Ja i Ystad 2/2010

ETT långT ord

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN YSTADS KOMMUN

NR 2 - 2010

Nu formas visionerna – Ny stadsarkitekt för in nya idéer • Tid för grönt – 20 år som trädgårdsingenjör 1 Österportstorg lyser upp – Arbetarhus blir arbetshus • Bulljakt – Nyhet för små turister

ETTKröniKan långT lEdarEord

En informationstidning från Ystads kommun 271 80 YSTAD 0411-57 70 00 kommunen@ystad.se www.ystad.se Ansvarig utgivare Kenth Jagerborn 0411-57 71 13 kenth.jagerborn@ystad.se Redaktion Itta Johnson Kommunens förvaltningar Skribenter Lennart Orvarsson Lotta Larsson Grafisk form Jenny Willman Fotografer Lennart Orvarsson Jenny Hargne Lucas Gölén Produktion Arkivbild Reklam & Design AB 0411-738 00 info@arkivbild.se www.arkivbild.se Tryckeri Prinfo Ystads Centraltryckeri © Ystads kommun

Vision och verklighet. Nu byggs Ystadmodellen, ett verktyg för utveckling.

Foto: Lennart Orvarsson.

2

En stad för unga Kommunfullmäktige har satt upp ett mål som anger att befolkningsmängden ska öka en procent varje år. Man har också sagt att vi ska öka inflyttningen av yngre.

Man kan dela upp dessa yngre i två kategorier – de som flyttat från Ystad för att studera eller arbeta på annan ort och de som saknar tidigare anknytning till Ystad.

De som har bott här tidigare behöver positiva minnen som gör att de söker sig tillbaka. Det kan vara bra skolgång, ställen att roa sig på och en trygg miljö för de egna barnen. För dem utan an­ knytning måste Ystad synas, och upp­ fattas som en modern kommun. Den måste ha ett gott varumärke.

Ett varumärke är förenklat den upp­ fattning människor har om ett företag, en organisation, en kommun eller en person. Ystads varumärke kan sägas be­ stå av en vacker stadskärna, en vacker natur och ett tryggt ställe att bo och besöka. Den delen av varumärket ska vi värna om. Dessutom bör vi lägga till några dimensioner som attraherar de yngre och inte minst de med annan etnisk bakgrund. Vi måste utveckla mil­ jöer som också de yngre upplever som attraktiva och spännande. Det måste finnas boendeformer som de yngre har råd med.

För oss i min ålder finns det redan ett stort utbud och en stor valmöjlighet.

För de yngre behövs däremot ställen i

innerstaden där de bara kan ”hänga” eller roa sig på tider som passar dem.

Näringslivsutveckling är också en viktig fråga när det gäller att attrahera ungdomar. Kommunen och näringslivet måste arbeta tillsammans för att skapa fler arbetstillfällen. Att underlätta för de som vill starta egna företag genom så kallade inkubatorer har startat både i kommunal och privat regi, något som ofta snabbt leder till nya spännande verksamheter.

Ystad måste också uppfattas som en modern stad när det gäller att använda modern teknik. Mobiltelefonens funk­ tioner används redan idag för att ge relevant information, sociala medier likaså. Här strävar vi som organisation efter att vara med och utvecklas.

Ett varumärke bygger man inte genom att bara göra förändringar. Nödvändigt är att människor vet vad som görs i syfte att utveckla varumärket. Det måste finnas publicitet om vad vi gör. Min förhoppning är att det under den när­ maste tiden kommer att uppmärksammas att Ystad är en stad att bo i också för de yngre.

Vi som inte längre räknas som unga kommer alltid att ha en plats i Ystad.

Med fler ungdomar omkring oss får vi ett ännu rikare liv. Ska vi hjälpas åt med den visionen?

Kenth Jagerborn Kommundirektör

ETT UTVECKling långT ord

Förr, nu och framåt

– samlade visioner ska ge plats Ystad står inför stora utmaningar när det gäller att möta framtida krav på fler bostäder, arbetsplatser och affärslokaler. Samtidigt har staden och dess omgivningar unika värden som inte får gå förlorade för kommande generationer.

Med en ny stadsarkitekt och utökade resurser på Plan o Bygg vill kommunledningen möta kraven på såväl kort som lång sikt och utveckla långsiktigt håll­ bara visioner för hur staden, byarna och landskapet ska bevaras samtidigt som utvecklingen får fortsätta.

Exploatering av hamnområdet, förtätning av inner­ staden, utvidgning av staden och förstärkning av infrastrukturen ställer krav på såväl erfarenhet som fingertoppskänsla. Ystad fortsätter sin spännande resa mot nya mål.

Ystads nye stadsarkitekt Ulf Karmebäck har startat visionssamarbetet kring utveckling av Ystad.

3

ETT UTVECKling långT ord

Idéer från Europa ska bidra till utveckling

– ny stadsarkitekt med internationell erfarenhet Ystads kommun har saknat stadsarkitekt under några år. Nu är tjänsten åter besatt, av den internationellt erfarne och i Ystad engagerade arkitekten Ulf Karmebäck, som är känd här i staden för sitt arbete med gamla vattentornet och området med gatuhus därikring. Ulf arbetar som stadsarkitekt tre dagar i veckan, övrig tid driver han fortfarande sin egen arkitektverksamhet. Dock inte i Ystad, det tillåter inte reglerna.

Ulf Karmebäck är en man som gillar utmaningar. Direkt efter utbildningen i Lund reste han ut i Europa och arbetade på olika arkitektbyråer och som frilans, deltog regelbundet i arkitekttävlingar och skapade sig tidigt ett gott renommé.

– Tyskland och dess arkitekturhistoria har länge intresserat mig. När Berlin­ muren föll bestämde vi oss, min fru som också är arkitekt, och jag att flytta dit. Vi fick en flygande start. Där fanns hur mycket som helst att göra.

I Tyskland hade han sedan tidigare ett utmärkt kontaktnät som frilans. Nu startade han eget kontor och arbetade mest med bostäder, både ny- och ombyggnad. Under 10 år gjorde han

4

inget arbete alls i Sverige, trots att han ofta kom hem och bodde i sommarhuset utanför Löderup.

– Området kring vattentornet blev en nystart för min svenska verksamhet, säger Ulf. Jag åkte förbi och såg en skylt att det skulle byggas radhus i området. När jag frågade fick jag veta att det bara var en plan, ingen hade tagit på sig att börja arbetet. Så jag kom in med ett förslag som jag gjorde i samarbete med mina tyska kollegor.

Förslaget innehöll även en idé om hur vattentornet kunde förvandlas till bostäder och möteslokaler. Resten är, som man brukar säga, historia.

Möt Ystads nya

stadsarkitekt!

Ulf Karmebäck, Ystads stadsarkitekt, välkomnar dig som är intresserad av Ystads framtid till ett möte i Knutsalen i Gamla Rådhuset vid Stortorget den 5 oktober kl 18.00-19.30.

Mötet ska ge alla en möjlighet att ställa frågor om utvecklingen av Ystad eller berätta om egna idéer.

Välkommen!

På rätt sätt – Som stadsarkitekt i Ystad ser jag en möjlighet att vara med om att göra något riktigt bra av Ystad, säger han.

Det kommer att hända mycket här de kommande åren, med omdaning av hamnen, förtätning i den inre staden och utvidgning av ytterområden och byar. Och mina idéer har tagits emot positivt hittills, så jag tror att jag kan hjälpa till att förändra på rätt sätt.

Ulf menar att det kan märkas att staden har saknat en stadsarkitekt ett tag. Vissa projekt har kanske gått för snabbt, säger han utan att vilja peka ut något särskilt. Det som är gjort är gjort.

– Det har blivit lite för mycket hallar på sistone, säger han men lägger till att många tidigare arkitekter har gjort utmärkta arbeten. Viss byggproduktion passar bara inte in i Ystad.

Han betonar hur viktigt det är att kommunens utveckling styrs av en gemensam vision.

– Och den visionen håller vi som bäst på att utveckla tillsammans, både tjänstemän och politiker. Nu i oktober kommer jag att agera reseledare för en studieresa där vi ska se på Hamburg Hafencity som är Europas största projekt för utveckling av ett innerstadsområde, dessutom alldeles vid vattnet.

ETT UTVECKling långT ord

Med studieresan till Hamburgs nya hamnstadsdel vill Ulf sporra tankarna kring utvecklingen av Ystads hamn.

– Vi varken ska eller kan göra likadant som i Hamburg. Men jag vill väcka lite tankar.

Studieresorna kommer att bli fler.

Det finns mycket att uppleva och Ulf kommer att fungera som en initierad guide.

– Vem som helst kan ju resa ut och se sig om, men det kan vara svårt att verkligen se de arkitektoniska eller stadsplanemässiga kvaliteterna, säger han.

Talar man om utvecklingen av Ystad betonar Ulf att det inte är hans personliga preferenser som ska styra.

Han vill fungera främst som en samman­ hållande kraft.

– Stadskärnan i Ystad är unik. Den måste bevaras och bör bara varsamt utvecklas.

Han tycker att en stadsmiljö även får innehålla tråkiga byggnader.

Ulf är uppvuxen i Göteborg och bär med sig minnen av stadens tunga tegelbyggnader från sin barndom.

– Trots att de var trista är de en del av min uppväxt. Man får inte ta bort sådant från människor utan vidare. Att riva hus kan vara ett stort ingrepp i människors liv.

En modell över Ystad, med fasta och flytt­ bara hus, ska bli ett av verktygen i arbetet med att skapa en vision kring stadens utveckling de närmaste 25 åren.

Landmärken När det gäller hamnen i Ystad har Ulf Karmebäck en vision om en levande hamnmiljö med restauranger, hotell, kontor och butiker. Men också med bostäder.

– Silorna är ett känt landmärke och en måttstock. Jag skulle vilja göra om dem till något annat. Hotell kanske.

Eller bostäder. Tänk själv att få bo i toppen av en silo! Och restaurangerna…

Jag vill att stjärnkockarna ska slåss om att få jobba i Ystads hamn!

Hamnverksamheten bör kunna vara kvar, avgaser och buller anser han att man bör kunna göra något åt.

– Trafiken mot Polen är viktig. Polen är ett jätteintressant land med mycket att upptäcka.

Kallbadhuset är också en betydande beståndsdel, tycker Ulf. Helst ännu

längre ut i havet än vad dagens plan är.

– Kallbadhuset är viktigt för balansen.

Med en enkel vedeldad kamin därute kan vem som helst ta ett dopp i all enkelhet utan att det kostar en massa pengar. Sedan kan vi ha exklusiva hotell och annat som en motpol. Det ska finna möjligheter för alla.

Han ser tydligt hur Ystad har utvecklats i lager på lager och hoppas kunna vara med om att binda samman lagren av

villa- och flerbostadsbebyggelsen med grönområden, samtidigt som staden förtätas. Gamla industrier som inte längre används bör kunna rensas upp, kanske byggas om till något annat.

Förädling Ulf Karmebäck återvänder ofta till detta att förvandla befintlig bebyggelse. Han kallar det att förädla. Inspirationen kommer bland annat från Berlin där

5

ETT UTVECKling långT ord

han har bott och verkat i många år.

Det ligger också helt i linje med att han inte vill riva och beröva människor sin invanda miljö.

Ystad står helt klart inför stora utman­ ingar, menar den nye stadsarkitekten.

Trafiken ökar, och en lösning har varit att bygga rondeller.

– Vi slår snart Växjö, Sveriges rondelltätaste stad, säger han. Det finns andra lösningar som vi bör titta på.

Att staden växer skapar en annan utmaning.

– Det är viktigt att landskapet utanför bibehålls. Ystad bör ha en skarp gräns mot landskapet, utan skymmande inslag.

Han vill också bidra till att höja standarden på arkitekturen i Ystad, genom att bjuda in andra duktiga arkitekter.

Viktiga stråk De viktiga stråken i Ystad går från hamnen via Stortorget, utmed Stora Östergatan till Österportstorg, utmed Regementsgatan till Regementet, enligt Ulf Karmebäck. Platserna utmed stråket vill han utveckla.

– Stortorget har sin givna plats som restaurangcentrum. Här samlas man på uteserveringar och inne på restaurangerna. Utmed Hamngatan och Stora Östergatan skulle jag vilja se en ännu bättre kvalitet på butikerna. Österportstorg skulle kunna bli ett fikacentrum, med en paviljong för kafé och kultur, med fair trade-kaffe och en affischplats där hela kommunens kulturutbud exponeras. Liksom på Stortorget kan jag tänka mig någon form av torghandel på Österportstorg.

Regementsgatan bör få träd och göras mer trivsam. Här är en utmärkt plats för specialbutiker av olika slag, små restauranger med nya spännande inslag och mycket annat. Här vill jag se små rörelser startade av människor med nya idéer och främmande influenser!

– I och med att jag har fått denna anställning har jag fått ansvaret att hålla samman helhetsbilden av Ystads framtid. Problemet idag är att ingen riktigt vet vad man vill som kommun.

Hur ska staden utvecklas? Hur ska den förvaltas? Var ska näringslivet husera? Var ska ungdomarna få plats med sina behov av nöjeslokaler och fritidsområden? Var ska bostäderna ligga och var ska butikerna finnas?

Frågorna Ulf ställer är inte nya.

Många har försökt svara på dem, och vissa tankar finns redan. Men utan en sammanhållande vision blir enstaka projekt inte alltid helt lyckade för helheten.

– Vi har mycket kunskap här i kommunen. Vi har många specialister men ingen som har hållit samman helheten, vilket får till följd att inget händer.

Visionsverkstad Nu har Ulf Karmebäck i egenskap av stadsarkitekt dragit igång en visionsverkstad. I möteslokalen i gamla vattentornet ska tjänstemän, politiker och andra som är engagerade i Ystads utveckling träffas regelbundet för att skapa ett dokument som visar hur Ystad ska se ut 2035, utvecklat stegvis med 5 års intervaller. Som ett verktyg för detta, så att även människor som inte är vana att läsa ritningar och skisser ska kunna delta och förstå, har han påbörjat arbetet med en skalenlig modell av Ystad. Den kommer att bli 3,5 meter i diameter, ha hela gatunätet utritat, befintliga hus i trä och nya flyttbara hus i vitt.

– Det blir ett mycket konkret verktyg och ett viktigt instrument.

Om någon föreslår att man ska bygga på en viss plats går det lätt att visa hur det fungerar, och lika lätt att visa alternativen.

Möte med ystadborna Helhetsbild När det gäller visionen om utvecklingen av Ystad vill Ulf ännu inte ge något svar.

6

Ulf Karmebäck är väldigt intresserad av vad innevånarna i Ystad tänker och tycker. Han planerar därför att möta allmänheten i en hearing, ett möte där

vem som helst är välkommen att ställa frågor till honom eller berätta om sina egna idéer.

– Kom dit, säger den nye stads­ arkitekten och berättar att platsen är i Knutsalen i Gamla Rådhuset vid Stortorget, den 5 oktober kl 18.00-19.30.

Ökade resurser på Plan o Bygg Trycket på kommunens Plan o Bygg­ enhet är sedan länge högt då många vill bo och bygga i Ystad. Med ytterli­ gare två personer på avdelningen strä­ var man nu efter att korta handlägg­ ningstiderna för bygglov och planärenden, berättar Kerstin Wulff, förvaltningschef på Samhällsbyggnad.

– Vi har anställt en ny planarkitekt och får snart in ytterligare en bygglovsarkitekt, säger hon.

– Avdelningen har haft många upp­ drag att ta itu med och har arbetat hårt för att hinna med. Nu hoppas vi att det ska gå snabbare att få sina ärenden behandlade.

ETT STadSMilJö långT ord lostret. I

n vid K rtagårde

Mästaren i grönt:

höst går

on i ö Per Larss nsion. han i pe

Ge växandet tid

Efter 20 år i Ystads kommun går trädgårdsingenjör Per Larsson i pension i höst. Trygg i förvissningen om att han har satt sina spår – bokstavligen. Att både kunna uppleva och se resultaten av alla ansträngningar i form av planteringar och grönområden är den största behållning­ en, tycker han.

- Men också att se att många verkar upp­ skatta vårt arbete.

Per Larsson är född i Värmland men kom till lantbruks­ universitet i Alnarp som ung student. Efter utbildning där och arbete i Landskrona kommun kom han till Ystads kommun 1990. Familjen bosatte sig utanför Rydsgård där han och hans fru vid det här laget har ca 8 000 kvm egen trädgård att underhålla och förändra.

- Vi har det som ett gemensamt intresse annars hade det inte gått, berättar Per som nu ser fram emot mer tid för eget trädgårdsarbete.

Klosterprojektet en favorit Visionerna för kommunens parker och grönområden har varit, och är fortfarande många. Per har lagt fram flera idéer och fått förtroendet att genomföra dem, något han är väldigt glad för. Arbetet har även gett eko i övriga Sverige och för inte så länge sedan var Norrköpings och Visbys kommuner på studiebesök i Ystad.

Det Per utan tvekan är mest stolt över är planteringarna och gestaltningen kring klostret, vars yttre miljö var i stort behov av upprustning. Arbetet påbörjades för tio år sedan och har utvecklats i takt med resurserna, men även idéerna.

Per menar att det är en fördel att saker och ting får ta tid och mogna fram. Klosterprojektet har kostat två miljoner och pengarna är onekligen väl investerade.

- Enligt museichefen Håkan Nilsson har besökarantalet på klostret slagit i taket i år och mer än fördubblats tack vare klosterträdgårdarna, säger Per Larsson.

Lokala material och ekologi Alla satsningar vid klostret är utmärkta exempel på hållbart och miljöriktigt arbete. Återvunnen marksten, bänkar gjorda av ekar från Sandskogen, ornament från ett lokalt gjuteri;

det mesta är egenkonstruerat och framtaget specifikt för ändamålet.

- Titta på det nya staketet kring klosterdammen. Vi har klätt de befintliga stolparna med trä och slapp göra ingrepp i muren, berättar Per. Per Larsson verkar ha tid för alla. Han är ödmjuk och framhäver aldrig sig själv när han berättar om sitt arbete, utan lyfter fram hela teamet som jobbar med den yttre miljön i kommunen. Många känner nog igen honom, han är ofta på språng och visar och berättar gärna för den som är intresserad.

I framtiden hoppas han att Ystads alla små ytor och mötesplatser tas tillvara även i fortsättningen och att man ser nya möjligheter i det som redan finns.

- Allt måste inte göras nytt och på en gång, utan förändringar kan smygas in och platser kan förädlas och göras bättre successivt, avslutar han.

7

ETT nÄringSliV långT ord

Arkitekten och fastighetsägaren Mikael Ahrling skapar A-huset genom att renovera och bygga om gamla Starshine.

Med säker blick och stor erfarenhet förvandlar arkitekt Mikael Ahrling det gamla Starshinehuset vid Österportstorg till en byggnad för butiker, kontor och bostäder. Det som en gång byggdes för att bli ett arbetarnas hus blir nu ett hus för arbete och affärer.

Arbetarhuset blir hus för arbete

– Jag såg husets möjligheter direkt när jag steg in, säger Mikael Ahrling, arkitekt och fastighetsägare om sitt senaste projekt vid Österportstorg i Ystad.

När jag gick runt och såg tillbyggnaden på baksidan förstod jag att det fanns en oerhörd potential i byggnaden, bara man tog upp fler fönster och släppte in ljuset.

Mikael köpte huset 2009 och reno­ verar nu som bäst en byggnad som 1885-1887 uppfördes av den liberala arbetareföreningen i Ystad. År 1908 togs det över av den socialistiska grenen av arbetarrörelsen, 1978 blev det Starshinehuset och 2010 blir det nu A-huset, med anspelning på ursprunget som arbetarnas hus. Vi vandrar runt i ett hus som endast delvis är färdigrenoverat och uthyrt, där hantverkare arbetar intensivt med att förverkliga de ombyggnader som Mikael Ahrling har tänkt ut.

– Jag försöker göra en tidlös renovering i den gamla delen ut mot Österportstorg, säger han. Där fönstren är utbytta

8

mot nya har vi så långt som möjligt efterliknat de gamla, med enkelglas i ytterbåge och kopplad variant där innerglas är isolerglas. Övriga fönster är renoverade med en laminatruta i innerbågen som ger rimligt isolervärde och tar lite buller på ”köpet”.

Mikael har även låtit ta upp ursprungliga fönsteröppningar mot söder som under årens gång har murats igen. Fasaden har renoverats och målats i en kulör som känns rätt. Trots att den inte är den ursprungliga.

– Vi vet inte riktigt vilken färg huset hade när det byggdes, säger Mikael.

Men det skulle mycket väl ha kunnat varit gult.

dels nere på golvet, dels uppe på den balkong som löper utmed tre av väggarna med utsikt genom de stora fönstren mot Österportstorg och Stora Östergatan.

Mikael Ahrling hade från början en tanke om att inhysa en restaurang i bottenplanet. Så blev det nu inte, men tankarna finns kvar och kanske det blir en liten hörna med servering en trappa upp i den stora möteslokalen.

Mikael har stora planer för huset och har god erfarenhet av liknande projekt, främst från Malmö där han har varit med om att planera och renovera för bostäder, hotell och kontor i ett flertal äldre hus.

Byggt som teater

Moderna krav

Inne i byggnaden är det lite mer knepigt.

Huset är byggt lite grann som en teater, med speciella lösningar både byggnadstekniskt och planmässigt.

Den stora salen som har fungerat som mötesplats, konsertlokal och diskotek har enorm takhöjd och får kontorsyta

Det ursprungliga huset utmed Jenny­ gatan fick 1938 en tillbyggnad mot gården i öster. Den delen har ett enklare utförande, präglat av den tidens upp­ fattning om arkitektur. Här fann Mikael Arhling ett underbart runt trapphus och en möjlighet att ta upp för fönster

ETT nÄringSliV långT ord

och balkongdörrar med tillhörande balkonger i sydost.

– Där fick jag in den hiss som moderna byggnadskrav föreskriver, säger Mikael med stolthet i rösten. Den var svår att finna plats till men till slut gick det.

I ett anfall av visst övermod bestämde han att låta hissen gå ända upp till vinden, för att där inreda två lägenheter med en tillhörande takterrass. Detta arbete är nu i full gång och kämpar mot tiden. Taket ska höjas, och det arbetet gav regnet fritt spelrum under några dagar i augusti.

– Det rann vatten utmed väggarna och vi sprang här allihop med öskar och hinkar, säger Mikael.

Vattnet trängde också in i Ernst & Youngs nyinredda kontorslokaler en trappa upp. Man klarade företagets arkiv, men fukten trängde in i väggar och golv och tvingade hyresvärden att ställa dit avfuktare.

Ordentligt från början Man kan inte missta sig på Mikael Ahrlings entusiasm och kunnande när han berättar om huset och sina planer.

Han betonar hur viktigt det är att göra rätt redan från början, inte fuska för att snabbt bli färdig.

– Ventilation är mycket viktigt. Jag har låtit installera överdimensionerade kanaler så att det ska bli bra luft i alla utrymmen även om det blir en restaurang i huset. Sedan är det viktigt att tänka på ljusinsläpp och ljudisolering mellan våningar och lokaler.

Han har inte mycket till övers för moderna fönster. De har alldeles för breda karmar och bågar och är för djupa. Resultatet med dessa blir inte bara att fasaden förvanskas, de tar bort en mycket stor och viktig del av ljusinsläppet.

– Modernt isolerglas och solskyddsglas är bra, säger han. Men det runtomkring behöver inte vara så kraftigt.

Själv specialbeställer han sina fönster, med modernt isolerglas, av ett lokalt snickeri som han länge har samarbetat med.

– De vet precis hur jag vill ha det, säger han och pekar på de nya smäckert utformade och väldigt tidstrogna moderna fönster som A-huset nu har fått.

Fasadbelysning är en annan sak som huset ska få nu till vintern. Mikael Ahrling har gjort fullskaleförsök med olika typer av belysning och har nu valt en mjuk variant av bredstrålande spotlights i marken som ska få den gula fasaden att lysa även kvällstid.

Flygande start i ny lokal A-husets första hyresgäster blev nystartade surdegsbageriet Söderberg & Sara. I de gamla taxilokalerna fick hela bageriutrust­ ningen plats, med stenugnar, glasdiskar med läckert nybakt och ett hörn där den fikasugne gästen kan dröja med en kopp och en kanelbulle.

– Lokalen dök upp alldeles plötsligt precis när vi gick och funderade på att starta något eget. Vi slog till direkt, säger Sara Ingemansson som är en av de två delägarna. Vi öppnade mitt i vintern och är jättenöjda. Både med lokalen och med företagets utveckling.

Söderberg & Sara bakar och säljer matoch kaffebröd bakat på surdeg och med lokala råvaror. De säljer även andra pro­ dukter som müsli, mjöl med mera.

A-läge vid Österportstorg Suzanne Rosengren driver dammode­ affären Krizi i Ystad. Ända sedan starten, för ca 20 år sedan, har Krizi huserat i Birgittakapellet på Stora Östergatan. I sam­ band med ombyggnation kring kapellet tog hon chansen att få nya fräscha lokaler i det nyrenoverade A-huset.

– Det blev jättebra att flytta hit, säger hon och visar runt i den nya butiken i sobert vitt och grått med kristallkrona och antikt kaffebord. Faktiskt till och med över förväntan.

Krizi hade mer än 250 gäster på sin in­ vigningsdag, och efter några veckor kon­ staterar Suzanne att affärsläget är utmärkt.

– Jag är mycket nöjd. Ljust, fräscht och nytt, större och bekvämare att jobba i. Och så kommer det fler kunder, säger Suzanne och går iväg för att hjälpa ännu en kvinna som söker något nytt inför hösten.

9

ETT TUriSM långT ord

Turismnäringen i kommunen visar positiva siffror för det första halvåret i år, antalet hotell­ nätter och handel har ökat. Bland turistnyheterna finns bland annat digitala tjänster och mysterier för barn.

Det berättar turismstrateg Marie Holmström och framhåller att mycket bygger på turism­ entreprenörernas kreativitet när det gäller att locka besökare och att det finns aktiviteter för hela familjen oavsett väder.

Turistnyheter för

barn och vuxna

Även som shoppingstad ökar Ystad i popularitet för varje år enligt Köpmannaföreningens ordförande Christina Lindgren, och i år var inget undantag: - Det har varit en kanonsommar, det verkar handlarna överlag vara överens om. Jag tror aldrig jag har sett så mycket folk i Ystad som denna sommar.

- Vi ville skapa en ny aktivitet för barn.

Samtidigt ger detta vuxna möjlighet att gå en stadsvandring, en aktivitet som inte alltid uppskattas av de små, på samma gång som barnen sysselsätts.

Aktiviteten fungerar hela året, vinter

Nyheter för barn och mobil Bland turistbyråns nyheter finns till exempel bussturen ”Wallander i land­ skapet” som lockade många. Guiden berättar om olika inspelningsplatser och filmklipp från filmerna visas i bussen.

I år var det även premiär för ”Jakten på de försvunna kanelbullarna”, ett mysterium anpassat för barn i samarbete med Mysterier i farten och illustratör Jens Ahlbom (som bland annat tecknat böckerna om Mulle Meck). Med hjälp av en karta och ett antal ledtrådar som anknyter till bland annat stadens historia, djur och natur lotsas barnfamiljen genom Ystads centrum. Som belöning får barnen ett diplom när mysteriet är löst.

Det här är kul, tycker Karl och Anna Larsson.

som sommar, vilket ju ligger i linje med vårt övergripande mål som är att vara en attraktiv destination 365 dagar om året, säger Marie Holmström.

Barnmysteriet är gratis och kan hämtas på turistbyån, klostret och stadsbiblioteket.

I september lanserades dessutom iPhoneapplikationen ”I Wallanders spår”. Satsningen består av en helt ny webbplats och en iPhoneapplikation, en digital tjänst som beställs till din iPhone och som ger dig en utförlig guide till Wallanders värld. Applikationen kommer också att finnas för andra system och som mobiltjänst inom kort.

En annan digital nyhet är att man enkelt kan sms:a vadhänder till 72456 och direkt få tillgång till turistbyråns information om evenemang, aktiviteter och boende.

- Smstjänsten anpassar vi till olika evenemang, till exempel kommer hela Julen i Ystads detaljerade program att finnas tillgängligt om du sms:ar Ystad till 72456. Vi provade denna tjänst i somras med lyckat resultat. Denna typ av tjänster måste vi jobba vidare med även om vi inte än helt kommer att sluta trycka broschyrer. Vi måste anpassa oss till framtidens teknik samtidigt som besökare får den service de vill ha, säger Marie Holmström.

Tips!

Följ med på årets sista busstur med ”Wallander i landskapet”.

Datum 9 oktober, mer information finner du på www.ystad.se/turism eller ring 0411-57 76 81.

Vill du veta vad som händer: besök turistbyrån på www.facebook.com/ystadevents.

Nya wallandersajten hittar du via www.ystad.se/turism

10

ETT TUriSM långT ord

På bulljakt genom Ystad Vem har tagit kanelbullar från Lilla konditoriet?

Turistbyråns barnmysterium leder familjen på en kul och lärorik runda genom centrala Ystad.

Genom att svara på frågorna som passar barn i flera åldrar och med anknytning till olika plat­ ser, fås ledtråd efter ledtråd. Svaren ger dig lösningen på mysteriet om vem som är boven i dramat. Nöje, kunskap och gemenskap i kul kombination.

Var hittar vi nästa ledtråd? Anna Larsson, Tobina och Viggo Andersson orienterar sig med mysteriekartan i högsta hugg.

11

12

Electrohype 2010,

Ystads konstmuseum, 27/11 2010 – 30/1 2011. Sjätte biennalen

för Elektronisk konst. Konst i skön förening med elektronik och teknologi av tio internationella konstnärer som alla har gemensamt att de använder elektronik och mekanik som konstnärligt uttryck.

Kulturkväll – Lars Yngve med vänner. Ystads Stadsbibliotek 28/10 kl 19.

En kväll i soffan och på scen. Vännerna är komikern Sanna Persson

Halapi, Lars Halapi, musiker och producent samt Jaques Werup,

författare och poet.

Stillbildsfoto av Rolf Konow från inspelningen av Svinalängorna

på Cineteket. T o m december 2010. I utställningen visas också

kläder och rekvisita från filmen.

Klosterröra på Klostret i Ystad, sep-nov.

Ombyggnad för ökad tillgänglighet och så gör vi något extra – Ny ingång vid Rosengården och sänkta priser i museibutiken.

Våra utställningar är:

Makten och Heligheten – året ut.

Frälset under Klosterkyrkan – året ut.

En söt historia – om sockerbruken i Ystad, från 10/10.

1960-talets Ystad. Färgfoton av Sven Bergman - året ut.

Konst & Kultur

Prick och Fläck. Stor teaterupplevelse för små barn. Ystads Teater 10/10 kl 14. ”Bajskorv” Familjeföreställning för barn 3-5 år. Ystads Teater

Barn & Familj

Örnspaning, höst- och vårvandringar. Naturskyddsföreningen.

Wallander i landskapet. 9/10 kl 13-16. Guidad busstur med film­ klipp från filmerna.

Historisk stadsvandring med Curt Persson. 3/11 och 28/11 kl 14.

Guidade turer

Matrundan Höst 8-10/10.

Rosa lördag. Insamling till förmån för Rosa bandet. Ystad 30/10. Österlen lyser, ljusfest över landskapet. 5-7/11.

Utflyktstips

Det finns så fantastiskt många evenemang i vår del av

Skåne, här tipsar vi om några.

Tänk på att många evenemang måste förhandsbokas.

Med reservation för ändringar.

www.ystad.se/evenemang

evenemangs

tips ETT långT ord Riv ur och spara

13

1

2 2010

www.ystad.se 0411-57 76 81

Julmarknad på Högestad 13-14/11, 20-21/11 kl 13-16. 19/11 för

rörelsehindrade.

Julmarknad i Marsvinsholms slottsmagasin. 27-28/11 kl 10-17.

Julmarknad på Stortorget 28/11 kl 14-18.30 i samband med Jul­ skyltningen.

Julstök på Klostret. 28/11 kl 13-18. Julpyssel för barn.

Julrundan Österlen Löderup. 26-28/11 & 3-5/12, kl 11-17.

Luciafirande 13/12. 18.30 Hemvärnets musikkår Österportstorg.

Kortege med Lucia och tärnor i gamla brandbilen samt musikkår.

Kröning, kl 19, Luciavesper. S:ta Maria kyrka.

Traditionsenlig julmarsch med Hemvärnets musikkår och julvesper.

15/12 från Militärmuseet kl 18.30 till S:ta Maria kyrka. Julvespern kl 19.

En stilla jul. Anders Ekborg. Ystads Teater. 16/12 kl 19.30.

Julkonsert med Kulturskolan. S:ta Maria kyrka, Ystad. 16/12 kl 19.

Himmel i Advent. Mathias Holmgren, Åsa Jinder. Bromma kyrka. 18/12.

Nyårsfirande Hamntorget, Ystad. 31/12 kl 23.30 – 00.30.

Nyårsdoppet i Marinan, 1/1 kl 15.

Trettonaftonkonsert med Marinens Musikkår, Ystads Teater 5/1.

Julen i Ystad

Planera egna utfl P yk uflykter och gör spännande upptäckter. Information och inspiration får du i Guide Ystad & Österlen, d a n ä sp ö g ch ro te i evenemangstidningen Vad Händer, Ystads Vägvisare, Kulturkalendariet och av personalen på Ystads turistbyrå.

Ystad & Österlen

1 0

Lunchkonsert. Lördagar kl 12 i S:ta Maria kyrka.

Pernilla Andersson, konsert. Ystads Teater 29/9 kl 19.30.

Gråt inga tårar – En existentiell dansbandsmusikal!

Ystads Teater 1/10 kl 19.

Shall we dance? Ystadprofiler bjuder upp till dans.

Surbrunnsparken 2/10.

00.00. Malmö Opera på turné. Ystads Teater 3/10 kl 16.

Sanna Nielsen. Marsvinsholms kyrka 14/10 kl 19.

Grävskopan. Ystads Teater 15/10 kl 19.30.

Semestersabotörerna On Tour. Sven Melander, Mikael Neumann,

Tommy Juth samt pianisten Peter Berglund. Ystads Teater 17/10

kl 15 & 19.

Ensam rävhane. Ystads Teater. 19/10 kl 19.

The Magic of Charlie Caper. Ystads Teater 24/10 kl 15.

Sopplunch på Ystads Teater. 27/10, 24/11 kl 12.

Toddyspexet. Ystads Teater 30/10 kl 16 o 19.

Jekyll & Hyde, musikalen om godhet och ondska. Ystads Teater

11/11 kl 19.

Glenn Wish - A Tribute to The King. Ystads Teater 24/11 kl 19.30.

Hedda Gabler. Ystads Teater 11/12 kl 19.

Helsingborgs symfoniorkester spelar Brahms symfoni nr 2 D-dur.

Ystads Teater 15/12 kl 19.

Ystad Classic: Magnus Mårtensson – Ursäkta räknas mitt piano

som handbagage? Pianomusik och komik på Ystads Teater 7/1 kl 19.

Gunhild Carling. Ystads Teater 14-16/1.

Musik & Teater

10/10 kl 14. ”Bajskorv” Familjeföreställning för barn 3-5 år. Ystads Teater 20/11 kl 13.30 och 15.

Lilla kanske på svensktoppen 1328? Ystads konstmuseum 30/10 kl 13. KULTURLOV Filmsminkkurs med maskmålning. Cineteket 2/11 kl 11-13.

KULTURLOV Mårten Sandén – författare till bl a Petrini-deckarna. Ystads stadsbibliotek 2/11 15-17. KULTURLOV ”Magi och spökerier i Klostret” med Preben & Knut. Klostret 4/11 17.30 och 18.30. KULTURLOV Sportlov 21-25/2. Program se hemsida i januari.

ETT långT ord

ETT KorTnYHETEr långT ord

verkets kunskaper om vad de enskilda medlemmarna erbjuder.

– Vi har en tydlig struktur på våra möten, och ju mer aktiv du är som medlem, desto mer affärer har du möjlighet att göra.

Ted Malm berättar att en BNI-grupp endast får innehålla en representant per bransch. Först till kvarn gäller alltså.

Ystad-gruppen startar så snart 20 med­ lemmar har anmält intresse av att gå med, och betalt in medlemsavgiften som uppgår till 8200 kr exkl moms per år.

Medlemmarna får också möjlighet att delta i olika utbildningar om relations­ marknadsföring och presentationsteknik.

Snabbare uppkoppling med ljus

– Öppet stadsnät för hela kommunen Snabbare datoruppkoppling, fler tv-kanaler, telefoni via bredband och större valmöj­ ligheter blir resultatet när det så kallade Öppet stadsnät i Ystad tas i bruk. Med beräknad start till årsskiftet 2010/2011 hoppas Ulf Östrand på Ystads Energi och fristående konsulten och projektledaren Erland Holmquist att intresset att ansluta sig till nätet ska bli stort.

– Vi räknar med att det tar 15-20 år innan alla, eller de flesta är uppkopplade via det nya fibermediet istället för de gamla koppartrådarna, säger Erland Holmquist. Finns det ett stort intresse kan vi arbeta fortare. Kabelnätets stomme är i stort sett redan färdigt, vi har bara lite kvar ute på landsbygden. Öppet stadsnät i Ystad ska trots namnet omfatta hela kommunen. Det nya fiber­ nätet som förmedlar data och telekom­ munikation med ljus byggs ut i takt med efterfrågan.

En uppkoppling till Öppet Stadsnät i Ystad omfattar såväl snabbt bredband till datorn, TV med HDTV-kapacitet och tele­ foni. Den som väljer att ansluta sig till fi­ bernätet kan alltså säga nej tack till sina gamla tjänster och skruva ner en eventuell parabol från taket.

Att nätet kallas öppet beror på att alla företag som vill erbjuda telekommunika­ tionstjänster ska få möjlighet att göra det. Det ska bli möjligt för konsumenten att välja teleoperatör, TV-tjänster och data­ kommunikation helt efter eget huvud.

– Vi räknar med att månadskostnaden för slutkunden med det nya nätet blir densamma som med den gamla tekniken, säger Erland Holmquist. Men med mycket högre kapacitet. Det nya fibernätet gör det dessutom möjligt att snabbt välja, eller välja bort tjänster via datorn, det tar bara en kort stund att lägga till fler kanaler till TV:n, ta bort sådana man inte längre tittar på och så vidare.

FAKTA: Öppet Stadsnät i Ystad arbetar inom Ystad Energi AB på uppdrag av Ystad kommunfullmäktige enligt beslut 2010­ 03-19. Under snart 10 år har Ystad Energi byggt 170 km fiberoptiskt nät över hela kommunen. Utbyggnaden på landsbyg­ den görs med stöd av Länsstyrelsen i Skåne län samt Region Skåne.

14

Privat företagsinkubator bidrar till regionutveckling

Nytt affärsnätverk i Ystad Affärsnätverket BNI – Business Network International – planerar att starta en grupp i Ystad inom kort. Ett informa­ tionsmöte hölls den 7/9 där Ted Malm, grundare av BNI-grupper i Tomelilla och Eslöv berättade vad nätverkande i BNI innebär.

– Först och främst vill jag slå fast att BNI inte konkurrerar med andra nätverk, säger Ted Malm. Vi kompletterar dem.

Metoden går enkelt uttryckt ut på att medlemmarna, och deras inbjudna gäster, får tillgång till varandras kontakter. Gör medlemmarna sedan affärer sinsemellan går det också bra, men är inte huvudsyftet med nätverket, som träffas varje vecka för ett tidigt frukostmöte på ett hotell eller i en restaurang i staden.

– Genom att träffas på sådana ställen slipper vi ha en egen lokal och bidrar dessutom till inkomster för den som upp­ låter sin lokal för detta ändamål ett par timmar i veckan.

Målet är att varje BNI-grupp består av ca 20-40 medlemmar. Minsta antal är 20 för att nätverkandet ska fungera optimalt.

På varje möte får var och en av besökarna en minut på sig att presentera sig och sitt företag samt be de andra bistå i kontakten med ett namngivet företag eller föreslå ett tänkbart objekt att ta kontakt med.

Vanligtvis får en av medlemmarna dess­ utom chans att göra en längre presentation av sin verksamhet, detta för att öka nät­

Nystartade företagsinkubatorn Incubator C i Ystad fick den 26 augusti besök av en mindre delegation från Ystads kommun bestående av tjänstemän och politiker.

Incubator C är ett privat initiativ av Calle Rasmusson, erfaren företagsledare, ma­ nagementkonsult och ansvarig för Spar­ banken Syds tillväxtskola.

– Jag vill bidra till utvecklingen av nä­ ringslivet i regionen och ge blivande entre­ prenörer en bas för att utveckla sin verk­ samhet, säger Calle som investerar egna tillgångar i företaget.

En inkubator är en plats där blivande entreprenörer och aktiva företagare som vill utveckla nya idéer kan få hjälp att för­ verkliga sina projekt. Inkubatorn tillhanda­ håller lokaler, stöd, resurser och nätverk.

Entreprenörerna bidrar med idéer, en vilja att dela med sig och ett brinnande intresse för att utveckla sina affärsidéer.

– Jag kommer att göra ett urval utifrån egna bedömningar. De, som jag bedömer har rätt kvalifikationer för att kunna bygga växande företag, kommer jag att erbjuda mitt stöd.

Den som tror sig vara rätt person för att få tillgång till Incubator C:s plattform kan läsa mer på www.incubatorc.se

ETTaKTiVa långT 4ord

Meningsfullt stöd på vägen till jobb

Ibland är det uppförsbacke på vägen till arbete och studier. Kanske saknas ork, självkänsla eller tillräcklig hjälp från myndigheter.

Aktiva 4 kan vara lösningen för den som vill ha lite extra stöd när det behövs.

Att röra på sig ger energi att orka mer, vilket kan behövas om det är motigt.

Just friskvård är en viktig grundsten i en ny satsning, Aktiva 4, för unga vuxna mellan 19-29 år i kommunen.

Pontus är en av dem som är med och redan på andra träffen fick han ny energi att söka praktikplats.

- Jag kom igång direkt. Det här passar mig jättebra, det är mer flexibelt än på arbetsförmedlingen.

Flexibilitet och anpassning till individen är andra ledord för denna grupp som träffas varje dag från klockan nio till så länge man vill.

- Det här är ingen skola och vi tjatar inte på deltagarna att de ska komma hit. Det är vuxna människor som tar eget ansvar, men som behöver extra stöd. Vi vill starta varje individs motor och ge dem redskapen att hålla igång.

Målet i slutändan är självförsörjning, berättar Maria Nord som är projektledare.

Rörelse väldigt viktigt Tillsammans med Malin Nikula, som är utbildad inom olika friskvårdsområden, vägleder de deltagarna på det sätt som passar den enskilda individen. Det kan handla om allt från att skriva ett cv till kontakter med myndigheter.

- Vi tänker långsiktigt och jobbar i små steg. Allt enligt den plan som vi gjort upp för varje deltagare och vad just den personen ska jobba med för att nå sina mål, säger Maria Nord.

Malin och Maria poängterar vikten av att röra på sig, vilket båda ser som

Varje dag startas med ett motionspass.

Maria (projektledare), Malin (coach) och deltagaren Nathalie är ute på en rask promenad. en förutsättning för att få energi att jobba framåt.

- Varje dag startar vi med ett motions­ pass. Antingen är vi ute och går långa rundor, till exempel vid Saltsjöbaden eller i Sandskogen, eller kör vi ett styrke­ pass här i lokalen. Friskvård är en väldigt viktig bit för att man ska orka med allt annat, berättar Malin Nikula.

Både Nathalie, som också är med i gruppen, och Pontus håller med om att träningen gör stor skillnad.

- Jag tycker det är jätteskönt för man mår bättre och orkar mer, säger Nathalie som är väldigt nöjd med det stöd hon får här.

Nathalie har redan siktet inställt på en tjänst som undersköterska. Men först

ska hon få ordning på sitt cv som kan vara en nog så knepig uppgift.

För Pontus innebär motionen mer sömn: - Jag går och lägger mig tidigare, säger han.

Aktiva 4 är ett samverkansprojekt mellan Ystads kommun, Försäkrings­ kassan, Arbetsförmedlingen och Region Skåne. Tack vare regelbundna möten mellan projektet och representanter från varje myndighet skapas en helhetssyn för varje individ och viktig information faller inte mellan stolar.

För den som är intresserad av att delta,

går vägen in i verksamheten genom den

enskildes kontaktperson på respektive

myndighet. Läs mer på ystad.se, sök på

Aktiva 4.

15

ETT långT FilM ord

Bilder från filminspelning i Kibera, fr v – 3 barn vid den lokala kyrkan, Vincent - en av karaktärerna i filmen, Annika Gustafson med chaufför och dotter, Phil Jandaly som tar upp ljud.

En film om det vi inte talar om

Skit. Ett ord med flera innebörder som man definitivt inte bör inleda en tidningsartikel med. Ofta använt som kraftutryck. I framförallt den anglosaxiska världen ett tabubelagt ord, speciellt då det gäller ordets ursprungliga betydelse - våra mänskliga lämningar. Och nu föremål för en dokumentärfilm skapad av Annika Gustafson och Phil Jandaly med hjälp av FINK - Filminkubatorn i Ystad.

I världen saknar 2.6 miljarder människor tillgång till en toalett, något som är ett gigantiskt folkhälsoproblem. I resten av världen gör tillgången till toaletter oftast att problemet är av annan art – att bli av med det som spolas ut i avloppet.

Annika Gustafson och hennes man Phil Jandaly arbetar som bäst med en dokumentärfilm om problemen. Eller som Annika själv säger, om möjligheterna.

- Vi vill vända på begreppen, säger hon. Det finns mängder av entreprenörer som vill göra något åt hur vi ska ta hand om vår skit. Det skapas biogasanläggningar, man framställer gödning och mycket annat. I stora delar av världen där det saknas sanitära anläggningar handlar det om att skapa sådana med ny teknik och nya idéer. Samtidigt som entreprenörer kan tjäna pengar på att göra något åt detta räddar de liv.

Annika och Phil började fundera på ämnet när de fick barn.

- En bebis och två hundar. Vi hade mycket bajs att ta hand om.

Då de båda två redan arbetade med dokumentärfilm började de göra lite efterforskningar. Och fann en helt ny värld.

- Det största problemet bland människor är att man inte får tala om ämnet, säger Annika. Istället lägger man enorma summor pengar på att bli kvitt avföringen, medan man i andra delar av världen inte ens har toaletter. Med vår film vill vi bidra till att föra fram möjligheterna och försöka åstadkomma en förbättring.

Nyligen hemflyttade från Kanada har Annika och Phil

16

funnit en bostad i Slimminge. De stortrivs i Sverige, Annika efter 15 år i Kanada och Phil för första gången som bofast. Och arbetsplatsen är det nystartade filmbolaget på Filminkubatorn i Ystad - FINK. - Vi har fått enorm hjälp genom att få plats i FINK, säger Annika. Inte minst en kontorsplats, men framförallt ett nätverk, stöd för affärsutveckling och mycket annat. Vi har så mycket att göra nu att vi söker efter en producent till. Det kunde inte vara bättre.

Eller, jo, det kunde det. Filmstödet i Sverige är klent. Och att göra en stor internationell dokumentär kräver finansiering.

- Vi har fått mycket stöd från vårt tidigare hemland, säger hon. Och blivit en av åtta utvalda av Robert Redfords Sundance Institute och Skoll Foundation att vara med i ett nytt initiativ, Stories of Change, filmer som kan förändra världen. Men det är ändå svårt att få tillräckligt med medel till att filma i 4 länder. Mycket av vårt arbete nu är att sälja in filmen till TV och bio och det verkar lovande.

Filmen $H*T! – the film beräknas ha premiär 2012. Och Filminkubatorn i Ystad, i sin tur finansierad av EU-pengar inom projektet Filmen som tillväxtmotor, har varit med om att bidra. Men framförallt har två kreativa filmentreprenörer genom hårt arbete lyckats skapa en film om stora möjligheter kring vårt kanske största vardagsproblem – som ingen vill tala om. Eller som Annika uttrycker det: Det är en film med hög ”tihi-faktor”.

ETT KorTnYHETEr långT KUlTUrord

Påg från landet i kulturens finrum Lars Yngve är en envis man. Efter 48 nummer av gratistidningen Nya Upplagan, som han startade 2006 i samarbete med sin fru Maria, kan han se tillbaka på en framgång som även har fått de värsta belackarna att känna respekt. Men se tillbaka är kanske inte Lars Yngves favoritsyssla. Han ser hellre framåt, mot nästa nummer av kulturtidningen. Och nästa…

– Jag hade en lärare som en gång sa till mig ”Lars, när du är inne tittar du ut, och när du är ute tittar du in. Det är lika bra du går ut och tittar in”. Så det har jag nog gjort.

Han dansar efter sin egen pipa, Lars. Att starta en ambitiös och annonsfinansierad gratis kulturtidning i Ystad med fasta skribenter som den amerikanske lingvistikprofessorn och vänsterradikale samhällsdebattören Noam Chomsky, författaren och socionomen Susanne Alakoski, förre musei­ chefen, författaren och konsthistorikern Thomas Millroth med flera, är inte bara en dans efter egen pipa, det är att bjuda upp hela omvärlden till samma dans.

– Jag ville visa att det finns en värld utanför tomtgränsen, säger han. Kultur är roligt, det är synd att det skrivs så mycket tråkigt. Jag vill få folk att tänka. Det är nog socialtanten i mig.

Lars Yngve har inte alltid varit tidningsman och kulturell förkämpe. Tidigare har han varit socialarbetare, packat sill och gjort en hel del andra saker. Journalistiken kom han in i som redaktör för en annonstidning och som skribent på Ystads Allehanda. En dag sa han upp sig.

– Jag tänkte skriva en bok. Efter några sidor tänkte jag att en tidning vore kul. Mina vänner sa till mig, gör det. Min fru Maria, som är min bästa medarbetare och rådgivare uttryckte sig tydligare; Om det är någon som ska starta en tidning så är det du Lars. Och på den vägen är det.

Han är inte bara envis. Han är arbetsam också. Så till den milda grad att hans hjärna arbetar även på natten och får honom att vakna upp med nya idéer.

– Du sitter jämt framför datorn, säger mina barn. Då är det fantastiskt att bo centralt här i Ystad, ha 200 meter till deras skola, 300 till högstadieskolan och sedan 400 till gymnasiet.

Vi har allt vi behöver här och jag får tid till min familj trots att jag arbetar oerhört mycket. Jag trivs bäst om jag får stanna hemma med min kaffekokare och min dator.

Nu är han inte hemma jämt. Nyligen var han i Stockholm, för att förbereda Nya Upplagans lansering i storstaden.

Sveriges kulturelit har nämligen fått upp ögonen för den

Hålla truten och flyga högt. Recept för en kulturtidning på frammarsch och ett eget bokförlag

Nya Upplagan Nya Upplagan är en oberoende kulturtidning som delas ut gratis i hela Skåne, och snart även i Stockholm. Upplagan är för närvarande 20.000 ex per månad. Tidningen röner allt större uppmärksamhet och omnämns bland annat i den nyut­ givna boken Turning Pages – Editorial Design for Print Media, Die Gestalten Verlag GmbH & Co. KG. Tidningens grundare Lars Yngve är bördig från Simrishamn, men bor i Ystad sedan länge.

egensinniga och spännande kulturtidningen från Ystad, efter att namnkunniga formgivare som H C Ericson, Eric Ericson och Marcus Gärde har bidragit till en ny grafisk form. Ett utseende som har blivit så uppmärksammat att tidningen blivit nominerad till Svenska Designpriset. Lars Yngve är på väg att bli en kändis efter framträdande i SVTs TV-soffa och artiklar i Sveriges ledande dagstidningar. Får han vara ifred hemma i Ystad?

– Jag går inte så ofta ut, säger han och skrattar. Men det är nog ingen som bryr sig. Jag är bara en vanlig påg från landet.

17

ETT långT SKola ord

Tack vare satsningar på IT i skolan stannar inte elevernas arbete i klassrummet, utan når en allt större publik. Mer lustfyllda och realistiska uppgifter och inte minst entusiastiska barn är några av de positiva resultaten. Dessutom bloggas det flitigt i kommunens skolor, något som skapar engagemang hos både föräldrar och omvärld.

i e d n a r ä l h c Lus t o n

e d m y r r e b cy

Det går inte att ta miste på datorvanan hos Backaskolans femteklassare när det är dags för mattelektion. Alla hämtar varsin bärbar dator och sätter sig på en plats – inte nödvändigtvis i klassrummet.

Vant navigerar de sig fram till dagens matematikövningar i programmet ”Matematik i Måneby”. Att eleverna tycker det här är kul kan klassföre­ ståndare Martin Ekholm intyga: – Eleverna tycker det mesta blir roligare med datorn. Jag tror det handlar om den direkta responsen de får på sitt arbete. Jag har arbetat med datorer i undervisningen i flera år och ser att det inte bara är nyhetens behag, utan elevernas intresse och entusiasm håller i sig, säger Martin Ekholm som gärna liknar datorn vid en penna.

Ystad långt fram Ystads kommun satsar aktivt på IT i skolan och målet är att alla elever ska ha tillgång till egen dator, jämfört med dagens tre-fyra elever på en dator, vilket redan är över genomsnittet vid en nationell jämförelse.

Joachim Thornström är IT-pedagog på Ystads kommun. Han arbetar intensivt

Karolina Nilsson (fr v) och Ellen Jönsson vid en smart board - en digital “svart tavla”.

Fler IT-satsningar i skolan

(mer information på ystad.se/skola)

Unikum Ett digitalt system för processen kring utvecklingssamtal som innebär att pedagoger, elever samt föräldrar kan ha en kontinuerlig dialog hela terminen.

Skolportalen Vårdnadshavare kan bland annat söka plats, registrera schema och lämna förändrade

inkomstuppgifter här. Man får även tillgång till schema, frånvaro, betyg och klasslistor.

PIM (Praktisk IT- och mediekompetens)

Kompetensutveckling inom IT och media för alla pedagoger i kommunen.

Skriva sig till läsning Höstterminen 2010 återupptas projektet ”Skriva sig till läsning”, som innebär att eleverna skriver på datorn istället för med penna i förskoleklassen och årskurs 1.

Ett förslag på IT-policy för skolan utarbetas under hösten 2010.

18

med olika förändringsprojekt och är ofta ute och inspirerar andra pedagoger.

– Ystad är en bra kommun att arbeta i när det gäller digitala verktyg i skolan.

Alla inser att det är viktigt, intresset finns och även resurserna, säger Joachim Thornström och ger pedagogerna i kommunen stort beröm för att de alltid är på hugget att lära sig nytt.

Joachim Thornström sporrar alla pedagoger att använda sig av bloggar för att utbyta tankar och tips om under­ visningen med kollegor, men också att uppmuntra elever att lägga upp sina arbeten på webben.

- Vi ser många goda effekter av att använda till exempel klassbloggarna som kommunikationskanal. Mottagare blir då inte enbart lärarna, utan även föräldrar och många fler. Tack vare bloggen kan anhöriga ta del av allt från skolarbete till utflykter och annat som händer på skolan. Detta skapar engagemang och utgör även ett bra underlag för diskussion hemma vid matbordet, säger Joachim Thornström.

Författaren hörde av sig Ett praktiskt exempel på hur Internet kan bidra till nya perspektiv är Backa­ boken, en bokblogg där Backaskolans elever tipsar om böcker.

- Vi recenserade en historisk roman om vikingatiden för ett tag sedan och redan dagen efter lade författaren en kommentar på bloggen och tackade för en bra recension. Det blev genast mer spännande för barnen, säger Martin Ekholm.

Men fördelarna är många fler, berättar Martin som ofta låter elever använda sig av ord, bild och musik i sitt arbete.

Uppgifterna kan göras mer lustfyllda

ETT långT SKola ord

Kommun­ informationen går nya vägar I våras tog Ystads kommun steget in i några av de sociala medier som finns på Internet. Skälet är att människor i dag söker infor­ mation via långt fler kanaler än traditionella webbsidor, samt att man delar information istället för att passivt ta emot den.

- Det började med en Facebooksida för lediga jobb som snabbt blev populär. Sedan har det gått i en rasande fart och nu har vi sidor för evenemang, film samt en ge­ nerell kommunsida. Dessutom finns vi på Youtube och Twitter. Prenumererar man på flödet från Twitter får man alla viktiga nyheter från andra sidor inom kommunen och mitt mål är att denna kanal blir grun­ den för vår kommunikation på Internet, berättar Gabriel Borgius, webbstrateg på Ystads kommun.

Twitteradressen kommer i ett krisläge att användas för att nå ut med krisinfor­ mation. Om du har en mobiltelefon som kan ta emot webbflöden är det en bra idé att redan i dag lägga in adressen. www.facebook.com/ystadkommun www.facebook.com/ystadjobb Dags för matematik. Gabriel Bengtsson, Viktor Nilsson, Tilda Olofsson och Alva Sundblad valde denna gång att sitta utanför klassrummet. På bilden syns även Hannah Sjöstrand.

och kopplingen till verkligheten blir naturlig när till exempel frågor om upphovsrätt blir aktuella. Han tycker också att det finns en rättviseaspekt i att alla har samma förutsättningar att kunna arbeta med datorn. Dessutom minskar pappersarbetet, vilket också ger en positiv miljöeffekt.

- Eleverna tycker det är kul att komma till skolan och ser fram emot att få jobba.

Dessutom ser jag att de elever som kanske tycker att det är svårt att skriva och drar sig för det, får ur sig betydligt mer via datorn. Motoriken blir inget

hinder. Även de uppgifter som kan tyckas tråkiga blir roligare på datorn, säger Martin Ekholm men poängterar att datorstödd undervisning varvas med mer traditionell.

När det gäller barn med behov av alternativa hjälpmedel kommer digitala verktyg extra väl till pass.

- Vi har talsyntes på alla datorer där eleven kan få en text uppläst och även avancerade rättstavningsprogram. Dessa används flitigt, barn i behov av extra stöd måste prioriteras, säger Joachim Thornström.

www.facebook.com/ystadfilm www.facebook.com/ystadevents http://twitter.com/Ystadskommun http://youtube.com/user/ystadweb

TM

19

ETT FriTdEn långT ord

Fritiden

75 år i Ystad

Nästa sommar har det gått 75 år sedan begreppet fritid gjorde sitt intåg i det svenska medvetandet, i samband med den omfattande och välbesökta utställningen Fritiden i Ystad.

Nu är arbetet påbörjat för att skapa en jubileumsutställning, en uppföljare till den legendariska 75-åringen.

– Vi hoppas få lika många, eller fler besökare till jubileet som till originalet, säger stadsarkitekt Ulf Karmebäck och berättar att det kom 250.000 besökare 1936.

Vad utställningen kommer att innehålla är en uppgift för den arbetsgrupp som Ulf Karmebäck har fått i uppgift att sätta samman. Gruppen kommer att bestå av representanter för såväl kommun som föreningsoch näringsliv.

– Utställningen är förlagd på historisk mark, alltså på samma område som den ursprungliga, som sträckte sig från S:t Knuts torg till Fritidsparken och Bollen, säger han. Och den kommer även denna gång att ha fritiden som ett centralt begrepp.

Jubileumsutställningen ligger helt i linje med det visionsarbete som nu påbörjas kring Ystads utveckling, enligt Ulf Karmebäck. Här finns en möjlighet att inte bara berätta om fritiden förr, nu och i framtiden, utan också sätta ett avtryck i människors medvetande om Ystad som en utmärkt fritidsstad, utöver alla de andra kvaliteter som kommunen Ystad har.

Idéerna kring utställningen är många redan nu, men Ulf vill helst inte föregripa arbetsgruppens förslag genom att berätta för mycket. Dock hoppas han både på kunglig glans vid invigningen och samma meny som 1936 på restaurangen i Bollen.

Mycket kommer att ta avstamp i den gamla utställningens utformning och innehåll men moderniseras.

Den 19 juli 2011 kommer Fritiden 75 år att slå upp portarna, ha öppet till och med den 23 augusti.

0

20 2

ETT långT TiPS ord

TIPS FRÅN BIBBLAN VUXENBÖCKER Sista beställningen på Balto Faïza Guène Faïza Guène är född 1985 och uppväxt i en förort till Paris med algeriska föräldrar. Detta är hennes tredje roman, en slags deckar­ pastisch som utspelas i en sömnig Parisförort där ingenting händer förrän den hatade barägaren Joël hittas mördad på sin bar. Vi får följa åtta personer som alla var stamgäster hos honom och alla hade skäl att hata Joël. Fokus är på människornas livssituation och relationerna dem emellan. Med sin svarta humor och sitt rappa språk blir Faïza Guènes bok en läsupplevelse utöver det vanliga.

Hallonbåtsflyktingen Miika Nousiainen Hallonbåtsflyktingen är den finländska författarens debutroman som blev det en bästsäljare när den utgavs i Finland 2007. Huvud­ personen Mikko Virtanen älskar Sverige och svenskarna så mycket att han vill bli svensk medborgare och få en svensk identitet. Han upplever sig vara en svensk man instängd i en finsk mans kropp.

Han går till många ytterligheter på sin väg mot ett nationalitets­ byte, här sker t o m ett mord. Berättelsen är fylld av humor och dråpligheter som bygger på nationella mytbildningar som finns på båda sidorna av gränsen. Det är inte enbart en satir, utan även en tankeväckande nutida svensk samhällsskildring.

BARN OCH UNGDOMSBÖCKER Sorgfjäril Ingelin Angerborn En rysare lagom för barn 9-13 år. Alice och hennes familj har flyttat ut på landet till ett stort gammalt hus som kallas spanska slottet. Ingenting i huset fungerar, varken Internet, klockradion eller mobilen. Dessutom försvinner saker oförklarligt. Vad händer?

Finns det spöken på riktigt? Svar: Ja!

FILMTIPS Alice i Underlandet Missa inte den fantastiska filmatiseringen av Lewis Carrolls klassiker om flickan Alice och hennes äventyr sedan hon fallit ner i kani­ nens håla. Alla härliga, roliga, ruskiga figurer som finns med i berättelsen får tittaren att nästan tappa andan. Regi Tim Burton.

Till vildingarnas land Maurice Sendak skrev och tecknade om hur Max blir kung i vildingarnas rike.

Filmaren Spike Jonze har gjort en magisk film av bo­ ken. Max rymmer (i boken skickas in på sitt rum) när mamma tycker han är på tok för stökig och plötsligt befinner han sig i en liten båt mitt i en storm ute till havs. Han driver in mot en klippig ö, och när han går i land möter han vildingarna...

Svarta vingar David Almond En dag följer Liam och en kompis efter en kaja, en händelse som förändrar hans liv för alltid. Denna ungdomsroman har ett hotfullt mörker i sig som gör det svårt att släppa taget. Den behandlar ämnen som ont och gott, självaste existensens kärna.

FÖR DE MINSTA Carin och Stina Wirsén Carin och Stina Wirsén är väldigt trevliga bekantskaper i bilder­ boksvärlden. Mor och dotter, har arbetat tillsammans under många år och gjort många böcker. T ex de om Rut och Knut som säkert många känner till. Eller En liten skär …-böckerna som språkleker på ett väldigt härligt sätt. Och så har vi alla böckerna om den rufsiga Nallen och den gula Katten. Små bilderböcker med väldig mycket känslor och uttryck i: Vem är bäst? Vem är söt? och många fler.

Glöm inte!

Biblioteket har mycket musik också –allt från klassiskt, blues och visor till pop och rock.

21

KoMMUnFaKTa ETT långT ord

Öppet tider

fakta kontakt

FRITIDSBADET Tel: 0411- 57 73 37 fritidsbadet@ystad.se

Konstmuseet S:t Knuts torg Tel: 0411- 57 72 85

NYBROSTRANDSBADET Öppnar 4/6 2011 Tel: 0411-55 03 09

FRITIDSGÅRDAR Ungdomens hus, Ystad Tel: 0411-57 73 42, 57 73 54

BIBLIOTEK Stadsbiblioteket Surbrunnsvägen 12 Tel: 0411-57 72 90

Svarte Mötesplats för unga Tel: 0411-600 86

Glemmingebro Tel: 0411-52 22 32 Köpingebro Tel: 0411- 55 14 06 Löderup Tel: 0411- 57 78 03 Svarte Tel: 0411- 604 60

Löderup Mötesplats för unga Tel: 0411-57 78 07 Köpingebro Mötesplats för unga Tel: 0411-55 12 08 För mer info ang målgrupp och aktiviteter se www.ystad. se/ungdomenshus

Bokbussen Se turlista på www.ystad.se.

Tel: 0411- 57 72 90

SOCIAL OMSORG Blekegatan 1 Tel: 0411-57 73 60

MUSEER Klostret S:t Petri Kyrkoplan Tel: 0411- 57 72 86

Anhörigcenter Västerleden 37, Ystad tel 0411-57 71 30 Informationscenter Västerleden 37, Ystad tel 0411-57 71 30

Hvita Briggen Västerleden 37, Ystad Tel: 0411-57 78 53

Ystads kommun Tel: 0411-57 70 00 www.ystad.se

Löderups servicehus Restaurangen Tel: 0411-57 78 72

Kultur o Utbildning Tel: 0411-57 73 35 Tel: 0411-57 73 14

Bellevue Restaurangen Tel: 0411-57 89 07 Göken Petrigatan 10, Ystad Tel: 0411-57 74 10 Restaurangen Tel: 0411-57 74 15 Räfsan Redskapsvägen 3, Glemmingebro Tel: 0411-52 25 15 HEDESKOGA AVFALLS­ UPPLAG/ÅTERVINNINGS­ CENTRAL Återvinningscentralen Tel: 040-635 18 20 Avfallsupplaget Tel: 0411 - 55 71 30 TURISTBYRÅN S:t Knuts torg Tel: 0411-57 76 81

Ledning o Utveckling Tel: 0411-57 71 12 Samhällsbyggnad Tel: 0411-57 72 30 Social Omsorg Tel: 0411-57 73 60 Näringsliv Tel: 0411-57 71 83 Ystads Turistbyrå Tel: 0411-57 76 81 Ytornet AB Tel: 0411-57 70 00 AB Ystadbostäder Tel: 0411-57 72 23 Ystad Energi AB Tel: 0411-57 71 73 Ystad Hamn Logistik AB Tel: 0411-180 80 Ystads Industrifastigheter AB Tel: 0411-57 73 55 Ystads Teater AB Tel biljettbokning: 0411-57 76 81 Tel övriga frågor: 0411-57 77 75

Efterlysning – hyresvärdar Intresset för Ystad är stort runtom i landet och i världen. Filmen om Ystad, som ligger på YouTube och på www.boiystad.nu har redan haft ca 12000 visningar och den engelska versionen ca 3600 st. Många, från Luleå i norr till Danmark i söder, vill flytta hit och kontaktar kommunen för att fråga om bostäder.

Har du eller ditt företag lägenheter till uthyrning och vill du vara med på webb­ platsens lista över hyresvärdar är du välkommen att höra av dig till Itta Johnson, tel 0411-57 72 96 eller via e-post itta.johnson@ystad.se.

Besök gärna www.boiystad.nu

22

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Tel: 0411-57 79 12 0411-57 79 11 Sysav - Sydskånes avfallsaktiebolag Tel: 040-635 18 20 Bo i Ystad Tel: 0411-57 80 00 www.boiystad.nu

ETT KorTnYHETEr långT ord

Mer i plånboken och bättre miljö

– biogas från matavfall gör alla till vinnare Sortering av matavfall i Ystad är ett projekt som röner stor framgång. Med syftet att samla in matavfall för att framställa biogas och biogödsel har volymen insamlade matrester ökat från ca 2 ton/vecka i sep­ tember 2009, till dryga 8 ton samma tid i år. Under 2009 samlade man totalt in 99 ton matavfall i Ystad, i Sysav-kommunerna tillsammans blev det 9.500 ton. Sett till hela Sverige kastar de svenska hushållen 900.000 ton matavfall varje år. Orsaken är att vi köper hem för mycket mat, den blir gammal i kylen och att vi slänger i onödan.

Ett ton rötat matavfall ger biogas nog för ca 150-200 mil bilkörning och därmed 85 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med bensin.

Vinnare av insamlingen är inte bara miljön. De som går med i projektet och börjar samla in allt matavfall i särskilda påsar och kärl istället för att slänga dem i de vanliga soporna får 20 procents rabatt på sitt abonnemang för hushållsavfall. En del bostadsrättsföreningar har visat sig vara extra duktiga miljöentusiaster och därmed också tjänat mycket pengar på att börja sortera matavfall. Samma möj­ ligheter finns för verksamheter, hyresfas­ tigheter och villahushåll.

Insamling av matavfall började i kom­ munens egna verksamheter. Skolor och äldreboenden i innerstaden var först ut, efter följde restauranger och flerfamiljshus.

– Att delta är valfritt, säger miljöstrate­ gen i Ystads kommun, Tina Persson. Vi hoppas och tror att valfrihet kopplat till en miljöbonus ska skapa en positiv in­ ställning till införandet.

I Edvinshem, det första villaområdet där boende fick möjlighet att sortera sitt matavfall, gick hälften av de ca 350 hus­ hållen med från början.

– Den varma sommaren har såklart va­ rit gynnsam för baksidorna med insam­ lingen, säger Tina. Dock har Ystadsborna

totalt sett varit mycket duktiga och fixat det bra. Det tar lite tid att lära sig att göra rätt.

Och det är klart, att spara mat i ett kärl när det är varmt kan ge upphov till lukt och flugor. Men det gäller ju även en vanlig soptunna.

– Eller en skål med frukt, lägger hon till. Alla vet ju att en skål med frukt ger upphov till flugor under den varmaste perioden.

Parallellt med matavfallsinsamlingen skall nu skolorna i kommunen också börja sortera papper, plast, metall och glas. Ett mål som finns i Kommunens Agenda 21.

– Det är också ett pedagogiskt projekt, säger Tina Persson. På detta sätt lär sig barnen redan från början att sortera sitt avfall. Förhoppningsvis tar de med sig detta tänk in i vuxenlivet.

miljöbilar, är bland annat att de har ett bra pris, god arbetsmiljö och komfort samt hög säkerhetsnivå.

LSS-verksamhet byter namn Social Omsorgs avdelning för LSS-verk­ samhet byter namn. Från och med 2010­ 10-01 heter avdelningen Social Omsorg Avdelning Funktionsnedsättning och So­ cialpsykiatri - FoS. Adressen är som vanligt: Missunnavägen 9.

Utvecklas som förälder FAKTA: Den som väljer att gå med i Matavfalls­ projektet får 20 procent lägre avfallstaxa på hushållsavfallet och bidrar till en bättre miljö.

Läs mer och titta på filmen om matav­ fall på www.ystad.se > Sök Matavfall i sökruta uppe till höger.

Biogasbilar till kommunen Upphandling av ytterligare 30 gas/bio­ gasbilar till kommunens förvaltningar och bolag pågår som bäst. De nya gasdrivna personbilarna ska dels ersätta gamla ben­ sin- och dieseldrivna fordon, dels utöka kommunens bilpark, som redan tidigare innehåller 42 gasbilar.

– Vi vill köra med så miljövänliga bilar som möjligt. Eftersom vi är en av de kommuner som är privilegierade med att ha en gasstation som erbjuder biogas, är det ett självklart val för oss att i så stor utsträckning som möjligt använda oss av gasbilar, säger Paula Larsson Jarl, projekt­ ledare på Ledning o Utveckling.

Kraven på de 30 bilarna, förutom att de drivs med gas/biogas och klassas som

Årets upplaga av föräldrakursen TonårsCOPE startade den 22 mars. Är du också intresserad av att bli en bättre förälder, passa då på att anmäla dig till kursen våren 2011 för er med barn i åldern 3-12 år. Är du tonårsförälder startar nästa TonårsCOPE hösten 2011.

COPE är en beprövad kursform där för­ äldrar i grupp tillsammans med en hand­ ledare diskuterar hur man bäst hanterar olika situationer som uppstår i föräldra­ skapet. Läs mer på www.ystad.se > Social omsorg > Barn, ungdom och familj > Föräldrastöd > Föräldrautbildning COPE. Anmäl dig via e-post på foraldrautbild­ ning@ystad.se eller ring 0411-57 78 88.

23

ETT långT ord

Ystadkrysset

Se lösningen på ystad.se > Om Ystad > Aktuellt > Korsordslösningar DROG ÄR DIN PRYL I DIN NOG EF­ TER DROG

STÖD FÖR DEN SOM FÅR RO

LASK KNABER

KONSOR­ TIUM

DUBBLAT ÄR DET JÄTTEGOTT

FINK­ MAN

KÄND FÖR EN FEMMA

VID FÖRENING FÖRR

GULL­ SPIRA

I PUNG HJÄRTA

SVED

TÅDEL STÅLJÄTTE

SPEL­ BOLAG

TROJA

UTAN MENING

KALLADE VIKING JORVIK

FLOD I SPANIEN

SMÖRJA KALLT DRAG

KAN BACON

GER FARTYG SKYDD VÄRME­ SLAG

UTRED­ NINGS­ HJÄLP

FLYTTA SÄKER POST

ENTAL TILL VARDAGS

TOFSDJUR

TIPP SJÖFART

KOLÄGE

BLIR DEN GÖR UPPREPAT GYMNAST MOS

DE HADE VÄRDE FÖRR VW­ MODELL

DEN GÖR HÅL MITTLINJE

ÖSTFLOD

TRÄNAR KLÜFT

GRISAR

GLIDA

SKAPAR KOCK

HOPPAR VIKARIE

GEN

VIOLIN­ VIRTUOS

FJÄRIL

ÖBO

ZORBA

VILLKOR

KRING­ SEGLA ETT MÄRKE PÅ BANAN

NÖD­ HJÄLP SALUKI

BÄST SES I STADEN SPLIT

UPP­ BRAGT

VALUTA KALK­ STENS­ BILDNING

GÅR UPP NY­ OCH NER BÖRJARE AV EK

SPIEL­ BERG­ VERK

I VASA

ANVÄNDS I HÅLA

NÅGOT SALTADE SLANG­ SKADA

HAR FLYGKOLL

CORKBOR

FLÄKT

GALLER

HAJA

VÄL I VÄST

KRON­ KUNG

© SAMSON

ÄR SAKLIG

021-13 74 10

Rätta lösningen skickas till ”Ja, i Ystad”, Redaktionen, Ystads kommun, 271 80 Ystad. Märk kuvertet ”Korsord” Senast den 15 december vill vi ha din lösning. De tio först öppnade rätta lösningarna belönas med en Penninglott.

Grattis! Här är förra kryssets vinnare: Namn…………………………………………………..

Adress …………………………………………………

Postadress …………………………………………….

24

Gunilla Roxenius, Vigav 18, Köpingebro Mikael Loman, Bellevuev 13 A, Ystad Berit Ericsson, Oscarsg 10 3 tr, Ystad Gunnar Browall, Gjuterig 143, Ystad Kajsa Pehrsson, Klostergränd 3 A, Ystad

Lars Westlund, Växvik, Arvika Thomas Herrström, Sälgg 12, Kävlinge Johnny Svensson, Ponnygången 5 C, Ystad Leif Persson, Fridhemsg 3 G, Ystad Lennart Backe, Gamla Lundav 1015, Ystad