Nya PK-verktyg visar vägen

Plantans tillgång på fosfor och kalium är avgörande för odlingsresultatet och markkartering är grunden för en bra strategi för PK-gödsling. Kunskapsläget förbättras kontinuerligt och till detta kommer Yaras nya digitala verktyg för bördighetsanpassad och balanserad PK-gödsling vilka är mycket användbara för en optimal gödsling. Glöm inte att även anpassa gödslingen till variationer i fältet.

Av Hugo Hjelm, Yara

Foto: Hans Jonsson

Såväl senare års försök som äldre studier talar sitt tydliga språk: är fosfor och kaliumnivåerna i marken för låga ger det en tydlig negativ effekt på skörden. Detta skördetapp går inte att kompensera med kväve eller andra åtgärder. Var gränsen går är olika för olika grödor, men framför allt fosfor är extra viktigt att anpassa till vilka grödor man odlar i sin växtföljd. Bakgrunden är mycket enkel – fosfor är växtnäringsämnet med sämst rörlighet i marken (figur 1). Detta gör att grödans

rotmassa och rotdjup är avgörande för hur mycket fosfor plantorna kan ta upp.

Följdriktigt är det grödor med ett djupt och välförgrenat rotsystem (höstvete, råg, vall) som klarar sig bäst vid låga fosforvärden i marken medan grödor med grunt och sent utvecklat rotsystem klarar sig sämst (socker

…rotmassa och rotdjup är avgörande…”

QR-koder: snabbaste vägen till Yaras verktyg för bördighetsanpassad gödsling och PK-balans

Bördighets anpassad gödsling PK-balans

Rikta kameran i din smartphone mot QR-koden och du skickas till en webbsidor som beskriver Yaras verktyg för bördighetsanpassad gödsling och PK-balans. På dessa sidor klickar du dig enkelt vidare till själva verktyget där du gör dina beräkningar.

betor, potatis, frilandsgrönsaker). Någonstans mittemellan i förmåga att ta upp fosfor hamnar vårsäden som har en kortare tid på sig att bygga rötter än höstsäden.

Markkarteringen är grunden Grunden till en optimal PKstrategi är utan tvekan markkarteringen. Genom den vet vi hur mycket fosfor och kalium vi kan räkna med att grödan kan hitta i marken och hur mycket vi behöver tillföra. Från markkarteringen får vi också viktig information om pHvärdet som påverkar fosforns tillgänghet. Markkarteringen ska inte vara för gammal,

utan ska uppdateras i intervallet 5–15 år. Är du duktig på att hålla koll på din växtnäringsbalans så vet du också mer om vad som händer över tid och kan spara några år mellan karteringarna.

Gör en PK-balansberäkning Balansberäkning är enkelt att göra med analysverktyg och väl värd investerad tid. Använd till exempel Yaras PK verktyg (se faktaruta) där du snabbt och enkelt lägger in gröda, skörd och vilka växtnäringsprodukter du använder. Inte minst kalium är jätteviktigt att hålla koll på. Det är lätt att underskatta kaliumbortförsel i potatis, sockerbetor och vall vilket kan få stora effekter i efterföljande gröda. Tar du bort halmen – då behöver P och K ersättas för att fältet ska ligga i balans.

Fokus på bördigheten Bördighetsanpassad P och Kgödsling är Yaras senaste verktyg för att beräkna gödslingsbehovet av fosfor och kalium (se faktaruta). För fosfor utför verktyget beräkningen både utifrån ekonomiskt optimum uppmätta i försök och vilka grödor som finns i växtföljden.

Odlar man potatis och sockerbetor så siktar programmet på ett högre PALtal än om man uteslutande odlar spannmål och oljeväxter. Har du låga värden så kommer programmets rekommendation att leda till en uppgödsling, som ger positiv effekt både på kort och lång sikt. Har du höga värden ger rekommendationen ett underskott och det blir ekonomisk positivt att spara in på PKgödslingen.

Jämna ut P och K i fält Det tar tid att jämna ut markvärdena på fosfor och kalium, men är inte omöjligt om man har lite tålamod. Utjämning är framför allt intressant om man har riktigt låga värden (klass I–II) och samtidigt högre värden i andra delar av fältet.

Extra intressant kan det vara om krävande grödor som potatis och socker

betor odlas. Har du tillgång till fastgödsel eller ännu hellre djupströgödsel på gården så kan det vara ett smidigt sätt att skriva ut markkartorna, ta med dem i traktorn och sedan sprida på de delarna av fälten där värdena är låga.

Fastgödsel levererar inte så mycket kväve, men det kan bli extra bra om man senare till grödan anpassar N med sensor och/eller satellitkarta. Vill man jämna ut med mineralgödsel så är P20, Kalisalt, eller PK bra alternativ. Gör det långsiktigt, lite i taget, och till de lite mer krävande grödorna så betalar det sig i högre skörd delvis redan år 1. /

... om man har riktigt låga värden …”

Potatisplantorna har ett mycket mindre utvecklat rotsystem i jämförelse med t.ex. vall. Fosforns oförmåga att röra på sig gör att högre nivåer på fosfor krävs för att tillgodose potatisen P-behov. Men vid låga värden på P-AL måste man vara observant även i vallen. Foto: Yara

Fosfor kräver millimeterprecision

Rot

P

2–4 mm

Ca, Mg

8–10 mm

NH, K, Na

15 mm

NO, SO, Cl

40 mm Figur 1. Fosfor är växtnäringsämnet med sämst rörlighet i marken och kräver kortast avstånd till roten för upptag. Plantans rotvolym har därför en direkt effekt på i vilken omfattning fosforupptag kan ske. Källa: Yara

Alltför låga P-AL-värden kräver fosforgödsling oavsett gröda

1500

Skördeökning kg/ha

1000

500

0

0 2 4 6 8 10 12 14 P-AL

Figur 2. Skördeeffekt av gödsling på hösten med fosfor i höstvete. Vid lägre markvärden av fosfor (P-AL) får gödsling en direkt positiv effekt på avkastningen även för höstvete som generellt är tolerant mot låga P-AL-tal. Höstvetets potentiellt stora rotvolym ökar kontaktytan mot svårrörlig fosfor och därmed upptaget, men är tillgången till fosfor alltför låg så har tillförsel ändå en klart positiv skördehöjande effekt. Källa: Yaras tolkning av försöksserierna L3-3091, R3-3006, R3-3008 och R3-3039.