HELA DENNA HELA TIDNING DENNAÄR TIDNING EN ANNONSBILAGA ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN SWEDISH FRÅNBRAIN SWEDISH POWER BRAIN POWER
Stöd oss i kampen mot demens!
ANNONS
sid 3
Vår snabbast växande folksjukdom sid 4 Mer forskning är nödvändigt
sid 5
^K>KD͕ ĚĞƚ ŬŽŵŵƵŶĂůĂ ĂůƚĞƌŶĂƟǀĞƚ ĨƂƌ ǀĊƌĚ ŽĐŚ ŽŵƐŽƌŐ ŝ ^ŽůůĞŶƚƵŶĂ͘ sĊƌ ĚƌŝǀŬƌĂŌ ćƌ ĂƩ ƂǀĞƌƚƌćīĂ ŬƵŶĚĞŶƐ ĨƂƌǀćŶƚŶŝŶŐĂƌ ŽĐŚ ǀĂƌĂ ĞŶ ĨƂƌĞďŝůĚ ŝŶŽŵ ŽŵƐŽƌŐƐŽŵƌĊĚĞƚ͘
Äldreomsorg
z
Vuxna med funktionsnedsättning
z
Barn och unga med funktionsnedsättning
www.solom.se
ANNONS
2
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN SWEDISH BRAIN POWER
ANNONS
Alzheimers Demens
Demens är vår tids snabbast växande folkhälsoproblem, varje dag drabbas 68 personer i Sverige. På ett år blir det 25 000 hjärnor som mörkläggs. Alzheimers sjukdom och övrig demens invaderar hjärnan och slår ut dess nervceller. Ditt stöd till forskarna betyder mycket för allt fler. Allt sitter i hjärnan.
Hjärnfonden Givarservice tel 020-523 523 Plusgiro 90 11 25-5 Bankgiro 901-12 55 Skänk 200 kr till forskningen genom att sms:a demens200 till 72901
En demensvård utan tvång och begränsningar
Utbildningspaket för en nollvision Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Det är namnet på Svenskt Demenscentrums nya utbildningssatsning som består av handbok, webbutbildning, anhörigskrift och mobilapp. – Utbildningspaketet ska ge vårdpersonal och anhöriga kunskap och verktyg för att kunna förebygga och hantera svåra situationer, sådana situationer då tvångs- och begränsningsåtgärder ofta uppfattas vara de enda möjliga lösningarna, säger Lars Sonde projektledare vid Svenskt Demenscentrum. Frågan om tvång och begränsning inom demensvården är en het potatis som varit föremål för flera utredningar sedan 1980-talet. För två år sedan kom ett lagförslag som gav klartecken till att använda bl a sänggrind mot en demenssjuk persons vilja under vissa förutsättningar. Lagförslaget kritiserades från flera håll och drogs snart tillbaka. Idag finns inget lagstöd för att använda tvång och begränsningar i demensvården, även om syftet är att skydda personen. Att det ändå förekommer på många håll är känt. Men, understryker Lars Sonde, det finns även många demensboenden som inte har några problem med olåsta dörrar. – Här finns inte tvång och begränsningar med som ett omvårdnadsalternativ. Det visar att det är möjligt att använda förhållningssätt och arbetsmetoder som kan både förebygga och hantera svåra situationer.
Att förmedla denna kunskap – eller detta ”tänk”, som Lars Sonde uttrycker sig – är alltså huvudsyftet med nollvisionens utbildningspaket. – Grunden är en personcentrerad omsorg med levnadsberättelse som gör att var och en kan bemötas utifrån sina intressen, förutsättningar och behov, säger Lars Sonde.
Läs mer på demenscentrum.se/Nollvision
ANNONS
HELA DENNA TIDNING Ă„R EN ANNONSBILAGA FRĂ…N SWEDISH BRAIN POWER
ANNONS
3
Vi efterlyser samhällets stÜd i kampen mot demens I den här tidningen vill vi hjärnforskare i nätverket Swedish Brain Power sprida kunskap om vür dyraste och snabbast växande folksjukdom – demens. En sjukdomsgrupp som tyvärr dras med lüg status och büde mager och nyckfull finansiering i forskningssammanhang. Det är dags att ändra pü det. Idag finns ingen bot och sjukdomens utbredning innebär ett potentiellt hot mot hela vürt hälso- och sjukvürdsystem. Vürt syfte är att väcka intresse fÜr demensforskningen och fü allmänhet, politiker och ansvariga fÜr sjukvürden att inse allvaret i demenshotet. Nügra som fattat allmänhetens oro att drabbas av demens är kvällstidningarna. Rubriker av typen �SÅ HÄR UNDVIKER DU ALZHEIMER� fÜrekommer allt oftare. Tyvärr upplever vi forskare att vi ofta für bÜrja med att tala om vad som inte stämmer i den rapporteringen när vi är ute och fÜreläser. Saklig och korrekt information gür inte alltid ihop med säljande rubriker. MEN vi vill ocksü fÜrmedla det hopp som vi känner om att kunna knäcka demensgütan och finna botemedel mot denna fruktade sjukdomsgrupp som innebär büde stort mänskligt lidande och stora kostnader fÜr samhället. FÜr det finns positiva tecken.
Demensforskningen är en relativt ung forskningsgren som fÜrsÜker fÜrstü sjukdomarna i vürt mest �Vi forskare outforskade och komplexa organ ger inte upp – hjärnan. Hjärnforskningen har om att finna gjort enorma framsteg pü senare en bot�. tid. Man brukar säga att ca 90 % av det vi vet om hjärnan idag, har vi lärt de senaste 10 üren. Trots en del bakslag i läkemedelsprÜvningar pü senare tid, jobbar vi forskare i Swedish Brain Power ofÜrtrutet vidare fÜr att nü vürt mül om att kunna bota demens. När det blir avgÜrs av hur mycket resurser som samhället är berett att satsa. Idag är demensforskningen klart underfinansierad och styvmoderligt behandlad. Med tanke pü att demenssjukdomarna är vür dyraste sjukdomsgrupp, som kostar samhället 63 miljarder kronor per ür, finns det en hel del büde mänskligt lidande och pengar att spara. Vi ger inte upp. Men vi efterlyser samhällets medvetna och lüngsiktiga stÜd fÜr att kunna lyckas.
Ledare Bengt Winblad, Swedish Brain Powers director
Swedish Brain Power – en framgüngssaga Allt talar idag fÜr att vürt sjukvürdssystem kommer att utsättas fÜr mycket stora püfrestningar i takt med att vür üldrande befolkning alltmer drabbas av demenssjukdomar. Vi forskare i Swedish Brain Power är en rÜst fÜr denna grupp. WHO har uppmanat världens länder att prioritera demenshotet och vid G8-mÜtet ifjol antogs ett mül om att ta fram botande läkemedel fÜre ür 2025. Vüra nordiska grannländer har idag en nationell plan fÜr att motverka denna tickande kostnadsbomb. VarfÜr inte Sverige? Sverige rankas som ett av världens främsta länder inom demensforskningen och Swedish Brain Powers unika sätt att samla ledande svenska forskare Üver disciplinära gränser, har gett mycket goda resultat trots mycket blygsamma resurser. Det framgür tydligt vid en jämfÜrelse med universitet runt om i världen. Där placerar sig Swedish Brain Power mellan Cambridge och Stanford, tvü av de hÜgst rankade universiteten i världen (se diagram här intill).
Swedish Brain Power i världsklass #
#
Swedish Brain Power spelar en viktig roll fÜr att skapa radikalt fÜrbättrade mÜjligheter att samordna insatser och resurser fÜr • att ta fram en nationell demensplan. • att svensk demensforskning ska kunna behülla sin ledande ställning. • att nya mindre läkemedelsbolag ska kunna bidra till en nystart fÜr svensk läkemedelsindustri.
#
Tack vare stÜd frün ett antal svenska forskningsfinansiärer har Swedish Brain Power kunnat bedriva framgüngsrik forskning i snart 10 ür, varav den senaste 5-ürsperioden enbart med stÜd frün Knut & Alice Wallenbergs stiftelse. Men i mitten pü 2015 tar pengarna slut. FÜr att inte riskera att ett mycket framgüngsrikt koncept dü raseras, behÜver vi nu nya finansiärer.
#
$"$
$"'
%"$
%"'
&"$
&"'
Vid en jämfÜrelse av Swedish Brain Powers vetenskapliga produktion 2005 – 2013 med nügra av världens främsta universitet hamnar Swedish Brain Power mellan Cambridge och Stanfords produktion inom medicin och angränsande vetenskaper. JämfÜrelsen är gjord med sü kallad fältnormerad citeringsgrad (Cf) som visar i vilken grad vetenskapliga artiklar citeras i andra vetenskapliga arbeten inom samma omrüde. ! " * # *$ & ' *($ $
# " $ % ) # * -+,.& " &
fakta âžœ Swedish Brain Power är ett nätverk av ledande svenska hjärnforskare med fokus pĂĽ hjärnsjukdomar. De har samlats fĂśr att tillsammans fĂśrbättra läget fĂśr dem som lider av demens och neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer, parkinson och amyotrofisk lateral skleros (als).
âžœ Swedish Brain Power startade 2005 pĂĽ initiativ av Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och svensk alzheimerforsknings nestor. Nätverket och det vetenskapliga samarbetet sträcker sig nu Ăśver stora delar av världen (se nätverkskartan pĂĽ sidan 4).
âžœ De fĂśrsta 5 ĂĽren finansierades forskningen inom nätverket av en grupp finansiärer bestĂĽende av Vinnova, KK-stiftelsen, Stiftelsen fĂśr Strategisk forskning, VĂĽrdalstiftelsen, Invest Sweden samt Knut & Alice Wallenbergs stiftelse. I halvtid utvärderades Swedish Brain Powers forskningsprogram av
en grupp internationella experter och bedÜmdes som en succÊ. Det fick Knut och Alice Wallenbergs stiftelse att besluta om fortsatt stÜd i 5 ür till. Anslaget pü 100 miljoner kr pü 5 ür tar slut i mitten pü 2015. Vad som sen händer med nätverket är det, i skrivande stund, ingen som vet.
En satsning pü demensforskning är den enda chansen att fü fram nya, botande läkemedel och ge människor som drabbas av demens och deras anhÜriga nytt hopp fÜr framtiden. Vi uppmanar därfÜr regering, riksdag, forskningsfinansiärer, filantroper och andra bidragsgivare att att ta den chansen och ge Swedish Brain Power en mÜjlighet att fortsätta sin viktiga forskning! Bengt Winblad, director Swedish Brain Power och professor i geriatrik, Karolinska Institutet, Hükan Eriksson, styrelseordfÜrande i Swedish Brain Power, Agneta Holmäng, prefekt vid Sahlgrenska akademin, Olle Stendahl, styrelseledamot i Vetenskapsrüdet, Staffan Normark, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, Christer KÜhler, global forskningsomrüdeschef AstraZeneca (styrelseledamÜter i Swedish Brain Power) FÜr direktkontakt angüende forskningsstÜd kontakta Bengt Winblad bengt-winblad-swedishbrainpower@ki.se +46 70 632 6771.
StĂśd oss iot kampen m! demens
PRODUCERAD AV MEDIAHUSET SĂ–DERBERG AB MANUS: AB RYMAN PRODUKTION FORMGIVNING: CAMILLA LINDMARK REPRO: BILDREPRO STHLM AB TRYCK: V-TAB
PROJEKTLEDARE: ROGER NYDAHL FĂ–R BILAGOR KONTAKTA: ROGER NYDAHL, MEDIAHUSET SĂ–DERBERG AB TEL: 0723-15 40 99 E-POST: roger.nydahl@mediahusetsoderberg.se
MEDIA HUSET SĂ–DERBERG
PROJEKTLEDARE: ANNBRITT RYMAN VID FRĂ…GOR OM INNEHĂ…LLET KONTAKTA: info@swedishbrainpower.se
booksida BesÜk vür face BrainPower we .com/S dish www.facebook och gilla uppropet där!
4
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN SWEDISH BRAIN POWER
ANNONS
Demens är vår snabbast växande folksjukdom
D
emens är vår snabbast växande folksjukdom. Den orsakar både stort mänskligt lidande och stora samhällskostnader. Men demens utgör inte bara ett hot mot människor och samhälle här i Sverige. Globalt upptäcks ett nytt fall var 4e sekund. I Sverige insjuknar cirka 25 000 människor varje år i alzheimer som är den vanligaste demenssjukdomen. Totalt beräknas cirka 160 000 svenskar vara drabbade av någon typ av demenssjukdom och antalet växer snabbt. Efter 65 års ålder ökar
hårt. Det är svårt att se sin risken och över 80-årsåldern är partner, förälder, syskon var femte person drabbad. eller vän, förvandlas 2012 översteg för första är ”Demens till någon som man gången antalet döda i vår dyraste sjuk- inte längre känner demenssjukdom antat de dom, trots och som inte hellet döda i hjärtinfarkt i satsas relativt ler känner igen dig. vårt land. på lite pengar Det innebär stort sk for ns me de lidande även för de Idag finns inget botening” medel eller läkemedel som närmaste. kan bromsa sjukdomsförloppet. Vad sjukvården kan erbjuda Det är inte bara äldre människor som drabbas av demens. är endast lindring av symtomen Forskning med hjälp av hjärnoch viss kompensation för de funktionshinder som den medför. avbildning (imaging) visar att de första sjukdomstecknen i Demens kallas även de anhöhjärnan kan uppstå 20 år innan rigas sjukdom eftersom nära sjukdomen ger märkbara symanhöriga och vänner drabbas tom. Forskarna tror att en del av
förklaringen till varför dagens läkemedel inte har någon större effekt är att de sätts in när sjukdomen visar märkbara symtom och då är det försent.
Den grundläggande tanken med Swedish Brain Power är att uppmuntra kunskapsutbyte och samarbete mellan forskare från olika discipliner, för att tillsammans söka svar på den svåra demensgåtan.
del så snabbt som möjligt. För att uppnå detta har nätverket även samarbete med hälso/sjukvård och läkemedelsindustri.
Flertalet av forskarna är även praktiserande läkare och understryker vikten av att jobba i nära kontakt med patienterna. Forskningsprogrammet är därDärför har Swedish Brain Power för multidisciplinärt och täcker bland annat tagit initiativ till hela kedjan från neurovetenskapupprättandet av ett nationellt lig grundforskning till klinisk forskning om diagnostik, behand- demensregister, SveDem, för att förbättra och utveckla vården ling, psykiatri, epidemiologi, änav demenssjuka i Sverige. Idag da ut till vård och omsorg. Detta omfattar detta kvalitetsregister unika samarbete över både över 47 000 patienter och disciplinära och geograandelen demensutredfiska gränser har gjort ika ”Det un ningar med god kvalitet Swedish Brain Power r ha t ete rb ma sa i primärvården har till en internationell ish gjort Swed ökat med 20 %. Målet förebild. till r we Po ain Br är likvärdig och bästa Ett lika viktigt en internatio” behandling av alla syfte är att forskild eb för ll ne personer med demensningsresultaten ska sjukdom. komma patienterna till
230000 210000
Men demens är inte bara den snabbast växande folksjukdomen i ett land som vårt där allt fler blir allt äldre. Det är ett globalt problem. Både världshälsoorganisationen WHO och G8-mötet har varnat för att utvecklingen kan få katastrofala följder för sjukvårdssystemen i hela världen om ingenting görs.
190000 170000 ÅR
150000
14 20
18 20
22 20
26 20
30 20
Prognos för antalet demenssjuka i Sverige 2014 – 2030. Källa: Socialstyrelsen.
Canada Japan Greece
Detta vill Swedish Brain Power
ANTAL 250000
France
Australia Belgium
South Korea
Italy United States
Poland United Kingdom
Germany
Switzerland
Swedish Brain Powers Chalmers ultimata mål är givetvis Karlstad Univ Ornskoldsvik Hosp Ireland att finna bot mot de Bulgaria . Skaraborg Hosp Jonkoping Univ svåra demenssjukdo. Taiwan AlzaCure Linkoping Univ Norbotten Cty Council marna, men innan vi Brazil Umea Univ Uppsala Univ Kristianstad Univ lyckas med det vill vi Swed Univ of Agriculture • utveckla metoder Singapore Portugal Vasterbotten Cty Council Aleris Diagnost för att diagnostisera . Norway Sthlm School of Econ Finland Gothenburg Univ demenssjukdomar så Karolinska Inst Kungalv Hosp tidigt som möjligt. Aging Research Ctr OptumInsight Lund Univ • utveckla, testa och AstraZeneca Turkey Stockholm Brain Inst Sthlm Gerontology Research Ctr Vrinnevi Hosp utvärdera nya läke. China Hungary i3 Innovus medel och andra nya Mabtech AB Kalmar Hosp Red Cross Univ Stockholm Univ behandlingar i tidiga Spain Iceland BioArctic Neurosci AB sjukdomsstadier. GE Healthcare • förbättra omhändertaSolleftea Hosp South Africa Sthlms Sjukhem gande och vård av demensAustria Denmark Jakobsbergs Hosp patienter. Estonia ● Samarbete mellan • öka samarbetet med sjukCzech Republic Uruguay Netherlands Swedish Brain Powervård och läkemedelsindustri till medlemmar gagn för patienterna. ● Samarbete med Swedish Brain Powersnätverk sträcker • bibehålla en internationellt andra svenska parter sig över stora delar av världen. ● Samarbete med ledande ställning för svensk neuinternationella parter rovetenskap för att attrahera forsBased on co-published scientific articles 2010-2013 Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, kare och industrisatsningar. USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2014. All rights reserved. The network was visualized with Gephi, an open-source graph engine.”
I huv´et på en hjärnforskare … Lars Olson professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfonden Vad vill du med din forskning? – Just nu ligger fokus på minnet. Hur gör hjärnan för att skapa varaktiga minnen? Om vi kan följa och förstå signalvägarna
och kopplingsschemat kan vi kanske hitta medicin som läker och reparerar.
Det vore fantastiskt att kunna bidra till det. För utan minne kan inte människan fungera. Minnet ligger bakom alla kognitiva funktioner. Utan minne är vi ingenting.
inom hjärnforskningen nu. Inom 10 år tror jag det kommer finnas enkla test som tidigt kan visa om vi har anlag för en viss hjärnsjukdom och att vi då kan sätta in läkemedel.
Vad drömmer du om?
Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
– Naturligtvis att hitta läkemedel som bromsar eller helt hindrar sjukdomen. Och det går fort framåt
– Samarbetet inom Swedish Brain Power har betytt enormt mycket för
”Utan minne är vi ingenting.” mig. Jag har varit på så gott som vartenda möte. Från början kunde jag inte mycket om genetik. Av genetikerna har jag lärt mig otroligt mycket. För en grundforskare som jag, som mest umgås med möss, har det också varit
mycket lärorikt att ta del av klinikernas erfarenheter av att möta människorna som drabbas av dessa fruktansvärda hjärnsjukdomar. Det har också, har jag förstått, varit en fantastisk skola för de unga forskare som fått vara med och utvecklas inom detta nätverk av erfarna och kvalificerade forskare.
Svensk Förening för
Kognitiv Medicin
Vad är kognitiv medicin? Kognitiv medicin är ett samlingsnamn för en rad tillstånd och sjukdomar som har gemensamt att de orsakar kognitiv svikt. Teknisk utveckling och globalisering har medfört ökade krav på välbevarade kognitiva funktioner genom hela livet. Medicinska framsteg har gjort befolkningen friskare med det gäller inte med avseende på kognitiv funktion. Kognitiv svikt är vanligt och förekommer inte bara vid Alzheimers
sjukdom utan också vid en rad andra sjukdomar. Mörkertalet är stort och kostnaden både för samhället och den drabbade är hög. Med en ökad andel äldre, fler stressrelaterade störningar och en stillasittande livsstil kommer kognitiv funktionsnedsättning fortsätta att öka om inte detta uppmärksammas mer.
Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK) arbetar med att synliggöra fältet kognitiv medicin. SFK anordnar utbildningar, symposier och delar årligen ut stipendium på 10 000 kronor till medlemmar som bidrar till att utveckla det kognitionsmedicinska fältet. För mer info se www.kognitivmedicin.se. Välkommen som medlem!
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN SWEDISH BRAIN POWER
ANNONS
5
… och kostar samhället enorma summor!
D
emens innebär inte bara stort mänskligt lidande. Det är också den sjukdomsgrupp som kostar vårt samhälle allra mest. Enligt Socialstyrelsens senaste rapport 2014 (som tagits fram av Swedish Brain Power-medarbetare) beräknas den totala kostna-
den för demenssjukdomarna att kosta samhället 63 miljarder kr per år eller cirka 400 000 kr per person. Det är en kostnadsökning med över 25 % sedan 2005. Om utvecklingen inte hejdas kommer det innebära mycket stora påfrestningar på det svenska hälsooch sjukvårdssystemet. Idag står kommunerna för närmare 80 % av kostnaderna eftersom äldre-
Mer forskning är nödvändigt! Trots den stora utmaning som demenshotet innebär så satsas det jämförelsevis lite pengar på forskning om demens. Demensforskningen har alltför länge haft en låg status i forskarvärlden med kortsiktiga och magra forskningsanslag som följd jämfört med både cancer- och hjärt/ kärlforskningen. Detta trots att
demens kostar samhället mer än dessa två sjukdomsgrupper tillsammans. Den senaste tidens bakslag i prövningar av nya läkemedel, i kombination med kända läkemedelsbolags tillbakadragande från Sverige, har knappast underlättat för
omsorgen är deras ansvar. År 2010 beräknades den sammanlagda samhällskostnaden för världens cirka 36 miljoner demenssjuka till drygt 600 miljarder dollar. Var fjärde sekund upptäcks ett nytt fall av demens i världen och WHO befarar att år 2050 kommer antalet demenssjuka i världen att ha tredubblats. Vi har med andra ord inte
demensforskningen. Vad man då inte tar hänsyn till, är att det är en relativt ung forskningsgren som försöker förstå vårt mest outforskade och komplexa organ – hjärnan. Men hjärnforskningen har gjort enorma framsteg ”Vi har inte råd på senare tid. att inte satsa på Förenklat kan forskning om demens” man säga att cirka 90 % av
råd, ur både ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv, att inte satsa på forskning och kunskapsspridning om dessa sjukdomar!
63
miljarder
per år är samhällets kostnader för demenssjukdomar idag.
det vi vet om hjärnan idag, har vi lärt de senaste 10 åren. Forskarna inom Swedish Brain Power har inga planer på att ge upp. De är övertygade om att de kommer knäcka demensgåtan och finna en effektiv behandling och i slutänden ett botemedel. Frågan är inte om, utan när. Vad de behöver, är stöd och resurser att få fortsätta tills de lyckas.
fakta ➜ Demens är latin och betyder ”utan sinne” (de=utan och mens=sinne). Demens är en samling symtom på störningar i hjärnan som inledningsvis visar sig genom en gradvis försämring av förmågan att minnas och tänka klart. Till en början benämns symtomen lätt kognitiv störning eller MCI (Mild Cognitive Impairment) men med tiden följer även personlighetsförändring och emotionella störningar. Utvecklad demens är ett funktionshinder som är så allvarligt att det blir direkt invalidiserande. Du minns inte längre vad du själv, eller någon annan, sagt och gjort för en minut sedan och de mest vardagliga sysslor blir omöjliga att utföra. Till slut slutar även livsuppehållande organ att fungera och den drabbade dör.
”I remember better when I paint.” Målningarna är gjorda av konstnären Hilda Gorenstein (1905-1998) mer känd under sitt konstnärsnamn Hilgos. Under sina sista år kämpade hon mot sin alzheimer genom att måla och till hennes minne startades Hilgos Foundation för att stödja alzheimerdrabbades konstnärliga uttryck.
Jag vill kunna ge kunniga och korrekta besked till människor som undrar om de riskerar att få alzheimer och svara på frågor om det går att påverka med att t ex ändra livsstil. Människor har rätt att få välgrundade besked och att deras oro tas på allvar.
Caroline Graff läkare och professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet och chef för Hjärnbanken Vad vill du med din forskning? – För mig handlar det både om att få forska och få möta människorna som drabbas och deras famil-
jer. Att få tillämpa de fynd vi gör i forskningen i nära kontakt med patienterna.
Vad drömmer du om? – Självklart att hitta be-
Alzheimers sjukdom Endast tre av tio med misstanke om Alzheimers sjukdom får utredning, diagnos och symtomlindrande behandling! Kostnaden för samhället är nästan ofattbara 63 miljarder. Lägg ihop cancer, hjärta-kärl och Stroke för att nå upp till samma nivå!
handling och bot. Det har gjorts enorma framsteg inom demensforskningen på senare tid och jag tror det kommer explodera av nya upptäckter framöver. Det handlar bara om hur mycket tid och pengar vi lägger på detta. Idag duttas tyvärr forskningsanslagen ut kortsiktigt till enskilda forskare istället för att satsa på större
systematiska, långsiktiga studier som forskare från olika discipliner kan dra nytta av tillsammans. Som chef för Hjärnbanken drömmer jag också om att det ska bli lika vanligt och självklart att donera sin hjärna när man dör som att donera andra organ. Vi behöver det för att kunna hitta behandling och bot!
Vad har Swedish Brain Power betytt för dig? – För mig har det varit helt ovärderligt att som ung forskare få etablera kontakt och samarbeten med så erfarna och skickliga forskare. Att få mötas, diskutera och få jobba över disciplinära gränser. Det behövs verkligen.
Våra minnesvärdar Andreas Dregen, Pernilla Andersson Dregen, Susanne Reuter, Tomas von Brömssen, Sissela Kyle, Claes Malmberg och Sven Wollter stöder patientnära klinisk forskning kring Alzheimers sjukdom.
Vi kräver samma förutsättningar, som de övriga stora sjukdomarna. Idag botas 50 procent av de som drabbats av cancer. Tack vare kirurgi och farmaka, räddas 80 procent som drabbas hjärtinfarkt. Den som insjuknar i Alzheimers sjukdom, får ingen bot! Det minsta vi kan begära, är att bli tagna på allvar när det gäller Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Alzheimerföreningen Sverige
www.alzheimerforeningen.se
6
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN SWEDISH BRAIN POWER
ANNONS
I huv´et på en hjärnforskare … Henrik Zetterberg överläkare och professor i neurokemi vid Göteborgs universitet Vad vill du med din forskning? – Jag vill förstå grundorsaken till att alzheimer uppstår och hur sjukdomen utvecklas. Varför kan till exempel
Agneta Norberg överläkare och professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet Vad vill du med din forskning? – Jag vill förstå varför alzheimer uppstår och vilka förändringar i hjärnan som leder till sjukdomen. På bara några decennier har vi
somliga åldras med alzheimer och andra inte? Jag vill också bidra till
skaffat oss enorm kunskap om den mänskliga hjärnan och har insett att ju tidigare vi kan se sjukdomstecknen desto större blir möjligheterna att ta fram en effektiv behandling.
inte finns något enkelt läkemedel att sätta in. Men det håller på att ändras.
Vad drömmer du om? – Liksom alla andra drömmer jag självklart om att vi ska hitta ett botemedel. Vi har gått på så många stötar på senare tid. Men somliga av de studier som misslyckats har inte heller haft den
– Trots senare tids bakslag i flera läkemedelsprövningar mot alzheimer är jag optimistisk om att finna
botemedel. Demensforskningen är en ung forskningsgren och ju mer vi lär
ögonen på. Vi var till exempel bland de första i världen att koppla högt blodtryck till förekomsten av demens. Nu tar vi även prover på ryggvätska i våra stora epidemiologiska studier vilket vi är ensamma om i världen.
överläkare och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och ledare för AgeCap, centrum för äldreforskning Vad vill du med din forskning? demens förändras och se vilka nya som vi bör uppmärksamma och hålla
Vad drömmer du om? – Ett botemedel förstås och det är mycket på gång
kvalitet som krävs. Jag önskar bara att någon, någonstans, ska få en positiv signal i någon klinisk prövning. Det skulle fungera som en uppmuntran för oss alla.
Vad har Swedish Brain Power betytt för dig? – Mycket. Bland annat främjat samarbetet kring den största svenska stu-
oss desto komplexare blir det. Idag anar vi att minnesstörningar är ett sjukdomstecken som kan leda till en rad sjukdomar, precis som det finns olika typer av cancer. Vi måste förstå mer om denna komplexitet.
Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
”Jag är optimistisk om att finna botemedel.”
– Det har varit mycket värdefullt för mig. På ett både personligt och vetenskapligt plan. Att det finns forskare med från så många
Vad drömmer du om?
Ingmar Skoog
– Det mest spännande just nu är att studera hur olika riskfaktorer för
att öka kunskapen om hur man diagnosticerar sjukdomen. Kvaliteten på minnesutredningar och tester befinner sig på en skandalöst låg nivå med tanke på hur mycket vi faktiskt vet om alzheimer idag. Det beror på ett ointresse för demens, jämfört med till exempel hjärt/ kärlsjukdomar, som hänger samman med att det
inom demensforskningen nu. Men jag tror ändå att det kommer dröja cirka 10 år innan vi får ett ordentligt genombrott i sökandet efter botemedel. Under tiden gäller det att ta vara på de bevis vi får på att en hälsosammare livsstil kan verka förebyggande. Idag kan vi ju se sjukdomstecknen cirka 20 år innan symtomen
Jag har specialiserat mig på alzheimer och är övertygad om att vi kommer att kunna behandla den sjukdomen framgångsrikt framöver.
dyker upp. Drömmen är naturligtvis att hitta en tydlig markör för tidiga sjukdomstecken som gör det möjligt att motverka, bromsa eller helt bota sjukdomen.
Vad har Swedish Brain Power betytt för dig? –Till en början var jag tveksam men nu är samarbetet inom nätverket
dien på tidiga sjukdomstecken i ryggvätska som gjorts. I den har vi funnit bevis för viktiga sjukdomstecken och markörer för alzheimer som blivit allmänt accepterade. Swedish Brain Power har stor potential för att etablera Sverige som ett av de främsta länderna för stora kliniska studier.
olika discipliner från olika universitet har tillfört en extra dimension som är sällsynt. Vi är ett litet land, trots det förekommer inte mycket samarbete mellan olika universitet. Men det håller på att ändras nu. Man inser att det behövs olika slag av kompetens för att lösa komplexa problem. Där är Swedish Brain Power en föregångare.
mycket viktigt för mig och min forskargrupp. Swedish Brain Power har bidragit till att utveckla samarbetet mellan oss svenska demensforskare från flera olika discipliner och universitet. Det har möjliggjort värdefulla kontakter för både unga och erfarna forskare på området. Idag tycker jag Swedish Brain Power är en succé.
AlzeCure – utvecklar nya läkemedel mot alzheimer Allt fler diagnosticeras med Alzheimers sjukdom. Inga botande eller effektivt lindrande terapier finns att tillgå. Flera av de stora läkemedelsbolagen har av affärsmässiga skäl övergett forskningsfältet. Framtagandet av nya läkemedel som kommer demenspatienter till nytta kräver därför andra aktörer.
Först i Europa
Därför stöttar vi AlzeCure
AlzeCure är en ny forskningsstiftelse som drivs av donationer och forskningsanslag. Organisationen består av erfarna läkemedelsforskare som arbetar i egna laboratorier med att ta fram nya terapier mot Alzheimers sjukdom och andra hjärnsjukdomar. En gränsöverskridande samarbetsmodell mellan läkemedelsforskning och akademisk grundforskning gör AlzeCure unikt och först av sitt slag i Europa.
”Alternativa satsningar på tillämpad läkemedelsforskning krävs för att påskynda utvecklandet av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Därför medverkade vi till att AlzeCure kunde bildas.” Liselotte Jansson, generalsekreterare i Alzheimerfonden
”Det är viktigt att initiativ som AlzeCure växer fram, då gemensamma ansträngningar krävs för att utveckla det botemedel som så väl behövs inom detta komplexa sjukdomsområde.” Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet och en av världens främsta alzheimerforskare
Ditt stöd behövs för att driva AlzeCure vidare Vi söker fler sponsorer och donatorer som kan stötta oss i det grundläggande arbetet med att ta fram nya effektiva behandlingar mot Alzheimers sjukdom, Parkinsons, stroke och andra hjärnsjukdomar.
AlzeCures forskare i laboratoriet på Karolinska Institutet Science Park.
För mer information, se vår hemsida eller kontakta VD Jonas Ekstrand: e-post jonas.ekstrand@alzecure.org telefon 070-302 08 96 www.alzecure.org
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN SWEDISH BRAIN POWER
Lars Nyberg professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet Vad vill du med din forskning? – Jag vill förstå kopplingen mellan hjärnans funktioner och våra beteenden och vårt språk. Vi har väldigt många olika nätverk i hjärnan som
ständigt kopplas av och på. Den har till exempel en grundinställning (default mode) när vi kanske sitter på bussen och dagdrömmer som skiljer sig markant från när vi verkligen koncentrerar oss på någonting. Den kan processa saker även när vi inte är medvetna om det. Som när vi tycker att vi kopplar av tankeförmågan och gör något annat, så
professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet Vad vill du med din forskning? – Ett viktigt spår är att undersöka vilka olika strategier personer med demens har för att lösa sina vardagliga problem. Människor som fått demens är
Sara Stormoen legitimerad logoped och forskarstuderande med inriktning på etik Vad vill du med din forskning? – Jag vill hitta strategier och redskap för att värna demenssjukas rätt att bestämma över sig själva. Att exempelvis
inte annorlunda än andra. Utifrån sin individuella läggning och förmåga väl-
bedöma demenssjukas beslutsförmåga är problematiskt. Förstår patienten vad en behandling eller deltagande i ett forskningsprojekt innebär? Eller vad hon går miste om om hon tackar nej? Att väga skyddet av patientens autonomi och integritet mot patientsäkerheten är inte lätt. Idag saknar läkarna stöd för sådana
Att hitta läkemedel som kan hjälpa hjärnan att hitta rätt kopplingar och reparera dem.
– Det är inte ofta vi forskare tar del av andra forskares upptäckter som inte rör den egna disciplinen. Det är något som Swedish Brain Power uppmuntrat till och som fått konkreta effekter här i Umeå. Bland annat har vi fått en inriktning på parkinsons sjukdom som vi inte skulle haft annars.
och utforma teknik som hjälper istället för stjälper är en viktig uppgift.
sjukdomar. Det kommer göra livet lättare för oss alla.
Vad drömmer du om?
Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
Vad drömmer du om?
”Jag drömmer om ett demensvänligt samhälle.”
Louise Nygård
Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
fortsätter den att processa vad vi tänkt på i bakgrunden. Den här dynamiken mellan olika funktioner intresserar mig mycket.
– Jag drömmer om att på ett tydligare sätt kunna koppla olika minnesfunktioner till olika beteenden för att hitta länkar som gör det möjligt att behandla minnesstörningar.
jer de olika strategier för att klara av sin vardag och dessa ska vi ta vara på och stödja. Hur är det att leva och åldras i vår tekniktäta värld? Att se hur samspelet mellan människa och teknik fungerar
ANNONS
– Ett demensvänligt samhälle. Precis som samhället nu har en medveten ambition att skapa ett ”handikappvänligt” samhälle borde det ha samma ambition för att inkludera människor med demens-
tionen mellan patient och läkare/vårdare är central.
– Det har betytt väldigt mycket för mig. Varje disciplin har nytta av att inte vara så fokuserad på sitt. Inte minst när det gäller ett så komplext område som hjärnan. Att
bemötande och omhändertagande av demenspatienter.
Vad drömmer du om?
svåra etiska beslut. Jag vill utveckla ett sådant beslutsstöd där kommunika-
– Att etiken har intagit sin självklara plats i de här sammanhangen. Att det finns ett konkret hjälpmedel i form av ett kliniskt test som läkare kan använda för att få vägledning i hur de kan säkra ett etiskt korrekt
Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
Det är också viktigt att det handlar om uppmuntran, inte tvång, för att få en viss summa pengar. Värdet av Swedish Brain Power ligger bortom kronor och ören och är outstanding när det gäller kontakter och kunskapsutbyte över både disciplinära och geografiska gränser.
ha en respektfull dialog mellan forskare från olika discipliner utvecklar kunskapen och gör den mer kreativ och dynamisk. Det har gett mig perspektiv på min egen forskning och gett mig insikter i var min pusselbit passar in i de andras så att vi kan finna nya redskap för att bekämpa sjukdomens konsekvenser.
”Jag vill värna demenssjukas rätt att bestämma över sig själva.”
– Oerhört mycket. Att som ung forskare få tillgång till detta multiprofessionella nätverk har varit mycket stimulerande och viktigt för min egen forskning.
Första avdelningen på sjukhus
Silviahemscertifieras Stiftelsen Silviahemmet utbildar sedan 1996 i demensvård för livskvalitet. Akademiska utbildningar som leder till titlarna Silviasyster, Silviasjuksköterska och Silvialäkare ges i samarbete med Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet. Alla utbildningar har som mål att höja livskvaliteten för personen med demenssjukdom och anhöriga.
Skänk en gåva till Demensfonden
Nu har Danderyds medicinavdelning 76 påbörjat demensutbildning av all personal i certifieringsprocessen som Silviahemmet förmedlar. Allt fler kommer till sjukhuset med olika akuta sjukdomstillstånd och lider samtidigt av demenssjukdom. Med rätt bemötande och gedigen kunskap om demens kan diagnosticering, behandling och vård underlättas. Silviahemmet har idag certifierat 21 vårdboenden/enheter runt om i landet och hösten 2015 kommer Tyresö som första hela kommun att påbörja certifieringsprocessen i demensvård och omsorg för livskvalitet.
som julklapp till någon släkting eller god vän bg 900-85 82, pg 90 08 58-2 Granskas av svensk insamlingskontroll
Stiftelsen Silviahemmet® 08-759 00 71. www.silviahemmet.se www.demensforbundet.se, 08-658 99 20
7
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN SWEDISH BRAIN POWER
ANNONS
Livsstilen avgörande för bra åldrande Lars Bäckman, är professor i åldrandets psykologi, och ansvarig för den psykologiska sektorn inom Aging Research Center (ARC). Laura Fratiglioni är professor i geriatrisk epidemiologi och föreståndare för ARC. De berättar här om sin forskning kring åldrandet. – Det handlar om hur minne och andra intellektuella funktioner påverkas vid normalt åldrande och vid demenssjukdomar, som exempelvis alzheimer och vaskulär demens, säger Lars Bäckman. Vad är det för faktorer som gör att en 80-åring kan ha lika bra minne som en 25-åring, och att en 60-åring blir dement? Det finns tyvärr inget enkelt och generellt svar på dessa frågor. Det handlar bland annat om individuella faktorer som genetisk bakgrund hälsa, utbildning, intellekt, fysiska- och sociala aktiviteter.
Lars Bäckmans forskning sker med hjälp av stora epidemiologiska studier, träningsstudier och hjärnavbildning, MR (magnetresonanstomografi) och PET (positronemissionstomografi). Ett område handlar om hur den viktiga signalsubstansen dopamin förändras under livscykeln. – Förlust av dopamin, som är en fortgående process under hela åldrandet, kan ge försämring av episodiskt minne (minne för händelser och episoder i tid och rum). Vid alzheimers sjukdom är just störningar i det episodiska minnet mycket märkbara. Genom att studera den gradvisa försämringen av dopamin kan vi få en indikation om vilka personer som kommer att utveckla kognitiva nedsättningar och
Lars Bäckman och Laura Fratiglioni är bägge medlemmar i Swedish Brain Power. Foton: Rosie Alm
vilka som kan bibehålla sin intellektuella nivå i åldrandet. Tillsammans med forskare på Umeå universitet, och med finansiering från Swedish Brain Power, har ett stort projekt nu dragits igång med fokus på dopamin. I studien ingår 180 slumpvis utvalda personer mellan 64 och 67 år. I studien mäts bland annat dopaminfunktionen hos deltagarna under en längre tid. Resultaten kommer att bli mycket intressanta, menar Lars Bäckman.
Vad kan man då göra själv för att om möjligt behålla minne och intellekt långt upp i åren? – Hjärnan är en storkonsument av syre, därför skulle jag främst rekommendera mycket fysisk aktivitet genom hela livet, säger Lars Bäckman. – Min forskning handlar i huvudsak om hur vi kan undvika eller minska riskerna att drabbas av demens, eller att fördröja demensdebuten, säger Laura Fratiglioni.
Genom forskningsanslag från Swedish Brain Power har Laura Fratiglioni fått möjlighet att samarbeta med flera andra geriatriska forskningsgrupper i landet, och på så sätt kunnat jämföra olika databaser för att se vilken betydelse genetisk bakgrund och olika livsstilsfaktorer har för risken för att drabbas av demens. Hon nämner särskilt samarbetet med Göteborgs universitet och professor Ingmar Skoog, som leder befolkningsstudien H70. – Vi har i en gemensam studie kunnat påvisa att högutbildade personer löper mindre risk att drabbas av demens i jämförelse med lågutbildade, även om den första gruppen har en genetisk bakgrund som skulle kunna öka risken för demens. Själv har hon lett två stora projekt, Kungsholmsprojektet och SNAC-K, och följt nästan 5 000 personer på Kungsholmen i Stockholm sedan 1987. Projekten har resulterat i att man lyckats identifiera strategier för att minska risken för kroniska sjukdomar bland annat demens.
– Forskningen visar att ökning av hälsosam livsstil (inte röka, måttligt alkoholintag, fyskisk aktivitet) tillsammans med bra kontroll av diabetes och högt blodtryck, har gjort att demenssjukdomar minskat de senaste tjugo åren, säger Laura Fratiglioni. – Att ha en genetisk bakgrund som ger ökad risk för demens behöver inte betyda att man kommer att drabbas av demenssjukdom. Glädjande nog kan alla öka sina reserver i hjärnan för att kompensera för de skador som ändå uppstår med åldern. Framförallt gäller det att hålla sig aktiv, såväl mentalt, som fysiskt och socialt. I framtiden kan andelen gamla friska personer öka om våra insatser och resultat från forskning och vård fortsätter i samma takt som i de senaste två decennierna. Man kan undvika demens även om man når en ålder över 90 år.
Hur lever du själv, motionerar du till exempel? – Jo, jag dansar tango, säger Laura Fratiglioni och skrattar. I dans ingår motion, koordination och social gemenskap. Tre viktiga komponenter som kan förhindra demens. Dessutom ger det glädje och harmoni. Anders Post
Aging Research Center, ARC, är ett nationellt tvärvetenskapligt centrum för forskning om åldrandet. Centret är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet och finansieras av forskningsrådet Forte.