Växtpressen nr 2 2018 by Yara Sverige

Växtpressen Nr 2 • november 2018 • Årgång 47

Maltkornsmästaren - det går inte att fuska med tillförsel av P och K sid 3–5 Flytande kvävegödsel 2018 - resultaten är tydliga sid 20–21

Balanserad fosforgödsling – en stabil grund att stå på

sid 7 – 9

LEDAREN

Yara Smart Farming - vägen mot ett mer hållbart lantbruk Spannmålsskörden i Sverige 2018 blev den sämsta i mannaminne. Den utdragna och omfattande torkan och värmen leder lätt till tankar om miljöpåverkan och dess effekter på klimat och extremt väder. I dagens debatt är det många som pratar om lantbruket och dess effekter på miljön ur en negativ synvinkel. Ofta sker inlägg och debatt på lösa grunder, men tyvärr sällan på korrekta och vetenskapliga fakta. Vi ser alltför ofta i det sociala mediaflödet ”sanningar” som sprids och skadar bilden av ett av världens hållbaraste lantbruk, vårt svenska lantbruk. Smart Farming innebär bland annat tillämpning av modern informations- och kommunikationsteknik (ICT) i jordbruket, vilket är på väg att leda till vad som kan kallas en tredje grön revolution. Digitalisering innebär att digital kommunikation och interaktion mellan människor, verksamheter och maskiner blir en självklarhet. Möjligheten att digitalt samla in, tolka, tillämpa och förädla allt större mängder information medför utvecklingsmöjligheter inom de flesta områden. Framför oss ligger smartare produktion med bättre ekonomi och

mindre miljöbelastning. Det skapar ett mervärde för konsumenten. Men allt detta måste kommuniceras på ett bra sätt! Hållbarhet är ett viktigt ledord som kan delas in i tre dimensioner: Social hållbarhet. Innefattar våra beslut att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, en levande landsbygd med livskraftiga företag. Ekologisk hållbarhet. Är att fatta beslut som medför hushållande med mänskliga och materiella resurser, som på längre sikt säkerställer ett fungerande ekosystem. Ekonomisk hållbarhet. Våra beslut anpassas efter ekonomisk tillväxt, samtidigt som det innebär långsiktiga investeringar för miljön och dess resurser. Hur kan då Yara Smart Farming bidra till att skapa konsumentvärde och ökad stolthet för det svenska lantbruket hos alla oss konsumenter, och inte minst i det svenska bondeledet? Yara arbetar kontinuerligt med att skapa förutsättningar för ett hållbart lantbruk – och det har vi gjort sedan 1905. Som exempel på vårt långsiktiga arbete kan nämnas att vi redan 1905

lade grunden för fossilfri produktion av ammoniak. Då var det vattenkraft som var energikälla. Vi på Yara har utvecklat en rad hjälpmedel för en mer hållbar odling såsom Yara N-Sensor®, Yara N-Prognos™, Yara N-Tester™, Gödslingsrådet m.m. Allt baserat på en hög kunskapsnivå. Vi arbetar hårt för att detta arbete ska ge ett marknadsvärde som leder i bevis för konsumenten att det svenska lantbruket är på rätt väg. I detta nummer av Växtpressen ges tips och råd som hjälper dig att odla ytterligare lite mer hållbart.

Hans Larsson, Marknadschef Sverige

VÄXTPRESSEN NR 2 • NOVEMBER 2018 • ÅRGÅNG 47

INNEHÅLL Skyhöga proteinhalter i Maltkornsmästaren 2018

Räkna med halmen!

Gödslingsstrategi 2019

Fosfor genom tiderna

Notiser Hög värme stressade spannmålen 2018 Byte från flytande till granulerad mineralgödsel

10 11 14

Yara Smart Farming – fungerar i alla väder

Litade på sensorn också det torra året 2018

SamZon – mycket nytta på liten yta

Fast slog flytande kvävegödsel 2018

Stigande gödselpriser

©Yara AB Box 4505, 203 20 Malmö Besöksadress: Östra Varvsgatan 4 Tel: 010-139 60 00 E-post: yara.sverige@yara.com Hemsida: www.yara.se Redaktör: Magnus Jeppsson Redaktionskommitté: Mogens Erlingson, Ingemar Gruvaeus och Katarina Elfström Redigering: Hans Jonsson, www.cumulusinfo.se Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Mårten Svensson

Skyhöga proteinhalter i Maltkornsmästaren 2018

Stort intresse för Maltkornsmästaren vid fältvandringarna i tävlingsfältet.

Det korades ingen vinnare i tävlingen Maltkornsmästaren. Inget lag klarade av att producera maltkornskvalitet på grund av för höga proteinhalter. Sen och extremt hög kväveleverans ställde till det. Skördenivån blev dock god och gynnades av hög tillförsel av kväve, fosfor och kalium vid sådd. Av Ingemar Gruvaeus, Yara

nder 2018 genomförde tidningen Lantmannen tävlingen Maltkornsmästaren. Yara Sverige var en av huvudsponsorerna som möjliggjorde tävlingen. Målet var att nå högst intäkt vid odling av maltkorn d.v.s. nå högsta möjliga skörd, med priskorrigering för kvalitet. Inga kostnader skulle räknas in varför fokus förväntades hamna på att kunna bygga ett optimalt bestånd och bestämma kvävebehovet för att klara proteinhaltsgränsen utan att tappa avkastning. Prima tävlingslokal Tävlingen genomfördes på Tolefors nära Linköping i Östergötland, ett val som visade sig vara ett lyckokast. Detta eftersom nederbördsmängden totalt under säsongen blev ganska normal, till skillnad från de flesta platserna runt om i Sverige 2018. Värme var dock ett lika

stort problem som i övriga landet med mycket snabb utveckling av grödan och stor avdunstning som följd. Skörde nivån för de flesta tävlandena blev 7–8 ton per hektar vilket för 2018 får anses vara bra. En månadslång torrperiod, från 11 maj till 11 juni, d.v.s. från strax efter uppkomst till axgång, medförde att tilläggsgödslingar fick en alltför sen effekt för att kunna påverka avkastningen . Det allra största problemet för året på denna plats var kvävetillgången som gjorde att ingen tävlande klarade en lägre proteinhalt än 13,1 procent. Inte ens det ogödslade referensledet hamnade lägre än 12,2 procent. Ingen tävlande klarade därför att producera maltkorn varför tävlingsledningen ansåg att man inte kunde kora någon segrare. Bra att kunna testa nytt Man kan inte förvänta sig att tävlingar

som denna ska kunna bidra med någon specifik kunskap för framtida odlingsråd. Det handlar ju bara om en plats ett enskilt år och därför går det inte att dra generella slutsatser. Man kan ju inte heller dra några slutsatser av jämförelser mellan led som bara skiljer upp till cirka 300 kilo per hektar. Men en tävling, utformad på detta sätt, ger oss ändå väldigt bra möjligheter att testa saker utanför vanliga ramar och ett fantastiskt bra sätt att hjälpa oss att ställa relevanta frågor. Extrema proteinhalter Uppenbarligen levererade fältet en stor mängd kväve sent på säsongen, kanske så mycket som cirka 60 kilo per hektar mer än normalt om man ser till försöksresultaten de senaste åren. Tabell 1 visar tydligt att det verkligen inte hör till vanligheterna att ogödslade fält hamnar så här högt i proteinhalt. Under åren 2013–2017 nådde inget försöksfält en proteinhalt över 12 procent vid varken 0 eller 70 kilo N per hektar. Och vid en gödsling på 100 kilo per hektar var det bara ett enstaka fält som fick en proteinhalt över 12 procent. Så vad var orsaken till de extremt höga proteinhalterna i tävlingsfältet på Tolefors 2018? I nummer 11 av tidningen Lant mannen redogjorde Thomas Kätterer © Yara • Växtpressen 2/2018

Fältförsök: extremt höga proteinhalter 2018 Antal försök > 12 % proteinhalt vid kvävenivå 0–130 kg N/ha

År

Antal försök, totalt

0 kg N/ha

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Summa

upp till 70 kg N/ha upp till 100 kg N/ha upp till 130 kg N/ha

Tabell 1. Försök med kväve till maltkorn på kreaturslösa gårdar med förfrukt spannmål i Sverigeförsöken 2013–2018. Antal försök med proteinhalt över 12 procent vid olika kvävegödslingsnivåer. 2018 bidrog kväveleveransen från marken mer än vanligt till grödans behov.

…P och K i kombisådden i form av YaraMila” Tävlingsfältet på Tolefors utanför Linköping.

Maltkornsmästaren: högst avkastning för lagen med hög giva kväve, fosfor och kalium Rang- Avk. Protein P gödsling K gödsling ordning kg/ha % i ts Gödselmedel kg/ha kg/ha 35 35 1 7980 14,0 YaraMila® 22-6-6 50 141 2 7910 14,3 YaraMila® 11-5-18 och 22-6-6 50 178 3 7770 14,1 YaraMila® 11-5-18 45 164 4 7740 13,9 YaraMila® 11-5-18 45 164 5 7720 13,7 YaraMila® 11-5-18 38 76 6 7710 13,6 YaraMila® 17-5-10 45 164 7 7650 13,8 YaraMila® 11-5-18 22 45 27 7150 13,7 YaraMila® 20-5-10 24 24 28 7130 14,0 YaraMila® 22-6-6 18 18 29 7130 13,7 YaraMila® 22-6-6 21 36 30 6930 13,5 YaraMila® 21-4-7 25 50 31 6880 14,9 YaraMila® 17-5-10 18 23 32 6710 13,9 YaraMila® 24-4-5 12 15 33 6360 14,1 YaraMila® 24-4-5 Ref 0 N 4840 12,2 0 0 16 16 Ref 60 N 6650 12,7 YaraMila® 22-6-6

Kväve vid sådd kg/ha 127 131 109 100 100 130 100 90 88 66 109 85 110 72 0 60

från SLU för tre möjliga orsaker. 1. Förfrukterna på tävlingsfältet 2017 och 2016 var höstvete och året dessförinnan 2015 rödklöverfrö. Kanske bidrog klöverrötter som inte omsatts tidigare med en hel del kväve under 2018. Marktemperaturen var hög och under de torra månaderna maj–juni uppstod det djupa torksprickor som gav luft långt ner i profilen. 2. En annan orsak kan ha varit att en hel del av mikrobmassan i matjorden dog under den torra, varma perioden för att sedan omsättas och mineraliseras när regnen kom och det skedde en ordentlig uppfuktning (s.k. Bircheffekt, upptäckt i Kenya, när torr perioder ersätts med regnperioder). 3. En tredje orsak skulle kunna vara att djupt beläget restkväve från tidigare år blev tillgängligt för rotsystemet när de djupa torksprickorna uppstod som rötterna lätt kunde växa ner i. Under den tidiga utvecklingen av kornet fram till nära axgång såg kväveleveransen ut att vara tämligen normal med alla de metoder som användes för att mäta kväveupptag. Stor skördeökning för kväve och P- och K-gödsling Att grödan hade ett tidigt och ganska stort behov av kväve för att bygga skörd visas tydligt av att gödsling ökade skörden med cirka 3 ton per hektar (från 4,8 till 7,9 ton per hektar). Samtliga lag som fick högst skörd tillförde minst 100 kilo N (tabell 2) med en stor mängd

Fast N-komplettering Bladgödslat N Total N-giva N-skörd kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha 16 143 152 15 146 154 65 174 149 60 1 161 146 40 140 143 15 145 143 50 150 144 45 135 133 23 111 136 78 144 133 109 127 96 181 140 15 125 127 61 15 148 122 0 80 60 115

Tabell 2. Gödsling för de sju lagen med högst och lägst avkastning i Maltkornsmästaren. Lagen med högst avkastning hade genomsnittligt mycket högre tillförsel av fosfor och kalium än lagen med lägre skörd. 4

N-sensor SN-värde DC 31 58 66 59 56 54 60 58 52 56 47 52 53 54 42 21 44

P och K i form av YaraMila® 22-6-6, YaraMila® ProMagna 11-5-18 eller YaraMila® Raps 17-5-10. Försöksplatsen hade en låg klass III i både P-AL och K-AL och man kunde därför förvänta sig en kraftig skörderespons för P och K. Detta har vi sett i många försök i vårkorn under ett antal år bakåt (figur 1). Tävlingen ger återigen en påminnelse om att det inte går att fuska med P- och K-tillförseln i korn. Både rätt mängd och att den tillförs på ett effektivt sätt är viktigt. Vid så pass låga markvärden som var fallet på tävlingsfältet, är kombisådd av en fosfor- och kaliumstark NPK-produkt det absolut säkraste för att inte riskera skördetapp.

Kraftig skörderespons av NPK i fältförsök med svag P-AL-klass

kg/ha

…det går inte att fuska med P- och K-tillförseln”

900 800 700 600 500 400 300 200 100 0

P-AL <4 P-AL 4-8 P-AL >8

0 kg P Axan

7 kg P Yara Mila 25-2-6

10 kg P Yara Mila 27-3-3

17 kg P Yara Mila 24-4-5

27 kg P Yara Mila 22-6-6

18 kg P Yara Mila 27-5-0

Figur 1. Skördeökning av YaraMila vid olika P-AL klasser. 25 försök 2005–2007, kvävenivå 100 kilo N per hektar. hektar verkade inte motiverade. Ändå valde de flesta tävlande att komplettera med mycket kväve vilket är förvånande. Total kvävegiva varierade mellan 109 och 195 kilo N per hektar

och i medeltal 141 kilo. Antingen är maltkornstävlandena stora optimister eller så brydde man sig helt enkelt inte om de indikationer som gavs om kväveleverans och värme. /

Några slutsatser och reflektioner av tävlingen Maltkornsmästaren

Sen kväveleverans överraskade Vid mätning med Yara Handsensor i DC 31, 1-nodsstadiet, noterades att kväveupptaget i 0-rutan var 21 kilo N ovan jord. Det indikerade en måttlig kväveleverans och att en tillförsel av 100 kilo N per hektar skulle räcka till cirka 7 ton per hektar korn med normal proteinhalt. Vid den tidpunkten var värmeböljan intensiv och sidoskotten tillbakabildades. Kompletteringar till högre N-nivåer än 100 kilo N per

Inget av de 33 lagen i Maltkornsmästaren lyckades producera korn av malkornskvalitet. Extremvärmen under 2018 kunde inte någon ha förutsett eller planerat för, så resultatet bör inte avhålla någon från att odla maltkorn. Kanske kan man fundera på om man bör undvika att odla maltkorn på fält som haft rödklöverfrö under senare år. Korn är beroende av en bra start och en effektiv gödsling med P och K för att utvecklas optimalt.

Räkna med halmen! 2018 har många fler lantbrukare än vanligt bärgat halm för försäljning. Det finns därför anledning att påminna om att det finns näring i halmen. Denna näring som måste kompenseras när halmen förs bort från fältet. Exemplet visar skillnaden i bortförsel i vårkorn om man inte bara för bort kärna, utan även halmen. En gödsling motsvarande 100 kilo N per hektar med en vanlig NPK som YaraMila® 24-4-5 räcker inte till för att kompensera bortförsen av P och K i kärnskörden. Om man dessutom för bort halmen blir obalansen ännu sämre.

Bortförsel av kärna och halm behöver kompenseras med P och K P, kg/ha

K, kg/ha

Kärna

Kärna + halm

Kärna

Kärna + halm

Tillförsel (gödsling)

+ 15,3

+ 19,5

Bortförsel

- 19,2

- 21,6

- 30,0

- 50,5

Balans

- 3,9

- 6,3

- 10,5

- 31,0

Tabellen visar balans för P och K i vårkorn vid en avkastning på 6 ton per hektar.

Tillförsel: gödsling 100 kilo N/ha med YaraMila 24-4-5. Bortförsel av halm: värdena i tabellen bygger på en genomsnittlig halmmängd i vårkorn vid denna skördenivå. 2018 var det vanligt med lägre halmmängder, under andra förhållanden kan det vara tvärtom. Vid större avvikelser kan man i stället för genomsnittsvärden räkna på de faktiska halmmängder man fört bort. Det viktiga är att man kommer ihåg att ta med halmbärgning när man räknar på fältets växtnäringsbalanser, och väljer rätt YaraMila till nästa års gröda.

Det blev tydlig skillnad mellan YaraMila® 20-5-10 och enbart Axan®. På detta vårkornsfält tog NPK:n slut vid spridning, varför högra delen av fältet enbart fick kväve/svavel. Skillnaden i utveckling är tydlig. På den högra delen av fältet försenade fosforunderskottet axgången. Skillnaden vid skörd var cirka 1500 kilo per hektar.

Bilden är tagen av en av Gullviks representanter i Linköping, Mats Wiklund.

Gödslingsstrategi 2019 Extremåret 2018 medför inte någon förändring i gödslingsstrategi för 2019. Bästa sättet att gödsla ekonomiskt optimalt i spannmål och oljeväxter är att utgå från en rätt vald YaraMila® NPK och komplettera med kväve eller kväve/svavel efter säsongens behov. Av Katarina Elfström, Yara

u är det dags att grovplanera för gödsling 2019. Extremåret 2018 har väckt en del frågor, men också bekräftat att våra grund läggande gödslingsstrategier fungerar. Balanserad gödsling viktigt Balanserad växtnäringstillförsel är alltid viktigt, i synnerhet år som 2018, när grödan pressas av extrema förhållanden. Fosfor är till exempel avgörande för bestockning och rotutveckling, medan kalium reglerar växtens vattenhushållning. Torra år blir detta förstås avgörande för att växten ska kunna hantera vattenbristen på bästa sätt. Vi har sett tydliga exempel på det både i försök och praktik under 2018. Läs till exempel artikeln på sid 3–5 som kommenterar tävlingen Maltkornsmästaren. Gödsla enligt tabellen En fråga som uppkommit efter årets skörd är om de låga skördenivåerna innebär att det finns växtnäring kvar så att man kan hoppa över fosfor och kaliumgödsling till grödorna 2019. Svaret är oftast nej. Överskottsfosfor ett enskilt år bidrar nämligen främst till markens långsiktiga fosforbalans, men finns inte tillgängligt till nästa års gröda på samma sätt som nylagd fosfor. I praktiken innebär det att man behöver

fosforgödsla enligt tabellrekommendationerna även 2019 på de flesta jordar. Undantag kan vara jordar med mycket god fosforstatus, där gödslingen främst behövs för att upprätthålla markens långsiktiga bördighet. Vad gäller kalium måste man på lättare jordar räkna med risken för utlakning – vilket innebär att ett överskott inte fullt ut finns kvar till grödan efterföljande år. På ovanligt många fält skördades och bortfördes halm 2018. Det ger anledning att påminna om att P- och K- innehållet i bortförd halm måste ersättas. Läs mer på sid 5. Anpassa kvävegivorna Grundidén med anpassade kvävegivor är att man delar givan och anpassar senare givor – uppåt eller neråt – beroende på grödans utveckling och förväntad skördenivå. Detta är förstås särskilt viktigt de år då slutskörden avviker rejält från genomsnittet. De ofta låga skördarna 2018 kan ha lämnat efter sig outnyttjat kväve i marken. Mängderna varierar sannolikt enormt från fält till fält, och hur mycket av detta kväve som finns kvar till grödorna i vår beror helt på vädret under höst, vinter och vår. Det gör att det till våren blir viktigare än någonsin att fältanpassa kvävegödslingen.

Radmyllning – säker tillförsel Det gångna året visade också med all önskvärd tydlighet det vi redan egentligen visste – att radmyllning av gödseln är ett sätt att öka odlingssäkerheten genom att säkra snabb tillgång till växtnäringen. Ett perfekt år med lagom regn hela säsongen har det mindre betydelse, men år med mer eller mindre uttalad försommartorka – och de åren är ju betydligt vanligare – är det av mycket stor vikt. /

Närbild på plantor från samma fält som ovan, vid samma tillfälle. Till vänster plantor gödslade med YaraMila, till höger enbart kväve/svavel. Foto: Mats Wiklund på Gullviks i Linköping

Fosfor genom tiderna Med P i mineralgödsel botades fosforfattiga jordar och bördigheten steg när den dubbla ersättnings principen vägledde och ökade P-statusen i våra åkrar. Idag har ekonomi och miljö lett oss till principen om balans mellan tillfört och bortfört – en stabil grund att stå på. Men framtiden måste innehålla mer återvunnen fosfor. Av Göte Bertilsson, Greengard

osfor är det 11:e vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ändå oroar vi oss för att det ska ta slut. En vanlig matjord innehåller i storleksordningen 2000 kilo fosfor per hektar, och likväl funderar både jordbrukaren och rådgivaren på om det ska gödslas med 15 eller 25 kilo. Siffrorna är motsägelse fulla och kan tyckas vara paradoxer, men allt är en fråga om koncentration och tillgänglighet. Fosfor har en tendens att bilda svårlösliga föreningar, vilka plantorna inte har någon direkt nytta av (figur 1).

När jord eroderar tar lerpartiklarna med sig fosfor från fälten. Fosforförluster är i absoluta tal ganska små, men även lite fosfor på villovägar kan ställa till med problem i vattenmiljön.

Bara en liten del av markens fosfor är tillgänglig för växterna

…de flesta av våra jordar var fosforfattiga” P mest begränsande förr I grunden är de flesta av våra jordar fosforfattiga. Av denna anledning var fosfor mer begränsande för skörden än kväve på 1800-talet. Justus von Liebig, mineralämnesteorins fader, menade länge att det var fosfor som växterna behövde, medan kväve var mindre viktigt, som i figur 2 där fosfor har en kortare lagg än kväve. En tid var det

Figur 1. Den växttillgängliga fosforn i marken utgör en mycket liten del av det totala förrådet. I markvätskan finns i grova drag bara dagsbehovet för grödan, det mesta av fosforn finns i mer eller mindre svårtillgängliga former. också så. Under århundradenas lopp hade fosfor förts bort med skörden, och jordarna utarmades. Stallgödseln

hamnade av praktiska skäl närmast byn eller gården, medan åkrar längre bort blev alltmer fosforfattiga.

P hade kortaste laggen Foto: Jens Blomquist

Figur 2. Fosfor var mer begränsande än kväve för avkastningen på 1800-talet. Med mineralgödsel förändrades läget.

Radmyllning ökar verkningsgraden av den fosfor som tillförs.

Dubbelt underhåll När det blev möjligt för odlarna att få växtnäring utifrån var fosfor till en början huvudsaken, även om man ganska snart förstod att kväve och andra näringsämnen också behövdes. Men fosforn betonades alltså mest. Under min första tid i branschen, kring 1970, gav försök och forskning beskedet: gödsla med dubbelt underhåll. Den idén

…hitta ett ekonomiskt jämviktsläge” utgick från den s.k. dubbla ersättningsprincipen, och målet var att gödsla upp jordarna så att de skulle bli bördigare. Då, för snart 50 år sedan, var fosforn förhållandevis billig och rådgivningen satte spår i stigande fosforgödsling per hektar i Sverige enligt diagram 1.

Användning av fosfor i form av mineralgödsel i Sverige 1900 – 2016 Ton fosfor

70 000

Åter till jämvikt Markens fosforstatus ökade alltså under 1970-talet, samtidigt som ett nytt synsätt började växa fram. Det formulerades i ett enda ord: balans. Tillför vi mer fosfor än vad som tas bort ökar jordens fosforhalt, tillför vi mindre minskar den. Målet var att hitta ett ekonomiskt jämviktsläge som vi skulle kunna vidmakthålla med underhåll.

60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

2016

Diagram 1. Fosforgödslingen tog fart efter 2:a världskriget och de följande 30 åren gödslades svensk åkerjord upp efter principen: dubbel ersättning. Från mitten av 1970-talet sjönk P-gödslingen drastiskt när oljepriserna chockhöjdes. Balans mellan tillförsel och bortförsel blev den vägledande principen. Än i dag är detta principen som vägleder oss, men vid många tillfällen följs den inte med inkomstbortfalls som följd.

Byggde upp förråd Den uppåtgående gödslingen var inte fel, åtminstone inte under en tid. I de svenska jordarna byggdes det upp ett fosforförråd, vilket ju också var avsikten. Men man kan inte bygga upp förråden hur länge och hur långt som helst, även om man då trodde att man visste att fosforn inte lakas ut, utan binds i marken. Detta var både rätt och fel. Det var rätt därför att utlakningen ur markens och jordbrukarens synvinkel var ”försumbar”, men det var fel därför att de ”försumbara” förlusterna ändå var för höga för vattenmiljön.

Överdrivet underskott Det krävdes en kris för att verkligen förändra. Kring 1975 chockhöjdes oljepriserna. Fosforn blev åtskilligt dyrare, och med detta minskade förbrukningen. Återigen gick det till överdrift med ett ganska svart-vitt budskap, och det

Svensk P-gödsling ligger lågt 40,0

Stallgödsel Mineralgödsel Andra organiska gödselmedel

35,0

Gödsling, kg P/ha

30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0

avspeglas tydligt i diagram 1. Först de senaste åren har man återigen börjat inse att det är viktigt med underhåll, men det är klart det kan vara svårt att ta till sig att det behövs 30 kilo fosfor för att kompensera en veteskörd på 10 ton per hektar. Balans är trygg grund Kunskapsläget i dag känns stabilt. Balans är en trygg grund. När ersättning av bortförseln vidmakthåller ett lämpligt fosfortillstånd i marken har gödselfosforn 100 procent effektivitet. Jordanalys behövs för att ha kontroll på utvecklingen, och det finns idag mycket åkermark med så låg fosforstatus att den behöver mer än underhållsgödsling. Den i Sverige mest använda analysmetoden P-AL har tjänat väl, men kan behöva en komplettering vid höga pH-värden i jorden. P-AL överskattar fosforstatusen på kalkhaltiga jordar eftersom den ganska sura AL-extraktionen löser upp mer fosfor än vad som de facto är tillgängligt för växten. Här kan möjligen extraktion enligt Olsen-P fungera bättre. Verkningsgrad är viktig Det är viktigt att gödsla effektivt och få hög verkningsgrad på den fosfor

Medelvärde

Diagram 2. I jämförelse med andra europeiska länder är den svenska fosforgödslingen återhållsam. Figuren visar ursprunget hos fosforn som sprids på åkerarealen i ett antal länder. Källa: Danira Behaderovic. 2018. The environmental performance of Swedish food production – An analysis of agri-environmental indicators

…fördel med kombinationer av näringsämnen” som tillförs. Det får man t.ex. genom radgödsling. Det verkar också som att det är en fördel med kombinationer av näringsämnen som i NPK, och särskilt när mineralgödseln radgödslas. Det är en utmaning att hitta gödslingssystem där detta utnyttjas så bra som möjligt. Dagens rekommendationer syns också tillfredställande för vattenmiljön. Utlakningen ökar vid riktigt höga fosfortillstånd, men inte mycket tycks ske förrän över P-AL ca 10, d.v.s. i klass IV. Både i ett nordiskt och europeiskt perspektiv är den svenska fosforgödslingen idag mycket sparsam (diagram 2). Måttlig utjämning försvarbar En utmaning är fält med varierande fosfortillstånd. Tiden har visat mig ”monsterlösningar” med 3 behållare och separat utmatning av respektive N, P och K. Det var ingen lösning som lantbrukare direkt tog till sig. Vi har en diskussion om att jämna ut fosfortillståndet över hela fältet för att senare kunna sprida med samma giva över fälten. Möjligtvis kan man med viss fördel gödsla upp delar som ligger under klass III. Men att ytterligare jämna ut fosfornivåerna i högre klasser syns både ekonomiskt och miljömässigt fel. /

Foto: Jens Blomquist

YaraMila Höst 8-10.5-20 Mn är ett gödselmedel med högt P-innehåll som är utvecklat för att gynna bestockning på hösten. Tidpunkten för gödslingen kan vara avgörande, men lika viktigt är att betrakta P-gödslingen ur ett balansperspektiv där tillförsel och bortförsel ska vara i jämvikt. Foto: Jens Blomquist

Göte Bertilsson Artikelförfattaren Göte Bertilsson (född 1935) växte upp på en gård i Halland med mjölkkor och växtodling. Han blev agronom 1966 och disputerade i ämnet växtnäringslära 1974 inom ramen för arbetet på Supra. Göte kom år 1967 till Supra, jobbade ett par år för FAO i Pakistan och avslutade sina aktiva år inom företaget som miljöchef på Hydro Agri år 2000. Idag lägger Göte Bertilsson sin kraft och energi på bl.a. miljökonsultation i det egna företaget Greengard och syns utåt tillsammans med kollegorna Lars Törner och Dave Servin i konstellationen Framtidsodling.

NOTISER

Temadag med fosfor i fokus Rätt avvägd fosforgödsling är avgörande för produktivitet och ekonomi i växtodlingen, där ledorden är balans och ersättning. Samtidigt är förluster av fosfor till sjöar och hav både en förlust av dyrbar växtnäring och ett miljöproblem som måste hanteras på ett effektivt sätt. Utmaningen är att lyckas kombinera ökad produktivitet med minskad miljöbelastning på ett smart sätt. För att lyfta frågorna anordnar Odling i Balans i samarbete med Yara och Greppa Näringen en temadag som gör en djupdykning i både problem och möjligheter med fosfor. Temadagen behandlar kunskapsläget vad gäller växternas behov och optimerad

fosfortillförsel utifrån kritiska perioder i grödans utveckling. Vi tittar närmare på var och när det finns risk för fosforförluster av betydelse, och hur man kan åstadkomma effektiva åtgärder för att skydda miljön.

Fosfor i Balans När? 17 januari 2019 Var? Linköping Anmälan på Odling i Balans hemsida www.odlingibalans.com

Välkomna till en heldag om fosfor!

Inte vilken fosfor som helst! Fosforgödsling måste ses på både kort och lång sikt. På kort sikt gäller det att använda rätt produkter och tillförselsätt, så att grödan verkligen har sin fosforförsörjning säkrad. På lång sikt handlar det om att balansera tillförsel och bortförsel för att bibehålla markens produktionsförmåga. Det innebär både att hålla fosforförrådet i marken tillräckligt högt för att inte tappa i skördenivå, och att undvika tillförsel av ämnen som långsiktigt kan påverka kvaliteten på den mat och det foder vi producerar på åkermarken. En viktig faktor är kadmium, ett ämne som är giftigt för både människor och djur. Det finns kadmium i all fosfor gödsel – både organisk gödsel och

mineralgödsel. I mineralgödsel beror kadmiuminnehållet på hur mycket fosfor det finns i den råfosfor som bryts ur berget och används som råvara vid fosfortillverkningen. Samtliga Yaras NPK-produkter YaraMila® och Balans® tillverkas av råfosfat med naturligt lågt kadmiuminne håll. Det gör att vi kan garantera ett lågt kadmiuminnehåll som en del av

Yara 4-punktsgaranti. Den lagstiftade maxgränsen för försäljning i Sverige ligger på 100 mg Cd per kilo fosfor, men alla YaraMila- och Balansprodukter innehåller högst 12 mg kadmium per kilo fosfor. Så genom att välja dessa produkter från Yara ligger du med stor marginal på rätt sida om lagen. Samtidigt gör du marken, miljön och dig själv en välgärning.

Hög värme stressade spannmålen 2018 Alla vet att det var torrt och varmt 2018, med svaga grödor som följd. Men vad hände inne i växten under dessa extrema betingelser? En fysiologisk djupdykning visar att värmen spelade större roll än vad många kanske tror. Stärkelseinlagringen stördes mer än proteininlagringen vilket gav höga proteinhalter. Vårkorn är starkt beroende av bestockning, vilken aldrig fick någon riktig chans på grund av den tidiga intensiva värmen och torkan. Huvudskottet hade fullt upp med att överleva. Av Göran Bergkvist, SLU Uppsala

et ovanligt varma och torra vädret under 2018 påverkade inte bara avkastningen utan också hur den byggdes upp och grödans behov av växtnäring. En våt höst 2017 med svårigheter att etablera höstsäd, följdes av en sen vår och sedan plötslig värme som påskyndade utvecklingen och resulterade i glesa bestånd med relativt litet kvävebehov. De glesa bestånden gjorde att vattnet räckte längre än det annars skulle ha gjort, men i många fall tog vattnet helt slut och skörden blev liten. Regnskurar räddade skörden i lyckligt lottade områden.

Snabb utveckling men långsam tillväxt Värmen och den efterföljande torkan påverkade under olika utvecklings stadier för olika grödor. En vecka in i maj när höstvetet var på väg in i stråskjutningen blev det plötsligt sommartemperaturer. När temperaturen blir hög går utvecklingen fort, men

…sker mindre tillväxt per utvecklingsstadium”

tillväxten ökar inte alls i samma takt. Det innebär att det sker mindre tillväxt per utvecklingsstadium. Det är inte alls bra, eftersom det är under stråskjutningen som antalet kärnor per ytenhet bestäms. I figur 1 visas hur skörden byggs upp. Hög värme påverkar skörden negativt I år var temperaturen nästan 5 °C varmare än normalt under stråskjutningen, vilket innebar att färre blomanlag hann bli tillräckligt stora för att bli fertila och många blomanlag och hela sidoskott

Höstvetet i Yaras demonstrationsodling på Borgeby Fältdagar var i mitten av juni glest både i nollrutan och i gödslade områden. Detta trotts att beståndet fram till slutet av april såg mycket bra ut. Utvecklingen var under maj exceptionellt snabb. Det tog mindre än 4 veckor från begynnande stråskjutning till att flaggbladets slida började växa fram. Under denna period förlorade grödan mycket av sina sidoskott och skörde potentialen minskade drastiskt.

Höstvete Höstevete följde följde inte den normala rytmen 2018 inte den normala rytmen 2018 Torka och

extrem

värme

stressa ut fyllla de hela säso ng de kär nor so en. Plantorn m fann a kund s. e inte fu llt

Stråskjutningsfasen gick extremt snabbt 2018. Det medförde färre blomanlag och tillbakabildning av sidoskott

2018 Ca 3,5 veckor

Stråskjutningsfasen gick extremt snabbt 2018. Det medförde färre blomanlag och tillbakabildning av sidoskott

Normalår

Ca 5-6 veckor 10-13 Stadium

Stråskjutning

Bestockning

Skottreduktion Blomanläggning

Axgång

71-92

Blomning

Mognad

= Antal ax/m2 Blomreduktion

= Antal kärnor/ax Kärnbildning

Fyllnad

Figur 1. Under 2018 befann sig höstvetegrödorna mycket kortare tid än normalt i stråskjutningsfasen vilket innebar färre blomanlag och att fler sidoskott tillbakabildades. Grunden för en hög skörd 2018 blev omintetgjord. Då värmen och torkan varade större delen av höstvetets utveckling gavs det ingen möjlighet för grödan att fullt ut fylla de kärnor som fanns. Som en följd av detta blev resultatet 2018 låga tusenkornvikter. Figur 1. Undmer 2018 befann sig höstvetegrödorna mycket kortare tid än normalt i stråskjutningsfasen vilket innebar färre blomanlag och att fler sidoskott tillbakabildades. Grunden för en hög skörd 2018 igenom producera större kärnor. När tillbakabildades. I de fall vattnet tog slut blev ominitetgjord. Då värmen och torkan varade större delen av höstvetets utveckling under 2018 det är många kärnor brukar kärnorna förstärktes dessa effekter ytterligare, men gavs det ingen möjlighet för grödan att fullt ut fylla de kärnor som fanns. Många upplevde som en följd i genomsnitt bli mindre, men det beror de höga temperaturerna i sig själva kan av detta låga tusenkornvikter 2018. vanligtvis inte på kortare kärnfyllnadsperiod utan på att blommanlag långt ute i småaxen överlevt för att bilda kärnor som aldrig blir speciellt stora.

förklara en stor del av de låga skörde nivåerna (figur 1). I experiment har en ökning av temperaturen under stråskjutningen med 5 °C, allt annat lika, inne burit mer än 25 procent lägre skörd.

Konstant kärntillväxt När en blomma väl pollinerats kommer den att bli en kärna och ju fler kärnor som bildas, desto större blir avkastningen. Varje kärna växer med konstant hastighet och det är svårt för plantorna att kompensera få anlagda kärnor med längre kärnfyllnadsperiod för att där

Kväve omfördelas effektivt 2018 blev kärnorna mindre än de kunde ha blivit, eftersom det var väldigt varmt under stora delar av kärnfyllnadsperioden. Vid hög värme störs stärkelseinlagringen, men inte proteininlagringen, vilket resulterar i låg medelkärnvikt och höga proteinhalter. En annan faktor som medförde höga

Höstvete – några orsaker till låg skörd och höga proteinhalter 2018

Hög värme i sig kan sänka höstveteskörden rejält

Hög värme och få kärnor gav höga proteinhalter

I maj månad var höstvetet i stråskjutningsfasen. Då bestäms antalet kärnor per ytenhet. Värmen slog till och medförde att utvecklingen gick snabbt, men tillväxten hängde inte med. Det blev ”mindre tillväxt per utvecklingsstadium”. I experiment har en ökning av temperaturen under stråskjutningen med 5 °C, allt annat lika, inneburit mer än 25 procent lägre skörd!

Vid hög värme störs stärkelseinlagringen, men inte proteininlagringen, vilket resulterar i liten medelkärnvikt och höga proteinhalter. Det gäller även vid torka. Vid få kärnor ökar därmed proteinhalten.

Varje kärna växer med konstant hastighet och det är svårt för plantorna att kompensera få kärnor med längre kärnfyllnadsperiod och därigenom större kärnor

Vid hög värme störs stärkelseinlagringen, men inte proteininlagringen”

proteinhalter 2018 var att det var få kärnor som behövde dela på kvävet. I en frisk gröda överförs kvävet effektivt från grönmassan till kärnorna och med få kärnor som ska dela på kvävet blir mängden i varje kärna större. Det gäller även vid torka. Kolhydrater kan också överföras vid torka, vilket gör att kärnorna kan växa trots vissna blad under kärnfyllnadsperioden, men den överföringen är inte lika effektiv som för kväve. Vårsäd – katastrofalt svag bestockning För vårsädens del slog värmen till och påverkade tidigt i utvecklingen. När sådden skedde i slutet av april eller senare, som i Uppland där jag bor, blev värmen påtaglig innan grödorna ens hunnit bestocka sig. Många fält led dessutom av näringsbrist, eftersom tillförd näring inte kom grödan till godo. Detta innebar att även om det fanns vatten i markprofilen och uppkomsten var god

Vårsäd – några orsaker till låg skörd 2018

Vårkorn fick aldrig chansen att utvecklas ordentligt 2018

Tidig hög värme påverkade bestockningen negativt

2018 Ca 2 veckor

Svag bestockning och kraftig skottreduktion medförde mycket glesa kornbestånd

Ca 3-4 veckor

Normalår 10-13

Stadium

För vårkorn, som är väldigt beroende av bestockning för att producera många kärnor, kom den tidiga värmen väldigt olämpligt. Värmen kom redan innan bestockningen påbörjats. Grödorna kom inte åt vattnet i profilen och led både av vatten- och näringsbrist

Bestockning

gjorde att 45 Brist på vatten 51 59

huvudskotten Axgång inte räckte till

Stråskjutning Skottreduktion Blomanläggning

Svagt huvudskott – få sidoskott För vårkorn, som är väldigt beroende av bestockning för att producera många kärnor, kom värmen väldigt olämpligt. När sidoskott bildas är de beroende av huvudskottet för sin försörjning. Det är fotosyntesprodukter från huvudskottet som används för sidoskottets första blad och sidoskotten har inga egna rötter som kan ta upp vatten och näring. När stråskjutningen börjar i huvudskottet räcker inte fotosyntesprodukter

och växtnäring längre till sidoskotten och de måste försörja sig själva. Därför dör normalt många sidoskott vid stråskjutningens början och inga nya sidoskott bildas. 2018 fanns det väldigt få sidoskott när stråskjutningen började och många av de som fanns var inte självförsörjande, varför bestånden ofta blev glesa (figur 2). Under en period i slutet av juni och början av juli, som var lite svalare, återhämtade sig grödorna i viss mån på de platser som fick regn. Återhämtningen innebar att en del av de sidoskott som var på väg att dö fick ny kraft vilket räddade axtätheten. Få kärnor per ax i korn Antalet kärnor per ax bestäms tidigare i korn än i vete. I korn bildas bara en

71-92

Det är fotosyntesprodukter från huvudskottet som = Antal ax/m

Mognad 2

används för sidoskottets första blad och sidoskotten = Antal kärnor/ax Blomreduktion

Figur 2. Torkan och värmen 2018 hade stor påverkan under vårsädens bestockningsfas och stråskjutning vilket ledde till svag bestockning och Anläggningsfas kraftig skottreduktion med mycket glesa bestånd som följd. Kombisådd motverReduktionsfass kade detta fenomen till viss del. kom grödorna inte åt vattnet och led därför både av näringsbrist och vattenbrist. Jag uppfattar det som att vårsäden var tydligt bättre efter kombisådd än när näringen myllades ner, vilket jag tolkar som att tillgång på växtnäring också förbättrade vattentillgången.

61 Blomning

har inga egna rötter som kan ta upp vatten och näring. Kärnbildning 2018 fanns det väldigt få sidoskott när stråskjutningen började och många av de som fanns kunde inte försörjas av huvudskotten, varför bestånden ofta blev glesa. Få kärnor per ax Småaxanläggningen går fortare när det är varmt, och sker under en kortare tid, vilket gör att det slutgiltiga kärnantalet per ax blir mindre. Därför blev det 2018 få kärnor per ax också i vårkorn.

kärna per småax och småax anläggs en bit in i stråskjutningen. De sist anlagda dör oftast och det slutliga kärnantalet har till stor del redan bestäms när borsten blir synliga, under förutsättning att inte allvarlig stress inträffar senare. Småaxanläggningen går fortare när det är varmt, men sker under en kortare tid, vilket gör att det slutgiltiga kärnantalet per ax blir mindre. Därför blev det i år få kärnor per ax också i korn. /

Vårkornet i Yaras demonstrations odling på Borgeby Fältdagar, blev som många kornfält 2018, glest med få sidoskott och dominerande huvudskott. I bilden syns det särskilt tydligt i den ogödslade rutan. Efter en jämn uppkomst i slutet av april drevs plantorna extremt snabbt under maj månad. Från bestockning till att borsten var synliga tog det endast två veckor. Ytterst få sidoskott etablerades och skörde potentialen minskade kraftigt.

Byte från flytande till granulerad mineralgödsel Det danska godset Halsted Kloster bytte från flytande till granulerad mineralgödsel i stråsäd, raps och gräsfrö. Med beslutet avlastades sprutan. De frigjorda timmarna efter bytet gör det möjligt att optimera arbetsbelastning, maskinutnyttjande och kväveutnyttjande. Av Erik Kjærgaard Christensen, frilansjournalist

alsted Kloster på Lolland har gått över till att använda fast gödsel till stråsäd, raps och gräsfrö. Av den anledningen har det danska godset investerat i en ny Bredal-

spridare. Gödselspridaren har sektionsavstängning så att den automatiskt stänger av på vändtegar och i kilar. Därmed undgår man överlappning och dubbelspridning.

– Det ligger i linje med mitt mål att vårt arbete ska genomsyras av miljö tänkande, säger Jytte Krag-Juel-VindFrijs som leder det dagliga arbetet på godset. Möjlighet till optimering Men bytet har inte bara miljökonse kvenser utan förbättrar även tajmingen i de olika arbetsuppgifterna. – Genom att byta från flytande till fast mineralgödsel i stråsäd, raps och gräsfrö, undviker vi att sprutan behöver användas till både växtskydd och gödsling vid precis samma tidpunkt

Halsted Kloster har valt att använda fast gödsel från Yara. Orsaken är den höga kvaliteten på Yaras gödsel. Den höga kvaliteten behövs för att säkra en jämn och likartad spridningsbild på 36 meter spridningsbredd.

Hög kvalitet krävs för att säkra en jämn spridning på hela 36 meter spridningsbredd ” under pressade perioder, sammanfattar Jytte Krag-Juel-Vind-Frijs. – Den här lösningen gör det således möjligt att optimera både arbets belastning och maskinutnyttjade, tillägger rådgivaren Henrik Severin på Agrocom.dk. – Vi har valt att använda fast gödsel från Yara. Orsaken är att gödsel från Yara håller en jämn och hög kvalitet. Det krävs för att säkra en jämn spridning på 36 meter, förklarar han. Användning av fast gödsel kontra flytande gödsel Utöver fördelar i maskinutnyttjande finns det också andra vinster med att använda fast jämfört med flytande gödsel. Särskilt när det gäller gödsling i grödans senare utvecklingsstadier, som vid proteingödsling eller när man gärna vill utföra en varierad gödsling i fältet. Risk för brännskador Det finns också en risk för att bränna de viktiga flaggbladen när flytande gödselmedel används. Det går att minimera den risken genom att spruta den flytande gödseln på torra plantor, helst när det är mulet väder, inte för varmt, inte när det är morgonfrost och plantorna bör heller inte vara stressade av någon annan orsak. När man använder fast gödsel är det färre faktorer att ta hänsyn till. Det innebär fler effektiva timmar till att sprida gödsel och därmed blir planeringen av arbetet lättare. Långsam effekt I samband med proteingödsling är det en klar fördel att kunna vänta med sista kvävegivan så länge som det går, för att kunna komma så nära grödans verkliga behov som möjligt. Används flytande gödsel sker omvandlingen till nitrat långsamt och gödseln ska därför spridas tidigare än granulerad gödsel för att vara säker på att kvävet är tillgängligt för plantorna vid tidpunkten när växterna verkligen har användning för växtnäringen. Det är därför lättare att pricka behovet av

kväve mer exakt vid användning av fast gödsel. Avdunstning och kväveutnyttjande Vid omvandling av flytande kvävegödsel till växttillgängligt kväve är det risk för ammoniakavdunstning. Detta kan medverka till en lägre kväveeffektivitet. I Vækstaktuelt nr. 1/2018, som går att läsa på www.yara.dk, redovisas försök som visar att både proteininnehåll och avkastning blir lägre med flytande gödsel jämfört med när fast granulerad gödsel används för proteingödsling. Detta trots att den flytande gödseln hade tillsats av ureasinhibitor för att minska förlusten av kväve. /

Det är lättare att pricka behovet av kväve mer exakt vid användning av granulerad gödsel”

Granulerad kvävegödsel ger: • Högt proteininnehåll • Snabb effekt • Ingen risk för brännskador

Genom att byta från flytande till granulerad gödsel i stråsäd, raps och gräsfrö, undviks att sprutan samtidigt behövs både för växtskydd och gödsling under högsäsongens stressiga arbetstoppar.

• Stor kapacitet vid spridning

Yara Smart Farming – fungerar i alla väder Ett normalår finns bara som medeltal på ett papper. Verkligheten är i stället variation och det ska verk tygen i Yara Smart Farming hjälpa dig att hantera. Att verktygen fungerar visar erfarenheten från det extremt torra 2018. Av Knud Nissen, Yara

ara arbetar sedan många år med att hjälpa Sveriges lant brukare att ta fram beslutsunderlag för bästa möjliga tillförsel av växtnäring. Som alltid är underlaget till normala odlingssäsonger det enklaste

att ta fram. Men det finns väldigt få normala år. Ett normalår är i detta perspektiv ett ganska ointressant medeltal, sammansatt av resultat från en följd av växtodlingsår med skilda förutsättningar. Verkligheten är variation och utmaningen är därmed att få beslutsunderlagen att fungera också under ”onormala” förhållanden. Extremtorrt 2018 År 2018 är ett bra exempel på en säsong som bjöd på onormala förutsättningar. Maj 2018 hade ett temperaturöverskott jämfört med normaltemperaturen på 4–6o C i så gott som hela Sverige. Samtidigt drabbades stora delar av landet av ett nederbördsunderskott som gjorde att rekord slogs på löpande band. I Visby, på det redan i vanliga fall regnfattiga Gotland, blev maj 2018 den torraste

majmånaden sedan 1866 och i Lund föll 2 mm regn på hela månaden – mindre nederbörd har inte uppmäts där sedan 1783. Allt under ett paraply Under sådana extrema förutsättningar utsätts växtodlingen för svåra påfrestningar, och det ställer högre krav på verktygen som ska hjälpa dig som lantbrukare att variera växtnäringstillförseln efter årets förhållanden. Vi har samlat allt som kan hjälpa till att fatta rätt beslut under ett paraply som vi kallar Yara Smart Farming. Det omfattar allt från burkar för Maxrutor över Yara N-Prognos™ till våra digitala hjälpmedel som Yara N-Tester™ och Yara N-Sensor® (se faktaruta). På nästa sida kan du läsa om hur bröderna Robertsson drog nytta av verktygen i Yara Smart Farming år 2018.

Detta är Yara Smart Farming • YARA N-SENSOR® – varierar N-givan till olika delar av fältet

• GÖDSLINGSRÅD – grundläggande råd och fakta kring gödsling

• YARA N-PROGNOS™ – råd om gödsling genom mätning av N-upptag i ett antal olika försök runt om i Sverige

• YARA TANKMIXIT™ – app om blandbarhet för YaraVita bladgödsel med växtskyddsmedel

• YARA N-TESTER™ – bedömer kvävebehovet genom mätning i grödan

• YARA N-APP – app vid kompletteringsgödsling med kväve

• NOLL- & MAXRUTA – ger uppfattning om det egna fältets mineralisering och behov av kvävekomplettering

• YARA CHECKIT™ – app för att identifiera växtnäringsbrister

• MEGALAB® – servar med växtanalyser

• VÄXTPRESSEN – fakta, försöksresultat, råd och inspiration på papper och på webben

• YARA SPRIDARBACKAR – ger svaret om spridningsbilden i fält

• STORSÄCKSKNIV – ett bättre och säkrare alternativ än morakniv

• WEBBPLATS WWW.YARA.SE – ger svar på frågor om växtnäring

• BURK FÖR MAXRUTOR – lättanvänd burk som gör att du inte glömmer att göra maxrutan

• YARA NYHETSBREV – dagsfärsk information från kunniga agronomer

• NOLLRUTEPRESENNING – hållbar presenning som gör att nollrutan verkligen blir av

Bröderna Marcus (t v) och Anders Robertsson driver ett växtodlingsföretag utanför Falkenberg i Halland. Deras Yara N-Sensor® jämnade ut bestånd, avkastning och proteinhalter i grödorna år 2017. Därför satte de sin tilltro till sensorns bedömning i maltkornet även det extremtorra 2018. Det var ett korrekt ställningstagande med facit i hand. Foto: Jens Blomquist

Litade på sensorn också det torra året 2018 Anders och Marcus Robertsson i Halland litade på sin Yara N-Sensor® i maltkornet. De sparade in några tusen kilo kväve, men också för miljön var beslutet en ren vinst. Av Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

nders och Marcus Robertsson driver växtodling på 280 hektar utanför Falkenberg i Halland och kör dessutom sådd, gödselspridning, sprutning och tröskning på entreprenad. Maltkorn är en viktig gröda för dem, men proteinhaltsstyrningen misslyckades flera år i rad. – För låg proteinhalt 2015 och för hög 2016, minns Marcus Robertsson. Jämn start 2017 De upprepade missarna i maltkornet bidrog till beslutet att investera i en Yara N-Sensor® inför växtodlingssäsongen 2017. Det blev ett lyft. – Sensorn jämnade ut bestånden, avkastningen och proteinhalten hos oss, sammanfattar Anders Robertsson effekten av sensorns arbete. Avkastningen i maltkornet 2017 blev den högsta någonsin och proteinhalten i maltkornet landade på perfekta 10,5 procent. Bröderna var nöjda efter en sådan smakstart. Trotsade inte sensorn Följande år 2018 började med att maltkornet kombisåddes med 90 kilo N per hektar som YaraMila 21-3-10. När det var dags för komplettering i stadium 37–39 var det kruttorrt, men fortfarande inte hopplöst om regnet hade behagat komma under juni. Så bröderna Robertsson rådfrågade sin sensor.

– Vi körde ett drag med sensorn och tom spridare i alla maltkornsfält för att bilda oss en uppfattning, berättar Anders. Sensorn sa nej: lägg inte mer kväve till maltkornet. Och det beskedet ville ingen av bröderna trotsa eftersom sensorn hade haft så rätt 2017. Lär av alla verktyg Det kan tyckas självklart att inte komplettera med mer kväve under de torra betingelser som rådde 2018. – Jo, men det fanns faktiskt de som körde ut mer kväve trots läget, men det gjorde inte vi som litade på sensorn, säger Marcus. En Yara N-Sensor® kan inte läsa av hur mycket kväve som finns kvar i jorden. Där ligger en begränsning. Så parallellt med beskedet från sensorn läste bröderna Robertsson om resultaten från Yara N-Prognos™, och tittade på sin egen nollruta. De undersökte också fältets kvävebehov med Yara N-Tester™ som kommer med köpet av en Yara N-Sensor®. – Vi kan inte så mycket ännu, så vi utnyttjar alla verktyg vi har tillgång till, skrattar Anders. För mycket från start Maltkornsskörden landade på strax under 4 ton per hektar. Men proteinhalten på 13 procent var alldeles för hög för att klassas som maltkorn. – Redan 90 kilo kväve vid sådd var för

mycket extremåret 2018, konstaterar Anders. Den viktiga frågan och springande punkten är hur de hade agerat utan en sensor som rådgivare vid beslutet. – Det är nog risk att vi hade kört ut mer kväve i maltkornet. Då hade vi lagt 20–30 kilo kväve precis som förr och hoppats på regn, tror Marcus och får medhåll av Anders. Känns tryggt Nu sparade de i stället 2–3000 kilo kväve som står kvar på logen inför 2019. Det är en inte föraktlig summa i minskade kostnader för bröderna Robertsson. Och för miljön är det ren vinst. Rent tekniskt lärde de sig inte så mycket om sin Yara N-Sensor® under 2018 eftersom den sa stopp och belägg. Den stora erfarenheten var i stället att lyssna på svar från flera verktyg, lära och att själv bilda sig en uppfattning. – Men framför allt att lita på sensorn också när det är extremt väder. Det känns tryggt, summerar Anders Robertsson. /

Kommentar Yara Anders och Marcus Robertsson använde Maltkorns kalibreringen, där Yara N-Sensor bestämmer kväve givans storlek. Det kan inte nog understyrkas hur viktigt det är att använda flera olika verktyg ur portföljen Yara Smart Farming för att nå bästa möjliga resultat i det enskilda fältet. Det handlar om Noll/Max-rutor som ger nödvändig information om vilka kvävemängder marken levererar och när komplettering bör ske. Också Yara NTester hjälper till genom att guida till rätt kvävenivå som Yara N-Sensor ska styra mot.

SamZon

– mycket nytta på liten yta Med en samzon skyddas vatten och natur och samtidigt gynnas vilt och annan biologisk mångfald. Tanken är att skapa ett flexibelt system som kan anpassas till gårdens och platsens behov. Samzoner är en smart åtgärd som kan kombinera mycket och göra stor skillnad på en liten yta. Av Katarina Elfström, Yara

dag finns många krav och förväntningar på lantbruket. Det finns bestämmelser för att skydda vattendrag och natur mot gödsel och bekämpningsmedel, och även bidrag i olika former för att gynna t.ex. biologisk mångfald. Idén med samzoner handlar om att skapa någonting i fält som kan kombinera mycket av detta på en och samma yta. Projekt SamZon drivs av Odling i Balans i samarbete med bl.a. Yara. För oss på Yara är det viktigt att våra produkter kan användas på ett hållbart sätt, utan att skapa miljöproblem. Vi vill också hjälpa till

Kombinera produktivitet och miljöhänsyn” att visa konsumenter och myndigheter hur lantbruket faktiskt kan kombinera produktivitet och miljöhänsyn. Därför är Yara med i Odling i Balans och i projektet SamZon. Skydda och gynna Samzon är namnet på en skyddszon mot vatten (eller andra känsliga naturele-

Sandwich-zonen på Södergård. Från vattendraget till höger 1) putsad gräszon, 2) getärt, 3) fågelörtblandning med korn vete, honungsört och bovete, 4) solrosor, 5) quinoa. Foto: Martin Andersson

ment) som samtidigt som den skyddar också kan göra nytta genom att gynna t.ex. bin, humlor och vilt. Poängen är att kunna kombinera flera saker på en och samma yta. Efterhand som projektet framskridit har faktiskt listan på olika tänkbara funktioner blivit allt längre. Projektledare Helena Elmquist, Odling i Balans, berättar att hon blivit förvånad över hur många funktioner samzonerna visar sig kunna ha. Utifrån dessa önskade funktioner har projektgruppen diskuterat fram olika arter och fröblandningar att så i samzonerna, antingen ensamt eller i olika kombinationer. Projektet utvecklar och utvärderar också hur de kan skötas på ett sätt som är praktiskt och rationellt och samtidigt göra så stor nytta som möjligt. Uppstart 2018 Under 2018 har flera Odling i Balansgårdar från Mälardalen till Skåne provat på SamZon-konceptet. En av lantbrukarna är Martin Andersson som brukar

Solrosorna i Martin Anderssons samzon är mycket uppskattade av både humlor och kringboende. Foto: Martin Andersson

Södergård i skånska Löderup. Gården har 230 hektar växtodling med spannmål och raps i kombination med sockerbetor, potatis, fröodling och grönsaker. Södergård har varit med som Odling i Balans-gård nästan sedan starten 1991, och de senaste åren har Martin ansvarat för både växtodlingen och gårdens köttdjur. – Södergård är med i Odling i Balans för att vi tycker det är viktigt för lantbruket att vinna konsumenternas förtroende för att få dem att välja svenskodlat, säger Martin. För Odling i Balans och Södergård handlar det om att i praktiken kunna visa att det går att bedriva lantbruk med god miljöhänsyn. – Och det är så mycket lättare att visa visuellt i fält jämfört med långa förklaringar, menar Martin. Flera lager Samzoner kan göras på många olika sätt och anpassas till den enskilda gården och vad man behöver eller vill uppnå

just där. Ofta handlar det om att välja en fröblandning och ett enkelt skötselsätt, men det går att göra mer avancerat för den som vill. Martin är mycket naturintresserad och en engagerad jägare, och har testat en samzon som ska gynna fältviltet samtidigt som den skyddar ån mot bekämpningsmedel och överskott av växtnäring. – Jag har gjort en så kallad ”sandwich-zon” i flera lager som ska ge både skydd och mat till fältviltet, berättar Martin. Det har varit en väldigt positiv upp levelse, och Martin ser tydligt vilken betydelse det har för bin, humlor och vilt. Uppskattning direkt En viktig sak är också den uppskattning som Martin direkt får från kringboende. – Södergård ligger i ett område med mycket sommargäster, och jag får mycket frågor och positiva kommentarer. Många tycker att solrosorna är så vackra. När Martin sedan berättar om syftet med samzonen tror många att Södergård drivs ekologiskt. – Och då får jag en chans att berätta att vi konventionella lantbrukare också gör mycket för miljön. Det är viktigt för mig – att vara lantbrukare är något man ska vara stolt över, avslutar Martin. /

Martin berättar för en besöksgrupp om sina praktiska erfarenheter av de olika arterna och artblandningarna. Quinoan som Martin står i lyckades inte etablera sig i årets försommartorka, så på bilden syns mest ogräs.

Att vara lantbrukare är något man ska vara stolt över”

Projekt SamZon fortsätter 2019. På Odling i Balans hemsida www.odlingibalans.com kan du läsa mer.

Fast slog flytande kvävegödsel 2018 I samtliga jämförda gödselmedel var fast form över lägsen flytande i ett orienterande försök 2018. Resultaten bekräftar vad som visats i tidigare års fältförsök. Nya labbstudier ska utröna varför fast mineralgödsel har högre kväveeffektivitet än flytande, men av allt att döma ger 1 kilo N olika effekt beroende på i vilken form det sprids till höstvete på lerjord. Av Ingemar Gruvaeus, Yara

om tidigare rapporterats i Växtpressen nr 1/18 hade flytande kvävegödselmedel som testades i Sverigeförsökens försöksserie L3-2300 mycket låg kväveeffektivitet i jämförelse med fasta gödselmedel som Axan® eller Kalksalpeter™. I medeltal gav flytande NS 27-3 bara ca 64 procent effekt jämfört med Axan (diagram 1).

överraskande. Av det skälet har det diskuterats varför den flytande produkten skulle vara så mycket sämre än t.ex. fast urea. Spontant tycker man att urea skulle vara sämre än den flytande produkten NS 27-3 som bara består av halva kvävemängden som urea. Av det skälet lade vi på Yara ut ett mer principiellt försök under 2018 där vi ville se på effekten av att tillföra kvävet upplöst i flytande form eller som granulerad fast produkt. Försöket placerades

Överraskande resultat Resultaten är tydliga, men kanske lite

Kalksalpeter i topp 2016–2017

N-effekt rel. Axan = 100

120% 100%

100

108

99 87

80% 64 60% 40% 20% 0%

DC 37, 40 N Huvudg. 100 N Tidig, 20 N

Axan Axan Axan

NS 27-3 flyt NS 27-3 flyt NS 27-3 flyt

N34 N34 AS

NS 30-7 NS 30-7 NS 30-7

Sulfammo 22 Sulfammo 22 Sulfammo 22

Urea

Kalksalpeter

Urea

Kalksalpeter

Diagram 1. Kväveeffekt av olika gödselmedel där Axan = 100. Total N-giva 160 kg/ha. 12 försök år 2016–2017. Källa: Sverigeförsöken.

i ett höstvetefält utanför Grästorp i Västergötland på en styv lera. Frågeställningen var om det spelar någon roll om kvävet är löst i droppform som direkt kommer i kontakt med markpartiklarna, eller som granuler på ytan som så småningom löses och transporteras ner i marken när det regnar. Optimalt med regn Vi använde därför Kalksalpeter, ammoniumnitrat, ammoniumsulfat och urea som vi dels spred i granulerad form och som vi dels löste i vatten och sprutade ut med 7-hålsmunstycken. Vi tog också med den flytande NS-produkten NS 27-3 som ligger med i Sverigeförsökens serie. Gödsling gjordes med 140 kilo N per hektar som en engångsgiva i samtliga led den 20 april. Därefter regnade det ca 45 mm i omgångar under 10 dagar, d.v.s. tämligen optimalt. Maj blev sedan torr och varm i Grästorp precis som i resten av landet. I mitten av maj kunde man med blotta ögat se stora skillnader mellan leden. Ledet med fast tillförd Kalksalpeter såg mörkgrönt och ganska bra ut medan ledet med ammoniumsulfat tillförd i flytande form såg riktigt gul och svag ut – se bilderna på nästa sida. Bekräftar tidigare resultat Avkastningen blev sedan ganska bra. I ledet med fast ammoniumnitrat tröskades 8,4 ton per hektar med proteinhalt 10,4 procent, vilket innebär 136 kilo upptaget N i kärnan. Spontant kan man ju tycka att om man löser upp kvävegödsel och tillför den flytande skulle det bli bättre effekt, men resultaten tyder på motsatsen. När man jämför den skördade kvävemängden ser man att kväveeffektiviteten i det flytande NS 27-3-ledet var ca 50 procent av fast ammoniumnitrat (diagram 2).

Uppföljning på forskningslabb Att köra kvävet i flytande form på denna lerjord minskade generellt tillgängligheten kraftigt. Särskilt illa blev det ju mer ammonium produkten innehöll. ammoniumsulfat i flytande form gav bara ca 35 procent effekt jämfört med ammoniumnitratkväve, typ Axan, i fast form. Uppenbarligen ger 1 kilo kväve olika effekt beroende på i vilken form det tillförs. Vi visste sedan tidigare att Kalksalpeter är ett betydligt effektivare gödselmedel i höstvete än t.ex. ammoniumsulfat eller urea. Men att sättet att tillföra mineralgödseln – fast eller flytande – på lerjordar skulle kunna spela roll på det sätt som det faktiskt ser ut att göra, har vi inte tidigare tagit hänsyn till. Under hösten gör vi därför uppföljande studier på Yaras forsknings laboratorium i Tyskland för att se om vi kan bringa ytterligare klarhet i varför vi får denna effekt. /

Kalksalpeter fast

Kalksalpeter flytande

Vasst med fast 120 110

Rel N-eff. % Fast ammoniumnitrat = 100

De fasta leden och flytande NS 27-3 hade ungefär samma resultat som i Sverigeförsökens serie från åren 2016–2017. Det ger en trygghet i att det inte bara är i Grästorp år 2018 som resultaten råkade bli såhär.

105

100

80 70

Fast Flytande

61 52

50 40

30 20 10 0

Kalksalp.

Amm. nitr.

Amm. sulf.

Urea

NS 27-3 flyt.

Diagram 2. Fast form var överlägset flytande för samtliga gödselmedel när de testades i försöket på en styv lera utanför Grästorp i Västergötland 2018. Det kom 45 mm regn under 10 dagar från gödslingen den 20 april när samtliga led fick 140 kilo N per hektar som en engångsgiva. Diagrammet visar relativt kväveupptag i kärna vid skörd där fast ammoniumnitrat = 100.

Uppenbarligen ger 1 kilo kväve olika effekt beroende på i vilken form det tillförs”

Ammoniumnitrat fast

Ammoniumsulfat fast

Urea fast

Odgödslat

Ammoniumnitrat flytande

Ammonuimsulfat flytande

Urea flytande

NS 27-3 flytande

Den 16 maj såg man stora skillnader som resultat av i vilken form kvävet var tillfört. Fast gödsel var klart bättre än flytande. Ju mer ammonium gödselmedlet innehöll ju större såg skillnaden ut att vara.

Stigande gödselpriser Innevarande gödselår 2018–19 startade med relativt låga gödselpriser. Men redan under juli steg ureapriserna och priset på nitrat följde med uppåt. Prisuppgången fortsatte under hösten. Även priserna på fosfor och kalium har gått upp under 2018. Av Mogens Erlingson, Yara

ommaren 2018 var tyvärr en av de torraste någonsin. Dessutom var det inte ovanligt med temperaturer runt 30 grader, grödorna utvecklades alldeles för fort och förbrukade mycket vatten i hettan. Skördarna i norra Europa blev katastrofalt dåliga. 2018 års svenska spannmålsskörd blev cirka 3,2 miljoner ton. Detta är 47 procent lägre än skörden 2017, och 43 procent lägre jämfört med snittet för de senaste 5 åren. Det var inte bara den torra sommaren som sänkte skördarna. Den regniga hösten 2017 medförde att arealen höstvete för skörd 2018 blev knappt 300 000 hektar jämfört med 409 000 hektar år 2017. Den totala spannmålsarealen minskade med 16 500 hektar till 996 000 hektar. Även oljeväxterna drabbades av problematisk höstsådd och torr som-

mar. Totalskörden av oljeväxter blev cirka 233 000 ton, vilket är 35 procent mindre än 2017 och 32 procent mindre än 5-årsgenomsnittet. Arealen höstraps minskade till 94 000 hektar, jämfört med 106 000 hektar 2017. Katastrofala skördar i Norden och Baltikum Lyfter man blicken från svensk horisont till hela EU så blev den totala spannmålsskörden 2018 cirka 273 miljoner ton, jämfört med 311 miljoner ton föregående år, en minskning med 12 procent (Copa-Cogeca, pressrelease, 180919). Enligt Copa-Cogeca drabbades samtliga länder i norra Europa hårt av torkan, Danmark -38 procent, Finland -32 procent, Baltikum -34 till -42 procent och Tyskland -20 procent. Samtidigt hade södra Europa gynnsamt väder och

Global konsumtion ökar snabbare än produktion 2700

Konsumtion

Sjunkande världslager Enligt USDA (Jordbruksdepartementet i USA) blev den globala spannmålsskörden 2 614 miljoner ton, jämfört med 2 660 föregående år. Konsumtionen av spannmål förväntas bli 2 599 miljoner ton (figur 1) och lagren motsvarar nu 114 dagars konsumtion (figur 2). Prognosen för 2019 är enligt USDA en produktion på 2 597 miljoner ton och en konsumtion på 2 643 miljoner ton. Detta medför att lagren enligt denna prognos kan komma att sjunka till 106 dagars konsumtion. Stigande gödselpriser Kvävepriset var i juni, vid starten av gödselåret, cirka 9:35 per kilo N (inklusive svavel). Under sommaren och hösten skedde flera prishöjningar och i oktober var priset 11:90 per kilo N. Denna prishöjning speglar utvecklingen i den globala gödselmarknaden. Kina stryper exporten Kina har under flera år haft ett stort inflytande på det globala priset på urea,

Världens spannmålslager minskar

Produktion

125

2600

100 dagar

115

2500

Miljoner ton

Spanien ligger på +26 procent. Höjda foderpriser gör att konsumtionen av vete till foder sjunker medan konsumtionen av majs till foder ökar.

2400

105 95 85

2300

75 65

2200

55 2100 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18F 19 F

Figur 1. Global produktion och konsumtion av spannmål. Konsumtionen 2019 förväntas öka till 2 643 miljoner ton medan produktionen uppgår till 2 597 miljoner ton. 18E = uppskattat värde för 2018, 19F = prognos för 2019. Källa: USDA, november 2018. 22

09 10 11 12 13 14 15 16 17 18E 19F

Figur 2. Det globala spannmålslagret förväntas minska till 106 dagars konsumtion år 2019. 18E = uppskattat värde för 2018, 19F = prognos för 2019. Källa: USDA, november 2018.

världens största kvävegödselmedel. Under 2015 exporterade Kina 13,7 miljoner ton urea. Därefter har landets export minskat varje år, till 8,9 miljoner ton 2016 och 4,7 miljoner ton 2017. För 2018 förväntar många marknadsanalytiker att exporten kommer att vara mindre än 2 miljoner ton. Detta ger sammantaget, en minskning med hela 85 procent på några år (figur 3). Kina har en stor inhemsk gödselmarknad och idag går merparten av landets produktion åt till att tillfredsställa landets eget behov av gödsel och trygga livsmedelsförsörjningen till befolkningen i Kina. En stor del av Kinas ureaproduktion använder kol som energikälla. Priserna på kol har ökat kraftigt vilket medför att gödselpriserna i Kina stigit och det har varit dålig lönsamhet i att exportera. Nu har gödselpriserna på världsmarknaden gått upp och det spekuleras i att Kina kan komma att öka sin produktion och export på nytt. Men det finns idag inga tydliga signaler på att så kommer att ske. Kina har under de senaste åren ett allt större fokus på miljön, men kol orsakar luftföroreningar. Mycket tyder därför på att Kina prioriterar sänkta utsläpp framför ökad produktion av urea för export. Detta gäller även produktion av andra produkter, till exempel råvaror till produktion av växtskyddsmedel. Urea från Egypten Priset på urea från Egypten, andra länder i Nordafrika och Persiska viken

Merparten av Kinas produktion av mineralgödsel går till att täcka landets egna behov. Bilden är från ett risfält. har mycket stort inflytande på kväve priset i Europa. Detta pris är också kopplat till exporten från Svarta Havet av urea producerad i Ryssland och Ukraina. Sommaren 2017 var priset på egyptisk urea cirka 200 USD per ton, medan det i oktober 2017 hade det stigit till cirka 300 USD för att under våren falla tillbaka till cirka 235 USD i maj. När det nya gödselåret 2018 startade var priset cirka 250 USD per ton. I månadsskiftet oktober–november 2018 kostade urea från Egypten cirka 330 USD per ton, en prisuppgång på cirka 30 procent från gödselårets start (figur 4). Fortsätter kvävepriserna att stiga? Kommer priserna att fortsätta uppåt, stabilisera sig på dagens nivå eller kommer det en rekyl? Mycket tyder just nu (skrivet i november) på att priserna fortsätter att stiga och det spekuleras i priser på 350–400 USD per ton urea (källa: Argus). På kort sikt är sannolikheten för en prisjustering nedåt ganska liten. Men säkert vet ingen.

Kina stryper exporten av urea Export, miljoner ton 16 14

Kalium svagt uppåt Priset på granulerad kaliumklorid var under 2017 ganska stabilt, runt 220–230 USD per ton (fritt lastat på båt Vancouver). Under 2018 har priset stigit och ligger just nu på cirka 250 USD per ton. Vi kan konstatera att priserna under 2018 stigit på kväve, fosfor och kalium. Hur det kommer att utvecklas framöver är svårt att förutspå, men just nu pekar de flesta prognoser uppåt. Men det finns alltid en osäkerhet, så osvuret är bäst. /

Urea från Egypten påverkar Europas kvävepris 350 300

USD per ton

12 10

250

200

6 4

150

2 0

Stigande fosforpriser Marocko har världens största fosforfyndigheter och är en ledande aktör med stor påverkan på fosforpriserna i Europa. DAP, diammoniumfosfat, är en globalt stor produkt och den är viktig för marknadspriset på fosfor även i NPK-gödselmedel. Sommaren 2017 var priset på DAP cirka 350 USD per ton vid export från Marocko. Vid årsskiftet 2017/18 var priset cirka 400 USD per ton och har sedan dess ökat till cirka 445 USD per ton.

2018 2017

2015 2016 2017 E2018

Figur 3. Export av urea från Kina 2015–2017 och uppskattad mängd för 2018. Under 2015 exporterade Kina 13,7 miljoner ton, under 2016 8,9 miljoner ton och under 2017 4,7 miljoner ton. Under 2018 har exporten minskat ytterligare och kommer troligen att var mindre än 2 miljoner ton. Således en minskning med hela 85 procent på några år. E2018 = uppskattning för 2018.

100 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Figur 4. Sommaren 2017 kostade urea cirka 200 USD per ton för att sedan toppa på 300 USD under gödselåret 2017-18. Under våren föll priset tillbaka till 235 USD och när gödselåret 2018-19 startade var priset cirka 250 USD. Under sommaren och hösten ökade priset snabbt för att i oktober vara uppe på 330 USD per ton. © Yara • Växtpressen 2/2018

Yara AB Box 4505 203 20 Malmö

Vill du fortsätta läsa Växtpressen? Distributionen av Växtpressen kommer att ändras under 2019. Enligt EUs nya regelverk från sommaren 2018 behöver vi ditt godkännande för att lagra dina uppgifter i vårt register. Är du osäker på om du redan gett ditt godkännande? Skicka in talongen, vi bjuder på nyhetsbrev, porto och uppdaterar dina uppgifter.

Frankeras ej Mottagaren betalar portot

Namn: Adress: Postnr:

Ort:

Mobilnummer: Jag är:

Lantbrukare

Rådgivare

Säljare

Samtyckestesxten finner du här: https://www.yara.se/yaras_sekretesspolicy

Datum

Underskrift

Yara AB SVARSPOST 20170703 211 05 Malmö