Dronningens Pakhus Vurde ri ng a f F r e d n in g s v e r d ie r
Vurdering af fredningsverdier, Efterür, 2017/-18 Josef Albin Frech Studio 1B: Kulturarv Aarhus Arkitektskola Vägledare: Birgitte T. Eybye
Byggnadshistoria
Dronningens Pakhus blev uppfört i 1589 av änkedronning Sophie, som mottagit Lolland-Falster som arv efter Frederik II’s död i 1588. Nakskov var i slutet av 1500-talet ansett som landets sjunde rikaste stad. Pakhuset är byggt tillsammans med flera andra ekonomibyggnader längs Nakskov å. Byggnaden är uppförd som magasin av gildekorn. Byggnaden har blivit byggd i två huvudsakliga perioder. Först av Dronning Sofie som lät uppföra de 17 sydliga fackverken av huset. I detta skede så kan tømmer från Halsted Kloster ha användts. År 1656 byggs 13 fag mod nord, tillbyggnaden gjordes med samma konstruktionsprinciper och byggnadsfunktionen fortsattes använd till gildekorn. Pakhuset förmodas att ha varit i Kronans besättning från Dronning Sophie Amalies död 1685 fram till ett eventuellt magtskifte i starten av 1700-talet. Pakhuset har fortsatt fungera som ekonomibyggnad för magasinering av bl.a korn fram till slutet av 1800-talet. Renässansen var präglat av pragmatism innanför byggandet och Pakhuset har ett tidstypisk utförande. Enkel konstruktion, med sparsamheten i byggnadsdetaljer och ett brant tak för utnyttjande av vindsutrymmen. Att vinden troligt blivit använd som magasin kan ses i att det är kalkning upp till en specifik höjd av timmret1, en funktionell markering som är vanlig i magasinsbyggnader. De stora dimensionerna på timmerverket ger en ide om de stora mängder korn som varit tänkt för byggnaden. I slutet av 1800-talet så får byggnaden en ny sydgavel3, detta är en gemensam ändring av flertalet byggnader vid Nakskov å, gaveln utförs i tidstypisk eklektisk stil. Vid mitten av 1900-talet får byggnden nya funktioner, det tillförs en hejsekvist i takkonstruktionens nordvästerliga del. Byggnaden blir till delar använd som kontor och det stöps nya betonggolv i delar av första stockverk och en liten modernisering sker generellt i första stockverk2. I dag er det Nakskovs äldsta profanbyggnad och en av Danmarks äldsta hamnbyggnader. Den står fram som ett tidstypiskt exempel av ett Pakhus från Renäsansen med typiska spår från alla år av användning och med tidstypiska funktionella och estetiska tillbyggnader. I dagsläger står byggnaden utan användning.
1
1*
2*
3*
2
Byggnadsbeskrivning
Dronningens Pakhus är en profanbyggnad i bindingsverk från slutet av 1500talet. Byggnaden är en del av hamnfronten vid Havnegade, tillsammans med andra bevarade gavelhus, korsvirkes eller grundmurade. Havnegade binds samman med stadskärnan, från syd till nord, av ett antal smala gatlopp, däribland Dronninge strede som Pakhuset är uppförd längsmed. Byggnadskroppen är rektangulär, obruten som volym, i 30 fag och två stokværk, med en tydlig rytm i den synliga konstruktionen. Rytmen i fasaderna förstärks av kontrastverkan i det tjärade ekträkonstruktionen mot de gulkalkade murstens tavlorna samt av löpande skråband i väst och östfasaderna. Taket har en kraftig sluttning och är klätt i maskinproducerat vingtegel, till största del en obruten yta som är halvvalmat i nord och med en hejsekvist i väst. Pakhuset bär spår av funktionella samt estetiska ändringar som skett över lång tid. Tavlor har öppnats upp och murats igen, konstruktionen är förstärkt i flera omgångar och putslager på tavlorna putar ut. Det är synligt ekonomiska lösningar som tillsammans bildar ett lapptäcke från olika tider. Detaljeringen är begränsad till beslag på luckor och dörrar med undantag för sydgaveln. Nordgaveln har betonforstærkninger vid första stokværk, fodrem samt tavl. De har gjors ingrepp i bindingsværk generellt, tydligast i det avvikande tunna tømmer i takkonstruktionen. Sydgaveln är grundmured i slutet av 1800-talet i tidsenlig historicistisk stil, i gul mursten utfört i krysskifte med detaljering i murverket med dubbel savsnitsfrise, mönstermurverk med tecknande av blændinger längs gavelns kant och en cirkel blænding i toppen. Alle detaljer er symmetriska og er med til at give et stærkt udtryk.. Gaveln har en dörr centralt och luckor symetriskt i fasad, sex ut av sju luckorna är orginal, utförda i gjutjärn6. I Östfasaden är till stor del i ursprunglig form, det ses i skråband, dörrar, luckor och entrestenar. Västfasaden lutar ut mot gatan och är präglad av punkt lagningar av konstruktiva problem. Generellt är fotremmen under terrängnivå och på flera platser ersatt med betong. En av luckorna i Sydgaveln är flyttad till Nordgaveln och ersatt med ett modernt fönster. Invändigt består första stockverk av sporadiskt disponerande rum. Insidan har lager av tillförda element, plåt, gips, träskivor och färg som täcker det ursprungliga utseendet. Det är moderna fönster monterade i sydöstliga ytterväggen och betong i golv och vid lagningar av väggar. Andra stockverk är ett öppet långsträckt landskap, undantaget fåtal avskiljande skivväggar, all konstruktion är synlig och de centralt stående stolparna5 uppdelar volymen i två smala längor. Det är plankgolv som spikats ovan bjälkarna på andra stockverk och i takkonstruktionen, plankorna har bär prägel av byggnadens böljande rörelser. Takkonstruktionen är en öppen areal med en halvvägg som delar upp på tvärs av rummet. Den synliga konstruktionen är domminerande för det invändiga i byggnaden. Trappor går igenom samtliga stockverk upp till takkonstruktionen, med ett samlat traplopp i anknyt-
3
4*
5*
6*
Kulturhistorisk värdering
Droningens Pakhus är ett tidstypiskt exempel på en ekonomi byggnader från rennäsansen och som helhet är den ett välbehållet exempel av det feodala samhällets aktiviteter på platsen. Pakhusets avlånga volym bär ett starkt uttryck av dess tidigare funktion där varor skulle lastas in längs hela byggnadsvolymen. Byggnaden bär prägel av renäsansens stränga systemtænkning innanför bindingsverk och följer regler om att fagbredde måtte være mellem 120 og 160 cm. Den ursprungliga funktionens strukturella krav träder tydligt fram i bindningsverkets stora dimensioner som vittnar om den stora last som skulle bäras. Utöver detta så stabiliseras stolparna under løsholt av skråstivere på flera platser, detta är också ett dekorativt element. Fasaden har ett sammanhållet och slutet uttryck som passar till dets historiska användning som sluten förvarsbyggnad, en slutenheten förstärks av de tjärade luckorna och de enkla trädörrarna. Luckorna förstärker intrycket av en sluten förvarsbyggnad. Sydgavelns murarbete är väl genomarbetat med en enkel symmetri som är med till att ge ett formellt och tidsenligt uttryck till gaveln. Gaveln binder ihop byggnaden med likvartade gavelbyggnader längs ån och dessa skapar en kulturhistorisk helhet. Detaljering i orginal- luckor och dörrar på denna gavel är enkla och klädsamma för byggnaden. Innvändigt är de stora dimmensionerna på ekstockar med till att förstärkan byggnadens funktionella karaktär. På flera platser ses ändringar i konstruktion, bjälkar är lagda ovan varandra för att öka bärkraft och stabilisera byggnaden ytterligare, skråband har tagits bort eller lagts till för att förändra rummen eller ge ökad stabilitet, ändringar som visar på behovet av en flexibilitet i konstruktionssystemet och tidens byggnadsskick. Den slutna karaktäre är karaktärsgivande för en förvarsbyggnad och luckorna med små siktfönster är med till att stärka detta intryck. Innerväggar samt stockverken är vitkalkade och ger uttryck för en tidigare renhållning runt förvarandet av korn. Det funktionella bruket av kalkning blir tydligt vid takkonstruktionen där kalkningen endast är påförd upp till en nödvändig höjd. Introduktionen av betong i första stockverk visar på ett försök till modernisering av byggnaden och en förändring av användningskraven till att människor ska uppehålla sig i byggnaden. Denna övergång ses även i nyare fönster som kontrasterar till äldre slutna dörrar och luckor med siktfönster.
5
Miljömässiga värden
Droningens Pakhus är orienterad med gaveln ned mot Nakskov å och ligger längs Dronningestrede som ett bindled mellan de parralella gatorna Söndergade och Havne gade. Sammankoppling blir också tydligare av rytmen i fasaden samt den avslutande sydgaveln. Miljömässiga värden ses i Pakhuset koppling till övriga gavelbyggnader längs ån. Det gäller främst andra med murade gavlar men även de korsvirkes byggnader som fins. Tillsammans ger gavelbyggnaderna en avläslig historia om Nakskovs framgångsrika, pre-industriella period som idag står i kontrast till den moderna industrin som ses på andra sidan ån. Byggnaden har en mänsklig skala som är passande för området. Pakhuset är frittstående, volymen är tydligt definerad i rummet och fungerar som en centrumpunkt för omgivningen. Det fins ett stort värde för omgivningen i pakhusets matriallitet, levande yta i fasad och kraftig ålders patina då detta ger ett tidsmässigt lager till platsen.
6
Arkitektonisk värdering
Det överordnade arkitektorniska värdet uttrycks i Dronningens Pakhus rationella, tektoniskt ärliga och funktionella arkitektur som är tidstypiskt för ekonomibyggnader från renäsansen. Det ligger ett högt arkitektoniska värdet i materialens patina och generella ålderstecken, såväl i fasad som invändigt. Materialiteten ses tydligast i träverkets kraftiga ådring och tavelverkens utbullande former. Byggnadens organiska uttryck är avgörande för det starka intrycket av pakhusets långa liv, detta ses särskilt tydligt i västfasadens utbuktande och takryggens böljande och det invändiga golvets svallande form. Pakhusets utsträckta form är med till att markera Dronningensstreade, formen framhäver riktningen ned mot Nakskov å. Byggnaden är klädsam för platsen och har en mänsklig skala i sitt synliga bindingsverk som bryter ned volymen till mindre delar och samtidigt förstärka horisontaliteten i den långsmala, rektangulära, byggnadskroppen. Rutmönstet i fasad håller ihop byggnadskroppen och ger ett avklarat utseende till byggnaden. Dronningens Pakhus vänder ned mot Havne gade och har ett tydligt avslut i den uppmurade sydgaveln. Avslutet blir till ett dekorativt element på byggnaden, med en höjd detaljeringsgrad, dekorativa element och en kontrollerad symetri Byggnadens funktionella uttryck är viktigt för att förstå dess ursprung och för upplevelsen av äkthet i arkitekturen. Den funktionella prägeln syns främst i bindningsverkets enkelhet med ett konstruktionssystemet som ger byggnaden en klar rytm och en sammanhållen form. Dimensioneringen och enkelheten i bindningsverket stärker helhets intrycket av en funktionspräglad robust byggnad. Fagsystemets tydliga uppdelning mellan bärande och ifyllande förstärks i kontrasten från det tjärande bindingsverket och det gulkalkade tavlorna, denna uppdelning av materialen ger ett sammanhållet intryck och en tydlig läsning av bygggnaden. Den enkla hållningen i materialen och det konstruktiva systemts tektoniska ärlighet är genomgående från utsidan till insidan av byggnaden, den ärlighet ger en stark upplevelse av materialens koppling till byggnadsformen och rumsdimensionerna. Det är Invändigt är materialhållningen, den synliga konstruktionen och de avlånga öppna rummen avgörande för upplevelsen av arkitekturen. Den vitt kalkade insidan och de synliga lager av tidernas slitage förstärker läsningen invändigt av bruksbyggnaden. Byggnadsstrukturen uttrycker en fast repetitionsrytm både i horisontell och vertikal orientering, där fönsterplaceringen blir det oförutsägbara elementet. Byggnaden består av ett kraftigt bindingsverk i tjärat ekträ som i kontrast till de ljusgult kalkade tavlorna ge e regelbundet rutnät i fasaden, denna konstruktionen får att stå fram med ett kraftfullt uttryck.
8
9