Växtpressen nr 2 November 2016 by Yara Sverige

Växtpressen Nr 2 • november 2016 • Årgång 45

Maltkorn – detta hände 2016

sid 8

Yaras N-strategier fungerar i både vått och torrt sid 14 Låga gödselpriser stärker växtodlingskalkylen sid 22

LEDAREN

Stark utveckling i svensk växtodling När man reflekterar över växtodlingen i Sverige så inser man snabbt att den verkligen inte står stilla. Tvärtom imponerar utvecklingen. Trots pressad lönsamhet och insatsminimering under en lång period har skördarna ändå stigit, om än måttligt. Den senaste tiden har vi också varit med om säsonger med verkligt inspirerande skördenivåer. Sporrande skördenivåer förflyttar fokus från just insatsminimering till själva odlingen. Odlingstävlingarna som tidningen Lantmannen förtjänstfullt arrangerat kittlar verkligen fantasin. Denna extremsport bär sig inte i praktiken, men väcker en nyfikenhet på hur långt man kan nå. Både Vetemästaren 2014 och Rapsmästaren 2016 visar att den biologiska gränsen för vad våra grödor kan avkasta går att flytta långt framåt. Växtnäringseffektiviteten – skillnaden mellan tillförd och bortförd växtnäring – är ett bra mått på hur väl växtodlingen fungerar. Här imponerar utvecklingen de senaste decennierna stort. Andelen av allt tillfört mineral- och stallgödselkväve som bärgas med skörden steg mellan 1995 och 2010 från 63 till 70 procent. Av resten återfinns mycket i växtrester och andelen

som aldrig tagits upp har sjunkit rejält. Svensk växtodling är bland de absolut effektivaste i världen och det ska vi vara stolta över.

varierar och hur gödslingen måste anpassas för att nå bästa resultat.

Bakom förbättringarna ligger stegvis ökad kunskap och enträget arbete med anpassning av gödselgivorna. Greppa Näringen har verkligen lyckats och effektiviteten i stallgödseln har genomgått en revolution. Men övrig utveckling inom odlingen är lika viktig. Bit för bit plockar svenska växtodlare bort faktorer som begränsar grödans tillväxt. Resultatet blir en ökad effektivitet på bred front.

I anpassningen efter årsmån och fält är Yara N-Sensor och Kalksalpeter starka stöd med stora möjlighter. Yara kommer därför att fortsätta driva kunskapsutvecklingen runt odlingen i Sverige framåt med hjälp av dessa. Både Yara N-Sensor och Kalksalpeter är viktiga verktyg med vilka vi hoppas flytta fram kunskapsfronten kring anpassning av kvävegivorna och dra än fler strån till stacken för att nå ytterligare bättre kväveeffektivitet.

Exempelvis förbättras jordbearbetningsmetoder, tajmingen blir bättre, nya gödslingsstrategier bidrar och grödans etablering gynnas. Nya sorter eller arter kan introduceras, odlingsgränser förflyttas norrut och bidrar till förbättrad växtföljd, högre skördar och bättre effektivitet. Kunskapen om växtnäringens dynamik går också starkt framåt. Idag vet vi mycket mer än för 10 år sedan om hur man i praktiken möter grödans varierande behov – d.v.s. när och på vilka fält som vi ska gasa eller bromsa. Åren 2015 och 2016 visar hur kraftigt förutsättningarna

Anders Anderson, Kundansvarig

VÄXTPRESSEN NR 2 • NOVEMBER 2016 • ÅRGÅNG 45

INNEHÅLL Proppen ur för Yara N-Sensor

N-rekommendationerna fungerade bra 2016

Yaras N-strategier fungerar i både vått och torrt

Odla höstraps för maximal skörd

Så lyckades N-optimering 2016 i väst, öst och syd!

Maltkorn: Anpassa och träffa rätt med kvävet

Stora variationer 2016 Mikronäring – fokusera på riskjordarna

Notiser 17 Yara storsatsar i Europas effektivaste växtnäringsterminal

Nu kan danskarna gödsla efter behov igen

Låga gödselpriser stärker växtodlingskalkylen 22

©Yara AB Box 4505, 203 20 Malmö Besöksadress: Östra Varvsgatan 4 Tel: 010-139 60 00 E-post: yara.sverige@yara.com Hemsida: www.yara.se Redaktör: Magnus Jeppsson Redaktionskommitté: Mogens Erlingson, Gunilla Frostgård, Inger Hyltén-Cavallius Redigering: Hans Jonsson, www.cumulusinfo.se Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Magnus Waitong, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Yara

Proppen ur för Yara N-Sensor

Till säsongen 2016 såldes 50 nya Yara N-Sensor i Sverige. Det var nytt rekord som visar att proppen har gått ur för sensor tekniken. Riskhantering och tydliga vinster för både lantbrukaren och miljön är några av skälen till det ökade intresset. Av Knud Nissen, Yara

Praktiskt möjligt DataVäxt ansvarar också för montering, reservdelar och teknisk support av Yara N-Sensor. Det är mycket tack vare samarbetet med DataVäxt som det har varit möjligt att praktiskt hantera den stora ökningen av antalet sensorer i Sverige. Mer än knapptryckning På Yara ansvarar vi fortfarande för agronomiska frågor och utvecklingen av Yara N-Sensor. Efter montering får förarna en utbildning av Yara så att de kan använda sensorn på bästa sätt. Utbildning är inte bara en fråga om hur man trycker på knapparna. En viktigare del är hur man ska tänka för att få ut så mycket som möjligt av Yara N-Sensor under säsongen. Fem goda skäl Det finns flera anledningar till det ökande intresset för Yara N-Sensor. • Hanterar risk. Den största orsaken är säkerligen de senaste årens höga skördar (2014 och 2015) där kvävet späddes ut i höga skördar vilket ledde till låga proteinhalter. Risken med varierande skördar blev tydliga och Yara N-Sensor visade sig vara ett bra verktyg som hjälpte lantbrukaren att träffa mera rätt. • Beprövad teknik. Yara N-Sensor har nu funnits på marknaden i mer än 15 år. Tekniken fungerar och går att lita på.

• Dubbel vinst. Yara N-Sensor har under alla dessa 15 år varit med i försöken och där visat att den fungerar bra. Yara N-Sensor ger ett tydligt mervärde för lantbrukaren, men också för miljön. • Välkänt verktyg. Hur Yara N-Sensor fungerar har blivit allmänt känt genom Yara N-Prognos där vi varje vecka mäter kväveupptaget med en Yara Handsensor. Resultaten publicerar vi på Yaras hemsida under april–juni. Yara N-Prognos har gett oss en mycket större förståelse för grödans kväveupptag i olika utvecklingsstadier och under olika väderförhållande. Detta kan vi dra nytta av för att styra gödslingen bättre. Yara Handsensor har också blivit ett rådgivningsverktyg som används både av Jordbruksverket och

Många nya Yara N-Sensor har monterats 2016. – Utbildning som vi ger alla nya ägare av Yara N-Sensor är inte bara en fråga om hur man trycker på knapparna, poängterar Knud Nissen som ansvarar för agronomisk support vid Yara. av växtodlingsrådgivare runt om i landet. • Krav från marknaden. Det finns spannmålsodlingskontrakt på marknaden som kräver gödsling med Yara N-Sensor om den görs efter begynnande stråskjutning. Det finns alltså flera samverkande skäl till att proppen har gått ur för Yara N-Sensor som går från klarhet till klarhet på sitt segertåg genom svensk växtodling. /

Stark uppgång på kort tid 200

Yara N-Sensor, styck totalt

edan 2015 har Yara ett nära samarbete med DataVäxt som genom sina kanaler ansvarar för försäljningen av Yara N-Sensor.

150 100 50 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Diagram 1. Totalt antal Yara N-Sensor i Sverige under perioden 2000–2016. Efter åren 2014 och 2015 med höga skördar och låga proteinhalter sköt intresset fart i Jordbrukssverige för att träffa rätt N-giva och inte förlora pengar på fel kvalitet.

Nya N-rekommendationerna fungerade bra 2016 V Kvävenivåer kring 200 kilo och uppåt, delade givor och anpassning efter årsmånen. Det är viktiga faktorer för en bra gödslingsstrategi i höstvete till bröd. Kombigödsling och d elade årsmånsanpassade N-givor fungerade väl för en bra skörd och bra proteinhalt i maltkorn 2016. Av Ingemar Gruvaeus, Yara

äxtodlingsåret 2016 blev i mångt och mycket året som stod i klar kontrast mot 2015 i stora delar av landet. 2015 hade vi rekordskördar och katastrofalt låga proteinhalter i stråsäd medan 2016 generellt gav hyggliga skördar och bra proteinhalter.

Viktigt med bra höstutveckling Säsongen 2015 kännetecknades av välutvecklad höstsäd redan hösten 2014, tidig tillväxtstart och långsam utveckling under våren. Det resulterade i mycket täta bestånd med hög skördepotential, mycket halm och många gånger risk för liggsäd. Våren 2016 hade vi på många ställen tunna höstsädesbestånd som inte

förmådde utveckla sig under en kall april varefter stråskjutningen passerades snabbt i en varm och torr maj. Höstsäden fick därför ganska tunna bestånd, lite halm och en lägre skördepotential. I både försök och praktik verkar det ha varit stor spridning i skörd mellan fält och områden. Allt ifrån riktigt bra skörd, nästan i nivå med 2015, till betydligt sämre skörd i obestockade bestånd med dålig rotutveckling. Det fanns också svaga bestånd som inte fick tag på växtnäring och som inte alls hängde med i den torra och varma försommaren. Under 2016 såg vi verkligen vikten av att ha väl utvecklade bestånd redan på hösten. Många verkar också ha sett stora skillnader mellan bättre och sämre förfrukter.

Bra att komplettera. Delade årsmånsanpassade N-givor är grunden för att träffa rätt med N-gödslingen.

Yaras nya N-rekommendationer 2016 visade vägen Försöksdata Plats Västergötland Västergötland Skåne Skåne Uppland Västmanland Halland Öland Östergötland Närke

Lidköping Grästorp Bjärred Borrby Löt Hallstahammar Harplinge Mörbylånga Vreta Kloster Vintrosa

Produktion av fodersäd Sort

Optimal N-giva kg/ha

Praktik Ellvis Praktik Brons Julius Reform Julius Brons Julius Ellvis

207 196 177 262 219 184 203 176 194 202

Medel

202

Skörd vid opt. kg/ha 9 481 5 593 9 045 12 180 8 146 8 574 8 189 8 138 7 856 10 262

Produktion av brödsäd

Yara nya rek. 2016

Protein vid opt. % i ts

Optimal N-giva kg/ha

Skörd vid opt. kg/ha

Protein vid opt. % i ts

N-skörd i 0-N led

11,8 11,8 12,0 11,3 12,6 10,6 13,6 11,3 11,9 10,7

222 233 196 271 238 209 221 212 213 258

9 626 5 949 9 229 12 269 8 331 8 798 8 363 8 444 8 039 10 674

12,1 12,6 12,2 11,4 13,0 11,0 13,9 12,0 12,3 12,0

35 13 60 44 38 46 32 39 40 47

227

Rek giva foder

Rek giva bröd

220 171 177 263 188 186 198 187 180 220

246 198 201 292 213 211 223 214 204 252

199

225

Tabell 1. Optimal kvävegiva i 10 försök med kväve till höstvete 2016. Serie L3-2299, Sverigeförsöken. Resultaten visar att de nya rekommendationerna passar bättre med ekonomiskt optimum än de gamla. Beräkningsgrund. Priser: Fodervete 1:05 kr/kg, brödvete 1:20 kr/kg, kväve 9:60 kr/kg. Från avräkningspriset dras 15 öre/kg i tork- och transportkostnad.

Kombisådd säkrade kornbestånden Då vi numera kombisår den största delen av vårsäden, drabbades den inte så allvarligt av den torra våren utan gav oftast ganska bra bestånd. På torra jordar i de allra torraste områdena fick vi naturligtvis en del torkskador, men i stort blev det hyggliga skördar även om värmen och torkan inte gav tid för en helt optimal utveckling och toppskördar. Utan kombisådd hade det säkert sett riktigt illa ut.

10000

12,0

9500

Skörd (kg/ha)

11,0

+ 479 kg

8500

10,5

8000 7500

Proteinhalt (%)

11,5

9000

10,0

7000 9,5

6500

9,0

6000

Skörd 160 kg N/ha Proteinhalt 160 kg N/ha

Diagram 1. Skörd och proteinhalt i 10 försök i höstvete 2016, Sverigeförsöken, L3-2299. Skördeökning och höjning av proteinhalt av 40 kg extra N/ha när flaggbladet just är synligt.

Skörd vid 40 kg N/ha extra när flaggbladet var just synligt (DC37) Proteinhalt vid 40 kg N/ha extra när flaggbladet var just synligt (DC37)

2015 hade vi stora problem med för låga proteinhalter i svenskt maltkorn. Av de rapporter vi hört så här långt ligger vi generellt sett bra till 2016, men det finns naturligtvis de som drabbats hårt av torkan och har fått en proteinnivå som ligger för högt. I kväveförsöken, där vi följde utvecklingen i nya Yaras N-Prognos för maltkorn, kunde vi se att det oftast var en större leverans av kväve från marken

2016 jämfört med 2015, men med stor variation. Det visar återigen hur viktigt det är att försöka anpassa sig till det enskilda året. Med Yara N-Prognos höll vi generellt igen på kvävet i maltkorn 2016 dock med en variation mellan cirka 80 till 135 kilo N per hektar beroende på plats. Analysen av försöksresultat med delade givor bekräftar att vi med denna anpassning kvävegödslade effektivare (diagram 2). /

Bra utbyte av kompletterande N-givor vid höga N-optimum i korn 8000

7500

11,5

+ 890

7000

+ 879

6500

10,5

6000

5500

9,5

5000

4500

8,5

4000

70 N

100 N

130 N

Proteinhalt (%)

Nya rekommendationen fungerade bra Våren 2016 föreslog Yara nya kväve rekommendationer grundade på senare års försöksresultat där skördarna gått upp med nya sorter (Växtpressen 1/2016). Vid höga skördenivåer visade det sig att de gamla rekommendationerna var för låga. I tabell 1 visas utfallet av 2016 års kväveförsök och en beräkning av vad vår nya rekommendation skulle blivit utifrån skörd och markens leverans. Beräkningen kan ses som ett sorts facit på de rekommenderade gödslingsstrategierna. Som tydligt framgår fungerade rekommendationen riktigt bra när vi räknar baklänges på skörd vid optimum.

Sen N-gödsling i höstvete 2016 gav skörde- och proteinhaltshöjning

Skörd (kg/ha)

Högre och delade N-givor Vi får uppenbarligen vänja oss vid att kvävegivorna vid dagens höga skördenivåer kommer att hamna runt 200 kilo N per hektar och uppåt i vete både till foder och bröd. Ska vi få höga skördar måste grödan ha tillgång till kväve under hela sin utveckling, även efter axgång. Det ställer också större krav på oss som lantbrukare att vi klarar att anpassa oss till årsmånen. Detta för att inte vissa år gödsla överoptimalt och orsaka utlakning, liggsäd och skördeförluster eller andra år gödsla för lite med låga proteinhalter och dåligt utnyttjad skördepotential som följd. Det kommer också att krävas av oss att vi är beredda att sprida kväve vid minst 3 tillfällen och använda effektiva gödselmedel. Trots de torra förhållandena 2016 fungerade gödsling med Kalksalpeter i flaggbladsstadiet bra. I Sverigeförsökens kvävegödslingsförsök gav 40 kilo extra N per hektar i DC 37 (flaggbladet just synligt), utöver grundgivan om 160 kilo N per hektar, i medeltal 479 kilo skördeökning. Samtidigt steg proteinhalten 1,2 procentenheter från 10,5 procent till 11,7 procent (diagram 1). Detta gav en ganska normal kväveeffektivitet.

Total kvävenivå (kg N/ha) Pilarna anger skördehöjning av att komplettera kvävet vid sådd från 70 resp. 100 kg N med ytterligare 30 kg i stråskjutning (DC 31-32). Stapel anger skörd:

= hela givan kombisådd.

= delad giva med 30 kilo av N-givan som Kalksalpeter vid stråskjutning (DC 31-32).

= delad giva med 30 kilo av N-givan som Kalksalpeter när flaggbladet blir synligt (DC 37). Punkt i stapel anger proteinhalt för respektive gödsling.

Diagram 2. Skörd och proteinhalt från de 3 försök i maltkorn 2016 där kväveoptimum låg över 120 kilo N per hektar. Försöksserie L3-2302.

Rapsskörden består av många komponenter såsom antalet plantor, skidor och frön samt fröstorlek. Foto: Hans Jonsson.

Odla höstraps för maximal skörd

Höstraps har en skördepotential på över 6 ton per hektar, vilket är betydligt högre än vad som uppnås på gårdar i Europa. Följande artikel summerar resultat från en långtidsstudie i Storbritannien med syftet att skapa kunskap kring de fysiologiska mekanismer som bygger skörden i höstraps och hur grödan ska odlas för att uppnå maximal skörd.

Dr Pete Berry, ADAS, Storbritannien sammanfattar i denna intressanta artikel sina synpunkter kring hur höstraps bör odlas för att nå hög skörd. Artikeln är ursprungligen publicerad för den danska Plantekongressen 2016. Vi har fått hans tillåtelse att översätta artikeln till svenska för Växtpressen så att vi kan dela med oss av hans kunskap.

Av Pete Berry, ADAS, Storbritannien

en viktigaste komponenten för att bygga en hög rapsskörd är antal frön/m2. Tidigare forskning har visat att en avkastning på 5 ton per hektar eller mer alltid kräver minst 100 000 frön/m2. Stor leken på fröna var av mindre betydelse (diagram 1). Antalet frön bestäms utifrån fotosyntesens omfattning och avgörs under en 2–3 veckorsperiod, efter sen blomning. Antal frön/m2 maximeras genom att optimera antalet skidor till 6000– 8000 st. per m2 (diagram 2). För att uppnå det optimala antalet skidor krävs ett så kallat Green Area Index (GAI) (bladyteindex) på 3–4 enheter vilket måste uppnås före blomning. Bestånd frodigare än GAI över 4 enheter tenderar att producera fler skidor, men färre frön/m2 på grund av färre frön per skida. Ett optimalt bladverk bidrar till att minimera förlusten av inkommande ljus tack vare balans mellan upptag i grön vävnad (inter ception) och reflektion från rapsens blommor. Optimalt bestånd bidrar även till att minska risken för liggraps.

Plantbestånd En försöksserie med utsädesmängder från Storbritannien visar att det optimala plantantalet varierade från 10 till 39 plantor/m2 i sex försök och från 73 till 155 plantor/m2 i två försök under mycket torra förhållanden under våren. Överoptimala bestånd visade sig ge betydande skördeminskning i några försök. Kväveoptimering Grödan måste ta upp 50 kilo N per hektar för att kunna bygga varje enhet av GAI. För att kunna uppnå optimalt GAI på 3,5 enheter vid blomning måste grödan således ta upp 175 kilo N per hektar. För att kunna beräkna kvävegivan på våren måste man känna till mängden kväve som grödan har tagit upp under hösten och vintern och hur mycket växttillgängligt kväve som finns kvar i marken. I Storbritannien tar höstrapsen i regel upp mer än 100 kilo N per hektar under hösten och vintern, vilket minskar kvävebehovet under våren. Det har visat sig att huvudelen av det

kväve som tagits upp av grödan i samband med avslutad tillväxt på hösten stannar i grödan och bidrar till att nå målet om ett totalt upptag av 175 kilo N per hektar. Markens mineralkväve mätt till ett djup av 60 cm tas upp med en effektivitet om 100 procent till skillnad från tillfört kväve som tas upp med 60 procents effektivitet (kan variera). Tabell 1 visar ett beräkningsexempel på rapsens kvävebehov på våren utifrån beståndstäthet. Att skapa ett rapsbestånd med ett GAI på 3,5 enheter vid blomning är vanligtvis tillräckligt för att uppnå en skörd på 3,5 ton per hektar. Grödor med högre skörde potential kräver mer kväve, vilket då ska tillföras från sent knoppstadium

Rapsskörden byggs av antal frön och frövikten 7

3 t/ha 4 t/ha 5 t/ha verklig gröda

Frövikt, tkv (mg)

6 5 4 3 2 50 000

100 000

150 000

Frön/m2 Diagram 1. Sambandet mellan antal frön, fröstorlek (tkv) och skörd. Streckade linjerna anger beräknade samband. De röda trianglarna anger uppmätta värden i praktiken.

6000–8000 skidor/m2 ger maximalt antal frön/m2 30

N kg/ha

175

GAI =1 i slutet av februari

100

Markens mineralkväve

Underskott (Kvävebehov – kväve i gröda och mark)

100

Gödslingsbehov (Underskott/0,6)

167

Kvävebehov till raps (3,5 GAI x 50 kg N för varje enhet GAI)

Tabell 1. Beräkningsexempel över kvävebehov till raps på våren utifrån beståndet efter vintern. Ett GAI (grödyteindex) på 3,5 ger vanligtvis en skörd kring 3,5 ton per hektar. De röda siffrorna är ett ”vanligt” brittiskt bestånd som tagit upp 100 N på hösten. Gödslingsbehovet är i detta fall 83 kilo N på våren, att jämföra med beståndet som tog upp hälften så mycket N på hösten (svarta siffror), som kräver 84 kilo mer N (totalt 167 N) för att nå samma skörd!

80 000

X X X X X X X XX X X X X X XX X XX X X XX X X XX X X X XX X X X

15 10 5

5 000

Skidor/m2

10 000

60 000 40 000

Frön per m2

Frön per skida

N kg/ha

100 000 X X X X

Beståndet på våren avgör gödslingen

20 000 0 15 000

Diagram 2. Sambandet mellan antal skidor, antal frön per skida och antal frön/m2

till tidig blomning för att undvika att producera överoptimala bladverk. För varje extra 0,5 ton per hektar skörd över 3,5 ton per hektar krävs ytterligare 30 kilo per hektar gödselkväve.

plantsträckning. Detta är positivt då en tidigare studie som gjorts på rötter ner till 100 cm djup visade att majoriteten av odlad höstraps verkar ha otillräckligt rotsystem under 40 cm markdjup.

Tillväxtreglering I Storbritannien är tillväxtreglering tillåten i raps och är ett verktyg för att kontrollera storleken på rapsens bladmassa samt för att förbättra rotsystemet. Det har visat sig att tillväxtreglerarna metkonazol och tebukonazol ökar skörden när de tillförs till bestånd med ett GAI större än 1 i början av stjälksträckning. Metkonazol har också visat sig öka rotlängden om den tillförs under tidig

Sammanfattning Att optimera rapsens bladmassa genom anpassad utsädesmängd, kvävenivå, kvävetiming och tillväxtreglering har visat sig vara mycket viktigt för att maximera skördepotentialen och tillämpas ofta i Storbritannien. 2015 uppnådde en brittisk lantbrukare en fältskörd på 6,7 ton per hektar vilket har ansetts som världsrekord i rapsskörd, detta bevisar att höga skördar även kan uppnås på gårdsnivå. /

Yara Sverige kommentarer: De brittiska erfarenheterna kring kväveupptag i beståndet på hösten och hur det påverkar gödslingsbehovet på våren stämmer väl överens med svenska försöksresultat som visar att ökat höstupptag sänker gödslingsbehovet på våren. Man får dock inte glömma att tänka på att högre skördepotential kräver högre kväveupptag utan att bladmassan blir för stor. Under svenska förhållanden kan vi då gödsla i sent knoppstadium till tidig blomning med Kalksalpeter för att få snabb och säker effekt. Det gäller om vi bedömer att skördepotentialen är högre än de 3,5 ton som artikelförfattaren Pete Berry anger som möjligt att producera genom det kväve som kan lagras i bladmassan. Självklart behöver rapsen tidigt kväve för att utvecklas optimalt. Men det kanske i enlighet med Berrys resonemang inte ska vara allt kväve tidigt utan att vi bara lägger den del som ska bygga bladverk för att sedan se till att få en optimal halt kväve i plantan under blomning för att ge maximalt antal frön de år det behövs. Den tillväxtreglering som används i Storbritannien är ju inte tillåten i Sverige. Det ställer än större krav på att vi kan hantera kvävetillförseln på ett förnuftigt sätt. Alltför stor kvävetillgång på hösten försämrar vinterhärdigheten och alltför frikostig tidig gödsling kan ge överoptimala bestånd samtidigt som det riskerar att orsaka förluster av kväve om vi får mycket nederbörd.

MALTKORN

Anpassa och träffa rätt

med kvävet

Det går aldrig att redan vid sådd förutsäga maltkornets kvävebehov. För att kunna anpassa kvävegivan måste man planera för två gödslingar även av vårsäden. En första giva i samband med sådd och sedan en andra giva när årets förutsättningar är mer kända. Av Gunilla Frostgård, Yara

roteinhalten är ett bra facit på hur man lyckats med gödsling-en till maltkorn. Vi har i tidigare nummer av Växtpressen (1/2015) visat på de stora skillnader i kvalitet på inlevererad spannmål som förekommer över åren. År med låga kväveoptimum kan proteinhalten ligga för högt, men under senare år har det omvända förhållandet varit vanligare. 2015 blev stora volymer underkända på grund av för låga proteinhalter. 2016 såg vi stora skillnader mellan olika områden, men generellt låg proteinhalterna högre än 2015.

Försöken visar variationerna i gödslingsoptimum Att den så kallade skörderelaterade gödslingen stämmer dåligt har vi redovisat flera gånger tidigare för höstvete. Diagram 1 visar 4 års försök med kvävegödsling till maltkorn. Sambandet mellan kvävegödslings optimum och skörd vid optimum är mycket svagt. Inte ens om man i efterhand justerar för mullhalt, förfrukt och skördenivå kommer man rätt. I diagram 2 ser vi hur dåligt Jordbruksverkets eller Yaras grund rekommendation stämmer med

Den skörderelaterade gödslingen stämmer sällan 200 180

y = 0,0152x + 4,5111 R2 = 0,17129

Optimal N-giva (kg/ha)

160 140 120 100 80 60 40 20 0 0

2 000

4 000

6 000

8 000

Skörd vid optimal N-gödsling (kg/ha)

10 000

12 000

Diagram 1. Sambandet mellan optimal N-giva och skörd i maltkorn vid optimum är dåligt. 26 försök 2013–2016, L32291+ L3-2302

resultatet från samtliga 26 försök. Om rekommendationen stämt med verkligheten skulle alla prickarna legat på linjen. Markens leverans är nyckeln Ett samband som stämmer bättre är förhållandet mellan kväveskörden i nollrutan (ogödslad ruta) och optimal N-giva (diagram 3). Men markens leverans är svår att förutsäga utan att ta hjälp av de redskap som finns. Fel proteinhalt kostar! Det gäller att hålla sig inom gräns erna för proteinhalt godkänd för maltkvalitet. Vid en skörd på 7 ton och en maltkornspremie på 20 öre per kilo tappar man 1400 kronor per hektar bara i avräkningspris om man hamnar över 12 procent eller under 9 procent proteinhalt. Sedan tillkommer tappad skörd om man ligger för lågt i protein och för hög gödselkostnad om man ligger för högt. Det är alltså stora pengar som står på spel. Spannet för godkänd proteinhalt är ju ganska stort, cirka 9,5–11,5 procent. Detta innebär ±60 kilo N. Anpassning förbättrar odlings ekonomin Eftersom såväl skördenivå som markens kväveleverans varierar över åren, är det i stort sett omöjligt att gissa rätt kvävegiva redan vid sådd. Därför måste gödslingen anpassas efter årets förhållanden. Enda sättet att kunna anpassa gödslingen är att dra ner första givan och sedan komplettera efter bedömt behov. En bättre anpassning av kvävegivan i maltkorn kan förbättra odlingsekonomin väsentligt. Optimal kvävenivå ger ekonomiskt optimal skörd och rätt kvalitet. Och det går mycket bra att dela kvävegivan även i denna gröda. /

Yara N-Prognos™ 2016 introducerades detta hjälpmedel också för maltkorn. Prognosen baseras på veckovisa mätningar i kvävegödslings försök runt om i landet. Genom att prenumerera på Yaras nyhetsbrev kan du kostnadsfritt följa grödans kväveupptag och utveckling vid olika kvävegödslings nivåer. I breven diskuterar vi markens kväveleverans och kommenterar hur mycket av tillfört N som tagits upp. Detta ger vägledning vid beslut om kompletteringsgödsling. Yara N-Tester™ Yara N-Tester är en handburen klorofyll mätare. Med hjälp av detta redskap får man ett mått på grödans kvävekoncentration. Yara N-Tester är kalibrerad för moderna maltkornsorter och ger ett konkret gödslingsråd för det aktuella fältet. Yara N-Sensor® Detta redskap, monterat på traktorns tak, mäter hur mycket kväve som grödan tagit upp. Vid övergödsling med kväve varieras givan direkt utifrån sensorns mätvärden för att anpassa mängden till behovet. Rätt giva på varje del av fältet således! En särskilt framtagen kalibrering finns för maltkorn. Mer information om Yara N-Sensor finns i artikeln på sidan 3.

Gödslingsrekommendationer från Yara och SJV (kg N/ha)

Hjälpmedel för anpassad kvävetillförsel i maltkorn

Inte ens om man justerar för förfrukt och mullhalt blir det särskilt bra 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 50 100 150 200

Optimal N-giva Diagram 2. I diagrammet jämförs verkligt gödslingsoptimum för varje försöksplats (x-axeln) med det råd man får i Jordbruksverkets/Yaras rekommendationer för gödsling och kalkning (y-axeln); justering har gjorts för förfrukt och mullhalt. Varje prick motsvarar en försöksplats. Om rekommendationerna hade stämt skulle prickarna legat på linjen. Trots att man i efterhand använder faktisk skörd hamnar rådet rejält fel i hälften av fälten! 26 försök 2013–2016, L3-2291+ L3-2302

Bra samband mellan markens N-leverans och optimal N-giva! 200 180 160

Optimal N-giva (kg N/ha)

Det är i stort sett omöjligt att gissa rätt kvävegiva redan vid sådd.”

140

y = -1,8456x + 205,13 R2 = 0,69987

120 100 80 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100

N-skörd i ogödslat (kg N/ha) Besök Yara.se för mer detaljerad information om dessa hjälpmedel, eller för att prenumerera på våra kväveprognoser.

Diagram 3. Sambandet mellan markens leverans av kväve (kväveskörd i ogödslad ruta) och ekonomiskt optimal N-giva är tydligt. Optimal N-giva och N-skörd i ogödslat led i maltkorn, 26 försök 2013–2016, L3-2291.

MALTKORN

Stora variationer Markens N-leverans varierade mycket 10 000 9 000

8 000

7 000

Skörd, kg/ha

X X

6 000

5 000 4 000 3 000 2 000

Optimal giva, kg N/ha Grästorp Klagstorp Kristianstad Örsundsbro Tågarp Brunnby Vreta Kloster

1 000 0 0 50 100 150 200

N-gödsling Diagram 1. I kvävegödslingsförsöken 2016 var skillnaderna stora i markens N-leverans, gödslingsoptimum och skördenivå. Detta trots att förfrukten var stråsäd och jordarna var fastmarksjordar på samtliga platser. Skörd i 7 försök med kväve till maltkorn, 2016. Försöksserie L3-2302.

Ny försöksserie med N-stege och N-strategi i maltkorn Fördelning av kvävet (kg N/ha) Komplettering, Kalksalpeter Led

Totalt

Sådd

100

130

100

130

100

130

100

130

100

160

100

160

100

190

100

160

100

DC 13

DC 31-32

DC 37

DC 45

30 30 30 30 30 60 60 60 60

30 30

Komplettering med Yara N-Sensor, se tabell 2.

Tabell 1. Försöksplan kvävegödsling i maltkorn. Försökserie L3-2302. Samtliga mängder i kg/ha. Kväve vid sådd = kombisådd, DC 13 = tredje bladet utvecklat, DC 31–32 = stråskjutning 1–2 noder, DC 37 = flaggbladet just synligt, DC 45 = axet vidgar sig – flaggbladets slida vidgad. OBS led 14, se tabell 2.

I en ny försöksserie testas nivåer och strategier för N-gödsling i maltkorn. Årets resultat visar stora variationer i optimum och markens kväveleverans, men komplettering efter bedömning med hjälp av tekniska hjälpmedel fungerade överlag bra. Av Gunilla Frostgård, Yara

åren 2016 startade en ny försöksserie i Sverigeförsökens regi. Delägare och medfinans iärer av dessa försök är Yara och Jordbruksverket. Försöken är dels en kvävestege och dels ett kvävestrategi försök. I tabell 1 visas en översikt på försöksplanen och hur fördelningen av kvävet blev utfört. Stora variationer i kvävebehov Ekonomiskt gödslingsoptimum och skördenivå varierade stort 2016 (diagram 1). Skörden vid optimum låg mellan ca 6,5 ton och 8,5 ton. Markens kväveleverans var störst i Vreta Kloster, där skörden i ogödslat led var hela 7 ton! Lägst skörd i nollrutan var det i Brunnby, Västerås, endast ca 2 ton. Hur sent vågar man justera kvävenivån och lägga sista givan? Tidigare har det sagts att gränsen för kompletteringsgödsling är vid tidig stråskjutning (DC 31–32). Men ju längre man kan vänta med att lägga sista givan i vårsäden, desto bättre blir beslutsunderlaget. Hur länge vågar då man vänta? Svaret är naturligtvis att det varierar. Om vädret är gynnsamt och det inte är alltför torrt, kan en gödsling i flaggbladsstadiet (DC 37) absolut användas för skörde ökning även i maltkorn. I diagram 2 visas resultat för komplettering med 30 kg N/ha i DC 37 från de tre av försöken i försökserien L3-2302 där kväveoptimum översteg 120 kg N/ha.

2016 Komplettering i stadium 37 fungerar bra 8000

Skörd (kg/ha)

7000

10,3 9,4

+ 600 kg/ha

8,0

6500 6,0

6000 5500

4,0

5000

2,0

4500

0,0

4000

100 kg N/ha vid sådd

100 kg N/ha vid sådd + 30 kg N/ha i DC 37

Diagram 2. Strategin med kompletteringsgödsling av maltkorn så sent som i DC 37 fungerade väl i årets försök. I tre av försöken var kväveoptimum över 120 kg N/ha. Som komplettering gav 30 kg N/ha i genomsnitt 600 kg skördeökning och höjde proteinhalten med 0,6 procentenheter i dessa försök. Resultat från försöksserie L3-2302.

Optimal

10,0

Proteinhalt (%)

7500

Komplettering med Yara N-Sensor – ett bra alternativ Plats

N gödsling i led 14

N-giva Komplet- Vid i försöket tering sådd Yara N-Sensor

Totalt N

Grästorp

167

100

142

Tågarp

108

100

115

Kristanstad

101

Örsundsbro

102

100

109

Brunnby

166

100

145

Vreta Kloster

Tabell 2. Resultat från årets försök med kvävegödsling till maltkorn på alla platser utom Klagstorp. Samtliga mängder i kg N/ha. I led 14 testades sensorns “absoluta kalibrering” i korn. Vi hamnade ganska nära beräknat optimum. Klarar man att hamna inom ±20 kg från optimum måste man vara nöjd.

Men ju längre man kan vänta med att lägga sista givan i vårsäden, desto bättre blir beslutsunderlaget.”

Grundgödslingen var 100 kg vid sådd. Den genomsnittliga skördeökningen i dessa tre försöken var 600 kg/ha samtidigt som proteinhalten höjdes med 0,9 procentenheter, från 9,4 till 10,3. Sunt förnuft och tekniska hjälpmedel Genom att ta hjälp av de tekniska hjälpmedel som finns, underlättas besluten om andragivans storlek. Yara N-Tester, Yara N-Prognos för maltkorn och/eller Yara N-Sensor maltkornskalibrering är utmärkta hjälpmedel. I tabell 2 framgår hur väl Yara N-Senor kunde hjälpa till med att hitta rätt N-giva. Men tekniken kan inte användas helt okritiskt. Det sunda förnuftet och den egna erfarenheten måste vägas in. Vid torka, annan näringsbrist eller om skördenivån bedöms fel, blir rådet från redskapen inte helt rätt. /

Genom att använda Yara N-Sensor går det att fånga variationerna i fältet och annpassa gödslingen i maltkornet.

Mikronäring

För koppar liksom för flera andra mikronäringsämnen gäller att koncentrera insatserna på risk jordar som lättjord med höga pH-värden. Kopparbrist kan uppstå på mulljordar där ämnet binds hårt till organiskt material.

– fokusera på riskjordarna Trots att förråden av mikronäring minskar på rena växtodlingsgårdar är det svårt att skönja tendenser till utarmning som är mätbara under överskådlig tid. Uppmärksamhet krävs likväl på lätta jordar med höga pH-värden och där skördenivån är hög. Där kan jordoch växtanalyser tillsammans med kunskap och erfarenhet ge vägledning för att minska risken för mikronäringsbrister. Av Karin Hamnér, SLU

åra skandinaviska jordar är relativt unga och inte så urlakade på näringsämnen. Samtidigt har våra jordar ofta ett ursprung från granit och gnejs som vanligen har ett lågt innehåll av många mikronärings ämnen. Sammantaget kan man säga att i svenska åkerjordar ligger halterna lägre eller i nivå med jordar i övriga Europa och USA. De lägre halterna ger oss anledning att ha koll på läget. Förråd och tillgänglighet När vi pratar om mängden av mikronäringsämnen i en jord finns två viktiga aspekter att tänka på: förråd och tillgänglighet. Förrådets storlek, den

totala mängden, är för många mikronäringsämnen starkt kopplat till ler halten, där lerjordar ofta har betydligt större förråd än lättare jordar. Förrådet samspelar sedan med tillgängligheten i jorden som kan styras av olika mark egenskaper, men pH-värdet är ofta den enskilt viktigaste faktorn. Hur viktigt förrådets storlek är varierar mellan mikronäringsämnen. För koppar har förrådet helt klart betydelse, medan tillgången av mangan helt styrs av tillgängligheten. Negativ balans på växtodlingsgård Även om vi inte specifikt gödslar med mikronäring så tillförs ändå mikro-

näringsämnen till åkermarken. På en växtodlingsgård med enbart mineralgödsel är den största införselposten ofta som förorening i P-gödselmedel. På djurgårdar, eller gårdar som regelbundet tillför avloppsslam, tillförs ofta relativt stora mängder mikronäringsämnen på dessa vägar. Ämnena förs bort från fältet med skörden och en del lakas också ut. Sammantaget kan man generellt säga att balansen för en växtodlingsgård oftast är negativ – förråden minskar över tid. På djurgårdar ökar i stället förrådet successivt – en ackumulering i jorden. Denna ökning sker även om stallgödseln bara snurrar runt inom gården, eftersom fodertillskott importeras till gårdens djur. Utarmning sker långsamt Produktionsinriktningen spelar alltså roll, men endast på väldigt lång sikt eller på jordar där förrådet är mycket litet. Studier har visat att den s.k. utarmningen av mikronäringsämnen på växtodlingsgårdar går mycket långsamt och är svår att mäta under överskådlig

också högre krav på jorden att leverera tillräckliga mängder för att inte brist ska uppstå. Jordanalys för detektion Med denna grova bedömning kan vi sålla bort jordar som är utanför farozonen. Resurserna bör i stället sättas in på riskfält som kan upptäckas med olika typer av verktyg, såsom jordoch växtanalyser. En jordanalys kan antingen ge besked om det totala förrådet (som ofta används för koppar), eller så kan den lättillgängliga fraktionen fås fram som i en s.k. CAT-analys eller analys av vattenlösligt bor.

tid. Även om tillskott via organiska gödselmedel ofta är stort nog att täcka grödans behov så är ändå tillförseln relativt liten jämfört med förrådens storlek. I en studie undersöktes effekten på halterna av olika mikronäringsämnen i spannmålsgrödor efter långvarig tillförsel av olika organiska gödselmedel. Den visade på små eller inga effekter jämfört med grödor som enbart gödslats med mineralgödsel (diagram 1). Lättjord ökar risken Det finns inget enkelt svar på frågan var mikronäringsbrister kommer att uppstå, men det finns ändå bedöm ningar och verktyg som kan användas. Det första är att bedöma förråd och tillgänglighet. Det innebär i stora drag att en lerjord med ett pH-värde runt 6,0 har relativt liten risk att drabbas av brister. En lättare jord (litet förråd), med högt pH (låg tillgänglighet) har däremot en ökad risk. Organiskt material kan vara en källa till mikronärings ämnen, men hög mullhalt kan ändå ha negativ effekt p.g.a. att t.ex. koppar binds hårt. Höga skördenivåer ställer

• Unga jordar i Sverige – mikronäringsämnen har ännu inte lakats ur. • Jordarnas ursprung är ofta i näringsfattig gnejs och granit – ger låg halt av mikronäring. • Mängden mikronäring avgörs av 2 faktorer – förråd och tillgänglighet. • Förråd – stark koppling till lerhalt. • Tillgänglighet –högt pH ger ökad risk för brist. • Växtodlingsgårdar – förråd minskar över tiden. • Djurgårdar – förråd ökar över tiden. • Utarmning på växtodlingsgårdar – mycket långsam och svår att mäta under överskådlig tid. • Organiska gödselmedel – litet eller inget ökat upptag jämfört med enbart mineralgödsel. • Liten risk – lerjord med pH kring 6,0. • Ökad risk – lättare jord med högt pH-värde. • Mulljord – stor risk för kopparbrist. • Höga skördar – kräver att mer mikronäring finns tillgänglig. • Jordanalyser – kan ge vägledning för vissa mikronäringsämnen. • Jordanalyser – svar kan överskuggas av vattenbrist eller strukturproblem. • Växtanalyser – akut lösning, men inget för långsiktig bedömning.

Inga skillnader efter 20 år 14

Halt i spannmålskärna (mg/kg)

Manganbrist i havre syns ofta som brungrå längsgående ränder och fläckar. Lätta och luckra jordar med höga pHvärden drabbas mest.

Vatten och struktur begränsar Analysmetoder av den lättillgängliga fraktionen ger ofta ett mer noggrant mått, men har ändå begränsningar. Den säger nämligen ingenting om förutsättningarna när det gäller t.ex. vattentillgång eller växtens förmåga att ta upp näring. Vattenbrist eller ett begränsat rotsystem p.g.a. strukturproblem kan därför överskugga effekten av både förråd och tillgänglighet. Här krävs omdöme och erfarenhet som komplement till analysen. Slutligen kan en växtanalys vara ett värdefullt verktyg för att identifiera uppkomna problem och sedan åtgärda dessa. Detta är dock ingen lösning som kan användas i en mer långsiktig bedömning eller på alla fält. /

16 sammanfattande punkter

12 10 8 6 4 2 0 Ogödslat

Axan

Koppar

Axan + flytgödsel svin

Mangan

Diagram 1. I ett försök på lättjord på Mellby i Halland gödslades grödorna med Axan samt Axan plus svinflytgödsel under 20 års tid. Trots att diagram 1 kan ge intryck av det, fanns inga statistiskt säkra skillnader i vare sig koppareller manganhalten i spannmålskärna av vårkorn mellan leden med mineral- och svinflytgödsel.

Yaras N-strategier

fungerar i både vått och torrt

I maj och juni 2016 var det torrt och varmt på många håll i landet. Höstvetet svarade med att rulla ihop flaggbladet för att minska på avdunstningen och spara på vattnet. Foto: Jens Blomquist

I Yaras N-gödslingskoncept där vi anpassar oss efter året flyttar vi beslutet om slutlig kvävenivå så långt fram som möjligt. Det visade sig fungera utmärkt även 2016 trots en torr försommar. Våra N-strategier fungerar alltså i både vått och torrt. Av Ingemar Gruvaeus, Yara

agens sortmaterial med hög skördepotential kräver tillgång på tillräckligt mycket kväve för att potentialen ska utnyttjas och kvaliteten ska bli rätt. På jordar med låg kväveleverans kommer vi att få vänja oss vid kvävegivor på 250–300 kilo N per hektar i höstvete vid optimal gödsling i fält där skörden kan bli hög, uppåt 10–12 ton per hektar. Samtidigt finns det jordar som levererar mycket kväve och tillfällen där skörden blir låg och det räcker med 100 kilo N per hektar i höstvete. Denna anpassning efter både år och fält är vår utmaning. Torr försommar 2016 Eftersom försommaren 2016 var tämligen torr på de flesta ställen i Sydoch Mellansverige kunde man tänka sig att konceptet med att lägga en del av kvävet sent – strax före axgång i vete och under stråskjutning i korn – inte skulle fungera. Funderingen gällde om vi skulle få dålig effektivitet av sent kväve. Så blev dock inte alls fallet enligt årets försök. I diagram 1 och 2 på nästa

sida visas hur vi valt att komplettera med kväve utöver 160 kilo N som grundgödsling i försöken med höstvete till bröd. Plus 0,5 ton av komplettering I 8 fall av 10 bedömde vi att det fanns ett ytterligare gödslingsbehov varierande mellan 25 och 85 kilo N per hektar, i medeltal gavs 55 kilo N per hektar. På 7 av de 8 platserna gav det en skördeökning på 150–1140 kilo per hektar. På de 8 platser som fick kompletterande kväve ökade avkastningen med 480 kilo per hektar – alltså i runda slängar 0,5 ton per hektar för N-tillskottet. Samtidigt gav kompletteringen en god ökning av proteinhalten på 2 procentenheter. Bra ekonomiskt netto Kväveeffektiviteten för tillägget – hur stor andel som skördats i kärnan – var riktigt bra även 2016, i medeltal ca 61 procent. Det var något under medeltalet för senare år som ligger på 65 procent. Samtidigt är det mycket bättre än effektiviteten av grundgödslingar som hamnar på ca 55 procent. Det ekonomiska nettot för komplettering blev också mycket bra som framgår av diagram 2. En del beror på skörde ökning och en del på att proteinhalten blev rätt för brödvete. I medeltal var det ekonomiska nettot på de 8 platser som fick komplettering hela 1250 kr per hektar. Sammantaget visar alltså försöken att en sen komplettering med kväve var effektiv och lönsam också detta försommartorra 2016. Därmed kan vi konstatera att Yaras N-strategier fungerar i både vått och torrt. /

Sammantaget visar alltså försöken att en sen komplettering med kväve var effektiv och lönsam också detta försommartorra 2016.”

500 kilo extra och 2 procent högre protein av N-komplettering 2016

Skörd för grundgödsling och komplettering (kg/ha)

10 000 8 000

18,0

+760 +610

+410

8840

9040 12,8

6 000

+0 5650

10,3

4 000

+1142 +530 13,5 8510 7460

10530 12,0 11,1

10,6

+210

11,1

+0 8470

12,7 7640

12,3

10,8

10,7

14,0

9412 12,8

7350 11,9 10,4

10,3

9,8

9,4

+150

9,6

2 000

Stadium för kompl. Komplettering, kg N/ha Sort Plats

16,0

12,0

Protein (% i ts)

12 000

10,0 8,0

DC 45 0 60 Ellvis Praktik Lidköping Grästorp Väster Väster götland götland

DC 65 33 Praktik Bjärred Skåne

DC 45 65 Brons Borrby Skåne

DC 45 70 Julius Löt Uppland

DC 45 34 0 Reform Julius Hallsta- Harplinge hammar Halland Väst manland

Grundskörd vid 160 kg N/ha

Skördeökning (kg/ha)

Protein efter komplettering

Proteingräns för brödvete

DC 45 68 Brons Mörby långa Öland

DC 55 25 Julius Vreta kloster Öster götland

DC 39 85 Ellvis Vintrosa Närke

6,0

DC 39= Flaggbladets slida just synligt DC 45= Flaggbladets slida vidgad DC 55= Halva axet framme

Protein

DC 65= Pågående blomning

Diagram 1. Effekt på avkastning och proteinhalt av komplettering med kväve utöver 160 kilo N/ha i grundgödsling i 10 försök med kväve till höstvete. I snitt ökade skörden med nästan 500 kilo och proteinhalten med 2 procentenheter med N-komplettering. Sverigeförsöken serie L3-2299, 2016. Under staplarna anges kompletteringens stadium, N-giva, sort, plats och område.

Lönsamt med komplettering också 2016 2 500

Ekonomiskt netto av komplettering (kr/ha)

2 000

2301 1818

1720

1 500

1286 950

1 000 573

500

Komplettering, kg N/ha Sort Plats

887

DC 39= Flaggbladets slida just synligt

428

0 60 0 Praktik Ellvis Lidköping Grästorp Väster Väster götland götland

DC 45= Flaggbladets slida vidgad 33 Praktik Bjärred Skåne

65 Brons Borrby Skåne

70 Julius Löt Uppland

34 0 Reform Julius Hallsta- Harplinge hammar Halland Väst manland

68 Brons Mörby långa Öland

25 Julius Vreta kloster Öster götland

85 Ellvis Vintrosa Närke

DC 55= Halva axet framme DC 65= Pågående blomning

Diagram 2. Ekonomisk effekt av sen komplettering med kväve till höstvete, resultat från 10 försök. Sverigeförsöken serie L3-2299, 2016. I medeltal gav den sena kompletteringen med N hela 1250 kr per hektar netto tillbaka till odlaren i de 8 försök där vi valde att ge N-tillägget. Beräknat på grundpris 1:20 kr/kg vete – 0:15 kr/kg för torkning och transport. Standard proteinbetalning samt 1:05 kr/kg under 10,5 % protein. Kalksalpeter 11:90 kr/kg N.

Så lyckades N-optimering 2016 i väst, öst och syd!

Så här kommenterar tre växtodlingsrådgivare hur man det försommartorra 2016 ändå lyckades med både skördar och att hamna rätt i N-giva.

Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Per Axelsson, Lovang Lantbrukskonsult

I Östergötland hade vi en mycket torr odlingssäsong 2016. På vattenhållande jordar fick vi trots detta bra vårsädesskördar. Huvuddelen av höstvetet går till Agroetanol och där har man inget krav på proteinhalter. Inom Lovang Lantbrukskonsult hade vi ett antal nollkväverutor ute hos våra kunder där vi mätte med Yara Handsensor. Där såg vi att markens kväveleverans var betydligt bättre än förra året. Tillsammans med lägre skördepotential än 2015 hamnade vi på avsevärt lägre kvävegivor år 2016. Utfallet ser rätt ut så här långt. Trots torkan ser det ut som om tilläggsgivor fungerade där de kördes. Lite regn kring midsommar räckte tydligen långt.”

Inom området var det varierande skördar beroende på hur regnet föll under försommaren. På Österlen hade man i många fall lika bra skörd 2016 som förra året. Mellan 10 och 12 ton höstvete per hektar var inte ovanligt. Här behövde vi också komplettera upp kvävet rejält. På grund av den torra väderleken missbedömde vi ofta skördepotentialen och kvävebehovet och hamnade lite lågt. I stora delar av övriga Skåne gav torkan dock lägre skördar och lägre kvävebehov. I maltkornet var det helt rätt att hålla igen, precis som vi gjorde.”

Erik Jönsson, Hushållningssällskapet Skaraborg

I västra Sverige blev vårsädesskördarna oftast ganska bra medan höstvetet var alltifrån svagt till bra. Jag menar att det är stor skillnad nu jämfört med för några år sedan i både rådgivningens och lantbrukarnas inställning till möjligheten att justera kvävenivån sent i både höst- och vårsäd. Att planera för att lägga en del av kvävet före axgång i höstvete och under stråskjutning i vårsäd är nu det normala. Nu vågar man lägga ganska stora givor, även 80–90 kg N strax före axgång i höstvete om det behövs och med goda erfarenheter. År 2015 hamnade vi ofta mycket högt i slutlig kvävegiva, upp till 250 kilo N per hektar, med gott resultat. År 2016 hade

vi inte alls samma skördepotential som 2015 samtidigt som vi såg att marken levererade mer kväve. Det gjorde att vi höll igen och i de flesta fall stannade på mycket lägre kvävegivor i höstvete. Det ser ju också rätt ut.”

Nya kväverekommendationer

i höstvete Vi har höjt våra kväverekommendationer i höstvete. Tidigare rekommenderades en ökning av kvävegivan med 15 kg N för varje ton ökad skörd. Detta är ändrat till 22 kg N per ton skörd i brödvete och 20 kg N per ton skörd i fodervete. Läs mer på sidan 4. Se också hela tabellen ”Riktvärden för totala kvävegivan i strå säd” i vårt ”Gödslingsråd 2017” eller besök www.yara.se

Uppdaterat Gödslingsråd

NYHET! YaraMila® 20-5-10 Det är inte ovanligt med alltför låg proteinhalt - och därmed också underoptimal skörd - i maltkorn och foderkorn. Ett sätt att optimera kvävegödslingen är att hålla nere kvävegivan vid sådd för att senare komplettera utifrån årets behov. Genom kombisådd av NPK ökas kväveeffektiviteten och bästa möjliga utnyttjandet av fosfor och kalium säkerställs. För att tillräckligt mycket P och K ska tillföras vid en kompletteringsstrategi har vi till denna säsong tagit fram en ny P- och K-stark NPK-produkt: Yara Mila 20-5-10. Vid exempelvis en giva på 80 kg kväve får grödan en hög kaliumgiva på 39 kg K/ha samt 19 kg P/ha och 12 kg S. Anpassning av kvävenivån i gödslingsstrategin med YaraMila 20-5-10 görs effektivast med Kalksalpeter.

Vi har uppdaterat våra rekommendationer för jordbruksgrödor i skriften” Gödslingsråd säsongen 2017” (64 sidor) samt på vår hemsida. Har du inte fått broschyren är du välkommen att beställa den genom att mejla till yara.sverige@yara.com

Polysulphate™

- i stället för kalimagnesia Polysulphate är en produkt med låg klorhalt anpassad för potatis och grönsaker. Polysulphate innehåller 12 procent kalium, 4 procent magnesium, 19 procent svavel samt dessutom 12 procent kalcium. Produkten används på samma sätt som kalimagnesia, men eftersom givans storlek är ungefär dubbelt så stor får grödan en betydande mängd kvalitetshöjande kalcium. Polysulphate ger även en kostnadseffektiv svavelgödsling till baljväxter och till ekologisk vallodling.

Yara storsatsar

i Europas effektivaste växtnäringsterminal Den 8 november nyinvigde Yara växtnäringsterminalen i Landskrona. Den har stegvis byggts om och effektiviserats under de senaste två åren. Resultatet är Europas effektiv aste växtnäringsterminal. Av Anders Anderson, Yara

Foton från Landskrona Kulturnämnd

aras växtnäringsterminal i Landskrona är en av de största i Sverige. Det är här som merparten av den i Sydsverige använda mineralgödseln säckas, mellanlagras och sedan lastas ut för transport ut till gård. Landskronaterminalen har ett mycket fördelaktigt läge och är enkelt tillgänglig för ankommande fartyg. Den är också centralt belägen i sydligaste Jordbrukssverige. Med många sorter i lager samtidigt möjliggörs en god logistikplanering och samlastning

av flera sorter vilket innebär att antalet leveranser till varje gård minimeras. En energieffektivare terminal Terminalen är belägen på en del av det område där den tidigare gödselfabriken låg (se faktaruta nästa sida) och har delvis bestått av äldre lagerbyggnader tillhörande denna. För två år sedan startade ett omfattande rivnings- och ombyggnadsprojekt som gick i mål i november 2016. Arbetet har till stor del gått ut på att rationalisera anläggningen genom att riva uttjänta byggnader och säkerställa att inga miljöskulder finns kvar efter rivningen. Ett helt nytt hanteringssystem har organiserats, där produkten hanteras så lite som möjligt, och flera nya lagringshallar för färdigsäckad produkt har uppförts. Resultatet har blivit en radikal energieffektivisering, då elförbrukningen minskat med 80 procent p.g.a. kortare transportband och genom att energiåtgången för avfuktning minskat med 75

procent. Lagringsytan inomhus motsvarar nu drygt två hektar. Det ger oss ökade möjligheter att serva sydsvenskt jordbruk. 80 fartyg genom terminalen Investeringen på 80 miljoner kronor ger möjligheter att strukturera om terminalen till den effektivaste i Europa. På Landskronaterminalen hanteras årligen cirka 200 000 ton, motsvarande 80 fartyg eller 7 000 lastbilar. Omräknat innebär det att lastmaskinerna utför hela 140 000 lyft- och transportoperationer för att flytta nysäckad produkt till lager eller upp på lastbilar. Med ombyggnaden följer unika möjligheter att rationalisera dessa transporter och samtidigt minska säkerhetsriskerna genom att separera flödena och sprida ut trafiken på området Effektivt från båt till gård Ett stort steg i effektiviseringen av gödselhanteringen var när storsäckarna introducerades. Nästa steg var

Den nya fabriken på fastlandet var imponerande och invigdes 1907.

I det nya säckningshuset som står på innergården av anläggningen säckas mineral gödseln i storsäckar av två säckningsrobotar.

Den nya terminalen ligger på området dit fabriken flyttade 1907 från Gråen som syns i bakgrunden. I det höga huset mitt i bilden säckas mineralgödseln efter att ha förflyttats på transportbandet som går från båtarna. introduktionen av säckningsrobotarna som ökade kapaciteten på säckningen samtidigt som problematiska arbetsupp gifter försvann. Det unika med Landskronaterminalen är att den är designad för att till största delen hantera storsäck. Därför finns nu två robotar vilket ökar säckningskapaciteten så mycket att nästan all produkt säckas direkt vid båtlossningen. Det medför att produkten inte behöver hanteras mer än absolut nödvändigt. Flexibiliteten ökar och det blir möjligt att få ett mycket snabbt flöde från båt direkt ut på gård. /

Foton från Landskrona Kulturnämnd

Tero Hemmilä, ansvarig för nordiska marknaden och Engebret Dæhlin, ansvarig för Yaras terminaler i Europa, klipper bandet vid invigningen.

Gödseltillverkningen i Landskrona På ön Gråen utanför Landskronas hamn byggdes en av Sveriges första gödselfabriker och togs i bruk år 1884. Bakom etableringen låg dansken J.F. Kruuse samt sockerbruksägaren Carl Tranchell. Redan 20 år senare flyttades fabriken över till fastlandet och stod färdig 1907. I den producerades 30 000 ton superfosfat som kunde lastas ut direkt på järnvägsvagnar. Fabriken fortsatte att utvecklas till en av de största i Europa och i början av 60-talet producerade 460 anställda hela 300 000 ton superfosfat per år. Nästa steg i utvecklingen var introduktionen av NPK i en ny fabrik som 1966 producerade 225 000 ton. Därefter ökade företaget produktionen år för år och de ca 700 anställda producerade 1981 totalt 800 000 ton av olika gödselprodukter, varav en hel del gick på export. Globaliseringen av gödselhandeln tilltog på 1980-talet och produktionen fick successivt allt svårare att konkurrera med importen från Östeuropa. Den sista produktionen i Landskrona lades ned år 2000. På samma fabriksområde finns idag den nyinvigda växtnäringsterminalen.

Nordengrenmaskinen var ett stort steg framåt för säckningen av superfosfat.

Den politiska reformen ”Landbrugspakken” bidrog till att det år 2016 var möjligt att gödsla på en högre nivå och redan skördeåret 2017 kommer det äntligen att bli möjligt för danska lantbrukare att gödsla efter kväveoptimum och grödans behov.

Nu kan danskarna gödsla efter behov igen 1999 infördes kvävekvoter i Danmark, vilket ledde till en underoptimal N-gödsling och stora ekonomiska förluster för danska växtodlare. 2017, efter 18 års väntan, kommer danska lantbrukare att kunna gödsla grödorna optimalt igen. Det förväntas därför stigande avkastning, ökat proteininnehåll och ändring av kvävestrategin. Av Jesper Ulnitz, Yara, Danmark

Kort om N-gödsling i Danmark • 1999 infördes kvävekvoter i Danmark, vilket ledde till en underoptimal N-gödsling. • Man beräknar att danska lantbrukare förlorat 2 miljarder danska kronor årligen på grund av denna under optimala gödsling. • Proteinhalterna har varit fallande och i t.ex. höstvete legat på cirka 8,5 procent de senaste åren. • En politisk reform kallad ”Landbrugs pakken” ska fasa ut den under optimala gödslingen samt införa en målinriktad reglering. • Nästa år 2017 kommer man till följd av detta att kunna gödsla efter kväve optimum och grödans behov igen. • Intresset för bättre kvävestyrning, behovsanpassning, delade givor, kombigödsling är nu mycket stort bland danska lantbrukare.

ed ett stort antal kväveförsök i bagaget har Danska Råd givningstjänsten haft en lång tradition av att bestämma grödans optimala kvävebehov. Beroende på markens förfrukt och jordtyp har det således varit möjligt att ge råd om optimal kvävenivå. För att minska kväveläckaget från danskt lantbruk bestämde den danska riksdagen, Folketinget, år 1999 att införa kvävekvoter. Från början skulle kvävetillförseln reduceras till 10 procent under kväveoptimum. Reduktionen har sedan stigit flera gånger till en underoptimal gödsling på cirka 20 procent - samt införande av krav på fånggrödor, kantzoner med mera. Underoptimal gödsling har årligen bidragit till ett intäktsbortfall för danskt jordbruk på omkring 2 miljarder danska kronor i form av reducerad skörd och lågt proteinnehåll. Proteininnehållet i dansk spannmål har varit fallande och innehållet i höstvete har de senaste åren legat på en genomsnittlig nivå på kring 8,5 procent (diagram 1). Landbrugspakken banar väg ”Landbrugspakken” är en politisk

reform för utfasning av denna underoptimala gödsling samt införande av målinriktad reglering. Reformen bidrog till att det år 2016 var möjligt att gödsla på en högre nivå och redan nästa skördeår 2017, kommer det åter att bli möjligt för danska lantbrukare att gödsla efter kväveoptimum och grödans behov. Den ökade förbrukningen av kväve förväntas medföra en högre skörd, ökat proteininnehåll, men också en ökad utlakning av kväve till havet. Det stigande kväveläckaget till kuster och sjöar är beräknat till 2 kilo N per hektar som resultat av den ökade gödslingen. För att möta detta problem införs det år 2019 ett krav på att reducera detta kväveläckaget, vilket betyder krav på fler fånggrödor samt andra kvävereducerande åtgärder, exempelvis våtmarker. Mer N och högre inkomster De nya kvävekvoterna betyder även att exempelvis kvävenormen till höstvete efter stråsäd på lerjordar kommer att öka från 156 till 200 kilo N per hektar d.v.s. med 44 kilo N per hektar från år 2015 till år 2017. Ökningen är mindre på sandjordar, samt för vete efter andra förfrukter. För vårkorn på lerjord är det genomsnittliga ekonomiska kväveoptimumet beräknat till 147 kilo N per hektar vilket medför en ökning på 31 kilo N per hektar. Beräkningen visar att skörden i höstvete på längre sikt kommer att stiga med 710 kilo per hektar eller strax under 10 procent i förhållande till genomsnittsskörden för höstvete i Danmark. Denna skördeökning tillsammans

med ett högre proteininnehåll, förväntas resultera i en ökad nettoinkomst på cirka 800–1200 danska kronor per hektar för fodervete vid tillförsel av de extra 40–45 kilo N per hektar som Landbrugspakken ger möjligeter till. Förhållandena 2016, med relativt torrt väder under maj och juni, medförde dessvärre en mindre skördeökning, men utfallet hittills från årets skörd tyder på att proteinhalten har stigit med omkring en procent.

Ökat fokus på gödslingsstrategier Den högre kvävenivån kommer i praktiken att ändra de danska göds lingsstrategierna i de största grödorna vårkorn och höstvete. I vårkorn har tidigare kombisådd eller bredspridning av all mineralgödsel före sådd varit vanligast. Gödsling efter kväveoptimum och på en högre kvävenivå kommer betyda att såkapaciteten kommer att reduceras. Detta till följd av en stor mängd mineralgödsel, varför intresset för delad gödsling av vårkorn i två givor nu ökar. I höstvete har det varit vanligt att N-gödsla vid två tillfällen, en giva tidig vår som följs av 100 kilo N per hektar i form av flytgödsel som standard. Den högre kvävekvoten betyder att det nu

Intresset för bättre kvävestyrning, behovsanpassning, delade givor och kombi sådd är nu mycket stort bland danska lantbrukare, menar Jesper Ulnitz." är möjligt att utföra en extra kväve gödsling i stråskjutning. Den senare och extra kvävegivan kommer att säkra skördenivån och öka proteininnehållet. Möjligheten att gödsla optimalt betyder också att danska lantbrukare ännu en gång kommer att utvärdera om ett

genomsnittligt tabellvärde för grödans kväveoptimum är rätt för det enskilda fältet, eller om jordmån och lokala förhållanden ger behov av justering. En spännande utmaning som många danska lantbrukare glatt välkomnar och som de har väntat på i många år. /

Många år med minskande proteinhalter i Danmark 12,0 Höstvete 11,5

Vårkorn Höstkorn Värdena för 2014 är preliminära!

10,5 10,0 9,5 9,0 8,5

2014

2012

2010

2008

2006

2004

2002

2000

1998

1996

1994

1992

1990

8,0 1988

Råprotein %, (15 % v.h.)

11,0

År

Diagram 1. Proteininnehåll i höstvete, vårkorn och höstkorn i Danmark. Källa: Videncenter for Svineproduktion.

Låga gödselpriser stärker växtodlingskalkylen Det finns gott om mineralgödsel på världsmarknaden just nu eftersom produktionen har ökat kraftigt under de senaste åren. Det innebär att gödselpriserna har sjunkit och vi får gå tillbaka cirka 10 år för att hitta motsvarande låga gödselpriser. För växtodlaren innebär det att trycket på kostnadssidan i bidragskalkylen minskar när spannmålspriset inte är på topp. Av Mogens Erlingson, Yara

rets svenska spannmålsskörd blev 5,6 miljoner ton enligt Jordbruksverkets prognos. Det är 10 procent lägre än förra årets rekordskörd, men ändå 4 procent bättre än genomsnittet för de senaste 5 åren. Nästan hälften är höstvete – cirka 2,6 miljoner ton – och vårkorn är den näst största grödan med en skörd på 1,5 miljon ton. Spannmålsskördarna varierade kraftigt mellan olika delar av landet 2016. Efter vad jag hör på marknaden så blev det riktigt bra

skördar i Mälardalen medan det i delar av Skåne var långt under normal skörd. Lagom med regn jämfört med ihållande torka ger stora skillnader i tröskan. Samma torka gjorde att höstrapsen blev en besvikelse för många i Skåne med skördar på 1 ton mindre än normalt. Orsaken var brist på vatten och sommarvärme i maj när rapsen blommade, så blomningen blev väldigt kort. Insektsangrepp tryckte också ner potentialen i höstrapsen. Enligt Jordbruksverkets prognos gav höstrapsen

Produktion och konsumtion av spannmål ökar 2 550 2 500 2 450 2 400 2 350 2 300 2 250 2 200 2 150 2 100 2 050 2 000 1 950

Globalt bra skörd Spanar man bortom Europa så förväntas

Produktion 95 90 85 80 75 70 65 60

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16E* 17F* År

Diagram 1. Global produktion och konsumtion av spannmål. Konsumtionen ökar med 2 % per år. En förväntad ny global rekordskörd ger balans mellan produktion och konsumtion. Detta skapar god efterfrågan på mineralgödsel. Källa: USDA, november 2016.

Måttliga skördar i EU Lyfter man blicken från svensk horisont till våra EU-grannar så fick många lantbrukare ute i Europa en lägre skörd än normalt. Dessutom har ett stort spannmålsland som Frankrike problem med kvaliteten, bara 55 procent av höstveteskörden håller kvarnkvalitet jämfört med 88 procent förra året. Inom EU odlas spannmål på 57,1 miljoner hektar. Höstvete är störst med 24 miljoner hektar följt av korn med 12 och majs med 9 miljoner hektar. Arealen 2016 var i stort sett densamma som för 2012–2015. Skörden av höstvete på 135,8 miljoner ton var 13 respektive 15 miljoner ton lägre än de senaste två åren enligt Stratégie Grains rapport den 20 oktober 2016.

90 dagars konsumtion i lager

Dagar

Miljoner ton

Konsumtion

3 150 kilo per hektar jämfört med ett 5-årssnitt på 3,5 ton/ha.

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16E* 17F* År

Diagram 2. Goda skördar under flera år har resulterat i att det nu finns spannmålslager för 90 dagars konsumtion. Källa: USDA, november 2016. * E = estimated, F = forecast

den globala spannmålsskörden enligt USDA (Jordbruksdepartementet i USA) bli 2 456 miljoner ton. Detta är något lägre än 2015 då det blev rekordskörd. Världens konsumtion av spannmål förväntas bli 2 430 ton. Konsumtionen ökar med cirka 2 procent varje år (diagram 1). Lagren växer alltså något och motsvarar nu 90 dagars konsumtion (diagram 2). Den siffran är betydligt högre jämfört med för några år sedan, vilket gör att spannmålsköparna sitter lugna och trygga. Därmed har priserna sjunkit. Vädret i Australien och Brasilien har dessutom varit gynnsamt och i prog noserna förväntas skördar på rekordnivå. USA blir ureaexportör Att projektera och bygga nya gödselfabriker tar cirka 5 år. För cirka 5 år sedan pekade alla ekonomiska pilar uppåt och då fattades det beslut att starta ny produktionskapacitet för urea i många olika länder. USA har satsat på utvinning av skiffergas och vill utnyttja denna för att tillverka gödsel. Detta har resulterat i att USA – i stället för att importera stora mängder gödsel – nu kan bli en exportör. Världskartan ändrar utseende. Kraftigt ökad produktionskapacitet Under 2015 startades 4,5 miljon ton ureakapacitet och 2016 hela 8,2 mil-

joner ton. Under 2017 förväntas det komma 6,4 miljoner ton, 2018 ytterligare 4,2 och 2019 spädas på med 3,5 miljoner ton (diagram 3). Den årliga konsumtionsökningen inskränker sig dock till bara cirka 3 miljoner ton, så kapacitetsökningen har resulterat i att det finns gott om gödsel på marknaden. Det är viktigt att påpeka att nya fabriker ofta blir försenade och tiden som det tar för att få upp kapaci teten blir längre än planerat. Detta innebär att siffrorna för 2017–19 med största säkerhet är överskattade och att det sannolikt blir en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan än vad talen antyder. Minskad ureaexport från Kina Kina exporterade under både 2014 och 2015 13,7 miljoner ton urea. Kineserna såg till att det fanns tillräckligt med gödsel i världen. Men en betydande del av Kinas produktionskapacitet använder kol som energikälla, vilket ger dålig effektivitet jämfört med naturgas. Så nu när nya effektiva fabriker börjar producera har Kina svårt att konkurrera. Under januari till september 2015 exporterade Kina 9,5 miljoner ton urea, under samma period ett år senare var exporten 2 miljoner ton lägre (diagram 4). Världen har blivit mindre beroende av Kinas gödselexport.

Ökad ureakapacitet minskar beroendet av Kinas export

4,5

2015

Nigeria Ryssland Övriga länder

6,4

4,2 3,5 Förbrukningen ökar med cirka 3 miljoner ton per år

2015 2016 2017 2018 2019

Diagram 3. Ökning av global produktionskapacitet för urea utanför Kina 2015–2019. Källa: CRU, december 2015.

Låga gödselpriser Kvävepriset har under flera år legat på drygt 10 kronor per kg N (inklusive svavel). I juni 2016 var priset på ett kilo N cirka 7:60. Det innebär att priset på ett ton Axan var cirka 650 kronor lägre jämfört med juni 2015, en minskning med nästan 25 procent. Även P och K har blivit billigare. Fosforpriset sjönk med cirka 10 procent vilket motsvarar cirka 2 kronor per kilo P och kalipriset sjönk med drygt 2 kronor, ett tapp på 20 procent. Sammanlagt innebär det att 1 ton YaraMila för spannmål är cirka 650 kronor billigare 2016 än det var 2015. Det lättar på bördan för växtodlarens bidragskalkyler när spannmålspriserna just nu inte är på topp. /

Kina minskar exporten av urea 2016

16 14

Miljoner ton produkt

Algeriet Saudiarabien USA

8,2

Kinas golv sätter priset Fortfarande har dock Kina stor inverkan på världsmarknadspriset. Vid dagens exportpris från Kina på cirka 200 USD per ton urea så kan Kina inte sänka priserna mer utan att gå under produktionskostnaden i många av sina fabriker. Då är det bättre att strypa kapaciteten och minska exporten vilket just nu sker. Det råder för närvarande en balans i världsmarknaden på cirka 200 USD per ton urea och det är neddragningar i kinesisk kapacitet som skapar denna balans. Det är med andra ord produktionskostnaden i kinesiska fabriker som bestämmer golvpriset.

12 10 8 6 4 2 0

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Diagram 4. Export av urea från Kina 2015 och 2016. Under januari till september 2015 exporterade Kina 9,5 miljoner ton, medan exporten under samma period 2016 uppgick till 7,5 miljoner ton. En minskning med 2 miljoner ton, motsvarande minus 21 procent.

Yara AB Box 4505 203 20 Malmö

Det ser inte mycket ut för världen. Ändå innehåller det bättre förutsättningar än någonsin för skörden. Carl-Magnus Olsson, Agronom

Under april, maj och juni står lantbruket inför två svåra uppgifter: att uppskatta dels årets skördepotential, dels hur mycket kväve marken levererar. Visst är erfarenhet en stor tillgång då kvävegödslingen ska anpassas efter årets förutsättningar så att du prickar in både skörd och kvalitet. Men det finns också flera hjälpmedel som underlättar bedömningen och gör dig mer träffsäker. Vi på Yara tror på att skapa förutsättningar för svenskt jordbruk. Ett som är lönsamt i alla väder. Och där miljön påverkas mindre. Därför kavlar vi nu upp ärmarna för att tillsammans med dig öka kunskapen om kväveoptimering. Ta del av försöksresultaten, råden och hjälpmedlen för en god skörd 2017 på yara.se

Läs mer på: yara.se