Växtpressen nr 1 2019 by Yara Sverige

Växtpressen Nr 1 • april 2019 • Årgång 48

Yara Smart Farming – nya verktyg och tredje generationens Yara N-Sensor® är här sid 5–7 Roten måste växa till fosforn – placering gör att rotutvecklingen kommer igång sid 15

Markens leverans av kväve – sätt att bli uppdaterad

sid 12– 14

LEDAREN

Klimatsmart och produktiv odling Klimatfrågan fortsätter att stå högt på agendan. Debatten fastnar lätt i enskilda frågor, som t.ex. köttkonsumtion eller flygresor, men alltför sällan jämförs storleksordningen. För att verkligen tackla problemet är det viktigt att se vad som är stort och smått i sammanhanget, och ta ansvar för sin egen påverkan – både som företagare och privatperson. I klimatdebatten nämns jord- och skogsbruk ofta som en del av problemet, men också som en viktig del av lösningen. Vi tycker att det senare behöver uppmärksammas bättre och belyser därför detta i flera artiklar i detta nummer av Växtpressen. Mineralgödsel påverkar klimatet både vid tillverkning och användning. Klimatpåverkan vid tillverkningen har minskats drastiskt med Yaras katalysatorteknik. Därmed gör alla ni lantbrukare som använder Yaras mineralgödsel i stället för mineralgödsel tillverkad utan katalysatorteknik redan idag en stor insats för klimatet. Nyckeln till att minska klimatpåverkan från växtnäring i fält är höga skör-

dar i kombination med väl anpassad växtnäringsanvändning och ett gott växtnäringsutnyttjande. För detta behövs både kunskap och rätt verktyg, vilket Yaras rådgivning och verktygen i Yara Smart Farming bidrar med. Kolinlagring i åkermark kan ha stor inverkan för att motverka klimatförändringarna. Svenskt lantbruk är redan idag totalt sett en kolsänka, och det kan bli ännu bättre. Ju högre skördar vi tar, desto mer kol kan bindas i marken via växtrester. Val av rätt kvävegödsel och anpassade givor har därmed en positiv nettopåverkan på klimatet. Kolinlagring i skog har också en oerhört stor potential, och även här kan en korrekt utförd kvävegödsling flerfaldigt öka effektiviteten på kolinlagringen. Mineralgödsel producerad med fossilfri energi, grön mineralgödsel, är en pusselbit som verkligen skulle kunna innebära ett betydande skifte i klimatfrågan. Tekniskt är produktionen möjlig, men mycket återstår att göra för att finslipa tekniken så att lösningen kan bli

praktiskt och ekonomiskt rimlig. Yara planerar de första pilotanläggningarna inom kort och målet är en helt klimatneutral produktion av mineralgödsel. På Yara ser vi stora möjligheter att kombinera ett produktivt och lönsamt lantbruk med lägre klimatpåverkan, och det är ett arbete som vi i lantbruksbranschen måste göra tillsammans. Jag hoppas att detta nummer av Växt pressen kan inspirera dig att följa med oss på denna resa!

Katarina Elfström, Chefsagronom Sverige

VÄXTPRESSEN NR 1 • APRIL 2019 • ÅRGÅNG 48

INNEHÅLL Skogsgödsling motverkar växthuseffekten 3

Kvalitetssäkra din gödsel

Offensivt klimatarbete

18 20

Yara Smart Farming – ännu smartare 2019

Vall och rätt kvävegödsling gör svensk åker till kolsänka

Rödklöver inte så N-känslig som man tror

Så prickar du rätt med kvävet i spannmål 2019

Så försörjer du vallen med det svavel som krävs

Fosfor i teori och praktik

Världsmarknaden för växtnäring växer

21 22

©Yara AB Box 4505, 203 20 Malmö Besöksadress: Östra Varvsgatan 4 Tel: 010-139 60 00 E-post: yara.sverige@yara.com Hemsida: www.yara.se Redaktör: Magnus Jeppsson Redaktionskommitté: Carl-Magnus Olsson, Ingemar Gruvaeus och Katarina Elfström Redigering: Hans Jonsson, www.cumulusinfo.se Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Tove Sundgren, Yara

Skogsgödsling motverkar växthuseffekten

Skogsgödsling med kväve ökar tillväxten i skogen. Ju högre tillväxt desto mer koldioxid tas upp samtidigt som lönsamheten ökar – det är vinn-vinn för både klimat och plånbok. Av Karolina Erikers & Magnus Huss, Yara

et är ett idag välkänt faktum att växthuseffekten är bland de största utmaningarna som mänskligheten har att hantera. På FNs klimat-

möte i Paris 2015 beslutade medlemsländerna att gemensamt införa åtgärder som ska dämpa växthuseffekten och begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader.

Skog viktig kolsänka I överenskommelsen beskrivs olika åtgärder för att uppnå målet och bland annat har skogen och skogsbruket fått en viktig roll. Skogen tar genom fotosyntesen upp koldioxid ur atmosfären och omvandlar den till kolhydrater som används som byggstenar i stam, rötter, grenar och barr. Ju högre tillväxt desto större kolupptag. Världens skogar utgör en enormt viktig kolsänka som tar upp mellan en fjärdedel och en tredjedel

Stor klimatnytta Klimatavtryck för skogsgödsling

Kommentar

CO2-ekv (kg/ha)

Produktion av Skog-CAN*

555 kg per hektar (150 N/ha)

– 549

Totala utsläpp i skogen

Läckage, transporter och spridning

– 852

Extra tillväxt – upptag av CO2

15 m per hektar samt 20% grenar och toppar 3

Nettoupptag av CO2

+ 13 817 = 12 416

Kolbindningen som skogsgödsling bidrar med kan jämföras med hushållens årliga konsumtion som står för cirka 10 ton växthusgaser per person.

* Skog-CAN® omfattas liksom Yaras övriga sortiment av en klimatdeklaration som granskas av Det Norske Veritas. av de växthusgaser som orsakas av människan varje år. Gödsling gynnar tillväxt Flera forskare menar därför att det är tillväxten som är avgörande. Ju mer det växer, desto mer ökar kolinlagringen. – Här har vi alla möjligheter som skogsbrukare. Vi kan välja rätt trädslag, se till att föryngringen lyckas och

…tar upp mellan en fjärdedel och en tredjedel av de växthusgaser som orsakas av människan varje år” gödsla beståndet. Då kan vi få riktigt hög tillväxt, säger Johan Bergh som är professor i skogsskötsel vid Linné universitetet. Men vad blir då nettoeffekten av att gödsla skogen när man jämför de utsläpp som sker vid gödselproduktion, transport, spridning samt förluster i skogen och det upptag som blir resultatet av en ökad tillväxt?

Skogen är en kolsänka vars kapacitet kan vässas ytterligare med rätt skötsel genom korrekt artval och gödsling. Foto: Jens Blomquist

150 N binder 12 ton CO2 För att svara på frågan har vi gjort en fullständig livscykelanalys grundad på Skog-CAN® – den produkt som vanligen används – samt den genomsnittliga tillväxtökning man kan räkna med (se tabell ovan). Beräkningen visar att en skogsgödsling med 150 kilo N per hektar i form av Skog-CAN ger en ökad nettokolbindning motsvarande ca 12 ton koldioxid (CO2) per hektar under de ca 10 år som gödslingen verkar. Det kan jämföras med den årliga klimatpåverkan som varje svensk invånare orsakar

med sin konsumtion av livsmedel, transporter, boende och offentlig sektor på ca 10 ton CO2 per år. Ger hög förräntning Att gödsla skogen är emellertid inte bara positivt för klimatet, om den utförs på rätt marker är gödslingen den mest lönsamma åtgärden i skogsbruket. En gödsling beräknas ge 10–15 procent årlig förräntning under en 10-årsperiod och uppåt 20 kubikmeter extra per hektar. Störst nytta av den extra volym som produceras genom att gödsla skogen blir det om den används för att ersätta produkter av fossilt ursprung. Det kan handla om att bygga hus i trä istället för betong eller att ersätta dagens flygbränsle med ett nytt som baseras på skogsråvara. Tillväxt mot växthuseffekt Eftersom skogen spelar en stor roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle förväntas behovet av skogsråvara öka. Därför publicerade Skogsstyrelsen under 2018 en produktionsutredning med förslag på olika åtgärder som exempelvis gödsling för att öka skogsproduktionen. Vi har i Norden en stor potential att öka skogstillväxten och därmed motverka växthuseffekten. Skogsgödsling är en lönsam del av lösningen mot ett fossilfritt samhälle! /

Skogsgödslingens dubbla effekt Att gödsla skogen: • Är positivt för både klimat och lönsamhet. • Är den mest lönsamma åtgärden i skogsbruket • Ger 10–15 % årlig förräntning under en 10-årsperiod. • Avkastar 10–20 kubikmeter extra per hektar. Läs mer om skogsgödsling på: www.yara.se www.sg-systemet.com

Yara Smart Farming – ännu smartare 2019 Yara lanserar under 2019 flera nyheter för en effektivare N-gödsling. Det handlar om bättre N-Sensor, utökade servicepaket och att mobiltelefonen blir central i hanteringen av analysverktygen som ska ge en träffsäkrare N-gödsling. Av Knud Nissen, Yara

ara har under många år målmedvetet arbetat med forskning och utveckling för att skapa bättre verktyg för beslutstöd

vid gödsling. Vi samlar våra hjälpmedel under konceptet Yara Smart Farming, och 2019 presenterar vi flera spännande nyheter som hjälper lantbrukare att fatta smartare och bättre beslut. Många år med Yara N-Sensor® Det är nu 20 år sedan Yara lanserade den första versionen av Yara N-Sensor. År 1998 var det en världsnyhet att Yara hade utvecklat ett komplett system där Yara N-Sensor kunde variera givan utifrån grödans kvävebehov direkt i fält med sin NIR-sensor (Nära Infra Röd). Sensorn som var blå till färgen, följdes av nästa generation av Yara N-Sensor 2006, ”Yara N-Sensor ALS”. ALS står för Active Light Source. Denna sensor har inbyggda xenonlampor vilket gör

det möjligt att använda den även under natten. Ny generation sensor fixar daggen Under de senaste åren har Yara arbetat aktivt med att utveckla tredje generationens sensor, och 2019 är vi stolta över att äntligen göra den tillgänglig på den svenska marknaden. Den heter Yara N-Sensor ALS 2 och är följaktligen en uppföljare till den tidigare Yara N-Sensor ALS. Även om den tidigare N-Sensor ALS var oberoende av dagsljus, hade den en begränsning, nämligen dagg. Dagg ligger som små pärlor på bladen och kan reflektera ljuset på ett sätt som stör mätningen. I Yara N-Sensor ALS 2 har vi integrerat några nya våglängder som korrigerar för detta och sålunda

Sensorns programvara är kärnan i systemet”

Nyhet! Yara N-Sensor® ALS 2. Tredje generationens N-Sensor som lanseras 2019 på den svenska marknaden. Kan liksom föregångaren köras på natten men är dessutom okänslig för dagg i beståndet.

är ALS 2 en sensor med flexiblare användning. Agronomisk kunskap grundar Sensorn – som är monterad på taket oavsett vilken modell det är – är ansluten till en terminal med en programvara i hytten. Sensorns programvara är kärnan i systemet och innehåller alla algoritmer som översätter mätningarna till hur mycket N som grödan tagit upp och sedan den mängd N som är lämplig att sprida. Algoritmerna är baserade på många års fältförsök och på Yara är vi mycket noggranna med kvaliteten på dessa. Programvaran uppdateras årligen med de senaste försöksresultaten, och

…optimera N-gödslingen under säsongen” oberoende av vilken sensormodell du använder får du tillgång till dessa (se våra nya servicepaket i tabellen). Yaras service blir ännu bättre På Yara är vi måna om att du som kund får största möjliga nytta av våra verktyg. För att ytterligare förfina vårt utbud inom precisionsgödsling, lanserar vi nu nya servicepaket till Yara N-Sensor. Olika kunder har olika behov, och detta återspeglas i tre olika service nivåer: Standard, Avancerad och Premium. Standard är vår lösning för dem som behöver minst stöd och innehåller det mest grundläggande. I paketet Avancerad tar vi det ett steg längre och erbjuder utökad telefon supporttid och en årlig uppdateringsträff, samt agronomiska nyhetsbrev under säsongen. I Premiumpaketet kan vi också erbjuda ett årligt gårdsbesök anpassat till era behov, samt en försäkring som garanterar en utbytessensor eller terminal inom 36 timmar om den upphör att fungera. På www.yara.se/ vaxtnaring/verktygsladan/ yara-n-sensor/ servicepaket2/ går att läsa mer om Yara N-Sensor och om servicepaketen. YaraIrix utnyttjar mobilen Till säsongen 2019 lanserar vi ett helt nytt verktyg inom begreppet Yara Smart Farming. Genom att kombinera mobiltelefonteknik och teknisk innovation

Välj servicepaket som passar just dig Standard 5 000 kr

Avancerad 9 500 kr

Premium 19 500 kr

Användarlicens

Grundkurs vid start

Programuppdatering

Telefonsupport 9–15

Utökad telefonsupport 7–20

Agronomiska tips via e-post

Inbjudan till en årlig utbildningsdag

Automatisk kartuppladdning

Årligt gårdsbesök

Mer flexibel användning av terminalen

Driftsförsäkring med utbytessystem

Yaras tre servicepaket 2019 för Yara N-Sensor – baserade på olika behov hos användaren.

YaraIrix. En mobilapp som gör Yaras samlade agronomiska kunskap tillgänglig direkt i din mobil. Lanseras april 2019.

Flera starka nyheter 2019 inom Yara Smart Farming Yara Smart Farming

• Samlingsnamn för Yaras alla verktyg och hjälpmedel för bättre gödslingsbeslut. • Baserad på mångårig målmedveten forskning och utveckling. • 2019 med flera spännande nyheter! • www.yara.se/vaxtnaring/verktygsladan/

Nyhet 1: Yara N-Sensor® ALS 2

• Tredje generationens Yara N-Sensor – lanseras 2019 på den svenska marknaden och är en uppföljare till Yara N-Sensor ALS. • Kan liksom föregångaren köras på natten, men är dessutom okänslig för dagg i beståndet och är således utan begränsningar!

Nyhet 2: Nya servicepaket för Yara N-Sensor

• Yara erbjuder fr.o.m. 2019 tre olika servicenivåer utifrån lantbrukarnas olika behov: 1) standard, 2) avancerad, 3) premium. • All info hittar du här: www.yara.se/vaxtnaring/verktygsladan/yara-n-sensor

Nyhet 3: YaraIrix

• Till säsongen 2019 lanserar vi verktyget YaraIrix som gör Yaras agronomiska kunskap tillgänglig direkt i din mobil. Med YaraIrix får du hjälp att optimera N-gödslingen under säsongen.

Ökad noggrannhet Underoptimerad N-gödsling leder till outnyttjad skördepotential och lägre kvalitet. Vid gödsling över det optimala ökar vi risken för läckage, får dåligt utnyttjande av gödselmedel och en potentiellt negativ miljöpåverkan. Växternas N-behov kan variera kraftigt mellan år samt mellan och inom skiften. Att bedöma N-behovet är en utmaning, men med hjälp av verktyg som YaraIrix kan vi öka noggrannheten och chanserna för att lyckas.

• Yara N-Tester BT. Ny design, ansluts via Bluetooth till mobilen. All data lagras i YaraIrix-appen.

N-upptag genom bilder Börja med att ladda ner YaraIrix-appen till din mobil (Android och iOS). Efter installationen kan du fritt använda funktionen med bildanalys. Bildanalysen i Irix beräknar mängden bladmassa i bilden och ger sedan en uppskattning av kväveupptaget i grönmassan. Bildanalysen fungerar för närvarande i tidiga utvecklingsstadier av höstvete.

N-Tester BT. Ny design, kan anslutas till mobilen via Bluetooth. Mätdata lagras i mobilappen YaraIrix.

N-Tester Clip Genom att kombinera YaraIrixappen med N-Tester Clip får du en N-rekommendation direkt i appen. N-Tester Clip monteras enkelt på din mobiltelefon och utvärderar N-upptaget i grödans blad med mobiltelefonens kamera. Under 2019 kommer N-Tester Clip att vara tillgänglig endast för en testpanel som ska prova den i fält. På www.yara.se/irix kan du läsa mer och registrera ditt intresse.

• Du laddar ner appen YaraIrix i din mobil. • Din mobilkamera analyserar växtmassan och uppskattar kväveupptaget i höstvete. Kan användas tidigt på växtsäsongen.

Fler nyheter: N-Tester Clip & N-Tester BT

gör vi nu Yaras agronomiska kunskap tillgänglig direkt i din mobil. Verktyget kallar vi YaraIrix och med detta får du hjälp att optimera N-gödslingen under säsongen.

• Yara N-Tester Clip monteras enkelt på mobiltelefonen och ger i kombination med YaraIrix-appen en N-rekommendation direkt i mobilen. Kommer att vara tillgänglig för en testpanel under 2019.

N-Tester Clip, monteras enkelt på mobil telefonen och ger i kombination med YaraIrix-appen en N-rekommendation direkt i mobilen. Den kommer att vara tillgänglig för en testpanel under 2019.

N-Tester BT N-Tester BT bygger på samma teknik som tidigare versioner av Yara N-Tester, men i en ny design, och nu ansluts den trådlöst till din mobil via Bluetooth. All data och information lagras i YaraIrixappen och efter mätningar på ett representativt område ges en rekommenderad mängd kväve för det aktuella området. Kväverekommendationerna baseras på många års fältförsök och finns för bl.a. höstvete och vårkorn. På vår hemsida www.yara.se/irix kan du läsa mer om YaraIrix. /

Vall och rätt kvävegödsling gör svensk åker till kolsänka Fler hästar och mer vall gör att svensk åkermark redan idag är en kolsänka som tar upp mer kol än den avger. Och ännu bättre kan det bli med kolsnål tillverkning av mineral gödsel-N och mellangrödor som täpper till luckor med svart jord. Av Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

ärlden blir varmare – det är ett obestridligt faktum. Sedan förindustriell tid kring 1880 har jordens medeltemperatur stigit med ca 1 oC, så allt pekar på att de senaste generationerna människor bidragit till att vrida upp värmereglaget på klotet. För jordbruket märks detta som mer extremväder med intensivare perioder av torka och regn. Jord lagrar kol Vid FNs klimatmöte i Paris 2015 kom deltagande länder överens om att begränsa temperaturhöjningen till högst 2 grader, med sikte på 1,5. Bland motåtgärderna finns förhoppningar om att också jordbruket, genom fotosyntesen som binder koldioxid i växter, kan bidra genom att öka mullhalten i marken och därmed bli en s.k. kolsänka. Markens mull består till ca 60 procent av kol, så genom att lagra in mer kol (C) i åkermark skulle därmed halterna av växthusgasen koldioxid (CO2) i atmosfären minska. I jorden ner till 1 meter finns redan dubbelt så mycket kol som i atmo sfären och mer får plats under markytan.

Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU i Uppsala, förespråkar höga skördar producerade på miljömässigt korrekt sätt som en metod för att åkermark ska kunna bli en kolsänka och dämpa klimat påverkan. Foto: Jens Blomquist

Stigande kolhalt i svensk åker

C % i marken

2,65

45%

2,6 40% 2,55 35%

2,5

Dubbelt upp med rötter Andelen kol som stabiliseras i jorden är mycket högre från rötter (35 %) i jäm förelse med bara ca 15 % från halm. Rötter ger alltså ett drygt dubbelt så stort tillskott till markens förråd av mull som ovanjordiska växtrester. Förklaringen ligger i att kolföreningar som utsöndras från rötterna (rotexudat) tränger in i de minsta porerna och skyddas från ned brytning av mikroorganismerna.

Vall ökar C-inlagring Frankrike tog på sig ledartröjan i Paris och lanserade 4-promille-initiativet. Idén är att en ökning av kolmängden med bara 4 promille per år i jordens översta 30–40 cm balanserar den årliga stegringen av koldioxid i atmosfären. Detta mål på 4 promille klarar Sverige nästan av som nation. – Ja, svensk jordbruksmark har i medeltal blivit en kolsänka som tar upp mer kol än som frigörs, berättar Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU i Uppsala. Det konstaterar han utifrån återkommande mätningar sedan 1980-talet som görs i Naturvårdsverkets s.k. Markoch grödoinventering. Förklaringen stavas ökad vallodling. Sedan mitten av 1980-talet har andelen vall och grönträda på svensk åkermark stigit markant (figur 1). – Ökningen av vall är starkt korrelerad med ökningen av antalet hästar, noterar Thomas Kätterer. Sambandet mellan fler hästar, mer vallodling och stigande mullhalter gör alltså att Sveriges åkermark (mineraljordar exklusive organogena jordar) totalt sett är en kolsänka. Enligt figur 1

2,45 1980

1990

2000

2010

2020

Andel vall och grönträda

50%

2,7

C% Andel vall och grönträda

30%

Figur 1. Andelen vall och grönträda på svensk åkermark har ökat från ca 30 till nästan 50 procent sedan 1980-talet. Det innebär 250 000 nya hektar vall som försörjer ett ökat antal hästar. Med vallen följer ökad kolinlagring och i medeltal har ett svenskt hektar åker ökat kolhalten från strax under 2,5 till nästan 2,7 procent. Det motsvarar en ökning av mullhalten från 4,2 till 4,6 procent eftersom kolhalten i mull i medeltal är 58 procent. Aggregat från bördighetsförsöket i Örja utanför Landskrona i led med 0 (t.v.) och 150 (t.h.) kilo N per hektar årligen sedan utläggning på 1950-talet. På 30–40 cm djup var kolhalten vid provtagningen 0,55 procent i det 0-gödslade ledet och 0,89 procent i ledet som hade N-gödslats. Båda leden från växtföljden med vall och stallgödsel samt underhåll + uppgödsling av PK. Foto: Jens Blomquist

I jorden ner till 1 meter finns redan dubbelt så mycket kol som i atmosfären.” har kolhalten i medeltal ökat från strax under 2,5 till nästan 2,7 procent.. – Den ökningen innebär att svenska jordar har tagit upp 2,4 miljoner ton koldioxid per år, berättar Thomas Kätterer.

alltså kolinlagringen enligt markinventeringen, och detta framgår också i långliggande fältförsök med olika växtföljder som startades i början av 1980-talet. I försöken på Lönnstorp i Skåne och Lanna i Västergötland jämförs odling av

Skillnad i alven Det enskilda fältet är dock inte nödvändigtvis en kolsänka, utan kan också vara en kolkälla. Det beror på odlingsinriktning och gödsling. Vall på åker gynnar

Översättningsnyckel Mullhalt x 0,58 = kolhalt = C-halt 1 ton C = 3,67 ton CO2

Provtagning i alven i långliggande svenska bördighetsförsök visar att korrekt anpassad N-gödsling ger högre avkastning, mer skörde rester och ökad mullhalt också på djupet i jorden.

4-promilleinitiativet Grundtanken med 4-promille-initiativet är att redan 4 promilles ökning per år av kolmängden i jordens översta 30–40 cm balanserar den årliga ökningen av koldioxid till atmosfären. På www.4p1000.org går att läsa mer.

Fånggrödor fångar kväve, men pumpar också ner kol i marken.”

enbart höst- och vårsäd med en 3-årig gräs- och klövervall som följs av ett år av stråsäd med insådd (figur 2). Efter 35 år var skillnaden mellan stråsädes- och vallodling 820 kilo kol C per hektar och år till vallodlingens favör på Lönnstorp, medan vall bidrog med 330 kilo extra på Lanna. Skillnaden handlar om markstruktur menar Thomas Kätterer. – På Lanna är rotdjupet begränsat eftersom alven är kompakt. Jordstrukturen är väldigt viktig för att få biologisk aktivitet i marken och möjlighet till kolinlagring.

Högre C-utväxling med rätt mängd N Också N-gödsling gynnar inlagringen av kol i marken enligt försöken (figur 2). Effekten av 120 kilo N per hektar i stråsädesodlingen var 300 kilo extra på Lönnstorp och 240 kilo extra C per hektar och år på Lanna, i jämförelse med det 0-gödslade ledet. Med N-gödslingen ökar alltså inte bara avkastningen ovan jord, utan med gödslingen följer också mer skörderester som blir mull i marken. Och förutom det rent kvantitativa bidrar N-gödslingen också på ett annat sätt.

– Mycket tyder på att mikroorganismerna blir effektivare. En större del av kolet i skörderesterna lagras in i mullen och en mindre del gåt åt till mikroorganismernas andning, förklarar Thomas Kätterer. Det blir alltså högre utväxling av kolet i skörderesterna med en balanserad N-gödsling. Kolsnålt N ett måste Sambandet mellan N-gödsling och ökad mullhalt har Thomas Kätterer även sammanfattat med resultat från 16 långliggande försök i Sverige enligt figur 3. Enligt dessa bidrar 1 kilo N med ungefär 1 kilo C i matjorden. – Men tar man också hänsyn till alven blir relationen snarare 1,5 kilo C per

Vall och N-gödsling ökar kolhalten

Djup (cm)

LÖNNSTORP

20 30 40 50

300 kg C/ha o år 820 kg C/ha o år

LANNA

240 kg C/ha o år 330 kg C/ha o år

Djup (cm)

C vall, O N C vall, full N C stråsäd, O N C stråsäd, full N

20 30 40 50 60

0 0,5 1 1,5 2 2,5

Kolhalt (%)

0 0,5 1 1,5 2 2,5

Kolhalt (%)

Figur 2. Både grödval och kvävegödsling styr hur mycket kol som lagras in i jorden visar de långliggande försöken på Lönnstorp i Skåne och Lanna i Västergötland. Men alvens struktur är avgörande. På Lönnstorp ökade kolinlagringen ända ner till 50 cm, medan den täta alven på Lanna gjorde att det bara var i matjorden som kolinlagringen påverkades.

Både vall och kvävegödsling ökar mullhalten i jorden. På djupet i alven är jordstrukturen en flaskhals för hur stor mullhaltsökningen blir.

Kolinlagring 0–20 cm (kg C/ha o år)

Hög avkastning ökar kolhalten i jorden 200 150 100 50 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

N-gödsling (kg N/ha o år) Försökserie 1

Försökserie 2

Försökserie 4

Försökserie 5

Försökserie 3 Resultat av statistisk analys (Regression)

Figur 3. Med stigande N-givor ökar avkastningen ovan jord. Men högre produktion ger också till mer skörderester som i sin tur ökar kolinlagringen under jord. Varje kilo N höjer kolförrådet i matjorden med drygt 1 kilo C per hektar, men höjningen ökar till 1,5 kilo C om hänsyn också tas till inlagringen i alven.

N-gödsling ger högre skördar, mer skörderester och ökad mullhalt.” Råd för att öka kolinlagringen i jorden enligt Thomas Kätterer • Grön mark – så mycket mellangrödor och fånggrödor som möjligt. • Hög produktion – viktigt ansvar i ett globalt perspektiv att utnyttja marken optimalt. • Kolsnål mineralgödsel – gödselmedel med lågt koldioxidavtryck gör nettot i kolbalansen positivt. • Balanserad gödsling – ligg inte över ekonomiskt optimum eftersom det sänker effektiviteten i kolinlagringen och leder till ökade lustgasutsläpp. • Vall någon gång – hästfoder, för biogas, byt areal med grannar som behöver foder etc. tillfört kilo N, säger Thomas. Han understryker dock att det är nettot av koltillförsel och kolbindning som räknas. Eftersom tillverkning av mineralgödselkväve också bidrar med utsläpp av koldioxid gäller det att tillverkningen sker så snålt som möjligt. Genomsnittet för Yaras produktion är 1 kilo C (3,65 kg CO2-ekvivalenter) per producerat kilo N, så ett helhetsper-

spektiv, med hänsyn också till alven, gör nettot av N-gödslingen med rätt gödsel positivt. – Men gödslar man med rysk urea blir det dåligt för miljön, menar Thomas Kätterer. Yaras satsningar på fossilfri kväve tillverkning med energi från sol, vind eller vatten har han väntat på länge. – Det måste finnas en marknad för detta. Det gäller dock att man anpassar kvävegivan och gödslar rätt – vid överoptimal gödsling kan kvävet i marken omvandlas till lustgas. Eftersom lustgas är en mycket potent växthusgas kan den positiva klimateffekten av kolinlagring lätt ätas upp av ökade lustgasutsläpp. Intensiv brukning bättre Centralt i Thomas resonemang är alltså att korrekt avvägd N-gödsling ger högre skördar, mer skörderester och ökad mullhalt. Därmed blir marken en kolsänka. Av samma skäl är han inte någon vän av låga skördar och extensiv produktion. – Den leder till ökat arealbehov och lägre kolförråd. Om ekologisk odling leder till lägre avkastning innebär det att potentialen att öka kolförrådet i marken går till

spillo. I ett globalt perspektiv är detta oroande. Varje år motsvarar avskogningen för att bereda mark för åker och bete ca 8 miljoner hektar. Därmed leder avskogningen till kolförluster både ovan och under jord. För att hindra avskogning och kolförluster ser Thomas Kätterer därför intensiv och samtidigt miljövänlig produktion på åkermark som rätt väg framåt. Håll marken grön För växtodlare som vill fånga mer kol i sina åkrar rekommenderar Thomas Kätterer mellangrödor. De täpper till en lucka i odlingen och fotosyntesen kan fortsätta att verka när marken annars skulle varit obevuxen. – Fånggrödor fångar kväve, men pumpar också ner kol i marken. Mätningar i svenska fältförsök visar att engelskt rajgräs samlar drygt 300 kilo C per hektar och år – en siffra som överensstämmer med internationella genomgångar av inlagringspotentialen hos mellangrödor. Om hela den svenska vårsådda arealen på ca 500 tusen hektar skulle bära en mellangröda hade det stärkt svenska åkrar som kolsänka ännu mera. – Det skulle innebära att ytterligare 0,6 miljoner ton koldioxid per år fångades in, avslutar Thomas Kätterer. /

Så prickar du rätt med kvävet i spannmål 2019 Yara erbjuder en hel verktygslåda som hjälp att hitta rätt med kvävet i spannmål 2019. Det handlar om Noll- och Maxrutor, Yara N-Prognos™, Yara NSensor® m.m. Men inget verktyg kan tänka själv utan ska kompletteras med sunt förnuft och erfarenhet. Av Katarina Elfström, Yara

Tänkvärt inför kvävegödsling i spannmål 2019 Nollrutor ger en möjlighet att uppskatta eller mäta markens kväveleverans.

ptimal kvävegiva beror både på skördenivå och på hur mycket kväve marken kan leverera. Vi vet från försök och mätningar att markleveransen av kväve varierar mycket mellan år, mellan fält, och även inom fält. Efter odlings säsongen 2018, då många fält gav

lägre skörd än man gödslat för, finns det också frågetecken kring hur mycket restkväve som kan finnas kvar i marken våren 2019. Det finns inte något bra sätt att göra en generell uppskattning av eventuellt restkväve. Kväveprovtagning i marken på våren är osäker och svårtolkad, vilket är anledningen till

Förutom skördenivån har markens kväveleverans stor betydelse för vilken kvävegiva som är optimal i det enskilda fältet. Våren 2019 finns det också en osäkerhet om och hur mycket kväve som kan finnas kvar outnyttjat i marken från fjolåret. Bästa sättet att pricka rätt är att dela kvävegivan och anpassa senare givor efter hur mycket kväve marken levererat och grödan tagit upp, samt hur skördepotentialen ser ut. Nollrutor, Maxrutor och bedömning eller mätning i det egna fältet blir viktigare än någonsin för att pricka rätt!

att denna metod används väldigt lite i Sverige. Anpassning efter grödans upptag Lösningen för att hitta rätt är den välbeprövade metoden att dela kvävegivan och anpassa senare givor efter säsongen och grödans kväveupptag. När det är dags för kompletteringsgivan kan vi genom mätningar och observationer i grödan få en uppfattning om hur mycket kväve marken levererat och dessutom är det vid det laget lättare att uppskatta den slutliga skördenivån. Vid denna tidpunkt har också merparten av eventuellt restkväve tagits upp i grödan.

Nollrutor, Maxrutor i det egna fältet blir viktigare än någonsin!” Verktyg och metoder för anpassning av kvävegivan Det finns ett flertal olika verktyg och metoder för anpassning av kvävegivan. Verktygen kompletterar varandra, därför är det bäst att kombinera flera olika verktyg. Men inget verktyg kan tänka själv, alla måste kompletteras med sunt förnuft och erfarenhet!

Maxrutan visar gödslingsbehovet Nollrutan kan kompletteras med en Maxruta. I Maxrutan läggs extra kväve jämfört med fältet – motsvarande cirka 50 kilo N per hektar. Maxrutan ger en fingervisning om eventuellt ytterligare kvävebehov. Om Maxrutan inte skiljer sig jämfört med resten av fältet är det ett tecken på att fältet har tillräckligt med kväve. Är Maxrutan däremot grönare än resten av fältet är det ett tecken på att kvävet i fältet börjar ta slut, och att en kompletteringsgiva kan behövas. Yara N-Prognos Under odlingssäsongen mäter Yara kväveupptag i gödslingsförsök med kvävestege. Mätningarna på olika gödslingsnivåer ger en bild av hur grödan utvecklas och kvävet tas upp i olika delar av landet. Resultat från mätningarna

Checklista för kvävegödsling i spannmål • Lägg ut en Nollruta och en Maxruta! • Ge en grundgiva: – Vårsäd: YaraMila, radmyllad – Höstsäd: YaraMila (eller Axan om grödan fått P och K på hösten) • Följ utvecklingen med Yara N-Prognos. • Kompletteringsgödsla efter mätningar och observationer i fältet. • Variera om möjligt gödslingen över fältet med Yara N-Sensor eller CropSat. • Använd en effektiv kväveform, som i Axan eller Kalksalpeter.

Mätningar i kväveförsök ligger till grund för Yara N-Prognos som hjälper dig att hitta rätt kvävegiva.

Nollrutan talar om markkvävet En ogödslad Nollruta ger svar på hur mycket kväve marken levererar, inklusive eventuellt restkväve från föregående år. Nollrutan läggs på ett lättåtkomligt ställe som är representativt för fältet som helhet. På stora fält kan mer än en Nollruta vara motiverad. En presenning på cirka 3 x 5 meter läggs ut på marken strax före gödsling. Tältpinnar fungerar fint att förankra med. Rutans hörn markeras med pinnar. Färgen på Nollrutan jämfört med fältet ger en god indikation på markens kväveleverans. Är grödan i Nollrutan mycket ljus jämfört med fältet är markkväveleveransen liten, är den nästan lika grön som fältets är det ett tecken på god markkväveleverans. Om man har tillgång till mätning med Yara Handsensor™ kan mätningen ge en direkt kväverekommendation. Med en Yara N-Sensor kan man själv göra en motsvarande mätning att basera kvävegivan på.

100,06

99,68 98,51 97,42

96,48

91,48

140 Axan

Före DC 30 200 Axan + Axan

DC 37 DC 45 DC 55 DC 69 200 200 200 200 Axan + Axan + Axan + Axan + Kalksalpeter Kalksalpeter Kalksalpeter Kalksalpeter

12,5 12,3 12,1 11,9 11,7 11,5 11,3 11,1 10,9 10,7 10,5 10,3 10,1

Protein, % i ts

Skörd dt/ha

110 108 106 104 102 100 98 96 94 92 90 88 86

Yara N-Tester Yara N-Tester mäter klorofyllhalten i bladen, vilket ger ett mått på plantans kvävestatus. Utifrån sort fås ett konkret gödslingsråd. Yara N-Sensor Den traktorburna N-Sensorn tar kväveanpassningen ett steg längre genom att variera kvävegivan också inom fältet. Sensorn mäter grödans reflektans, vilket ger en mått på både bestånd och kvävestatus. Mätningsresultatet omvandlas genom beräkningar baserade på ett stort försöksunderlag till en konkret kvävegiva och anpassar gödselgivan efter grödans behov i varje del av fältet. Det går att gödsla sent! Vid säsongsstart var många höstsädesfält väletablerade och mycket frodiga, vilket gör att vi kan ha en mycket stor skördepotential. Samtidigt bör man i frodiga fält vara försiktig med stora kvävegivor tidigt, eftersom liggsädesrisken främst är kopplad till just dessa tidiga givor. Det innebär att man i stället måste vara beredd att lägga relativt stora kompletteringsgivor senare, för att verkligen utnyttja en god skördepotential som kräver en god kväveförsörjning. I det sammanhanget kan det vara bra att komma ihåg att även sena tilläggs-

Protein

Stadie för tillägg med 60 kg N /ha Total giva Produkter

…utnyttja en god skördepotential ” och gödslingsråd anpassade till dagsläget publiceras varje vecka i Yara Nyhetsbrev.

Skörd

givor med Kalksalpeter – ända fram i blomning – har kunnat höja både skörd och proteinhalt i höstvete. I försök provades olika tidpunkter för kompletteringsgivor. Grundgödslingen var 140 kilo N per hektar och i försöket lades en kompletteringsgiva på ytter ligare 60 kilo N per hektar, antingen som Axan strax före stråskjutning eller som Kalksalpeter när flaggbladet var just synligt (DC 37), i flaggbladsstadiet (DC 45), vid axgång (DC 55) eller sen blomning (DC 69) (diagram 1). Som framgår av diagrammet gav kompletteringsgivan när flaggbladet är på väg fram (DC 37) bäst effekt, både vad gäller skördehöjning och proteinhalt. Senare givor hade, också som väntat, en större effekt på proteinhalten, men faktiskt en tydlig skördehöjande effekt. Mest lönsamt var alltså en tilläggsgiva i DC 37. Men det är intressant att se att kompletteringsgivor med Kalksalpeter ända fram till blomning höjde både skörd och proteinhalt. Det innebär att om gödsling av någon anledning inte skett i DC 37, är det inte för sent att komplettera senare.”

Diagram 1. Effekt på skörd och proteinhalt av en tilläggsgiva på 60 kilo N per hektar vid olika tidpunkter (DC 30 = beg stråskjutning, DC 37 = flaggbladet just synligt, DC 45 = flaggbladsstadiet, DC 55 = axgång, DC 69 = sen blomning). Blå staplar visar skördenivå, röda prickar visar proteinhalt. Även sena tilläggsgödslingar med kväve har haft tydlig effekt på både skörd och protein. Strategiled i L3-2300. Medel för 8 försök 2017–2018.

Skilj på kväve och kväve Vad gäller kväveeffekten så är det inte bara antalet kilo som räknas, även kväveformen har betydelse. Många försöksserier, den senaste 2016–2018, har gång på gång visat större effektivitet vid användning av Kalksalpeter jämfört

…kompletterings givor ända fram till blomning höjde både skörd och proteinhalt” med ammoniumnitrat som Axan, N34 och NS 30–7. I andra änden av skalan ligger Urea och flytande kväve som båda ligger sämre till i effektivitet. De kvävegödselmedel som har en sämre effektivitet varierar dessutom mer i effekt från gång till gång. Det går alltså åt betydligt mer kväve av de mindre effektiva kväveformerna för samma effekt. Läs mer om kväveformer och effektivitet i Växtpressen 2/2018. /

Följ Yaras gödslingsråd under säsongen! • Yaras nyhetsbrev via e-mail. Om du inte redan prenumererar kan du anmäla dig på www.yara.com • Yaras Facebooksida • Nyhet 2019, du kan nu få aktuell växtnäringsinformation i en podcast, Växtpressen Pod. Du hittar den på: www.yara.se/vaxtnaring/verktygsladan/vaxtpressenpod eller där podar finns

Fosfor i teori och praktik Fosforbrist syns sällan tydligt i fält, men försämrar både rottillväxt och bestockning samt försenar utvecklingen av grödan. Kombisådd av YaraMila NPK säkrar tillgång till och utnyttjande av växtnäringen. Därmed ökar både skörden och odlingssäkerheten. Av Katarina Elfström, Yara

å Odling i Balans temadag om fosfor i januari 2019, som anordnades i samarbete med Yara och Greppa Näringen, höll Søren Husted, professor på Köpenhamns universitet, ett fascinerande föredrag. Han berättade engagerat och detaljerat om fosfors funktioner i växten, men också om betydelsen av fosfor i praktiken. Dolda brister i Norden Fosforbrist brukar typiskt illustreras med bilder av växter med lilaskiftande blad. – Men, dessa symptom uppstår bara vid tillräckligt stark solinstrålning, berättade Søren Husted. Under nordiska förhållanden blir bristerna därför oftast osynliga, och man riskerar att inte upptäcka problemet. Även andra typiska symptom på fosforbrist, som t.ex. försämrad bestockning och försenad axgång, är lätta att missa. Avgörande för rottillväxt Søren underströk också hur viktig fosfor är för rottillväxten. Samtidigt är fosforn mycket orörlig i marken. – Fosfor behöver faktiskt 320 år för att röra sig 10 cm i marken! Slutsatsen är att roten måste växa till fosforn – tvärtom tar för lång tid. Det innebär också att placering av fosfor nära det groende fröet är en stor poäng – placering gör att rotutvecklingen

kommer igång direkt, och förbättrar utnyttjandet av alla växtnäringsämnen. Kritisk period för bestockning Fosfor är en viktig del av växtens hormonsystem och energiförsörjningen till plantans celler. Därför är fosfor helt avgörande för t.ex. bestockningen. Søren Husteds forskning visar att det ca 3 till 6 veckor efter uppkomst finns en kritisk period för vårkorn. Har inte växten tillräcklig tillgång till fosfor

Utan fosfor

under denna period blir bestockningen lidande, och det kan växten inte kompensera för i efterhand. Försöken visar samma bild Søren Husteds föredrag bekräftar och förklarar vad vi tydligt ser i spannmålsförsöken i Sverige – att fosforbrist

… fosfor helt avgörande för t.ex. bestockningen” försämrar bestockningen och försenar mognaden. Vi vet också att kombisådd förbättrar växtnäringsutnyttjandet, inte bara för kväve utan också för fosfor och andra växtnäringsämnen. Just därför rekommenderar vi kombisådd YaraMila till spannmål. Det ökar både skörd och odlingssäkerhet. /

23 kg fosfor på hösten

Icke fosforgödslad och fosforgödslad ruta i höstvete. I försök syns effekten på bestockningen tydligt, men i fält finns ingenting att jämföra med och man riskerar att inte upptäcka problemet. Foto: Sverigeförsöken

Kvalitetssäkra din gödsel Med 4-punktsgarantin garanterar Yara yppersta gödsel kvalitet på våra produkter. En bra kvalitet kan inte nog betonas för ett bra resultat av gödslingen. Det handlar både om stora volymer och inte minst kvalitet på spridningen. Av Johnny Andersson, Yara

rampspridare och olika modeller av radmyllningsmaskiner som myllar gödseln i samband med sådd. Centrifugalspridare sprider genom att granulen faller ner på en tallrik med vingar som slungar iväg granulen. Rampspridare och radmyllningsmaskiner matar ut granulen via en knastervals. I båda dessa fall krävs att granulens kvalitet är god. CentrifugalVälj spridningssäkra gödselmedel spridare är den dominerande maskinen Använd gödselmedel som är testade för på marknaden och den sprider gödseln i din gårds mineralgödselspridare och huvudsak i växande gröda. Majoriteten se till att det finns inställningsschema av spridarna har 24 meters arbetsbredd som passar de gödselmedel du tänker men spridare med arbetsbredköpa. Maskinerna som finns på der upp till 32 alternativt marknaden för att sprida 36 meter finns också gödseln är överlag väldigt på marknaden. Ju säkra på att sprida större arbetsjämnt, men det krävs bredd desto också att föraren mer noggrann är noggrann. inställning Spridningsresulkrävs för att tatet påverkas erhålla en god av hur noga man precision. Kapaär med att ställa citeten är centriin maskinen rätt fugalspridarens enligt tillverkarens fördel. Vindstyrkan rekommendation. vid spridningstillfället är en viktig Spridare med förparameter som och nackdelar Gödselgranul. Alla Yaras måste beaktas vid Största gödselvolygödselmedel är samgranulerade större arbetsbredder. men i Sverige sprids vilket innebär att varje granul Rampspridare med centrifugalspriinnehåller samma växtnäringssammansättning (de olika är inte lika vanligt. dare, men det finns färgerna på illustrationen). Kapaciteten är även luftassisterade ödsel är den största produkten i växtodlingen både vad gäller volym och kostnad. Därför är det extra viktigt att vara noggrann med sitt val av gödselprodukt. Se till att försäkra dig om att det gödselmedel du tänker köpa är testat och spridningsbart i din spridare.

Tryckmätare (F-indikator), används för att mäta gödselgranulernas tryckhållfasthet. Med tryckmätaren får man fram ett värde på hur många kilos tryck granulen klarar vilket är en faktor som påverkar spridningsjämnheten.

…är testade för din gårds mineralgödselspridare” rampspridarens nackdel medan preci sionen vid fältkanterna är styrkan. Granulerna är lika Samtliga Yaras gödselmedel är samgranul erade. Detta innebär att varje granul innehåller samma sammansättning av växtnäring. Yara garanterar en spridbarhet på 24 meters arbetsbredd med centrifugalspridare under förutsättning att spridaren har inställningstabeller som visar detta. Om spridaren klarar större arbetsbredder så finns den informationen att få via respektive maskintillverkares hemsida eller mobilapp. Kolla inställningen inför varje säsong Tänk på att inför varje säsong gå in på din maskins mobilapp eller via maskin-

Yara Spridarbackar ger en bra uppfattning om spridningsbilden.

måste därför skyddas från fukt. Se därför till att förvara gödseln i säcken fram till spridningstillfället. Fukt påverkar granulen negativt. Försök köra maskinen tom inför uppehållet under natten för att undvika att granulerna tar åt sig fukt och därmed bli mjuka och sönderdelas. Vid körning med luftassist erade maskiner är det viktigt att vara extra observant vid körning under fuktiga betingelser, t.ex. morgon och kväll.

…större arbetsbredd desto mer noggrann”

tillverkarens hemsida för att kontrollera värdena som säkerställer din maskins inställningsvärde för respektive gödselmedel. En förutsättning för att granulerna ska klara av att spridas på minst 24 meter är att granulen har rätt kvalitet gällande: • Tryckhållfasthet • Kornstorleksfördelning och medeldiameter • Mängden damm • Densitet • Produktens flytegenskaper • Granulens form • Fuktupptag

består av 4 kamrar: • 0,00 – 2,00 mm • 2,00 – 3,30 mm • 3,30 – 4,75 mm • > 4,75 mm Om materialet hamnar i de 2 mellankamrarna (2,00 – 4,75 mm) innebär det att förutsättningen för en jämn spridning är bäst. F- och D-indikatorer levereras med vissa spridare. De går också att köpas som tillbehör hos vissa leveran törer av spridare. Fukt, granulens värsta fiende Gödselgranulen är hygroskopisk och

Säkra maskinens spridningsbild Ett sätt att säkra maskinens spridningsbild är att placera ut spridarbackar på fältet och sedan sprida över dessa och därefter samla in och mäta utfallet. På Yaras webshop yara.se/vaxtnaring/ verktygsladan/webshop finns spridarbackar att köpa. Via Greppa Näringen finns också möjlighet att få hjälp att genomföra spridartest av din spridare. Yara ger dig garanti När du väljer en produkt från Yara får du en produkt med Yara 4-punkts garanti. Denna kvalitetsmärkning finns idag på varje säck. De fyra punkterna gäller: säkerhet, miljö, innehåll och spridning. Mer info på www.yara. se/vaxtnaring/verktygsladan/yara4-punktsgaranti /

Kontroll av egenskaper Två av dessa huvudegenskaper är enkla och viktiga att mäta: • Tryckhållfasthet • Kornstorleksfördelning Tyckhållfastheten mäts med hjälp av en tryckmätare s.k. F-indikator. Med denna får man fram ett värde på hur många kilos tryck granulen klarar. Maximalt mätvärde är 10 kilo och det är också detta tryck som våra produkter klarar. Om granulen inte klarar ett tryck över 4–5 kilo riskerar spridningsjämnheten att påverkas negativt p.g.a. att granulen går sönder i samband med spridningen. Den andra parametern är kornstorleksfördelningen som man kan kontrollera via en sikt s.k. D-indikator. Denna

D-indikator är en liten sikt som består av 4 kamrar. Om granulerna hamnar i de 2 mellersta (2,00 – 4,75 mm) finns det bra förutsättningen för en jämn spridning.

Offensivt klimatarbete Klimatförändringen kräver en omställning från fossil till förnybar energi som påverkar hela livsmedelssektorn och gödselindustrin. Yara arbetar med energieffektivitet, katalytisk rening och gödslingsstrategier för effektiv odling. Utvecklingen för att producera fossilfri gödsel tar nu fart på allvar och slutmålet är nollutsläpp. Av Mogens Erlingson, Yara

limatförändringar är en stor global utmaning och ett allvarligt hot mot jordbrukets produktivitet i många regioner runt om i världen. Både problem och lösning Jordbruk står för cirka 25 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Av detta kommer cirka 50 procent från ändrad markanvändning, t.ex. avskogning och uppodling av regnskog. Det innebär att för att försörja en växande världsbefolkning med mat, måste vi skörda mer på den areal vi redan idag odlar. Förutom mat måste jordbruket dessutom producera foder, fiber och bioenergi för att bidra i omställningen till fossilfritt. Jordbruk är alltså en del av problemet, men jordbruk är också en del av lösningen. Fotosyntesen binder kol Fotosyntesen är fantastisk. Det är den som är växternas motor, och den binder med hjälp av solens energi in kol i växterna. Sol, vatten och växtnäring är avgörande för att bygga en stor solfångaryta, för att binda in mycket kol per hektar, för en klimateffektiv produktion av mat, foder och bioenergi. Klimateffektiv produktion och odling Produktion och användning av växt näring måste naturligtvis också vara klimateffektiv. Stallgödsel och andra orga-

niska gödselmedel ska utnyttjas på ett bra sätt, sedan fyller vi på med mineralgödsel till en ekonomiskt optimal nivå. Produktion av kvävegödselmedel i form av ammoniumnitrat (AN), den dominerande kväveformen i de gödsel medel som säljs i Sverige, sker i två huvudsteg. Med hjälp av energi utvinns luftens kväve och ammoniak produceras. Därefter kommer en salpetersyrafabrik och från denna syra produceras AN. Ammoniakproduktionen är energiintensiv och idag används naturgas som energikälla. Denna produktion resulterar alltså i utsläpp av koldioxid.

Katalytisk rening av lustgas Vid produktion av salpetersyra bildas också lustgas, en växthusgas som är 298 gånger mera potent än koldioxid. Yara har dock utvecklat en metod för katalytisk rening av lustgas och denna är idag installerad på våra salpetersyrafabriker. Cirka 90 procent av lustgasen omvandlas till naturlig kvävgas. Produktion av AN ger utan katalytisk rening ett utsläpp på cirka 7,1 kilo CO2ekvivalenter per kilo N. Med katalytisk rening minskar detta till cirka 3,7 kilo CO2-ekvivalenter per kilo N, en minskning med cirka 50 procent (figur 1).

Yara halverar klimatavtrycket kg CO2-ekvivalenter/kg N 8 7 6 5

en halvering

4 3 2 1 0

Rysk AN

Yara AN

Figur 1. Genomsnittligt klimatavtryck för ryskproducerad prillad N34 respektive Yara ammoniumnitrat såld i Sverige (t.ex. Axan® och YaraMila® NPK). Även Kalksalpeter™ ingår i Yara AN.

Livscykelanalys för ammoniumnitrat 3,7

Råvarutvinning och -transport

Produktion av Yaras gödsel till Sverige

0,1

6,5

Transport

Användning

Biomassa produktion

Biomassa konsumtion

Figur 2. Livscykelanalys i kilo CO2-ekvivalenter per kilo N för ammoniumnitrat som är kväveformen i YaraMila®, Axan®, Sulfan™ etc. Kedjan omfattar allt från framtagning av råvaror, produktion av mineralgödsel, transporter och användning i fält. För den gödsel Yara säljer i Sverige innebär det att vi minskat utsläppen med cirka 500 000 ton koldioxid. Vi fortsätter utvecklingen av katalysatorerna för att ytterligare minska utsläppen. Energieffektiv produktion Fossilfri produktion av ammoniak var det som lade grunden till Yara 1905 (då med namnet Hydro). Då var det vatten kraft från de norska forsarna som var energikälla. Genom utvecklingen av Haber-Bosch-metoden och tillgång till billig naturgas har denna blivit standard som energikälla. För att minska klimatavtrycket från ammoniakproduktionen med naturgas som energikälla arbetar Yara efter två huvudspår. Det ena spåret är kontinuerlig förbätt-

…fabriker med 6,1 procent lägre energiförbrukning ” ring med naturgas som energikälla. År 2017 hade Yaras fabriker 6,1 procent lägre energiförbrukning än ett globalt genomsnitt. Hög energieffektivitet i ammoniakproduktionen ger en lägre produktionskostnad, vilket är viktigt för Yara som har stor produktion inom EU där gaspriset är högt. Dessutom ger hög energieffektivitet ett lägre klimatavtryck. Och för att ytterligare öka effektiviteten drivs i ett andra spår projektet ”The Plant of the Future” – framtidens fabrik som genom innova-

tion och utveckling ska lyfta till en ny nivå. Decarbonize är nytt affärsområde Yara startade vid årsskiftet det nya affärsområdet ”Decarbonize”, som kanske kan översättas till Fossilfritt. I en snabbt föränderlig värld är vår fortsatta framgång beroende av vår förmåga att utveckla nya idéer och att utveckla nya affärer. En fossilfri värld, där hållbarhet är en nyckel till framgång, kommer att medföra stora förändringar i produktionen av mineralgödsel, precis som i många andra delar av samhället.

mer troligen att finnas redan inom några få år. Men utvecklingen måste gå i takt med marknaden. Här uppstår frågor. Hur mycket mer kan marknaden betala för grön mineralgödsel? Går det att få ut ett merpris i matbutiken? Vilka spelregler gäller för produktion utanför EU?

Grön mineralgödsel Projektet ”Green Nitrates Platform” har målsättningen att producera grönt kväve baserat på vätgas från grön energi genom elektrolys. Grön energi kan komma från sol, vind eller vatten. Med hjälp av grön energi produceras vätgas som sedan är råvara och energikälla för produktionen av ammoniak. Det pågår intensivt utvecklingsarbete på detta område, men det krävs stora förbättringar från den produktionsteknik som finns tillgänglig idag.

Hög kväveeffektivitet i fält Utsläppen av växthusgaser i fält är idag större än de från produktionen (figur 2). Det är framförallt lustgas som frigörs ute i fält. Vi kan minska dessa utsläpp genom hög kväveeffektivitet i odlingen som sker bäst om man väljer effektiva produkter där grödan får alla växtnäringsämnen den behöver. Genom att anpassa gödslingen efter årsmånen, skördarna varierar mellan åren och markens bidrag till grödans kväveförsörjning varierar med temperatur, nederbörd etc. Genom att dela givorna. Genom att använda de hjälpmedel som idag finns tillgängliga t.ex. Yara N-Sensor®, Yara N-Tester™ och CropSat. Och genom att underhålla och utveckla markens bördighet med fokus på dränering, packning, mullhalt m.m.

I takt med marknaden Tillgång till billig elektricitet är avgörande för konkurrenskraftig produktion. Anläggningar för solenergi placeras lämpligen i områden med mycket sol och lite regn, det kan t.ex. vara i nordvästra Australien där Yara idag har produktion av AN, medan vindkraft blir energikälla i områden med mycket vind och liten elmarknad, som t.ex. i norra Norge eller till havs. De första pilotanläggningarna kom-

Nollutsläpp till slut Yaras grundläggande affärsidé ligger i vår devis: responsibly feed the world and protect the planet. Yara kommer att fortsätta att arbeta med lantbrukare och andra intressenter för att utveckla ett hållbart och produktivt lantbruk. Vi strävar efter högre skördar och bättre kvalitet med mindre klimatavtryck. Klimatsmart odling helt enkelt, där vårt ultimata mål är att producera växtnäring med nollutsläpp. Följ med oss på resan. /

Rödklöver inte så N-känslig som man tror Ofta säger man att man gödslar bort klövern med kväve, men det är ju egentligen så att vi genom gödsling förser gräset i vallen med det kväve det behöver för att växa optimalt. Rödklöver klarar konkurrensen tämligen bra och minskar inte sin avkastning så mycket som man tror visar vallförsök 2017–2018.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

e senaste två åren har en försöksserie inom Sverige försöken studerat kvävegödsling till blandvallar. Försöken har legat i samma fält 2:a vallåret som 1:a, men inte på exakt samma plats så att 1:a årets gödsling inte ska påverka resultatet av 2:a årets gödsling. Vi vill lära oss hur vi ska hantera vallen utifrån utseendet på våren det enskilda året. Fälten har såtts med vallblandningar med hög avkastningspotential innehållande rörsvingel eller rörsvingelhybrid samt timotej, rödklöver och vitklöver. Mindre mängder engelskt rajgräs och ängssvingel har också förekommit.

Mängden klöver var nästan konstant vid gödsling från 0 till 270 kilo N per hektar i försöken 2018. För att gräsen skulle avkasta tillräckligt blev därför optimal N-giva hög. Foto: Jens Blomquist

25 % klöverandel 2017 Första årets vallar år 2017 avkastade brutto ca 12 ton ts per hektar för tre skördar vid en standardgödsling på 180 kilo N uppdelat på 80 + 60 + 40 kilo N per hektar till respektive delskörd. Andelen klöver blev då ca 25 procent, vilket är ganska högt, d.v.s. 3 ton klöver och 9 ton gräs per hektar (tabell 1). Totalt 90 kilo N per hektar gav bara ca 800 kilo mer klöver, men ca 1800 kilo mindre gräs och en lägre proteinhalt.

Högt N-optimum 2018 Det andra året, 2018, drabbades alla platser av torka och värme vilket resulterade i en låg totalskörd. Särskilt 2:a skörden blev mycket låg eller uteblev helt. Det man också kan se är att avkastningen från klöver, som till största del bestod av rödklöver, inte blev speciellt stor i andraårsvallen, och den påverkades inte heller av kvävegödslingen utan hamnade runt 1300 kilo per hektar. Trots den förhållandevis blygsamma avkastningen skulle den optimala kvävegivan, med tanke på foderbristen 2018, därför hamna på de högsta kvävenivåerna. Mängden klöver intressantare När vi använder oss av högavkastande gräs för att öka vallens avkastning hänger naturligtvis kvävebehovet med upp för att kunna generera den högre gräsavkastningen. Klövermängden minskar då något i kilo per hektar, helt enkelt för att det blir mer gräs som konkurrerar. Ofta redovisar man klöverhalt och inte, som borde vara mer intressant, klövermängd per hektar. Ökar gräsmängden sjunker ju klöverhalten även om klövermängden är densamma. /

Kvävegödsling i blandvall 2017-2018 2017

Vallår 1

2018

Total kvävegiva Kväve per delskörd Total skörd Klöver Klöver Gräs Protein Total skörd kg/ha kg/ha kg ts/ha % kg ts/ha kg ts/ha % i ts kg ts/ha

Vallår 2 Klöver %

0+0+0

9910

5250

4660

16,5

6 180

40 + 30 + 20

11270

3830

7440

14,9

6 960

180

80 + 60 + 40

12290

3070

9220

15,3

7 640

270

120 + 90 + 60

12930

2840

10090

16,5

8 320

Tabell 1. Total brutto skörd för tre vallskördar i Klöver Gräs Protein Sverigeförsökens försökskg ts/ha kg ts/ha % i ts serie med Kvävegödsling och strategi i blandvall, 1240 4940 13,2 L3-2311, åren 2017 och 1180 5780 14,6 2018. 1300 6340 16,4 På www.sverigeforsoken.se går det att läsa mer om 1410 6910 17,2 försöken.

Så försörjer du vallen

med det svavel som krävs Svavel till vall gav ca 300 kilo ts per hektar i försök 2017–18. Variationen var dock stor och det går inte att förutsäga var de största behoven finns. Genom att lägga 20–25 kilo svavel per hektar som Axan®, Sulfan™ eller YaraMila® till förstaskörden säkras svaveltillförseln också till återväxten. Av Ingemar Gruvaeus, Yara

ör att inte svavelbrist ska påverka en vallskörd på 10 ton ts per hektar får man räkna med att grödan måste innehålla ca 20 kilo S per hektar. Därför utfördes under 2017–18 tre försök om året i Sverigeförsöken för att se på effekten av svavelgödsling (Svavel till vall, L3-6074). I medeltal gav svavelgödsling ca 300 kilo ts per hektar i merskörd, men med variation mellan 0 och ca 1000 kilo. Det är dessutom svårt att förutsäga var brist uppstår. Det beror säkert på om det finns något övervintrat svavel, på skördenivå m.m. På www.sverigeforsoken.se går det att läsa mer om detaljerna. S-gödsling inte nytt Men svavel till vall är inte nytt. På 1990talet genomförde Yara (då Hydro Agri) en större försöksserie över hela landet. Merskörden då blev i medeltal 590 kilo per hektar för svavel – alltså dubbelt så mycket som resultaten 2017–2018 visade (tabell 2). Åtgärder mot försurande utsläpp till luften hade redan under 2:a halvan av 90-talet halverat svavelnedfallet jämfört med läget 1990. Vi såg därför ofta svavelbrister i olje växter och vall. Försumbart S-nedfall Därefter har nedfallet ytterligare minskat kraftigt så att vi nu har ca 1/10 av tillförseln från luften jämfört med 1990. Längst ner i sydväst är vi nere på ca 2 kilo S per hektar i skog, medan vi närmar oss 0 kilo S per hektar längre norr- och

österut. På öppen åker är nedfallet dessutom lägre än i skogen. Nedfallet är därför nu helt försumbart som svavelkälla i jordbruket till skillnad från hur det var på 1980-talet. På www.sverigesmiljomal.se kan man läsa mera om detta. Låg direkteffekt av nötflyt Svavel finns i stallgödsel och anges av Jordbruksverket till ca 6 kg/10 ton nötflytgödsel. Däremot kan man inte räkna med någon direkt effekt av en flytgödselspridning då det finns mycket lite mineraliskt svavel. På lång sikt finns det säkert några kilon som mineraliseras och kommer grödan till godo, men vi har också en del utlakning av svavel som sulfat eftersom ämnet är tämligen lättrörligt. S till alla skördar Kontentan blir att man bör räkna med att tillföra ca 20–25 kilo svavel per hektar till en bra vall. Man kan göra det genom att genomgående använda Axan eller YaraMila 21-3-10 som ett alternativ. Det är dock inte nödvändigt att köra svavel till varje skörd utan allt

kan läggas till första skörden. Svavel lyxkonsumeras inte som kväve. Kör man flytgödsel till vallen är Sulfan ett bättre alternativ än Axan till första skörd. Med 80 kilo N per ha som Sulfan får man ut 20 kilo S. Då har man också

Svavel lyxkonsumeras inte som kväve” utrymme att köra Kalksalpeter till återväxterna för att försäkra sig om att få snabb effekt vid korta skördeintervall. Gödsla förebyggande Även till förstaårsvallar, där man räknar med att baljväxterna bidrar med en hel del kväve, är Sulfan ett bättre alternativ än Axan eftersom baljväxter ju fixerar N men inte S. Svavelgödsling kostar bara ca 100–150 kronor per hektar och år. Med en så låg kostnad, och eftersom vi inte vet exakt var och när skördeeffekterna uppstår, bör man gödsla förebyggande med S./

Stora utslag för svavelgödsling på 1990-talet Gödsling

Skörd, kg ts/ha

Merskörd S-gödsling

Första skörd

Återväxt

Totalt

kg ts/ha

kg/ha

Suprasalpeter, N28 Kalksalpeter

5504

3364

8868

0+0

Svavelsalpeter

5774

3684

9458

+ 590

26 + 0

Första skörd

Återväxt Kalksalpeter

Världsmarknaden för växtnäring växer Förbrukningen av kväve, fosfor och kalium ökar med cirka 1–2 procent per år. Samtidigt ökar konsumtionen av spannmål och världslagret väntas minska med cirka 8 dagar under 2019 till 106 dagars konsumtion. I Sverige har vi fina höstgrödor med stor skördepotential. Lycka till! Av Mogens Erlingson, Yara

en globala kvävemarknaden är idag cirka 108 miljoner ton. Detta kan jämföras med cirka 0,2 miljoner ton i Sverige, och vi står

alltså för cirka 0,2 procent. Kalium är det näst största växtnäringsämnet med en marknad på 30 miljoner ton. Fosfor kommer på tredje plats med 20 miljoner

Höstspannmålen ser vid tillväxtstarten överlag lysande ut. Foto: Hans Jonsson.

2700 Kväve ökar med 1,1 % per år

Stigande gödselpriser Kvävepriset var i juni, vid starten av gödselåret, cirka 9:35 per kilo N

Konsumtion

Produktion

2600

100

60 Kalium ökar med 2,2 % per år

Miljoner ton

2500

Miljoner ton

Sjunkande spannmålslager Enligt USDA (Jordbruksdepartementet i USA) blev den globala spannmåls skörden 2 615 miljoner ton 2018, jämfört med 2 662 föregående år. Konsumtionen av spannmål förväntas bli 2 599 miljoner ton (figur 2) och lagren motsvarar nu 114 dagars konsumtion. Prognosen för 2019 är enligt USDA en produktion på 2 606 miljoner ton och en konsumtion på 2 640 miljoner ton. Det medför att lagren enligt denna prognos kan komma att sjunka till 106 dagars konsumtion (se figur 3).

Stabilt ökande konsumtion av spannmål

Världsmarknaden för mineralgödsel växer 120

ton. Förbrukningen av kväve ökar med 1,1 procent per år, fosfor med 1,6 procent och kalium med 2,2 procent (figur 1). Det är en ganska stabil årlig tillväxt grundad på en ökande världsbefolkning och allt fler människor som höjer sin levnadsstandard.

2400 2300 2200

20 Fosfor ökar med 1,6 % per år 0

2100 2000

2003

2006

2009

2012

2015

2018F

Figur 1. Miljoner ton växtnäring. Källa: IFA – International Fertilizer Association, 2017. Plus prognos för tillväxt fram till 2021.

2021F

09 10 11 12 13 14 15 16 17 18E 19 F

Figur 2. Global produktion och konsumtion av spannmål. Konsumtionen 2019 förväntas öka till 2 640 miljoner ton medan produktionen uppgår till 2 606 miljoner ton. 18E = uppskattat värde för 2018, 19F = prognos för 2019. Källa: USDA, mars 2019.

(inklusive svavel). Under sommaren och hösten skedde flera prishöjningar och i oktober var priset 11:90 per kilo N. Denna prishöjning speglar utvecklingen på den globala gödselmarknaden. Ny världskarta De globala handelsmönstren för kväveprodukter har under de senaste åren förändrats. USA var tidigare en stor importör, idag har man genom investeringar i utvinning av skiffergas och ökad kapacitet för produktion av gödsel minskat sitt importbehov kraftigt. Länderna i Persiska viken och Nordafrika (Egypten och Algeriet), samt Nigeria och Ryssland har ökat sin produktion och är stora exportörer. Detta har till stor del balanserats av Kina som från 2015 till 2018 minskat sin export av urea med 11 miljoner ton, en minskning med 82 procent. Detta innebär att Kina har ledig produktionskapacitet som landet kan starta om man beslutar sig för detta. Men kineserna prioriterar den inhemska marknaden och har allt tuffare miljökrav som ska uppfyllas. Kvävepris upp och ner Priset på urea från Egypten samt andra länder i Nordafrika och Persiska viken, har mycket stort inflytande på kväve priset i Europa. Detta pris är också

kopplat till exporten från Svarta havet, av urea producerad i Ryssland och Ukraina. När gödselåret startade i juni 2018 var priset för egyptisk urea cirka 250 USD per ton. I månadsskiftet oktober-november 2018 kostade urea från Egypten cirka 330 USD per ton, en prisuppgång på cirka 30 procent från gödselårets start. Efter årsskiftet har ureapriserna gått tillbaka och är i skrivande stund åter nere på cirka 250 USD per ton. I februari startade spridningssäsongen i södra Europa, dessutom har torra och varma förhållanden gjort att spridningen av de första givorna startat även i England, Danmark med flera länder. Under vårens spridningssäsong finns det en stor efterfrågan på gödsel och vi kan inte förvänta att priserna justeras efter ett globalt ureapris förrän vi närmar oss ett nytt gödselår. Stigande fosforpriser Marocko har världens största fosforfyndigheter och är en ledande aktör med stor påverkan på fosforpriserna i Europa. DAP, diammoniumfosfat, är en globalt stor produkt och den är viktig för marknadspriset på fosfor även i NPK-gödselmedel. Sommaren 2017 var priset på DAP cirka 350 USD per ton vid export från Marocko. Vid årsskiftet 2017/18 var priset cirka 400 USD per ton och vid årsskiftet 2018/19 cirka 445 USD per ton.

Svag svensk krona Gödselmarknaden är en internationell marknad där US-dollar är den gällande valutan. Priserna i Europa påverkas alltså starkt av aktuell dollarkurs. De svenska priserna sätts i SEK, men vid varje tillfälle är de kopplade till aktuell växelkurs mellan svensk krona och euro. I figur 4 ser vi att kronan försvagats. 2017 varierade kursen från strax under 9:50 till drygt 9:90. Under merparten av 2018 pendlade kursen mellan 10:25 och 10:40. Men nu i mars 2019 har vi passerat 10,60 SEK/EUR. Den svaga svenska kronan har en direkt påverkan på gödselpriset och andra importerade förnödenheter. Samtidigt är det naturligtvis positivt när vi exporterar olika produkter. Tyvärr har vi ingen spannmålsexport från 2018 års skörd vilket vi normalt brukar ha. I skrivande stund ser de höstsådda grödorna fantastiskt bra ut. Det finns en rekordareal höstsäd och en stor höst rapsareal. Om vädret är med oss finns det möjlighet att ta stora skördar under 2019. Lycka till! /

Världens spannmålslager sjunker

Försvagad svensk valuta

125

10,75

115

10,50

105

SEK/EUR

100 dagar

Kalium svagt uppåt Priset på granulerad kaliumklorid låg under 2017 ganska stabilt runt 220–230 USD per ton (fritt lastat på båt Vancouver). Under 2018 steg priset och ligger i mars 2019 på cirka 275 USD per ton.

95 85

10,25 10,00 9,75

9,50

9,25

55 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18E 19F

Figur 3. Det globala spannmålslagret förväntas sjunka till 106 dagars konsumtion år 2019. 18E = uppskattat värde för 2018, 19F = prognos för 2019. Källa: USDA, mars 2019.

Jan 17

Jul

Jan 18

Jul

8 Mars 19

Figur 4. Växelkurs svensk krona och euro. Källa: Månadsgenomsnitt och 8 mars 2019, Riksbanken.

Yara AB Box 4505 203 20 Malmö

Vill du fortsätta läsa Växtpressen? Distributionen av Växtpressen kommer att ändras under 2019. Enligt EUs nya regelverk från sommaren 2018 behöver vi ditt godkännande för att lagra dina uppgifter i vårt register. Är du osäker på om du redan gett ditt godkännande? Skicka in talongen, vi bjuder på nyhetsbrev, porto och uppdaterar dina uppgifter.

Frankeras ej Mottagaren betalar portot

Namn: Adress: Postnr:

Ort:

Mobilnummer: E-mail: Jag är:

Lantbrukare

Rådgivare

Säljare

Samtyckestesxten finner du här: https://www.yara.se/yaras_sekretesspolicy Datum

Underskrift

Yara AB SVARSPOST 20170703 211 05 Malmö