Historisk exposé med blick mot framtiden Under fem dagar i början av februari 2021 avhölls Yaras traditionella N-Sensorträff. Delar av föredragen och diskussionerna finns att återse på Yaras hemsida. Unika berättelser om Sensorns tillblivelse, de första pionjärerna, men även vad framtiden bär med sig delades digital av drygt 150 deltagare. Av Hans Jonsson, Cumulus Information
Å
rets höjdpunkt för Yara N-Sensor-entusiasterna är de återkommande årliga träffarna med erfarenhetsutbyte och framåt blickar. Det är en uppskattad tradition och i år toppades träffen med faktumet att Yara N-Sensorn® firar 20 år. Fysisk träff ersattes med veckas digitala sam varo som går att återse på Yaras hem sida under verktygslådan och avsnittet om Yara N-Sensor, använd gärna QR-koden. Fullödigt program Varje dag hade ett tema med start på måndag med "Jubileumsdag med återblick", tisdag: "Handsensor och N-rekommendationer från olika verk tyg", onsdag: "Rätt N-nivå", torsdag: "Teknik" och slutligen fredag: "Vall, bakgrundskarta". Knud Nissen som är Yaras Mr. N-Sensor höll som vanligt i evenemanget och alla digitala trådar. – Jag tycker det var extra kul att Stefan Reusch kunde delta. Han är ju pappa till hela N-Sensortekniken och lite av en Jesus-gestalt för oss sensor entusiaster och att vi för första gången från kreatören själv fick höra historien kring N-Sensorns tillblivelse var häftigt. Knud lyfter också fram glädjen att tre pionjärbönder kunde delta samtidigt som Per Frankelius vid Linköpings Universitet delade med sig av fascine rande framtidsperspektiv för svenskt lantbruk. Så, det blev verkligen en sens orträff med allt.
20
|
© Yara • Växtpressen 1/2021
Här berättar N-Sensorns fader Stefan Reusch, Yara International Research center Hanninghof, Tyskland, om det historiska ögonblicket för 25 år sedan då den första biomassakartan skapades av en N-Sensor kopplad på en traktor, plottad på en karta för hand – utan tillgång till GPS. Historien berättades Stefan Reusch, vid Yara International Research center Hanninghof, Tysk land, kan alltså anses som fader till N-Sensorn. Han utvecklade N-Sensorn som en del i sitt doktorsarbete i slutet av 1990-talet. – Historien går lite längre tillbaka än 25 år, men eftersom den kom ut i fält 1996 så blir det 25 år i år, menar Stefan. Den första skanningen gjordes och första kartan skapades 1996. Tanken svindlar att GPS inte fanns tillgänglig på den tiden, bara 2 procent av svenskarna hade tillgång till internet och ett interne tabonnemang var årets julklapp! Sedan skedde en utveckling i rasande fart som pågår än i dag. 1999 togs bommen bort och ersattes av "lådan på taket", datorkraft och optik förbättrades. Men teknik i all ära, det är ju agronomin vi
använder N-Sensorn för. Stefan Rausch berättar: – Redan från start såg vi i försök en klar skördeökning, men också jämnare kvalitet, mindre liggsäd och säkrare skördearbete. Prototyper i det fördolda Ny teknik kräver ofta föregångsmän. Christer Pålsson på Krageholm norr om Ystad i Skåne är en av dessa. – Ja, Christer är en stor pionjär. Jag har alltid kunnat vända mig till honom och testa nya prototyper där – i avskildhet. Fälten ligger ju inte längs allfartsvägarna och precis som när Volvo, eller Ferrari för den delen, utvecklar nya prototyper vill man ju inte avslöja för omgivningen vad man har på gång, berättade Knud. Christer pysslade med skördekartering 1997, såg tekniken på Elmia 1998 och
