Historisk exposé med blick mot framtiden

Under fem dagar i början av februari 2021 avhölls Yaras traditionella N-Sensorträff. Delar av föredragen och diskussionerna finns att återse på Yaras hemsida. Unika berättelser om Sensorns tillblivelse, de första pionjärerna, men även vad framtiden bär med sig delades digital av drygt 150 deltagare.

Av Hans Jonsson, Cumulus Information

Årets höjdpunkt för Yara NSensorentusiasterna är de återkommande årliga träffarna med erfarenhetsutbyte och framåtblickar. Det är en uppskattad tradition och i år toppades träffen med faktumet att Yara NSensorn® firar 20 år. Fysisk träff ersattes med veckas digitala samvaro som går att återse på Yaras hemsida under verktygslådan och avsnittet om Yara NSensor, använd gärna QRkoden.

Fullödigt program Varje dag hade ett tema med start på måndag med "Jubileumsdag med återblick", tisdag: "Handsensor och Nrekommendationer från olika verktyg", onsdag: "Rätt Nnivå", torsdag: "Teknik" och slutligen fredag: "Vall, bakgrundskarta". Knud Nissen som är Yaras Mr. NSensor höll som vanligt i evenemanget och alla digitala trådar. – Jag tycker det var extra kul att Stefan Reusch kunde delta. Han är ju pappa till hela NSensortekniken och lite av en Jesusgestalt för oss sensorentusiaster och att vi för första gången från kreatören själv fick höra historien kring NSensorns tillblivelse var häftigt.

Knud lyfter också fram glädjen att tre pionjärbönder kunde delta samtidigt som Per Frankelius vid Linköpings Universitet delade med sig av fascinerande framtidsperspektiv för svenskt lantbruk. Så, det blev verkligen en sensorträff med allt. Historien berättades Stefan Reusch, vid Yara International Research center Hanninghof, Tyskland, kan alltså anses som fader till NSensorn. Han utvecklade NSensorn som en del i sitt doktorsarbete i slutet av 1990talet. – Historien går lite längre tillbaka än 25 år, men eftersom den kom ut i fält 1996 så blir det 25 år i år, menar Stefan.

Den första skanningen gjordes och första kartan skapades 1996. Tanken svindlar att GPS inte fanns tillgänglig på den tiden, bara 2 procent av svenskarna hade tillgång till internet och ett internetabonnemang var årets julklapp! Sedan skedde en utveckling i rasande fart som pågår än i dag. 1999 togs bommen bort och ersattes av "lådan på taket", datorkraft och optik förbättrades. Men teknik i all ära, det är ju agronomin vi använder NSensorn för. Stefan Rausch berättar: – Redan från start såg vi i försök en klar skördeökning, men också jämnare kvalitet, mindre liggsäd och säkrare skördearbete.

Prototyper i det fördolda Ny teknik kräver ofta föregångsmän. Christer Pålsson på Krageholm norr om Ystad i Skåne är en av dessa. – Ja, Christer är en stor pionjär. Jag har alltid kunnat vända mig till honom och testa nya prototyper där – i avskildhet. Fälten ligger ju inte längs allfartsvägarna och precis som när Volvo, eller Ferrari för den delen, utvecklar nya prototyper vill man ju inte avslöja för omgivningen vad man har på gång, berättade Knud.

Christer pysslade med skördekartering 1997, såg tekniken på Elmia 1998 och

Här berättar N-Sensorns fader Stefan Reusch, Yara International Research center Hanninghof, Tyskland, om det historiska ögonblicket för 25 år sedan då den första biomassakartan skapades av en N-Sensor kopplad på en traktor, plottad på en karta för hand – utan tillgång till GPS.

Yara N-Sensor jubileumsvecka - första dagens estradörer: Fr. v. Knud Nissen, Yara "22 år med Yara N-Sensor på Bjertorp"; Christer Pålsson, Krageholm, "Mina 21 år med Yara N-sensor"; Stefan Reusch, Yara International Research center Hanninghof, Tyskland "25 år med N-Sensor"; Anders Andersson, Yara, "Vilken var Yaras vision för 20 år sedan?"; Egil Samnöy, Jarlsbergs Hovedgård, Norge, «"Mina 21 år med Yara N-Sensor"; Per Frankelius, Linköpings Universitet, "Lantbrukets teknik in i framtiden".

1999 kunde han pröva NSensorn i praktisk användning hemma på gården. – Den såg ut som en plåtlåda, som en takbox, och GPS’en hämtade vi från tröskan som fick korrektionssignal via en sjöfartsmottagare, minns Christer.

Serienummer 001 NSensorn har också en stark koppling till Bjertorp i Västergötland. Knud berättade att Bjertorp och NSensorn är också hans historia. Knud kom till Lantmännen 1996 som precisionsodlingsexpert och fokus riktades mer och mer åt NSensorn. 1998 demokördes den på Bjertorp och år 2000 var det dags. – Då fick vi världens första serietillverkade NSensor levererad med serienummer 001, berättade Kjell Carlsson, driftsledare på Bjertorp. Det är lite häftigt faktiskt.

Det har blivit många fältvandringar på gården genom åren och Kjell prisar utvecklingen som gör att man nu till exempel kan skanna vallen och mäta Nollrutor. Något man hade stor nytta av efter torråret 2018 då marken var laddad med restkväve.

– Vi sparade mycket pengar tack vare att vi med Yara NSensor fick ett mått på det och kunde hålla igen rejält med kväve 2019.

Med en succé och facit i hand kan allt verka enkelt. Men så är det givetvis inte. Anders Andersson på Yara har arbetat med NSensorn genom åren. – Det gick som tåget under många år. Det låg rätt i tiden med fjärranalys, Kalksalpetermätare, precisionsodling och traktorburna sensorer. Men sedan kom en platå med sämre ekonomi i lantbruket och projektet stagnerade och höll faktisk på att skrotas, berättade Anders.

Men man såg värdet av tekniken, lyckades övertyga finansiärerna, bjöd in forskarvärlden för utveckling, och började sälja sensorn själv i egen regi. –Tekniken fick en riktig kick 2015 då "proteinmissen" drog igång intresset för kvävestyrning igen, minns Anders.

Norsk pionjär Yara NSensor är en internationell företeelse med användning runt om i världen. En av de första pionjärerna var norske lantbrukaren Egil Samnöy på Jarlsberg Hovedgård. Han lyfte fram ett speciellt minne från åren med Yara NSensor: – Det var fantastiskt första gången sensorn pratade samman med Danfoilsprutan. Vi skannade rågen vid gödsling, sedan använde vi oss av biomassakartan, gjorde en styrfil och anpassade svampbekämpningen efter den, berättade Egil entusiastiskt.

Fascinerande framtid Historia är viktigt – grunden för framtiden. Vem kunde väl vara bättre lämpad att avslutningsvis koppla samman historia och framtid än Per Frankelius vid Linköpings Universitet. Han menade att utvecklingen tagit 4 stora steg och nu är det dags för den 5:e eran. Det startade för 5 000 år sedan i Babylon. På 1700talet kom dikning, knivbalk m.m. 1900talet bjöd på traktorn, elektrifiering, spridningsteknik av gödning. I slutet av 1900talet kom satelliterna, GPS, mjölkningsrobotar m.m. – Och nu smäller det till igen! Smarta ihopkopplade system, nya odlingskoncept, DNAteknik, fältrobotar, artificiell intelligens och mycket annat. /