra barndoms landskap, vi bär dem med oss. Först utan att vi nästan är med-

Men det hinner ifatt oss, blir till en påminnelse om att – ja, så där var det också, även detta bidrog till att forma de människor vi numera är.

Runt min barndoms hus vid havet har nya generationers barn byggt lekhus mellan ekarna, tagit språng längs stenarna nere vid sjön långt bort till Amerika. Eller åtminstone Lyckeby.

Själv har jag inget släkthus kvar, ingen plätt i landskapet som jag numera kan räkna som min egen. Beslutet var skrämmande lätt. Efter att båda våra föräldrar var döda a bestämde min syster och jag ag att ingen av oss hade ork, lust eller tid att vårda ett hus us

död, av hela min ursprungsfamilj finns bara jag kvar.

Det är så tomt, så ödsligt, när jag vänder mig om.

Och precis då, när känslan att Blekinge för alltid är borta ur mitt liv – ja, då ringer telefonen. Jag sitter på en tågstation när jag får veta att jag tilldelats Region Blekinges kulturpris 2011. Vilken ära! Innan jag jublande ringer runt och berättar nyheten vänder jag mig, med rinnande glädjetårar, mot mamma och pappa och min syster där i sin himmel, försäkrar: – Allt gaur. Till och med detta!

FOTO: ANDERS LUNDMARK

S

edan kom de andra åren. Åren när jag stod vid ångbåtsbryggan och drömde om att också få lämna ön efter att sommaren var slut. Inte vara den som blev kvar, in i mörk november.

Den dagen kom förstås också. Jag tillhör den generation som lämnade Blekinge, packade väskorna, så fort det någonsin gick.

Vad jag inte visste då, det tog mig ett halvt liv att begripa, var att jag alltid skulle längta tillbaka. Aldrig lämna minnet av hur havet luktar, också den halvsura tången.

Hur det är att springa barfota förbi enbuskar över varm granit. Öppna fönstret en majnatt mot närmaste näktergalsdrill.

”Vad jag inte visste då, det tog mig ett halvt liv att begripa, var att jag alltid skulle längta tillbaka.” vetna om bördan, åtminstone om det är lätt att famna minnen av hur allt en gång var. Annat skaver, är sånt vi skulle vilja bli av med, lämna bakom oss en gång för alla.

som vi skulle utnyttja så lite. e.

Så kapades sista bandet – och först nu i vår, så många a år senare, känner jag smär-tan. Den verkliga smärtan.

För nu är också min syster

Juryns motivering: ”Karin Thunberg får Region Blekinges kulturpris 2011 för långvarig, mångsidig och betydelsefull gärning inom svenskt kulturliv. Ofta med utgångspunkt från uppväxten på Tjurkö har Karin Thunberg under en lång rad av år mött läsare i Svenska Dagbladet med respekt och nya insikter.

Hennes reporterskap kännetecknas av ett synnerligen gott betraktande, ett tålmodigt och intresserat lyssnande och en gyllene och sansad penna.

Hon hittar likt få andra hos de upplyfta hon intervjuar en sårbarhet hon transformerar till styrka.

Som kolumnist sätter hon vardagen i ett större perspektiv och det större perspektivet i en vardag, inte sällan genom att återvända till uppväxtens Blekinge.

Likt en trogen och vänlig vän finns hon där, alltid i den skepnad livet har gjort henne till. Klass- och kvinnoskildringarna i hennes böcker tar också avstamp i uppväxten på Tjurkö, i längtan efter att komma någon annanstans och i speglingen av hur såväl hennes som hennes mammas liv kunde – och kanske borde – utvecklats till. Den litterära skildringen av hennes mamma och uppväxt har också dramatiserats.

I Karin Thunbergs författarskap finns en ärlighet och en väl avvägd nakenhet i uppgörelsen om livet som det blev och som det kunde blivit.”

Denna tidning ges ut av Region Blekinge

S

yftet med tidningen är att försöka skapa en identitet för Blekinge genom att belysa tre av Blekinges goda sidor som vi kan vara stolta över; vår skärgård, vår kreativitet och Blekinges strategiska läge i Östersjön.

De tre goda sidorna kallar vi Blekinges styrkor och är ett resultat av en varumärkesstudie som gjorts

om Blekinge (läs om Bilden av Blekinge på www. regionblekinge.se). Resultatet av studien blev tre styrkor som vi vill använda för att stärka Blekinges identitet. Förhoppningsvis kan vi locka fler besökare till länet, få nya företag att etablera verksamhet här och få människor från andra platser att bosätta sig i Blekinge. På sidorna tre till fem kan du läsa mer om Blekinges styrkor.

Vad gör Region Blekinge?

Region Blekinges uppdrag är att göra Blekinge till en ännu bättre region att leva och arbeta i. Vi arbetar främst med frågor som rör Blekinges tillväxt, infrastruktur, kollektivtrafik, turism, utbildning och kultur. Vi är ett förbund där landstinget i Blekinge och samtliga fem kommuner i länet är medlemmar.

Tidningen finansieras av annonser.

FÖR BILAGOR KONTAKTA:

Om du har frågor kring innehållet i tidningen eller frågor om

Active MediaPartner Nordic AB

Active MediaPartner Nordic AB,

Region Blekinge är du välkommen att kontakta informationschef

REDAKTÖR: Anders Post

Per Hånberg, mobil: 0708-18 34 50

Johan Holmgren, 0455-30 50 43 eller skicka ett e-postmeddelande

FORMGIVNING: Camilla Lindmark

per.hanberg@activemediapartner.com

till: johan.holmgren@regionblekinge.se.

PRODUCERAD AV:

REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: Mittmedia Print

2

www.activemediapartner.com

www.regionblekinge.se

FOTO: DAVID BLOME/DIGITALFILM

”Han var trygg. Han var kunnig. Han trodde på oss. Han var från Almi” Många företagare i Blekinge har ett ansikte på Almi, en rådgivare som de träffat och som hjälpt dem vidare. För de fyra delägarna i Bräkne-Hobyföretaget Prolist heter ansiktet Jan Mattsson.

– Han gav oss råg i ryggen när vi startade för två år sedan. Han ifrågasatte och ställde rätt frågor. När Almi gick in finansiellt vågade också banken gå in. Faktum är att Almi hade bättre kompetens än vi trodde. Det säger Sigurd Andersson. VD för Prolist.

Vi drevs av vår idé De fyra kompanjonerna Christer Abrahamsson, David Rosengren, Anders Holmberg och Sigurd Andersson kastade sig ut i den tuffa konkurrensen att leverera till byggvaruhandeln och hustillverkare.

De hade visserligen en gedigen kompetens och ett helt ny produktionskoncept, men det krävdes stora investeringar och förmåga att övertyga de stora kunderna på marknaden.

– Visst var det risk. Men vi såg att det fanns så mycket att göra bättre inom träindustrin. Och vi kunde rationalisera och effektivisera. Vi drevs av vår idé och var övertygade om att det var ett framgångskoncept, säger Christer Abrahamsson.

Nu väntar nya marknader Prolist köptes vid nyåret upp av den stora estniska trävarukoncernen Eesti Höövelliist. Ett gott betyg på kraften i affärsidén. Idag omsätter företaget 35 miljoner kronor och sysselsätter ett dussin personer i Bräkne-Hoby. Man tillverkar lister, foder, fönstersmygar och dörromfattningar utifrån ett egenutvecklat koncept. Man köper in s.k.

MDF-skivor, ett slags fiberskivor, från främst Tyskland. Dessa matas in i produktionslinjen och efter 240 meter kommer de i princip färdiga produkterna ut. Det är marknadens mest effektiva produktion och därmed också konkurrenskraftig både prismässigt, kvalitetsmässigt och, inte minst, miljömässigt. Nu väntar nya marknader inom specialanpassade produkter till butiks- och kontorsinredningar hoppas man. Om några år har man nästan fördubblat omsättningen, tror man.

Jan Mattsson: De hade modet att våga gå in – Jag insåg ganska snart att grundarna hade sett en helt ny nisch på marknaden. Och att man hade modet att våga gå in. Som alltid är det avgörande om man ska lyckas att man har marknadskontakterna och kan få kundernas förtroende. Det har man lyckats med, säger Jan Mattsson, en av Almi Blekinges erfarna finansieringsrådgivare.

Tre goda sidor av Blekinge Den här tidningen handlar om tre sidor av Blekinge. Tre goda sidor som vi, Region Blekinge tillsammans med kommunerna och landstinget i Blekinge, tycker på ett bra sätt speglar dagens, moderna Blekinge.

D

e tre sidorna kallar vi Blekinges tre styrkor. De har formats av mer än 1 200 människor, både blekingar och människor bosatta i övriga Sverige.

Vi frågade dem vad Blekinge står för. Vilken identitet Blekinge har.

De allra flesta förknippar Blekinge med kust, skärgård och öar. Några med militärer, andra med ekskog och Sveriges Trädgård.

Efter intervjuerna satte sig representanter från kommuner, landsting, näringsliv, högskola och organisationer ner och diskuterade Blekinges identitet. Vad behöver en liten region som Blekinge identifieras med för att sticka ut och samtidigt passa in i det nya Sverige och Europa? Man kom fram till tre områden, tre styrkor som samtidigt som de speglar det moderna

Blekinge även tar avstamp i det Blekinge som vi lever i idag, men som vi kanske inte alltid ser själva.

Styrkorna är inte bara till för att göra Blekinge attraktivt för turister, utan även för att få företag att etablera sina verksamheter här som kan skapa nya arbetstillfällen och locka människor som vill leva och arbeta här att göra verklighet av sina drömmar och bli blekingar.

Tidningen innehåller några exempel, artiklar och samtal med människor, som vi tycker speglar några av Blekinges goda sidor. Arbetet med att utveckla bilden av Blekinge har bara börjat. Tidningen är ett första steg i en lång resa som tillsammans med andra initiativ syftar till att göra Blekinge till en ännu härligare plats att leva och arbeta i.

Hur ser ditt Blekinge ut år 2020?

Vad tycker du vi måste göra i Blekinge för att utveckla regionen så det blir ännu bättre att leva och bo här?

Vad saknas, vad kan vi göra mer av?

›› Region Blekinge arbetar för att utveckla Blekinge. Just nu tar vi fram en utvecklingsstrategi som ska peka ut de nyckelområden och insatser som krävs för att Blekinge ska utvecklas på bästa sätt fram till 2020. Vår ambition är att involvera så många som möjligt i processen och vill gärna ha din åsikt.

›› Gå in på Blekingestrategin på Facebook eller på www.blekingestrategin.se. Där finns en länk till ett frågeformulär – Tyck till här! Dela med dig av dina synpunkter så att vi tillsammans kan göra Blekinge ännu bättre.

Vänd blad och läs mer om styrkorna

3

Blekinges strategiska läge är unikt för kommunikation, turism och handel över Östersjön.

Familjen Wagner valde Sverige – MEN POLENFÄRJAN SKYMTAR MELLAN BJÖRKARNA Hästö är ett idylliskt villaområde strax utanför Karlskrona. Smala gator slingrar sig förbi trädgårdarna.

Man anar ett gammalt sommarstugeområde som blivit permanentboende och ändrat utseende genom åren. I en mycket modern avskalad villa, som skiljer sig från snickarglädjen runt omkring, bor familjen Wagner, som flyttade från Gdynia i Polen till Sverige 2002.

Familjen Wagner bor numera i Blekinge, från vänster: Bartolomiej, Agnieszka, Kasper, Miki samt katten Kotek.

FOTO: ROSIE ALM

–

N

är vi var färdiga med våra läkarutbildningar funderade vi på att arbeta utomlands, inte för att komma bort från Polen utan för att uppleva nya miljöer. Vi drömde om Nya Zeeland och alla möjliga andra platser.

Det är Bartlomiej Wagner som berättar. Hans fru Agnieszka sätter fram kaffekoppar och ber oss ta plats vid bordet i det stora köket som är öppet mot vardagsrummet. Miki, tolv år, sätter sig något motvilligt vid bordet medan hans bror Kasper, som är fem år, hellre slår kullerbyttor i vardagsrumssoffan.

– Det blev aldrig något med Nya Zeeland, säger Agnieszka. Det var nog bara en dröm. Sverige låg närmare till hands, och när vi hittade en annons där Landstinget i Blekinge sökte specialister så bestämde vi oss för att göra ett försök.

4

Bartlomiej berättar att släkten i Polen tyckte det var tråkigt när de hörde om flyttplanerna. Det blev så stort att flytta till ett annat land. Och var det inte väldigt kallt i Sverige?

– Men då tänker man inte på att Polen faktiskt ligger väldigt nära Sverige. Om vi till exempel flyttat till södra Polen så skulle avståndet till Gdynia knappast ha blivit kortare.

Nu tar vi bara färjan över när vi ska hälsa på föräldrar och vänner. Det är nära och enkelt. Och det där med klimatet, det är ju inte någon större skillnad.

– För oss var Sverige inte främmande, säger Agnieszka. Det är ju Europa, så det kunde i alla fall inte bli så jättestor skillnad.

De tycker båda att svenskarnas attityd till övriga Europa är något märklig. I Blekinge säger man att ”vi har så nära till kontinenten”. Sverige tillhör väl också kontinenten numera

även om man inte strikt tillhör det som förr kallades Kontinentaleuropa.

2002 gick flyttlasset till Sverige och Blekinge. Agnieszka och Bartlomiej började läsa svenska och kompletterade sina läkarutbildningar. Det tog cirka åtta månader innan de var igång i sina yrken. Agnieszka arbetar nu på Blekinge-sjukhuset som magoch tarmspecialist, och Bartlomiej är allmänläkare på en vårdcentral.

– Från början hade vi nog inte tänkt stanna mer än några år, säger Bartlomiej. Men man vänjer sig och börjar känna sig etablerad, får nya rutiner och nya vänner, barnen börjar skolan och vi trivs väldigt bra.

Miki ser dock lite bekymrad ut där han sitter vid köksbordet. Familjen har nyligen varit i Polen där han har bästa kompisen och far- och morföräldrar. Han kan tänka sig att flytta tillbaka. Men mamma Agnieszka

menar att det nog beror på att när de nu för tiden åker till Polen så är det för semester och att bara ha roligt.

I Sverige är det lite mer krav med skola och arbete.

För några år sedan köpte familjen Wagner sin villa i det natursköna villaområdet Hästö. Man totalrenoverade huset till en modern avskalad stil och med stor altan.

– Vi känner oss etablerade nu och vi har börjat anamma svenska traditioner som midsommarfest och valborg. Det är inte så stora skillnader på polacker och svenskar. Vi älskar till exempel kroppkakor precis som blekingeborna, säger Bartlomeij och skrattar.

Från köksfönstret är det havsutsikt, och där mellan björkarna kan man faktiskt se Polenfärjan komma och gå. En liten trygghet kanske, i det nya landet.

ANDERS POST

Blekinges tre styrkor: › Vi har en unik och fantastisk kust som formats av inlandsis och Östersjöns svall. Var man än bor i Blekinge har man nära till havet. Delar av Blekinges skärgård är ett biosfärsområde, klassat av FNorganet Unesco. Biosfärområden är modellområden för hållbar utveckling och hållbar användning av naturens resurser. Syftet är att bevara natur- och kulturvärden samtidigt som social och ekonomisk utveckling utifrån ett lokalt perspektiv gynnas.

Sett ur ett europeiskt perspektiv är Blekinge skärgård norra Europas närmaste skärgård, fortfarande ganska orörd, och med stora möjligheter för den som söker rekreation eller en havsnära miljö att arbeta eller bo i.

Blekinges kust och skärgård

› Efter andra världskriget delades Europa av järnridån. Det kalla kriget stängde mer eller mindre Blekinges kontakter med öst. I stora delar av Blekinges skärgård infördes tillträdesförbud för utländska gäster. Detta gjorde att våra hamnar blev mindre attraktiva och satsningarna på infrastrukturen till hamnar och städer i Blekinge uteblev. Blekinge blev en återvändsgränd.

Men, Berlinmurens fall öppnade upp det stängda Europa och placerade Blekinge i en strategisk position för kommunikation och handel över Östersjön.

Våra hamnar är väl utbyggda. Handel och turismutbyte med länderna kring Östersjön ökar.

Tack vare fred och avspänning i Europa är plötsligt Blekinge åter igen en viktig, strategisk punkt för utbytet med Östersjöländerna.

Blekinges geografiska läge

› I östra Blekinge har det funnits ett uttryck: ”Det gaur inte”. Det nya Blekinge som växer fram visar en helt annan sida: en kreativitet och innovationsförmåga – en slags påhittighet. Ett exempel på detta finns i en konkurrensanalys som organisationen OECD gjort på Småland och Blekinge. Den visar att vi har många företag verksamma inom lågoch medelteknologisk industri, exempelvis inom verkstadsindustri. I andra OECD-länder har dessa industrier flyttats till lågkostnadsländer. De som finns kvar i Blekinge överlever tack vare företagens uppfinningsrikedom och innovationsförmåga som gjort dem konkurrenskraftiga mot industrier i lågkostnadsländer.

Andra exempel på blekingskt näringsliv med hög innovationsförmåga är fordonsindustri, it och telekom. Även inom kultur och ideella organisationer finns en stark drivkraft att utveckla och skapa nya förutsättningar. Exempel på detta är allt från Sweden Rock till byalagen i Blekinge som tar saken i egna händer och formar sin framtid.

Genom att fylla de tre styrkorna med små och stora exempel kan vi sakta och tålmodigt forma och stärka vår och Blekinges identitet, en identitet som förhoppningsvis kan få fler företag och människor att flytta hit och få fler turister att nyfiket planera sina semestrar i vårt underbara Blekinge.

Kreativitet och innovationsförmåga

Upptäck Polens bästa sidor med Stena Lines nya kryssningsfartyg Med två helt nya fartyg på sträckan Karlskrona – Gdynia, hälsar Stena Lines linjechef Tony Michaelsen välkommen ombord.

I år satsar man mer än någonsin på kryssningsresenärerna.

Båda fartygen är identiskt lika och inredda efter samma koncept. Ombord finns tre restauranger som serverar allt från lättare rätter till trerätters på vita dukar. Dessutom arrangeras matveckor med olika teman, beroende på vilken kryssning man väljer. Här finns även nattklubb och tre barer, alla med olika karaktär.

Kryssningar finns för alla smaker, till exempel Spa kryssningar där resenärerna kan koppla av med olika behandlingar, basta, njuta av äventyrsduscharna eller bara pusta ut i relaxavdelningen.

Företag som vill konferera ombord har alla möjligheter att förena nytta med nöje. På våra fartyg finns sju mötesrum som är utrustade med den senaste tekniken. De rymmer från sex till 60 personer och bjuder på milsvid havsutsikt.

– Många vill stanna på fartyget under kryssningen, säger Tony Michaelsen, då passar 24 timmarskryssning bra. Vi har även 36 timmarskryssningar med en heldag i Polen. Den Tony Michaelsen. tredje valmöjligheten är Prova på VärldsmetroPolen där man stannar flera dygn i land och upptäcker allt det intressanta som Polen har att erbjuda. Gdynia är en del av trestadsområdet där även Sopot och Hansastaden Gdansk ingår. Sopot är en gammal kurort som blivit mycket trendig med stora hotell och restauranger utefter de långa sandstränderna.

– Jag vill verkligen uppmana alla blekingebor: Åk till Polen och upptäck något helt nytt, säger Tony Michaelsen.

Foto: Rosie Alm

Tidigare har Stena Line fokuserat på ren transport till och från Polen. Men förra året började storsatsningen på kryssningsresenärerna.

– Vi satte in två nya fartyg, Stena Vision och Stena Spirit, och nu har vi startat våra evenemangskryssningar där vi bjuder på musik och uppträdanden, säger Tony Michaelsen. I april kunde vi erbjuda en högklassig ABBA- föreställning med en australiensisk grupp som turnerar runt i världen, och framöver väntar både rock, dansband, schlager och 80-talskryssar.

5

Alla är bäst

som Se mig jag är den

Summan av olikheter, är större än summan av likheter

Eleverna växer MED TEATER OCH DANS PÅ SCHEMAT

Kreativitet i form av sång och dans har alltid varit en tradition i Blekinge, sägs det. På Mjällby särskola i Sölvesborg lär man sig skolämnena genom att dansa, sjunga och spela teater. Det är på fullaste allvar och eleverna blir vinnare i sina egna liv.

Tid och tålamod, tid att växa tillsammans

FOTON: ROSIE ALM

6

Hur kan man lära sig skriva, läsa och räkna genom att dansa och spela teater?

– Det är mycket enkelt, säger rektor Martin Åsman på Mjällby särskola.

Har man roligt och gör något som man blir uppskattad för så är det lätt att lära. Det vi jobbar med är mål som finns i läroplanen – men vi gör det delvis på ett annorlunda vis.

Stina Nordin som är projektledare på särskolan instämmer: – Det är inte showen i sig som är det viktiga. Det är vägen dit, själva processen där man lär sig och tränar kommunikation, att uttrycka sig, att fungera i grupp, växa, få självförtroende och låta kreativiteten blomma.

Vi sitter i ett rum utanför rektorsexpeditionen i Mjällby särskola. Runt bordet finns elever, rektor och lärare.

Det handlar om teater som möjlighet för lärande och utveckling.

Mjällby särskola i Sölvesborg har utmärkt sig för sina shower och teaterprojekt. Och även om det är väldigt roligt, så är det på allvar.

– Det hela började för sju år sedan, berättar Stina Nordin. Då var det mest dans och lek, men med åren har det blivit mer genomarbetade scenframträdanden där eleverna är delaktiga i hela processen med

dje, ust, gläitet, l , t e t i n Spontaation, kreatisvi v i mot tighet, fanta delak

vid flera uppsättningar, bland annat med musikalen Resan mellan dag och natt. Den spelades på Bokelundsskolan för 400 åskådare och för vilken man även fick kulturpris.

– Jag sjöng duett med Frank Ådahl, berättar Malin.

Elever och lärare på särskolan i Mjällby. Nedre raden från vänster: Kristina Löfqvist, lärare, Emmelie Karlsson, Stina Nordin, projektledare, Malin Sjögren, Tilly Lindahl. Övre raden: Martin Åsman, rektor, Augustin Sedic, Sven Welander, specialpedagog.

manus, idéer och utformning – och allt runt omkring, som scenarbete, musik, ljud och ljus.

Tilly Lindahl som sitter bredvid Stina Nordin vill gärna ha sin mörkblå båtmössa på sig. Den har en gång tillhört en brandman. Tilly går på mellanstadiet och spelar bland annat Prussiluskan i höstens föreställning TV kväll. I en annan pjäs var jag lärarinna, berättar Malin Sjögren – och Augustin Sedic spelade pappa till en tonårstjej.

De går båda på gymnasiesärskolan och skrattar nöjt när den föreställningen kommer på tal.

– Vi samarbetar även med professionella artister från Let´s Dance som lär ut olika danser, berättar Stina Nordin.

Artisten Frank Ådahl har hjälpt till

Just nu repeterar man TV- kväll, ett stort projekt med premiär i höst. Där blir det bland annat satir och sketcher från kända tv- program som Skavlan och Körslaget. Emelie Karlsson, som är elev på gymnasiesärskolan, berättar att hon ska vara Ipren- mannen i reklaminslaget. Alla runt bordet skrattar.

– Att det här är kul, det kan man lugnt påstå, säger Emelie som även har övat dans med Björn Törnblom

från Let´s Dance.

Augustin berättar att han för sin del dansat med Cissi Ehrling, också hon känd från Let´s dance.

Klart är att många av eleverna har utvecklats på ett sätt som knappast varit möjligt utan satsningen på teater och dans.

– Vi har elever som gått från att vara helt tysta till att älska att agera på scenen. Det blir lättare när man går ur sin egen roll och spelar någon annan, säger Martin Åsman. Han har många samtal med tacksamma föräldrar som ser hur deras barn utvecklas.

Så är det dags för fotografering.

Vi går till musiksalen där det finns en scen. Stina Nordin sätter på musiken till en av höstens dansnummer.

Hög volym. Eleverna är snabbt uppe på scenen och dansar, apar sig och poserar framför fotografen. Man kramas och lever ut. Hela rummet vibrerar av glädje, energi och gemenskap.

Lyckliga alla ni som får tag på biljetter till showen i höst.

ANDERS POST

FRANK ÅDAHL: ”Idel kärlek och väldigt roligt” Frank Ådahl är en av de artister som arbetar med eleverna på Mjällby särskola. Han har bland annat arrangerat musik till deras shower och varit med på scenen.

Frank Ådahl blev känd för den stora publiken när Edin-Ådahl vann melodifestivalen 1990 med Som en vind.

– Att samarbeta med särskolan i Mjällby är ett prioriterat uppdrag, säger Frank Ådahl. Det är idel kärlek och väldigt roligt. Man behöver inte bete sig på något särskilt sätt, allt är enkelt och mycket spontant.

Frank Ådahl kommer ihåg när han sjöng duett med en av eleverna,

Malin Sjögren, och hur hon efter att ha lyssnat på en ny låt en enda gång kunde mer än halva texten utantill, vilket är mycket ovanligt.

– Jag ser hur eleverna utvecklas. En tjej som, enligt lärarna, inte kommunicerade alls i vanliga fall kunde stå på scenen och själv sjunga till playback. Det händer otroligt mycket. Men visst, det krävs många timmars repetition och fasta regler för att allt ska funka.

Starta i Karlshamn och upptäck Litauen i sommar Planerar ni för sommarens semester? Litauen är ett bra tips. Ganska okänt för många svenskar, men inte desto mindre ett resmål utöver det vanliga. Här finns milslånga sandstränder, anrika kurhotell, historiska städer och moderna affärsgallerior – med förhållandevis billiga priser.

Ta bil eller buss till Stillerydshamnen utanför Karlshamn och gå ombord på DFDS Seaways färja som tar dig till Klaipeda i Litauen klockan 18.00 varje dag. Ombord finns restauranger, bar, butik och hytter i olika kategorier.

– Våra färjor är byggda både för frakt och passagerare, säger Lars Malmström, som är DFDS Seaways platschef i Karlshamn. Det är mycket gods som ska fraktas med långtradare till och från Litauen och våra fraktvolymer ökar stadigt. Men vi har även gott om utrymme för privatbilar och resenärer Palanga på sommaren är ett eldorado för barn och vuxna. som vill upptäcka Litauen.

Foto: Rosie Alm

Klockan 09.00 varje morgon är färjan framme i Klaipeda.

Här väntar äventyret och nya upplevelser. Klaipeda är sedan 1200-talet ett gammalt handelscentrum – idag fullt av mysiga restauranger, kaféer och butiker. Norr om Klaipeda ligger Palanga – ett badparadis med hotell, nattklubbar och casinon.

– Vi erbjuder även paketresor med övernattning på hotell i olika städer, berättar Lars Malmström. Jag kan nämna sommarmetropolen Nida som ligger vid Kuriska Näset. I paketet ingår färjeöverfart, hytt, frukostbuffé och en övernattning i land.

Kuriska Näset är en tio mil lång landtunga av sand som är 500 meter på det smalaste stället och 4 km som bredast.

– DFDS Seaways erbjuder även spa- och golfresor. Litauen har en anrik spa-kultur, vilket vi har tagit fasta på och arrangerar paketresor till Palanga SPA Hotel med olika skönhetsbehandlingar.

När det gäller golf tar vi dig till National Golf Resort som ligger knappt 20 minuters resa från Klaipeda med ett 4-stjärnigt hotell direkt på golfbanan.

– Eller låt oss bara transportera bilen och familjen till Klaipeda och resa omkring på egen hand. Det finns så oerhört mycket att upptäcka i Litauen, säger Lars Malmström.

DFDS platschef i Karlshamn Lars Malmström hälsar välkommen ombord.

LITAUEN

Så nära. Så kulturellt. Så billigt. Så bra.

NÄSTA

BOKA ER SEMESTERRESA: Tel 0454-336 80 www.dfdsseaways.se

Ditt äventyr börjar i Karlshamn. Ta bilen till Litauen sju dagar i veckan. Äta, shoppa, sola, golfa – du väljer din resa.

7

VÄRLDSARVET DRAMATISERAS I

mobiltelefonen ”Det är en mörk tid. Och med mörk menar jag maktbegär utan hämningar, blodiga strider om landområden, bränder, plundringar och lidande. Det handlar om krig mellan länder men också om inre maktkamp och förtryck mot sitt eget folk ...” skådespelerskan Katarina Ewerlöf berättar och levandegör Karlskronas historia, vilken snart ryms i mobiltelefonen.

Det kreativa teamet bakom den nya turistappen: Ola Johansson (stående), Ted Karlberg och Cecilia Rihs.

På bilden saknas Leifh Stenholm.

FOTON: ROSIE ALM

1998

upptogs Karlskrona på Unescos lista över omistliga världsarv. Med stöd från Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och wi.se utvecklas just nu en applikation som gör det möjligt att inte bara hitta till stadens historiska sevärdheter, utan även lyssna till den dramatiska berättelsen bakom dem.

Ted Karlberg är en av Blekinges många idésprutor och entreprenörer.

Tillsammans med ett utvalt team har han utvecklat en turistapp för världsarvet i Karlskrona.

Idén kommer från pick-up guiden som ofta används på museer, där man guidas runt med en berättarröst i hörlurarna. Det här borde även gå att göra utomhus, tänkte Ted Karlberg och tog kontakt med BTH. Idén var att kunna lyssna till historiens vingslag via en applikation i mobiltelefonen. Affärskonceptet 8

Snart ryms Karlskronas historia i mobiltelefonen. fick klartecken av BTH och wi.se som utvecklar nya affärskoncept, och därmed kunde projektet gå igång.

Teamet bakom den nya turistappen samlas en trappa upp på Karlskronas stadshotell en vindpinad tisdag i slutet av mars för att berätta om sin idé.

Att man träffas här är naturligt eftersom en av deltagarna, Ola Johansson, är vd för hotellet. Dock saknas Leifh Stenholm vid detta tillfälle. Han var tidigare länsantikvarie i Blekinge.

– Leifh och jag talade ofta om hur man skulle kunna levandegöra världsarvet och vår historia. Det är något som har diskuterats till och från i kommunen men ingenting riktigt bra har genomförts, säger Ola Johansson.

Ted Karlberg kände i sin tur Leifh Stenholm sedan länge, och så var teamet bildat. Till gruppen knöts även skribenten Cecilia Rihs med uppgift att skriva manus.

– Vi ville göra en helt unik guidning

genom staden, säger Ted Karlberg.

Leifh Stenholm har bidragit med det historiska materialet. Hans kunskaper är ovärderliga och går inte att hitta på exempelvis Google och Wikipedia.

”Möjligheterna är obegränsade, vi kan göra den på olika språk och idén går att applicera på en rad områden” Skådespelerskan Katarina Ewerlöf och Uno Magnusson har läst in de ofta dramatiska texterna, som understöds av musik och ljudillustrationer.

I appen finns även en gps-karta som markerar de olika platserna.

– Du skannar av den nedladdade appen mot en QR kod som finns vid respektive sevärdhet och sedan kan det historiska äventyret börja, säger Ted Karlberg. Det blir som en

filmupplevelse.

– En poäng är också att man kan göra den här turen precis när man själv har lust, säger Ola Johansson.

Idén har gått att genomföra tack vare stora insatser från wi.se (se artikel intill). Många timmar har lagts ner på mjukvaruutvecklingen. När appen är klar och tillräckligt finansierad vet man ännu inte, men Ted Karlberg hoppas att den kan vara i bruk till sommaren.

– Möjligheterna är obegränsade, vi kan göra den på olika språk och idén går att applicera på en rad områden.

Och även om appen dröjer något så finns konceptet från och med maj i pick-up version som fungerar ungefär på samma sätt som appen och går att låna på Stadshotellet, Karlskrona Turistbyrå och på Besökcentrum.

ANDERS POST

Nya affärsidéer BLIR VERKLIGHET I BLEKINGE Att lansera en ny affärsidé tar ofta lång tid och kostnaderna kan bli stora. För många entreprenörer är hindren oöverstigliga och idén blir aldrig realiserad. Men i Blekinge satsar man på att förverkliga goda idéer.

›› Läs mer på: www.bth.se/bthinnovation

Blekinge Tekniska Högskola är huvudman för wi.se som hjälper Blekinges innovatörer att förverkliga sina idéer. Anna Nyström är projektledare, här tillsammans med sitt team på BTH.

FOTO: ROSIE ALM

B

ra affärsidéer kan ge nya företag, jobb och kunskapsutveckling som berikar regionen.

Det har man insett i Blekinge. Därför gick ett antal företag och offentliga aktörer inom it branschen ihop 2003 och bildade wi.se. Blekinge Tekniska Högskola (BTH) är huvudman för verksamheten som hjälper nya idéer att ta första steget mot fungerande affärskoncept. Det är just första steget att få fram en fungerande prototyp som är svårast, men ändå nödvändigt om finansiärer och marknad ska kunna förstå och nappa på idén.

Anna Nyström är projektledare på BTH: – Tanken med wi.se är att vi ska vara en plats dit entreprenörer söker sig för att testa och utvärdera en affärsidé. Vi tittar på affärsidéns olika möjligheter, vilka problem den löser, vilka användarna av produkten är och vilka kompetenser som måste till för att realisera idén. Om allt verkar stämma kan vi ställa upp med ett utvecklingsteam där exempelvis programmerare, grafiker och projektledare ingår.

Är alla de här utvecklingsinsatserna gratis?

– Ja om man med sin produkt skapar jobb i Blekinge och har sin verksamhet här. Men det är fel att säga gratis,

”Vi tittar på affärsidéns olika möjligheter, vilka problem den löser, vilka användarna av produkten är och vilka kompetenser som måste till för att realisera idén.” man måste ju själv lägga ner väldigt mycket jobb, säger Anna Nyström.

För att få hjälp från wi.se ska produktidén vara it baserad. Men inom den tekniken finns ju numera allt ifrån friskvård, turism och nöjesindustri – till effektivisering av företag.

Hur ser resultatet ut? Hur många lyckas?

– Vi har drivit ett nittiotal affärsinriktade utvecklingskoncept, ungefär hälften har lyckats. Idéer finns det gott om, men det gäller att affärskonceptet drivs av en duktig entreprenör som håller hela vägen.

Exempel på företag som gått hela vägen och lyckats är Malvacom, Nortic, Adacus och Appcom. På gång är nu Attraction media med en turistapp i mobilen (se artikel intill).

Cura Individutveckling kan erbjuda den extra

kompetens du söker

En viktig del i vårt arbete är att kunna erbjuda kommunerna kvalitativa och kostnadseffektiva tjänster inom det psykosociala och det neuropsykiatriska området. Därför ser vi till att hålla oss med duktiga medarbetare som ges möjlighet till lämplig kompetensutveckling, både generellt och på specialistnivå.

Detta vill vi dela med oss av inom ramen för Cura resurscentrum.

Inom området autismspektrumstörning erbjuder vi t ex. skräddarsydda utbildningar, handledning och kostnadsfri konsultation. Vi har också en beredskap för att med kort varsel rycka in och ta hand om enskilda klienter som kommunerna av någon anledning har svårt att ta hand om inom ramen för den ordinarie verksamheten. Vi kan snabbt ordna boende eller organisera för olika typer av öppenvårdsinsatser. Här använder vi medarbetare med lång erfarenhet och lämplig kompetens för att säkerställa långsiktigt hållbara lösningar både för kommunen och för klienten.

Läs mer på www.curaindivid.se

Besöksadress: Ågatan 38, Karlshamn Postadress: Rådhuset, 374 81 Karlshamn Telefon: 0454-814 60 E-post: info@curaindivid.se www.curaindivid.se

ANDERS POST

9

”Att förän svårt som Hon är bara nitton år, men är redan en profil i Blekinge. Hon har startat projektet Green Teens och blivit utnämnd till Hero of the week.

Nu förbereder hon ett ungdomsprojekt till Landsbygdsriksdagen i september. Hennes namn är Sissa Pagels.

J

ag växte upp i Bräkne-Hoby, berättar Sissa Pagels. Jag och mina kompisar gick omkring och gnällde och var väldigt duktiga på att klaga. Vi tyckte det var alldeles för lite att göra där vi bodde. Min pappa menade att om jag ville ha förändring så fick jag ta saken i egna händer och inte vänta på att andra skulle göra något. Det var ett gott råd, och det har jag följt. Det visade sig att det inte alls var så svårt att göra förändringar.

Sissa började engagera sig på lokal nivå, startade skoltidning och arrangerade en festival, sedan har engagemanget utökats. Efter det misslyckade Köpenhamnsmötet 2009 där världens ledare samlades för att komma överens om klimatåtgärder, så tyckte hon att det var dags för en ny generation att göra något åt miljöfrågorna – istället för att låta de äldre bara prata bort tiden.

–

FOTO: ROSIE ALM

Tillsammans med vänner från olika delar av Blekinge, bland annat kompisen Louise Lindén, startade Sissa Green Teens med syfte att lyfta fram

Välkommen till Ronneby!

, GHQ PRGHUQD NXURUWHQ 5RQQHE\ ¿QQV OLYVNYDOLWp PHG KDYVQlUD ERHQGHQ RFK QlUKHW WLOO QDWXU RFK YDUDQGUD +lU ¿QQV NXOWXU RFK VKRSSLQJ L KLVWRULVND PLOM|HU 6HGDQ OlQJH VDWVDU YL L 5RQQHE\ Sn HQ KnOOEDU XWYHFNOLQJ GlU YL DOOD PnU EUD 2FK KlU ¿QQV DOOWLG QnJRW VSlQQDQGH RFK UROLJW DWW J|UD 'LJJLORR 1RVWDOJLD )HVWLYDO 7RVLD %RQQDGD¶Q /RSSPDUNQDGHU .RQVWUXQGD +XQGXWVWlOOQLQJ %DUQNDODVHW 5RQQHE\ %UXQQVSDUN PHG lYHQW\UVEDG .XOWXUFHQWUXP %ORPVWHUJnUGHQ bOJYLVQLQJ )LVNH &\NOLQJ XWPHG %UlNQHnQ :HOOQHVVIHVWLYDO 6NULGVNRnNQLQJ Sn XWRPKXVULQNHQ /XJQHYL .DUOVQlVJnUGHQ

www.ronneby.se 10

ndra är inte alls sü m man kanske tror� miljÜarbete pü ett lustfyllt och roligt sätt. Intresset fÜr Green Teens blev stort, och man har arrangerat miljÜseminarium, klädbytardagar, en rad olika event, miljÜfestival i Karlskrona och ett internationellt miljÜseminarium som fick det inspirerande namnet Take Action, det senare fÜr att ge ungdomar verktyg att kunna bÜrja handla själva i olika miljÜfrügor. – Tack vare att vi startade Green Teens sü blev vi tillfrügade om att bli projektledare fÜr en heldag med olika ungdomsaktiviteter vid Landsbygdsriksdagen 2012, som arrangeras i Blekinge.

Sissa Pagels och hennes kamrat Louise LindÊn ütog sig att stü fÜr den särskilda ungdomsdagen med ett projekt som är mer än bara en dag. – Det är ett entreprenÜrsprojekt fÜr ungdomar som bor pü landsbygden, berättar Sissa.

Själv bor hon och pluggar i MalmÜ men ser fram mot att flytta tillbaka till Bräkne-Hoby i juni eftersom hon fÜredrar landet framfÜr storstadens

â€?När jag var yngre sĂĽ ville jag bli FN:s Generalsekreterare. KoďŹ Annan var nämligen min stora idolâ€? anonymitet. Och hon menar att det finns alla mĂśjligheter fĂśr ungdomar att engagera sig i landsbygdsfrĂĽgor. – Landsbygdsriksdagen är en stor händelse, men när den är Ăśver sĂĽ är den Ăśver, sĂĽ att säga. Vi ville hitta aktiviteter som sätter lite mer lĂĽngsiktiga avtryck. DärfĂśr startar vi redan nu i maj med en tävling, Take Action Contest, där ungdomar frĂĽn hela Blekinge fĂĽr skicka in idĂŠer pĂĽ sĂĽdant som man vill genomfĂśra lokalt. Det ska handla om att fĂśrbättra nĂĽgot man inte är nĂśjd med pĂĽ hemorten. Hundra ungdomars idĂŠer väljs ut. Dessa gĂĽr vidare till Landsbygdsriksdagen och den speciella ungdomsdagen, som vi kallar Mission: Live Green. Vi kommer även att bjuda in ungdomar frĂĽn andra delar av landet fĂśr diskussion om hur

UNG BLEKINGEPROFIL VISAR VĂ„GEN

man vill gĂśra sin landsbygd levande.

Pü kvällen blir det final och andra aktiviteter.

Om Sissa für som hon vill sü ska projektet knytas samman med näringsliv, skola och olika fÜreningar.

De tio ungdomar vars idÊer vinner kommer att fü professionell hjälp att genomfÜra dem.

Green Teens ďŹ ck Karlskrona kommuns miljĂśpris fĂśrra ĂĽret och själv har Sissa Pagels utsetts till Veckans hjälte av miljĂśmagasinet Heroes of Today. Och fĂśrutom alla olika samhällsengagemang sĂĽ pluggar hon Internationella relationer pĂĽ MalmĂś hĂśgskola. Vad mĂĽnde bliva? vill man frĂĽga. – När jag var yngre sĂĽ ville jag bli FN:s Generalsekreterare. Kofi Annan var nämligen min stora idol. Han har ju faktiskt sommarstuga inte sĂĽ lĂĽngt frĂĽn Bräkne-Hoby sĂĽ jag ska nog hälsa pĂĽ honom vid tillfälle. Men annars vill jag fortsätta att pĂĽ olika sätt inspirera ungdomar att engagera sig. Sedan fĂĽr man se‌ ANDERS POST

Landsbygdsriksdagen 6–9 september i Ronneby Organisationen Hela Sverige ska leva stÜdjer lokal utveckling fÜr hüllbara bygder i ett hüllbart samhälle. Man ger rüd och stÜd till lokala utvecklingsgrupper och tillhandahüller redskap fÜr framgüngsrikt lokalt arbete.

Sedan 1989 har man arrangerat Landsbygdsriksdagen som hülls i olika län. I ür är det Blekinge som stür som värd.

Pü Landsbygdsriksdagen tas aktuella frügor upp som: Hur ordnas bättre service, hur skaffar man kapital till lokala investeringar, vad gÜr ungdomarna intresserade?

Med andra ord allt som gÜr att människor kan leva och bo pü landsbygden. Det blir seminarier, och münga kända talare är inbjudna. www.landsbygdsriksdagen.se

Ronnebyhus är kommunens stÜrsta bostadsfÜretag med ca 3 000 hyreslägenheter. Utbudet är stort RFK GHW ¿QQV ERVWlGHU RDYVHWW YDU L OLYHW GX EH¿QQHU GLJ IUnQ VWXGHQWUXP RFK HWWRU WLOO VH[UXPVOlJHQKHWHU 'X NDQ ER DQWLQJHQ L PDUNSODQ PHG HJHQ WlSSD HOOHU Sn VMXQGH YnQLQJHQ PHG PLOVYLG XWVLNW 9nUD ERVWlGHU ¿QQV EnGH L FHQWUDOD VWDGHQ RFK Sn OXJQDVWH ODQGVE\JGHQ VnYlO Q\E\JJGD VRP PHG lOGUH FKDUP +\UHVJlVWHQ L IRNXV K|J VHUYLFH WU\JJKHW RFK AB YlOVN|WWD ERVWDGVRPUnGHQ lU NlUQYlUGHQ L 5RQQHE\KXV YDUXPlUNH RONNEBYHUS www.ronnebyhus.se / Box 264, Güngbrogatan 3, 272 21 Ronneby / 0457-617050 / info@ronnebyhus.se

11

Blekingetrafiken presenterar

Blekinge i fokus Iskall tjej som softar på bussresan

Hallå där, Rrahman Krasniqi, mer känd som Bussturken eller ”Sveriges trevligaste busschaufför” med fansida på Facebook – och 3 800 gilla-markeringar.

5

snabba

till Bussturken Rrahman Krasniqi

Varför blev du busschaufför?

Jag tycker om att jobba med människor och vill gärna träffa nya människor hela tiden.

Jag älskar att köra buss!

Arbetsveckan är slut och den där fredagskänslan infinner sig.

För några pendlare sker det redan på tåget mellan Karlskrona och Karlshamn. Maggie Petersson som driver butiken Casablanca är en av fredagsfirarna.

Ditt bästa bussminne?

Varje dag innehåller fina bussminnen, men jag minns speciellt när en mamma steg på med sina barn. När de var framme vid sin destination ville barnen inte gå av, de ville fortsätta att åka med mig och bönade och bad om att få åka lite till! Sen när de tillslut klev av kom barnen fram och kramade om mig, hela bussen skrattade. Det var härligt!

Kalmar–Karlskrona. Sedan några timmar senare Karlskrona–Kalmar. Däremellan ett svettigt pass på isen. Möt Louise Lundberg som minst fyra gånger i veckan åker från Småland till Telenor Arena för att

Fredagsmys

göra det hon älskar mest – att spela hockey.

När Louise Lundberg, 17, började följa NHL på TV för några år sedan blev hon fast. Enklare kan hon inte beskriva det. Tyckte helt enkelt att det verkade sjukt roligt att spela hockey. Och det räckte inte med att titta – hon skulle börja spela själv.

Något tjejlag fanns det inte i Kalmar och Louise började snegla åt grannstäderna och fastnade för Karlskrona Hockeyklubb. En generös kollektivtrafik kopplade dessutom ihop städerna på ett bra sätt. I oktober 2011 började hon spela med Telenor Arena som hemmaplan – och inledde därmed en ny period i sitt liv som trogen pendlare. Fyra eller fem gånger i veckan, med tåg eller Tågbussen eller båda delarna. Vilket tar 1,5 till 2 timmar – enkel resa. Jobbigt? Inte ett dugg.

– Det är det värt. Jag vill verkligen spela, så för mig är resandet inget jobbigt hinder, det är liksom förutsättningen för att jag ska få spela, säger Louise och berättar att hon mest softar på vägen till arenan (även om ambitionen allt som oftast är att plugga).

– Jag lyssnar på musik, just nu är det mycket Norlie & KKV. Är jag på väg till match laddar jag helst upp med stämningsmusik, säger hon. Och exemplifierar med soundtracket från Peter

12

Forsberg-dokumentären, som enligt Louise är väldigt ”nu fixar vi det här, nu kör vi”.

Och nej, du som får en bild av att Louise tar upp hela baksätet på Tågbussen med hockeytrunk, klubba, skridskor och vattenflaska tror fel.

All utrustning är redan på plats i arenan, det enda hon behöver ha med är träningskläderna. Hur smidigt som helst.

– Hockey är tufft, det är mycket fart och det är så enormt mycket som ska stämma för att det ska bli bra. Men när du hamnar rätt, då är det lycka, säger Louise och medger att hon inte kan tänka sig ett liv utan hockey.

Vi tror henne.

Någon favorithållplats i Blekinge?

Alla hållplatser med mycket människor är favorithållplatser! Jag blir glad när jag ser mycket folk. Så jag säger kanske Parkgatan på Trossö eller Sjukhuset Bergåsa, här väntar det alltid många resenärer!

Bästa resenären?

Alla resenärer är mina favoriter.

Spelar ingen roll om de är barn ungdomar, medelålders, gamla – alla är fina.

Om du som resenär skulle kliva på en buss med dig själv som chaufför, vad skulle du tycka om honom då?

Jag tror faktiskt att jag skulle bli glad, för det verkar vara en människa som tycker om att göra det han gör och som sprider glädje.

Förbättrad stadstrafik i Ronneby För att bättra koppla ihop Ronneby centralort med de tre största förorterna Kallinge, Hjorthöjden och Ekenäs föreslår Blekingetrafiken fem busslinjer i stadstrafiken. På så sätt kommer busstrafiken att förtätas med högre turtäthet och fler destinationer.

– Det ska vara enkelt och smidigt att resa mellan Ronneby centrum och förorterna, säger Ronny Lundberg, trafikutvecklare på Blekingetrafiken.

Ambitionen är att den nya stadstrafiken kommer igång den 19 augusti 2012.

Hon har pendlat mellan Karlshamn och Karlskrona sedan 1988. Det gör henne till en van och erfaren resenär. Introduktionen av Kustpilen minns hon starkt – plötsligt fanns det servering på tåget med vin och enklare tilltugg.

– Vi som pendlade började med fredagsmys, köpte en liten flaska vin och satt och snackade. De flesta skulle upp tidigt och jobba dagen efter men det var så kul att få dela den där stunden, säger Maggie.

Sen försvann Kustpilen och serveringen med den – men fredagsgruppen höll liv i traditionen och turades om att köpa en flaska vin, lite jordnötter och bjuda varandra på ett plastglas med den ädla drycken. Just nu när buss ersätter tåg ligger dock fredagsmyset nere, men Maggie ser fram emot kommande tågträffar.

– Tiden går aldrig så fort som när vi har fredagsmys. Rätt vad det är ska någon stiga av, och då blir reaktionen alltid ”va, redan?”.

Maggie, som inte har förnyat sitt körkort på länge, tycker att tåg- och bussresorna ger henne en möjlighet att landa lite.

– För mig är resandet så mycket mer än att ta sig från A till B, det är här jag kopplar av – och det tänker jag fortsätta med!

Blekingeresan Ta bussen eller båten och gör en resa genom Blekinge. Här nedan tipsar vi om kända och okända smultronställen.

KARLSKRONA Hamnfest på Stenshamn Dagliga turer hela sommaren med M/F Ungskär och M/F Wittus. Förutom hamnfest bjuder Stenshamn på Operafestival, kräftskiva och Valborgsfirande.

Flitiga resenärer är nöjdast Bättre kunskap om hur man reser, enklare att köpa biljetter och kort – och lättare att få information om avgångstider.

Detta är några av de faktorer som ligger bakom att hela 82 procent av Blekingetrafikens kunder är nöjda med sin senaste resa.

– Det intressanta är att de som reser ofta ger bättre betyg – så nu är vår utmaning att få ännu fler att våga ställa bilen och faktiskt prova tåget eller bussen till jobbet, teatern eller hockeymatchen, säger Anna Claesson, trafik- och marknadschef på Blekingetrafiken.

Källa: Kollektivtrafikbarometern

Tusen öar väntar på besök Ta en tur i Blekinges unika skärgård – en skärgård bestående av närmare tusen öar. Med skärgårdstrafiken hittar du charmiga havsvikar med solvarma klippor, sandstränder och pittoreska fiskebyar.

Från Karlskrona, som är byggd på 33 öar, kan du ta dig ut i Östra skärgården, till storöarna men också upp i ån till Nättraby.

Karlshamn har sitt Kastell precis utanför gästhamnen och längre österut ligger Tärnö och Tjärö.

Hanö i väst når du med båt från Nogersunds fiskeläger.

Blekingetrafiken driver skärgårdstrafik på totalt nio linjer.

Totalt görs över 100 000 resor om året med båtarna.

Kanonkula på Saltö Ta buss nr 1 eller 7 till Saltö och kasta dig i plurret på en av kommunens bästa badplatser som erbjuder både sandstrand, klippbad och hopptorn.

Kallt i vattnet? Promenera på hög höjd längs havet till Dragsö.

RONNEBY Fredagsfika i Brunnsparken Testa Café Mandeltårtan som blev Årets nykomling 2012 – ett fantastiskt café mitt i Brunnsparken som du når med linje 210.

Kulturcentrum En pärla för dig som vill uppleva konst, teater, musik och massor av olika kulturarrangemang.

KARLSHAMN Skärgårdsbåt till Tjärö Ta båten från hamnen i Karlshamn till den gröna ön där du vid klara dagar kan se halva Blekinges kustlinje. Tips: Anders Hafvskrog på Tjärö har blivit nominerad i restaurangguiden White Guide.

Familjeäventyr på Kreativum Med centrumlinje 311 och en duo/familjebiljett tar sig hela familjen för 30 kr från centrum till Kreativum.

Bakom ratten med Therese Casselberg-Sejlert Therese Casselberg-Sejlert har arbetat som busschaufför i ett år – både linjetrafik och skolskjuts. Vi tog reda på lite om vardagslunken på den rullande arbetsplatsen.

Som det här med toalettbesöken. Ärligt talat – hur gör man som chaufför om nöden tränger sig på? Verkar inte vara en stor grej – det finns oftast toaletter på Blekingetrafikens ändhållplatser. Eller som Therese krasst konstaterar: – Annars får man hålla sig, eller så får man i värsta fall stanna bussen, säga åt passagerarna att man snart är tillbaka och göra det som behöver göras!

Finns det möjlighet att få i sig en matbit under passet?

Therese berättar att det händer att hon kör flera timmar i rad – och då kan det kurras en del i magen.

– Då är det lätt att man bara tar någon skräpmat för att stilla den värsta hungern. Med tanke på att man sitter så mycket i jobbet finns en klar risk att man lägger på sig lite så som chaufför måste man ha koll på vad man stoppar i sig!

Vad tänker man på när man sitter där och rattar bussen genom landskapet? Therese säger direkt att fokus ligger på trafiken och körningen – men medger att det också blir utrymme för en del vardagliga funderingar under passet.

Något speciellt på TV ikväll? Vilken mat ska vi laga?

Undrar hur det blir med helgen…

”Det händer rätt ofta att jag sjunger med och ibland tar jag i lite mer än vad jag planerat”

SÖLVESBORG Listerländska tungrots-r Utöver en massa charmiga fiskelägen och vackra miljöer är Listerlandet också platsen för Blekinges kanske mest oemotståndliga dialekt. Kom hit med busslinje 432 och lyssna!

Drakar på Hanö Hoppa på båten M/F Vitaskär i Nogersund, köp din biljett ombord och 25 minuter senare befinner du dig på sköna Hanö.

Ta del av myten om draken – och varför finns det egentligen en engelsk kyrkogård här?

OLOFSTRÖM Harry Martinson-rummet på Olofströms bibliotek En samling som till större delen består av böcker från författarens privata bibliotek – tillsammans med hans egna verk.

En kulturskatt för dig som vill komma Nobelpristagaren lite närmare!

– Sen lyssnar jag ju gärna på någon av de kommersiella radiokanalerna med mycket musik. Det händer rätt ofta att jag sjunger med och ibland tar jag i lite mer än vad jag planerat.

Då kan man få en rolig kommentar från någon resenär!

Sölvesborg blir bussigare Kollektivtrafiken i Sölvesborg ska bli mer attraktiv och locka fler att välja bussen för sitt resande – inte minst när det kommer till arbetspendling. Genom ökat turutbud och smidig trafik mellan Sölvesborg och tätorterna kommer busstrafiken att uppgraderas betydligt.

Exempelvis kommer nya turer att köras igång mellan Listerlandet och Sölvesborg. Satsningen kommer också att innebära bättre anslutningar till Öresundståg.

Den nya trafiken startar den 19 augusti 2012.

Holjebadet – en oas i vardagen Bryt vattenytan i 25-metersbassängen, värm dig i 34-gradig pool eller stoja med barnen i leklandet.

Trafikupplysning 0455-569 00 | www.blekingetrafiken.se

13

HETT MASTERPROGRAM LOCKAR

studenter från hela världen Från hela världen söker man sig till Blekinge Tekniska Högskola för en utbildning som blir hetare för varje år. Masterprogrammet i strategiskt ledarskap för hållbarhet ger kompetens som efterfrågas internationellt av såväl privata företag som offentliga organisationer.

FOTO: ROSIE ALM

H

ur ska man definiera angelägenhetsgraden av ett yrke, ett jobb? Det går naturligtvis inte, men att leda samhället mot högre hållbarhet bör hamna ganska högt på en rankningslista över viktiga arbetsuppgifter.

Att världen är utsatt för ohållbar påverkan står numer klart för de flesta. En påverkan som kommer att orsaka klimatförändringar med stora konsekvenser för vårt liv på jorden, om vi inte tar till kraftfulla åtgärder.

Ett hållbart samhälle behöver därför ledare och strateger som kan lotsa företag och offentliga organisationer till beslut som ger positiva förändringar.

På Blekinge Tekniska Högskola (BTH) finns ett program Master of

”Studenterna kommer från alla världsdelar och länder. Utbildningen är framförallt välkänd i USA och Kanada”.

Strategic Leadership towards Sustainability (MSLS) som är världsunikt och mycket eftertraktat. Hittills har över 350 studenter från 50 länder gått de två terminerna som masterprogrammet omfattar. Många av dem som söker sig hit varje år är äldre och har sadlat om från yrkeskarriärer inom olika områden, som exempelvis

Studenter från hela världen söker sig till BTH Gräsvik för att läsa strategiskt ledarskap för hållbarhet. Från vänster Stuart Filshie från Skottland, Michael Wzdolski från Polen och läraren Henrik Ny. 14

ingenjörer, ekonomer och samhällsvetare.

– Studenterna kommer från alla världsdelar och länder. Utbildningen är framförallt välkänd i USA och Kanada, berättar Henrik Ny, en av lärarna på MSLS.

Programmet bygger på Det Naturliga Stegets metodik som introducerades av professor Karl-Henrik Robért under 90-talet och som utarbetats av en bred grupp tvärvetenskapliga forskare. Här beskrivs de villkor som anses grundläggande för liv på jorden och som idag används över hela världen för att planera hållbar utveckling. För att nå hållbarhet ska fyra systemvillkor uppfyllas: • Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen.

• Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen.

• Utsätt inte naturen för undanträngning med fysiska metoder.

• Hindra inte människor att tillgodose sina behov.

BTH Campus Gräsvik har sitt säte strax utanför Karlskrona. MSLSprogrammet drivs av ett lärarlag från Avdelningen för strategisk hållbar utveckling och ligger inom Sektionen för ingenjörsvetenskap i en kreativ öppen miljö i nybyggda lokaler.

– Det finns många miljöutbildningar, säger Henrik Ny. Men det som är unikt här är att man både lär sig

området strategisk hållbar utveckling och dessutom praktiskt ledarskap för att kunna gå in i företag och skapa förändringar.

Det handlar om att inspirera och ge företag och organisationer insikt i vad som behöver göras för att deras produkt- och tjänsteutveckling ska följa ett hållbart och strategiskt perspektiv.

Man arbetar ofta med en grupp inom företaget för att implementera verktyg och koncept.

Efter utbildningen är det ofta konsulttjänster som lockar. Henrik Ny berättar om Jennifer Woofter, en tidigare student som nu är verksam i USA. Hon har startat ett nätverk av vänner som gått MSLS där man samarbetar om olika uppdrag. Ett annat jobb kan vara att bli miljöansvarig inom en organisation.

En av studenterna är Stuart Filshie som kommer från Skottland. Han är 46 år och har haft eget företag inom it-branschen i många år.

– Jag ville göra en karriärförändring, börja syssla med något nytt. Jag hade tänkt mycket på hållbar utveckling och studerat människans påverkan på naturen och dess konsekvenser. Men jag ville inte läsa ämnen med enbart miljöinriktning utan mer hur man kan förändra strategiskt. Nu söker jag jobb, helst inom konsultbranschen med inriktning på hållbar miljö.

Michael Wzdolski kommer från

Gdansk i Polen. Han är 28 år och har pluggat statsvetenskap och internationella relationer, dessutom har han läst ett år miljökunskap på Stockholm Resilience Centre.

– Jag har alltid brunnit för miljö och natur och vill gärna ha ett jobb som är genuint kopplat till mina intressen, helst inom någon typ av miljöorganisation där jag kan tillföra mina kompetenser. Det har varit ett mycket bra år på BTH där jag fått konkreta kunskaper om vad hållbarhet är, och dessutom verktyg hur man ska ta sig till hållbarhetsmålet.

Både Michael och Stuart är överens om det fantastiska i att samlas 60 studenter från hela världen på ett relativt litet ställe som Karlskrona under två terminer. ”Det blir en enorm gemenskap där man håller ihop och lär känna varann på ett unikt sätt.”

ANDERS POST

Många studenter från Kanada och USA 60 studenter per år läser programmet Strategiskt ledarskap för hållbarhet, totalt är 350 studenter utexaminerade. Genomsnittsåldern är 32 år med en spridning från ca 25 år upp till 60 år - hälften kvinnor. Studenterna kommer från ett 30-tal länder där Kanada alltid varit väl representerat liksom USA och Brasilien. Även från Kina kommer ett antal studenter. Det sista året ökade antalet från Storbritannien och Holland. Få ansökningar kommer från Sverige.

›› Läs mer om programmet på: www.bth.se/msls

Rocksystrarna från Olofström SLÄPPER NY SKIVA

Efter flera år på hårdrockscenerna släpper nu Fourever sitt första album Solitarum. Bakom bandet står systrarna Mia och Nina Moilanen och den nyrekryterade basisten Josefine Lindell.

FOTO: ROSIE ALM

A

tt googla på Fourever ger över en miljon träffar. Inte så väldigt många handlar om just rockbandet Fourever, men här finns i alla fall en hel del recensioner och kommentarer från beundrarskaran, till exempel: ”Fourever är ju fan lätt ett av de bättre tjejbanden! Snyggaste hårdrocksbrudarna i Sverige med grymma riff och bra trummor!”

Myterna om hur punkare, hip-hopare, syntare och indierockare ser ut och beter sig skiftar förstås. Men bilden av hårdrockaren som en tatuerad anarkistisk tuffing i svarta kläder lever nog hos de flesta. Fourevers grundare Mia och Nina Moilanen ger dock en annorlunda bild av hårdrockaren, i alla fall när de inte står på scenen.

Mia bor i Karlshamn och det är

i hennes stilrena och sparsmakat möblerade lägenhet vi träffas. Ingen av systrarna ser särskilt farlig ut. Blont krusigt hår, inga synliga tatueringar.

Trevliga att intervjua, och ett litet garnnystan till hund som springer omkring och är gullig.

Jag har inte hört tjejerna live, men jag har lyssnat på deras nya platta Solitarum där de öser på ordentligt. Någon recensent har liknat dem vid Evernessen, fast ännu lite tuffare. I augusti 2011 åkte de 130 mil norrut för att spela på Rock Out Wild i Nalovardo utanför Sorsele. Så här skrev en musikskribent om deras framträdande där: ”Fourever har alltid levererat live och fortsätter att göra så. Flera i publiken höjde både på ett och två ögonbryn i positiv förvåning över de späda tjejernas musikaliska leverans.

Förutom de egna låtarna bjöd de på tolkningar av Kiss Detroit Rock City och Europes Scream Of Anger.”

Systrarna Moilanen kommer från en musikfamilj där pappa spelar trummor och gillar hårdrock.

– Det är väl därifrån vi har fått intresset, tror Mia. Det var mest rockband med killar när vi startade för 12 år sedan, tjejbanden har kommit och gått, men vi tänker inte ge oss.

Även basisterna i Fourever har kommit och gått. Nina sköter trummor, Mia spelar gitarr, skriver texter och musik.

Det finns en tydlig svärta i texterna.

– Man vill ju skriva av sig det negativa hellre än det som är glatt, säger Mia. Hon är för övrigt musikpedagog och Nina pluggar ekonomi, men förhoppningen är att de ska kunna leva på sitt

band. Kiss och Rainbow var idolerna från början, men med åren har de hittat sitt eget sound.

– Lite mer tungt, instrumentalt och samtidigt lekfullt, säger Nina.

Var spelar ni mest?

– Klubbar och på festivaler, även utomlands – i Tjeckien och Holland.

Dessutom har vi turnerat i Egypten, berättar Nina. Det var en häftig upplevelse.

Och visst har de spelat på Sweden Rock Festival i Sölvesborg – ett av Sveriges största rockevenemang.

Nu hoppas de på sin skiva Solitarum och även nya videon Come with me, som släpps i dagarna. Med dessa i ryggen blir det lättare att få bra spelningar. Och kanske skjuter rockkarriären rakt mot stjärnorna.

ANDERS POST

15

Hela båtbyggargänget samlat kring läraren Karl Erik Hansson (längst till vänster i bild).

Stämjärn, hyvlar, yxor, måttstockar, smygvinklar … båtbyggarens verktyg är många.

Per Jonsson bygger en blekingseka. Just nu håller han på att passa in de första borden.

Drömmen om träbåten

BLIR VERKLIGHET PÅ STUMHOLMEN

I nästan varje vik längs Blekingekusten låg det förr ett litet båtvarv. Men det är ett minne blott. Att kunna bygga genuina båtar i trä är en konst på utdöende. På Stumholmen i Karlskrona byggs det dock för fullt. På Litorina högskolas båtbyggarlinje går såväl 20-åringar som pensionerade officerare. Ett har de gemensamt: drömmen att bygga en båt.

FOTON: ROSIE ALM

I

gamla Slup- och Barkasskjulet på Stumholmen luktar det trä och tjära. Lokalerna är från 1600-talet med tjocka plankgolv och låga takbjälkar. Här står träbåtar i olika stadier av utveckling. Någon är nästan färdig för sjösättning, andra är precis påbörjade. På väggarna sitter båtritningar.

Det sågas, filas, hamras och huggs.

Litorinas båtbyggarlinje har tolv energiska elever i blandade åldrar, var och en igång med sin båt. Tjejer är det dock ont om.

– Här får man lära sig att bygga med traditionell båtbyggarteknik, berättar läraren och båtbyggaren Karl Erik Hansson. Det var för att kunna bevara hantverket som båtbyggarlinjen startades.

Går man maxtiden som är tre år så får man bygga sin egen båt.

Vissa yngre elever startar eget efter utbildningen och börjar bygga båtar i större skala, men många är pensionärer som bygger sin egen drömbåt för nöjes skull.

”Här får man lära sig att bygga med traditionell båtbyggarteknik”.

ANDERS POST

Rickard Thomasson tillhör de yngre som går båtbyggarlinjen. Han är från Gotland och tänker segla hem med sin Tvåmänning nästa sommar och förhoppningsvis starta någon form av båtbyggeri.

16

EFFEKTIVARE TRANSPORTER I ÖSTERLED SKA GE

fler jobb i Blekinge Handeln österut ökar för varje år, vilket kräver effektivare och miljövänligare transportsystem. Därför startades 2009 ett projekt för ”gröna transportkorridorer” som innehåller ett antal aktiviteter kopplat till ett hållbarhetsperspektiv. Det ska bli fler jobb, ökad regional tillväxt och effektivare godstransporter.

FOTO: ROSIE ALM

Per-Christian Persson är transportchef på Karlshamn Express som deltar i EU- projektet East West Transport Corridor II.

Nicole Nilsson Receptionist – Skärgården på sommaren, alltid nära till vattnet. Men gärna lite mer uteserveringar.

Ett av de lokala företag som deltar i EWTCII är Karlshamn Express som kör godstransporter österut. Företaget, som har verkat i Karlshamn i 110 år, testar en positionsutrustning som är monterad på de trailers (lastbärare) som rör sig i den ”gröna transportkorridoren”. Genom att koppla ihop ett antal informations- och affärssystem (rederier, Trafikverket med flera) i en och samma databas så kan man välja den optimala rutten för godset.

Nisse Gustavsson, Riggmästare – Båtlivet, inte bara det moderna så att säga – här finns ju även en massa äldre fartyg att titta på, Marinmuseet är mycket intressant.

– Positionsdatan på lastbäraren talar om för vår trafikledning var godset befinner sig på sin rutt, berättar Per-Christian Persson på Karlshamn Express. Med hjälp av it lösningen, som letts av NetPort Karlshamn, får vi information om var det finns flaskhalsar – köer vid exempelvis vägbyggen och gränspassager. På så vis kan trafikledningen göra omdirigeringar av godset. Med stöd av datahistoriken kan vi på sikt bygga upp effektiva transportleder, vilket betyder kortare ledtider och mindre miljöpåverkan.

Camilla Rosengren Allt i allo på restaurang – Jag gillar ju sommaren här, så det får bli alla de små badplatserna där man kan vara helt ostörd.

ANDERS POST

›› Läs mer på: www.regionblekinge.se

Johan

tivare med bland annat bättre hamnservice, samt uppställningsplatser för lastbilar och trailers. I Karlskrona har man bland annat gjort en stor utredning om möjligheterna att återuppta en färjelinje till Kaliningrad.

Camilla

TEXT: ANDERS POST FOTON: ROSIE ALM

Inom projektet fokuserar man i Karlshamn på färjelinjen till Klaipeda och hur godstransporterna kan bli effek-

Nicole

Vad är det bästa med Blekinge?

Hur påverkas Blekinge av den ökande exporten?

– Vi har två stora kommersiella hamnar i Blekinge, en i Karlshamn med bland annat reguljär trafik till Litauen, och en i Karlskrona med Polen som sin starkaste förbindelse. Det är många lastbilar som passerar här i sin vidare färd mot länderna i Öst- och Centraleuropa – något som ställer krav på hamnarnas kapacitet, liksom transporterna till hamnarna. Det handlar om att möjliggöra fler affärer och ökad regional utveckling kopplat till ett hållbarhetsperspektiv.

Nisse

E

ast West Transport Corridor II (EWTCII) är det största transportprojektet inom EU:s Östersjöprogram. Ett 70-tal organisationer och myndigheter från fem länder samarbetar inom projektet som leds av Region Blekinge. Det handlar om att dra nytta av handeln mellan länderna för att skapa fler jobb, öka tillväxten, utveckla hamnar och transportföretag i södra Sverige, och samtidigt hantera miljöeffekterna av expanderande transportvolymer.

– Exporten från Blekinge ökade med 17 procent förra året, och Sveriges totala export österut ökar dubbelt så snabbt som exporten i stort, säger Mathias Roos som är projektledare på Region Blekinge.

Johan Malm Produktionsassistent – Bokskogarna på våren.

17

Verket som v världsarvet v … och även bygger supermoderna anläggningar

I Fortifikationsverkets personalstyrka finns såväl fastighetsspecialister som kulturhantverkare och mastklättrare. Detta för att verksamheten både rymmer vård av ett världsarv och utformning av supermoderna utbildningslokaler.

V

ad gör man på Fortifikationsverket? En fråga som rymmer en hel del intressanta svar faktiskt. Verket äger och förvaltar hus, lokaler, hemliga bergrum, flygplatser och mark som används eller har använts av främst Försvarsmakten.

Det blir med nödvändighet en resa genom tiden när man beskriver verksamheten i Karlskrona där basen för den svenska marinen ligger – vars historia går tillbaka till 1600-talet och stormaktstiden. Örlogsstaden Karlskrona utsågs 1998 till världsarv av UNESCO. Maria Olsson är chef för Fortifikationsverkets fastighetsenhet i Karlskrona: – Karlskrona Garnison som vi jobbar med har en stor geografisk yta som innefattar skärgårdsskjutfältet, Öland, Kosta skjutfält över Hanö fyr till Utklippan – som är Sveriges sydostligaste ögrupp.

F

örvaltningen av världsarvet omfattar Örlogshamnen, varvet, befästningar i staden och på skärgårdsöarna, den militära och civila staden, anläggningar för militär försörjning och skeppsbyggaren af Chapmans lantställe Skärva.

18

2004 blev Karlskrona säte för Sveriges marinbas, vilket innebar stora investeringar med ombyggnationer och specialritad ny bebyggelse.

– Vår uppgift är att bevara och vårda, bygga om och effektivisera så att anläggningarna kan fortsätta att leva även i modern tid, säger Maria Olsson och visar på en karta hur man förnyat marinbasen och byggt avancerade utbildningsplatser, bland annat Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum med bassäng och trycktankar som ligger på Lindholmen.

P

å Söderstjerna har man byggt om det gamla fornminnet Arsenalen (försvarsmur från 1600-talet) till supermoderna utbildningslokaler för Sjöräddningsskolan.

Lindholmen och Söderstjerna var tidigare två öar, som senare har byggts ihop och ligger strax intill Örlogshamnen. På Lindholmen finns även den 300 meter långa repslagarbanan intakt från 1690. Här slogs tågvirke till flottans fartyg.

– Det går faktiskt att få in ny teknik i gamla byggnader utan att förstöra det ursprungliga utseendet, säger Maria Olsson. Våra uppgifter varie-

Maria Olsson är chef för Fortifikationsverkets fastighetsenhet i Karlskrona

Vår uppgift är att bevara och vårda, bygga om och effektivisera så att anläggningarna kan fortsätta att leva även i modern tid.

rar enormt, från att renovera och bygga nytt till att ta hand om Gubben Rosenbom när någon turistbuss backat på hans ben (Rosenbom är en träfigur ursprungligen från 1700-talet som står utanför Amiralitetskyrkan).

P

å Fortifikationsverkets enhet i Karlskrona finns 50 anställda som sysslar med fastighetsdrift och byggnation. För att kunna ta hand om de 85 minnesmärkta ob-

vårdar varsamt Helen Strand och Tobias Edvardsson är trädgårdsmästare och jobbar i Mark- och parkgruppen.

Just nu sätter man ut vårblommor.

Ingenting görs av en slump – allt är planerat för att bevara naturutseendet i parkerna och runt de historiska byggnaderna.

Foton: Rosie Alm

åt Försvarsmakten

Kulturhantverkare, från vänster: Anders Olsson, Niclas Andersson, Bengt Johnsson och Andreas Carlsson.

Hantverksgruppen återskapar den ursprungliga miljön I ett gammalt ombyggt stall på Varvsgatan nära Örlogshamnen finns Fortifikationsverkets kulturhantverksgrupp.

jekten har man även en kulturhantverksgrupp med murare, snickare, målare och ett glasmästeri – det senare för att exempelvis kunna byta gamla 1700-talsfönster på ett riktigt sätt.

– Vi har samlat en ansenlig mängd skickliga medarbetare med stor yrkestolthet, säger Maria Olsson. Inom verket finns till och med mastklättrare och bergskrotare, de senare kontrollerar att det inte finns lösa stenar som kan rasa ner i bergrummen.

Anders Holmberg är husansvarig drifttekniker, vars grupp arbetar inom Örlogsbasen. Här finns bland annat Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum. Bassängskötsel med vattenprovtagning och kemikaliehantering ingår i uppgifterna.

– Varje morgon är jag här ett par timmar vid bassängerna och gör kontroller, säger Anders Holmberg.

F

ör att klara nybyggnationer i de gamla känsliga miljöerna krävs mycket samarbete med kommunen, Försvarsmakten, Länsantikvarieämbetet och Riksantikvarieämbetet. Det nya ska ansluta till den äldre omgivningen och naturen runt omkring ska tas om hand.

– Vi satsar mycket på personalens kunskapsutveckling, säger Maria Olsson. Vår verksamhet kräver ju specialistkompetens inom en mängd områden – från kännedom om gammalt ådringsmåleri till att bygga och förvalta högteknologiskt utrustade konferenslokaler.

Rune Olofsson är snickare och tillhör fastighetsenhetens externa grupp som även har uppdrag från Statens Fastighetsverk.

– Jag har ett toppjobb som går ut på att kontrollera alla gamla byggnaders skick enligt ett fastslaget schema, berättar han.

Ena dagen kan det vara Residenset, en annan dag är det fästningstornen God natt och Kurrholmen, eller Drottningskärs kastell. Här kontrolleras att allt står rätt till såväl inomhus som exteriört.

På väggarna i verkstan har man nålat upp bilder på renoveringsobjekt. Steg för steg går det att följa hur man gått tillväga. Bland annat är det en gammal stenmur med tusentals stenar som plockats ner och där varje sten är numrerad för att vid återuppbyggnaden hamna på sin rätta plats. Det är ett noggrant hantverk där ingeting lämnas åt slumpen.

fått in trägubben Rosenbom när någon lastbil kört av benen på honom, berättar Bengt Johnsson och ler.

Men det är inte bara snickeri, även murningsarbeten och måleri kräver genuin hantverksskicklighet för att komma så nära de ursprungliga objektens utseende som möjligt eller som det heter: ”bära vittnesbörd om en gången tid”.

På Kulturhantverksgruppen arbetar Bengt Johnsson, Anders Olsson, Andreas Carlsson, Johan Ericsson, Klas Malmebo och Niclas Andersson med att tillverka, renovera och återställa olika detaljer från äldre hus. Alla har de sina olika specialiteter.

– Vi tillverkar en hel del fönster och dörrar, berättar Bengt Johnsson som arbetat med kulturrenoveringar under fyrtio år. Han kan det mesta om hur man återställer inredningar från 1700-talet.

En av bilderna på väggen föreställer ett altarpodie som hantverksgruppen har byggt för Amiralitetskyrkan och där man tagit fram samma plankor som finns i det gamla kyrkgolvet.

– I den här gruppen måste man känna till mycket om olika träslag och hur man jobbar med dem, säger Bengt Johnsson. Det gäller även för målarna, när de ska ådra fram olika träslag.

På en bänk ligger ett gammalt bubbligt fönsterglas som är svårt att få tag på nu för tiden, men då går man utanför landets gränser och letar. Just gammalt fönsterglas går att få tag på i Östeuropa.

Ingenting är omöjligt för Kulturhantverksgruppen.

Länsresidenset och Chapmans lantställe Skärva är exempel på renoveringsobjekt där kulturhantverkarna är anlitade.

– Flera gånger har vi även

19

”Ett bra samhälle för barnen att växa upp i”

Det är en solig dag, en av de varmaste denna vår. Ellies pappa Tommie som är lagkapten för Olofströms ishockeylag OIK, har tagit ett par timmar ledigt från hockeyträning och jobbet som drifttekniker. Fåglarna kvittrar. Träden håller på att bli gröna. Kan det bli mer idylliskt?

– Jo, men det är faktiskt så här det är, säger Lina som kan Olofström eftersom hon har växt upp här. Vädret kan vi kanske inte påverka, men det är en väldigt trygg miljö i Olofström och ett bra val för en barnfamilj.

Vad tycker Tommie som kommer från Stockholm? Han skämtar och menar att det är Lina som bestämmer – så då tycker han väl så också.

– Nej skämt åsido, jag är mycket nöjd med att bo här. Allt finns i närheten, man känner folk och livet blir på något sätt mycket enklare än i Stockholm med stress och långa avstånd mellan bostad och jobb.

Lina och Tommie träffades när Lina arbetade i Karlshamn och Tommie spelade hockey.

– När jag så småningom blev gravid så började vi planera var vi skulle bo, berättar Lina. Det var inte så svårt egentligen, jag ville tillbaka till Olofström där jag har föräldrar och vänner. Vi var inne på att skaffa hus och då kändes Olofström som rätt ställe för oss.

– Först var jag lite chockad, erkänner Tommie. Jag visste inte riktigt hur det skulle vara

Foton: Rosie Alm

Villaområdet vid Karlshamnsgatan i Olofström består av hus byggda i varierande stilar från 30-talet och framåt. Skog och sjö finns inpå knuten.

Här bor familjen Samuelsson. I deras stora trädgård springer tvååriga Ellie fritt omkring medan hennes mamma Lina skär upp hallonpaj och bjuder på kaffe.

Familjen Samuelsson: Tommie, Lina och Ellie i famnen. att flytta mer permanent från Stockholm till en liten landsortskommun. Blekinge har varit ganska okänt för mig. Men det tog inte lång tid förrän jag började trivas, och så fick vi ju tag på ett fint hus med en stor härlig trädgård till ett rimligt pris.

Vad är bäst med Olofström tycker ni?

– Närheten till naturen, säger Lina. Att kunna gå ut i skogen och plocka svamp, och även

möjligheterna till fiske. En annan sak är att det finns så många idrottsmöjligheter i kommunen med flera idrottsklubbar av olika slag. För barnen finns det dessutom en stor lekplats mitt i centrum och ett fint äventyrsbad.

– Livet är enkelt och tryggt här, menar Tommie, som uppskattar att han blev så väl mottagen av alla när han flyttade hit. Det är ett bra samhälle för barnen att växa upp i.

OLOFSTRÖMS KOMMUN SATSAR PÅ NYA GENERATIONER – Barnen i Centrum och Nära till allt är två av våra övergripande mål som präglar vår verksamhet, säger Olofströms kommunchef Iréne Robertsson. Vi vill gärna att fler barnfamiljer flyttar hit. Därför lyfter vi fram hur tryggt och enkelt det är att leva här, nära till allt – jobb, bra skolor och naturen med alla de tvåhundra sjöar

20

som finns i kommunen. Förutsättningarna för en hög livskvalitet är goda här.

– I Olofström finns det gott om prisvärt och varierat boende, man får helt enkelt mycket för pengarna, fortsätter Iréne Robertsson. För den som vill bygga nytt har kommunen dessutom attraktiva tomter till salu, flera av dem är sjönära.

Olofströms kommun satsar även framåt för att underlätta för befintliga företag att växa och för nya företag att etablera sig.

– Vi arbetar aktivt för att stärka och utveckla näringslivet i kommunen, bland annat genom vår satsning Jobb till 1 000 – allt för att Olofström ska leva och ha en bra framtid.

Blekinge ska bli ännu bättre att bo och leva i

Foto: Matz Arnström/Digitalfilm

– Vi har en livsmiljö som går utöver det vanliga och goda förutsättningar för en stark positiv utveckling, säger landshövding Berit Andnor Bylund. Jag är övertygad om att Blekinge kommer att finnas kvar.

Det är ett halvår sedan Berit Andnor Bylund blev landshövding i Blekinge, en tid fylld av resor och besök för att lära känna sitt län.

Tycker du att din bild av Blekinge har förändrats sedan du flyttade hit?

Mina tidigare positiva intryck av Blekinge har förstärkts.

Under min första tid har jag träffat så många engagerade personer. Jag har mött företrädare för kommuner, regionen, landstinget, små och stora företag , föreningar och organisationer. Alla är hårt arbetande och positiva. Liksom alla vanliga medborgare jag har träffat.

Och så är Blekinge ett så vackert län! Därför finns det så många goda förutsättningar för en stark positiv utveckling i länet.

Vilka är Blekinges starka sidor?

– Vi har en rik och lång historia och kulturarv som är levande. Vi har en livsmiljö som går utöver det vanliga. Skärgården, lövskogen, dalgångarna, beteshagarna, ekdungarna, sjöarna och åarna ger förutsättningar för en ökande turism. Vår starka industri- och hantverkstradition parad med elektronikindustrins utveckling ger goda förutsättningar för fler och växande företag.

– Vi har nära till varandra. Vi kan bygga vidare på ett nära samarbete mellan näringsliv, samhälle och utbildning.

Men Berit Andnor Bylund är inte nöjd med allt i Blekinge, det finns områden som behöver utvecklas.

– Infrastrukturen måste byggas vidare. E22 ska byg-

gas ut. Sydostlänken, järnvägen som ska binda samman Blekinge kustbana med Södra stambanan, är prioriterad. Bredband måste finnas i hela länet. Våra hamnar ska utvecklas. Blekinge ska bli en internationell nod för transporter. Våra kontakter med länderna runt Östersjön måste stärkas. Vi måste samarbeta bättre för att utveckla turismen. Tillsammans med lokalproducerad mat ska vi kunna erbjuda turister en helhetsupplevelse.

Inte bara en fantastisk natur. Det ska smaka Blekinge också.

– Vi måste slå vakt om vår internationellt framstående högskola, Blekinge Tekniska Högskola. Den internationellt framskjutna positionen ska förstärkas. Det betyder mycket för länets attraktionskraft, för företag och människor.

”Blekinge är ett så vackert län!”

Det pågår utredningar om nya regioner och storlänsstyrelser. Kommer Blekinge att finnas kvar?

– Blekinge kommer att vara kvar som landskap och ha sin kulturella identitet även om det blir en del av en storregion. Länsstyrelserna utvecklas nu och verksamheter koncentreras till de större länsstyrelserna. Det tror jag vi får se mer av i framtiden. Men regering och riksdag kom-

mer att vilja fortsätta ha en statligt regional stark samordning även i framtiden.

Vilka frågor kommer Länsstyrelsen och du att arbeta särskilt med under det kommande året?

– Det är många och jag har redan varit inne på Fakta om flera. Men låt mig särskilt Länsstyrelsen nämna vårt arbete inom • Länsstyrelsen är en statlig näringslivsområdet där vi myndighet som finns nära nu tillsammans med kommänniskorna i varje län. Vi är muner och region genomför en viktig länk mellan mänett projekt för att förbättra niskor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag attityderna till företagandet. och centrala myndigheter å Detta bildar startpunkten på den andra. ett gemensamt arbete för fler • Landshövdingen är chef för och växande företag.

Länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen Blekinge som ett självoch informera regeringen om klart val för turister är ett länets behov. annat område där länsstyrelsen kommer att engagera sig.

Det tredje området jag vill nämna är vårt arbete för att få ner den höga ungdomsarbetslösheten. Det är ett gemensamt arbete mellan Region Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen.

Härutöver så finns det oerhört många områden där länsstyrelsen spelar en viktig roll för utveckling och tillväxt i Blekinge. Det gäller till exempel landsbygdsutveckling, bredbandsutbyggnad, klimatsamverkan i Blekinge, miljö och naturvård. Jag ser fram emot att få fortsätta möta företag, medborgare och företrädare för offentlig sektor i ett för länet konstruktivt och tillväxtbefrämjande arbete.

Blekinge ska bli ett ännu bättre län att bo och leva i.

Hej mormor!

)RWR 7KRQUXG 3URGXFWLRQ $% P À

Jag åkte till Olofström i helgen. Kolla vad jag gjorde!

Badsugen? +lU ¿QQV QnJRW I|U DOOD nOGUDU YlONRPPHQ GX PHG ZZZ KROMHEDGHW VH

Easy Living – möjligheternas boende på ett lite enklare sätt!

Din lots i företagsfrågor.

Välkommen att kontakta oss!

www.olofstromshus.se

www.olofstromsnaringsliv.se

Levererar säker elförsörjning inom sex kommuner. Fjärrvärme med bekväm och driftsäker uppvärmning. Ansvarar för vatten och avloppsförsörjningen i kommunen.

Lokal leverantör av bredband, kabel-TV & telefoni med ett av Blekinges största kabel-TV nät.

www.okab.net

www.oktv.se

Ägs av en företagsam kommun!

21

Vår beredskap är god OM OLJEOLYCKAN ÄR FRAMME

Elin Tyrberg Flink är beredskapssamordnare för Karlskrona kommun. Malin Lind Mattsson är krissamordnare i Sölvesborg och Karlshamn. Tillsammans har de arbetat fram en ny krisplan för kustkommunerna. Båten i bakgrunden tillhör Räddningstjänsten Västra Blekinge.

En bit utanför fyren Utklippan i Blekinge skärgård ligger ofta ett bälte av smog från båttrafiken. Det är som en motorväg med fartyg. På tvären genom denna motorväg går färjor och andra båtar i en strid ström. Om något händer, en kollision eller grundstötning, så kan det få förödande konsekvenser för Blekinges kust.

FOTON: ROSIE ALM

V

id en olycka med stora oljeutsläpp är det kustområdena som drabbas värst. En rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att en fartygsolycka utanför Blekinges kust med efterföljande oljeutsläpp skulle kosta samhället nära en miljard kronor, räknat på en olycka där 5 000 ton olja rinner ut. De stora kostnaderna ligger inte i oljesanering, utan i inkomstbortfall för fiske- och turistnäring, vilket gör att inte bara de lokala myndigheterna drabbas hårt utan även regionens näringsliv.

För att öka beredskapen startades år 2006 Baltic Master – ett EU- projekt där Karlskrona var med och upprättade en plan för att stärka kommunens möjligheter att minimera följderna av en oljeolycka till havs.

Elin Tyrberg Flink är beredskapssamordnare för Karlskrona kommun. Hon var en av dem som arbetade fram den

första oljeskyddsplanen. Sedan gick man vidare med Baltic Master II. Region Blekinge har varit huvudman för detta fortsättningsprojekt med 48 olika aktörer från nio Östersjöländer.

– I projektet som sträckt sig över tre år har vi samordnat insatserna för oljeskyddet inom alla kustkommunerna i Blekinge, säger Elina Tyrberg Flink.

Tidigare hade varje kommun sin egen beredskapsplan.

nu väl förberedda och alla aktörer har övat krisscenarion, men det återstår en hel del arbete.

Planen innehåller en mängd detaljer.

Tillsammans bildar de den helhet som ska minimera konsekvenserna av ett oljeutsläpp vid Blekingekusten: Hur ska oljesanerarna få mat under arbetet? Hur får man tag på flera hundra gummistövlar, krattor och containrar?

Var går det att köra med bilar utefter

Malin Lind Mattsson är krissamordnare i kustkommunerna Sölvesborg och Karlshamn och är anställd på Räddningstjänsten Västra Blekinge. Hon har tillsammans med Elina Tyrberg Flink arbetat fram den nya detaljerade katastrofplanen.

– Kärnan i krishantering är samverkan, säger Malin. Vi vet att riskerna för att något ska hända bara blir större och därmed måste vi ha en genomarbetad beredskap för hela kustremsan. Vi är

kusten? Hur får man ut informationen på ett effektivt och bra sätt? Hur samordnas det operativa arbetet med räddningstjänsten? Beredskapsplanen innehåller svaren på alla dessa frågor.

– Faktum är att Blekinge har en mycket god beredskap i förhållande till andra kustkommuner i Sverige, säger Elina som poängterar att det är många som varit delaktiga och involverade när man tagit fram krisplanen.

ANDERS POST

”Kärnan i krishantering är samverkan.

Vi vet att riskerna för att något ska hända bara blir större och därmed måste vi ha en genomarbetad beredskap för hela kustremsan. Vi är nu väl förberedda och alla aktörer har övat krisscenarion, men det återstår en hel del arbete.”

André Breidemar, Trädgårdsmästare – Det vackra öppna kulturlandskapet.

22

Joakim Bengtsson, Restaurangchef – Blekinge ligger geografiskt bra till, det är nära till allt – övriga Europa till exempel.

Sofie

TEXT: ANDERS POST FOTON: ROSIE ALM

Joakim

Vad är det bästa med Blekinge?

André

Malin Lind Mattsson

Sofie Mattsson, Trafikledare – Det är korta avstånd – bara att ta cykeln till jobbet eller till havet eller när man ska handla.

&PIOMRKI 8IORMWOE ,}KWOSPE

&8, ¯ IR TVS½PIVEH XIORMWO L}KWOSPE &8, mV IR TVS½PIVEH XIORMWO L}KWOSPE :oVE YXFMPHRMRKEV ½RRW MRSQ -8 SGL LoPPFEV YXZIGOPMRK QIR mZIR MRSQ XMPP I\IQTIP LmPWE WTIP PSKMWXMO IOSRSQM SGL J]WMWO TPERIVMRK :M LEV L}KE EQFMXMSRIV RmV HIX KmPPIV YXFMPHRMRK JSVWORMRK SGL MRRSZEXMSR SGL ZM OSTTPEV KmVRE MLST HIWWE ZIVOWEQLIXIV J}V FmWXE VIWYPXEX 4o &8, JSOYWIVEV ZM PMOE Q]GOIX To ZEH WSQ LmRHIV IJXIV YXFMPHRMRKIR WSQ YRHIV HIR 1IH IR YXFMPHRMRK JVoR &8, OER HY ZEVE QIH SGL P}WE HI KPSFEPE YXQERMRKEVRE WEQXMHMKX WSQ HY JoV KSHE J}VYXWmXXRMRKEV J}V IR YXZIGOPERHI OEVVMmV Ursula Hass, rektor BTH

:MPP HY ZIXE QIVE# +o MR To [[[ FXL WI

&PIOMRKI 8IORMWOE ,}KWOSPE ˆ /EVPWOVSRE ˆ [[[ FXL WI ˆ 8IPIJSR

23

TRYGGARE VILLAFÖRSÄKRING!

Tack.

Och varsågod!

Ungefär varannan villa i hela Blekinge är försäkrad hos Länsförsäkringar Blekinge. Vi är glada och stolta över förtroendet och vill tacka alla trogna kunder genom att göra deras boende ännu tryggare. Därför ingår numera en försäkring mot hussvamp och träskadeinsekter i villaförsäkringen, helt utan extra kostnad. Allt som behövs är en kostnadsfri besiktning av vår samarbetspartner Anticimex. Du som inte är kund hos oss får självklart samma förmån om du byter försäkringsbolag.

Välkommen!

Mer information på lfblekinge.se eller anticimex.com

www.lansforsakringar.se