Växtpressen nr 1, mars 2012 by Yara Sverige

Växtpressen Nr 1 • mars 2012 • Årgång 41

Inte bara N,P och K

sid 14–18

Handsensorn förklarar N-upptaget sid 3–6 10 år med Yara N-Sensor sid 8–13

Ledaren

Kunskap ger tillväxt När Yara producerade sina första gödselgranuler år 1905 fanns det bara 1,7 miljarder människor i världen. Nu har vi passerat 7 miljarder. I dramat om mat- och energiförsörjning till klotets växande befolkning har lant bruket och mineralgödsel länge haft huvudroller. De rollerna blir ännu mer betydelsefulla ju fler vi blir. Progno serna säger 9 miljarder människor på jorden år 2050, så utmaningarna är alltså stora framöver för både svenskt och internationellt lantbruk. De kommande 50 åren måste lika mycket mat produceras i världen som man sammanlagt har gjort de senaste 10 000 åren, alltså sedan inlandsisen försvann. Parallellt måste jord- och skogsbruket också öka bioenergiproduktionen för att ersätta fossilt bränsle och på så sätt minska utsläppen av klimatgaser i världen. Samtidigt vet vi att resurserna är begränsade. Det gäller odlade arealer, tillgång till näringsämnen och inte minst tillgång till rent vatten. Om vi ska övervinna dessa stora framtida utmaningar är kunskap och

innovation helt avgörande faktorer. Yara väljer därför att satsa extra på just dessa områden. Varje år investerar vi stora belopp på forskning, både lokalt och globalt, för att öka kunskapen om hur lantbruket ska kunna öka sin produktion med minsta möjliga påverkan på miljön. Genom innovativa lösningar för produkter, koncept och verktyg vill vi bidra till att våra kunder kan möta framtidens utmaningar. Yara N-Sensor är bara ett av många goda exempel på att innovation ger resultat. Ett annat exempel på innova tiva lösningar är katalysatorerna i våra fabriker som har reducerat utsläppen av klimatgaser högst väsentligt vid gödsel produktionen. De 500 000 000 kilo koldioxidekvivalenter som vi minskat växthusgaserna med kan ni läsa mer om i detta nummer av Växtpressen. Men en ökad produktion av mat och energi kan inte bli verklighet om inte lantbrukare använder ny kunskap och nya innovativa, tekniska lösnin gar. Kunskap är helt enkelt nyckeln till mera mat. Vi vet att lantbrukare är öppna för detta och vår erfarenhet

är att man dessutom snabbt tar till sig ny kunskap och ny teknologi. Vi är därför stolta och glada att vi kan vara med och ge vårt bidrag till kunskap om tillväxt i lant bruket, både i Sverige och globalt!

Knut Røed Marknadsdirektör Sverige

Växtpressen nr 1 • mars 2012 • Årgång 41

Innehål l 500 000 000 kilo lägre CO2-utsläpp 3 Handsensorn förklarar fjolårets kväveupptag 4 Svavelsäkra oljeväxterna med Sulfan

10 år med Yara N-Sensor

Användarna klart positiva till Yara N-Sensor

En enda kvävegiva är alltid fel 12 Inte bara N, P och K

Förebygg brist med Gramitrel

Coptrac till förrådsgödsling av koppar

Notiser 21 Samspel mellan spannmål och gödsel

©Yara AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel: 0418-761 00 Fax: 0418-583 46 E-post: yara.sverige@yara.com Internet: www.yara.se Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Anders Anderson, Gunilla Frostgård, Inger Hyltén-Cavallius, Hans Jonsson, www.hansjonsson.se Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Linda Clarin, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Jens Blomquist

500 000 000 kg lägre CO2-utsläpp

Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

om lantbrukare påverkar man nivån på utsläppen av växthusgaser genom valet av vem som tillverkat de produkter som innehåller kväve. I diagrammet framgår hur mycket som släpps ut vid olika fabriker med samma produk tionsteknik. Bilden talar ett tydligt språk om effektiviteten och reningen. Man kan snabbt konstatera att man som svensk lantbrukare kan minska sina utsläpp av växthusgaser per kilo N till ca en tredjedel om man väljer en produkt från Yara i stället för ryskt kväve. Det är ingen liten skillnad.

150 000 resor t.o.r. Thailand Sammantaget blir effekten stor och summan blir en halv miljon ton CO2-ekvivalenter varje år. Hur mycket är det? Vi kan jämföra med Sveriges utsläpp av växthusgaser som 2010 var 66,2 miljoner ton CO2ekvivalenter. Det är alltså inte långt från 1 procent av de svenska utsläp pen som Yara genom bättre teknik har bidragit med i minskning. I rutan här intill har vi gjort några andra jämförelser. Utsläpps minskningen motsvarar till exempel

Renare med Yara

kg CO2-ekv/kg N

Kvävet som Yara sålt i Sverige de senaste två säsongerna har bidragit med 500 miljoner kilo lägre ut släpp av växthusgaser per säsong jämfört med om kvävet producerats utan katalytisk rening. Det är ett påtagligt resultat och nu sänker vi vår garantigräns ytterligare!

9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

8,1

a) Produktion med genomsnittlig rysk energiförbrukning och utan katalytisk rening.

7.8

3,6

Ryssland (a)

EU utan katalysator (b)

EU BAT (c)

b) Produktion med genomsnittlig europeisk (EU) energiförbrukning och utan katalytisk rening.

2,9

c) EU BAT är produktion enligt “Bästa tillgängliga teknik” enligt EUs definition.

Yara Sverige (d)

Jämförelse av utsläpp av CO2-ekvivalenter vid produktion av ammoniumnitratbaserade gödselmedel, t ex Axan, N34, NPK m.fl., med naturgas som energikälla. utsläpp motsvarande drygt 150 000 flygresor t.o.r. Thailand. Sänkt garantigräns Vår utsläppsgaranti för klimatgaser omfattar alla N-produkter som Yara till verkar och som säljs i Norden. Garantin för våra N-haltiga produkter sänks nu till en ännu lägre nivå, från 4,0 till 3,6 kilo CO2-ekvivalenter per kilo N. De verkliga utsläppen är ännu lägre än den garanterade nivån. Från 1 oktober 2011 uppgår de i genomsnitt till 2,9 kilo jäm fört med 3,1 kilo före sänkningen. Det är nästan en tredjedel jämfört med fab riker utan katalysisk rening (se diagram). Godkänd av Svenskt Sigill Med den nya garantigränsen uppfyller vi Svenskt Sigills skärpta regler för klimatmärkning som börjar gälla från 1 juli 2012. Beräkningsunderlaget, gran skat och godkänt av det oberoende cer tifieringsföretaget Det Norske Veritas, finns på vår hemsida tillsammans med certifikat och ytterligare information. /

d) Genomsnitt för gödsel som Yara producerar och som säljs i Sverige från 1 oktober 2011.

500 000 000 kilo CO2-ekv. motsvarar: • Klimatpåverkan från 58 000 svenskars årliga konsumtion av mat, boende, resor etc. • 854 000 resor tur och retur Ystad – Kiruna med en modern bil. • 151 500 flygresor tur och retur till Thailand.

Källor 1. United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC;2008). 2. Fertilizer Europe. 3. Naturvårdsverkets hemsida. 4. Erisman, J.W., Sutton, M.A., Galloway, J., Klimont, Z. & Winiwarter ,W. (2008). How a century of ammonia synthesis has changed the world. Nature Geoscience 1: 636-639. 5. Konsumentverkets hemsida. 6. Transportstyrelsens hemsida.

Handsensorn förklarar fjolårets kväveupptag Försommaren 2011 var torr över hela landet. Där regnet kom i tid blev höstveteskördarna överras kande stora tack vare snabbt kväveupptag. Det visade sig att Yara Handsensor på ett träffsä kert sätt kunde läsa av utvecklin gen i kväveupptag. Inför säson gen 2012 intensifieras därför mätningarna för att via en e-post tjänst från Yara kunna förbättra råden kring kompletteringsgöds ling i höstvete.

FÖRSÖKSPL AN: kvävestege i höstvete på fält med olika förhållanden Led

Tidig giva kg N/ha

Normal giva kg N/ha

Totalt kg N/ha

120

160

200

240

Av Gunilla Frostgård, Yara

n omfattande försöksserie med kvävestegar i höstvete genomförs sedan några år på fält med olika förhållanden. Försöken som genomförs i samarbete mel lan det regionala försökssamarbetet, Jordbruksverket och Yara är jämnt fördelade över landet. Nuvarande försöksplan (tabell) har använts under flera år och försöken ligger även 2012.

Upprepade mätningar med Yara Handsensor i försöken kan vara till god hjälp för att bedöma behovet av kvävekomplettering.

Optimal kvävegiva i höstvete påverkas kraftigt av kväveleveransen från marken det enskilda året

2010

10000

8000 6000 4000 0

Skörd vid optimum, kg/ha

12000

2000

8000 6000 4000

0 50 100 150 200 250 300

Optimal N-giva, kg/ha

Diagram 1-3. Sambandet mellan optimal kvävegiva med mineralgödsel (x-axeln) och skörd vid optimum (y-axeln). Varje punkt representerar en försöksplats. Sambandet är normalt sett väldigt dåligt, vilket var fallet år 2009 och 2010. Det beror på att markens kväveleverens oftast har stor betydelse för totala kväveupptaget. 2011 var markens egen kväveminerali

8000 6000 4000 2000

2000 Optimal N-giva, kg/ha

2011

12000 Skörd vid optimum, kg/ha

Skörd vid optimum, kg/ha

2009 12000

0 50 100 150 200 250 300

Optimal N-giva, kg/ha

sering däremot ovanligt låg (diagrammet längst till höger). Eftersom i stort sett allt kväve som fanns tillgängligt för grödan, kom från mineralgödsel och inget markkväve ”störde” bilden, var sambandet mellan optimal kvävegiva och skörd vid optimum mycket bra. Den låga markleveransen medförde också höga gödslingsoptimum.

N-optimum och skördenivå påverkades starkt av nederbörden 2011

Väderskillnader påverkar optimum I Skåne kom regn i slutet av maj. Bestånden som utvecklat sig dåligt återhämtade sig snabbt i månadsskiftet maj/juni och skördarna blev bättre än man vågat hoppas med tanke på att kväveupptaget startade relativt sent. På grund av den låga kväveleve ransen från marken blev gödslings optimum ovanligt höga på samtliga platser. Sena mätningar med hand sensorn visade att kväveeffektiviteten ofta var mycket god och även de höga givorna av kväve togs upp. Även i stora delar av Östergötland och Västergötland blev skördarna större än förväntat utifrån förhållan dena. Men också här krävdes relativt

Skörd kg/ha

12000 Påarp: Ekonomiskt optimum 194 kg N/ha, Skörd: 10 000 kg/ha 10000 8000 Ängelholm: 6000 Ekonomiskt optimum 206 kg N/ha, Skörd: 9 300 kg/ha 4000 2000 0 0 40 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha

Diagram 4. Exempel på skördar i Skåne. I stadium 37 (slutet av stråskjutning) bedömdes att skördarna skulle bli ett till ett par ton lägre än normalt. Men skördarna låg väl till med genomsnittlig skörd på över 9 ton vid optimal kvävegiva. Optimum blev mycket höga och varierade mellan 190 och 240 kg N per ha beroende på den låga mineraliseringen. Väster- och Östergötland 2011. Bra skördar trots sent kväveupptag

12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0

Glyttinge: Ekonomiskt optimum 185 kg N/ha, Skörd: 9 300 kg/ha

Skörd kg/ha

Torrt = låg mineralisering Efter en kall vinter var våren och försommaren torr i hela landet. Detta gjorde att markens egen mine ralisering inte kom igång, utan kvävet som grödan kunde ta upp bestod framförallt av tillfört mineral gödselkväve samt de ofta mycket begränsade mängder restkväve som fanns kvar sedan hösten 2010. Den låga kväveleveransen från marken gjorde att gödslingsopti mum blev ovanligt högt. Det faktum att markens kvävebidrag var litet framgår tydligt vid en jämförelse av de tre senaste årens samband mel lan kväveoptimum och skörd vid optimum (diagrammen 1, 2 och 3). I diagram 1 och 2 kan vi se hur dåligt sambandet var 2009 och 2010 och att den så kallade skörderelaterin gen (att en förväntad skörd kräver en viss kvävegiva) inte stämmer. Anledningen till att kvävebehovet normalt sett är så svårt att förutsäga är man måste ta hänsyn till mark ens mineralisering, det vill säga den kväveleverens som marken själv står för. Men om vi tittar på diagram 3 som beskriver denna relation 2011 ser vi att överensstämmelsen med linjen är mycket bra! En viss skörd kräver ju en viss mängd kväve som består av markens leverens plus tillfört kväve. Om markens bidrag är litet är behovet av mineralgödsel nästan det samma som totala behovet.

Skåne 2011. Höga optimum beroende på låg mineralisering

Grästorp: Ekonomiskt optimum 179 kg N/ha, Skörd: 7 900 kg/ha

40 80 120 160 200 240 280

Kvävegiva kg N/ha

Diagram 5. Skörd vid olika kvävenivåer på två platser i Mellansverige. I Glyttinge, Östergötland, återhämtade sig vetet och gav mycket god skörd trots sent kväveupptag. Optimal gödsling i detta försök låg på strax under 200 kg. Trots sen tillväxtstart och låg grundskörd blev slutresultatet bra även i Grästorp, Västergötland. Mälardalen 2011. Regnet kom för sent.

12000 10000 8000 6000 4000 2000 0

Skörd kg/ha

En mer omfattande utvärdering planeras efter innevarande säsong.

Brunnby: Ekonomiskt optimum 77 kg N/ha, Skörd: 5 200 kg/ha

0 40 80 120 160 200 240 280

Kvävegiva kg N/ha

Diagram 6. I Brunnby utanför Västerås, var torkan för svår och skördenivån blev relativt låg liksom gödslingsoptimum.

Utvecklingsstadier för stråsäd • Graderingen avser huvudskott, i stadium 21-29 dock även sidoskott. • Ibland finns flera stadier på en planta – notera det högsta. • Vid gradering av fält anges det stadium som minst hälften av plantorna befinner sig i. Vid gränsfall – ange det högre. • Ett blad anses vara utvecklat när dess snärp (hinnan vid övergången från bladslidan till bladskivan) kommit fram. Bestockning 10

Stråskjutning 30

Axgång 39

Utvecklingsstadium

sett mycket kväve för att ekonomiskt optimal skörd skulle uppnås. I Mälardalen däremot kom nederbörden för sent. I försöken i Brunnby, Västerås samt utanför Uppsala blev skördenivån låg liksom kvävegödslingsoptimum. I denna del av landet resulterade normal kvävegiva i en hel del restkväve efter skörd på grund av det låga upptaget.

Yara H andsensor som prognosverktyg denna säsong!

Exempel på kväveupptagskurvor på olika platser. X-axeln anger gödslingsnivåerna på försöksplatsen. Y-axeln anger mängden upptagen kväve i växten vid de olika gödslingsnivåerna. Varje kurva representerar ett mättillfälle.

Upptaget kväve kg N/ha

Ängelholm, Skåne. Stort kväveupptag efter regn.

stad 47 stad 37

Nästan inget N alls från marken!

40 80 120 160 200 240 280

Kvävegiva kg N/ha

300 250 200 150 100 50 0 0

Handsensormätning: 23 maj, 30 maj och 2 juni

70 kg N/ha upptaget mellan 23/5 och 2/6!

stad 57 stad 43 stad 37

50 kg N/ha från marken (djurgård)

40 80 120 160 200 240 280

Kvävegiva kg N/ha

Diagram 8. I Påarp gjordes 3 mätningar. Under de 10 dagar som gick mellan första och tredje mättillfället på 200 kilo N-nivån, tog grödan upp 70 kg kväve! Tack vare den nederbörd som kom i andra halvan av maj kunde höstvetet ta upp stora mängder kväve och växa till för att grundlägga en god skörd. Om man lägger samman den mängd kväve som tagits upp i nollrutan (cirka 50 kg) och det kväve som tagits upp i gödslade led får man en uppfattning om kväveeffektiviteten. Man kan konstatera att denna är exceptionellt god ända upp till höga kvävenivåer. Se till exempel vid 200 kilo tillfört kväve har grödan enligt sensorn tagit upp 255 kilo. 200 plus de 50 som marken levererat enligt 0-rutan blir 250. 100 % kväveeffektivitet i detta exempel således.

Brunnby, Västerås. Torrt väder gav litet kväveupptag. Upptaget kväve kg N/ha

Du är välkommen att prenumerera på det elektroniska nyhetsbrevet genom att fylla i formuläret på vår hemsida www.yara.se under rubriken ”Växtnäring” eller genom att skicka ett mail till yara.sverige@yara.com.

Handsensormätning: 22 maj och 2 juni

Påarp, Skåne. 100 % kväveeffektivitet.

Genom att jämföra mängden upptaget kväve i gödslade led med mängden upptaget i noll rutan kan vi få god vägledning om huruvida tillfört kväve är upptaget eller om det finns mer kväve kvar i markprofilen. Detta är en viktig kunskap när man ska bedöma behovet av kompletteringsgödsling. År med mycket nederbörd kan mätresultaten istället ge svar på om kväve eventuellt lakats ur profilen. De spännande resultaten från 2011 gör att vi utökar handsensormätningarna säsongen 2012 och kommer att mäta vid flera tillfällen från stadium 31 och fram till axgång. Eftersom kväveförsöken ligger väl utspridda över landet, kan vi bilda oss en god uppfattning om förhållandena i olika regioner. Resultaten kommer att redovisas i våra nyhetsbrev och på hemsidan.

280 240 200 160 120 80 40 0 0

Diagram 7. Ett mycket lågt upptag i nollgödslat led visar att markens leverens varit låg samt att mängden restkväve i marken efter vintern också varit minimal. Perioden från tillväxtstart till mitten av maj var nederbördsfattig. Handsensormätningar gjordes med 11 dagars mellanrum i stadium 37 och 47.

Upptaget kväve kg N/ha

Kompletterande handsensormätningar I samtliga led mättes med Yara Hand sensor vid stadium 37 (flaggbladet just synligt). Med detta hjälpmedel kan man avläsa hur mycket kväve som grödan tagit upp. På alla platser var upptagen mängd kväve lägre än normalt på grund av låg nederbördsmängd. För att undersöka hur upptaget utvecklades efter nederbörd mättes några av platserna ytterligare en gång och på ett par försöksplatser utfördes mätningar även vid ett tredje tillfälle. Några exempel på upptagskurvor från olika delar av landet visas i diagram 7–9. /

Handsensormätningar visar hur mycket kväve som tagits upp

250 200 150 100 50 0 0

Handsensormätning: 1 juni

stad 37

40 80 120 160 200 240 280

Kvävegiva kg N/ha

Diagram 9. Handsensormätning i Brunnby stadium 37. På denna plats har ytterst liten del av tillfört mineralgödselkväve kunnat tas upp på grund av mycket låg nederbördsmängd. Upptagen mängd N i nollrutan är relativt hög, så en hel del markkväve har funnits tillgänglig vid tillväxtstart. Tyvärr gjordes endast en mätning på denna plats och mer kväve togs säkert upp under juli, men inte tillräckligt för att kunna ge en hög skörd.

Svavelsäkra olje växterna med Sulfan

Av Inger Hyltén-Cavallius

ljeväxter är en mycket svavelkrävande gröda. På vart 5:e kilo kväve som grödan tar upp måste den ta upp 1 kilo svavel. Finns inte svavel i tillräcklig mängd, kan grödan bland annat inte utnyttja kvävet fullt ut. Om grödans fulla skördepotential ska komma till sin rätt måste alltid tillräckligt med växtillgängligt svavel finnas i marken. Det är svårt att sia om svaveltillgången i marken när denna relativt milda höst och vinter är över. Extra mycket svavel kan ha lakats ut eftersom jorden under långa perioder var tjälfri. Svavel lakas ungefär lika lätt ut som nitratkväve. Axan räcker inte till Till en beräknad skörd på 4 ton höstoljeväxter behöver man lägga cirka 160 kilo kväve på våren. För att balansera denna kvävegiva behövs ca 32 kilo svavel. Vanliga NS-produkter som t.ex. Axan ger inte tillräckligt med svavel eftersom dess svavelhalt är anpassad efter fram förallt behoven i stråsäd som har bety dligt lägre krav. Axan med sin förhål landevis höga svavelhalt på 3,7 procent ger trots det bara 22 kilo S vid en giva på 160 kilo kväve. Det fattas alltså 10 kilo svavel till en skörd på 4 ton höstraps. Sulfan däremot passar betydligt bät tre som oljeväxtgödsel. Sulfan inne

håller 24 procent kväve och 6 procent svavel vilket ger 40 kilo svavel vid en kvävegiva på 160 kilo. Svavelbehovet på 32 kilo täcks alltså mer än väl. Helhet med NPK Har man lagt NPK på hösten och planerar att lägga samma NPK som 1:a giva på våren kan det finnas skäl att räkna på svavelmängden till andra givan. Hur mycket svavel som NPKgivan på våren ger beror på vilken produkt man valt. De flesta NPKprodukter har svavelhalter som, precis som Axan, är anpassade till spannmål. I exemplet ovan behövdes 160 kilo kväve och 32 kilo svavel till en skörd på 4 ton. Om halva kvävegivan (80 kilo N) läggs som YaraMila- eller Balans-NPK får man med något undantag ut mellan 10 och 14 kilo svavel beroende på produkt. Resterande svavelmängd (18–22 kilo) ska alltså täckas med en NS-produkt som läggs ett par veckor senare. För att grödan ska få tillräckligt med svavel måste de allra flesta NPK-produkter kombineras med Sulfan. Axan ger för lite svavel. 500 kilo i merskörd I en försöksserie med olika NPK-strate gier i höstoljeväxter som genomfördes under tre år på 90-talet tittade man också på svavelgödsling (se diagram).

Svavel behövs i oljeväxter i högre grad än i spannmål och vall. Brist ger sig tillkänna först på de yngsta bladen eftersom svavel är svårrörligt i växten. Svavel är en viktig beståndsdel i cystein och metionin som är aminosyror som bygger upp rapsens proteiner. I försöket fick rapsen 80 kilo kväve till både första och andra givan. 16 kilo svavel till första gödslingen på våren gav 12 procent skördeökning. Fick grödan dessutom 16 kilo svavel till andra givan ökade skörden med 17 procent. I genomsnitt har svavelgödsling i våra försök gett en skördeökning på 500 kilo per hektar i höstoljeväxter och 250 kilo i våroljeväxter. Med dagens rapspris är svavelkalkylen lätt att räkna hem./

Mycket att hämta med S Skördeökning för svavel på våren

Rel.skörd, %

Med högt oljeväxtpris blir raps en av våra mest lön samma grödor. Att utnyttja grödans fulla skördepotential kan därför ge stor utdelning. Grundläggande är att ge till räckligt med svavel och då behövs ofta Sulfan, inte minst nu på våren.

120 115 110 105 100 95 90

Höstoljeväxter, 9 försök

+17 % +12 %

0 kg S

16 kg S

A. Inget svavel B. Svavel 1:a givan vår

16+ 16= 32kg S C. Svavel 1:a givan och 2:a givan vår

Svavel till både 1:a och 2:a givan på våren gav i denna försöksserie 17 % högre skörd. Kvävegivan i alla led var 160 kilo N fördelat på 2 givor. Svavel behovet var således 32 kilo S (1/5 av N-givan). Källa: Försök S-9331 C, 1994-96.

10 år med Yara N-Sensor

– ständiga förbättringar, enkel att använda Yara N-Sensor introduce rades år 2000. Under drygt 10 år har tekniken utvecklats kontinuerligt. Idag är Yara NSensor enkel att använda och fungerar i en lång rad grödor. Teknikutvecklingen har inneburit lite av en revo lution för kvävegödslingen; ökad odlingssäkerhet och bättre odlingsekonomi sam tidigt som miljöpåverkan minimeras. Av Hans Jonsson

mitten av 1990-talet blev det allt mer uppenbart att det inte bara var variationen mellan fält man

2002 2000

2000

Yara N-Sensor lanseras i samarbete med Lantmännen för N-gödsling i höstspannmål. Användningsområdena är huvudgiva samt kompletteringsgiva. Cirka 15 entreprenörer runt om i Sverige utrustas med Yara N-Sensor. Parallellt åker en pickup med samma utrustning land och rike runt på ”fältvandringsrally” för att sprida kännedom om den nya revolutionerande tekniken.

2001

Förbättring av mjukvaran, dvs. hur mätvärdena tolkas och omvandlas till bra gödslingsråd. Ett gränsvärde införs som innebär att spridaren slås av om grödan är alltför tunn.

skulle ta ställning till i växtodlin gen och rådgivningen. Variationen inom fälten kunde vara minst lika stor och ibland ännu större än mel lan olika fält. Den självklara frågan var givetvis: hur fångar man denna variation för att kunna beräkna

grödans kvävebehov så noggrant som möjligt? Man provade med skördekartor, markkartering och annat. Men det var inte framkomliga vägar. Istället visade det sig att det enda logiska i sammanhanget var att fråga grödan: Vad behöver du?

2004 2005

2002 2003

Yara N-Sensor: nu även i höstraps!

Möjlighet att använda styrande karta, till exempel skördekarta. Den hjälper sensorn att ta hänsyn till områden som år efter år har speciella krav.

2004

Under det femte året med Yara N-Sensor i Sverige händer det mycket. Nu finns det anpassade gödslingsråd (kalibreringar) för olika regioner, till exempel Sverige. Tidigare var man hänvisad till internationella värden. Det gemensamma begreppet spannmål delas upp i höstvete, höstkorn, höstråg och rågvete. Nu går det också att använda Yara N-Sensor i potatis!

2005

Nu kan Yara N-Sensor på ett bättre sätt hantera olika ljusförhållanden. Rent tekniskt införs något som heter CSI (clear sky index) vilket innebär att sensorn känner av om det är molnigt eller klart, morgon, middag eller kväll. Rekommendationerna blir mycket stabilare. Alla befintliga sensorer samlas in och förses med den nya tekniken.

2006

Om 2005 var ljusets år så är 2006 mörkrets år för Yara N-Sensor, fast på ett mycket positivt sätt! Nu introduceras Yara N-Sensor ALS. Denna nya sensor är vit och kan användas i mörker. Man kan gödsla dygnet runt och ändå använda sensorteknikens alla fördelar.

Frågan får svar Men hur frågar man en gröda? Forsk ning vid Yara i Tyskland i samarbete med universitet i Kiel visade att kom binationen biomassa och klorofyll på ett bra sätt indikerar behovet av kväve. Man mäter alltså hur mycket växtmassa som finns på en viss yta samt hur plan torna mår! Sen gäller det att omvandla dessa data till en förutsägelse, ett råd, kring hur mycket kväve som behövs för att nå en önskvärd skörd på varje given liten yta i fältet! Enkelt och

klart i teorin – i praktiken en lång process av utvecklingsarbete för att nå allt bättre träffsäkerhet. Lösningen på problemet blev Yara N-Sensor. Kontinuerlig utveckling Vi skriver nu år 2012, drygt 10 år efter att den första sensorn lanserades i Sverige. Dags att berätta en fascinerande historia som börjar med en klumpig stor och svajig mätbom. Nu finns en stilren ”vinge” på traktortaket som till och med kan jobba och ge finfina gödslingsråd

i svartaste nattmörker. Nu finns snart 100 stycken Yara N-Sensor i Sverige. En exposé över de viktigaste framste gen ges i grafiken här på uppslaget. De har nåtts genom kontinuerligt forsk nings- och försöksarbete i Sverige och Tyskland som till slut landat under skalet på sensorn och inne i sensor teminalen i hytten. Yara N-Sensor är idag enkel att använda. Tekniken jobbar på under skalet medan lantbrukaren kan koncentrera sig på det praktiska arbetet – precis som det ska vara! /

2011

2012 2007

2006

2010

2008

2007

Nu händer det mycket och användningsmöjligheterna breddas. Blastdödning i potatis och stråförkortning i spannmål är några exempel där man låter Yara N-Sensor styra behandlingen. Nytt är också att programmet kommer i en Windows-version. En förenklad kalibreringsmetod införs. Med denna är det bara att ladda gödselspridaren och köra på. Systemet kalibreras samtidigt som spridningen sker!

2008

Yara N-Sensor nu även till bestockningsgivan i höstvete.

2011 2009

Stora tekniska förbättringar ”under skalet” på såväl sensorn som inne i datorn. Rekommendationerna blir bättre och för lantbrukaren blir det ännu enklare att använda systemet.

2010

Dagens superuppkopplade värld gör sig allt mer påmind. Nu kan man visa spridningskartan mot en kartbakgrund från Google Earth.

Gödsling för proteinhaltsreglering i maltkorn introduceras.

2012

Yara N-Sensor kan nu ”snacka med” de flesta traktorers och maskiners datorer. Praktiskt är det en stor fördel eftersom man kan ha en enda terminal i traktorhytten där man kan kontrollera och styra funktioner i flera maskiner. En synlig förändring är att den blå sensorn nu blivit grå. Med denna förändring i färg vill man visa att tekniken har utvecklats och att det hänt mycket ”under skalet” under 10 års tid!

Yara N-Sensor kan användas till mycket ™

Det finns många användningsområden för Yara N-Sensor. Här är några av de vanligaste. Kvävegödsling Spannmål 1:a givan i höstsäd på våren. 2:a och 3:e givan i all spannmål. Proteinstyrning i maltkorn. Oljeväxter 1:a givan i höstraps på våren. 2:a givan i raps.

Absolutkalibrering i höstraps – dvs. det är Yara N-Sensor som bestämmer vilken kvävemängd som krävs för att uppnå den skördenivå som är uppsatt. Majs Kompletteringsgiva Potatis Kompletteringsgiva 4 till 5 veckor efter uppkomst. Frövall 2:a givan Växtskydd Spannmål Stråförkortning efter biomassan

effektiviserar behandlingen . Svampbekämpning efter biomassan ger anpassade doser. Potatis Blastdödning efter beståndstäthet. Fos for- och kalium gödsling efter mar kkar ta Behovsanpassad fosforgödsling ger större lönsamhet i höstspannmål. Kvalitetsstyrning med kalium ger större lönsamhet i potatis och vall.

Yara N-Sensor : blå – vit – grå ™

Detta är den blå sensorn så som vi har vant oss vid att se den i fälten sedan år 2000. Den fungerar ungefär från klockan 7 på morgonen till klockan 19 på kvällen (under juni månad). Den mäter reflekterande ljus snett ut åt sidorna på en yta som är cirka 18-20 meter bred. Den vita ”Yara N-Sensor ALS” lanserades 2006 och har en egen aktiv ljuskälla. Det gör att den fungerar lika bra i kolsvart nattmörker som på dagen. Den blixtrar 20 gånger per sekund med infrarött ljus. I övrigt fungerar Yara N-Sensor ALS på samma sätt som den blå sensorn. Yara N-Sensor har från och med 2012 bytt färg från blå till grå. Den nya färgen markerar att det har hänt väldigt mycket ”under skalet” sedan 2000. Mättekniken, men även underlaget för gödslingsrekommendationerna, har förbättrats. Se exposén på föregående uppslag.

7 argument för användning av Yara N-Sensor Har man mer än 150 hektar spannmål eller höstoljeväxter så är det lönsamt att äga sin egen Yara N-Sensor hemma på gården. Den betalar sig på mindre än fem år. Både ekonomin i växtodlingen och miljön vinner på behovsanpassad gödsling inom ett fält. Mindre liggsäd Skördeförlusten vid liggsäd är ofta mer än 500 kilo per hektar. Liggsäd ökar dessutom risken för att man kör sönder tröskan. Skörden blir enklare och säkrare utan liggsäd. Ökad tröskkapacitet Även utan liggsäd ökar tröskkapaciteten väsentligt då grödan är jämn och jämnt mogen. I försök med Yara N-Sensor ökade tröskkapaciteten tack vare jämnare gröda med 12–20 procent även utan liggsäd. Jämnare kvalitet Skörden på fält som gödslats med Yara N-Sensor har ofta betydligt jämnare vattenhalt, proteinhalt, rymdvikt och falltal jämfört med fält som inte fått en anpassad gödselgiva. Skördeökning I svenska och europeiska försök är skördeökningen i medeltal 260 kilo per hektar (186 försök), men man har fått upp till 1 300 kilo per hektar. Högre kväveffektivitet ger lägre gödselkostnad 4,4 kg kväve per hektar i högre kväveupptag (enligt 82 försök) samt mindre risk för kväveförluster till miljön Minskad kväveutlakning 1–4 kilo kväve per hektar i minskad utlakning beroende på jordart. Behovsanpassad svampbekämpning Varierad dos vid svampbekämpning visar en vinst på 300 till 800 kronor per hektar. Dosen varieras utifrån grödans bestånd.

Användarna klart positiva till Yara N-Sensor Resultatet av en intervjuundersökning visar att användarna tycker att Yara N-Sensor har många fördelar, framförallt mindre liggsäd och jämnare kvalitet. Nästan alla tycker att sensorn är lätt att använda och samtliga intervjuade anser att supporten fungerar bra. Alla i undersökningen rekommenderar tekniken till andra lantbrukare. Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

elena Källgård vid Biolo giska Yrkeshögskolan i Skara telefonintervjuade 64 av 79 sensoranvändare 2010. Arbetet gjordes på uppdrag av Lant männen under Knud Nissens hand ledning. Hela rapporten finns på vår hemsida för den intresserade. Många användningsområden De intervjuade använde sensorn fram förallt till kvävegödsling av spannmål och höstoljeväxter. En del utnyttjade möjligheten att styra sprutningen av växtskyddsmedel. Fler vill komma igång att använda sensorn till sprutning men behöver i vissa fall byta ut sprutan eller bygga om den för att det ska fungera. En del använde också sensorn för att med hjälp av bakgrundskarta styra tilldelnin gen av P, K eller Cu till potatis och raps. Fördelar och nackdelar De största fördelarna som lantbrukarna ser med Yara N-Sensor är mindre liggsäd, jämnare gröda och framförallt jämnare proteinhalt. Vissa lyfter fram miljöaspekten då kvävet hamnar på rätt plats och kan tas upp av grödan. Nackdelen tycker vissa, är att det tar lite längre tid att komma igång med körnin gen. Man kan inte heller sätta vem som helst på att köra utan det behövs en rejäl introduktion och man ska kunna trak torkörning, växtodling och tekniken. Tekniken De flesta var överens om att sensorn

är lätt att använda i fält då tekniken är igång och fungerar. Även mjuk varan är lättanvänd. Däremot tvekar de flesta på frågan om de förstår hur sensorn fungerar, men de flesta tycker ändå att de gör det i stora drag. Närmare hälften anser att det är en nackdel att inte kunna köra när det mörknar eller är mörkt. Den som överväger att anskaffa en sensor bör

således fundera på om det finns behov av en ALS-variant, dvs. den vita sen sorn som kan köras alla tider på dygnet. Supporten får beröm för sitt kunnande och tillgänglighet. Den årliga sensorträffen, som alla användare inbjuds till, är upp skattad av många. Främst därför att det är viktigt att träffa andra användare och dela erfarenheter. /

Nöjda användare

Några resultat från telefonintervjuer med 64 sensoranvändare 2010. Hela rapporten ﬁnns på www.yara.se

Några resultat från telefonintervjuer med 64 sensoranvändare 2010. Lätt att kalibrera?

Hur fungerar supporten? Bra Bra

Ja Ja

Sådär Sådär

Nej Nej

Lätt att använda i fält?

Begränsande att inte köra i mörker?

Ja Ja Sådär Sådär Nej Nej

Färgerna diagramm ändras. D för mörka De tre dia till vänste ihop.

Ja Ja Nej Nej

Lätt att använda mjukvaran?

Ja Ja Sådär Sådär Nej Nej

Hela rapporten finns på www.yara.se

Grödans kvävebehov varierar

En enda kvävenivå är alltid fel Växtbetingelserna och kvävebehovet varierar inom alla fält. Yara N-Sensor är bra på att fånga denna variation och resultatet blir alltid bättre än att gödsla med en fast giva över hela fältet. Den övervägande delen av felgödsling i ett fält beror på grödans varierande behov och inte på felbedömd gödslingsnivå. Av Anders Anderson, Yara

et är svårt att alltid hitta exakt rätt kvävegiva. Gödslar man dessutom med en fast kvävegiva har man redan från början ett handikapp, eftersom kvävebehovet varierar väldigt mycket inom fältet. Klockan som står still visar också rätt ibland, men oftast väldigt, väldigt fel. Man skall givetvis bedöma det genom snittliga behovet så gott det går, men sedan variera givan efter grödans speci fika utseende på olika delar av fältet. Då får man bort de stora felgödslin garna, vilka annars ger störst problem. För att visa hur variationerna i ett fält kan se ut, har vi valt ut ett vetefält i Uppland som gödslades med Yara N-Sensor 2011 (se illustration på nästa sida). Punkt 3 visar fältet med olika blå nyanser. De ljusaste partierna är de som fått minst kväve och de mörkaste har fått mest. Gödselgivorna låg mellan 0 och 60 kilo N per hektar. Genomsnittet oftast fel Kompletteringsgivan var i snitt 41 kilo per hektar på fältet. Om vi antar att detta var den i genomsnitt optimala givan och att denna mängd spridits som en fast giva över hela fältet, då hade varje punkt på fältet fått en giva som i genomsnitt var antingen 14 kilo N per hektar för stor eller för liten. Detta är ett handikapp för den tradi tionella gödslingen när man startar jämförelsen. Det är också viktigt att inse att den ekonomiska förlusten per

kilo ökar ju större avvikelsen från opti mal giva är. Och det gäller åt båda hål len – både för höga och för låga givor. Yara N-Sensor mäter grödan runt traktorn många gånger per sekund. Ett medeltal skickas till spridaren en gång per sekund så att den kan justera gödselgivan utifrån variationerna. Om man tänker sig att körspåren sträcks ut i en enda lång rad ser man tydligt den stora variationen i fältet (punkt 2 på nästa sida). Det är denna variation i grödans kvävebehov som sensorn kon tinuerligt fångar upp och förmedlar till spridaren. Fältet i exemplet var 10 hek tar och antalet mätpunkter drygt 650. Hantera extremerna För att tydligare få grepp om hur mycket behovet skiljer inom fältet har vi sorterat mätningarna från de som ger lägst rekommendationer till de som ger högst. Det framgår tydligt att Yara N-Sensor ger låga rekom mendationer på vissa ytor (område 4 och 5) och ända upp till 60 kilo N per hektar på andra ytor (område 7). Sistnämnda fall är områden med en väletablerad gröda, men med låg tillförsel av kväve genom mineralisering. Grödan är här värd att satsa på, men det fattas kväve för att utnyttja potentialen. Område 4 i figuren visar området där det blir mest fel att använda en fast giva. Här är grödan ytterst svag. Det kan bero på fel i uppkomst, utvintring, torr fläckar etc. Området är ett specialfall

men med fast giva blir det ofta gödslat av bara farten. Denna del av fältet ger bara utgifter och ingen intäkt. Område 5 är intressant, här han dlar det också om att hålla igen med kväve men av omvänd anledning. Här är grödan kanonbra på grund av bra kvävetillförsel från marken. Ytterligare gödsling skulle bara ge liggsäd och dålig kvalitet. Slutligen, i område 7 har grödan en bra skördepotential men kväveleveransen från marken är låg. Hellre varierat än fast Det är således uppenbart att det är de stora avvikelserna från optimum som leder till de stora förlusterna med en fast giva. Små avvikelser kring ekonomiskt optimum ger däremot marginella förluster. Här är ju kost naden för ett kilo kväve ungefär samma som skördeökningen, vilket medför att något kilo fel i nivån leder till en skördeökning eller skördeminskning i nästan samma storleksordning. Den genomsnittliga gödslingsnivån bestäms oftast på samma sätt när man gödslar med Yara N-Sensor som när man använder en fast giva, så felbe dömningen kan bli densamma. Men man kan säga att vinsten med sensorn är att man varierar kvävegivan utefter grödans behovskurva (röda området i figuren). Skulle man ligga något kilo fel på delar av fältet med stort behov så gör man det antagligen också på delar med lågt behov. Felet blir detsamma utefter

Undvik kostsamma felgödslingar i fältet genom att använda Yara N-Sensor Åtgärd: Kompletteringsgödsling i stråskjutning.

Gödsling: Kalksalpeter Utrustning: Yara N-Sensor som möjliggör en grödanpassad kvävegiva.

650 GÖDSELGIVOR Figuren till höger visar schematiskt utfallet av de 650 gödselgivorna som Yara N-Sensor rekommenderat på de 10 hektaren. Ingen stapel visar 0 kilo per hektar. Ju högre stapel desto större rekommen derad giva. Varje giva motsvarar en yta på cirka 150 m2.

kg N/ha

FÖRUTSÄTTNINGAR Fältet: 10 hektar vete i Uppland.

1 14 27 40 53 66 79 92 105 118 131 144 157 170 183 196 209 222 235 248 261 274 287 300 313 326 339 352 365 378 391 404 417 430 443 456 469 482 495 508 521 534 547 560 573 586 599 612 625 638 651 664

Figuren nere till höger visar hur stor andel av fältet som fått respektive gödselgiva. Den röda “massan” representerar den totala gödselmängden. Mellan varje streck på x-axeln är 10 % av fältets yta. DE VERKLIGT INTRESSANTA OMRÅDENA I FIGUREN är längst till vänster och höger. Här avviker sensorgödslingen kraftigt från en fast giva. I området utan gödsling (område 4) finns det stora pengar att tjäna på att inte köra ut någon gödsel. I nästa område (område 5) gäller det att utnyttja grödans fulla potential. Mer kväve ger här ett klart ekonomiskt mervärde genom högre skörd och bättre kvalitet. Området längst till höger (område 7) har större behov av kväve än en fast giva.

hela kurvan, men det blir i genomsnitt mycket litet jämfört med en fast giva, där de stora skillnaderna mellan behov och tillförsel leder till skördeförluster och ojämn kvalitet. Det skall till en rejäl missbedömning av gödslings nivån för att Yara N-Sensor skall ge lika dåligt resultat som en fast giva. Användaren av Yara N-Sensor kan också koppla resultatet med andra erfarenheter och bygga upp bättre förståelse för varje fälts förutsättnin gar och kunskap om variationerna. Den nya kunskapen leder fram till insikter som sammanfattats mycket bra av en sensoranvändare: ”Vi skulle inte våga köra utan att variera med N-Sensorn. Risken för ojämnheter, liggsäd m.m. är alldeles för stor.” /

FÖRDELNING AV GÖDSLING Kartan visar gödselgivornas fördelning över fältet. Ju mörkare blå färg, desto högre N-giva. I genomsnitt spreds 41 kilo N per hektar, med en variation mellan 0-60 kilo.

100 m

kg N/ha (% av fältet)

kg N / ha

<10 (12%) <10 (11.7%) 10–20 (5%) 10-20 ( 4.5%) 20–30 (8%)

N-Sensor Kväverekommenda Kund Fältnamn Fältstorlek Kalibreringsmodel Gröda Förare Datum för kvävekartering

20-30 ( 8.1%)

30–40 (21%) 30-40 (21.3%)

40–50 (34%) 40-50 (34.4%)

>50 (20%) >50

50 m

<10

50 40 30

(11.7%)

10-20 ( 4.5%)

Kund Fältnamn Fältstorlek Kalibreringsmodel Gröda Förare Datum för kvävekartering

1019538 Fält 1-7 ca: 10.2 ha Höstvete V-Vete Anders Wolrath den 18 juni 2007

VS 49

>50

11 % av fältet

15.5 %

En fast giva hade gett upp till19 kilo N per hektar för LITE

(20.1%)

Andel av fältet. Mellan två streck = 10 % av fältet

4 5 6

En fast giva hade gett 46 kg N för mycket. Bara kostnad och ingen intäkt och dessutom en negativ miljö effekt.

1-7_070618_07.log den 19 juni 2007 0 kg N/ha 60 kg N/ha 37.8 kg N/ha 15.1 kg N/ha 1324 kg

40-50 (34.4%)

Specialfall: Mycket dålig gröda. N-sensorn stryper givan till 0.

Fil 011_Fõlt Datum Minimigiva Maximigiva Medelgiva Std. av. Total gödselförbrukning N i gödselmedlet

I genomsnitt spreds 41 kilo N/ha

20-30 ( 8.1%)

En fast giva hade gett 4130-40 kilo(21.3%) N/ha för MYCKET

(20.1%)

100 m

N-Sensor Kväverekommendation

kg N / ha

60 Kvävegödsling kg N/ha

DET FINNS MYCKET ATT VINNA GENOM ATT VARIERA GIVAN OCH HITTA “EXTREMERNA” I FÄLTET.

50 m

Bra gröda och gott om mineraliserat kväve från marken. Mindre behov av kväve. En fast giva hade gett totalt 45 kg för mycket kväve som hade resulterat i liggsäd, sämre kvalitet och kraftigt negativt gödslingsnetto.

Område med medelbra gröda och medelavkastning. Det är bara i detta område en fast giva är rätt.

Sämre gröda p.g.a. att mindre kväve blivit tillgängligt från marken. Grödan har god avkastningspotential och därför behov av mer kväve. En fast giva hade gett totalt 41 kg N för lite. Det skulle gett ojämn kvalitet samt för låg proteinhalt och tusenkornvikt.

24 % av fältet

33% av fältet

32 % av fältet

1019538 Fält 1-7 ca: 10.2 ha Höstvete V-Vete Anders Wolra den 18 juni 20

Inte bara N, P och K Resultaten i en nyligen sammanställd försöksserie visar stora fördelar för NPK jämfört med Axan. Men vi lär oss också hur viktigt det är att grödan har tillgång till alla övriga näringsämnen i balanserade mängder. Klor visar sig betydelsefull och kvoten mellan kalium och magnesium måste vara rätt. Av Gunilla Frostgård och Carl-Magnus Olsson, Yara

är man som lantbrukare står inför att fatta beslut om gödslingsstrategi, vill man gärna kunna förutsäga effekten av åtgärderna. Och visst vet vi en hel del vad gäller effekten av fosfortill försel. Det finns goda belägg för att markens fosforstatus, P-AL, har stor betydelse för hur stor merskörden blir när man gödslar med NPK.

Fler frågor att besvara Tidigare försök har lärt oss att effek ten av NPK till vårkorn är större ju lägre markens P-AL är och ju starkare NPK-produkter som tillförs. Detta framgår av diagram 1. Men flera nya frågeställningar uppkom: • Varför är NPK ofta bättre än NP också på lerjordar med gott kaliumtillstånd? • Vilken betydelse har kalium? • Hur mycket kalium behövs? • Kalium i NPK finns som saltet kaliumklorid. Har klor

900 P-AL <4 P-AL <4–8 P-AL >8

800 700 Skördeökning kg/ha

Inte alltid som väntat Men både i försök och praktik varierar resultaten av gödsling med NPK och det är långt ifrån alltid som skördeök ningen blir den förväntade. Flera andra faktorer än fosfortillståndet påverkar utfallet. I den försöks serie som presenteras i denna artikel har vi bland annat funnit att andra näringsämnen såsom kalium, mag nesium, klor och mikronäring ofta har betydelse för skördeutfallet.

Skördeökning efter P-status

600 500 400 300 200 100

0 kg P Axan

7 kg P YaraMila 25-2-6

10 kg P 17 kg P 27 kg P YaraMila 27-3-3 YaraMila 24-4-5 YaraMila 22-6-6

18 kg P YaraMila 27-5-0

Diagram 1. Tidigare försök visar hur skördeökningen beror av markens fosforstatus och mängden tillförd fosfor. Ju lägre fosforklass och ju mer fosforstark NPK som tillförs, desto större blir skördeökningen. Diagrammet illustrerar resultat från 20 försök i serie YA-0501 åren 2005–2007.

någon betydelse? Kan klorbrist begränsa skörden? • Ibland blir inte skördeökningen så stor som förväntat. Varför? • Vilken betydelse har årsmånen? • Hur mycket tidigare mognar NPK-gödslade led? Ny serie med varierande P- och K-tillförsel Dessa frågor ledde till att en ny försöksserie startades 2009 och avslutades 2011 (tabell 1). I försöken ingick olika fosfor- och kaliumgivor

samt NP i kombination med kalcium klorid. I sex av leden togs också växt analyser ut för att se om det förelåg skillnader i växtnäringsupptag. Även studier angående utvecklingshastighet, axgång och mognad genomfördes. Totalt genomfördes 20 försök som alla låg i Mellansverige, jämnt fördelade mellan Östergötland, Västergötland, Gotland, Örebro och Västmanland. Av försöken låg 13 på lerjordar och 7 på lättare jordar. Eftersom vi vet att grödan svarar positivt på färsk fosfor i klass III

Försöksplan

Tabell 1. Försöksplan, serie YA-0901. Led J ingick inte år 1, d.v.s. 2009. Växtanalyser gjordes i leden A, D, E, G, I och J. Led

Produkt

Kg N

Kg P

Kg K

Kg Cl

Kg S

Teknik

Axan 27-4

100

Kombisådd

YaraMila 26-2-7

100

Kombisådd

YaraMila 27-3-3

100

Kombisådd

YaraMila 24-4-5

100

Kombisådd

Balans 22-4-9

100

Kombisådd

YaraMila 18-4-14

100

Kombisådd

YaraMila 25-0-9

100

Kombisådd

YaraMila 20-0-15

100

Kombisådd

YaraMila 27-5-0

100

Kombisådd

YaraMila 27-5-0

100

Kombisådd

Bredspridd

+CaCl2 (77%)

Skörd kg/ha

Fullgödsling bättre än bara N 5900 5800 5700 5600 5500 5400 5300 5200 5100

+708 +612 +445

+524

+511

+419 +276

+251

+307

Axan YaraMila YaraMila YaraMila Balans YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila 26-2-7 27-3-3 24-4-5 22-4-9 18-4-14 25-0-9 20-0-15 27-5-0 27-5-0 + CaC12(77%) a b c d e f g h i j

Diagram 2. Genomsnittlig skördeökning för olika produkter jämfört med Axan. Precis som i tidigare försök blev skördeökningarna större ju högre fosforgiva som spreds. NP gav lägre skördeökning än NPK, men NP plus kalciumklorid var bättre än bara NP. NK gav en viss skördeökning.

och därunder valdes försöksplat ser i P–AL-klasserna II och III. Genomsnitt som väntat Den genomsnittliga skördeökningen blev ungefär som förväntat vad gäller respons för ökande mängder fosfor lagd som NPK. Resultaten överensstämmer väl med tidigare erfarenheter. Se diagram 2. Precis som tidigare gav gödsling med NP inte samma skördeökning som gödsling med NPK. NP plus kalcium klorid hävdade sig däremot bättre.

Växtanalyserna bekräftar att detta är en effekt av klor. Leden A och I hade ofta för låg klorhalt, medan behovet tillfredsställdes i led J. I de använda NPK-gödselmedlen ingår kalium som saltet kaliumklorid. Bara NP ger därför inget klor. NK höjde skörden med ett par hundra kilo per hektar i genom snitt. På vissa platser berodde detta på att kalium behövdes och på andra plat ser tillfredsställde NK-behovet av klor.

riktning som tidigare, var spridningen mellan försöken mycket stor. Resul taten för NPK-tillförsel varierade mellan – 390 och + 2400 kilo per hektar. De mycket stora skillnaderna kan inte enbart förklaras med vari erande fosfor- eller kaliumtal i marken. Flera andra faktorer såsom underskott på andra näringsämnen, obalans mellan näringsämnena, pH-värde samt årsmån påverkade resultaten.

Stor spridning i resultat Även om medeltalen pekade i samma

Växtanalyser förklarar mycket I försöken togs växtanalyser ut i leden

Mg-underskott gav skördeförlust 2009 Boo Egendom, Örebro

6850

Skörd kg/ha

mf svagt lerig mo

+730

6650

+530

6450

pH: 6,1

+480

+370

6250 6050

Jordanalys:

P-AL: 6,5

+370

K-AL: 6,6

+150

Mg-AL: 3,3

5850 5650

K/Mg: 2

-160

-260

Axan YaraMila 26-2-7 YaraMila 27-3-3 YaraMila 24-4-5 Balans 22-4-9 YaraMila 18-4-14 YaraMila 25-0-9 YaraMila 20-0-15 YaraMila 27-5-0 a b c d e f g h i

Diagram 3. På Boo Egendom fick vi visserligen skörderespons för NPK, men det rådde brist på magnesium (Mg). I leden G och H märktes detta tydligt eftersom NK sänkte skörden när K konkurrerade ut den lilla mängd Mg som fanns. En intressant fråga är hur mycket skörden begränsades i övriga led och om skördeökningen hade blivit större för NPK-tillförsel om det funnits tillräckligt mycket Mg.

Zinkbrist sänkte skörden

Jordanalys: mmh mellanlera pH: 7,8 P-AL: 4,3 K-AL: 11 Mg-AL: 12 K/Mg: 0,9

2010 Hallfreda Follingbo, Gotland 6600

Skörd kg/ha

6500 6400

-50 -150

6300

-110

-140

-170 -250

-290

-340

6200

-420

6100

Växtanalys: Zink-brist i hela försöket

6000

Axan YaraMila YaraMila YaraMila Balans YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila 27-5-0 26-2-7 27-3-3 24-4-5 22-4-9 18-4-14 25-0-9 20-0-15 27-5-0 CaC12(77%) a b c d e f g h i J

Låga borhalter Låg klorhalt i A och I Låg K-halt i båda NP-leden

Diagram 4. På denna gotländska försöksplats med högt pH och lågt P-AL förväntade vi oss en stor skördeökning för NPK år 2010, men en kraftig zinkbrist ledde istället till att alla gödslingsinsatser sänkte skörden jämfört med Axan!

Bättre kvalitet med NPK A, D, E, G, I och J. Genom att jäm föra uppmätta värden med gällande gränsvärden för olika näringsämnen kunde vi hitta förklaringar till varför vi fick eller inte fick förväntade resul tat av gödslingen i de olika leden: • Magnesium var begränsande i några av försöken. Tillförsel av K kan då t.o.m. sänka skörden (diagram 3). • Manganhalten var för låg på flera av försöksplatserna, bl.a. i Östergötland och i Västmanland. • Borbrist var ett faktum på några av platserna och analysen visade att grödan hade underskott.

Skördeökning jmf R ymdvikt med Axan (kg/ha) (g/l)

Led

A. B. C. D. E. F. G. H. I. J.

Axan YaraMila 26-2-7 YaraMila 27-3-3 YaraMila 24-4-5 Balans 22-4-9 YaraMila 18-4-14 YaraMila 25-0-9 YaraMila 20-0-15 YaraMila 27-5-0 YaraMila 27-5-0 + CaCl2 (77%)

0 445 419 524 612 708 276 251 307 511

650 651 651 652 653 653 653 652 647 650

Tkv (g)

Proteinhalt (% av ts)

47,8 47,9 47,4 47,9 48,2 48,3 48,2 48,6 46,9 47,5

11,2 10,9 11 10,8 10,7 10,6 11,1 10,8 11 10,8

Tabell 2. Förutom en högre skörd gav NPK- och NK-leden också högre tusenkornvikt och högre rymdvikt. I tabellen visas genomsnittlig kvalitetspåverkan i försöken.

Skörd kg/ha

God respons utan brister 7300 7100 6900 6700 6500 6300 6100 5900 5700 5500

2009 Hallfreda Follingbo, Gotland +1420 +1020

Jordanalys: lerig mo pH: 7,7 P-AL: 3,2 K-AL: 15 Mg-AL: 64 K/Mg: 0,2

+1570

+1030

+970

+590

+720

+790

Växtanalys: Inga tydliga brister

Axan YaraMila 26-2-7 YaraMila 27-3-3 YaraMila 24-4-5 Balans 22-4-9 YaraMila 18-4-14 YaraMila 25-0-9 YaraMila 20-0-15 YaraMila 27-5-0 a b c d e f g h i

enligt växtanalys!

Diagram 5. År 2009 låg detta försök i samma område på Gotland som försöket i diagram 4, dock på annan jordtyp. Även här låg pH högt och P-AL lågt. Växtanalysen visade i detta fall inga tydliga brister. Här fick vi istället mycket god skörderespons för insatserna.

Torkan gav hög utväxling för NPK 2011

Jordanalys: mmh moränlättlera pH: 6 P-AL: 2,7 K-AL: 6,5 Mg-AL: 8,9 K/Mg: 0,7

2011 Björkhögen Falköping, Västra Götaland 7650

+2627

Skörd kg/ha

7150 6650

+1443

6150

+1230

+1511

5650 5150 4650

+1762 +1409 +600

+731

+688

Växtanalys:

P och K något i underkant, i övrigt välbalanserat växtinnehåll. Ingen klorbrist i A och I.

Axan YaraMila YaraMila YaraMila Balans YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila 27-5-0 26-2-7 27-3-3 24-4-5 22-4-9 18-4-14 25-0-9 20-0-15 27-5-0 CaC12(77%) a b c d e f g h i J

Diagram 6. I Falköping var grundskördenivån ganska låg och grödan drabbad av torkstress år 2011. De NPK-gödslade leden kunde dock nå upp i goda skördar. Skördeökningen för YaraMila18-4-14 blev hela 2627 kg! Det visar att odlingssäkerheten blir bättre med en balanserad NPK-gödsling.

• Zink var i underskott i ett par av försöken. På Gotland 2010 (diagram 4) var detta så starkt begränsande på en av platserna att alla gödslingar med NPK gav skördesänkning trots högt pH, lågt P-AL och låg K/Mgkvot. I ett annat försök på Gotland 2009 som enligt växtanalys var utan brister, blev skörderesponsen däremot den förväntade och helt enligt regelboken (diagram 5). • Klor verkar ha större betydelse än vad vi tidigare trott. Detta förklarar till viss del att NPK är bättre än NP även då kalium finns

tillgängligt i tillräckligt stor mängd. Torka gav stora skördeökningar 2011 En tydlig effekt det försommartorra året 2011 är att torkstressen påverkade de NPK-gödslade leden mindre än de led som bara fått kväve och svavel (dia gram 6). Den genomsnittliga skördeök ningen av NPK var betydligt större än tidigare år. Så till övriga argument som talar för en balanserad NPK-gödsling måste läggas att odlingssäkerheten ökar om grödan är väl försedd med växtnäring. På flera platser var grund skörden i Axan-ledet lägre än normalt

år 2011, men eftersom skördeöknin gen för NPK-gödsling var ovanligt hög blev den negativa påverkan av torkan inte så stor i fullgödslade led. Bättre kvalitet och tidigare mognad Precis som i tidigare försök såg vi klara tendenser till att såväl tusen kornvikt som rymdvikt ökar med NPK-gödsling. Effekten kan främst tillskrivas kalium. Se tabell 2. I olika sammanhang har upp märksammats att NPK ger grödan en tidigare tillväxtstart och en snab bare utveckling. Den effekten håller

i sig hela vägen fram till mognad. I denna försöksserie gick NPKgödslade led i ax 4–5 dagar tidig are. På fotot nedan visas försöket på Bjertorp i Västergötland 2011 där vi kan se tydliga skillnader mellan Axan och Balans 22-4-9. Som mest var NPK-leden en hel vecka tidigare i sin utveckling! P-AL höll måttet När vi har svårt att förklara effekter av fosforgödsling ifrågasätts ofta P-ALmetoden. Och visst finns det tillfäl len när P-AL inte är helt tillförlitlig. Det gäller vid höga pH-värden när fosfortillgången överskattas samt efter långvarig ”snålgödsling” när mängden lättillgänglig fosfor är mindre än vad analysen visar. Ofta diskuteras OlsenP, den danska metoden för att analy sera tillgänglig fosfor i markprofilen. Därför jämfördes metoderna i dessa försök, men sambandet mel

lan P-AL och Olsen-P var ganska dåligt. Skördeökningen för fos for var inte mer förutsägbar om Olsen-analysen användes än om vår svenska AL-analys användes,

utan snarare tvärtom. Samman fattningsvis visar de redovisade försöken mycket tydligt att det finns många andra faktorer som påverkar än just bara fosforstatusen. /

Sammanfattning från 1 till 6 1. NPK till vårkorn ökade skörden i försöken som låg i P-AL-klasserna II och III. 2. Ju fosforstarkare NPK desto större skördeökning. 3. NPK var oftast bättre än NP, men förklaringen beror på förutsättningarna: • Kalium behövdes – Vid riktigt låga kaliumnivåer, främst på lätta jordar – Vid låg kalium/magnesiumkvot. Då konkurrerar Mg ut K • Klor behövdes – Finns i NPK i form av kaliumklorid. 4. Behovet av samtliga näringsämnen måste vara tillfredsställt för att nå högsta möjliga skördeökning av gödslingen. På flera av försöksplatserna begränsades skördeökningen av brist på zink, koppar, mangan, bor och/eller magnesium. 5. NPK-gödslade led mognade snabbare än led som bara fått Axan – upp till 7 dagars tidigare axgång. 6. NPK och NK höjde tusenkornvikt och rymdvikt.

Balans 22-4-9

Axan

Det var stor skillnad i tidighet mellan parcellerna i försöken. På bilden jämförs Balans 22-4-9 (t v) med Axan (t h) på Bjertorp 2011. Led gödslade med Balans 22-4-9 gick i ax i genomsnitt 5 dagar tidigare än de led som enbart fick Axan. En förklaring kan vara att fosfor påverkar rottillväxt m.m. och att tidig tillgång till fosfor därmed ger en bättre start för grödan och därmed tidigare utveckling.

Förebygg brist med Gramitrel Dolda mikronäringsbrister förekommer ofta, inte minst vid höga skördenivåer. Men ett sätt att försäkra sig är att förebygga med en gröd anpassad bladgödslings produkt. Med Gramitrel tryggas försörjningen av viktiga mikronäringsämnen.

Genom att bladgödsla med Gramitrel kan man undvika de bristsituationer som ofta uppstår när grödan växer fort, t.ex. under stråskjutningen.

Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

Vanligt med brister Det är välkänt att magnesium- och manganbrister är vanligt förekom mande. Men svenska växtanalyser visar att även zink- och kopparbris ter ofta förekommer. Till exempel visar ”Mark- och grödoinventer ingen” som utfördes av Sveriges Lantbruksuniversitet att mellan 25 och 40 % av åkerarealen i stora delar av södra och västra Sverige har för låga kopparhalter i marken (läs mer om koppar på sidan 20). Det är därför bra att hjälpa grödan och välja en produkt som innehåller flera olika näringsämnen och sedan använda denna förebyggande. I spannmål kan man använda YaraVita Gramitrel som är speciellt sammansatt för att passa stråsäd. Produkten

kg/ha

rist på ett enda näringsämne begränsar skörden. Det är en sanning vi lärde vi oss på lant bruksskolan. Det visar också de försök som redovisas i diagram 3 och 4 på sidan 16 där merutbytet av fosforgödsling uteblev i spannmål när det saknades bland annat koppar, zink eller mangan. Liksom i dessa försök, vet man ofta inte att det fattas näringsämnen i fältet. Ett sätt att försäkra sig är att använda gröd anpassade bladgödslingsprodukter som innehåller flera näringsämnen. Detta gäller inte minst vid höga skördenivåer.

Exempel från försöken: ett halvt ton extra +570 kg 600 +520 kg 500 400 300 200 100 0 Merskörd 2007

Merskörd 2008

Skördeökning av 2 liter Gramitrel per hektar i höstvete vid begynnande stråskjutning. Medeltal av 13 olika vetesorter. 2 försök, Tyskland 2007–2008. innehåller en balanserad kombination av magnesium, mangan, koppar och zink samt en mindre mängd kväve. Vid höga skördar Generellt sett ökar risken för att mikronäringsbrister begränsar skördeutbytet ju högre skörden är. Bladgödsling med Gramitrel är därför extra intressant vid höga skördenivåer i spannmål, inte minst i vårsäd där rotsystemet är begränsat. Användningen av gröd specifika bladgödselmedel som Gramitrel görs främst förebyg gande för att förhindra att brister uppstår. Behandling bör ske när man kan befara att låga närings koncentrationer av ett eller flera näringsämnen kommer att uppstå.

YaraVita ® Gramitrel Bladgödselmedel speciellt anpassat för stråsäd. Näringsinnehåll (g/liter): Kväve (N) 64 150 Magnesium (Mg) Koppar (Cu) 50 150 Mangan (Mn) Zink (Zn) 80 Förpackning: 10-litersdunk Dos: 1–2 liter/ha Behandlingstidpunkt: 2-bladstadiet till 1:a noden synlig

Överväg bladgödsling framförallt när: 1. Grödan står inför en stark utvecklingsfas som stråskjutning. Rötterna hinner då ofta inte ta upp tillräckligt med näring för att växtens tillväxt potential ska utnyttjas maximalt. Brister uppstår vilket påverkar både skördens kvantitet och kvalitet. 2. Grödan har utsatts för stress, t.ex. efter torkperioder eller kallt väder. När tillväxten sätter igång uppstår ofta en obalans i näringstill gången som kan få skördeeffekter. Goda resultat i försök Gramitrel har utvärderats i ett fler tal tyska försök med goda resultat. Diagrammet visar att skördeökningen ibland kan bli mycket stor. I detta försök drygt 500 kilo i genomsnitt. /

Coptrac till förrådsgödsling av koppar Coptrac kan användas med gott resultat för att höja markens kopparstatus. Kostnaden blir dessutom lägre än med Yara Koppar gödsel som har utgått ur sortimentet. Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

optrac är ett bladgödselme del som funnits länge på svensk marknad och ingår i bladgödselsortimentet YaraVita. Men Coptrac kan även användas till upp gödsling av kopparförrådet i marken. På bar mark Vid kopparhalter under 6–8 mg Cu per kilo torr jord rekommenderas en uppgödsling av markförrådet. Cop trac sprutas med lantbruksspruta över obeväxt mark och nedbrukas därefter, gärna på hösten. Rekom menderade doser framgår av tabellen. Kostnaden per hektar ligger något lägre än för motsvarande kop parmängd i form av den utgående produkten Yara Koppargödsel. Mullhalten av betydelse Försök visar att en del av den koppar som tillförs jorden med gödselproduk ter dessvärre inaktiveras innan grödan hinner ta upp den. Hur fort detta går och hur mycket som inaktiveras beror främst på mullhalten. Ju högre mullhalt desto snabbare inaktivering. Därför bör man gödsla upp koppar halten i första hand på fastmarks jordar. På mulljordar kan man lägga mindre givor oftare eller kombinera med bladgödsling. Regelbunden jordprovtagning är här till god hjälp.

Förrådsgödsla eller bladgödsla? I ett flerårigt försök på en kop parfattig fastmarksjord (1,7 mg/kg jord) i närheten av Vänersborg gav koppargödsling mycket höga mer skördar, runt 2 400 kg i både korn och havre. Försöket visade att det inte spelar någon roll om koppar tillförs som förrådsgödsling eller som årlig bladgödsling på denna typ av jord. Effekten av förrådsgödslingen höll i sig efter fyra år. Det är således vad som är mest praktiskt och ekonomiskt som får avgöra valet av metod i den enskilda situationen. Skörderesulta tet kan förväntas bli samma. (Källa: Försök L3-6000, 1999-2003).

Gulspetssjuka kan bli resultatet när havre lider brist på koppar. De yngre bladen bleknar i spetsen, rullar ihop sig och bryts av. Korn får liknande symptom. Vanligt med Cu-brist Brist uppstår framförallt på jordar med hög mullhalt och på sandjordar. Vid pH-värden över 6 ökar risken. De känsligaste grödorna är korn, havre, vete och lucern. Klöver, majs och sockerbetor intar en mellanställning, medan råg, raps och ärter anses vara mest toleranta mot låga koppartal. Geografiskt förekommer brister på 25–40 % av arealen i södra och västra Sverige (se tabellen). I ett område från Östergötland upp mot Uppland är brister däremot mindre vanliga, bara ca 5 % av arealen. Men svenska jordar har mycket varierande kopparhalter, så kon trollera koppartalet i din jordanalys! /

Koppargödsla efter jordanalys Coptrac

Jordanalysvärde Cu-HC l mg/kg jord

Cu kg/ha

Produkt l/ha

7,5

2,5

Tabell 1. Rekommenderade givor av Coptrac för förrådsgödsling på fastmarksjordar.

Vanligt med Cu-brist Län Blekinge Kronoberg Gotland Jönköping Dalarna Halland Kalmar Västra Götaland Värmland Västerbotten

Areal med Cu-behov, % 40 40 40 40 40 30 30 30 30 30

Län Norrbotten Skåne Örebro Östergötland Södermanland Stockholm Västmanland Uppsala Jämtland Västernorrland

Areal med Cu-behov, % 30 25 20 5 5 5 5 5 5 5

Tabell 2. Det fattas ofta koppar i svenska åkerjordar. Tabellen visar hur stor del av arealen som ligger under gränsvärdet för kopparbrist (< 7 mg Cu/kg jord). Källa: SLU, Mark- och grödoinventeringen.

• Fosfor är nöd vändigt för allt liv och för all mat produktion. Nu varnar forskare för att fosforreserverna kan ta slut fortare än vi anar. Men är läget verkligen så allvarligt som vissa forskare säger? Kan vi effektivisera fosforanvändningen? Hur kan vi återvinna fosfor och återföra den till matproduktion? Vad kan jordbruket göra – och vad kan vi göra i städerna? Ska vi gödsla med avloppsslam? Eller ska vi bränna slam och återvinna fosfor ur askan? Ska vi bygga om husens och städernas avloppssystem för källsortering? Vilka lösningar är rimliga i ett hållbart samhälle? Forskningsrådet Formas har nyligen gett ut boken ”Återvinna fosfor – hur bråttom är det?” där ett stort antal forskare fått komma till tals. Boken kostar 51 kr och kan beställas från www.formas.se. /

Vill du få aktuell info om gödsling? Prenumerera på våra E-brev!

• På sidorna 4–6 kan du läsa om fjolårets intressanta mätningar av kväveupptaget med Yara Handsensor. Nu kan du få mätningarna för 2012 direkt i din e-postlåda. Det kan ge dig en god vägledning när du ska bedöma aktuellt kompletteringsbehov med kväve. I våra nyhetsbrev får du också de

senaste försöksresultaten, information om produktnyheter och mycket annat. Du är välkommen att prenumerera genom att fylla i formuläret på vår hemsida www.yara.se under rubriken ”Växtnäring” eller genom att skicka ett mail till yara.sverige@yara.com /

Kväveutlakning orsakas av arkéer • Markens bakterier och arkéer kan omvandla ammonium till nitrit. Ella Wessén visar i sin doktor savhandling vid SLU att dessa två nitrifierande organismgrupper verkar föredra olika markmiljöer. Troligtvis är det arkéerna, inte bakterierna, som driver nitratutlakningen i marken. Man har sedan slutet av 1800-talet vetat att det finns nitrifierande bak terier, medan de nitrifierande arkéerna upptäcktes för bara några år sedan. Arkéer räknades tidigare in i organ ismgruppen bakterier, men är nu en av de tre domänerna i ”livets träd” som används för att klassificera organismer. Många studier har nu rapporterat att det verkar finnas fler nitrifierande arkéer än bakterier i de flesta jordar. Mikrobiolog Ella Wessén har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt nitrifierande mikrobsamhällen. Hon kunde visa att det oftast fanns fler arkéer än bakterier i de undersökta markekosystemen, och att de nitrifi erande arkéerna troligen är orsak till att nitrat lakas ut från åkermark. Markparametrar, som t.ex. pH, kolhalt och kvävehalt påverkar förekom sten av de två nitrifierande grupperna på olika sätt. Det kan förklara skillnader i förekomst mellan de undersökta jordarna, och tyder på en nischdif ferentiering mellan de nitrifierande bakterierna och arkéerna i mark. – Mina resultat kan i förläng ningen få betydelse för att bedöma åtgärder för att minimera kväveläcka get, säger Ella Wessén. / Källa: Pressmeddelande från SLU

Dikenas roll för över gödningen av Östersjön • Vi vet för lite om jordbruksdikenas roll för övergödningen av Östersjön. Det visar en ny kunskapssamman ställning från Sveriges Lantbruks universitet och BalticSea2020.

Sammanställningen visar även att det ofta saknas kunskap om hur effek tiva olika åtgärder är för att minska fosforläckage från jordbruksdiken. – Det krävs många åtgärder i en stor andel av befintliga diken och drä neringssystem för att minska fosfor transporten till Östersjön. Därför får åtgärderna inte vara för svåra eller dyra, säger Joakim Ahlgren, forskare vid insti tutionen för vatten och miljö vid SLU. Rapporten heter ”Åtgärder för att förbättra fosforretentionen i öppna diken i riskområden i jordbruks landskapet runt Östersjön” och kan hämtas från SLUs hemsida under pressmeddelanden 2011-11-18. / Källa: Pressmeddelande från SLU

•Notiser

Ny bok: Återvinna fosfor – hur bråttom är det?

Utsläppslåga spann målssorter i sikte • Vilda släktingar till våra spann målsslag har visat sig orsaka mycket mindre lustgasutsläpp än de arter vi använder idag. Genom att ta in dem i förädlingen av jordbruks- och energigrödor skulle man kunna minska utsläppen av växthusgaser, tror professor Sara Hallin vid SLU. Sara Hallin har skrivit en artikel i Trends in Plant Science tillsam mans med Laurent Philippot, från INRA i Frankrike. Där beskriver de hur metan- och lustgaskretsloppen i marken runt en planta fungerar och hur mikroorganismerna agerar i rotzonen. Ny forskning visar att växter har specifika egenskaper, som påverkar nettoemissionerna av både lustgas och metan. Det handlar om hur växterna påverkar de mikrobiella processer som reglerar flödet av dessa växthusgaser från marken. Det handlar också om hur växt- och mikroorga nismer samspelar i dessa processer. Man har redan dragit nytta av den nya kunskapen när man överförde ”utsläppssnåla” gener från den vilda vetesläktingen Leymus racemosus till odlat vete, Triticum aestivum L. ’Chinese Spring’. Råg och korn står på tur. – Det är ett spännande forsknings område, som banar väg för möjligheten att dämpa utsläppen av växthusgaser från jordbruket, säger Sara Hallin. Nu har vi verktyg för att kunna utveckla grödor för en hållbar produktion av livsmedel och biobränslen. / Källa: Pressmeddelande från SLU

Samspel mellan spannmål och gödsel Det finns ett starkt samband mellan priserna på spannmål och gödsel, men de är inte helt kopplade. Både mark naden för spannmål och marknaden för mineralgödsel påverkas nämligen av politis ka beslut, som kan vara svårare att förutsäga än hur stor skörden blir 2012. Men med en ständigt ökande kon sumtion av spannmål är vi på Yara övertygade om att lant bruket är en framtidbransch där både odlare och gödsel producenter är vinnare.

Ökningstakten är 10 svenska årsskördar

Av Mogens Erlingson, Yara

Marknaden behöver spannmål och gödsel Spannmålspriserna sjönk efter skörden 2011, men de är fortfarande på en bra nivå jämfört med de botten nivåer vi hade för ett par år sedan. Det globala marknadsläget kan, som det ser ut just nu, sammanfattas så här: Skörden behövs och marknaden är villig att betala ett hyggligt pris. Det finns därmed ett intresse hos världens lantbrukare att odla spann mål och att satsa på sina grödor. I diagram 3 kan vi se utvecklingen i livsmedelspriser och spannmålspriser enligt FAOs index. Under den senaste 5-årsperioden har vi haft stora sväng ningar medan det tidigare var ganska stabilt. De senare årens svängningar pekar på de utmaningar vi har framför oss. Vi måste producera allt mer spannmål för att tillfredställa marknadens konsum

i blir fler och fler människor på jorden. Hösten 2011 blev vi 7 miljarder och nu tuffar vi på mot 8. Det finns därför goda grunder att anta att konsumtionen av spann mål kommer att fortsätta att öka med cirka 2 procent per år. Detta innebär, för att lagren inte ska sjunka, att den globala skörden 2012 måste vara större än 2011 års skörd (diagram 1). Lagren just nu är inte extremt låga och motsvarar cirka 75 dagars konsumtion. Men lagren i de större exportregionerna är under genom snittet. Det betyder att det finns en begränsad buffert för att balansera eventuella produktionsstörningar p.g.a. torka, översvämningar eller annat som sänker skördarna (diagram 2).

2400 Miljoner ton

2300 2200 2100 2000 1900 1800

00 02 04 06 08 10 12F Konsumtion

Produktion

Diagram 1. Konsumtion och produktion av spannmål globalt, enligt USAs jordbruksdepartement (USDA), november 2012 . Den globala efterfrågan på spannmål ökar med ca 2 procent per år. Det motsvarar en ökningstakt på nästan 50 miljoner ton varje år, eller ungefär 10 svenska årsskördar av spannmål. Den takten gör jordbruket till en framtidsbransch för både odlare och gödselproducenter. tionsbehov. Det kommer troligen att fortsätta att vara turbulent framöver, men det kommer att råda en ökad efterfrågan på spannmål och en ökad efterfrågan på mineralgödsel. Så både vi som gödselproducenter och ni som odlare och lantbrukare kommer att vara verksamma på en intressant framtids marknad där båda parter blir vinnare. N-priset steg i januari Det sista kvartalet under 2011 präglades i norra Europa av en trög gödselmarknad. I december sjönk det globala ureapriset till under 400 USD/ton, men i januari började priset på nytt stiga när marknaden startade efter jul- och nyårshelgerna. Priserna på fosfor och kalium har, till skillnad mot kväve, varit ganska stabila under andra halvåret 2011. Se prisutvecklingen i diagram 4.

Gott läge inför 2012 Med dagens priser på jordbruks produkter, inklusive priser på 2012 års skörd, är de ekonomiska förutsättnin garna ganska goda. Det finns spann målslager, men de är inte särskilt stora. Den globala gödselindustrin utanför Kina kör på full kapacitet. Det kom mer att startas nya gödselfabriker, men inte fler än vad som krävs för en ökad gödselkonsumtion. Många av de projekt som ger ny kapacitet är försenade, och finansiell oro skapar alltid osäkerhet och ytterligare förs eningar. Att bygga en ny gödselfabrik

Miljoner ton

450 400 350 300 250 200 150 100 50 0

00 02 04 06 08 10 12F Större exportörer Andra länder

Diagram 2. Världens lager av spannmål är inte alarmerande låga. Men de stora exportregionerna har ont om spannmål i sina lager. Källa: USDA

Berg-och-dalbana i 5 år 2002-2004=100

300 250 200 150 100 50 0 1/1 9 1/1 90 9 1/1 91 9 1/1 92 9 1/1 93 9 1/1 94 9 1/1 95 9 1/1 96 997 1/1 9 1/1 98 999 1/2 0 1/2 00 0 1/2 01 0 1/2 02 0 1/2 03 004 1/2 0 1/2 05 0 1/2 06 0 1/2 07 0 1/2 08 0 1/2 09 0 1/2 10 011

Handelskartan ritas om Kina exporterade under 2010 stora kvantiteter urea, cirka 7 miljoner ton. Men under 2011 sjönk exporten kraftigt, en minskning med cirka 2,5 miljon ton. Kina har idag betydligt högre kolpriser än 2010, så landets produktionskostnad har gått upp avsevärt. Kineserna har idag starkt fokus på effektiv produktion, effek tivt växtnäringsutnyttjande och en strikt exportpolicy med exporttullar. Samtidigt som Kina minskade sin export så ökade Indien sin import av urea under 2011. Det gör att den globala handelskartan ritas om. Under 2010 behövdes inte urea från före detta Sovjetunionen (FSU) för de sydösta siatiska marknaderna. Men under 2011 gick stora kvantiteter från FSU genom Suezkanalen bort till Indien, Pakistan med flera länder i regionen. Det rör på sig på gödselmarknaden när de stora elefanterna dansar.

Små lager hos de stora

Livsmedelsprisindex

Spannmålsprisindex

Diagram 3. Livsmedelsprisindex och Spannmålsprisindex enligt FAO. De senaste 5 åren har inneburit kraftiga svängningar på livsmedel, medan tiden dessförinnan karaktäriserades av stabilitet. Källa: FAO

Global prisutveckling 1200 1000 USD/ton

Att det handlades mindre mäng der än normalt under december berodde på en stor försiktighet med att ta positioner hos marknadens aktörer. Den finansiella oron har haft stort inflytande, men tittar man på börskurserna fram till mitten av februari så verkar det som den värsta oron har lagt sig och att det finns en ny optimism i marknaden. De flesta marknadsbedömare anser, när detta skrivs i februari, att det fortfarande återstår stora kvantiteter att sälja i Europa och att priserna troligen stiger något när vi kom mer in i vårbruket. Precis så brukar ske, men hur mycket priserna stiger, det vet vi inte förrän vi är där.

800 600 400 200 0 Jan-06 Jan-07 Jan-08 Jan-09 Jan-10 Jan-11 Jan-12

Diagram 4. Den globala prisutvecklingen för N (blå linje), P (grön linje) och K (orange linje) som urea, DAP och MOP. Källa: Internationella publikationer

eller att öppna en ny gruva är fleråriga projekt som kostar i storleksord ningen 1 miljard USD eller euro. Många bedömare undrar också hur Kina kommer att styra sin gödselin dustri. Den frågan är mycket intressant

på lite längre sikt. De signaler som kommer idag indikerar fokus på lägre energiförbrukning, lägre utsläpp och att säkra leveranser till den interna marknaden. Hur planerna faller ut blir spännande att se framöver. /

Yara AB Box 516 261 24 LANDSKRONA

500 000 000 kg lägre CO2-utsläpp. Och nu garanterar vi ännu mindre. Ditt val av gödsel spelar stor roll för klimatet. Genom att använda våra kväveprodukter har svenska lantbrukare de senaste två säsongerna minskat CO2-utsläppen med 500 000 000 kg årligen jämfört med om de valt gödsel som producerats utan katalytisk rening. Nu sänker vi dessutom gränsen från 4 till 3,6 kg CO2-ekv/kg N. Det bådar gott både för lönsamma skördar och nästa generations lantbrukare. Läs gärna mer om Yara 4-punktsgaranti på www.yara.se/klimat