Växtpressen nr 2, november 2014 by Yara Sverige

Växtpressen Nr 2 • november 2014 • Årgång 43

Höga kväveoptimum i höstvete 2014 sid 6–10

Yaras Östersjökonferens sid 10-12 Storsatsning på vårraps sid 16-19

LEDAREN

Kunskap och klokskap över 200 år I år firar vi norrmän att vår grund lag fyller 200 år. I paragraf 110 står följande att läsa: ”Var och en har Rätt till en Miljö som säkerställer Hälsa och till en Natur vars Produktionsförmåga och Mångfald bevaras. Naturens Resurser skall dispo neras utifrån en långsiktig och allsidig Betraktning, som tillvaratar denna Rätt också för efterföljande Släktled. För att tillvarata deras Rätt i förhållande till föregående Släktled, är Medborgarna berättigade till Kunskap om Natur miljöns Tillstånd och om Effekterna av planerade och genomförda Ingrepp i Naturen”. Det var kloka män som samlades på Eidsvoll i Norge år 1814 och skrev grundlagen. De förutsåg det nöd vändiga i att säkra naturens produk tionsförmåga och mångfald. De insåg också på förhand att detta bara kan ske genom kunskap. Produktionsförmågan var avgörande för att den växande befolkningen skulle få tillräckligt med mat. Naturens

resurser måste disponeras utifrån ett långsiktigt mål om att tillvarata produktionsförmågan också för kommande generationer. Paragrafen är minst lika viktig idag som för 200 år sedan. Dess budskap är angeläget inte bara i Norge utan även i Sverige och alla andra länder. Vi har alla ett stort ansvar för att säkra livsmedelsförsörjningen till världens befolkning. Samtidigt måste vi ta ansvar för att produktionsförmågan upprätthålls också för kommande generationer. Därför har lantbrukare som odlar jorden genom generationer haft som mål att överlämna gården till sina barn i bättre skick än när de själva tog över. Det man skördar investeras i gården utifrån ett lönsamt och långsiktigt perspektiv. Kunskap överförs från generation till generation. Universitet, skolor, råd givare och organisationer fördjupar och lyfter kunskapen ytterligare.

Vi på Yara önskar också att bidra med kunskap genom forskning, försök och dokumentation. Denna kunskap görs tillgänglig bland annat genom vårt årliga Gödslingsråd, vår hemsida och genom Växtpressen som du håller i din hand. God läsning!

Knut Røed Affärsområde Skandinavien

VÄXTPRESSEN NR 2 • NOVEMBER 2014 • ÅRGÅNG 43

INNEHÅLL Yara spänner precisionsbågen 3

Lita, våga, sprida och vinna

Höga kväveoptimum i höstvete 2014

Storsatsning på vårraps

Samarbetsprojekt kring vårraps

Kvävegödslingsförsök 2014

Experterna kommenterar

Uthållig intensifiering – mer på samma areal runt Östersjön 10

God effekt av polyfosfat vid näringsbevattning 20

Svenska fältförsök – grunden för Yaras rekommendationer

Höga skördar pressar priserna på spannmål

Växtnäringsförsök – från idé till resultat

©Yara AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel: 0418-761 00 Fax: 0418-583 46 E-post: yara.sverige@yara.com Internet: www.yara.se Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Gunilla Frostgård, Mogens Erlingson, Inger Hyltén-Cavallius, Hans Jonsson, www.hansjonsson.se, Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Linda Clarin, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Albin Gunnarson

Yara spänner precisionsbågen Den globala jordbruks produktionen av vegetabilier måste öka för att mätta en världsbefolkning som får det allt bättre ställt. Samtidigt måste odlingens miljöpåver kan begränsas. Yaras svar på utmaningen är en ökad satsning på precisionsodling. Av Magnus Huss, Yara

ör att vi i framtiden – utan att förstöra vår miljö – ska kunna tillgodose det ökande behovet av vegetabilier måste vi öka den globala jordbruksproduktionen. Men mer areal finns inte att ta i bruk och per capita sjunker tillgänglig areal. Vinnarvete på 15 t/ha Därför är högre avkastning på till gänglig areal ett villkor samtidigt som vi måste använda mindre resurser per producerad enhet. För att klara detta måste vi göra rätt sak, på rätt plats och i rätt tid. Vi vet att det finns stora möjligheter att använda insatsmedel på ett mer effektivt sätt och samtidigt öka avkastningen per hektar. Ett exempel på att det går att nå riktigt höga skördar är Lantmannens odlingstävling Vete mästaren där det segrande laget vann med dryga 15 ton per hektar på bördig Österlenjord i Skåne. Mer forskning i Tyskland Vi på Yara är övertygade om att preci sionsodling är vägen framåt. Därför håller vi på att bygga upp en organisa tion som ska fokusera på att utveckla nya metoder för att kunna odla så resurseffektivt som möjligt. Vi har de

Knud Nissen har mångårig erfarenhet av Yara N-Sensor och tar nu ansvaret för Yaras arbete med precisionsodling i Skandinavien. senaste månaderna anställt fler forskare till vårt forskningscenter i Tyskland och vi håller på att bygga upp en central organisation kring precisionsodling på vårt huvudkontor i Oslo. Knud Nissen till Yara Även här i Sverige satsar vi och har nu anställt Knud Nissen som ansvarig för precisionsodling i Skandinavien. Knud har mångårig erfarenhet av att arbeta med frågor kring precisions odling och han har som anställd på Lantmännen varit ansvarig för Yara N-Sensor. Inledningsvis kommer Knuds huvudfokus att vara Yara N-Sensor även på Yara, men lite längre fram räknar vi med att kunna presen tera nya lösningar och metoder för att öka effektiviteten och precisionen i svensk växtodling.

Precisionsodling i framtiden Precisionsodling är ett mycket vitt begrepp. När det gäller växtnäring är så grundläggande saker som att ha en välfungerande och korrekt justerad spridare samt gödsel av bra kvalitet en förutsättning för att mer avancerade system och lösningar ska ha ett värde. I framtiden kan vi förvänta oss att grundläggande kunskaper om våra jordars status och grödans behov kopplas ihop med IT-lösningar, där kameror och sensorer tillsammans med sofistikerad mjukvara kan förutse grödans framtida behov. På så sätt kan vi platsspecifikt förebygga brister istället för att som oftast sker idag antingen tvingas reagera på en befintlig brist eller också köra ut något ”för säkerhets skull”. Framtiden är ljus för odling med precision. /

Lita, våga, sprida

På Kyrkobacka i Västergötland litade Peter Boklund på sin nya samägda Yara N-Sensor och spred kväve efter dess råd. Resultatet blev en kanonskörd med rätt kvalitet. Peter vågade och vann. Av Knud Nissen, Yara

eter och Maria Boklund bedriver spannmåls- och olje växtodling på Kyrkobackas drygt 100 hektar söder om Lidköping i Västergötland. – Men det går ju inte att leva på,

säger Peter och tillägger att samarbete grannar emellan har blivit allt vik tigare med åren. Med samarbete kan man ha bättre maskiner som gör ett effektivare jobb än om man bara kör själv.

Samarbete tillät nytt Redan förra året började Peter fundera på om han inte snart måste byta ut sin gamla gödningsspridare och började först leta efter bra begagnade maskiner. Det fanns intressanta maskiner att få tag på, men samtidigt började det bli allt mer lockande att uppgradera till den senaste tekniken. Därför slutade det med att Peter gick samman med en av grannarna, Henrik Torsell, och köpte allting nytt istället. – Så det blev mycket dyrare än vad det var tänkt från början, berättar Peter.

och vinna

7 argument för Yara N-Sensor® Mindre liggsäd

Peter Boklund satsade inför 2014 på modern teknik men delade på investeringen med en granne för att minska på kostnaderna. En demokörd Yara NSensor blev en fullträff. Peter litade på sensorn, höjde Ngivan och bärgade en rekordskörd med jämn och hög kvalitet.

Godkänd investering Det blev ny GPS och autostyrning med ny terminal och ISOBUS ready uppgradering till hans befintliga traktor. Och det blev en ny gödnings spridare med ISOBUS och GPSstyrd sektionsavstängning och en Yara NSensor. Sensorn var demokörd och var det enda som var lite billigare. – Men det var inga problem att motivera investeringen för rege ringen, skrattar Peter och syftar på sin fru Maria som håller i Kyrkobackas ekonomi och sköter bokföringen åt ett antal andra lantbruksföretag i trakten. Hade det däremot varit en ny trak tor för samma pengar så hade investe ringen inte varit självklar. – Då hade Maria satt sig på tvären direkt, menar Peter. Begripliga förklaringar Samtidigt som Peter Boklund var nyfiken på den nya tekniken var han emellertid också rädd för att han skulle vara lite för gammal och att det skulle bli mycket krångel. – Men det gick mycket bättre och lättare än väntat, berättar han. Anledningen är den goda supporten från både den lokala maskinhandlaren och NSensorsupporten. De har ställt upp och svarat i telefon när Peter har suttit ute i fält och undrat hur han skulle göra. – De har kunnat förklara saker på ett enkelt och begripligt sätt så att till och med jag begripit, poängterar Peter.

Höjde N-givan Peter och hans grannar odlar mest höstvete, höstraps och maltkorn. Denna första sommar kompletterings gödslades allt med Yara NSensor. Totalt kompletteringsgödslade han närmare 400 hektar – sina egna fält och tre av grannarnas. Till nästa sommar ska Peter försöka komma ut och köra mer på entreprenad när han nu har blivit säkrare på tekniken. Peter är väldigt nöjd med resultatet den gångna säsongen 2014. – Jag hade aldrig vågat gå upp så högt i kvävegiva som det blev till slut om inte NSensorsupporten hade varit påstridig och envisats med att jag måste lita på sensorn och motiverat de höga rekommendationerna med det ovanligt gynnsamma året, framhåller han.

Skördeförlusten vid liggsäd är ofta mer än 500 kilo per hektar. Liggsäd ökar dessutom risken för att tröskan körs sönder. Skörden blir enklare och säkrare utan liggsäd.

Prickade rätt protein På höstvetefälten blev det ca 50 och på maltkornsfälten ca 40 kilo N mer per hektar än planerat och på foderkornet ännu lite till. Han var ganska missnöjd med utseendet på en del av maltkorns fälten i somras, men skörden blev ändå en positiv överraskning. – Lassen tog aldrig slut. Jag var tvungen att köra bredvid tröskan när vi tankade ur för att hinna med. Det har jag aldrig gjort förr, kommenterar Maria Boklund. Skördenivån i maltkornet blev över 8 ton per hektar med en protein halt på mellan 10,5 och 11 procent. Höstveteskörden låg på över 9–10 ton med en proteinhalt på 11,3 till 11,7 procent. – Jag har hört om många andra som inte använde Yara NSensor i år och som hade problem med låga protein halter, berättar Peter. Så var inte fallet på Kyrkobacka. Genom att lita på sin Yara NSensor bärgade Peter en kanonskörd med toppkvalitet 2014. Så samman fattningsvis är han mycket nöjd med den samägda investeringen. /

4,4 kg kväve per hektar i högre kväveupptag (enligt 82 försök) samt mindre risk för kväveförluster till miljön.

Ökad tröskkapacitet Även utan liggsäd ökar tröskkapaciteten väsentligt tack vare att grödan har vuxit jämnt och är jämnt mogen. Försök visar på 15–20 procent högre trösk kapacitet med Yara NSensor på fält utan liggsäd.

Jämnare kvalitet Skörden på fält som gödslats med Yara NSensor har ofta betydligt jämnare vattenhalt, proteinhalt, rymdvikt och falltal jämfört med fält som inte fått en varierad gödselgiva.

Skördeökning I svenska och europeiska försök är skördeökningen i medeltal 260 kilo per hektar (186 försök), men man har fått upp till 1 300 kilo per hektar.

Högre kväveffektivitet ger lägre gödselkostnad

Minskad kväveutlakning 1 till 6 kilo kväve per hektar i minskad utlakning beroende på jordart.

Behovsanpassad svampbekämpning Varierad dos vid svampbekämpning visar en vinst på 300 till 800 kronor per hektar. Dosen varieras utifrån grödans bestånd.

Alla led i kvävesförsöken mäts med Yara Handsensor varje vecka under säsongen. På så sätt kan man följa utveckling och kväve upptag. Resultaten ingår i Yara N-Prognos.

Höga kväveoptimum i höstvete 2014 Inget växtodlingsår är det andra likt. Varje säsong skiljer sig från tidigare vad gäller beståndsutveckling, markens minerali sering och gödslingsoptimum. Säsongen 2014 utmärkte sig genom en mycket tidig tillväxtstart följd av överlag goda betingelser med tillräcklig markfukt och slutligen bra skörde förhållanden. Tyvärr var det många lantbrukare som inte vågade satsa tillräckligt mycket kväve på sina fina bestånd, vilket ledde till att man tappade i skörd och proteinhalt. Av Gunilla Frostgård och Carl-Magnus Olsson, Yara

åren kom tidigt 2014 och höstvetet började växa redan i slutet av mars, vilket jäm fört med säsongen 2013 var cirka en månad tidigare. Många rappor terade om ovanligt täta och frodiga höstvetebestånd. Yara N-Prognos pekade på höga kväveupptag redan i april, inte bara för årstiden, utan

i flera områden också relaterat till utvecklingsstadium. Låga proteinhalter Spannmålshandeln har fått in såväl höstvete som maltkorn med låga proteinhalter. Detta rapporteras bland annat från Lantmännen. Desirée Börjesdotter, produktchef utsäde,

berättar att inlevererad spannmål över lag hållit låga proteinhalter i stora delar av landet. – Det beror på utspädningseffekten och att den höga skördepotential som fanns 2014 inte fullt ut togs tillvara. Vi vet ju att om proteinhalterna är låga har man också förlorat i skörd, menar Desirée Börjesdotter. Kvävegödslingsförsök förklarar Varje år läggs det ut kvävestegar på olika platser i landet (se tabell 1). Syftena med dessa är flera: • Först och främst vill man finna eko nomiskt optimala nivåer och strate gier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Det är därför viktigt att försöken ligger på olika jordtyper och att de har en geografisk spridning. Genom att studera resultaten får man facit och förklaring till utfallet av årets gödsling.

Försök med stigande kvävegivor, s.k. “kvävestegar”, utförs varje år i olika delar av landet. Genom att studera dessa lär vi oss mycket om hur och varför gödslingsbehovet varierar. Försöken används bland annat som underlag för Yara N-Prognos.

Kvävestegen i höstveteförsöken 2014 Led 1 2 3 4 5 6 7

Tidig giva 0 40 40 40 40 40 40

Huvudgiva 0 40 80 120 160 160 160

Komplettering 0

40 80

Totalt N 0 80 120 160 200 240 280

Tabell 1. Kvävestegen 2014 bestod av 7 led med nivåer från 0 till 280 kg N. Kompletteringen i led 6 och 7 utfördes i stadium 32. I tillägg fanns ytterligare ett led med grundgivan 160 kg N (40 + 120), som sedan kompletteringsgödslades efter bedömt behov.

Höga skördenivåer och gödslingsoptimum 2014 Försöksplats Lidköping, V. Götaland Grästorp, V. Götaland Mellerud, V. Götaland Falkenberg, Halland Mörbylånga, Kalmar Vintrosa, Örebro Västerås, Västmanland Strömsholm, Västmanland Grillby, Uppsala Glyttinge, Östergötland Kårby, Östergötland Ängelholm, Skåne

Ekonomiskt optimal kvävegiva (kg N/ha) 126 280 242 247 202 249 270 190 155 202 178 233

Lärdomar och utmaningar Skörd vid optimum (kg/Ha) 11 580 11 540 11 680 10 400 10 800 10 360 11 410 10 270 9 580 11 260 9 840 9 310

Tabell 2. Såväl skördenivåer som gödslingsoptimum var höga i höstveteförsöken 2014. I tabellen ser vi också hur stor variationen är i optimum mellan de olika platserna. Jämför exempelvis Lidköping och Grästorp som har i stort sett samma skördenivå. Det skiljer 154 kg N i gödslingsoptimum!

• Yara mäter med Yara Handsensor i kvävestegarna med en veckas mellan rum (se foto) och använder resultaten i Yara N-Prognos som sänds ut i nyhetsbrev och läggs upp på hemsidan www.yara.se.

• Man provar även olika strategier för tillförsel. Till exempel sena/tidiga/ delade givor av N. • Ett viktigt syfte är också att undersöka hur det går att genom kompletterings gödsling anpassa totala kvävegivan

Viktiga lärdomar av säsongen 2014: • Det går att komplettera relativt sent med stor positiv påverkan på skördenivån. • Om man har ett fint bestånd med god bestockning och många ax måste man våga tro på att beståndet kan leda fram till bra skörd och gödsla för detta. Detta behöver vi lära mer om framöver: • Beståndsuppbyggnad, när kan vi påverka och hur ska vi göra? • Hur uppskatta skördenivån? • Sortskillnader? Hur hantera dessa? Kan dagens sortförsök visa de olika sorternas hela potential när alla led gödslas och skördas samtidigt?

efter platsens och årets speciella förutsättningar. Hjälpmedlen Yara N-Tester och Yara N-Sensor används vid bedömningen. De genomsnittliga resultaten visar att skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var ovanligt höga

Stora skillnader mellan åren för optimal N-gödsling i höstvete 2012 2012

14000 14000 12000 12000 10000 10000 8000 8000 6000 6000 4000 4000 2000 2000 0 0

R² R2==0,930 0,930

120

160

200

240

200

240

280

Skörd vid optimum,(kg/ha) kg/ha Skörd vid op+mum

optimum, kg/ha Skörd Skörd vid vid op+mum (kg/ha)

2011 2011 14000 14000 12000 12000 10000 10000 8000 8000 6000 6000 4000 4000 2000 2000 00

R² R2==0,244 0,244 0

Hur byggdes årets skörd? Det är antal ax, antal kärnor per ax och

120

160

200

240

280

Optimal N-giva, kg/ha

Optimal N-giva, kg/ha Op+mal kvävegiva (kg N/ha)

på de flesta platser år 2014 (tabell 2). I figurerna 14 visas de fyra senaste årens kvävegödslingsoptimum och skördenivåer vid optimal gödsling. Det framgår tydligt att åren skiljer sig åt betydligt. 2014 års genomsnittliga skördar och kväveoptimum är de högsta som noterats någonsin i de oﬃciella Nförsöken.

Op+mal kvävegiva (kg N/ha)

kärnornas storlek som tillsammans bestämmer hur stor skörden ska bli. På de flesta försöksplatser kunde man se att det fanns många skott per kvadratmeter efter vintern. Genom att följa upp med tillräckligt mycket N lyckas man behålla relativt många skott och dessa kunde sedan producera välfyllda ax! Det är stora skillnader mellan olika kvävenivåer i försöken vad gäller axantal. Ju mindre N, desto fler skott tillbakabildades och desto färre ax gick fram.

Man är ofta rädd för att skapa alltför täta bestånd. Men 2014 är det ingen tvekan om att de som lyckades bäst och verkligen fick höga skördar är de som satsade på att lägga tillräckligt mycket N för att kunna bibehålla övervintrade skott och sedan fylla axen med väl matade kärnor. Bra resultat av komplettering efter behov Ett av försöksleden kompletterings

Komplettering gav stor effekt på skörd och proteinhalt 1800 +1570

1600

Skördeökning kg/ha

1400

+1390

+1430

1200 1000

+920

800

+1000

+990

+830

+860 +700

+610

600 400

+220

200 0 Kompletteringsgiva (kg N/ha) 35N Kompletteringsstadium DC55 Proteinökning, % +0,6 Försöksplats Lidköping

55N DC41 +1,6

30N DC43 +1,2

Grästorp

Mellerud

85N DC55 +2,9

40N DC41 +1,2

Falkenberg Mörbylånga

65N DC45 +3,6

60N DC55 +2,5

ON DC47

30N DC53 +0,6

50N DC41 0,1

30N DC43 +1,1

40N DC41 +1,6

Vintrosa

Västerås

Strömsholm

Grillby

Glyttinge

Kårby

Ängelholm

Figur 5. Skördeökning (kg/ha) och proteinhaltsökning (%enheter) för kompletteringsgödsling på 11 av de 12 försöksplatserna. Grundgivan var 160 kg N i alla led. Tidpunk ten och kompletteringsgivans storlek bestämdes av hur beståndet utvecklades och när beslutsunderlaget kändes säkert. Komplettering gjordes efter bedömning med Yara NSensor och Yara NTester. Det var inte på någon plats för sent att höja skörden genom att tillföra mer N. Trots att gödslingarna utfördes så sent som i stadium 55.

2014 2014

14000 14000 12000 12000 10000 10000 8000 8000 6000 6000 4000 4000 2000 2000 0 0

Skörd i ooptimum, p+mum kg/ha (kg/ha) Skördvvid

optimum, kg/ha Skörd Skörd vid vid op+mum (kg/ha)

2013 2013 R² R2==0,658 0,658

120

160

200

240

14000 14000 12000 12000 10000 10000 8000 8000 6000 6000

R² R2==0,050 0.050

4000 4000 2000 2000

280

0 0

50 50

Figur 1–4. Ekonomiskt optimal gödsling och skördenivå vid optimum på olika platser under de fyra senaste åren. Varje prick är ett gödslingsförsök. Det är stora skillnader mellan försöksplatser och år. Visserligen är det inte samma fält eller gårdar som är med varje år, men man ser ändå hur åren skiljer sig åt. 2011 var markens egen mineralisering

vi våra handsensormätningar av kväveupptag vid olika gödslingsnivåer (Yara NPrognos), Yara NTester mätning (kvävekoncentrationen) samt bedömning av markens egen minerali sering enligt mätning av upptag i den ogödslade rutan. Kompletteringarna gjordes vid olika stadier (DC 4155) på olika platser beroende på när vi ansåg oss kunna se ett behov. Ju längre man väntar, desto lättare kan man bedöma behovet, men

12000

10000

Skörd, kg/ha

14000

12000 8000 6000

6000 4000

2000

120

160

200

240

280

Falkenberg

självklart vågar man inte vänta för länge och riskera att det blir för torrt för att kvävet ska tas upp. I elva av tolv försök valde vi att tilläggsgödsla. På endast en av platserna bedömdes att det inte behövdes mer N. Effekterna av att lägga mer N var överlag mycket bra (figur 5). Det var inte på någon plats för sent att höja skörden genom att tillföra mer N, trots att ett par av kompletteringsgödslingarna utfördes så sent som i stadium 55. /

11848 10465

11456 11390

10381

9976 Ekonomiskt optimal kvävegiva utan någon komplettering, kg N/ha.

5916

NOpt 126 kg N/ha 0

120

160

200

240

280

Skörd vid komplettering med 35 kg N/ha i stadium 55. Grundgiva 160 kg N/ha.

Kvävegiva, kg/ha

Ekonomiskt optimum

300 300

12849

8000

4000

250 250

Minskad liggsädesrisk vid delad giva

14000

200 200

mycket låg, vilket ledde till att punkterna följer linjen (vilket ger ett högt Rvärde). Alla andra år varierar markens kväveleverans mellan platserna och spridingen kring linjen är stor. Även 2012 var skördenivåerna höga, men 2014 års genomsnittliga skördar och kväveoptimum är de högsta som noterats någonsin i de oﬃciella Nförsöken i höstvete.

Stora skillnader i markens kväveleverans

150 150

Op+mal kvävegiva (kg N/ha) Optimal N-giva, kg/ha

Optimal N-giva, kg/ha Op+mal kvävegiva (kg N/ha)

gödslades efter behov. Grundgivan i detta led var 160 kg N och behovet av komplettering bedömdes och åtgärdades när vi tyckte att vi hade tillräckligt bra underlag. Beräkning av givans storlek gjordes med hjälp av sensorns program “Absolut kalibre ring”, som är en beräkningsmodell där man tar hänsyn till 3 faktorer: upp tagen mängd N, beräknad skörd samt markens mineraliseringspotential. Till hjälp vid bedömningen använde

100 100

Grästorp

Grillby

Skörderespons för ökad Ngödsling samt optimal giva i gödslingsförsök år 2014. I diagrammet jämförs skörderesponskurvor från tre olika försöksplatser. Skörden i nollrutorna (se 0 kg N i diagrammet) visar att det är stora skillnader i markens kväveleverans. Grundskörden i Grillby var 6,3 ton, medan den i Grästorp endast var 2,6. Däremot visade Grästorp en större skördepotential och nådde inte skördeoptimum ens vid högsta Ngivan, 280 kg.

Genom att dela givan och spara en del kväve till komplettering uppnår man ofta en ökad kväveeﬀektivitet och en högre skörd. Detta ser vi tydligt på några av försöksplatserna. I diagrammet visas kväveresponskurvan för försöksplats Skofteby. Här medförde de högsta kvävegivorna liggsäd, därför var skörden lägre vid de högsta Nnivåerna. Om man istället för att lägga allt kväve på en gång kompletterade vid ett senare tillfälle minskades liggsäden och skörden ökade. Den röda cirkeln visar skörd för 160 kg N plus kompletteringsgödsling med 35 kg N i stadium 55. Denna gödsling gav en skördeökning på ca 1,4 ton!

Uthållig intensiﬁering – mer på samma areal runt Östersjön

På Yaras konferens om Östersjön deltog lantbrukare, rådgivare och myndigheter från länderna runt Östersjön. Foto: Mostphotos

En uthållig intensifiering betyder att lantbruket ska producera mer, på samma areal och med mindre miljöpåverkan. Men det finns ingen konﬂikt mellan produktion och miljö. Detta diskuterades som vägen framåt på Yaras Östersjökonferens i juni för att vända läget för det näringsmättade innanhavet.

ärldens befolkning växer snabbt. Varje år blir vi cirka 80 miljoner fler på vårt jord klot och om 30 år är vi cirka 9 mil jarder människor. Alla dessa männi skor behöver mat och vi måste öka vår produktion med storleksordningen 50 procent för att mätta alla magar. Globala utmaningar Men möjligheterna att öka åkerarealen är starkt begränsad, speciellt som det är viktigt att bevara naturmarker och stoppa avskogningen, inte minst i regnskogarna runt ekvatorn. Det senare är viktigt för att bromsa klimat förändringarna och för att bevara biologisk mångfald. Vi har alltså en stor utmaning fram för oss. Den kan sammanfattas som att vi måste producera mer mat på de hektar vi redan brukar och samtidigt minska belastning på miljön – inte

minst gäller detta förlusterna av växt näring till vattendrag, sjöar och hav. EU har stor skuggareal Sverige importerar en stor del av våra livsmedel från andra länder. Det samma gäller resten av EU som använder cirka 35 miljoner hektar

Östersjön på rätt kurs Varje sommar får vi rapporter om algblomning och döda bottnar i Östersjön. Innanhavet Östersjön är

EUs skuggareal är 35 miljoner hektar Nettoareal odlad för import till EU (milj. ha)

Av Mogens Erlingson, Yara

utanför EU – åkermark vars avkastning importeras till EU. De 35 miljoner hektaren är en nettosiffra. Vi exporterar produktionen från 10 miljoner hektar och importerar från 45 miljoner hektar. En stor importvara är soja som används som proteinfoder. Framöver måste EU ta ett större ansvar för sin egen livsmedelsförsörjning. Detta gäller även Sverige och andra länder runt Östersjön (figur 1).

40 35 30 25 20 15 10 5 0

1999/2000

2007/2008

Figur 1. EU odlar mat på 35 miljoner hektar (nettoareal) utanför EU. Arealen ökade med 10 miljoner hektar från 2000 till 2008. Källa: Witzke & Noleppa, 2010.

Konferens vid Östersjökust I juni arrangerade Yara en Östersjö konferens i Kashow, cirka 20 km från Stralsund vid Tysklands Östersjökust. Deltagare var drygt 100 lantbrukare, rådgivare och myndighetsrepresentan ter från länderna runt Östersjön – Fin land, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark och Sverige. Från Sverige deltog bland andra Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen. Hon berättade för deltagarna om hur Greppa Näringen sjösattes 2001 som ett samarbets projekt mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och ett stort antal företag i lantbruksbranschen. Under 10 år har 270 rådgivare gjort mer än 50 000 rådgivningsbesök hos lantbrukare i Sverige. Ett av målen med projektet är att minska övergöd ningen, samtidigt som lantbrukarnas ekonomi förbättras. Detta görs genom att sprida kunskap och öka medveten heten i syfte att förändra beteenden. Balans med nyckeltal Ett viktigt verktyg är att göra en växt näringsbalans för gården. Balansen är en ganska enkel beräkning, men ett bra underlag för diskussion mellan lantbru kare och rådgivare som ger kraftfulla nyckeltal för att följa upp förbättringar. Dessa uppföljande växtnärings balanser på Greppa Näringens gårdar visar att kvävebalansen under en 10årsperiod förbättrats med 4,2 kilo N per hektar på växtodlingsgårdar. På djurgårdar är skillnaden över tiden

Artikelförfattaren Mogens Erlingson, som ledde Östersjökonferensen, är övertygad om att det går att förena optimal produktion med minimal miljöpåverkan. ännu större med en förbättring med 9,4 och 13,8 kilo N per hektar på mjölk respektive grisgårdar. Bra för plånboken och bra för miljön. Du kan gå in på www.greppa.nu om du vill göra en egen växtnäringsbalans. Målen om bättre beteende och min skad utlakning har nåtts. Men Stina Olofsson menade att vi ska vidare. – Lantbrukarna kan bli ännu bättre och vi är övertygade om att vi genom bättre utnyttjande av växtnäringen kan både öka skördarna och minska förlusterna till vattendragen, dekla rerade hon.

Optimal skörd ger minimal utlakning Att gödsla upp till ekonomiskt opti mum är målet när lantbruken vill nå bästa möjliga resultat i sin odling. Men vad är bäst för miljön? Sofia Delin från SLU i Skara berättade på konferensen att när man går över ekonomiskt opti mum så ökar läckaget av kväve snabbt. Det kväve som grödan inte har nytta av kan utlakas till sjöar och hav. Men upp till ekonomiskt optimum använder grödan det kväve som finns tillgängligt. Läckaget minskar inte om man sänker kvävegivan, men däremot tappar man i skörd (figur 2). Vill du läsa mer om

Ingen ökad risk upp till N-optimum Skörd ton per ha 1 Skörd, skillnad från optimum

ett förorenat hav. Alla länder runt Östersjön är överens om att havet ska återställas till god ekologisk status. För att uppnå detta har det under de senaste årtiondena investerats i reningsverk för avloppen från sam hällen och från enskilda hushåll. Jordbruket har investerat i lagrings kapacitet för stallgödsel så att gödseln kan spridas när den gör bäst nytta. Det anläggs våtmarker och en mängd andra åtgärder genomförs. Detta har resulterat i stora reduktioner i utsläp pen av växtnäring till havet. Så vi är på rätt väg, men vi är inte i mål. Och det kommer att ta bortåt 50 år innan vi är där vi ska vara, eftersom det på grund av tidigare års utsläpp finns mycket näring på botten av Östersjön.

Lättjord, Götala

Utlakning kg NO3N per ha

Optimal kvävegiva

0 ökad utlakning

minskad skörd

5 150

100

150

Avvikelse kg N/ha från optimum Figur 2. Upp till Noptimum är risken liten för Nutlakning. Men ovanför denna punkt ökar riskerna med att ligga för högt i Ngiva. Källa: S. Delin, M. Stenberg, SLU

försöken så finns de redovisade i förra numret av Växtpressen nr 1/2014. På www.yara.se kan du hitta tidningens artiklar. P-tapp ner 50 % I Sverige har vi börjat att strukturkalka på lerjordar. Genom att blanda in bränd kalk, släckt kalk eller bland produkter av dessa tillsammans med vanlig jordbrukskalk i jorden förbättras markstrukturen. Små lerpartiklar binds samman, ungefär som cement. Detta gör att de inte följer med regnvatten ut i diken och vidare till havet. I Finland har Liisa Pietola, miljöchef på MTK (finska LRF) medverkat i storskaliga fältförsök där gips använts för att förbättra markstrukturen och minska fosforutlakningen. På konfe rensen berättade hon att för att nå en bra avkastning så behövs en jord med medelbra fosforklass, medan det i lägre fosforklasser inte finns tillräckligt med fosfor tillgängligt för optimal tillväxt. Genom att behandla fält med högt innehåll av fosfor med gips, minskade fosforförlusterna med mer än 50 procent. Ett annat vapen mot fosforförluster som har blivit ganska vanliga är gräs bevuxna buffertzoner längs diken och bäckar. Enligt Liisa Pietola ska dessa buffertzoner skördas för att man ska få bästa effekt mot läckage av fosfor. Verktygen finns Vi har idag kunskap, verktyg och teknik för att ytterligare minska förlus terna av kväve och fosfor till Östersjön. Några exempel är:

Med lerpartiklarna som färgar vattnet i diket brungrått följer betydande P-förluster. Men strukturkalkning och buffertzoner är två metoder för att minska fältförlusterna av fosfor. Foto Jens Blomquist. • korrekt användning av stallgödsel • balanserad gödsling med alla växt näringsämnen • delade givor som tillåter anpassad gödsling efter fältets behov det enskilda året • precisionsodlingsverktyg som t.ex. Yara N-Sensor (artikel på sid 4–5) • information t.ex. Yara N-Prognos Vi kan arbeta med jord- och växt

Uppfattning och verklighet

Figur 3. Den allmänna uppfattningen är alltför ofta att det finns en konflikt mellan miljö och produktion och att dessa inte kan rymmas inom samma ram. Vår uppfattning på Yara är tvärtom att produktion och miljö matchar varandra och får plats i samma box.

analyser, strukturkalkning och mycket mer. Men det behövs naturligtvis ytterligare forskning, utveckling och innovation. Samarbeten krävs Det finns idag en allmän uppfattning i samhället att lantbruket är en ”bad boy”. Men samhället i stort har inte kunskap och närhet till det moderna lantbruket. Det finns en uppfattning om att det existerar en konflikt mellan produktion och miljö (figur 3). Men den uppfattningen är skev menar vi på Yara. Vi är i stället övertygade att det går att förena optimal lantbruksproduk tion med minimal miljöpåverkan. Men vi behöver öka takten i det vi gör för att nå fortare framåt. För att lyckas med detta krävs samarbeten inom hela lantbruksnäringen. Lantbrukare, råd givare, myndigheter, maskintillverkare och naturligtvis även Yara och andra tillverkare av insatsvaror till lantbruket måste samverka för att nå målet. Uthållig intensifiering är nyckeln för att vi ska lyckas. /

Svenska fältförsök – grunden för Yaras rekommendationer Fältförsök är en mycket viktig del av Yaras arbete med att utveckla framtida gödslings strategier och produkter. Att dessa försök görs i Sverige under svenska förhållanden har stor betydelse. Av Gunilla Frostgård och Carl-Magnus Olsson, Yara

arje år lägger Yara ut ett antal fältförsök i olika grödor. Det praktiska arbetet med försöken görs av Hushållningssällskapen runt om i landet samt i viss utsträckning av Agrolab. Samma försöksplan används på flera olika platser och under minst tre år. För att kunna dra rätt slutsat ser är det viktigt att såväl produkter som strategier provas under olika markförhållanden, geografiska lägen och årsmåner. I nästa artikel berättar försöksledare Ola Sixtensson vid Hus hållningssällskapet Malmöhus mer om hur försöksarbetet går till i praktiken. Egna försök När det gäller att ta fram och testa nya produkter eller att kalibrera Yaras egna hjälpmedel (såsom Yara N-Tester eller Yara N-Sensor) bekostar vi försöken själva. Exempel på aktuella Yara-försök

• NPK till vårkorn • NPK till höstraps • Mikro till vårkorn • Svavel och bor till oljeväxter • Kvävestege för kalibrering av Yara N-Tester i höstvete

Varje år beställer Yara ett flertal försök i olika grödor. Resultaten ligger sedan till grund för rekommendationer och produktutveckling. • Mikronäringsämnen till höstraps • Kisel till höstraps Försök i samarbete Ofta när det gäller försök av allmänt intresse finansieras utläggningen av flera olika organisationer i samarbete. Det gör att det går att lägga ut fler försök och på så sätt få ett större och säkrare underlag. Exempel på sam

finansierade projekt är de kvävestegar i höstvete som regionerna, Jordbruks verket och Yara planerar och bekostar tillsammans. Yara har också samarbete med Svensk Raps i syfte att ta fram strategier för såväl höst- som våroljeväxter. Andra spännande samarbetsprojekt på plane ringsstadiet just nu är kväveoptimering i vall, gödsling till potatis och gödsling till sockerbetor. /

Sådd av höstraps med olika gödsel nivåer. Björn Nilsson hanterar både gödsel och utsäde.

Växtnäringsförsök

– från idé till resultat

Hushållningssällskapen utför växtnäringsförsök både på beställning och via de regionala fältförsöken i Sverige. I de regionala växtnäringsförsöken är Yara en stor medfinansiär och deltar aktivt i utvecklingen av nya strategier och försöksplaner. En viktig uppgift är att utföra och kvalitetssäkra försöken på ett korrekt sätt så att syftet med försöket uppnås. Av Ola Sixtensson, Försöksledare Hushållningssällskapet Malmöhus

tt försök börjar alltid med ett planeringsarbete för att bestämma syftet med försöket. Det kan till exempel vara att studera effekten av olika gödselmedel, att undersöka olika kvävegödselnivåer, att hitta den optimala PKgödslingen, att studera olika mikronäringseffekter eller att hitta optimal tidpunkt för gödsling. För de regionala försöken förs det en diskussion i Ämneskommittén Växtnäring på nationell nivå, regions ansvariga försöksledare samt med

intresserade medfinansiärer om vilka försöksserier som är aktuella för året. NFTS – ny försöksdatabas Alla regionala försök hanteras numera i en ny försöksdatabas (NFTS, Nordic Field Trial System), där planläggning, datainsamling och resultatsamman ställning genomförs. NFTS startades som ett samarbete mellan Norge och Danmark. Under de senaste åren har även vi i Sverige anslutit oss och är med i systemutvecklingen samt anpass

ningen till våra förhållanden. Sedan två år har vi tagit NFTS i drift i vår verksamhet, men det finns fortfarande skillnader mellan länderna hur man tar fram och bearbetar försöksdata. Samarbetet är viktigt för att anpassa databasen till planläggare, utförare, medfinansiärer, rådgivare och växtodlare samt vidareutveckla den inom nya användningsområden i fältförsöken. Exempel på detta är att kunna samla in försöksdata via surfplattor direkt i fält, att hantera stora mängder data från olika sensorer, att lägga in bilder från försöken m.m. NFTS har möjliggjort för oss att snab bare leverera försöksdata löpande under säsongen, vilket många efterfrågar. Mycket viktiga försöksvärdar När försöksplanen är gjord startar fältförsöksavdelningarnas arbete. Fältförsöksledaren tar kontakt med våra försöksvärdar för att diskutera tänkbara fält och att hitta en jämn plats

på fältet. För att finna fält med de rätta förutsättningarna har vi god hjälp av markkarteringskartor. Vi lägger ut försöksytan så att den passar in med sprutspåren och gödsel spridningen. Försöksvärden vet därmed inom vilket område som rampspridaren eller såmaskinen ska stängas av. Att hitta noggranna och intresserade försöks värdar är av mycket stor betydelse i vårt arbete att utveckla och ta fram ny kunskap ur fältförsök. För försöks värdens del är utbytet ny kunskap som kan leda till större konkurrenskraft och ökat medvetande om vilka effekter som insatserna kan generera. Förberedelser inför fältarbetet Försöksplanen är gjord, den perfekta platsen är funnen. Dags att börja arbetet på försöksstationen, där vi gör en uppvägningslista för varje led. De olika ledens gödselnivåer vägs upp indivi duellt per ruta på en årligen kalibrerad våg med minst två decimalers noggrann het. Tiden är nu kommen för själva spridningen av de olika försöksledens gödsling, men innan dess är det ett viktigt vinterarbete som ska vara gjort på gödningsspridaren inför säsongen: • Gödningsspridarens spridnings bild kontrolleras på de ensilda utmatningsrörens mängdfördelning över parcellbredden • Gödningsspridarens tömningsfunk tion under den önskade sträckan kon trolleras för att underlätta påfyllning av ny gödning till nästa försöksruta. Beroende på försöksupplägg kan det genomföras flera gödslingar, provtagningar av gröda eller mark och skanning med Yara Handsensor under säsongen. Alla åtgärder som ska genomföras i försöket följer försöks patrullerna enligt fältkort och PM. Kunskapsspridning under säsongen För tre år sedan påbörjades mätningar med Yara Handsensor i de regionala fältförsöken. I kvävestegsförsöken i höstvete genomförs det sedan två år veckovisa mätningar under våren som Yara publicerar via hemsida och nyhets brev. Syftet är att rådgivare och växt odlare kan följa försökens kväveupptag med avseende på tillförd kvävemängd samt markens kvävemineralisering. Liknande mätningar och publiceringar genomför Jordbruksverket i en ogöd

Kvalitetssäkring av gödslingsförsök • Jämn försöksplats

Artikel författaren Ola Sixtensson.

• Kontroll av gödningsspridaren • Kalibrering av vågar • Uppvägning av rätt mängd gödsel • En bra och fungerande försöksdatabas • Ett tydligt fältkort och PM • Engagerade försökstekniker och försöksvärdar

Kontroll av gödnings spridarens utmatning. Längs till höger syns spridarfördelaren. slad kontra en gödslad ruta (odlarens egen strategi) med olika förfrukter utspridda över södra Sverige. Noggrann skörd Vid skörd är det oerhört viktigt att tröskvågen uppger korrekt vikt på skördeproverna. Därför kontrollerar vi vågen mot en känd vikt vid varje påbörjad arbetsdag, vikterna kontrol leras i sin tur under vintern. Vid trösk ningen väger vi föregående parcells skördeprov samtidigt som nästa parcell tröskas. Efter vägningen tar vi ut ett delprov som vägs för att få fram vatten halten och torkas innan det skickas för vidare kvalitetsanalyser av kärnorna/ fröerna på laboratoriet. /

Helena Håkansson väger upp växtnäring till en försöksruta.

Storsatsning på vårraps Vårrapsen har haft det motigt det senaste året. Nu satsar branschen genom att intensifiera forskning och utveckling för att stärka grödans konkurrenskraft. Aktiva, duktiga och intresserade lantbrukare drar sitt strå till stacken. Även Yara tar en aktiv del vad gäller kväveoptimeringen. Av Gunilla Frostgård, Yara

ljeväxternas flaggskepp i Mellansverige är vårraps. Grödan behövs som omväx lingsgröda, strukturförbättrare och förfrukt. Gödslingen är ett viktigt styrmedel och moderna sorter med hög skördepotential måste få tillräckligt mycket kväve i anpassad mängd. Håkan och Hans tror på vårraps Hans Eriksson och Håkan Carlsson är engagerade i Sveriges Frö- och Oljeväxt odlare Västmanland, som vice ordförande och ordförande. De hoppas på en ljus framtid för svensk vårrapsodling. De är dock oroliga för att problemen med betningsmedel inte ska lösas inom rimlig tid och att detta kan ha negativ påverkan

på utvecklingen av grödan. Dubbelt stort intresse Båda brinner för frågor om långsik tighet och bördighet. Att hushålla med växtnäringen och optimera tillförseln är en viktig del i detta arbete. Som frö- och oljeväxtodlare är de medvetna om pollinatörernas betydelse för en jämn och stabil skörd och arbetar aktivt för att gynna alla typer av pollinatörer. Bland annat kan nämnas kantzoner och anpassad bekämpning. Behandl ing av skadeinsekter och svamp utförs nattetid, vilket enligt Hans och Håkan ger bättre effekt och mindre miljöpåverkan. Ett allmänt miljöintresse hos båda har genom åren inneburit engage

mang i olika projekt, där Håkan gärna nämner projekt tornfalk. – Det har tagit tid, men åtgärderna som vidtagits har gjort att det nu finns en stabil population i området. 3 bra odlingstips Hans och Håkan har lång erfarenhet av att odla vårraps. De vet att det finns en stor potential i grödan, och att man genom noggrannhet och ökat fokus på bland annat kvävegödslingen kan hålla skördarna uppe. Deras bästa tips för säkrare vårrapsodling är: • Tidig sådd, så att rapsen hinner utvecklas innan jordlopporna kommer igång. • Grundgödsling med NPK och sedan komplettering med mer N. Om man tror på en högre skörd gäller det att inte gödsla med för lite kväve! • Om rapsen inte är mogen lagrar den fortfarande in mer skörd. Genom att skjuta tröskningen bara några dagar kan skörden ökas väsentligt.

Hans Eriksson, Ransta

Senare skörd och mer N gav högre netto i vårraps

Driver Västeräng Lantbruk AB tillsammans med sin bror Lars. Verksamhet: Växtodlingen är basen i företaget, men man arbetar också med entreprenad inom såväl jord (dränering) som skog (skotning). Utöver detta finns en verksamhet med projektledning/aﬀärs utveckling som bedrivs på konsultbasis.

Netto kr/ha Gödsling

10 sept

22 sept

Gården är referensgård i Jordbruksverkets projekt ”Mångfald på slätten”. Den finns också med i projekt Vårraps 3000, som värd för skördetidpunktsförsök. Hasse är djupt involverad i arbetet med att skapa winwin koncept inom pollineringskrävande odlingar. Han är mycket intresserad av att öka det ekono miska utbytet i konventionell odling, med stor hänsyn tagen till miljöfrågor.

130 N

100

117

190 N

102

130

Växtodlingsdelen är idag till största delen utsädesodling i kontraktsform. Växtföljdsstrategin baseras på odlingar som anpassas till frögrödorna (t.ex. minimera risken för inblandningar av annan art), samt att skapa förfruktsvärden som ökar skördenivåerna.

Skördetidpunkt

Tabell 1. Relativtal 100 = netto på 10 000 kr per hektar med justering för gödslingskostnader, oljehalt etc. Skörden låg på 2 500 kg per hektar.

Grödorna är spannmål, företrädesvis vårsådd, oljeväxter, ärter, timotejfrö samt vitklöverfrö.

Resultatet är inte baserat på ett formellt korrekt fältförsök, utan observationer av praktiska storrutor i fält. Upplägget var att två bredvid varandra liggande kördrag gödslades med olika kvävenivåer: normal nivå 130 kg N och 130 plus 60 kg N, dvs. 190 N totalt. I dessa remsor la man ut skörderutor. Dessa tröskades vid två olika tidpunkter, hälften den 10 september och hälften den 22 sept. Av tabellen framgår att mer kväve höjde skörden, och en senarelagd tröskning visade sig påverka skörden kraftigt positivt. Högre kvävegiva och senare skörd var en lyckad kombination som ökade nettot med hela 30 % i förhållande till utgångsläget.

Arealen utgör idag ca 340 ha fördelad på ägd och arrenderad. Inriktningen av arbetet är att skapa bra kvalitetsodlingar med höga volymer. Med en intensiv, men anpassad växtodling hoppas Hasse kunna öka kolinlagringen i marken för att, på lång och kort sikt, öka avkastningsnivåerna i alla på gården förekommande grödor. Gödslingen optimeras till de olika grödorna vad gäller samtliga näringsämnen.

Håkan Carlsson, Medåker En uppfattning som båda delar är att ett bättre näringstillstånd i plantan kan öka motståndskraften mot insekts och svampangrepp. Erfarenheten har tydligt visat detta, bland annat när väl gödslade fält stod emot angrepp av kålmalen bättre 2013 än de fält som fått lägre givor. Vidare anser Håkan och Hans att med högre andel växtmassa ovan och under mark genereras en kolåter föring på sikt, som bibehåller markens bördighet. Med högre andel grönmassa kan också fotosyntesen optimeras, vilket i sin tur resulterar i en högre frösättning under förutsättning att pollineringen är god. Med rätt och balanserad näringstillgång ökar blom frekvensen, vilket ökar möjligheten till bästa möjliga avkastning. Intressanta gårdsförsök De oﬃciella gödslingsråden är anpassade efter aktuell skördenivå. Men denna är ju svår att bestämma och om man tror att skörden kommer att bli låg gödslar man lite mindre. Modernt sortmaterial har dock ganska

Har jobbat med lantbruk hela livet, är utbildad lant mästare (76), jobbade/studerade i USA under två år och har drivit egen gård i 36 år. Håkan har haft flera förtroendeuppdrag genom åren bland annat som ord förande i Västmanlands frö och oljeväxtodlareförening och han har suttit i styrelsen för SFO. Håkan är numera pensionär och har överlåtit gården till sina söner. Gården inklusive arrenden är idag på 110 hektar. Odlingen består av timotej, ängsvingel, klöver, raps och huvudgrödan höstvete.

hög skördepotential, vilket gör att man bör gödsla mer än tidigare för att kunna utnyttja potentialen fullt ut. De oﬃciella gödslingsråden har också varit relativt låga, delvis beroende på att man inte justerat upp dem sedan tiden då priserna på rapsfrö var lägre. Hans och Håkan reflekterade över detta och ville visa att vårrapsen kan svara på högre gödsling. Sagt och gjort: de skapade ett praktiskt fältförsök med olika kvävegivor i ett av Håkans fält 2013. Genom att lägga ut skörderutor i de olika dragen kunde de visa att det faktiskt blev skillnader i skörd (tabell 1). – Självklart är detta inte ett veten skapligt försök, säger Håkan, men

tack vare att vi hade upprepningar, så bedömer jag att det inte var slumpen som skapade skillnaderna. När det var dags att tröska ville de testa en annan teori de båda delar, nämligen att inlagringen i vårrapsen pågår länge än man tror. Genom att vänta med att tröska hälften av skörde rutorna, kunde man konstatera att det gick att höja avkastningen genom att skjuta några dagar på skörden. Störst effekt av uppskjuten skördetidpunkt fick man i rutorna som fått mest kväve. Detta stämmer väl med försök i andra grödor, där sent kväveupptag ger längre tillväxtperiod – så kallad Stay Green. /

Samarbetsprojekt Kvävegödslingskring vårraps försök 2014 I det för året nystartade samarbetsprojektet Vårraps 3000 görs en gedigen satsning för att på sikt nå stadigt höga skördenivåer i vårrapsen (3 000 kg per hektar). Projektet initierades 2013 som ett samarbete mellan Svensk Raps, SLU, Lantmännen med flera branschorganisationer. Även Yara stöttar projektet bland annat genom mätningar med Yara Handsensor. Projektområden i Vårraps 3000: • Kvävegödsling i högavkastande hybrider. • Skörd och skördespill vid avdödning med glyfosat i kombination med spillminskande tillsatsmedel. Vårraps 3000 har också knutit två projekt finansierade av SFO och SLF till sig: • Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps. Drivs av Lena Engström, SLU Skara, och ska bland annat undersöka möjligheterna att optimera N-gödsling med Yara N-Sensor och Greenseeker. • Säkrare etablering av våroljeväxter genom utebliven höstbearbet ning. Drivs av Johan Arvidsson, SLU Ultuna. För mer info se Svensk Raps hemsida. www.svenskraps.se

är Växtpressen skrivs har vi endast ett års resultat från försöken med kväve till vårraps och dessa är fortfarande preliminära. Men vi kan se att dels ligger skördeoptimum högt på flera platser och dels är vattenhalterna ofta högre vid högre kväve gödsling, vilket skulle kunna innebära att dessa led mognar senare. Kanske hade vi fått ännu större skördeskillnader i kvävestegarna om de olika leden skördats vid olika tidpunkter efter när de mognade? Båda dessa observationer ligger väl i linje med Hans Eriksson och Håkan Carlssons erfarenheter från gårdsförsöket 2013 (se tabell 1 på föregående sida).

Anpassning ett nyckelord Självklart ska man inte generellt höja kväve givan om det inte finns behov och om bestånden inte är tillräckligt bra för att kunna bara fram en hög skörd. Delning av gödslings givan är ett bra sätt om man tycker att det är svårt att avgöra förväntad skörd vid sådd. Beslutsunderlaget är onekligen bättre ju senare man kan gödsla.

Kvävegödslingsförsök i vårraps i Nossebro, Västergötland 2014. Försök med kvävestegar i vårraps har legat på 6 platser 2014 och resultaten är intressanta. De preliminära resultaten visar att på 4 av dessa 6 platser nåddes inte skördeoptimum vid maxgivan 180 kg N. Foto: Lena Engsström

: r a r e t n e m m o k a n Experter Desirée Börjesdotter

Lena Engström

produktchef utsäde på Lantmännen.

forskare på SLU i Skara, utvärderar den försöksserie som nu pågår med N till vårraps.

“

Visst är det tråkigt just nu att betningsfrågan inte löst sig, men vi har olika projekt på gång och är optimistiska för framtiden vad gäller detta. Vårrapsen är en viktig gröda för oss.

“

Jag ser fram emot att kunna utvärdera de nya försöksserierna i vårraps. Mitt syfte är att undersöka optimalt kvävebehov och skördepotential i dagens moderna vårrapssorter. Jag vill också utvärdera om man kan mäta skördepotentialen och kvävebehovet under säsongen med hjälp av gröd sensorer för att vid behov kunna komplettera med kväve.

Det nya sortmaterial vi har på marknaden, har en god skördepotential och det finns all anledning att sikta högre vad gäller förväntad skörd och därmed ökat kvävebehov. Jag ser en ökad risk med senarelagd skörd, men kan bekräfta att moderna sorter är mer drösfasta och att risken är mindre än tidigare med att vänta några dagar med skörden.”

Foto. Hans Jonsson

Albin Gunnarson

Ett mål är att ta fram gödslings modeller för att platsspecifikt kunna beräkna optimal kvävegiva med hjälp av uppskattad skördenivå och kväve leverans från marken. Vi bör överväga att lägga till ytterligare ett led med högre N-giva så att vi är säkra på att nå optimum nästa år. ”

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO. Projektledare för Vårraps 3000.

“

Vårrapsodlingen har ökat de senaste åren men skördarna på gårds nivå ökar inte på samma sätt som i sortförsöken. Antalet nya högre avkastande hybridsorter har ökat och dominerar i sortförsöken, men det är osäkert om vi utnyttjar deras skördepotential genom att kanske inte kvävegödsla optimalt.

Foto. Hans Jonsson

2014 års försök visar höga kväve optimum. Det ska bli spännande att följa försöksserien över hela perioden. Två års försök återstår.”

Näringsbevattning av jordgubbar med Kristalon Gena på Eriksgården utanför Sjöbo.

God effekt av polyfosfat vid näringsbevattning Vid näringsbevattning är ett lågt fosforupptag i växten vanligare än man tror. Men tack vare ett unikt polyfosfat kan fosforupptaget öka sam tidigt som problemen med utfällningar i slangar och droppställen minskar. Av Peter van Schie, Yara

osfor (P) diskuteras oftast inte i samband med närings bevattning, bl.a. för att brist symptom på blad är svårt att konsta tera. Inte ens vid bladanalys brukar P-brist komma fram. Men alltför ofta är rotsystemen på nyplanterade sticklingar dåligt utveck lade. Rotkvaliteten är många gånger tveksam även på säljbara plantor och på fruktbärande växter såsom jordgubbar.

Dåligt rotsystem och små blad är ofta ett tecken på fosforbrist. Fällningar gör P otillgängligt Fosfor är svårrörligt i jorden och till gängligheten är beroende på pH-värde i odlingssubstrat eller jord. Ett problem vid näringsbevattning är att kalcium, magnesium och järn bildar svårlösliga fällningar med fosfor. Detta sker fram förallt när pH är högre än 6,2. Förutom att mängden växttillgänglig fosfor minskar, leder fällningar till att droppslangar, droppställen, filter och membran sätter igen med kalcium- och magnesiumfosfatavlagringar. Fällningar med järn är också vanligt, inte minst om järnet inte är kelaterat. Dessa fälln ingar kan leda till ojämn näringstillför sel och bevattning. Inga fällningar med Super FK Genom att använda fosfor i form av polyfosfat kan emellertid fällningar und vikas. Polyfosfat förblir löst i näringsl

ösningen oavsett pH-värde. Det finns flera typer av polyfosfat på marknaden, men alla ger inte bra effekt. Yaras poly fosfat ”Super FK” är testat på försöksta tioner och i odlingsförsök sedan början av 2000-talet. Produkten används sedan länge i Holland och andra länder. I Sverige används Super FK framförallt av tomat- och krukväxtodlare, men intresset hos jordgubbsodlare och andra med näringsbevattning ökar. Kristalon Gena och Vega Till näringsbevattning finns Kristalon Gena och Kristalon Vega. Produkterna är vattenlösliga NPK-gödselmedel med mikronäringsämnen. Hälften av fosforn är i form av polyfosfat (Super FK). Resterande fosfor är ortofosfat, d.v.s. den fosforform som är vanligast i NPKoch P-produkter. Kristalon Gena och Vega används tillsammans med Calcinit (kalcium nitrat) och magnesiumnitrat i ett A + B-tanksystem för att komplet

Genom att en del av den vanliga fosforn är utbytt mot polyfosfat (Super FK) i Kristalon Gena och Vega, ökar fosfor upptaget i plantan."

tera N, Ca och Mg efter plantornas behov. Kristalon Gena är anpassad till de flesta kulturer, t.ex. jordgubbar, krukväxter, sallad och kryddväxter. Kristalon Vega används främst till plantor under den vegetativa utveck lingen. Den kan även användas när man har hårt vatten och man inte vill använda salpetersyra.

Krukan till höger har fått hälften av fosforn i form av polyfosfat. Jämför rottillväxten med kontrollkrukan till vänster.

Fördelar med unikt polyfosfat Genom att en del av den vanliga fosforn är utbytt mot polyfosfat (Super FK) i Kristalon Gena och Vega, ökar fosfor upptaget i plantan. Det ger många fördelar: • Kraftigare och mer vitalt rotsystem med fler vita rötter kan ge upp till 20 procent bättre tillväxt. • Snabbare tillväxtstart ger en k raftigare och tyngre planta. • Bättre förgrening av plantan. • Bättre färg på blad och blommor samt större blad. • Plantorna kommer i blom tidigare och kan därför säljas 2–7 dagar tidigare • Droppslangar och droppdysor rensas och förblir rena. Tack vare innehållet av Super FK får man alltså rena slangar och munstycken på köpet. Det möjliggör en jämn och optimal vattning. Men det är viktigt att spola ut föroreningar efter en tid, sär skilt om man börjar använda Kristalon Gena eller Vega i gamla slangar med utfällningar och avlagringar./

Droppslangen med fällningar nederst på bilden har varit i kontakt med fosfor i form av vanligt ortofosfat. I slangen högst upp har polyfosfat (Super FK) använts.

Höga skördar pressar priserna på spannmål Det finns idag ganska gott om gödsel på världsmarknaden vilket medför att kostnaden för att producera gödsel har större inverkan på gödselpriset än vad spannmålspriset har. Vi förväntar oss dock fortsatt god efterfrågan på växtnäring. Av Mogens Erlingson, Yara

rets svenska spannmålsskörd landade på 5,6 miljoner ton, vilket är 13 procent mer än 2013 och hela 17 procent mer än genomsnittet för de senaste 5 åren. För oljeväxterna blev skörden 0,3 miljoner ton vilket är något mindre än de senaste åren. Nedgången beror på en kraftig minskning i arealen av våroljeväxter. Siffrorna kommer från Jordbruksverkets statistik.

En tillgångsdriven marknad Det finns idag ganska gott om gödsel på världsmarknaden vilket medför att produk tionskostnaden har större inverkan på gödselpriset än vad spannmålspriset har. Spannmålspriserna har sjunkit under hela 2014, men den varje år ökande konsum tionen till mat åt en ökande global befolk ning gör att bönderna fortsätter att satsa på sina grödor för att få en hög skörd av god kvalitet. Vi förväntar därför fortsatt god efterfrågan på växtnäring. Men det kan hända mycket från det att denna artikel skrevs, tills den är tryckt och tills det är dags att gödsla och så våren 2015!

Höga skördar i EU Det är inte bara i Sverige som skördarna var höga. Inom EU odlades spannmål på 57,5 miljoner hektar. Höstvete var störst med 24 miljoner hektar följt av korn med 12 och majs med 10 miljoner hektar. Arealen var i stort sett densamma som för 2013 men skörden ökade med 20 mil joner ton, från 302 till 322 miljoner ton (+ 6,5 procent). Det var alltså höga hektarskördar som resulterade i en rekordskörd. Om man tittar på balansen mellan tillgång och efter frågan så finns det efter årets skörd ett överskott på 10,4 miljoner ton vete, 3,7 miljoner ton korn, plus 1,3 miljoner ton majs. Detta har resulterat i sjunkande priser vilket förstärkts av dåliga kvaliteter i Frankrike på grund av dåligt skördeväder. Uppgifterna är hämtade ur Stratégie grains rapport den 16 oktober. Global toppskörd som 2013 Den globala spannmålsskörden för väntas enligt USDA (Jordbruksdepar tementet i USA) att bli 2 469 miljoner ton, samma nivå som 2013 vilket var en rekordskörd. Världens konsumtion av spannmål förväntas bli 2 452 viket är en ökning med 1,3 % jämfört med föregående år (diagram1). Lagren växer alltså något och motsvarar nu 78 dagars

konsumtion (diagram 2). Den stora skörden har resulterat i lägre span nmålspriser och de som köper span nmål har ingen brådska, det finns gott om produkt. När USDA-rapporten publicerades i mitten av oktober var fortfarande mer än halva arealen av majs och sojabönor oskördad. Vädret i USA har under en period varit kallt och regnigt så det börjar växa fram en viss osäkerhet. Samtidigt är det torrt i stora delar av Sydamerika så det finns en osäkerhet även i denna del av världen. Starkare dollar Den amerikanska ekonomin stärks jämfört med Europa vilket resulterar i en allt dyrare dollar. En euro kostade fram till mitten av 2014 mellan 1:35 och 1:38 dollar, i mitten av oktober var kursen cirka 1:27 USD per euro. Eftersom den globala spannmåls marknaden är en dollarmarknad resulterar detta i att priserna i euro stiger. Även i den globala marknaden för mineralgödsel görs affärerna i dollar och priserna i euro stiger. Även för oss i Sverige har dollarn blivit dyrare från cirka 6:50 under årets första månader till drygt 7:15 i oktober. Kina satsar på export Kina slog under 2013 exportrekord med 8,3 miljoner ton urea, jämfört med 6,9 miljoner ton året före. En ökning med 1,5 miljon ton och en fördubbling jämfört med 2012. Som framgår av diagram 3 var exporten under årets första 9 månader 8,1 mil joner ton jämfört med 5,5 förra året, alltså en kraftig ökning. Den kinesiska produktionen är ganska stabil medan

Nära balans för produktion och konsumtion av spannmål på världsbasis 2014/15

2500 2450 2400 2350 2300 2250 2200 2150 2100 2050 2000 1950

Antal dagars konsumtion av spannmål i lager 85 80 75 Dagar

Miljoner ton

Produktion och konsumtion av spannmål

70 65 60

06 07 08 09 10 11 12 13 14E 15F

Konsumtion

År

06 07 08 09 10 11 12 13 14E 15F

År

Produktion

Diagram 1 och 2. Produktion och konsumtion följer varandra ganska väl över åren. Uppskattningen av årets skörd (14E) och prognosen för kommande år (15P) visar på ett visst överskott. Det avspeglas i diagrammet t.h. där det framgår att världslagren av spannmål ökar och ligger för närvarande på 78 dagars konsumtion. Källa: USDA, oktober 2014

(diagram 4). På grund av striderna som pågår i Ukraina har produktionen av urea sjunkit kraftigt. Ett par stora fabriker ligger i områden där det pågår kraftiga strider och dessa står därför stilla. Övriga producenter har begrän sad tillgång på gas och har därför tvingats att dra ned sin produktion. Egypten saknas gas 2013 var Egypten världens åttonde

Kina var världens största exportör av urea 2013

9,0

8,0

7,0

6,0

6,0 4,0

jan

feb

mars apr

2012

maj

juni

juli

2013

Diagram 3. Export av urea från Kina 2012–2014.

aug

sept

okt

2014

nov

dec

0,0

Indonesien

0,0

FAE

1,0 Egypten

2,0

1,0

Iran

3,0

2,0

Ukraina

3,0

5,0

Saudi Arabien

4,0

Qatar

5,0

Kina

Miljoner ton urea

Miljoner ton produkt

Kina ökar exporten av urea

Oman

Strider i Ukraina 2013 exporterade Ukraina 2,6 mil joner ton urea och var världens sjätte största exportör efter Kina, Qatar, Ryssland, Oman och Saudi Arabien

största exportör av urea med 2 miljoner ton (diagram 4), varav en stor del skeppades till Europa. Idag lider landet brist på gas och produktion av gödsel för export har en låg prioritet när gasen behövs till annat inom landet. Enligt dagens bedömningar kommer denna situation att fortsätta under ganska lång tid, men det finns planer för att framöver importera gas från till exempel Algeriet. /

Ryssland

priserna i Kina ökade något under hösten. Idag anser många att det är Kina som sätter golvpriserna på urea. Kina har därmed en stor inverkan på de globala kvävepriserna.

Diagram 4. Världens 10 största exportländer av urea år 2013. Källa: IFA – International Fertiliser Association.

Yara AB Box 516 261 24 LANDSKRONA