BiblioteXnytt Länsmeddelande från Bibliotek Gävleborg
1:2007
Tack och farväl! I vårt land kallar vi det för att pensionera sig, i anglosaxiska länder drar man sig tillbaka, retire. Jag föredrar det senare, det låter mera värdigt samtidigt som man kan tolka innebörden som att man drar sig tillbaka för att göra något annat. Att pensionera sig låter mera ödesmättat. Man går i vila. Vilket jag tror få pensionärer gör. Jag kommer inte att göra det. Hur som helst är det nu dags för mig att dra mig tillbaka från Bibliotek Gävleborg och börja ett annat liv. Så småningom kommer det att få konturer och skärpa. Jag skall försöka kombinera studier med resor och åka ytterligare några vasalopp (om det kommer snö). Först blir det italienska och släktforskning och senare antikens kultur. När jag ser tillbaka på mina sex år i Gävle och Bibliotek Gävleborg tycker jag att vi gjort ett gott arbete. Vi har strävat efter att utveckla vår verksamhet till att anpassa den efter de snabba förändringar som sker inom vårt område och till de krav som ställts från våra två huvudmän och ytterst från våra samarbetspartners, biblioteken i länet. KULDA visade nyligen en sammanställning över i vilken riktning biblioteksverksamheten utvecklades i landet och utifrån den kunde vi konstatera att vårt län ligger väl i fas och till och med lite före utvecklingen i övriga landet. Kanske är jag särskilt glad över att HELGE kunde komma till stånd efter många, långa och intensiva diskussioner. Förhoppningsvis kommer fler bibliotek i länet att efterhand ansluta sig till HELGE. Våra mångåriga diskussioner om Kulturnät Gävleborgs och evenemangskalendern Detta händers framtid har äntligen givit resultat. Vi har mycket att yvas över. Vårt arbete med barn och
Sista dagen på jobbet! (Foto: Margareta Jonsson)
ungdomar, tillgängligheten och berättandet har rönt uppmärksamhet utöver vårt län. Utkiken gläder varje vecka flera hundra lyssnare som annars säkert inte fått information om vad som händer runt om i länet och inte kunnat lyssna till de uppläsningar som Utkiken bjuder på. Allt detta hade inte vi inte kunnat göra om inte mina kamrater på Bibliotek Gävleborg varit så hängivna, kompetenta och engagerade. Jag vill tacka er alla och envar för att jag fått förmånen att arbeta tillsammans med er under de här åren. Till sist önskar jag er all framgång åren framöver. Jan Boman Länsbibliotekarie jan. 2002 - sep. 2007
Rapporter från studiedagar Undertecknad bevistade en intressant studiedag i Västerås den 30/10 på tema ”Nya format”. Rubriken för dagen var "Det inkluderande och gränslösa biblioteket" och det presenterades många goda exempel på Library 2.0/Bibliotek 2.0. Inledningsvis beskrev Samuli Kunttu från Helsinki City Library, Library 10, Helsingfors, hur man där har utvecklat sitt bibliotek till ett hypermodernt musikbibliotek dit nya målgrupper söker sig. På Library 10 kan låntagarna bl.a. låna musik, producera egen musik och sedan framföra den. Läs mer här på Library 10:s hemsida. Därefter berättade Mads Frederiksen från Randers bibliotek i Danmark om hur de provar podcasting för att kommunicera med biblioteksbrukarna. Det kan vara litteraturtips, intervjuer eller fördjupning inom något ämnesområde som de producerar och lägger ut som podcast på bibliotekets webbplats. Läs mer här om podcasting på Randers bibliotek. Mads Frederiksens PowerPoint-presentation. Efter lunch fick vi möjlighet att närmare bekanta oss med begreppet Creative Commons. Vad handlar det om? Finns det andra sätt att licensskydda sina verk? Mathias Klang från Göteborgs- och Lunds universitet presenterade Creative Commons, ett steg mot en friare upphovsrätt. När en artist registrerar sitt verk på Creative Commons hemsida, kan han eller hon välja hur verket får användas. Det finns elva olika licenser som styr huruvida upphovsmannen måste anges, om verket får spridas fritt och ifall det får användas i kommersiella sammanhang. Se: Mathias Klangs PowerPoint-presentation.
Höjdpunkten för mig var nog ändå att få ta del av det mycket intressanta utvecklingsarbete som pågår på Älvdalens bibliotek. Om detta berättade Caroline Smids och Karin Booberg från detsamma på ett mycket inspirerande sätt! På Älvdalens biblioteks webbplats får man bl a ta del av videoinspelade boktips och cd-boktips. Boktipsen kommer från lokalbefolkningen och är inspelade på tipsgivarnas arbetsplatser. Visst är det imponerande att man med små resurser kan skapa så mycket? De framhöll som särskilt betydelsefullt att de har så bra kontakt med låntagarna och att de är väl förankrade i bygden. Läs mer här på Älvdalens biblioteks hemsida. Mitt råd: Nästa gång en sk formatdag dyker upp på agendan, åk dit! Ann Östman
Länktips: Nättidningen Epok ( Utrikespolitiska Institutets nättidning) http://www.ui.se/epok/ Voice of the Shuttle (humaniora) http://vos.ucsb.edu/index.asp Musicovery(interaktiv webbradio): http://musicovery.com/index.php?ct=us
Personalnytt Under den här rubriken berättar vi om personalfrågor inom biblioteken i länet och på länsbiblioteket. Edsbyn Laila Brolin, barnbibliotekarie i Edsbyn sedan 1979, har gått i pension månadsskiftet september-oktober.
Gamespot (recensioner av TV-spel) http://www.gamespot.com/ Goodgame (spelkonsumenter som vill påverka spelbranschen) http://www.goodgame.se/ Fair play (informerar om TV- och datorspelandets effekter på ungas hälsa) http://www.fair-play.se/
Bloggar: Bokhora (Fem litteraturälskande kvinnor skriver om böcker, tidningar, andra texter de läser mm): http://www.bokhora.se/blog/ Bibliobuster (Anna-Sina Axelsson, Regionbibliotek Sthlm, Fråga Biblioteket mm): http://bibliobuster.wordpress.com/ Biblioteksbloggen: http://www.biblioteksbloggen.se/biblioteks bloggen/ (drivs av Lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå): IT & Etik (Jan Svärdhagen, Högskolan Dalarna): http://etik.blogspot.com/ Nätkulturer(Elza Dunkels, Umeå uni) http://www.kulturer.net/blog/index.html Shampoo Rising (Annina Rabe och Anna Hellsten): http://shampoorising.typepad.com/
Ny barnbibliotekarie blir Anette Helgesson, som har jobbat som barnbibliotekarie på Sätra bibliotek i Gävle. Hon kommer också att ansvara för bibliotekets hemsida och databaser. Bibliotek Gävleborg Bibliotekskonsulent Ann Östman kommer att vara tjänstledig på halvtid under 2008 för att arbeta som projektledare för Bibliotek 24.
Tävling! 1. Doris Lessing är årets nobelpristagare i litteratur. Hur många kvinnor har fått nobelpriset i litteratur före henne?
Från Bok- och biblioteksmässan:
2. Vad heter utställningen på Länsmuseet Gävleborg som bland annat visar produkter från Gefle Porslin och Bo Fajans? 3. Vilken av Gävleborgs 10 kommuner har vänortssamarbete med Holeby i Danmark? 4. När levde konstnären Bror Hjorth? 5. Det finns sedan några år ett termosmuseum i Gävleborgs län. Var ligger det?
Margareta Hagman, Gävle Stadsbibliotek och Ingbritt Löfgren, Bibliotek Gävleborg.
6. Vad blev Loos koboltgruva i Ljusdals kommun berömt för 1751? 7. Det har nyligen kommit ut en bok om Gävle slott. Vilken kung lät bygga det? 8. Vad står förkortningen IDKA för? 9. Vad brukar Fågelsjö Gammelgård kallas för med ett annat namn? Svaren på frågorna hittar du på Kulturnät Gävleborg, www.kulturnatgavleborg.se eller i evenemangskalendern Detta händer, www.dettahander.nu.
Ann Östman och Mats Hemström intervjuas av AnnaKarin Ferm i Gävles monter.
Vi delar ut 10 priser: paraplyer, T-tröjor, frottéhanddukar med mera.
Bibliotek Gävleborg fanns på plats i Gävles monter på Bok- och biblioteksmässan för att presentera databasen Litteratur om Gästrikland och Hälsingland.
Skicka in ditt svar till redaktionen Kulturnät Gävleborg senast måndagen den 31 december. Lycka till!
(Foton: Margareta Jonsson)
Plötsligt har det gått nästan två månader Två månader fulla av möten med människor, miljöer, frågor och verksamheter. På jobbet svämmar skrivbordet och ebrevlådan över, hemma är lägenheten ekande tom och rörig på en och samma gång (skruva ihop IKEA-bokhyllor är inte min favoritgren och det "riktiga" flyttlasset från Storuman går i helgen). Varm i kläderna vet jag inte om jag kan säga att jag blivit (möjligen bokstavligen, men inte bildligt), men bilden av Gävleborg har klarnat lite och på kvällarna hittar jag i alla fall hem till rätt adress. Man får ta det peu à peu. Små och stora förändringar ligger nära i tiden. Vi byter vid årsskiftet namn från Bibliotek Gävleborg till Länsbibliotek Gävleborg, det känns rätt och riktigt. Det ligger i linje med de flesta andra länsbibliotek och förtydligar ansvarsområdet. I februari flyttar vi till våra nya lokaler i Silvanum. Också det känns bra, även om det låter lite pampigare att säga att man jobbar på Slottet… och nog är det något speciellt i atmosfären här. Som tur är följer ju alla människor här med till Silvanum, och till syvende och sist är det de som gör arbetsplatsen till vad den är. Namnbyten och flytt är inte de största frågorna just nu även om det innebär en hel del praktiskt arbete med att organisera flyttlass, se till att tekniken på Silvanum fungerar, byta loggor och få allt att flyta på. Vi har en del andra saker att fundera över. I och med generationsväxlingen behöver kompetensbehoven inför nyrekrytering ses över, och vi vill jobba fram en gemensam värdegrund för att kunna ta ut riktningen för Länsbiblioteket. För att kunna jobba utåtriktat på ett bra sätt behöver vi jobba mer inåt, med oss själva. Det är svårt, men oerhört spännande. Närmast i tiden för mig ligger besök på länsbiblioteken i Dalarna och Uppland för att se vad grannlänen sysslar med.
Lina F. (Foto: Lina själv)
Nästa steg är att åka ut till Gävleborgs bibliotek för att få en känsla för vilka ni är som arbetar här, vad ni gör, vad ni vill göra och hur vi tillsammans ska arbeta för våra invånares och regionens bästa. Ser fram emot att träffa er irl! Var extra snälla med er själva i novembermörkret! Unna er lite vardagslyx. Själv ska jag försöka räkna ut hur golvvärmen i badrummet fungerar… det blir en höjdare när jag väl fått till det. Lev och må, Lina Forsebrant
Lång väg till DAISY i vårt län I mitten av 1990-talet introducerades som bekant DAISY-tekniken. På många håll gick övergången från talböcker på kassett till DAISY relativt fort därför att låntagarna fick tillgång till DAISY-spelare snabbt, men så var det inte här. Gävleborgs län är ju det enda län i landet som inte förskriver DAISY-spelare som hjälpmedel. Under alla år har SRF och Bibliotek Gävleborg jobbat för att DAISY-spelare ska bli tillgängliga för dem som behöver sådana. Och på försommaren 2007 beslutade så Nämnden för tillväxt och regional utveckling att ge Bibliotek Gävleborg uppdraget att utarbeta rutiner och fördela 50 spelare till gravt synskadade och blinda personer. Nämnden såg det som ett demokratiprojekt som skulle pågå i två år och utvärderas av Bibliotek Gävleborg efter 18 månader. Vi annonserade i dagspressen och intresseanmälningarna strömmade in. När de 50 spelarna var utdelade hade vi 35 intresseanmälningar kvar och det droppade hela tiden in nya. Vi fick då pengar till ytterligare 50 spelare och fördelningen av dem pågår för fullt just nu. Intresseanmälningar fortsätter att droppa in och riktigt var det här ska sluta är svårt att förutse. SRF uppmanar sina medlemmar att anmäla intresse för att påvisa behovet. Svårigheterna med att vi och inte syncentralen fördelar spelare är förstås bristen på rättssäkerhet. Vi har inte tillgång till journaler och kan inte göra fördelningen utifrån synskärpa eller dylikt och vi gör det inte heller med stöd av någon lagparagraf. Det vi gör är att vi samråder med talboksansvariga på kommunbiblioteken och med företrädare för SRF för att spelarna ska hamna rätt, men alla som anmäler intresse gör ju det utifrån ett behov.
Unita Fernlund tar emot spelarna till sina låntagare i Iggesund.
Glädjeämnena är att den flaskhals som bristen på DAISY-spelare har varit inte finns längre. Och de låntagare som fått spelare är jättenöjda och glada och trycket på bibliotekens egna lånespelare lättar högst avsevärt och vi kan alla hävda att nu är det DAISY som gäller på talboksfronten! Monica Gustafsson
Monica Gustafsson, Bibliotek Gävleborg, lastad med DAISY-spelare. (Foton: Margareta Jonsson)
Författarporträttet Viveka Sjögren barnboksförfattare och illustratör. Född i Stockholm, bosatt i Delsbo, Hälsingland. Mina böcker: Ettan och de andra, Norstedts förlag 1993 Bertil och Råttan Rutger, Norstedts förlag 1993 Bertil och Råttan Rutger på skogspromenad, Norstedts förlag 1995 Råttan Rutger och Isbiten, Norstedts förlag 1995 Pusspinnen, Norstedts förlag 1995 Olsson till salu, Bonnier Carlsen förlag 2003 Olssons lilla bokstavsbok, Bonnier Carlsen förlag 2004 Olssons lilla sifferbok, Bonnier Carlsen förlag 2005 Den andra mamman, Kabusa Böcker 2007 Den dagen, kommer till våren 2008 på Kabusa Böcker.) Min farfar luktade gubbe och cigarr och hade stickig skäggstubb. Men han berättade roliga sagor om jätten Bumburrifex. Jag minns inte idag vad den där jätten hade för sig, men jag tror att han var lite dråpligt dum, som jättar brukar vara. Min mormor hade vackra bilder sparade från när hon var flicka, hon och hennes syster hade ritat en slags tidiga 1900talsserier med fina familjer, borgerliga interiörer, tapeter med guldslingor. Man kunde få bläddra i mormors teckningar när man var där. Jag undrar vart de tog vägen sen, de där serierna, när mormor dog. Säkert la någon hugad kusin vantarna på dem, så är det med kusiner. Min mamma jobbade på biblioteket där vi bodde. Det blev min privata fritidsgård. Jag var nog där nästan jämt. Jag brukade sitta i personalrummet och rita små böcker som jag smugglade ut bland de riktiga böckerna. Sen smög jag omkring mellan
(Foto: Myra Bergsteinsdottir)
hyllorna och hoppades att någon skulle vilja låna mina ”böcker”. Idag behöver jag inte sätta kaninöron kring ordet böcker, men jag sneglar fortfarande lite när jag kommer in på ett bibliotek, och blir glad om jag ser att någon tänker ta just mina böcker med sig hem. Och bibliotek ger mig ofta den där lite kittlade barndomsmystiska känslan. Alla mumlande bokryggar, alla olästa världar, alla ohörda tankar…Vi lånar hyllmetrar, jag och mina barn, och får ständiga påminnelser om utgångna lånetider. Men bibliotekarierna ler alltid lika fint åt oss när vi kommer tillbaka. Fram till idag har jag publicerat nio bilderböcker, och färdigställer just den tionde. Sen ska jag börja med den elfte. Och sen vill jag göra en tolfte… Kring arbetet med böckerna har det växt fram en hel del andra sysselsättningar. Man kan se det som en blomma där författandet i ord och bild är pistillerna. På kronbladen runt om står det: Sveriges författarförbund, Delsbo Waldorfskola, Serietecknarskolan i Hofors, Norrla - Norrländska litterära aktörer, Stockholm, Göteborg, författarbesök, dockteater, utställningar. På ett blad står det m.m. M.m kan vara spännande. Hela blomman har en fin doft. Men allra finast är det där inne hos de sköra pistillerna, när kronbladen sluter sig. Då sitter jag därinne som en Tummelisa och låter sagorna komma.
Barnperspektiv i Norge och Danmark 10-13 oktober 2007 Äntligen var det dags för barnbibliotekens studieresa till Norge och Danmark. Resan var sedan länge planerad tillsammans med barnbibliotekspersonal i Dalarnas län och Sörmlands län och förväntningarna var stora. Omvärldsbevakning är viktig och det handlar inte bara om att se sig om på andra ställen utan också att få träffa kollegor och utbyta erfarenheter. Att vi valde Danmark och Norge beror till stor del på vår nyfikenhet på de omtalade barnbiblioteken i Hjörring och Fredrikshamn samt på den digitala utveckling som skett på Aarhus bibliotek. Deichmanske bibliotek i Oslo, Rum för barn i Kulturhuset i Stockholm samt biblioteken i Hjörring och Fredrikshavn i Danmark har samarbetat i det nordiska projektet ”I gulvhöjde - formidling till barn i biblioteket. Detta samarbete startade med det danska projektet ”Börnebiblioteket som experimentarium” Det handlade om att utveckla nya metoder att möta barn i det läsfrämjande arbetet på biblioteket. Ett gammalt hus med traditioner
Toril Bang Lancelot och chefen på skoleavdelningen Anna-Karin Holm informerade om den gedigna verksamheten för barn och ungdomar på Deichmanske bibliotek, en 100-årig byggnad med många begränsningar och traditioner. Ändå har man lyckats finna bra lösningar genom att se husets möjligheter och ta med dessa i barnverksamheten. Trånga magasin uppmuntrar t ex till spökvandring för barn och vuxna. Unikt för Norge är ”Den kulturella skolesäcken” som syftar till att alla skolbarn ska få tillgång till kultur som utförs av professionella. Statliga pengar, överskott från Lotto, satsas på detta. Olika grupper, konstnärer och institutioner ”tävlar” med varandra, man får lämna förslag på program eller aktiviteter och sedan fördelar staten pengarna till förhoppningsvis de bästa programmen, som skolor får boka in gratis. Deichmanske har fått 300.000:- för ett läslustprojekt för årskurs 3, tre träffar med bokpresentation, boksamtal och biblioteksbesök då man får lånekort. http://www.onskebok.no är ett nytt sätt för barn och ungdomar att hitta rätt bok för rätt tillfälle. Besök sidan och prova själv. Kul! Rachel van Riel, Opening the book http://www.openingthebook.com/otb/welc ome.asp?idno=1&textonly=0&f=1 som nyligen besökte oss i Gävle har byggt upp denna sida Oslos Litteraturhus
Efter en lång bussresa och övernattning i Oslo blev vi varmt välkomnade på Deichmanske bibliotek av Toril Bang Lancelot, avdelningschef på barnavdelningen. Hon berättade att ett nytt bibliotek är planerat att byggas på en av Oslos finaste tomter vid Akers Brygge. 2011 skall det stå klart och biblioteket kommer att bli det attraktivaste offentliga rummet i Oslo.
http://www.litteraturhuset.no Drömmen att samla alla organisationer, föreningar, program som har litteratur och läsning som tema, under samma tak har blivit sann i Oslo. Oslo Litteraturhus öppnade 5 oktober. Stiftelsen Fritt ord köpte huset och har lagt 100 miljoner till start och drift i 7 år. http://www.frittord.no/artikkel.asp?AId=1 &MId1=2 Efter 7 år måste det vara självfinansierat med sponsormedel och
samverkan. Här finns restaurang, bokhandel och ett café, Läsbaren med tidskrifter och tidningar. Här finns också en stor sal för konserter, bio och teater för 300 personer. Man vill inte konkurrera utan stimulera det litterära livet i Oslo. I trappan finns en stor teckning av Lars Fiske, som föreställer Deichmanske med alla filialer. Huset har sex anställda – tre personer till programverksamhet samt tekniker och administrativ personal. I huset finns sex rum med scener som kan anpassas till olika arrangemang. Man har program som t ex ”Spis en författer” där författaren lagar mat och kåserar. Café Oslo tisdagsbarn, är barnvänligt med mat och författare eller skådespelare som underhåller. Writers residens är Norges första författarlägenhet. Här kan man som författare från annat land, låna denna vackra lägenhet på 55 kvadrat under kortare eller längre tid. Papirbredden http://www.papirbredden.no
Papirbredden i Drammen
Ett vackert hus i glas sammanbyggt med ett gammalt pappersbruk. Det är svårt att hitta en bra översättning på ordet Papirbredden. Drammenån rinner utanför biblioteket. En å full av kunskap, fylld till bredden, kanske. Drammenborna är mycket stolta över sitt bibliotek. Förr var Drammen bara en genomfartsled men nu kan man bjuda på annat. Här möts Högskolebibliotek, Länsbibliotek och Folkbibliotek. Efter nattfärja till Fredrikshavn i Danmark med god buffé och havet som böljade 16 meter/sekund besökte vi Fredrikshavns bibliotek.
Biblioteket skall vara ett torg, ett fritt rum
Animationsbord i Fredrikshavn
Fredrikshamns bibliotek brann 2001. Efter branden beslöt man sig för en ”nyorientering”: man ville öppna samlingarna så mycket som möjligt, och komma bort från att böckerna stod i hyllorna med ”ryggen mot”. Kommunen är en ”fattig kommun” med 65 000 invånare. En del satsningar har gjorts för att komma ifrån ”fattigdomsstämpeln”; bl.a. har man sommartid ordnat en palmkantad strand mitt i ”byn”. Konstmuséet kom till samtidigt som biblioteket, och nås genom att man passerar biblioteket, vilket leder till viss trafik – det uppskattas av personalen, som önskar att biblioteket skall vara ett torg, ett fritt rum. ”Börnebiblioteket som eksperimentarium” heter ett projekt som drivs både i Fredrikshamn och i Hjörring. För detta har man först fått en summa på 200 00 kr. som senare blivit 2,5 milj. utspritt på tre år. I båda fall har man tagit fasta på det runda rummet. Rummet är avgörande, anser man här. I det runda rummet på barnavdelningen i Fredrikshamn finner man bland annat en hyperhäst, en gunghäst som berättar historier så länge man gungar på den, ”ordklöveren”, en maskin med rim och ramsor, en animationsmaskin och ”anmelderboksen”, där barnen själva kan spela in recensioner av de böcker de läst. Här finns också fyra Internetdatoreroch en scen. Man kan också låna med sig små språk, -lek och spelkoffertar. Vill man spela s.k. konsolspel (playstation) går det också.
I en hörna finns ”Fredrikshavner-rummet” med klotterplank för medborgarna, där varje meddelande får hänga ca 2-3 veckor, tills de överlämnas till politikerna. Här finns också utställningar om hur kommunen utvecklas. Man ordnar också after-work-möten för att betona bibliotekets viktiga demokratiska och medborgerliga uppgifter. Runde 2 - barnbiblioteket i Hjörring http://www.eksp.dk/ Våra inspirerande värdar i Hjörring var barnbibliotekarie Tone Lunden, och Stadsbibliotekarie Carsten Winther. Hur startar man en historia för att få den intressant? Jo, man börjar med titeln och i Hjørring valde man Bente Olesen Nyströms bok Hvad som helst, en textlös bilderbok från 2004 som utgångspunkt. Hur får man en bok att öppna sig för låntagarna? Runde 2 är uppbyggt av olika scener från boken. Barnbiblioteket ska vara ett eksperimentarium. Barnen ska inta rummet och sätta sina spår i det. En inspiration har varit Junibacken i Stockholm. Man har tagit bor den traditionella disken som ses som en barriär i mötet. Istället har man ett runt bord som kan vridas runt, den kallas Organistens hule. Det finns intressanta saker på bordet (förutom dator) som kan starta samtal mellan personal och låntagare. Till exempel finns ett tai chi-redskap för att träna balansen. Just nu så ligger det en påbörjad patiens, som kan stimulera till samtal. Det finns en stor labyrint som barn kan spela och i labyrinten ligger en bok. Det gäller att lösa labyrintens gåta för att få ut boken. Man har också en magnettavla med möjlighet att skriva på och göra poesi. Tanken är att disken skall vara lekplats – mötesplats – arbetsplats. Hyllor kan se ut på olika sätt. Hyllor kan man klättra i, ligga i … Det är Karnap Nok.
BigBogen är Hjørring low tech variant på boktips. På baksidan av BigBogen kan man lägga in den bok man vill tipsa om och sen spela in sitt boktips digitalt. Himmellabyrinten som är en stor stjärnhimmel med flera överraskande detaljer. Aarhus bibliotek På Aarhus bibliotek kokar det av aktivitet. Det är trångt och framför allt unga människor sysslar med allt möjligt, en kreativ arena helt enkelt, där, man vågar prova på nya koncept och lösningar. Mycket handlar om att använda ny teknik som ett redskap för biblioteksutveckling. Man har också tagit in externa samarbetspartners från både företag och utbildningar för det ändamålet. Besök gärna Aarhus biblioteks hemsida för unga. http://www.aakb.dk/sw152.asp http://www.youtube.com/watch?v=1YhMb UI2qWE
Danmarks och Norgeresenärers texter redigerade av Tinne Wennerholm, även foton.
Foto: Margareta Jonsson
Digitaliseringen av Anna-Lisa Hillboms bibliografi Jag anställdes 2006-04-01 vid Bibliotek Gävleborg inom ramen för ett Accessprojekt, finansierat av Statens Kulturråd, där Stadsbiblioteket och Länsmuseet Gävleborg var medsökande till projektet. Nämnas kan att syftet med Access-projekt är att ”stärka arbetet med att bevara, vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier”. Avsikten med vårt projekt var att digitalisera och därmed tillgängliggöra Anna-Lisa Hillboms bibliografi Litteratur om Gästrikland och Hälsingland. Hon var under flera decennier bibliotekarie vid Gävle stadsbibliotek och blev genom sina framträdanden i TV på 1970-talet känd för hela svenska folket. Efter sin pensionering kunde hon på heltid slutföra sitt bibliografiska arbete. I slutarbetet hade Anna-Lisa värdefull hjälp av f.d. länsbibliotekarien Weste Westeson och Ingela Norberg, Länsmuseet Gävleborg. Jag har fört in samtliga poster i en databas som färdigställts och lagts på en webbsida med länkmöjligheter från bl.a. Bibliotek Gävleborg, Stadsbiblioteket och Länsmuseet. Anna-Lisa Hillboms bibliografi finns nu på nätet och kan hittas på www.gastrikehalsingelitteratur.se Ursprungligen publicerades materialet av Länsmuseet Gävleborg, på uppdrag av Kultur Gävleborg, i en bokkassett som innehåller tre band. Genom att digitalisera Anna-Lisa Hillboms bibliografi så tillgängliggörs titlar och information om t.ex. böcker, artiklar och uppsatser som handlar om platser, personer, företag och företeelser m.m. i länet. Här kommer den intresserade att ha stora möjligheter att hitta material om sin egen hembygd och om Gästrikland och Hälsingland i allmänhet. Genom att digitalisera och föra in materialet i en databas är förhoppningen att en vidare krets ska kunna ta del av innehållet.
När det har gällt att konstruera själva databasen har lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt även datakunnig personal inom Kultur & Fritid Gävle varit involverade. Förutom att jag tror mig ha gjort en del nytta har projektet även gett mig en hel del. Jag har fått en uppfattning om hur mycket det egentligen är skrivet om Gästrikland och Hälsingland, både när det gäller på en mer övergripande nivå och när det gäller mindre orter, företag, särskilda personer och händelser m.m. Att tillgängliggöra litteratur som handlar om vår hembygd genom att föra in den i en lokal databas är, enligt min uppfattning, viktigt för att synliggöra vårt kulturarv. Mats Hemström
Foton: Margareta Jonsson
Kulturnät Gävleborg avvecklas
Bibliotek Gävleborg byter namn!
I oktober beslutade Kulturnät Gävleborgs huvudman, Landstinget Gävleborg, att Kulturnätet ska avvecklas fr.o.m. årsskiftet 2007/2008. Motiven för avvecklingen är att fortsatt medfinansiering inte har gått att lösa och att det inom landstinget saknas resurser att driva verksamheten vidare.
Fr o m den 1 januari kommer Bibliotek Gävleborg att heta Länsbibliotek Gävleborg. Namnbytet gör vårt ansvar och uppdrag tydligare och namnet stämmer bättre överens med vad landets övriga länsbibliotek heter.
Från 1 december kommer webbplatsen inte längre att uppdateras. Monica Rindeskär, som varit verksamhetsansvarig för Kulturnätet, kommer från årsskiftet att övergå till annan tjänst inom landstinget. Det nuvarande innehållet i webbplatsen kommer förmodligen att användas av Gävle kommun i deras arbete för att bli Europeisk kulturhuvudstad 2014. Länk till Gävle 2014, www.gavle2014.se. Kulturnät Gävleborg skapades i samband med att Stockholm tilldelades titeln Europeisk kulturhuvudstad 1998. Det var då ett samarbetsprojekt mellan Landstinget, Länsstyrelsen och dåvarande Kommunförbundet i Gävleborgs län med syfte att marknadsföra kulturlivet länet. 2003 blev Kulturnätet en permanent verksamhet inom landstinget. Namnet var från början Gpunkt.com – Kulturnät Gävleborg, men det ändrades efter några år till Kulturnät Gävleborg.
ges ut av Länsbibliotek Gävleborg och planeras att utkomma fyra gånger per år. Redaktionen tar gärna emot material, inklusive bilder, från biblioteken. Skicka det digitalt till: maggie.jonsson@lg.se Nästa nummer beräknas utkomma februari 2008.