BEVARINGSVÄRDEGRUND
+ Alla ingreppen i byggnaden ska förhålla sig till den rådande situationens komplexa verklighet och i detta finna en dialog mellan material, historia och identitet som kan skapa ett gemensamt ramverk för projektet. Samtalet med byggnaden bör gå mot en balanserad helhet i nutid och dåtid. Inspiration hämtas från Ove Hidemarks text Restaurering - en fråga om förhållingssätt* + Innan arbete påbörjas ska en relation till byggnaden skapas, baserad på arkitektonisk analys, arkivstudier, analog uppmätning. Analysen framvisas i en skriftlig värdering och ett stort ritningsunderlag, vilket ger en intim relation och en ökad bekantskap till byggnaden. + Arbetet ska göra det möjligt att uppleva den tidsmässiga aspekten i de kulturhistoriskt värderade delarna av byggnaden, aktiverade igenom mötet med nya funktionskrav. Vägledande är paragraf fem i Venedigfördraget**. + Byggnadsdelar som för byggnadens fortlevnad måste ersättas ska åtgärdas så att byggnadens identitet och arkitektoniska helhet är intakt efter ingreppet. Ingreppet ska utföras så att det nya kompletterar helheten och ges likvärdig materiellt åldrande. Detta kan suppleras med paragraf tolv i Venedigföredraget*** och inspireras av sidorna 30-31 av Violet le-duc´s bok ’Restaurering’****. + Bearbetningen av omgivningen bör ta utgångspunkt i stadsstrukturen sådan som den definieras i gatunät och tomtindelning, historiskt och i nuvarande tillstånd. Arbetet ska skapa större tillgänglighet till kulturarvet samt öka förståelse och uppskattning av platsens identitet.
*Ove Hidemark, Restaurering, En fråga om förhållningssätt. Thomas Hall, Katarina Dunér, Svenska hus, landsbygdens arkitektur, från bondesamhälle till industrialism. Byggnadens personlighet kan inte splittras upp i kunskapskapitel, den måste få möjlighet att verka i en given ofta långsam och äkta framvuxen historisk identitet.” **ICOMOS, 1964, Venedig-Chartret, Artikel 5. ”Bevarande av historiska minnesmärken underlättas alltid om de kan användas till något allmännyttigt ändamål. En sådan användning är därför önskvärd inom vissa bestämda gränser. Endast på villkor att byggnadens arkitektoniska och konstnärliga gestaltning bibehålls oförändrad bör man planera eller tillåta åtgärder för att anpassa byggnaden till nya eller ändrade funktioner.” - Svensk översättning, 1990. ***ICOMOS, 1964, Venedig-Chartret, Artikel 12. ”Komplettering av saknade beståndsdelar måste ansluta sig harmoniskt till helheten men samtidigt gå att skilja från autentiska äldre delar så att restaureringen inte förfalskar minnesmärkets konstnärliga och historiska vittnesbörd.” - Svensk översättning, 1990. ****Eugène Viollet-le-Duc: Restaurering. (Aarhus: Arkitektskolens Forlag, 2000). På sida 30-31 ger Le-Duc en hållning till förbättringar av existerande byggnader som direkt kan implementeras.
Bevaringsvärdegrund, Efterår, 2017 Josef Albin Frech Studio 1B: Kulturarv Aarhus School of Architecture