GNH som stärkande agent för omställning? Av: Emilia Rekestad Måndagen den 8 februari 2016 organiserades ett möte på NAV, Dieselverksataden i Nacka kring Gross National Happiness (GNH), en term som myntades av Hans Majestät fjärde kungen av Bhutan, Jigme Singye Wangchuck på 1970‐talet. GNH, som färgar hela landets ledning och uppbyggnad, innebär just att en hållbar utveckling bör ta ett helhetsgrepp på föreställningar om framsteg och ge lika stor vikt vid icke‐ekonomiska aspekter av välbefinnande1. GNH bygger på 9 olika dimensioner som används för mätning av välbefinnande. Dessa är; levnadsstandard; hälsa; utbildning; tidsanvändning; god samhällsstyrning; ekologisk mångfald & återhämtningsförmåga (resiliens); psykologiskt välbefinnande; samhällsgemenskapens vitalite;t samt kulturell mångfald & återhämtningsförmåga (resiliens). Mötet, vilket var sammankallat av Anna Rosengren (www.etikiarbetslivet.se), samlade en mångfald av aktörer ‐ ifrån civilsamhället, myndigheter, universitet och företag. De flesta är i sin professionella roll engagagerade i hälsa/hållbarhetfrågor utifrån individuella, sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv. Men dagen började med att vi tog av oss den “rocken” av representation och deltog som de personer vi är. Med hjälp at metodiken kring Teori U2 jobbade vi med deltagande metodik som gav utrymme för delande och kunskapande. Frågor som “Varför hade vi kommit?” gav oss en tydligare bild av vår gemensamma relation till det förhållningssätt och helhetsgrepp som GNH beyser. Spännande reflektioner, berättelser och delande av erfarenheter gjorde att en stark samstämmighet växte fram i rummet. Dialogen, som på olika sätt har pågått inom det framväxande nätverket under några år, fördjupades och stärktes till en gryende gemensam vision. Flera representanter ifrån Omställningsnätverket närvarade, och “samstämmigheten” med omställningsperspektivet var tydligt. För centralt inom omställningsarbete ligger exempelvis principerna om resiliens, inkludering och öppenhet, inre och yttre omställning samt systemtänkande. Där finns även en stark insikt i att möjligheter för ökad hållbarhet och resiliens3 utvecklas genom ökad observation, kunskap och samverkan med naturliga och inneboende funktioner som finns i våra omgivande och ´levande´ system (exempelvis ekosystem och sociala system) .
1
www.gnhsweden.com www.ettsteg.se/?page_id=425 3 http://www.stockholmresilience.org/21/hem/forskning/vadarresiliens.html 2
Detta perspektiv ‐ att designa och samverka “med naturen” återfinner vi i många andra sammanhang; exempelvis i permakulturdesign, i biomimik (biomimicry), inom konceptet om bioregioner och agroekologi4 och inte minst komplexitet/levande systemteori5 och dess forskning. Och det återfinns även inom GNH och bland de människor som konceptet samlar. Gemensamt för dessa metoder och synsätt är exempelvis insikten att holistiska och integrerade förhållningssätt är grundläggande viktiga för verklig samverkan och design för bärkraftig hållbarhet. Vi är många som ser att förhållningsätt som dessa är extremt viktiga idag, i en tid där exempelvis “stuprörstänkande” och vinstmaximering bygger upp en samhällsmaskin med hög inflexibilitet och kontroll ovanifrån. Men hur kan ett alternativt system mer anpassat till dagens komplexitet och till männsikors och miljöns verkliga behov, ta fäste? Och hur kan det konkretiseras på ett gynnsamt sätt i våra gemensamma samhällsstrukturer? Kan GNH inspirera till ett sådant konkretiserande och utvidgning av “paradigmförändrande” nätverk? Andra frågor som för mig verkar “sammanfattande” för samtalen är “Vad betyder egentligen GNH och det sättet att relatera för oss i det svenska sammanhanget?, “Vad betyder det i relation till oss själva och vår kapacitet som förändringsagenter?” och “Vilka berättelser låter vi styra vår och samhällets utveckling?” Likheterna med omställningsperspektivet är, som sagt, iögonfallande och min känsla var att ett samarbete mellan nätverken är en självklarhet. I det samarbetet har jag en önskan om att gå bortom koncepten ‐ som organisationsnamn, titlar idéburna sammanhang ‐för att på riktigt kunna mötas. I det vill en del av mig kasta “omställning” och kanske t.o.m. GNH som koncept åt sidan så snart de inte behövs ‐ för att ge plats åt det autentiska och medskapande mötet. Här och nu. I observation och medskapande. Dagen ledde ‐ förutom ett mycket starkare informellt nätverk kring GNH‐ fram till många önskningar om vidare samverkan och utforskade kring GNH i Sverige. Detta genom etablerandet av exempelvis kommunikationsverktyg, öppna möten, etablerandet av ett lärande community ‐ en “Sangha” ‐ för exempelvis ledarskapsträning och fördjupning. Men en av de viktigaste utkomsternavar nog att mötet utgjorde ett viktigt nav i ett “emergerande” nätverk av vänner och samskapare ‐där många träffades för första gången.
4 5
http://www.agroecology.org/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Komplexitetsteori