Förebyggande av våld på arbetsplatsen
TRYGG ARBETSDAG
INNEHÅLL 4 Verksamhetsmodellens syfte och mål 6 Våld på arbetsplatsen – vad är det? 6 Våld på arbetsplatsen inom HUS 8 Åtgärder för att förebygga våld på arbetsplatsen 8 Säkerhetskultur och riskhantering 9 Ansvariga parter 10 Strukturella och tekniska säkerhetslösningar 10 Säkerhetsplanering och anvisningar 11 Introduktion till säkerhet 11 Säkerhetsutbildning 12 Brott relaterade till våld på arbetsplatsen 14 Arbetstagarens juridiska rättigheter och skyldigheter 14 Arbetstagarnas allmänna skyldigheter 14 Allmän rätt att gripa 15 Nödvärn 15 Nödsituation 2
16 Att kontrollera föremål, ta föremål i förvar och beslagta föremål 16 Väktares och vaktmästares rättigheter 17 Begäran om utredning vid brott mot person 17 Begäran om utredning vid brott mot egendom och andra brott 18 Trakasseri och hot mot arbetstagare utanför arbetstid 18 Straffprocessens förlopp 18 Stöd och rättshjälp tillhanda hållen av arbetsgivaren 18 Skadeersättning vid våldssituationer 19 Löneförmåner i våldssituationer 20 Anmälningsförfarande vid vålds- och hotsituationer och uppföljningssystem 21 Händelserapport vid vålds- och hotsituationer 21 Anmälan om olycksfall i arbetet 21 Händelserapport till bevakningsföretaget 21 Uppföljning, rapportering och statistikföring
21 Utvärdering och slutsatser 22 Hjälp till offer för våld på arbetsplatsen 22 Hantering på arbetsplatsen 22 Principer för eftervård 22 Eftervårdsarrangemang 24 Anvisningar vid våldssituationer 24 Förutse en våldssituation 24 Varna om risk för våld och skriv in riskinformationen i patientjournalen 24 Hemlighålla namn- och kontaktuppgifter 26 Om du råkar ut för en våldsam person 27 Allvarlig väpnad attack 28 Olaga hot 30 Vapenhot eller rån 31 Bombhot via telefon 32 Gisslansituation 33 Störning av ordning
LAGHÄNVISNINGAR: www.finlex.fi
En överrumplande situation – läs de här anvisningarna noggrant, så vet du vad du ska göra. Kunskap ger säkerhet och hjälper dig förebygga farliga och hotfulla situationer.
www.hus.fi/sv
3
HUS-Verksamhetsmodellens
SYFTE OCH MÅL Verksamhetsmodellens syfte
Målnivå
Syftet med den här verksamhetsmodel len är att fastställa de allmänna rikt linjerna för hela Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt som har som mål att förebygga våld på arbetsplatsen och öka säkerheten. Verksamhetsmodellen berör all personal inom HUS.
Verksamhetsmodellen handlar i
första hand om åtgärder som rör hot- och våldssituationer. När det gäller psykiskt våld och mobbning på arbetsplatsen följs Helsingfors och Nylands sjukvårds distrikts anvisningar för mobbning på arbetsplatsen.
Utöver denna verksamhetsmodell
följs de anvisningar som man kommit överens om lokalt eller regionalt samt de säkerhets- och räddningsplaner som är specifika för olika fastigheter och enheter.
Alla har rätt till en ostörd hälso- och sjukvård. Vård- och arbetsmiljön ska vara lugn och trygg för alla. Målet är en arbetsplats som är fri från våld och där ett hotande och våldsamt beteende inte godtas i någon form.
Det är viktigt att alla känner till mål
nivån och tillhörande anvisningar och att dessa också följs. Vid aggressivt beteende ska man ingripa, även om den person som beter sig aggressivt inte till fullo kan kontrollera sitt beteende på grund av sin sjukdom eller av annan orsak.
För att nå målet krävs det att • man omedelbart ingriper vid olämpligt beteende • hot och våld inte godtas i någon form eller från något håll • varje person får vård i turordning enligt deras behov av vård och hur brådskande det är • inga förmåner ges på grund av bråk, hot eller annat olämpligt beteende • personer som beter sig på ett störande sätt kan avlägsnas från platsen efter att en bedömning av behovet av omedelbar vård har gjorts av läkare • personer som vägrar att a vlägsna sig avlägsnas av väktare eller överlämnas vid behov till myndigheterna • man alltid gör en begäran om utredning vid fysiskt våld som o rsakar skada • man inte lämnar arbetskamrater ensamma i hotfulla situationer
Verksamhetsmodellens lagstadgade grunder och de centrala brottsbeteckningarna i anknytning till våld på arbetsplatsen presenteras på intranätet. (Bilaga 1)
4
Målet är en våldsfri arbetsplats där hot och våldsamt beteende inte godtas i någon form.
Säkerhets- och beredskapsdirektör Aaro Toivonen:
I en sjukhusmiljö uppstår våldssituationer mellan patienter och personal ofta oväntat. Därför är det av avgörande betydelse att varje arbetstagare har grundläggande säkerhets kunskaper. Man får inte lämna en kollega ensam i en sådan situation. Att en väktare ingriper får inte vara det primära sättet, men vid behov ska väktaren snabbt kunna kallas till platsen.
www.hus.fi/sv
5
VÅLD PÅ ARBETSPLATSEN – VAD ÄR DET? Med våld på arbetsplatsen avses alla situationer i vilka en person blir hotad eller misshandlad i anslutning till sitt arbete på ett sätt som direkt eller indirekt utgör ett hot mot hans eller hennes säkerhet, hälsa eller välmående.
Ett dygnet-runtarbete utsätter en person för hotsituationer, och därför ska var och en veta hur man ska agera om man själv utsätts för det.
6
Våld på arbetsplatsen sker framför allt
då personalen växelverkar med patien
våld till olika grader av skador hos de
I cirka vart fjärde fall leder fysiskt
ter, andra kunder eller besökare. Våld
anställda. Cirka hälften av våldssitua
innebär att man skrämmer eller hotar
tionerna tar sig endast uttryck i form av
någon muntligt, fysiskt eller psykiskt.
psykiskt våld utan fysisk kontakt. Den
Även om våldet inte orsakar direkt fysisk
absolut största andelen av förövarna
skada, leder det ofta till rädsla, ångest
återfanns bland patienter eller kunder,
och stress. Våld på arbetsplatsen är av
men även anhöriga och ledsagare var
siktligt och medvetet och uppkommer
inblandade i hot- och våldssituationer.
ofta i situationer då arbetstagaren för
Särskilt problematiskt verkar det vara på
söker påverka kundens handlande eller
akutmottagningar och -avdelningar samt
då kunden försöker genomdriva sina
på enheter där man ger psykiatrisk vård,
önskemål med vilka medel som helst.
även om det också förekommer våld på arbetsplatsen på andra vårdavdelningar,
Våld på arbetsplatsen i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
polikliniker och operationsavdelningar.
Inom HUS har man systematiskt fört
statistik över hot- och våldssituationer
meter har man följt hotet om våld ända
sedan 2002. Arbetsgruppen mot våld som
sedan år 2000. Sjukvårdsdistriktets
lyder under HUS säkerhetssamarbets
genomsnittsindex presenteras i hot- och
grupp avger årligen en rapport över
våldssituationsrapporten som upprättas
tidigare års hot- och våldssituationer.
årligen.
De regionala skillnaderna och variatio nerna är stora. Med hjälp av HUS arbetsmiljöbaro
I omkring var fjärde hot- och våldssituation uppstår det skador av olika grad på arbetstagaren till följd av ett fysiskt våldsamt beteende. I omkring hälften av våldssituationerna förekommer enbart psykiskt våld utan fysisk kontakt. Den största delen av förövarna är patienter eller kunder, men det förekommer även hotoch våldssituationer med anhöriga och ledsagare. www.hus.fi/sv
7
ÅTGÄRDER
för att förebygga våld på arbetsplatsen Säkerhetskultur och riskhantering
veckla och upprätthålla säkerheten. En
tar man sedan säkerhetsplaner för res
optimal säkerhetsnivå är en del av kva
pektive enhet, där man ger anvisningar
För att långsiktigt förebygga våld på
liteten hos de tjänster som organisatio
för hur man ska förebygga och hantera
arbetsplatsen krävs det, precis som vid
nen tillhandahåller och syns utåt i form
våldssituationer.
annan säkerhetsverksamhet, en positiv
av den bild som förmedlas av de anställ
inställning till säkerhetsfrågor och ut
da och kunderna.
man kontinuerligt utvärderar s ituationen
vecklandet av dessa. En bra säkerhets
och ser till att det sker en utveckling. An
kultur uppstår ur ett engagemang hos
bundet som en del av riskbedömningen.
svaret för att minimera riskerna ligger
både ledning och anställda för att ut
Baserat på riskbedömningen upprät
hos varje person på arbetsplatsen.
8
Risken för våld utvärderas regel
För att förebygga våld krävs det att
Ansvaret för att minimera riskerna ligger hos varje person på arbetsplatsen.
ANSVARIGA PARTER Varje medarbetare bör • bete sig på ett korrekt och respektfullt sätt mot patienterna/kunderna och sina kolleger • inte genom sitt beteende avsiktligt provocera fram våldsamt beteende • inte ta onödiga risker • inte lämna kolleger ensamma • känna till och följa säkerhetsföreskrifter och rutiner på arbetsplatsen • kunna använda sig av och använda den befintliga säkerhetstekniken vid behov • rapportera om störningar till överordnade och kolleger • använda bildförsett personkort i arbete och på arbetsplatsen
Enhetschefen ser till att
Alla ansvarar för att förebygga våld på arbetsplatsen. Alla har rätt att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Alla är skyldiga att utföra sitt arbete på ett säkert sätt.
• de anställda instrueras i hur säkerhetstekniken och anvisningarna används • hänsyn till säkerheten tas när det gäller lokallösningar och möbler • de anställda regelbundet deltar i säkerhetsutbildning • säkerhetsföreskrifterna på enheten är ändamålsenliga och aktuella • störningar hanteras omedelbart
Sjukvårdsområdenas, HUCS:s resultatenheters, resultatområdens och bolagens ledning ansvarar för att • säkerhetsriskerna kartläggs regelbundet och att de risker som är kopplade till personsäkerhet bedöms med jämna mellanrum • man med utgångspunkt i riskanalysen vidtar nödvändiga åtgärder för att förbättra säkerheten • man systematiskt följer upp vålds- och hotsituationer • säkerhetsutbildning anordnas regelbundet • det finns ett fungerande system för eftervård i regionen
HUS koncernledning ansvarar för att • de allmänna anvisningarna för hur man förebygger och hanterar våld på arbetsplatsen har upprättats på det sätt som krävs enligt lag och bestämmelser • anvisningarna följs och man gör en regelbunden uppföljning av uppfyllandet av målen i verksamhetsmodellen. www.hus.fi/sv
9
Tekniska och strukturella lösningar för att förbättra säkerheten ska tas fram genom samarbete.
Den strukturella säkerheten komplet
I bedömningen av säkerhetsriskerna
teras med olika tekniska säkerhetslös
uppmärksammas bland annat utform
ningar, som passerkontroll-, kamera-
ningen av lokalen, logistiken, säkerhets
övervaknings- och alarmsystem.
systemen och andra aspekter som hänger
samman med personsäkerhet. För pro
Innehavaren av lokalerna samt säker
hets- och arbetarskyddspersonalen be
jekt i mindre skala åtföljs direktiven så
driver alltid ett nära samarbete vid upp
vitt möjligt.
förande av nya lokaler eller om an vändningsändamålet för de befintliga lokalerna ändras.
Nödvändiga åtgärder vid riskbedömning eller säkerhetsutredning
Nybyggnads- och ombyggnadsprojekt
De säkerhetsproblem som kommer fram
Säkerhets- och arbetarskyddspersonalen
ning eller annan utredning behandlas
vid en riskbedömning, säkerhetsutred
är alltid delaktig i förberedelserna inför
i de berörda ledningsgrupperna, och
Strukturella och tekniska säkerhetslösningar
nybyggnads- och ombyggnadsprojekt.
en tidsplan för nödvändiga åtgärder
Till projektplanerna ska det bifogas en
som bör vidtas görs upp. Säkerhets-
Vid planeringen av arbetsplatser ska
säkerhetsrapport som har sammanställts
och arbetarskyddspersonalen deltar i
man fästa särskild vikt vid förebyggan
tillsammans med ovan nämnda e xperter
upprättandet av planen. Åtgärder som
de av våld på arbetsplatsen. Struktu
och som innefattar en detaljerad plan
kan betraktas som särskilt brådskande
rella faktorer som inverkar på persona
över säkerhetssystemen och -arrange
är sådana som på ett väsentligt sätt
lens och patienternas säkerhet är bland
mangen i projektet baserat på en bedöm
bidrar till att förhindra omedelbar fara
annat:
ning av riskerna.
för de anställda eller omedelbara risker
• avskiljning av utrymmena enligt
som redan har uppstått.
användningssyfte
Vid plannering bör HUS direktiv
gällande säkerhetstekniska system och säkerhetsarrangemang beaktas.
Säkerhetsplanering och anvisningar
• skyltar, passager och utrymningsvägar
Övriga projekt
Enligt räddningslagen är institutioner
• val och placering av möbler och
I planeringsfasen för strukturella och
förpliktade att göra upp en plan för egen
funktionella ombyggnadsprojekt har
beredskap för farliga situationer (säker
• belysning inomhus och utomhus
personerna som är ansvariga för pro
hets- och räddningsplan). Vidare upprät
• allmän renlighet och trivsel i
jektet kontakt med arbetarskydds- och
tar varje enhet inom HUS en egen säker
säkerhetspersonalen för att bedöma
hetsplan, i vilken man bedömer enhetens
säkerhetsriskerna och eventuellt upp
brandsäkerhets- och personsäkerhets
rätta en skriftlig säkerhetsutredning.
risker, lägger fram metoder för att för
• utrymmenas dimensionering och funktion
material
entréhall och väntrum. • kundserviceställenas placering och synlighet. 10
På alla enheter måste det på arbetspasset alltid finnas en person som är insatt i de säkerhetssystem som används och anvisningar som ska följas. hindra riskerna samt beskriver nödvän
r utiner för rapportering vid störningar.
diga åtgärder i en risksituation.
i säkerhetsfrågor kan man använda
Ytterligare information om och an
De anställda har rätt och skyldighet att delta i säkerhetsutbildningar.
Som redskap vid introduktionen
visningar för upprättande av en säker
blanketterna Minimi-introduktion och
hetsplan ges av HUS Fastigheters säker
Arbetssäkerhetsuppgift, som finns på
hetstjänster.
intranätet under arbetarskydds-
Alla ska kunna minst följande:
sidorna.
Säkerhetsintroduktion
• Tillkalla väktare/annan hjälp
Varje enhet ska ha ett skriftligt intro
Säkerhetsutbildning
duktionsprogram som innefattar intro
I sjukvårdsområdena, resultaten-
duktion i säkerhetssystemen, säkerhets
heterna, resultatområdena, bolagen etc.
rutinerna och säkerhetsanvisningarna.
ska det regelbundet anordnas brand
Enhetschefen ansvarar för introduktio
säkerhets-, personsäkerhets-, patient
nen. Enhetschefen ansvarar d essutom
säkerhets-, informationssäkerhets- och
för att det på varje arbetsskift på enheten
arbetarskyddsutbildning. Säkerhets
• Enhetens utrymningsvägar och utgångar
arbetar en person som är insatt i säker
utbildningarna innefattar bland annat
• Enhetens säkerhetsplan
• Göra en nödanmälan • Använda personsäkerhetssystemet • Hjälparrangemangen mellan avdelningarna/enheterna
hetsfrågorna i enlighet med det skriftliga
en introduktion i de strukturella och
introduktionsprogrammet.
tekniska säkerhetssystemen, praktiska
Vid de allmänna introduktionstill
anvisningar samt r utiner för rapporte
fällen som anordnas i sjukvårdsområde
ring om störningar. I personsäkerhets
na, resultatenheterna, bolagen etc. be
utbildningen går man framför allt
tation av våld och restriktiv behandling
handlas allmänna f rågor som rör säker
igenom hur man förutser, f örebygger
ges framför allt åt personalen vid psy
het och arbetarskydd, såsom b efintlig
och hanterar våldssituationer i sjuk
kiatriska och somatiska akutmottag
säkerhetsteknik, passerkontroll och
husmiljön.
ningar (MAPA / AVEKKI -utbildning*)
Utbildning för yrkesmässig konfron
*MAPA eller Manegement of Actual or Potential Aggression. På finska används förkortningen” Haasteellisen käytöksen ennaltaehkäisy ja hallinta.” AVEKKI är en handlingsmodell vid hot- och våldssituationer speciellt med betoning på förebyggande verksamhet.
www.hus.fi/sv
11
BROTT RELATERADE TILL VÅLD PÅ ARBETSPLATSEN Utgångspunkten är att alla brott eller misstankar om brott, med beaktande av sekretessbestämmelserna, ska anmälas till polisen.
Samhällets grepp om våldsbrottslingar
Lindrig misshandel är ett målsägande
har hårdnat. Det ser man i synnerhet
brott bortsett från situationer där den
genom att huvudparten av våldsbrotten
lindriga misshandeln har riktats mot en
hör under allmänt åtal. Det innebär
arbetstagare på grund av hans eller hen
att åklagaren när han eller hon får kän
nes arbetsuppgifter (när förövaren är en
nedom om fallet lämnar det till åtals
patient, besökare eller någon annan som
prövning även om målsäganden avstår
står utanför arbetsgruppen), en anhörig
från krav. Åklagaren kan fatta beslut om
eller närstående till förövaren eller
åtalseftergift eller driva ärendet v idare
en person som inte har fyllt 18 år.
till rättegångsförhandling på basis av
åtalsprövning.
är alltid att se till att polisen får känne
Utgångspunkten för u ndersökningen
dom om brottet antingen genom särskild Målsägandebrott är enbart sådant
begäran om utredning eller polisanmä
som lindrig misshandel och ofog, olaga
lan. Ytterligare information får du av
tvång, olaga hot mot personlig integritet
HUS Fastigheters säkerhetstjänster och
och ärekränkning (utom allvarligt stö
på polisens webbplats poliisi.fi/sv.
Begäran om utredning görs i regel av offret själv. Fullmakt för att göra en begäran om utredning finns på intranätet, bilaga 4.
FULLMAKT ”Jag _________________________________________________ (namn & pers.bet) befullmäktigar
_________________________________________________ (namn & pers.bet) att göra en polis-
anmälan/begäran om utredning av nedan beskrivna händelser i egenskap av min lagliga representant:
__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ (händelsedatum, händelseplats, kort beskrivning av händelsen)
Ort och datum ______________________
________________________________________ Underskrift och namnförtydligande
rande av offentlig frid). Vid målsägande brott drivs ärendet vidare endast om målsäganden (offret) kräver att förövaren straffas.
På intranätet, i bilaga 1, beskrivs de vanligaste brotten i anknytning till våld på arbetsplatsen som kan förekomma inom hälsovården.
12
Ytterligare information får du av HUS Fastigheters säkerhetstjänster och på polisens webbplats poliisi.fi/sv.
www.hus.fi/sv
Se även sida 17
• Begäran om utredning vid brott mot person • Begäran om utredning vid brott mot egendom och andra brott.
13
ARBETSTAGARENS JURIDISKA RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Arbetstagarnas allmänna skyldigheter
socialmyndigheterna om ett barn som
uppenbart är i behov av familje- eller
rätt att ge den misstänktes personupp-
Arbetstagaren är i frågor som rör
individinriktat barnskydd.
gifter till polisen i samband med en be-
patienter bunden av särskild tystnads-
gäran om utredning. När det gäller brott
plikt som endast upphävs i fall som
ordnad av domstol att vittna om brott
som begås av andra personer finns det
särskilt fastställs i lagstiftningen.
som har en påföljd på över sex (6) års
inga begränsande faktorer, men i f råga
Arbetstagarna har enligt strafflagen
fängelse.
om patientens ledsagare och anhöriga
(15 kap. 10 §) en skyldighet att anmäla
måste man dock se till att patientens
planering av bland annat följande grova
den lagliga grunden till inhämtandet
brott till polisen:
av informationen när man ber om den.
• brott mot liv
Det är i regel bra att också diskutera
Allmän rätt att gripa
• våldtäkter
med chefen eller en förvaltningsjurist
Arbetstagaren har rätt att gripa den
• grov misshandel
innan man lämnar ut informationen.
som har begått brott på bar gärning eller
• grovt rån
är på flyende fot (tvångsmedelslagen
• tagande av gisslan.
och datasekretessen som gäller för pa
806/2011, kapitel 2, §2–4).
Om arbetstagaren då brottet ännu kan
tienten enligt lag (lagen om patientens
förhindras underlåter att underrätta
ställning och rättigheter 653/00) brytas
medelslagen uppfylls om det handlar
myndigheterna eller den som hotas av fa
endast på målsägandens initiativ. Detta
om en gärning som kan leda till f ängelse
ran och om brottet eller försök till brott
innebär att det endast är en arbetstagare
eller om det handlar om lindrig miss
sker, kan arbetstagaren dömas till böter
som befinner sig i en ställning som offer
handel, snatteri, lindrig förskingring,
eller till fängelse i högst sex månader för
(= målsägande) eller dennes lagliga re
lindrigt olovligt bruk, lindrigt olovligt
underlåtenhet att anmäla grovt brott.
presentant som kan göra en begäran om
bruk av annans motorfordon, lindrig
utredning i ett fall som är kopplat till en
skadegörelse eller lindrigt bedrägeri.
patient på sjukhus eller inom sjukvården.
Om den som ska gripas gör motstånd
Arbetstagare har enligt barnskydds
lagen skyldighet att rapportera till 14
Arbetstagaren är skyldig som för
I andra fall måste myndigheten ange
I alla andra fall får tystnadsplikten
En arbetstagare som är ett offer har
datasekretess inte bryts.
Kännetecknen för brott enligt tvångs
eller flyr, får den gripande använda
Nödvärn
sådana maktmedel som är nödvändiga
Enligt strafflagen (kap. 4, § 4) har var
för att gripa personen i fråga och som
och en rätt till s.k. nödvärn, v ilket
utifrån en helhetsbedömning kan anses
betyder att man har rätt att tillgripa
försvarliga. Vid bedömningen ska
försvarsåtgärder för att m otverka an
hänsyn tas till brottets art, hur den som
grepp eller hot om angrepp mot en själv
ska gripas uppträder samt även situatio
eller annan person. Kraftåtgärderna
nen i övrigt. Den gripne ska utan dröjs
bör v ara så lindriga som möjligt och i
mål överlämnas till polisen, dock med
proportion till hotet. Försvarsåtgärderna
hänsyn till de begränsningar rörande
bör omedelbart avbrytas då angreppet
patientens datasekretess.
avstannar. Straff för excess i nödvärn
utmäts dock inte såvida situationen var
Man har INTE rätt att gripa någon
om brottet är en ordningsförseelse en
sådan att man inte kunde ha förväntat
ligt ordningslagen som leder till bötes
sig en annan reaktion då man beaktar
straff (till exempel att föra oljud, uppv isa
faran och överraskningsmomentet som
ett hotfullt beteende som inger rädsla,
angreppet utgjorde.
Arbetstagaren är i frågor som rör patienter förbunden av en särskild tystnadsplikt.
kasta saker och inta berusningsmedel etc., se närmare i bilaga 1).
Nödsituation
Man har inte heller rätt att person
Förutom då det gäller nödsituationer är
ligen gripa en person för ofog. Vid ord
det enligt strafflagen (kap.4, § 5) tillåtet
ningsförseelser och ofog tillkallas en
att tillgripa tvångsåtgärder också för
väktare om personen trots uppmaning
att motverka omedelbart och trängande
ar inte upphör med det störande eller
hot mot i lag skyddade förmåner. Detta
hotfulla beteendet. Vid behov kan man
i situationer där åtgärden är f örsvarlig
tillkalla en person som har ställning
enligt en helhetsbedömning, med
som tjänsteman (exempelvis en läkare).
beaktande av den ursprungliga faran
Läkaren kan beordra att personen av
och de allmänna omständigheterna samt
lägsnas från de allmänna utrymmena
rimligheten i förhållandet mellan skyd
till exempelvis ett vårdutrymme. Om
dandet av förmånen och den skada som
oljudet/störningarna fortsätter tillkallas
försvarsåtgärden förorsakar.
polis och det görs en begäran om utred
ning rörande ofog.
nativa möjligheter att avvärja hot, kan
I situationer där det inte finns alter
tvångssituationen kränka grundrätts skyddet.
www.hus.fi/sv
Redan det om en person är patient eller inte, är konfidentiell information. Om du är osäker på om du kan lämna information om en p atient till en tredje part ska du fråga din chef innan du berättar eller i övrigt överlämnar information. En arbetstagare som är ett offer har rätt att ge den misstänktes person uppgifter till polisen i samband med en begäran om utredning.
15
Att kontrollera föremål, ta föremål i förvar och beslagta föremål Arbetstagaren har inte rätt att kontrol lera eller beslagta en annan persons f öremål eller egendom utan veder börandes tillstånd.
Det är endast polismyndigheterna
som har rätt att beslagta föremål. Arbetstagaren kan med patientens/kundens tillåtelse kontrollera och/eller ta hans eller hennes egendom i förvar, men egendomen måste lämnas tillbaka till patienten/ kunden om så krävs och all tid när vårdrelationen upphör. Om man upptäcker att patienten/ kunden har föremål eller ämnen som är förbjudna enligt ordningslagen eller någon annan lag eller som klassas som farliga tas dessa med patientens tillstånd i förvar.
ta säkerhetstjänster 1085/2015).
en misstänkt person på bar gärning eller
under flykt (Allmän rätt att gripa se sida
Föremål eller ämnen som är förbjud
En väktare har rätt att hindra en
na enligt lag (se bilaga 1) lämnas inte till
persons tillträde till bevakningsområdet
14–15). I samband med gripandet har
baka till patienten/kunden, utan de över
eller avlägsna honom eller henne däri
väktaren den särskilt reglerade rätten att
lämnas via säkerhetspersonalen till poli
från om 1) personen på basis av hotelser
kroppsvisitera den som gripits och under
sen som ett anonymt inlämningsfynd.
eller uppförande ger skäl att befara att
söka de saker som den gripne har med
personen gör sig skyldig till åverkan på
sig för att avlägsna farliga föremål och
att överlämna ovan nämnda ämnen
bevakningsområdets egendom eller brott
ämnen. Väktaren har rätt att frånta den
eller föremål tillkallas väktare. Vid be-
mot målsägandes eller målsägandes re
gripne de farliga föremål och ämnen som
hov tillkallas en polis som kan beslagta
presentants liv och hälsa; eller 2) om det
påträffats vid visitationen. Dessa ska utan
de förbjudna ämnena eller föremålen.
är uppenbart att personen inte har rätt
dröjsmål överlämnas till polisen.
Om patienten vägrar att gå med på
att vistas på bevakningsområdet och
Väktares och vaktmästares rättigheter
väktaren har uppmanat personen i fråga
avlägsnande, gripande och utförande av
att avlägsna sig.
säkerhetsvisitation vid motstånd använda
Rättigheter för en väktare i tjänst hos
En väktare har under utövandet av
nödvändiga maktmedel. En väktare har
ett bevakningsföretag (lagen om priva-
sina bevakningsuppgifter rätt att gripa
efter föreskriven utbildning rätt att bära
16
En väktare har rätt att i samband med
maktmedelsredskap i de fall då uppdrags
säkerhetspersonalen. Ett läkarutlåtande
givaren och den som är ansvarig för bevak
ska alltid inhämtas för skador som upp
ningsföretaget kommer överens om det.
stått vid misshandel.
Vid vålds situationer som orsakar allvarliga skador ska en begäran om utredning alltid göras.
Om den brottsmisstänkte är en
Vaktmästares rättigheter
patient får hans eller hennes personupp
Vaktmästaren har endast arbetstaga-
gifter inte uppges av någon annan än den
rens allmänna rättigheter (se sida 14–15).
som fallit offer för brottet personligen
Vaktmästaren har inte rätt att utföra
eller dennes lagliga representant i sam
säkerhetsvisitation.
band med anmälan. Arbetsgivarens re presentant kan fungera som laglig repre
Begäran om utredning vid brott mot person
sentant, om offret har gett skriftlig full
En straffprocess börjar med att en begä
finns i slutet av denna anvisning.
ran om utredning inlämnas till polisen.
lämnas till polisen på elektronisk väg
Begäran om utredning görs i regel
makt till det. Ett exempel på fullmakt En begäran om utredning kan
av brottsoffret själv (målsägande). Vid
(poliisi.fi/sv/gor-en-brottsanmalan),
brott som hör under allmänt åtal kan be
per telefon e ller p ersonligen genom ett
gäran om utredning också göras av ett
besök på polisstationen.
ögonvittne till brottet eller en represen
tant för arbetsgivaren. Representanten
olaga hot, olovlig observation, hemfrids
missbruk av läkemedel eller motsvaran
för arbetsgivaren är i första hand offrets
brott) ska begäran om utredning person
de brott används direktivet för Vid miss
närmaste chef. I det enskilda fallet kan
ligen göras av den arbetstagare som fal
tanke på missbruk eller brott vid hand
även den beslutande chefen vid behov
lit offer för brottet eller av dennes lagliga
havande av mediciner. Vid brott mot en
representera arbetsgivaren.
representant (se sidorna 28–29).
arbetstagares personliga egendom ska
Vid målsägandebrott (bland annat
undersökning av fastighetschefen. Vid
man kontakta chefen och vid behov säker
Vid våldssituationer som orsakar all
hetstjänsterna. Arbetstagaren gör själv
ning alltid göras. Om offret inte vill eller
Begäran om utredning vid brott mot egendom och andra brott
kan göra anmälan själv ska arbetsgiva
Vid skada på samkommunens egendom
rens representant göra det.
görs begäran om undersökning enligt
egendom gör patienten själv en begäran
koncernförvaltningens direktiv. Bifogade
om utredning. Vid behov kontaktar che
rig misshandel) lämnar arbetsgivarens
är direktiv för Vid misstanke på egen
fen för den vårdande enheten säkerhets
representant in en begäran om utred
domsbrott/ skadegörelse samt blankett
tjänsterna. Ansvaret för egendom som
ning på offrets begäran, om det anses
för Vid stöld och skadegörelse (bilaga 5
tagits i beslag ligger på parten som tagit
motiverat. Ärendet bedöms från fall till
intranätet). Vid skada på egendom eller
egendomen i beslag (patientens egendom
fall i samarbete med arbetarskydds- och
på själva fastigheten görs begäran om
kan till exempel förvaras på avdelningen).
varliga skador ska en begäran om utred
Vid lindriga våldssituationer (lind
www.hus.fi/sv
en begäran om utredning. Vid brott mot en patients personliga
17
Straffprocessens förlopp
skyddschefen och arbetarskyddsfullmäk
tas upp i ordningslagen är sådana att de
En straffprocesskedja innefattar för
tige om experthjälp. Företagshälsovården
inte har någon tydlig målsägande (exem
undersökning av polisen, åtalsprövning
hjälper vid behov till att anordna efter
pelvis att föra oljud), se sidan 33.
av åklagaren, rättegång samt verkstäl
vård och erbjuder vid behov bl.a. psyko
lande av straff.
logtjänster till offret och arbetsgruppen.
Huvudparten av de överträdelser som
Trakasseri och hot mot arbetstagare utanför arbetstid
Oavsett vem som gör en begäran om
Vid våldssituationer kan man få all
utredning kommer man att höra offret i
mänjuridisk rådgivning av HUS förvalt
Om en arbetstagare utsätts för hot eller
förundersökningsskedet och eventuellt
ningsjurister, anställningsförhållande
andra trakasserier utanför arbetstid och
också i domstolen. Från förundersök
juristen och sjukvårdsområdets direktör
man förmodar att den som hotar/stör
ningsmaterialet kan uppgifter om offrets
för anställningsärenden. Vid behov kan
har en anknytning till arbetsuppgifter
namn- och personbeteckning inte tas
offret för en misshandel få rättshjälp från
na (patient, f.d. patient, kollega etc.) ska
bort, men då det gäller personer i tjänst
en av HUS konkurrensutsatta advokat
chefen och säkerhetspersonalen omedel
eutövande begärs adressuppgifterna att
byråer vid förundersökningen och rätte
bart informeras om saken. I allvarliga
utelämnas och då använder offret arbets
gången på arbetsgivarens bekostnad. För
fall ska en anmälan också omedelbart
givarens adressuppgifter.
att bedöma behovet av rättshjälp ska che
göras till polisen. Personen som har ut
fen kontakta HUS förvaltningschef, som
satts för trakasserier och/eller hot ska
på den ort där brottet skedde. Offret, den
gör en beställning hos advokatbyrån.
själv göra anmälan till polisen, då det
misstänkta och vittnena får en skriftlig
är frågan om ett målsägandebrott. Ar
kallelse till rättegången.
gång hålls på samma tid som ett arbets
betstagaren ska också överväga att skaf
skift räknas deltagande i dessa som
fa en s.k. spärrmarkering från Myndig
schefen och säkerhetsexperten informe
arbetstid. Det gäller både den arbets
heten för digitalisering och befolknings
ras om alla begäranden om utredning. Be
tagare/tjänsteinnehavare som är vittne
data (dvv.fi/sv).
gäran om utredning införs även händelse
och den arbetstagare /tjänsteinnehava
rapporten i programmet HUS-riskit.
re som är offer/mål- sägande. Avläggan
rierna och/eller förföljelserna börjat ska
de av vittnesmål som sker under arbets
alla avvikande händelser antecknas nog
hot- och våldssituationer som väcker ett
tid berättigar inte till vittnesersättning
grant (vad hände, var och när). Det är
särskilt allmänintresse (om till exempel
vid rättegång.
särskilt viktigt att behålla allt eventuellt
förövaren eller offret är en offentlig per
material som personen som hotar/tra
son) informeras dessutom alltid säker
kasserar har skickat, som till exempel
hets- och beredskapsdirektören separat.
Omedelbart efter att hoten, trakasse
Rättegången äger rum i tingsrätten
Den närmaste chefen, arbetarskydd
Vid allvarliga våldssituationer samt
e-postmeddelanden, brev och/eller sms. Andra säkerhetsarrangemang som situ
Om en förundersökning eller rätte
Skadeersättning vid våldssituationer Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen är alltid den som tillämpas först och
ationen kräver kommer man överens om
Stöd och rättshjälp tillhanda hållen av arbetsgivaren
i samarbete med chefen och säkerhets
Vid alla vålds- och hotsituationer kan
– även skador på grund av våld. Enligt
personalen.
man be säkerhetsexperterna, arbetar
lagen om olycksfall i arbetet och om yr
18
ersätter skador som uppkommit i arbetet
kessjukdomar (459/15, kapitel 7, § 34) får
brottet i rätten. Om man inte har fått fast
man skadestånd för sjukvård inklusive
förövaren eller om brottet har förblivit
nödvändiga proteser, hjälpmedel och re
ouppklarat kan man ansöka om ersätt
habilitering, inkomstbortfall som upp
ning från Statskontoret också utan dom
kommit på grund av sjukvård, dag
stolsbeslut. Statskontoret har även rätt
penning, menersättning, livränta och
att avvika från det skadestånd som dom
pension som erläggs till anhöriga samt
stolen beslutat om, i synnerhet när det är
begravningshjälp. Skadeståndet kan
fråga om ersättning för sveda och värk,
minskas eller avslås om säkerhetsföre
psykiskt lidande eller bestående men.
skrifterna inte har följts, om arbetstaga
ren själv har gjort sig skyldig till ett brott
får förmånstagarna dödsfallsersättning i
eller om han eller hon har varit berusad
form av ett engångsbelopp som motsva
eller v ållat olycksfallet genom grov vårds-
rar en grupplivförsäkring för anställda.
löshet (olycksfall i arbetet och om yrkes
(Stående anvisning 8/2012 jämte bilagor.)
sjukdomar 459/2015, kapitel 10, § 62).
liga egendom och ersättning av dem:
En skada eller ett men som orsakats
Kaikissa väkivalta- ja uhkatilanteissa asiantuntija-apua voi pyytää turvallisuus asiantuntijoilta, työsuojelu päälliköltä ja työsuojeluvaltuutetulta.
Vid våldsdöd som sker under arbetet
Skador mot en arbetstagares person-
genom brott ersätts enligt skadestånds
Vid våldssituationer där försäkringsbo
lagen (412/74) om skadan inte har
laget har godkänt händelsen som en er
åsamkats i arbete eller tjänst. Enligt
sättningsgill våldsolycka ersätter försäk
skadeståndslagen är den som utfört brot
ringsbolaget efter eget övervägande också
tet skyldig att ersätta den skadelidande
skador på arbetstagarens egendom.
därefter två tredjedelar av den ordinarie
för skadorna till deras fulla belopp. (Ska
lönen i 120 kalenderdagar (enligt AKTA/
deståndslagen 412/74, 2 kap. 1–3 §.) För
betstagarens egendom som uppstått i
AVAINTA).
att få ersättning enligt skadeståndslagen
hot- eller våldssituationer kan ansökas
måste man göra en polisanmälan och
hos arbetsgivaren. Förfaranden för an
sonskada orsakad av ett brott som inte
offret framställa ett ersättningsyrkande.
sökan om ersättning överenskommes
har skett i tjänsten/vid utförande av
Storleken på skadeståndet fastställs av
med den närmaste chefen.
arbetsuppgifter är arbetsgivaren skyl
Ersättning för andra skador på ar
Om arbetsoförmågan beror på per-
dig att endast betala ut den del av lönen
domstol. Skadestånd kan även betalas av statliga medel, men skadeståndet är sub
Löneförmåner i våldssituationer
för sjukledigheten som överskrider er
sidiärt och minskas med offrets samtliga
Om man blir arbetsoförmögen på grund
sättning som erhållits från annat håll.
tidigare och kommande ersättningar
av våld som har ägt rum i tjänsten/vid
För att tillgodose sina egna rättigheter
från exempelvis försäkringsbolag el
utförandet av arbetsuppgifter enligt la
ska arbetstagaren inleda en straffprocess
ler den som begått brottet. Skadeståndet
gen om olycksfallsförsäkring har arbets
och på rättslig väg ansöka om ersättning
betalas i regel endast ut av Statskontoret
tagaren/tjänsteinnehavaren rätt att få
av förövaren eller från statliga medel.
om detta har begärts av den som begått
full lön i högst 120 kalenderdagar och
(enlig i kraft varande AKTA/AVAINTA).
www.hus.fi/sv
19
ANMÄLNINGSFÖRFARANDE
vid våld- och hotsituationer
Vid våld- och hotsituationer fyller man alltid i en händelserapport i programmet HUS-riskit. Genom att fylla i rapporter kan man senare utreda händelserna om behov uppstår. Det är också frågan om rättskyddet för de inblandade. • En länk till programmet HUS-riskit finns bland intranätets programlänkar.
20
Rapportering bidrar till att undvika hotande situationer i framtiden.
Händelserapport vid situationer med våld och hot
observeras. Detta kan gälla t.ex. riskabla
Vid situationer där våld eller hot inträffat
fälliga arbetsredskap, farliga eller fel
fyller man alltid i en skriftlig händelserap
aktiga arbetsrutiner, bristfälliga skydds-
port i programmet HUS-riskit som sedan
eller säkerhetsanordningar samt y ttre
skickas elektroniskt via programmet till
riskfaktorer. En säkerhetsiakttagelse
chefen, arbetarskyddsfullmäktige, arbetar
kan även innebära förslag till förbättring
skyddschefen, fastighetschefen och säker
eller utveckling av säkerheten.
hetsexperten för kännedom/vidare åtgär
der. Vid behov skickas anmälan också för
handling förutom till den närmaste c hefen
sonalen samt vid behov lägga fram för
kännedom till exempelvis företagshälso
även till enhetens arbetarskyddsf ull-
slag för att förbättra säkerheten.
vården och den beslutande chefen.
mäktig, -chef, säkerhetsexpert samt till den
tekniska disponenten/servicemästaren.
bundet upp uppföljningsstatistik över det
arbetsförhållanden, söndriga eller brist
Säkerhetsiakttagelserna ges för be
Anmälan om olycksfall i arbetet
Arbetarskyddspersonalen gör regel
egna områdets händelserapporter, som man skickar för kännedom till den regi
fyller man dessutom i en olycksfallsan
Händelserapport till bevakningsföretaget
mälan i programmet HUS-riskit om situ
Vid incidenter som upptäcks under ut
berörda enheterna. Arbetsgruppen mot
ationen orsakat ens en liten skada på ar
förandet av bevakningsuppgifterna och
våld som lyder under HUS beredskaps-
betstagaren.
som leder till åtgärder lämnar väktaren
och säkerhetsutskott sammanställer
en händelserapport. Vid behov kan man
varje år utifrån uppföljningsstatistiken
finns på sidorna om arbetarskydd på
höra sig för angående händelserapporter
en sammanfattande statistik över hela
HUS intranät. Vid allvarliga olycksfall
hos säkerhetstjänstens enhetschef.
HUS, som behandlas i säkerhetssamar
Vid situationer där våld eller hot inträffat
Anvisningarna för olycksfall i arbetet
onala ledningen och till cheferna för de
betsgruppen och överlämnas för känne
i arbetet (sjukfrånvaro ≥ 30 dagar) rapporterar chefen omedelbart detta till
Felanmälan i fastigheten
arbetarskyddschefen samt till arbetar
Då funktionsstörningar i fastigheten
skyddsmyndigheten (ansvarsområdet för
uppdagas bör en felanmälan och medde
Utvärdering och slutsatser
arbetarskydd vid Regionförvaltnings
lande om servicebehov ske utan dröjsmål
Linjeorganisationens representanter
verket i Södra Finland, jouren). Olycks
i fastighetsunderhållets digitala service
samt arbetarskydds- och säkerhetsper
fall som leder till döden eller svåra skad
bok (Huoltokirja-järjestelmä).
sonalen lägger fram förslag på hur man
dom till HUS arbetarskyddsavdelning.
kan förbättra personsäkerheten lokalt i
or ska alltid anmälas till polisen (tfn 112) och arbetarskyddsmyndigheten.
Uppföljning, rapportering och statistikföring
enlighet med principerna i den här verk
Säkerhetsiakttagelse
Det är varje chefs skyldighet att följa upp
ringar av personsäkerheten som rör he
Anmälan om bristfällig säkerhet görs
händelserapporterna i den egna enheten
la HUS utarbetas i HUS beredskaps- och
då faromoment och bristfällig säkerhet
och gå igenom dem regelbundet med per
säkerhetskommitté.
www.hus.fi/sv
samhetsmodellen. Förslag på förbätt
21
HJÄLP TILL OFFER
för våld på arbetsplatsen
Behandling på arbetsplatsen
skrämmande upplevelse som inträffade
Eftervårdsarrangemang
Man lämnar inte arbetskamrater ensam
under arbetet.
För att anordna eftervård tar chefen så
ma i hotfulla situationer eller efteråt.
snart som möjligt kontakt med företags
tering av erfarenheter, upplevelser och
hälsovården (i första hand företagshälso
inträffat behandlas alltid direkt av de
reaktioner efter en olycka eller en vålds-
vårdaren). Kontaktuppgifterna till de
inblandade. De inblandade kan tillsam
eller krissituation. Målet med eftervården
ansvariga för företagshälsovården på
mans med chefen eller den ansvariga för
(psykologisk debriefing) är att bearbeta
de olika enheterna samt företagshälso
arbetsskiftet kortfattat gå igenom hän
de psykiska reaktionerna, normalisera
vårdens rådgivningstelefon finns på HUS
delserna på saknivå (vad hände och hur
reaktionerna och upprätta socialt stöd.
intranät på företagshälsovårdssidorna.
agerade var och en).
Under tider då den egna företagshälso
distrikt är det företagshälsovården som
vårdens tjänster inte finns tillgängliga
hovet av eftervård och tillse andra nöd
ansvarar för personalens eftervård.
(exempelvis under jourtid, då företagshäl
vändiga praktiska arrangemang (till ex
Chefens uppgift är att bedöma och utreda
sovården har semester) kan man ta reda på
empel avbryta skiftet, anordna resan hem,
behovet av eftervård. Initiativet till efter
möjligheterna att få tillgång till jourtjänster
kontakta anhöriga). Vid s ituationer som
vård kan förutom från chefen även k omma
hos till exempel följande instanser:
allvarligt rubbar arbetstagarens grund
från arbetstagarna, arbetarskyddet, före
SOS-kriscentralens nationella
trygghet (till exempel en patients/arbets
tagshälsovården eller säkerhetsexperten.
kristelefon, tfn. 09 2525 0111, öppet
kamrats död eller allvarlig skada genom
Vid behov konsulterar chefen företags
varje dag 24 timmar.
olyckshändelse) bedöms alltid arbetstaga
hälsovården kring behovet av eftervård.
rens förmåga att fortsätta arbetsskiftet.
döms från fall till fall. Målgruppen kan
Kommunens social- och krisjour Man ska försöka hålla ett eftervårdsmöte 1–3 dygn efter det inträffade. Deltagande i eftervård räknas som arbetstid. Mötet hålls under ledning av företagshälsovår den. Uppföljning och eventuell fortsatt be handling kommer man överens om i varje enskilt fall tillsammans med dem som del tagit i eftervården. Eftervård som börjat som ett gruppmöte kan vid behov fortsätta som individuell fortsatt behandling.
Alla situationer där våld eller hot
Chefen ansvarar för att bedöma be
Situationer där våld eller hot inträffat
Med eftervård avses individuell han
I Helsingfors och Nylands sjukvårds
I vilken form eftervården ska ske be
i arbetsenheten och händelserapporter
vara en del av arbetsgruppen eller hela
som rör dem behandlas efter behov vid ett
arbetsgruppen. Även personer på arbets
senare tillfälle med chefen och vid behov
platsen som inte var närvarande vid själ
även mer omfattande i arbetsgruppen.
va händelsen, men som indirekt berörs av det inträffade, kan delta i eftervården. Om
Principer för eftervård
en enskild arbetstagare behöver eftervård
Arbetstagaren har rätt att få hjälp med
genomförs den på företagshälsovårdarens,
att hantera en psykiskt påfrestande eller
-psykologens eller -läkarens mottagning.
22
Man lämnar inte arbetskamrater ensamma i hotfulla situationer eller efteråt. Alla hot- och vålds situationer behandlas alltid direkt av de inblandade. Arbets tagaren har rätt att få hjälp med att hantera en psykiskt påfrestande eller skrämmande upp levelse som inträffade under arbetet.
www.hus.fi/sv
23
ANVISNINGAR
vid våldssituationer
Förutse en våldssituation
sig våldsamt, är alla skyldiga att omedel
Bedömning av våldsrisk
bart informera personen som möjligen
Hemlighålla namn- och kontaktuppgifter
En patient/kund som är känd för att vara
blir föremål för faran och andra som har
Vid akuta hot- eller våldssituationer kan
våldsam sedan tidigare: Den behandlan
med personen att göra (annan personal,
arbetstagaren tillfälligt hemlighålla sitt
de läkaren, vårdpersonalen och säker
väktare etc.) om faran.
namn genom att ta personkortet ur syn
hetspersonalen bedömer tillsammans
håll. Chefen ska informeras om saken.
våldsrisken och kommer överens om
förbereda sig inför dem kan det våld
hur de ska agera i varje enskilt fall.
samma beteendet hos en patient skrivas
tas ur synhåll baserat på hot om våld
in i patientjournalsystemet. Våldsamhet
eller ofredande i varje enskilt fall efter
skrivs in i patientjournalsystemet som
övervägande. Beslutet fattas av den när
riskinformation. Anvisningarna för in
maste chefen, och beslutet att personalen
skrivning i HUS patientjournalsystem
som vårdar patienten har tagit person
ska då följas.
kortet ur synhåll av säkerhetsskäl skrivs
vederbörligen in i patienthandlingarna.
Hot som riktar sig mot en patient/ kund: Säkerhetspersonalen bedömer tillsammans med myndigheterna vålds risken på basis av den information de fått av enheten och kommer överens om hur de ska agera i varje enskilt fall.
För att förutse våldssituationer och
Det är särskilt viktigt att skriva in
Personkortet kan i andra situationer
våldsamhet i patientjournalsystemet i
Chefen som fattat beslutet informerar
situationer där patienten inte kan ges
personalen som är i skift om beslutets
Varna om risk för våld och skriv in riskinformationen i patientjournalen
den vård han eller hon önskar på grund
innehåll, omfattning och tidsmässiga
av hans eller hennes beteende eller
varaktighet. Personen som ansvarar för
agerande eller om man måste ingripa i
skiftet ser till att chefen för nästa skift
Om man på grund av ett nuvarande
patientens beteende på något sätt.
informeras om saken.
eller tidigare beteende eller prat hos en
Då ska skälet till att vård inte gavs all-
patient eller en annan person som befin
tid skrivas in och en bedömning göras
egna kontaktuppgifter (hemkommun-
ner sig på platsen eller av annat välgrun
av huruvida det orsakar någon direkt
och adressuppgifter) genom att ansöka
dat skäl kan anta att personen kan bete
fara för patientens hälsa.
om spärrmarkering hos Myndigheten för
Vid behov kan man hemlighålla sina
digitalisering och befolkningsdata. Ansökan görs personligen (ytterligare information dvv.fi/sv).
24
Allmän beredskap • Repetera regelbundet enhetens regler och anvisningar. • Delta regelbundet i den säkerhetsutbildning som anordnas på sjukhuset. • Inta rätt attityd. Var medveten om våldsrisken, uppför dig sakligt och p rofessionellt. • Behåll fattningen, bete dig inte på ett sätt som provocerar fram ett våldsamt beteende.
Underskatta aldrig en person som uppträder nyckfullt eller hotfullt!
• Lär dig i förväg att använda alarmsystemen som används i enheten, se regelbundet till att de fungerar och alltid före ett möte med en kund som är känd för att vara hotfull. • Ha alltid ett larm nära till hands! • Lär dig numren till väktaren och polisen utantill eller ha dem alltid omedelbart tillgängliga. • Sätt dig alltid in i nya patienters historia. • Ge dig inte in ensam i en hotfull situation, utan rapportera om hot och missförhållanden. • Ta med en kollega om du ska träffa en kund som tidigare uppträtt hotfullt eller ring vid behov en väktare, vaktmästaren eller polisen, tfn 112. • Se alltid till att dina kolleger vet var du är.
Patienten och kunden har rätt att identifiera personalen som vårdar dem (se Permanentanvisning ”Katso kulunhallinan periaatteet HUSin hallinnoimissa kiinteistöissä ja toimitiloissa -pysyväisohje”). Identifieringen sker i första hand genom HUS personkort, där personens namn och arbetsuppgift/yrkestitel står angiven. Personkortet ska hållas framme då man utför arbetsuppgifter och på arbetsplatsen, utom i det fall att det finns tvingande skäl att låta bli.
• Lås inte dörren till arbetsrummet när du träffar patienten/kunden. • Ingrip aldrig ensam i hotfulla situationer/våldssituationer mellan kunder eller andra personer, utan tillkalla kolleger och en väktare samt vid behov polis, tfn 112. • Lämna inte en kollega som utsätts för en hot- eller våldssituation ensam, skaffa eller anropa om hjälp. • Håll föremål som man kan skada dig med utom synhåll eller utom patientens räckhåll (sax, andra vassa instrument, pennor, tunga böcker eller andra tunga föremål etc.). • Bär inte synligt på dig föremål som man kan skada dig med (sax, pennor, nycklar som hänger runt halsen, smycken etc.).
Kontrollera flyktmöjligheten: • Placera dig i lokalen på ett sätt att du obehindrat kan avlägsna dig om det behövs • I en korridor bör du stå riktad i korridorens riktning, inte mot väggen • Stå lite snett åt sidan i förhållande till kunden • Se till att du har utrymme bakom dig • Sätt dig om kunden sitter; res dig lugnt om kunden reser sig • Gå alltid lite bakom kunden, inte bredvid eller framför • Behåll ett säkerhetsavstånd (cirka 1,5–2 m), om möjligt • Vänd inte ryggen mot en kund som tidigare har betett sig hotfullt
www.hus.fi/sv
25
HUR GÅ TILL VÄGA I VÅLDSSITUATIONER 1. SLÅ LARM Avbryt inte samtalet innan du fått tillstånd till detta!
26
2. LUGNA NER I hotsituationer sköter en person samtalet och de andra håller koll på situationen och följer med vid sidan om!
3. VÄRNA OM DIN EGEN OCH DE ANDRA HOTADES SÄKERHET När du har gjort dig fri – fly!
SLÅ LARM!
LUGNA NER
Få på något sätt omgivningen att uppmärksamma situationen.
Lugna först ner dig genom att andas djupt.
Ropa på hjälp så snart det är möjligt.
Prata lugnt, tydligt och med lugnande röst.
Försök inte ensam övermanna den hotfulla personen.
Använd så korta meningar som möjligt.
Vänd och fly så snart det är möjligt.
Ropa gärna på hjälp redan i förväg – det är bättre med ett falskt alarm än att någon eventuellt kommer till skada. När du larmar säkerhetspersonalen, ange följande: • exakta adressuppgifter (byggnad, avdelning, rumsnummer) och ditt eget namn • en realistisk bild av det inträffade eller det eventuella hotet • nödvändig information om den som ligger bakom hotet (antal, kön, ålder, infektioner och sjukdomar, historia, har personen föremål som kan användas som vapen etc.) • önskad åtgärd. OBS! Avbryt inte samtalet innan du fått tillstånd till detta!
Argumentera inte, lyssna och följ det den hotfulla personen säger. Var inte nedlåtande eller genera den som hotar, utan ge honom eller henne en möjlighet att dra sig tillbaka på ett värdigt sätt. Inta en lugn hållning och håll händerna synliga. Stirra inte, men undvik inte heller ögonkontakt. Handla på ett sätt som gör att du kan uppfatta och förutse förändringar i personens beteende. Försök att få personen att sätta sig ner och prata om saken. OBS! I hotfulla situationer sköter en person samtalet och de andra håller koll på situationen och följer med vid sidan om!
VÄRNA OM DIN EGEN OCH DE ANDRA HOTADES SÄKERHET
Försök att hålla ett säkerhetsavstånd på några meter. Försök att ha ett bord eller något annat hinder mellan dig och den som uppträder hotfullt. Uppmana utomstående att omedelbart avlägsna sig. Om den hotfulla personen närmar sig, vänd inte honom eller henne r yggen, utan rör dig i sidled bort från den offensiva linjen och i riktning mot närmaste flyktväg. Om personen fortfarande närmar sig dig, försök att sakta ner honom e ller henne genom att flytta möbler eller andra hinder framför dig eller genom att kasta något mot honom eller henne. Försök inte förhindra den som hotar från att fly. OBS! När du har gjort dig fri – fly!
ALLVARLIGT VÄPNAT ANFALL FLY
GÖM DIG
LARMA
Fly situationen och sök upp en trygg plats för dig själv. Varna övriga närvarande (patienter, kolleger, besökande).
Om du inte kan fly, sök dig snabbt till en så skyddad plats som möjligt. Ställ din mobil på ljudlös.
Ring nödcentralen (tlf 0-112) genast då du undsluppit omedelbar fara.
www.hus.fi/sv
27
OLAGA HOT Åtgärder vid en hotsituation Enstaka yttranden, överilat hot • Gör på ett lugnt sätt klart för den som hotar att det inte är tillåtet att hota och be honom eller henne att bete sig på ett passande sätt. • Skriv in hotet från patienten eller dennes anhöriga/gäst på ett sakligt sätt i patientjournalen • Rapportera hotet till chefen och vid behov även till andra anställda. • Fyll i en händelserapport i programmet HUS-riskit, varifrån en anmälan automatiskt skickas till arbetarskydds- och säkerhetspersonalen samt chefen.
Tydliga hot om våld direkt riktade mot en person eller genom att nämna namnet på en person (eller genom att på annat sätt tydligt identifiera n ågon) • Gör på ett lugnt sätt klart för den som hotar att det inte är tillåtet att hota och be honom eller henne att bete sig på ett passande sätt. • Avlägsna dig från platsen om du är ensam. Tillkalla en väktare eller annan personal om personen inte lugnar ner sig. • Skriv in hotet från patienten eller dennes anhöriga/gäst på ett sakligt sätt i patientjournalen om du kan göra det utan att bryta mot sekretessen. • Om hotet är riktat mot en annan person, informera honom eller henne om hotet. Du kan ge personuppgifter om den som hotar till den som hotet är riktat mot, om du har dem. Personen som är hotad gör själv en polisanmälan. • Rapportera alltid hotet till chefen. Berätta vid behov om situationen för de andra arbetstagarna. • Fyll i en händelserapport i programmet HUS-riskit, varifrån en anmälan automatiskt skickas till arbetarskydds- och säkerhetspersonalen samt chefen. • Lämna in en begäran om utredning till polisen. Du kan utan att bryta mot tystnadsplikten delge polisen den hotfulla personens personuppgifter, men inga uppgifter om hans eller hennes hälsa.
28
Hot riktat mot familjen eller hemmet • Gör på ett lugnt sätt klart för den som hotar att det inte är tillåtet att hota och be honom eller henne att bete sig på ett passande sätt. • Avlägsna dig från platsen om du är ensam. Tillkalla en väktare eller annan personal om personen inte lugnar ner sig. • Skriv in hotet från patienten eller dennes anhöriga/gäst på ett sakligt sätt i patientjournalen om du kan göra det utan att bryta mot sekretessen. • Rapportera alltid hotet till chefen. • Fyll i en händelserapport i programmet HUS-riskit, varifrån en a nmälan automatiskt skickas till arbetarskyddsoch säkerhetspersonalen samt chefen. • Lämna in en begäran om utredning till polisen. Du kan utan att bryta mot tystnadsplikten delge polisen den hotfulla personens p ersonuppgifter, men inga uppgifter om hans eller hennes hälsa.
Hot på avstånd
Hot riktat mot arbetsplatsen
• Hot på avstånd betyder ett hot som exempelvis en patient eller anhörig kommer med efter att vården är av slutad via telefon, skriftligen e ller person ligen och hotet tydligt är riktat mot en särskild person/särskilda personer.
• Gör på ett lugnt sätt klart för den som hotar att det inte är tillåtet att hota och be honom eller henne att bete sig på ett passande sätt.
• Gör på ett lugnt sätt klart för den som hotar att det inte är tillåtet att hota och be honom eller henne att bete sig på ett passande sätt. • Skriv in hotet från patienten eller d ennes anhöriga/gäst på ett sakligt sätt i patientjournalen om du kan göra det utan att bryta mot sekretessen. • Om hotet är riktat mot en annan person, informera honom eller henne om hotet. Du kan ge personuppgifter om den som hotar till den som hotet är riktat mot, om du har dem. Personen som är hotad gör själv en polisanmälan. • Rapportera alltid hotet till chefen. • Fyll i en händelserapport i pro grammet HUS-riskit, varifrån en anmälan automatiskt skickas till arbetarskydds- och säkerhets personalen samt chefen. • Lämna in en begäran om utredning till polisen om hotet är riktat mot dig. Du kan utan att bryta mot tystnadsplikten delge polisen den hotfulla personens personuppgifter, men inga uppgifter om hans eller hennes hälsa. www.hus.fi/sv
• Avlägsna dig från platsen om du är ensam. Tillkalla en väktare eller annan personal om personen inte lugnar ner sig. • Skriv in hotet från patienten eller dennes anhöriga/gäst på ett s akligt sätt i patientjournalen om du kan göra det utan att bryta mot sekretessen. • Meddela säkerhetspersonalen och chefen om hotet så snart som möjligt. • Fyll i en händelserapport i programmet HUS-riskit, varifrån en a nmälan automatiskt skickas till arbetarskyddsoch säkerhetspersonalen samt förmannen.
Hot riktat mot egendom eller fastighet • Gör på ett lugnt sätt klart för den som hotar att det inte är tillåtet att hota och be honom eller henne att bete sig på ett passande sätt. • Avlägsna dig från platsen om du är ensam. Tillkalla en väktare eller annan personal om personen inte lugnar ner sig. • Skriv in hotet från patienten eller dennes anhöriga/gäst på ett sakligt sätt i patientjournalen om du kan göra det utan att bryta mot sekretessen. • Rapportera hotet mot enhetens egendom till enhetschefen. Chefen lämnar vid behov in en begäran om utredning till polisen efter att ha diskuterat frågan med den beslutande chefen på enheten.
• Diskutera begäran om utredning med säkerhetspersonalen/chefen.
• Rapportera hotet mot fastigheten till enhetschefen, säkerhetspersonalen och fastighetschefen.
• Om det handlar om ett bombhot på telefon, se anvisningarna på sida 35. Chefen rapporterar hotet till fastighetschefen, som vid behov gör en b egäran om utredning.
• Fyll i en händelserapport i programmet HUS-riskit, varifrån en anmälan skickas automatiskt till arbetarskydds- och säkerhets personalen samt förmannen.
Man ska aldrig foga sig i eller acceptera hot i någon form! 29
VAPENHOT ELLER RÅN ANVISNINGAR 1. Lyd den som hotar
• gå med på kraven från den som hotar. • försök inte att lura honom eller henne, utan gör som han eller hon säger. • gör bara det du ombeds göra. • ge personen bara det han eller hon ber om.
2. Försök att agera obemärkt, provocera inte den som hotar
• undvik direkt ögonkontakt, men försök att komma ihåg särskilda kännetecken hos den som hotar, ett särskiljande drag kan räcka.
3. Undvik plötsliga rörelser, håll händerna synliga
• försök att lugna ner den som hotar med behärskade gester med handflatorna uppåt. • förflytta dig lugnt, om möjligt, så att det finns ett skyddande hinder mellan dig och den som hotar, exempelvis en möbel. • vänd aldrig ryggen till den som hotar!
4. Hetsa inte upp dig, utan försök att uttrycka dig neutralt
• höj inte rösten. • prata tydligt, tillräckligt långsamt och använd ett vanligt språk. • börja inte bråka eller säga emot.
5. Be den som hotar att lägga ner vapnet
• detta kan få personen att stanna till och lägga märke till vad som händer, vilket kan få honom eller henne att samla sig och behärska sig. • om den som hotar inte går med på att lägga ner vapnet, försök inte tvinga honom eller henne!
6. Lämna inte dina kolleger ensamma i hotfulla situationer
• stanna och följ med vad som händer vid sidan om och försök att placera dig så att din kollega ser dig. • kom ihåg att personen kan anfalla om han eller hon känner sig hotad.
7. Försök inte förhindra en flykt
• försök att komma ihåg personens kännetecken, flyktväg och flyktsätt.
8. Kalla på hjälp så snart du kan
• larma säkerhetspersonalen och polisen. • redogör för situationen i sammandrag. • lämna inte arbetsplatsen – polisen vill prata med dig.
9. Rapportera det inträffade
• rapportera omedelbart det inträffade till chefen samt till arbetarskyddet via telefon när de är i tjänst. • fyll på egen hand i en händelserapportblankett i programmet HUS-riskit och en blankett över kännetecken. • chefen meddelar vidare till resultatenhetens/sjukvårdsområdets/bolagets ledning om det inträffade.
30
BOMBHOT VIA TELEFON ANVISNINGAR 1. HÅLL DIG LUGN 2. HÅLL KVAR den som ringer på linjen så länge som möjligt. Gör minnesanteckningar över innehållet i samtalet med den som framförde hotet eller starta bandspelaren som är ansluten till telefonen, om den har en sådan.
3. SKRIV NER TELEFONNUMRET TILL DEN SOM RINGER på ett papper, om möjligt. 4. BERÄTTA för den som hotar att byggnaden är full av människor och att en explosion kan leda till att flera människor dör eller blir skadade
5. FRÅGA varför den som hotar vill spränga en bomb • var bomben ligger • hur bomben ser ut/hur stor den är • när det är meningen att den ska sprängas • hur bomben sprängs (tidsstyrning, fjärrstyrning etc.) • vad den som hotar heter (han eller hon kan svara av misstag)
6. VAR UPPMÄRKSAM PÅ • rösten, dialekten, sättet att tala (stamning, vulgärt språkbruk, talfel...) hos den som ringer, bakgrundsmusik, bakgrundsljud och alla andra ljud som kan ge ledtrådar om var den som ringer befinner sig eller personens identitet • Är det en man eller kvinna? Ung eller gammal? Påverkad, förvirrad, upphetsad? • Är rösten bekant? • Verkar den som ringer känna till sjukhuset och/eller dess verksamhet?
7. EFTER ATT SAMTALET ÄR SLUT • Larma omedelbart polisen, tfn 112. Ge polisen ett återuppringningsnummer, där linjen ska hållas fri. • Larma omedelbart säkerhetspersonalen, som bedömer hur allvarlig situationen är och vidtar fortsatta åtgärder (meddelar ledningen, meddelar väktarna, ringer ett bekräftelsesamtal till polisen etc.). • Meddela enhetschefen om samtalet. • Skriv ner information om samtalet på bombhotsblanketten. • Handla i enlighet med polisens anvisningar. Polisen vill träffa den som tog emot telefonsamtalet omedelbart efter att de har anlänt till platsen. • Lämna en händelserapport i programmet HUS-riskit.
www.hus.fi/sv
31
GISSLANSITUATION ANVISNINGAR FÖR DEM SOM TAGITS SOM GISSLAN
ANVISNINGAR FÖR ÖGONVITTNEN TILL HÄNDELSEN
1. LYD gisslantagaren/gisslantagarna.
1. LARMA
2. GLÖM att försöka utföra hjältedåd!
• polisen, tfn 112
3.
GÖR INTE MOTSTÅND, försök behålla fattningen.
4. LÅT gisslantagaren uppleva att han eller hon har kontroll över situationen. 5.
OROA DIG INTE för att det går långsamt, processen är i gång.
6.
HÅLL DIG till en tydlig handlingsordning.
7. GÖR allt det som gisslantagaren tillåter att du gör. 8. FÖRSÖK undvika att bli budbärare i förhandlingar. 9.
GÖR INTE några uttalanden till media om inte gisslantagaren tvingar dig till det.
10. AKTA DIG för att identifiera dig med gisslantagarna, om det drar ut på tiden. 11. EFTER ATT SITUATIONEN ÄR ÖVER vill polisen tala med dig, så stanna kvar på platsen. 12. Efter att situationen är över, DELTA i debriefingen.
32
• säkerhetspersonalen • enhetschefen. Enhetschefen meddelar sjukvårdsområdets/ resultatenhetens/ resultatområdets/ koncernens ledning om det inträffade.
2. VÄRNA OM DIN EGEN OCH ANDRAS SÄKERHET • Evakuera alla människor från ett tillräckligt stort område till en annan del av byggnaden eller utomhus ur synhåll. • Vänta lugnt på att polisen ska komma.
STÖRNING AV ORDNING ANVISNINGAR OM PERSONEN SOM ORSAKAR STÖRNINGEN ÄR EN
UTOMSTÅENDE, T.EX. EN LEDSAGARE ELLER ANHÖRIG • Uppmana personen att upphöra med det störande beteendet och/eller avlägsna sig från sjukhusområdet. • Om personen inte följer upp maningen, tillkalla en väktare som vid behov kan avlägsna personen från lokalen. Om det inte finns någon väktare tillgänglig ska ärendet anmälas till polisen. Vem som helst kan göra anmälan.
www.hus.fi/sv
PATIENT • Uppmana personen att upphöra med det störande beteendet. • Om personen inte följer uppmaningen, tillkalla en väktare och vid behov en läkare som bedömer behovet av vård och hur brådskande det är. Baserat på bedömningen kan personen antingen avlägsnas från lokalerna av väktaren eller flyttas till ett undersökningsrum. • Om personen fortfarande inte trots uppmaningar upphör med sitt störande beteende kan man tillkalla polis och vid behov göra en begäran om utredning av ofog/olaga hot. Begäran om utredning görs av en person som var med vid incidenten och som hotet var riktat mot eller som genom sin ställning representerar föremålet för ofoget.
33
HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT
BLANKETT ÖVER KÄNNETECKEN Fyll i blanketten själv, låt ingen annan påverka dina intryck.Fyll bara i de punkter som du är säker på. Du kan fylla i blanketten och skriva ut den på intranätet, bilaga 2.
Bekanta dig med blanketterna i förväg, så kan du komma ihåg rätt saker i en verklig situation!
BLANKETT ÖVER KÄNNETECKEN BILAGA 2
BLANKETT ÖVER KÄNNETECKEN Namn och kontaktuppgifter:
Tid och plats för händelsen:
Händelsens karaktär:
Fyll i blanketten själv, låt inte andra påverka dina intryck. Fyll bara i de punkter som du är säker på. Kön:
Man
Kropp:
Smal
Utseende:
Vårdat
Ålder:
Kvinna Normal Ovårdat
Kraftig
Sätt att prata: Tydligt
år
Längd:
Otydligt
Hår / skägg: Hatt / scarf: Ögon: Tänder: Händer: Smycken, klocka: Skjorta / slips: Rock Takki // blus: pusero: Korut, kello:
Skor:
Paita / solmio:
Ärr:
Housut / hame:
Tatuering: Rycksäck / väska: Övrigt: Förflyttning, riktning: till fots
med cykel
Fordonets reg.nummer, märke och färg:
34
med bil
Hudfärg:
Fet
Ansikte:
Byxor / kjol:
cm
annat, vad
Språk:
BLANKETT FÖR REGISTRERING AV BOMBHOT VIA TELEFON Exakt uppringningstid, telefonnumret som visades på displayen (om det visades) och datum:
1. När ska bomben sprängas?
2. Varför vill den som hotar spränga en bomb?
3. Var ligger bomben?
BLANKETT FÖR REGISTRERING AV BOMBHOT VIA TELEFON Bekanta dig också medanvisningarna på sidan 31. Du kan fylla i blanketten och skriva ut den på intranätet, bilaga 3.
4. Hur ser bomben ut / hur stor är den?
5. Hur ska bomben sprängas?
6. Kön och uppskattad ålder på den som ringde?
7. Personens ääni röst (rastita (kryssa mielestäsi för det/de kuvaavimmat alternativvaihtoehdot som bäst beskriver /vaihtoehto) rösten) mekanisk förvrängd nasal otydlig tydlig r-fel s-fel stammande något annat talfel, vad?
utländsk, varifrån? sluddrande/ påverkad arg upphetsad högljudd spydig retfull
hes djup entusiastisk skrattande segerrusig flåsande andades djupt tyst mjuk mild
sprucken röst gråtande långsam snabb samlad formell bekant, vem påminde den om? något annat, vad?
kieli (rastita mielestäsi kuvaavimmat vaihtoehdot vaihtoehto)språket) 8. Personens språk (kryssa för det/de alternativ som bäst/ beskriver dialekt, vilken?
läste upp en text inspelat budskap skolad röst
stelt sätt att prata bildat sätt att prata vulgärt sätt att prata
irrationell, förvirrad osammanhängande logisk tankekedja
9. Bakgrundsljud austaäänet (rastita (kryssa mielestäsi för det/de kuvaavimmat alternativvaihtoehdot som bäst beskriver / vaihtoehto) bakgrundsljuden) gatuljud människoröster ljud i hemmet, vad?
skrammel musik motor fabriksmaskiner
kontorsmaskiner djurläten ringer utomhus ringer inomhus
fjärrsamtal lokalsamtal ringer från mobiltelefon ringer från telefonhytt
Namn och telefonnummer till den som tog emot samtalet:
www.hus.fi/sv
35
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen ca 680 000 patienter. Våra närmare 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till HUS. HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårds branschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
www.hus.fi/sv Stenbäcksgatan 9 PB 100, 00029 HUS Växel 09 4711
facebook.com/HUS.fi twitter.com/HUS_uutisoi instagram.com/hus_insta linkedin.com/company/hospitaldistrict-of-helsinki-and-uusimaa-husyoutube.com/husvideot
3/2020