Träning under behandling

Helene Rundqvist är molekylärbiolog och forskare vid Karolinska Institutet. Hon pratade om hur träning påverkar kroppen efter en cancerdiagnos och hur motion kan påverka immunförsvar och hormonbalans.

Forskning har visat att risken för vissa cancerformer minskar med träning. Alla typer av träning är bra och den största effekten får vi av träning i vuxen ålder. Vardagsmotion har stor betydelse, att gå av bussen en hållplats tidigare är ett sätt att öka på sin vardagsmotion. För att verkligen få del av fördelarna med

TEXT KARIN KILLANDER BILD DREAMSTIME

träning rekommenderar forskarna att följa WHOs rekommendationer; 30 svettiga minuter 5 dagar/vecka och 2 muskelstärkande pass per vecka.

PÅ VILKET SÄTT HAR MOTION EN SKYDDANDE EFFEKT? • Viktkontroll - det är lättare att hålla en stabil vikt med regelbunden motion • Personer som motionerar får lägre nivåer av könshormonet östrogen, och tillväxthormoner som tex insulin. • Motion bidrar till ett bättre immunförsvar och effektivare DNA-reparationssystem

Ett flertal studier har gjorts på möss med cancer, de visar att tumörer växer långsammare på djur som har tillgång till springhjul. Helene visade data från en ny studie som visade att mössen som sprang även utvecklade färre metasta

ser än gruppen som var stilla. Orsaken till detta är okänd.

VANLIGA SYMPTOM VID CYTOSTATIKABEHANDLING • Fatigue • Illamående • Muskelvärk • Andfåddhet • Muskelsvaghet • Oro, ångest • Viktproblem

Nästan alla drar ner på aktiviteten under behandling med cytostatika. Den vanligaste orsaken är trötthet och en uppfattning om att då behöver man vila. Bland vårdpersonal och forskare väcktes frågan om huruvida träning kunde förbättra det fysiska och psykiska välbefinnandet för bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling.

Opti-train-studierna startades för 6 år sedan. Drivande i projektet var Yvonne Wengström, onkologisjuksköterska och professor vid Karolinska Institutet. Kvinnor med bröstcancer som behandlades med cytostatika erbjöds deltagande under pågående behandling.

PERSONERNA SOM INGICK I STUDIEN DELADES IN I TRE GRUPPER: Grupp 1 utförde konditionsträning Grupp 2 utförde förutom konditionsträning även styrketräning. Grupp 3 var en kontrollgrupp som fick råd om att träning är bra.

FOTO: PRIVAT

Det bästa av allt – det är aldrig för sent att börja träna!

pen fick försämrad kondition. Vid 1 års uppföljning hade träningsgrupperna förbättrad muskelstyrka i både över och underkropp. I kontrollgruppen hade muskelstyrkan minskat.

Träningsgrupperna upplevde minskad fatigue jämfört med kontrollgruppen.

Träningen påverkade också sjukskrivning. Ett år efter avslutad behand

HUR PÅVERKADE TRÄNINGEN DE OLIKA GRUPPERNA? Deltagarna i de två grupper som tränade upplevde solidaritet och att man träffar andra i samma situation vilket ger ett socialt stöd. Man kan göra något för sig själv vilket ger en känsla av att man kan påverka sin situation och bidrar till självständighet.

Trots ett minskat Hb i alla grupperna, så hade deltagarna i de båda grupperna som tränade bibehållen kondition medan personerna i kontrollgrupling var 7% i konditionsgruppen och 3 % i kombinationsgruppen sjukskrivna. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 15%.

ÄR DET ALLTID BRA ATT TRÄNA UNDER BEHANDLING? Nej, man ska undvika träning om man har påverkad blodbild med lågt Hb, låga nivåer av vita blodkroppar eller blodplättar. Personer med skelettmetastaser bör undvika träning som belastar skelettet. Vid feber och infektion eller vid mycket dålig återhämtning är träning inte att rekommendera.

HAR MAN NÅGON NYTTA AV ATT TRÄNA? Träning motverkar trötthet och försämrad livskvalitet. Det ger ökad kondition och muskelstyrka och en minskad sjukskrivning.

VAD BEHÖVS FÖR ATT MAN SKA TRÄNA NÄR MAN ÄR TRÖTT OCH DET TAR EMOT? Man behöver kunskap om hur viktigt det är, någon slags lön för mödan i form av att man känner att man mår bättre. Man behöver också ha möjlighet att ta sig tiden att träna.

I Australien har ett arbete med att implementera träning påbörjats. Där är rekommendationerna nu att träning ska vara en del av vården för alla cancerpatienter.

FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I Sverige kan vi få FaR® - Fysisk aktivitet på Recept – utskrivet som är en arbetsmetod för att främja fysisk aktivitet. All legitimerad vårdpersonal kan skriva recept på fysisk aktivitet.

De olika aktiviteterna anpassas till de förutsättningar och önskemål som just den patienten har.

Som stöd för att välja aktivitet finns FYSS som är en evidensbaserad handbok. Där beskrivs hur fysisk aktivitet kan användas vid olika sjukdomstillstånd.

Positiva effekter får man oavsett ålder eller tidigare träningsvana.