Stressade träd ändrar doft ............................................sid

Uppdaterad projekteringsguide för KL-trä

Saint-Gobain Sweden AB:s projekteringsguide för byggande i KL-trä släpptes första gången hösten 2020 och kommer nu uppdaterad med ett antal nya konstruktionslösningar för hållbara KL-träbyggnader med hög komfort.

Hösten 2020 släppte Saint-Gobain Sweden sin projekteringsguide för KL-träbyggande. Bakgrunden var det ökade byggandet av flervåningshus i trä och framtidsprognosen att denna typ av byggande, av hållbarhetsskäl, kommer att bli allt vanligare.

Nu kommer en uppdaterad version av KLträ projekteringsguide. I andra upplagan har fem nya konstruktionslösningar tillkommit, tre av dem är för mellanbjälklag, till exempel golvlösningen GK41-lösningen som kan kombineras med golvgips eller Weber golvavjämning.

Guiden har också kompletterats med Webers nya fasadssystem Serpovent G3 och Saint-Gobain Silent Wall. Silent Wall är en bärande yttervägg i lättbyggnadsteknik som möjliggör hög ljudreduktion, energieffektivitet, bra fuktsäkerhet och brandsäkerhet med en tunnare väggtjocklek än vad som normalt behövs.

Syftet med guiden är att lyfta de utmaningar som byggande av flervåningshus i trä innebär när det kommer till brandsäkerhet, fuktsäkring, och ljudnivå.

Stressade träd ändrar doft

En förändrad doft från träden i skogen kan vara ett tecken på att träden är stressade av klimatförändringar, enligt forskning från Lunds universitet.

Foto: Per Eriksson, Lunds universitet, pressbild.

D

e goda dofter som träden släpper ifrån sig är terpener, ett slags organiska gaser. Terpener är också trädens försvarsmekanism som aktiveras vid luftföroreningar, höga temperaturer och insektsangrepp som följer av att klimatet förändras.

– Även om trädens gaser doftar gott så är de ofta ett tecken på att skogens balans är påverkad och att träden är under någon form av stress som bland annat beror på att klimatet ändras, säger Thomas Holst, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.

Tomas Holst deltar i ett nytt forskningsprojekt ”Climb-Forest”, som handlar om klimatförändringarnas påverkan på skogen och där kunskaperna om terpenerna kommer att ingå. – Granbarkborren har blivit mycket mer aktiv i sina angrepp på skogen – attacker som resulterat i att den stressade skogen påtagligt utökat sitt försvar av terpener. Försvarsmekanismen hos träden märks inte bara som en förändrad doftupplevelse, förklarar Tomas Holst.

Han menar det är tydligt att terpenerna från

”De förbättringar som skett i skogsskötseln de senaste 60 åren, och som ökat tillväxten, är redan intecknade.”

Anderas Eriksson

utredare på Skogsstyrelsen. träden har ökat efter torråret 2018.

Utsläppen av terpener kan också bidra till att fler partiklar bildas och att moln så småningom uppstår.

– Det skulle då kunna bli en självreglerande process där ett varmare klimat gör att träden släpper ifrån sig mer doftämnen, som i sin tur leder till ökad molnbildning och i nästa steg bidrar till en nedkylning

Vi säljer och hyr ut och tryckluftsdrivna hydrauliska maskiner. I vårt sortiment har vi också gruvlampor, tändapparater, reservdelar, borr med mera till dig som jobbar inom gruv-, bygg- och stenindustrin. Vi utför även reparationer på Era maskiner

GruvteknikAB

Södra Sverige: Marcus Persson................070-520 27 24 Mellansverige: Anders Hellman ...............070-3 397 12 31 Södra Norrland: Hans Ohlsson ...................070-677 78 20 Norra Norrland: Hans Wiippa: ...................070-636 34 60

Svenska forskare deltar i ett nytt forskningsprojekt ”Climb-Forest”, som handlar om klimatförändringarnas påverkan på skogen och där kunskaperna om terpenerna kommer att ingå. De menar att granbarkborren blivit mycket mer aktiv i sina angrepp på skogen – attacker som resulterat i att den stressade skogen utökat sitt försvar av terpener.

Enligt forskarna kan inte skogen ensam lösa klimatproblemen. Högsta prioritet är fortfarande att minska utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen – Avverkad mark är en utmaning särskilt för det svenska skogsbruket och vi undersöker hur stor dess påverkan är, säger Adam Kristensson, forskare på Lunds universitet.

av klimatet, säger Adam Kristensson, aerosolforskare inom kärnfysik.

En annan del av forskningsprojektet undersöker hur bruket av skogen, som att traktavverka mark, påverkar växthusgasbalansen. Föryngringsavverkning kan leda till att det ekologiska systemet förlorar lagrad koldioxid och att den biologiska mångfalden påverkas – Avverkad mark är en utmaning särskilt för det svenska skogsbruket, och i projektet undersöker vi hur stor dess påverkan är och vilka alternativ som kan användas i stället för att kalhugga marken, säger Adam Kristensson.

Ett alternativ är att avverka marken i schackrutor. Då tas träden bort som ett mönster på ett schackbräde där vissa ytor är nedhuggna och andra inte.

EU har fattat beslut om att plantera tre miljarder träd på före detta jordbruksmark. Detta för att ytterligare bekämpa klimatförändringarna.

Forskarna i projektet är dock tveksamma till om det är en bra idé. – Skog tar lättare upp solljus än marken träden planteras på. Ny skog skulle därmed kunna bidra till en ökad uppvärmning. Det innebär att den positiva effekten av skogens kolupptag först sker när skogen har fått växa i flera decennier. Att begränsa klimatförändringar genom att odla skog på mark som inte varit skogsmark tidigare är alltså inte en snabb lösning, säger Adam Kristensson, avslutningsvis.

NYHET!

Forskarna vid KTH i Stockholm har lyckats utvinna elektricitet genom att låta vatten passera genom föräldrat trä.

De framställer el ur trä

I en tid då tillgången till energi är en fråga som berör många miljoner människor världen över har forskare vid KTH i Stockholm lyckats utvinna elektrisitet genom att låta vatten passera genom förädlat trä.

Vad händer om trä läggs i vatten och vattnet sedan avdunstar? Transpiration. Denna process, att vätska färdas genom växtlighet, sker överallt i naturen. I samband med det alstras också små mängder elektricitet.

Detta har forskarna vid KTH tagit fasta på. Men för att öka mängden elektricitet som uppstår och som forskarna samlar in har de genom nanoteknik förbättrat träets egenskaper. Elproduktionen i trä påverkas nämligen av flera faktorer som area, porositet (täthet), ytladdning, hur enkelt vatten kan passera genom materialet och vattenlösningen som sådan. – Vi har jämfört den porösa strukturen i vanligt trä med det material som vi förbättrat avseende yta, porositet, ytladdning och vattentransport. Vi har uppmätt en elproduktion som är tio gånger högre än naturligt trä, säger Yuanyuan Li, universitetslektor på avdelningen biokompositer vid KTH.

Hon berättar vidare att ytterligare en justering av pH-skillnaden mellan trä och vatten, på grund av så kallad jonkoncentrationsgradient, har en potential upp till en volt mer elektrisk spänning. Det leder enligt forskarna till en anmärkningsvärd effekt på 1,35 mikrowatt per kvadratcentimeter. – För närvarande kan vi driva mindre teknik som LED-ljus och miniräknare. Om vi skulle försörja en bärbar dator med el skulle vi behöva ungefär en kvadratmeter trä med en tjocklek om en centimeter, och runt två liter vatten. För ett normalt hushåll behöver vi mycket mer än så, och där krävs mer forskning.

Träet har hittills klarat av att leverera hög spänning runt 2-3 timmar, innan den avtagit. Enligt forskarna har träet hittills klarat tio cykler med vatten utan någon prestationsminskning.