T N E C E C N E I L I S E R R E T KTH DISAS
RE
T C E R I D KTH
KTH DIRECT • • • 1
Minimera skadeverkan av katastrofer Syftet med KTH DIRECT är att bidra till att minimera skadeverkan av katastrofer genom att: • Stödja processer som leder till samhällen som är mer resilienta – mindre sårbara vid katastrofer. LÄS MER PÅ SID 3 • Tillämpa, utveckla och sprida kunskap. LÄS MER PÅ SID 4
Foto: Chris Stowers/Bildbyrån Silver
• Dra lärdom, bl a av tidigare katastrofer, för att optimera agerandet i händelse av nya katastrofer. LÄS MER PÅ SID 5 • Identifiera lämpliga samarbetspartners och etablera effektiva kommunikationskanaler. LÄS MER PÅ SID 7 Fokus ligger på det som ofta blir ett glapp mellan ’överlevnad’ och ’återuppbyggnad’. Där de humanitära insatserna efter en katastrof avfasas och det långsiktiga återuppbyggnadsarbetet tar vid, vill KTH DIRECT ställa forskningssamhällets kompetens till förfogande för att bygga motståndskraft mot framtida katastrofer.
2 • • • KTH DIRECT
Ökad resiliens – minskad sårbarhet Återuppbyggnad föregås ofta av höga ambitioner vad gäller långsiktighet: att åstadkomma förbättringar jämfört med situationen före katastrofen och inte minst att skapa samhällen som är mindre sårbara vid framtida katastrofer. Utvärderingar visar dock att verkligheten blir oftast en annan.
Utgångspunkten för KTH DIRECT:s arbete är •
•
dels att det inom den akademiska världen finns kunskap och lösningar på en del av de problem som onödig ’inbyggd’ sårbarhet skapar i en katastrofsituation dels att aktörer inom återuppbyggnadsarbete och långsiktig samhällsutveckling (statliga, ideella sektorn och företag) idag skulle vinna på att tillgodogöra sig kunskap från andra aktörer likväl som från den akademiska världen.
De som besitter denna kunskap och utvecklar tekniska eller andra lösningar är inte alltid primärt fokuserade på vare sig katastrofer eller resiliens. KTH DIRECT ska förbättra långsiktigheten i övergången mellan överlevnadsinsatser och återuppbyggnad, främst genom • nätverksbyggande • att lägga an ett katastrof- och resiliensperspektiv när forskning och teknologi utvärderas och sprids • att verka för att riskfaktorer för katastrofer identifieras och ett resiliensperspektiv anläggs på samhällsutveckling på en strategisk nivå.
KTH DIRECT • • • 3
Kunskapsspridning För att effektivt hantera katastrofer krävs kunskap inom många ämnesområden. Viktiga kunskaper finns hos en mängd organisationer, universitet och högskolor. I många fall är tillämpningen uppenbar, i andra fall finns värdefull kunskap vars tillämpning i katastrofsammanhang ännu ej identifierats.
KTH DIRECT ska • • • •
Identifiera och samla värdefull kunskap som idag är outnyttjad i katastrofsammanhang Samla kunskap vars betydelse i katastrofsammanhang redan är känd Integrera och sammanställa relevant information Sprida resultat och information via seminarier, konferenser, utbildningar och centrets hemsida.
KTH DIRECT:s långsiktiga mål är att tjäna såväl hjälpmottagare som forskarvärlden genom att fungera som nav och agera rådgivare kring strategiska frågor rörande återuppbyggnad och katastrofhantering.
4 • • • KTH DIRECT
Dra lärdomar Lärandet i sig är en central fråga för KTH DIRECT. Särskilt i och efter en katastrofsituation kan inblandade individer lära sig mycket – men lärdomarna stannar ofta hos de direkt inblandade utan att komma andra till godo. Hur säkras ett institutionellt lärande så att varje arbetsinsats, varje utbildning verkligen bygger vidare på det som redan gjorts och lärts? Denna fråga har stor relevans för resiliens i allmänhet och även för många instanser i samhälls- och näringslivsutveckling.
Foto: Jenny Matthews/Bildbyrån Silver
KTH DIRECT kommer att utforska möjligheterna och metoderna för att avsevärt förbättra det institutionella lärandet. Bl a kommer studenter, volontärer och handledare att förses med verktyg för att höja lärandet och skapa lättöversiktliga synteser. De kommer även att bidra till vidareutveckling av dessa verktyg.
KTH DIRECT • • • 5
6 • • • KTH DIRECT
Samarbetspartners KTH DIRECT kommer som nätverksbyggare att erbjuda kommunikationskanaler på flera plan: • Inom den akademiska världen: med att kartlägga och katalogisera kunskap och stötta forskning. • Med myndigheter och enskilda organisationer: med att identifiera behov av kunskap och möjligheter att återföra empiriskt vunnen kunskap till forskarsamhället. • Inom näringslivet: med att identifiera och inleda dialog med aktörer som spelar en roll för riskbedömning, katastrofförebyggande och återuppbyggnad.
Inbjudan att medverka KTH DIRECT inbjuder såväl institutioner som enskilda forskare. Många forskare och institutioner bedriver forskning som skulle kunna komma katastrofforskning och katastrofhantering till godo.
Vi erbjuder forskare möjligheter
Foto: Sven Torfinn/Bildbyrån Silver
• att exponera sin kunskap i ett nytt sammanhang där den upp märksammas för nya aktörer, och därmed öppnar nya möjligheter för uppdrag och vidare forskning • att vara delaktig i ett forum som sätter katastrofresiliens i centrum • att bidra till en kunskapsbas om människans sårbarhet som blir värdefull för det fortsatta arbetet med katastrofprevention och återuppbyggnad. På vår webbsida www.direct.kth.se har ni möjlighet anmäla intresse och kunskapsprofil.
KTH DIRECT • • • 7
Motiv och bakgrund Det som vi betraktar som katastrofer är ett resultat av människans sårbarhet kombinerad med naturens nyckfullhet. I modern tid har båda dessa faktorer förändrats starkt – till det sämre. Det finns all anledning befara att katastrofsituationer i världen kommer att öka snarare än minska, såväl i antal som i omfattning och skadeverkan. En av anledningarna är klimatförändringarna som enligt nuvarande naturvetenskaplig kunskap medför en viss destabilisering av väderförhållanden. Men extrema naturfenomen, som en tsunami, översvämning, torka eller jordbävning, leder inte automatiskt till en katastrof. Naturen ger upphov till katastrofer när den slår mot samhällen som är oförberedda eller saknar skydd. Kunskap om naturens varningstecken kan saknas eller så har natursystemens egna skydd försvagats t ex genom skogsavverkning. Dessutom har befolkningstillväxt och urbanisering lett till att allt fler människor bosätter sig i sårbara miljöer. Till exempel, för 50 år sedan levde endast 25% av världens befolkning längs kuster, en av världens mest sårbara miljöer; idag är siffran ca 50% och om 20 år beräknas den bli 60%. Moderna samhällen är även mycket mer sårbara genom sitt beroende av storskalig infrastruktur även vad gäller något så grundläggande som matförsörjning. Kunskap om kopplingen mellan miljön och katastrofförebyggande samt teknisk kompetens för infrastruktur, fysisk planering, vatten och energi spelar en avgörande roll för riskbedömningar och för förmågan att förebygga framtida katastrofer. På konferensen What can we do? som arrangerades på KTH efter tsunamin i Asien december 2004 stod det klart att värdefull kunskap på universitet och högskolor står outnyttjad. För att ändra på detta bildades arbetsgruppen för KTH DIRECT den 31 maj 2005. Initiativet kom såväl inifrån KTH som utifrån, bl a genom förfrågan från miljöministern samt från organisationen Ingenjörer och naturvetare utan gränser (INUG).
8 • • • KTH DIRECT
”... att minimera effekterna vid framtida katastrofer” Den stora utmaningen för KTH DIRECT är att kombinera och balansera frontlinjekunskap med utpräglad lyhördhet inför lokalbefolkningarnas behov och möjligheter. Vi vill bryta ny mark när det gäller • Tillämpning av befintliga FoU-resultat utifrån ett katastrofoch återuppbyggnadsperspektiv • Transdisciplinär aktionsforskning • Effektivt utnyttjande av teknisk och naturvetenskaplig kompetens hos volontärer • Lärande och flexibilitet
Foto: Mark Henley/Bildbyrån Silver
KTH DIRECT byggs upp successivt över ett antal år som navet i ett nätverk som ser till att den bästa, mest relevanta forskningen kan erbjudas samhällen i kris eller under uppbyggnad. Nätverket ska ha en så stor kompetensbredd som möjligt och ska snabbt kunna mobiliseras i samband med katastrofer. Den viktigaste aspekten är att minimera effekterna vid framtida katastrofer. Det är en stor utmaning – och en enastående möjlighet för forskare, ingenjörer och naturvetare att bidra på ett handfast sätt till att bygga en säkrare värld.
Gunnel Dalhammar Föreståndare, KTH DIRECT
KTH DIRECT • • • 9
Strategi och verksamhet Nätverksbygge i Sverige samt i presumtiva mottagarländer Målgruppen för centrets nätverk är personer och organisationer som erbjuder stöd till samhällen som påverkas av faktiska eller befarade katastrofer. Tydliga enheter i nätverket blir högskolor och universitet, statliga myndigheter och verk, näringsliv och enskilda organisationer. Nätverket kommer kontinuerligt att byggas ut och uppdateras. KTH DIRECT kommer både att aktivt identifiera och kontakta nya aktörer, och att inbjuda till självanmälan av intresserade forskare och volontärer – det senare främst via en webbsida. I samband med att en kompetensdatabas byggs upp kommer KTH DIRECT etablera processer för effektiv hantering så att centret snabbt kan mobilisera relevanta kunskaper för att till exempel utvärdera risker, bedöma miljökonsekvenser av extrema naturfenomen eller erbjuda rådgivning då återuppbyggnadsarbete inleds.
Stegvis uppbyggnad av undervisningsprogram Undervisningen vid KTH DIRECT syftar till att öka deltagarnas kunskap i katastrofförebyggande och uthållig återuppbyggnad, samt bidra till en fortlöpande diskussion om hur individer och institutioner kan arbeta och samarbeta för att minimera skadeverkan av katastrofer. Undervisningsprogrammet planeras omfatta bl a • kurser för studerande på KTH under grundutbildningen • fristående kurser för övriga intresserade Målet är att minst en kurs per termin ska startas under en treårs period, med start hösten 2006. På sikt kommer ett internationellt magisterprogram att erbjudas.
10 • • • KTH DIRECT
Regelbundna öppna seminarier kommer att belysa pågående forskning. Målet med dessa och liknande aktiviteter är att de ska fungera som en plattform för dialog och erfarenhetsutbyte mellan akademiker och praktiker.
Stegvis uppbyggnad av forskningsprogram Vad gäller naturvetenskaplig forskning blir huvudsyftet med programmet på KTH DIRECT att underlätta för andra forskare och institutioner genom att lägga an ett katastrofperspektiv samt skapa kommunikations- och debattkanaler. Det finns även ett behov av forskning som kan sammanfattas under rubriken ’institutionellt lärande’ och som är transdisciplinär till sin natur, med inslag av pedagogik, olika beteendevetenskaper samt datateknik. KTH DIRECT siktar på att etablera sådan forskning i samarbete med andra organisationer.
Etablering av en process för att hantera volontärer Som en del av undervisningsprogrammet och som en förstärkande effekt på nätverket internationellt kommer KTH DIRECT att arbeta med förmedling av studier utomlands, Minor Field Studies. Rutiner och organisation för övrig hantering av volontärer kommer att etableras under 2006.
Effektiv och flexibel ledning och administration KTH DIRECT får en liten kansligrupp med målet att etablera rutiner, organisation och verktyg med det dubbla målet att • effektivt sköta en löpande verksamhet med nätverk och utbildning • vid behov och ibland med kort varsel kunna bidra till katastroflindring, såväl i Sverige som i andra världsdelar
Foto: Mark Peterson/Bildbyrån Silver
Förebilder sökes hos partners med erfarenhet av sådan verksamhet. Erfarenheterna dokumenteras, även utifrån ett katastrofperspektiv, med ett tredje mål: att dra lärdomar om effektiv katastroforganisering som även kan komma nätverket till godo.
KTH DIRECT • • • 11
Organisation Huvudman för KTH DIRECT är KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. KTH DIRECT är knuten till KTH:s skola för bioteknologi och utgör egen resultatenhet inom skolan inkl egen ekonomisk redovisning. Centrets organisation och bemanning framgår av webbsidan: www.direct.kth.se
12 • • • KTH DIRECT
Förväntade resultat FoU • • • •
Granskning av befintlig FoU ur katastrof-/återuppbyggnadsperspektiv Praktiska resultat av doktorandarbete i aktionsforskningsform Möjlighet att delta, bl a genom Minor Field Studies-program Metoder och verktyg för väsentligt förbättrat institutionellt lärande
Nätverk och databas • • • •
Forum för diskussion och utbyte Kompetenskartläggning Databaser för kommunikation, information, dokumenthantering Kunskapsbas
Konferenser och utbildning • • •
Konferenser, seminarier och workshops Mastersprogram Enskilda kurser
Krisstöd Rutiner för hur kompetensdatabasen används i kris Kartläggning/ riskbedömning av potentiella katastrofer
Foto: David Isaksson/Global Reporting
• •
KTH DIRECT • • • 13
Styrelsen och ledningen Hans Lundberg, Ordförande Ansvarig för utlandsverksamhet vid IVL – ett aktiebolag ägt av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, SIVL. IVL är medlem i en rad nationella och internationella nätverk och har bl a eget kontor i Kina samt nära samarbete med universitet och högskolor.
gränsen mellan vetenskap och policy i syfte att bidra till beslut och handlingar som främjar en hållbar global utveckling. SEI strävar således efter en tätposition i skapandet av en hållbarhetsvetenskap som bygger på en grundläggande förståelse av samverkan mellan natur och samhälle.
Anders Eriksson, KTH-representant KTH Prorektor och KTH:s representant i styrelsen. Rektors ställföreträdare. Professor i Byggnadsstatik vid institutionen Mekanik.
Thomas Söderman Projektledare och samordnare för Svenska Röda Korsets återuppbyggnadsarbete i tsunamidrabbade områden i Asien. ‘Att stärka motståndskraften och återhämtningsförmågan hos katastrofdrabbade samhällen är det bästa sättet att mildra katastrofernas effekter. Istället för att bara stirra sig blinda på behov och utsatthet måste hjälporganisationerna därför fokusera på lokala resurser och styrkor.’
Georgia Destouni Professor i hydrologi vid Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Ledamot av såväl Kungliga Vetenskapsakademin som Ingenjörsvetenskapsakademin. Olle Lindén Professor vid World Maritime University (WMU), Malmö. WMU etablerades 1983 av FN:s International Maritime Organization med syfte att bli IMO:s främsta ‘centre of excellence’ för avancerad maritim utbildning och forskning. Tobias Ljungkvist Ingenjör och lärare. Ordförande för Stockholmsavdelningen av INUG, Ingenjörer och naturvetare utan gränser, som tillhör det internationella nätverket EWB, Engineers Without Borders. Johan Rockström Executive Director, Stockholm Environment Institute: ett oberoende internationellt forskningsinstitut med huvudinriktning på hållbar utveckling och miljö. Målet är att tillhandahålla integrativ kunskap som brygger över
14 • • • KTH DIRECT
Anders Wijkman Svensk ledamot i EU-parlamentet där han är rapportör och ansvarig för parlamentets arbete med klimatfrågor. Utsedd av Parliament Magazine till ’årets ledamot’ 2005 för sitt arbete med klimatoch miljöfrågor, HIV/AIDS samt reformeringen av EU:s bistånd. F d biträdande generalsekreterare vid FN:s utvecklingsprogram, UNDP i New York. Författare till ”Tsunamin, den onödiga tragedin”. Gunnel Dalhammar, Föreståndare Professor i miljömikrobiologi med särskilt intresse för vattenfrågor; internationellt erkänd expert inom småskalig vatten- och avloppsrening. Studierektor vid KTH:s skola för bioteknologi. Aktiv i ungdomsverksamhet inkl ledarutveckling. Styrelseordförande för INUG Sverige.
Om KTH KTH grundades 1827 och svarar idag för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå, med (år 2004) 3 419 anställda, 12 642 helårsstudenter, 10 118 helårs forskarprestationer samt en omsättning (inkl transfereringar) på 2 879 Mkr. Utbildningen och forskningen är av hög internationell klass och täcker ett brett område – från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Vid IT-universitetet, Sveriges största resurs inom informationsteknologi, samarbetar KTH med Stockholms universitet, Karolinska Institutet, forskningsinstitut och industri. Förutom den forskning som bedrivs vid KTH:s skolor finns ett tiotal nationella kompetenscentra förlagda till KTH. De olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal forskningsprogram/ forskarskolor.
Foto: Håkan Lindgren/Pressens Bild
KTH har forsknings- och utbildningsutbyten med universitet och högskolor i hela världen och medverkar aktivt i EU:s forskningsprogram. Samarbete bedrivs även med svenska och internationella biståndsorgan.
KTH DIRECT • • • 15
”Mellan överlevnad och återuppbyggnad ...” Många kände sig handfallna efter tsunamin i Asien december 2004. Viljan att hjälpa till var stark men det tog lång tid att kanalisera arbetet och kunskaperna. Därför manade såväl forskarvärlden som politiker och frivilliga till en kraftsamling för att se till att teknisk och naturvetenskaplig kunskap och kompetens både höjs och kommer till mest möjliga nytta. KTH DIRECT bildades som respons till detta behov. Även en översiktlig analys av det som hänt efter de senaste årens katastrofhändelser ger vid handen att återuppbyggnadsarbetet tar för lite hänsyn till behovet av att skydda befolkningen mot effekterna av framtida katastrofer. Därför inriktar sig KTH DIRECT huvudsakligen på möjligheterna att – under steget mellan överlevnad och återuppbyggnad – bidra till att bygga mindre katastrofkänsliga samhällen.
Hans Lundberg, Styrelseordförande
Kontakta oss om forskning, utbildning, volontärarbete och om verksamheten och dess finansiering
KTH DIRECT AlbaNova universitetscentrum 106 91 Stockholm Besöksadress: Roslagstullsbacken 21 16 • • • KTH DIRECT kthdirect@kth.se
www.direct.kth.se
Produktion: Global Reporting. Grafisk form: Lisa Jansson. Omslagsbild: Bengt Höglund/Johnér. Tryck: Revider, 2006
KTH DIRECT handlar alltså inte enbart eller ens primärt om hantering av en direkt krissituation utan snarare om ett långsiktigt, nätverksbaserat kompetens- och kapacitetsbygge som stärker svensk forskning och handlingskraft.