KTH DISASTER RESILIENCE CENTRE
3 NOVEMBER 2006
Connect&Direct
Från kunskap till handling – för bättre katastrofresiliens
VÄVARE & NÄTVERKSBYGGE Ett nät kan liknas vid en väv. En väv byggs upp på en varp. Varpen är avgörande för hur stark väven ska bli och den är ofta osynlig. Det är inslagstrådarna som ger färgen och mönstret. På samma sätt fungerar det i ett nätverk. De första kontakterna kanske inte är särskilt synliga men det är de som gör att man kan bygga vidare.
KBM STÖDJER KTH DIRECT NU BYGGER VI NÄTVERK! Ett av KTH Directs huvudsyften är att kunna erbjuda forskare och praktiker en plats där nya idéer kan utformas över traditionella disciplinära gränser. Det har Krisberedskapsmyndigheten valt att stödja och ger därför KTH Direct möjlighet att under läsåret 06-07 bjuda in till en seminarieserie med fokus på att bygga nätverk för att minska skadeverkan av katastrofer. När en katastrof inträffar vill vi helst kunna agera direkt! Samtidigt finns det i en katastrofsituation behov av långsiktigt arbete. Hur vi kan minimera skadeverkan av katastrofer är fokus för nätverksbygget inom KTH Direct. Arbetsfältet för nätverksgrupperna sträcker sig runt hela jorden och också tvärs över traditionella disciplinära gränser.
Äntligen kan KTH Direct starta DirectNet med en seminarieserie för att bygga nätverk. Det första seminariet hålls den 23 november då KTH Direct bjuder in till ett Open Space-seminarium med Nätverksaktion som tema under rubriken !ån kunskap ti$ handling för bättre katastro!esiliens. Under dagen – program på sidan 2 – kommer det att ges möjlighet för deltagarna att bilda arbetsgrupper inom olika intresseområden. Vid ytterligare två tillfällen under våren 2007 kommer grupperna beredas möjlighet att presentera och lämna rapporter om sitt arbete samt att knyta nya kontakter. Syftet med DirectNets verksamhet är att erbjuda en arena för forskare och praktiker där kunskap kan belysas i nya sammanhang, leda vidare till nya uppdrag och forskning med katastrofresiliens i fokus. Allt arbete som bedrivs inom DirectNet ska
Just nu står jag själv i en fas att skicka ut ett par strukturtrådar. Är precis på väg västerut till Peru för att om en månad åka österut till Indien. Vid både dessa resor kommer ett par starka trådar att förankras för att vi bättre ska kunna bygga vidare i nätverket med tvärkopplingar och specialkunskaper.
Gunnel Dalhammar Föreståndare
syfta till till en ökad kunskap om katastrofresiliens och närliggande begrepp. Kopplingar mellan naturliga förutsättningar i miljön, infrastruktur och fysisk planering, vatten och energi likväl som sociala och ekonomiska faktorer är alla centrala delar i DirectNet.
SIDA 1
KTH DISASTER RESILIENCE CENTRE KUNSKAPSÖGAT
Samtidigt som den stora klimatkonferensen startar i Nairobi träffar jag Katarina Elevant – en praktiker med klimatfrågan i fokus som också ser behovet av möten mellan forskarnas expertkunskaper och näringslivet. Katarina är meteorolog, entreprenör och konsult med bred erfarenhet både som prognosmakare och av att vara entreprenör. Hennes drivkrafter är att göra kunskap och användbar i samhället liksom att finna nya lösningar på hur vi ska hantera klimatförändringarna. Detta arbetar hon för både yrkesmässigt och i sitt politiska engagemang. – Vad betyder att minimera skadeverkan av katastrofer för dig och vad betyder det i ditt arbete? Katarina menar att luckan som hon uppfattar finns mellan universitet och företag behöver minskas och ställer frågan varför man inte kan kommersialisera forskningsmiljöer? Hon ser att det då kan skapas en fruktsam brygga mellan näringsliv och forskning och nämner Malmö och bostadsbygget i Västra hamnen som ett praktiskt exempel. Det är vackert och havsnära samtidigt som det ligger lågt och så lite vind på det… I en sådan situation efterfrågar idag konsultbolag kunskap inom meteorologi – det handlar om sårbarhetsminskning som efterfrågas för att undvika kännbara kostnader och förluster för företagen. Att företagen ser att det finns ekonomi i arbeta förebyggande, genom att inte försätta sig i sårbara situationer är nytt menar Katarina. En förändring i inställningen hos näringslivet kring frågor om sårbarhet exempelvis gällande klimatförändringen kan vara en perspektivförändring motsvarande teknikrevolutionen och Internets utveckling säger Katarina. Extremt väder är en ögnöppnare och väcker till eftertanke -– bara i Stockholm kostade höstens snökaos 200 miljoner. Vad hade det
3 NOVEMBER 2006
reducerats till om vi varit bättre för- NÄTVERKSAKTION 23 NOV beredda och tillämpat de kunskaper Kan vi bli bättre på att i förväg upptäcka som finns? Några miljoner i forskuppseglande kriser? ningsanslag kan ge tillbaka så mycket Kan vi ’by+a bort’ en del av riskerna? mer till samhället. – Uppfattar du klimat!ågan som ett hot som man kan samlas kring?
Vilka är utmaningarna, vilka är möjligheterna? Vilka är hindren för att verkstä$a det som
Nej, inte ett hot, svarar hon och för- ’a$a vet’ borde göras? klarar att hotbilder inte är så verkProgram samma för att skapa engagemang. Däremot när företag inser att miljön 08.30-09.00 Kaffe och mingel har ett pris och ett värde kan vi börja 09.00-09.05 Välkommen, förhandla – vi ska inte underskatta syftet med dagen marknadskrafterna säger Katarina. Ett exempel på det är försäkringsbo- 09.05-09.45 Introduktion, programmet skapar vi tillsammans lagen som var de första som uppmärksammade klimatfrågan. 09.45-11.00 Dialogpass 1 – Hur ser du på forskare och praktikernas ro$er och samverkan? Katarina säger att KTH Direct är ett bra exempel på att näringsliv och forskning behöver dra åt samma håll och verka tvärvetenskapligt. Idag är detta intressant för forskare men ofta stannar arbetet inom en sektor, t ex naturvetenskap. Ett exempel som Katarina nämner är klimatmodellerna som är svåra att tolka i termer av kostnader och verkliga konsekvenser för samhälle och näringsliv. Vi behöver tvärvetenskaplig forskning som inbegriper naturvetenskap/miljö, sociala konsekvenser och ekonomiska kalkyler. Forskningsmiljöer som kommersialiseras är intressant för Katarina Elevant. Miljöer där konsultbolag kan skapa mindre forskningsprojekt och på så sätt bli först med ”ny” kunskap med möjlighet till kommersialisering är effektiva drivkrafter. Det är intressant att möta olika perspektiv – och det är just det KTH Direct vill erbjuda möjligheter till – att byta och bryta frågeställningar med varandra. Katarina Elevant bidrar till KTH Direct med att peka på vikten av samverkan mellan forskare, praktiker och näringsliv. Charlotte Carlsson
11.00-12.00
Dialogpass 2
12.00-13.00
LUNCH
13.00-14.15
Dialogpass 3
14.15-15.15
Initiativ till fortsatt arbete, prioritering, bilda arbetsgrupper etc
15.15-16.00
Sammanfattning, avslutning
WWW.DIRECT.KTH.SE På hemsidan kan du anmäla intresse att delta i kommande aktiviteter och nätverk. Du kan även ladda ned nyhetsbreven.
FORUM & DOKUMENT På winwin.se har vi diskussionsfora och dokumentation från t ex seminariet i april. Maila kthdirect@kth.se för att få tillgång.
MER INFORMATION
Beställ centrets programförklaring på kthdirect@kth.se
SIDA 2